Transcript PM och FAQ - anmälningsplikt enligt 28 § förordning - EBH

2013-05-02
PM och FAQ - anmälningsplikt enligt 28 § förordning (1998:899) om
miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (FMH)
PM:en redogör kort för anmälningspliktens grunder och ger uttryck för länsstyrelsernas
bedömningar och ställningstaganden i olika frågeställningar.
Allmänt om anmälningsplikt enligt 28 § FMH
Av 28 § FMH framgår att anmälningsplikt gäller för en avhjälpandeåtgärd som omfattar en
föroreningsskada och där åtgärden bedöms medföra en risk, större än ringa, för ökad
exponering eller spridning av föroreningen. Anmälningsplikten är utfärdad med stöd av det
bemyndigande som ges i 9 kap. 6 § miljöbalken (MB).
Med föroreningsskada avses enligt 10 kap. 1 § första stycket MB en miljöskada som genom
förorening av ett mark- eller vattenområde, grundvatten, en byggnad eller en anläggning kan
medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Med avhjälpande avses
enligt 10 kap. 1 § tredje stycket MB utredning, efterbehandling och andra åtgärder för att
avhjälpa en föroreningsskada eller en allvarlig miljöskada.
Det bör noteras att föroreningar som skett före den 1 augusti 2007 eller som skett senare men
härrör från verksamhet eller åtgärd som avslutats före den 1 augusti 2007 omfattas av den
äldre lydelsen av 10 kap. MB. Detta påverkar dock inte i sak vad som gäller för
anmälningsplikten enligt 28 § FMH.
Enligt 25 § FMH ska en anmälan vara skriftlig och ges in till tillsynsmyndigheten i två
exemplar frånsett om anmälan gäller en A-verksamhet, då tre exemplar ska ges in. Anmälan
kan även ges in i digitalt format. Anmälan ska innehålla de uppgifter, ritningar och tekniska
beskrivningar som behövs för att tillsynsmyndigheten ska kunna bedöma åtgärdens art,
omfattning och miljöeffekter. Ett exemplar av anmälan ska skickas till den kommunala
nämnden. I det fall anmälan rör en A-verksamhet ska anmälan även skickas till
Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten. Vidare ska en anmälan i den
utsträckning det behövs innehålla en miljökonsekvensbeskrivning enligt 6 kap. MB.
Frågor och svar om anmälningsplikt enligt 28 § FMH
Ambitionen är att på ett så enkelt och rakt sätt som möjligt ge svar på olika frågeställningar
som rör anmälan enligt 28 § FMH. Detta innebär att en del svar ger en något förenklad bild av
verkligheten. Den slutliga bedömningen i varje enskilt fall måste alltid göras mot bakgrund av
det aktuella ärendets förutsättningar.
Måste anmälan inkomma i pappersform för att kunna godtas?
Enligt 19 kap. 5 § punkten 1 MB ska i ärenden som prövas av länsstyrelser eller kommunala
nämnder tillämpas bestämmelserna i 22 kap. 1 § första stycket om ansökans form och
innehåll. 22 kap. 1 § MB säger att en ansökan i ett ansökningsmål ska vara skriftlig.
Regeringen har i propositionen 2012/13:35 ”Nya regler för industriutsläpp” uttalat att ”Den
nuvarande formuleringen av 22 kap. 1 § MB hindrar dock inte att handlingar ges in både i
pappersform och elektroniskt. Skriftlighetskravet innebär inte att den skrivna texten måste
finnas på ett papper – det är möjligt att ge in skriftliga handlingar i elektronisk form.” Således
kan anmälan ges in i digitalt format och det synes vara fullt tillräckligt med en inskannad
digital kopia. Det är lämpligt att anmälan är underskriven av sökanden oavsett i vilken form
den inges.
2013-05-02
När får ett anmälningspliktigt avhjälpande påbörjas?
Enligt 9 kap. 6 § fjärde stycket MB, får en anmälningspliktig verksamhet påbörjas tidigast sex
veckor efter det att anmälan har gjorts om inte tillsynsmyndigheten bestämmer något annat.
Är det straffbart att inte anmäla ett avhjälpande?
Ja, om ett anmälningspliktigt avhjälpande påbörjas utan att anmälan gjorts eller utan att den
föreskrivna tidsfristen på 6 veckor följs är detta att betrakta som otillåten miljöverksamhet
vilket är straffsanktionerat i 29 kap. 4 § punkten 1c MB.
Till vilken myndighet ska avhjälpandet anmälas?
Anmälan ska göras till den tillsynsmyndighet som har tillsynsansvar för det förorenade
området. Ansvaret framgår av Miljötillsynsförordningen (2011:13) eller särskilt beslut om
överlåtelse av tillsyn från Länsstyrelse till kommunal nämnd.
När är det ringa risk för ökad spridning eller exponering?
Ansvaret för att bedöma om mer än en ringa risk föreligger åvilar alltid den som avser att
utföra avhjälpandet. Vid bedömningen är det viktigt att ta hänsyn till exempelvis
föroreningsnivån, åtgärdernas art och omfattning samt omgivningens känslighet. Motivet för
anmälningsplikt är att tillsynsmyndigheten ska ges möjlighet att på förhand påverka
vidtagandet av ett avhjälpande, exempelvis genom att förelägga om skyddsåtgärder eller
försiktighetsmått. Generellt sett innebär avhjälpandeåtgärder mer än en ringa risk för ökad
spridning eller exponering eftersom föroreningarna oftast riskerar att frigöras eller blottläggas
i samband med genomförandet. Avseende utredningar är förhållandet dock snarast det
omvända och risken för ökad spridning eller exponering är oftast att betrakta som ringa. Se
även svar på frågan: ”Gäller anmälningsplikten vid utredningar och undersökningar?”
Gäller 28 § FMH vid allvarliga miljöskador?
Nej, anmälningsskyldigheten enligt 28 § gäller endast föroreningsskador. Vid allvarlig
miljöskada finns en skyldighet att underrätta tillsynsmyndigheten om detta samt även att
redogöra för de åtgärder som vidtagits, kommer att vidtas samt de ytterligare åtgärder som
kan behövas för ett avhjälpande (10 kap. 12 och 13 §§ MB).
Gäller 28 § FMH för avhjälpande av föroreningsskada i samband med exploatering?
Anmälningsplikten för ett avhjälpande av en föroreningsskada i samband med exploatering
gäller på samma sätt som för andra fall av avhjälpande. Om förorening påträffas i samband
med exploateringen gäller även underrättelseskyldigheten enligt 10 kap. 11 § MB.
Gäller anmälningsplikten då syftet inte är att avhjälpa en föroreningsskada och där
kännedom om föroreningsskada finns på förhand?
Om det bedöms som nödvändigt med avhjälpandeåtgärder inför exempelvis en schaktning för
en ledning i ett förorenat område, bör anmälningsplikt för avhjälpandeåtgärderna som
huvudregel föreligga. Detsamma gäller om det uppkommer ett behov av avhjälpandeåtgärder
under schaktningens gång, t.ex. till följd av att tidigare okända föroreningar påträffas. I det
fall tidigare okända föroreningar påträffas gäller även underrättelseskyldigheten enligt 10 kap.
11 § MB. Formellt sett gäller tidsfristen på sex veckor även i de fall då behovet av
avhjälpandeåtgärder uppkommer under schaktningens gång. Är det fråga om en relativt liten
och enkelt bedömd åtgärd kan tillsynsmyndigheten sannolikt medge att åtgärden vidtas utan
någon större tidsutdräkt. Om det istället rör sig om en komplex eller omfattande åtgärd är det
rimligt att tillsynsmyndigheten tar längre tid på sig för att ta ställning till anmälan, dock som
längst sex veckor. Se även svar på frågan: ”Är det straffbart att inte anmäla ett avhjälpande?”
2013-05-02
Gäller anmälningsplikten för övertäckning av föroreningar då syftet inte är att avhjälpa en
föroreningsskada och där kännedom om föroreningsskada finns på förhand?
Enbart en övertäckning av föroreningar utan avhjälpandesyfte och utan någon föregående
schaktning, är normalt inte anmälningspliktig, eftersom detta sällan riskerar att föroreningar
sprids eller exponeras.
Gäller anmälningsplikten då syftet inte är att avhjälpa en föroreningsskada och där
kännedom om föroreningsskada inte finns på förhand?
Nej, men om t.ex. en schaktning görs genom ett område som visar sig vara förorenat gäller
dock alltid underrättelseskyldigheten enligt 10 kap. 11 § MB. Försiktighetsåtgärder kan då
krävas av tillsynsmyndigheten enligt de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. MB.
Gäller anmälningsplikten för alla typer av avhjälpande?
Ja, om syftet är att avhjälpa skadan och avhjälpandet kan medföra mer än en ringa risk för
ökad spridning eller exponering av föroreningarna föreligger alltid anmälningsplikt. Detta
oavsett om det är fråga om schaktning, in-situ åtgärder eller övertäckning av föroreningar.
Gäller anmälningsplikten vid utredningar och undersökningar?
Utredning ingår i definitionen av begreppet avhjälpande vilket innebär att anmälningsplikten
gäller för utredningar och undersökningar i de fall då risken för spridning eller exponering
ökar och bedöms som mer än ringa. Utredningar där det bedöms som nödvändigt med krav på
försiktighetsmått för att undvika spridning eller exponering kan, som en tumregel, bedömas
som anmälningspliktiga. Det skulle exempelvis kunna vara aktuellt vid provpumpning,
borrning genom täta jordlager, sedimentprovtagning eller vid grävning i starkt förorenade
och/eller dammande jordar. I de fall då det inte bedöms som nödvändigt med några särskilda
försiktighetsmått eller skyddsåtgärder är det dock i normalfallet inte anmälningspliktigt att
utföra en utredning eller undersökning. Det bör noteras att det alltid är den som avser att
utföra en utredning som ansvarar för att avgöra om anmälan krävs. Se även svar på frågan:
”Är anmälningsplikten för utredningar och undersökningar uppfylld då tillsynsmyndigheten
fått in en provtagningsplan?”
Är anmälningsplikten för utredningar och undersökningar uppfylld då tillsynsmyndigheten
fått in en provtagningsplan?
Enligt 28 § FMH framgår att en anmälan ska omfatta vissa uppgifter genom hänvisning till
20-25 §§ FMH. För en utredning och undersökning kan inlämnande av enbart en
provtagningsplan i sin enklaste form generellt sett inte anses motsvara en anmälan. Är
provtagningsplanen kompletterad med en bedömning av risker för exponering och spridning
och eventuella försiktighetsmått vid utredningen så borde den dock kunna jämställas med en
anmälan. Tillsynsmyndigheten kan också, när man fått kännedom om utredningen genom en
inlämnad provtagningsplan, begära in kompletterande uppgifter om detta bedöms som
nödvändigt.
Gäller anmälningsplikten vid byggnadstekniska saneringar?
Anmälningsplikten gäller alla föroreningsskador enligt 10 kap. MB och är tillämpligt även på
byggnader och anläggningar (t.ex. rörledningar) som är förorenade. Avsiktligt tillförda ämnen
eller installationer med en avsedd funktion är dock i normalfallet inte att betrakta som en
sådan föroreningsskada. Det bör krävas att det har uppkommit en förorening genom någon
form av spridning av ämnet till byggnaden eller anläggningen i övrigt för att 10 kap. MB ska
vara tillämpligt. Vid krav på åtgärder som avser avsiktligt tillförda ämnen och där spridning
inte har skett är tillsynsmyndigheten hänvisad till tillämpning av hänsynsreglerna i 2 kap. MB.
2013-05-02
Förekomst och hantering av PCB-produkter samt inventering, avlägsnande och bortskaffande
av PCB-produkter och varor eller utrustning som innehåller eller har förorenats med PCBprodukter regleras dock i förordning (2007:19) om PCB m.m.
Är sanering av spill eller utsläpp som sker i nutid ett anmälningspliktigt avhjälpande?
Den skada som uppkommer till följd av sådant spill kan utgöra en föroreningsskada enligt 10
kap. MB vars avhjälpande ska anmälas.
Bör nutida spill eller utsläpp från olycka, driftstörning eller liknande hanteras likadant
som en vanlig föroreningsskada?
Det bör betonas att riktvärdena för förorenad mark inte är en nivå till vilken det är acceptabelt
att förorena upp till. Det är därför tveksamt i vilken utsträckning man exempelvis bör använda
sig av riktvärden för förorenad mark i dessa fall. Konsekvenserna kan annars bli att nya
förorenade områden skapas. Nutida spill och utsläpp av kemikalier från en olycka,
driftstörning eller liknande bör därför normalt saneras med utgångspunkten att ta bort allt spill
så långt det är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt relativt miljönyttan. Grund för sådana
krav ges av hänsynsreglerna i 2 kap. MB. I det fall spillet genom sin omfattning eller
beskaffenhet i övrigt utgör en föroreningsskada enligt 10 kap. MB omfattas spillet av samma
regler som andra föroreningsskador.