Transcript Chefen i fokus Nr 03/12

U en
tidning om ledarskap från fackförbundet
G
IN
DL
N
A
PH
A
M
TE
lö n e s ta ti
s ti k . Yngre chefer
tjänar
sämst
si d 5
UP
U nr 3 juni 2012 U Lösnummerpris 60 kr
Alltid redo –
även under
semestern
porträttet. Från bjudluncher
till nolltolerans
sid 26
sid 18
"Täpp till kryphålen"
Utbildning populäraste
löneförmånen
sid 25
sid 5
handl ar hållbart. Kravmärkt
& ­ekologiskt
på menyn
sid 10
Anders Wijkman vill ha certifiering
sid 8
gör det själv. Så undviker du fällorna
vid upphandlingen
sid 22
Lär dig upptäcka
konflikterna
mattant blev
arets ledare
sid 32
Jeanette Andersson värnar om skolbarnens mat
sid 14
Hannons e
Chefen i fokus Nummer 3
innehåll
U Juni 2012
reportage
8
no
F
ns
so
m
te
in
är
ed
m
I Södertälje får
barnen bra mat.
av
in
dn
ti
10
Kravmärkt skolmat. I Södertälje satsar kommunen på att skolbarnen ska få ekologisk
och kravmärkt mat. Men det kräver att
cheferna på kostenheten är envisa och kan
lagarna.
16
Från mattant till årets ledare. Jeanette Andersson är en av de chefer på kostenheten
som brinner för en hållbar miljö och för sina
medarbetare. Förra året blev hon utsedd till
Årets ledare i Södertälje.
20
Folkbildar för goda affärer. I sitt tidigare
yrkesliv blev han ibland
bjuden på middagar och
golfresor. Som upphandlingschef i Lidköpings
kommun är det nolltolerans som gäller för Lennart Jonsson.
26
Jobbar på semestern. Är du chef så kräver verksamheten att du är nåbar, även på
semestern. Det visar en undersökning med
1 000 chefer.
mikael ljungström
en
on
si
er
-v
eb
iw
n
ge
ör en tid sedan satt jag på en konferens med ett stort antal
chefer från kommuner i hela vårt avlånga land. Talarlistan var lång och koncentrationen var väl inte på topp hela
­tiden. De flesta av oss passade på att pilla lite på vår smart­
phone, en sån som gör det möjligt att jobba hela tiden.
Vi läste lite mejl, svarade på sms och många passade säkert
på att surfa runt lite också. För tre år sedan gjorde vi en under­
sökning i Chefen i fokus där vi frågade drygt tusen chefer om de hade
kontakt med jobbet under semestern. Många svarade ja.
I det här numret har vi ställt exakt samma frågor och ännu fler svarar
att de har kontakt med jobbet under semestern. På frågan om vad det
­beror på svarar en majoritet att det beror på att: ”Tekniken gör det möjligt”.
Är det bra eller dåligt? En del hävdar att det
minskar stressen att kunna jobba lite här och var,
när som helst. Andra önskar att de bara kunde
stänga av. Vad tycker ni? Hör av er till mig per
mejl, telefon eller på Facebook.
Det här sista numret före sommaren ägnas
till stor del åt upphandling. Vi försöker reda
ut lagar och regler kring upphandling och
har också smakat på effekterna av det.
­Nämligen KRAV-märkt skolmat i Södertälje.
Ha en skön semester och stäng av
­telefonen ibland i alla fall!
david magnusson
An
Alltid redo...?
Utreder upphandling. Anders Wijkman är
ordförande i den statliga upphandlingsutredningen. Hans uppdrag är att följa upphandlingsfrågorna i EU och höja kunskapen
om upphandling här hemma.
avdelningar
4 chefsenkäten
Hellre siffror än sifferlöst.
16 lagar & regler
Är svenska grisar gladare?
22 gör det själv
Susanne Blick
Gör upphandlingen på bästa sätt.
Chefredaktör
30 kort från vision
3 2 böcker & tidskrifter
U Hör av dig! Har du tips, idéer eller synpunkter
så tveka inte att höra av dig. Mejla susanne.blick
@chefenifokus.se eller ring 08-789 64 52.
adress
Box 7825, 103 97 Stockholm
Besök: Kungsgatan 28 A
PRENUMERATION
Vision-medlem 168 kr/år,
icke-medlem 360 kr/år.
www.vision.se
www.chefenifokus.se
3 3 fråga din ombudsman
3 4
­­ min karriär
Tommy Gustavsson leder Vingåker.
Chefredaktör
layout
Skribenter
Insänt material
omslag
Susanne Blick
08-789 64 52
070-578 64 52
susanne.blick
@chefenifokus.se
Michael Ennab
08-789 64 51
[email protected]
Jan-Erik Göransson
Annika Larsson
Niklas Lindstedt
Johanni Sandén
David Magnusson
Ansvarig utgivare
Erik Larsson
08-789 65 31
[email protected]
Tidningen ansvarar inte för
insänt, ej beställt material.
Allt material i Chefen i fokus
lagras och publiceras elektroniskt. I princip publiceras
inget material med förbehåll
mot denna hantering.
Kent Källqvist
08-789 64 55
[email protected]
Chefen i fokus nr 3 U juni 2012
Teknisk redaktör
Annonsförsäljare
Ad4you Media AB
Benny Eklund
08-505 667 80
[email protected]
Chefen i fokus är medlem av
Tryck
V-TAB Vimmerby AB
-medeltal 2011 är 16 600
ISSN 1653-8773
Chefen i fokus är en
medlemstidning.
Producerad av Allt om
Jobbet Media AB
Utgiven av Vision.
3
inkorgen
Cheferna vill ha siffror
cheferna är om de tror att kommunen som arbetsgivare kan
14 %
”Ja”
n
av
n
ge
in
dn
ti
Chefen i fokus nr 3 U juni 2012
ne
io
Marika Markovits, direktor
på Stockholms Stadsmission, har utsetts
till Arbetsgivaralliansens ledarstipendiat
2012. Hon får stipendiet
för att hon ”Leder och utvecklar en mångfacetterad verksamhet på ett föredömligt sätt,
även i svåra situationer. Hon inspirerar i sitt ledarskap och inger tillit
och förtroende. Hon är en duktig
kommunikatör med en tydlig vision
och en väl förankrad värdegrund,
vilket resulterat i att Stockholms
Stadsmissions varumärke stärkts.”
Stipendiumet delas varje år ut till
en kvinna i ledande ställning.
rs
Det som brister i arbetsmiljön
på dagens arbetsplatser är oftare den psykiska arbetsmiljön
än den fysiska. Därför bör Arbetsmiljöverket ändra kurs och
börja jobba mer förebyggande
genom att skapa friska arbetsplatser. Det konstaterar forskare
på Arbetsmiljöverket.
Några faktorer som leder till
frisk arbetsmiljö i längden och
som Arbetsmiljöverket bör jobba
med är: positiva och tillgängliga
ledare, utvecklad kommunikation, positivt socialt klimat,
möjligheter att utvecklas och
växa i arbetet, rolltydlighet med
tydliga förväntningar och mål.
e
-v
Marika Markovits
får stipendium
eb
Fokus på friska
arbetsplatser
iw
Chefen i fokus nr 3 U juni 2012
Hannons
ed
colo urbox
55 500 58 300 57 850
48 300 48 050 48 800
47 050 46 800 47 600
42 900 44 000
–
40 650 40 770 42 000
32 500 34 150 34 550
40 800 41 750 41 500
32 950 33 650 34 100
38 300 38 650 38 900
m
Sover du för lite blir du mer emotionell, både positivt och negativt.
Du blir lättare irriterad men kan ha
närmare till skratt. Det visar forskning från Stockholms universitet.
Forskaren Tina Sundelin har
tittat på hur brist på sömn påverkar oss som sociala varelser.
Forskningen visar att människor
uppfattas som friskare och mer
attraktiva när de har sovit ordentligt jämfört med när de lider av
sömnbrist.
första utvecklingssamtalet efter
föräldraledigheten,
kan det innebära en
kompetensförlust
på 2–2,5 år
för kvinnorna.
60–
är
Svenska arbetsgivare anordnar i
snitt två sociala aktiviteter per år
för sina medarbetare, visar en undersökning av IT-företaget PEAKIT. Skillnaden mellan offentlig och
privat sektor är tydlig. Drygt 25
procent inom offentlig sektor angav
att chefen aldrig anordnar sociala
aktiviteter, medan privat sektor
hamnade på 16 procent.
IT- och finansbranschen ligger
högst när det
gäller att umgås med
kollegorna.
Småbarnsföräldrar halkar efter
Föräldraskapet bidrar till en mer
positiv syn på kompetens och
utveckling men leder samtidigt till
att småbarnsföräldrar och särskilt
mammor, halkar efter när det gäller möjligheterna till kompetensutveckling. Det visar en undersökning som Unionen gjort.
Mer än hälften av småbarnsföräldrarna får inte erbjudande om
kompetensutveckling under tiden
de väntar barn och det drabbar
främst kvinnorna. Läggs det ihop
med den långa frånvaron
från arbetsplatsen och att
det kan ta ett bra tag innan
Sverige är bästa landet för kvinnor att göra karriär i. Sämst är det
i Tchad och Sudan. Det visar en
­brittisk rapport, skriver Ny Teknik.
Man har jämfört 29 olika faktorer
som finansiella möjligheter, utbildning, social status och det allmänna
affärsklimatet i sammanlagt 128
länder. Sverige är på topp med
90,4 på en hundragradig skala, tätt
följt av Norge och Finland. Danmark hamnar på 11:e plats, strax
efter Island.
50–59
te
Sömnbrist gör
dig känsligare
Sverige bästa
karriärlandet
81 %
”Nej”
Så gjordes undersökningen: En e-postenkät med tre frågor skickades ut till 1 700 chefer som jobbar i kommunerna.
IT-företag festar
mest av alla
4
17 %
”Nej”
Kommundirektör
50 750
Ekonomichef (mellannivå) 43 000
Personalchef (mellannivå) 42 400
IT-chef (mellannivå) 45 000
Äldreomsorgschef (mellannivå) 36 700
Äldreomsorgschef (första linjen) 31 450
Chef funk.hindrade (mellannivå) 33 000
Chef funk.hindrade (första linjen)31 000
Kultur-/fritidschef (mellannivå) 36 200
40–49
in
65 %
”Nej”
30–39
m
spann att fördela på individuella
löner.
P Arbeta för jämställda löner.
P Klart uttalad policy från
kommunledningen vilka yrkesgrupper som prioriteras ger
53 %
”Vet ej”
Yrke
Thea Boman, fastighetschef på Herrljunga kommun och mottagare
av stipendiet Kompassrosen, i Dagens Industri.
9%
”Vet ej” 10 %
”Ja”
30 %
”Ja”
Medianlöner i kommunerna november 2011
so
skulle kunna vara:
P Jag vill kunna ha ett större
P Tror du att ni kan rekrytera den
mest kompetenta arbetskraften med det löneläge som finns i dag?
statistiken från Sveriges kommuner och landsting ger svart på vitt:
Chefer under 40 tjänar sämre än de med fler år i yrket. Men sen är
J
löneskillnaderna inte så stora fram till pensionen.
ns
21 %
”Vet ej”
P Finns det andra förändringar som vore viktigare än sifferlöshet för att förbättra löneprocessen?
U Spelar åldern någon roll för lönen? Ja, absolut. Den färska löne-
Visst kan man springa snabbt,
men man måste se till att de andra
hänger med.”
text Susanne blick
grafik michael ennab
sifferlöst avtal
P Tycker du att ett sifferlöst avtal är rätt väg att gå för en långsiktig
och välfungerande lönepolitik?
colourbox
Skillnaderna är
inte så värst stora
no
Några har gett förslag på vad det
Den tredje frågan som ställts till
så att de stannar
kvar.
– Det är
­verkligen en
­slående stor
majoritet av
cheferna som
Karl Lundberg
svarat på våra
frågor, som oroar sig för den
framtida rekryteringen till välfärdssektorn.
– Det är en ökad oro som vi
möter på många håll. Lönerna
är uppenbarligen en viktig faktor att konkurrera med, konstaterar Karl Lundberg. J
rekrytera den mest kompetenta
arbetskraften under de kommande åren med det löneläget
som finns i dag.
Det mest anmärkningsvärda
resultatet av undersökningen
är att drygt 80 procent av cheferna inte tror att kommunen
kommer kunna konkurrera om
den mest kompetenta arbetskraften i framtiden. Inte med
det löneläge som finns i dag.
Så här lyder en kommentar i
undersökningen:
P Högre ingångslöner är en
­förutsättning för att vi ska
kunna rekrytera fler och måste
ha en en positiv löneutveckling
lönestatistik
inom utbildningssektorn själva
som är mest intresserade av
vidareutbildning medan intresset för vidareutbildning är minst
inom industrin. Alla som deltog i
undersökningen fick också frågan
vad de skulle välja om
de fick välja mellan en
attraktiv löneförmån
eller en löneökning som
motsvarar förmånen. En
klar majoritet, drygt 70
procent, skulle välja
högre lön.
An
I skrivande stund är de centrala
förhandlingarna mellan Vision
och SKL, Sveriges Kommuner
och Landsting, inne i det kritiska slutläget. Arbetsgivaren
vill ha sifferlösa centrala avtal
men det säger Vision klart nej
till. För att ta tempen på hur
medlemmarna ser på ett centralt sifferlöst avtal har Vision
frågat 1 700 chefsmedlemmar i
kommunerna.
Hela 86 procent dömer ut
förslaget. På frågan om det
finns andra förändringar som
vore viktigare för att förbättra
löneprocessen svarar 30 procent av cheferna ja.
ärligare bild och signaler till de
anställda.
P Jag tror att rimlig arbetsbelastning, bra och tydlig ledning
betyder mer än hög lön.
– Cheferna är oroliga för att
de inte ska få tillräckligt med
pengar att fördela till sina medarbetare. Det tycker att kommunerna behöver en riktlinje
för att uppnå en rimlig nivå,
säger Visions ombudsman Karl
Lundberg i en kommentar till
svaren.
Vidareutbildning är den absolut
viktigaste löneförmånen som en
arbetsgivare kan erbjuda, näst
viktigast är möjligheten till fysisk
aktivitet på arbetstid. Det visar en
undersökning som bemanningsföretaget Xtra låtit göra.
Det är de som har gått universitet eller högskola, som är
piggast på att bättra på
sin utbildning.
Framför allt
är det de
som jobbar
colourbox
och en satsning på jämställda
löner i stället för sifferlöst
avtal. Det är synpunkter
som framkom när Vision tog
tempen på 1 700 kommunala
chefers inställning till ett
­sifferlöst centralt avtal.
colourbox
U Kronor i stället för procent
Utbildning är en populär förmån
colourbox
chefsenkäten
5
Hannons e
inkorgen
Tusentals jobb i
övertid förra året
Mobiltelefonen
stressar många
Nästan vart femte företag saknar
fasta telefoner på arbetsplatsen, och många anställda har en
smartphone. Men rörligheten
på jobbet ökar stressen och
gör det svårare att koppla
av. Det visar Telenors
undersökning som bygger
på intervjuer med 1 000
användare av företagsbetald mobiltelefoni och
600 beslutsfattare. En
fjärdedel av de anställda gör mer privata ärenden på arbetstid än tidigare och nästan hälften gör mer
arbetsrelaterade saker på fritiden,
visar undersökningen. Att kunna
jobba rörligt är viktigt för att få
ihop "livspusslet", anser nästan
60 procent av de tillfrågade.
6
Det är organisationen
som formar chefen
U Chefen har betydelse för
colourbox
Förra årets övertid motsvarar i
antal timmar över 115 000 heltidsjobb. Till det kommer obetald
övertid motsvarande ungefär
25 000 jobb. Det visar en ny rapport från TCO. LO-medlemmar
arbetar minst övertid, och nästan
ingen obetald. Manliga privattjänstemän arbetar mest betald övertid,
medan akademiker i främst privat
men även offentlig sektor arbetar
mest obetald.
Vissa tjänstemannagrupper har
på individnivå avtalat bort kollektivavtalens rätt till övertidsersättning, ofta mot extra semester. Det
betyder dock inte att de även avtalat bort lagens övertidsbegränsning på 200 timmar per år, högst
50 timmar på en månad.
ny bok: för samtal om vardagsetik i socialtjänst och omsorgsarbete
effektiviteten på jobbet och
för arbetsmiljön. Men organisationen formar chefen och
hans eller hennes möjligheter
att vara en bra chef. Det hävdar Tina Kankkunen som är
doktor i sociologi och forskar
om ledarskap och organisation.
Enligt Tina Kankkunen måste
en chef kunna kommunicera
med sina chefer lika väl som
med sina medarbetare. Saknas
den kommunikationen blir organisationen ineffektiv och faller isär i två separata delar som
arbetar åt olika håll.
Hon har studerat kommunala verksamheter av olika
typ, dels tekniska som traditionellt sett är mansdominerade, dels verksamheter
inom vård och omsorg som
traditionellt är kvinnodominerade. Det fanns inga större
skillnader mellan hur manliga
och kvinnliga chefer inom
mansdominerade verksamheter kommunicerar. Inte heller
mellan manliga och kvinnliga
chefer inom kvinnodominerade
verksamheter.
Om man däremot jämförde
de olika verksamheterna fung-
Chefer måste ha tid för dialog med sina medarbetare.
erade kommunikationen inom
den mansdominerade verksamheten bäst, detta trots kvinnor
ofta anses vara bättre på just
kommunikation.
Inom traditionellt manlig verksamhet ansvarade cheferna för i
medeltal 18 medarbetare, medan chefer i traditionellt kvinnlig
verksamhet ansvarade för 55
medarbetare. Skillnaden var
också att det inom de tekniska
verksamheterna fanns både formella och informella arenor för
att föra en dialog med överordnade, något som saknades inom
vård och omsorg.
Tina Kankkunen har
kommit fram till att om en
organisation ska fungera och
arbetsmiljön ska vara bra måste
chefen ha tid för dialog med
både medarbetare och överordnade chefer. Frågan är alltså
hur många anställda en chef
kan vara ansvarig för och hur
mycket administrativt stöd chefen har. J
text Susanne blick
Tre unga prisas för sitt ledarskap
Okunnighet om psykisk ohälsa
Arvid Morin, Thea Boman och
Julia Mjörnstedt är tre unga chefer som fått ett stipendium på
250 000 kronor var för
sitt ledarskap.
Arvid Morin är grundare
av Ung Omsorg och får
stipendiet för att han gett
ungdomar mod och möjligheter att utvecklas och på samma
gång visat omtanke om äldre.
Thea Boman är fastighetschef på Herrljunga
kommun och prisas för
att hon med empati och
Chefer underskattar hur vanlig
psykisk ohälsa är i arbetslivet,
visar en ny undersökning från
kampanjen (H)järnkoll.
Mer än varannan chef tror att
det bara är 10 procent eller färre
av deras anställda som kommer
att utveckla psykisk ohälsa någon
gång under sitt yrkesliv. Samtidigt
visar studier att 20–40 procent
av befolkningen har någon form
av psykisk ohälsa, varav 10–15
procent har allvarliga problem
och kan behöva psykiatrisk behandling.
Undersökningen visar också
handlingskraft förankrat goda
värderingar och därmed lyft både
medarbetare och organisation.
Julia Mjörnstedt, grundare av och generalsekreterare för organisationen
Ung Cancer, får stipendiet
då hon med passionerad
vilja, kreativt arbete och mod
att finnas till när det blir svårt,
har gjort skillnad för cancersjuka ungdomar.
Stipendiet Kompassrosen delas ut av Stiftelsen
Ungt Ledarskap.
att det ofta saknas rutiner för hur
chefer ska agera när anställda
får psykiska problem. Av dem
som inte känner till om de har
anställda med psykisk ohälsa svarar bara 40 procent att det finns
rutiner.
De chefer som redan har anställda med psykisk ohälsa har
mer positiv attityd till personer
med problem. 82 procent av dem
kan även i framtiden tänka sig
att jobba med en person med
psykiska problem, medan motsvarande siffra för övriga chefer är
62 procent.
Chefen i fokus nr 3 U juni 2012
Är det okej att tända en 15-årings cigarett eller att hjälpa någon att köpa sex av en prostituerad?
Måste man som anställd inom omsorgen tvingas jobba i rökiga miljöer eller att gå in i ett hem där det
finns en ilsken kamphund? Vems etik och moral är det som styr verksamheten? Vad är rätt och fel, eller
finns det rätt och fel?
Med 18 konkreta exempel och en teoretisk diskussion kring etik och moral ger Svåra val – tankar om
yrkesetik i socialt arbete underlag för diskussioner om vardagsetik i socialtjänst och omsorgsarbete på
arbetsplatser och i utbildningssammanhang. Utgångspunkten är att det inte alltid går att handla absolut
rätt, men det går alltid att handla genomtänkt.
Författaren Karin Sääf Göransson är socionom. Hon har under flera år skrivit om vardagsetiska dilemman i
tidningen Social Qrage. Boken är rikt illustrerad av Jojo Falk.
Svåra val – tankar om yrkesetik i socialt arbete går att beställa från Adlibris för 149 kr eller från tidningen
Social Qrage, som ges ut av fackförbundet Vision. [email protected] · 08–789 65 47
Format: 210 x 148 mm · Antal sidor: 112 · Illustrerad · ISBN: 978-91-637-0013-2
Chefen i fokus nr 3 U juni 2012
7
upphandling
upphandling
kämpar i
eu för goda
affärer
las. Och myndigheterna bör ge upphandlingsfrågorna större tyngd.
– Upphandlingen ses i dag inte som en
strategisk fråga i kommuner och landsting
utan den ses som en stödfunktion som ligger
i kanten någonstans. I näringslivet är inköp
en jätteviktig fråga och de som har ansvar för
den sitter ofta i företagsledningen.
Anders Wijkmans utredning kommer
därför att rekommendera att frågorna lyfts
upp på högre nivå hos myndigheterna och
att ­upphandlare får någon slags certifiering.
– Det krävs tvåårig högskoleutbildning för
att bli fastighetsmäklare men det behövs ingen speciell utbildning för att bli upphandlare.
Det känns konstigt.
Offentlig sektor upphandlar varor och
­tjänster för drygt 500 miljarder kronor
per år. För många dåliga affärer görs,
anser Anders Wijkman, som utreder hur
upphandlarna kan certifieras.
I
text jan-erik göransson foto bertil ericson/scanpix & Colourbox
slutet av förra året kom utredningen med ett delbetänkande, På jakt
efter den goda affären, och ombedd
att definiera begreppet säger Anders
Wijkman:
– Skattepengarna ska användas
på ett effektivt sätt och ge bästa
möjliga service åt medborgarna. Kvalitets­
aspekterna är det som ska avgöra på marginalen, och det som upphandlas ska möta de
krav som en hållbar utveckling ställer upp.
Men dit är det en bra bit kvar. Utredningen
tvingas konstatera att offentlig upphandling
brister på många sätt. Det visar inte minst
vård- och andra skandaler som följt i de dåliga
upphandlingarnas spår.
Det där med alltför ensidig inriktning på
lågt pris har sin grund i en sorts ängslighet
hos upphandlarna, menar Anders Wijkman.
– Vi ser två bakgrundsorsaker. Den ena
är att man är hårt hållen budgetmässigt och
den andra är att man i ett läge där det ganska
ofta sker överprövningar av en upphandling
väljer lägsta pris som strategi för att minska
risken att bli överprövad.
Han hoppas att den utredning han leder
ska leda fram till förslag som gör att antalet
rättsprocesser minskar och att rättspraxis
inte ”spretar” så mycket som nu.
– Det är vår ambition att regelverket
ska bli tydligare och enklare vilket borde
leda till färre processer, men det finns förstås
inga garantier för det. Att överpröva är en
­rättighet som måste finnas.
Parallellt med den svenska upphandlingsutredningen pågår EU-kommissionens
översyn av de regler som ska gälla inom EU.
fakta U Det ska utredningen göra
P Utvärdera offentlig upphandling ur ett samhällsekonomiskt och samhällspolitiskt
perspektiv
8
P Se över EU:s upphandlingsdirektiv och följa kommissionens pågående utvärdering av
EU:s upphandlingsregler.
P Föreslå förändringar som
förbättrar processen.
P Föreslå förbättringar av statistiken kring upphandling.
en
an, 67 år, har
Anders Wijkm iker, samhällsdelit
po
m
historia so
ekrevarit generals
battör och har
aturN
h
oc
et
Kors
terare för Röda . Han har jobbat
en
skyddsförening ågor för FN och
fr
gs
in
kl
ec
tv
u
­
med
entet för Krist­
m
la
ar
-p
suttit i EU
är han ordföran
u
N
a.
demokratern
n.
ge
in
dn
re
ut
gs
de i Upphandlin
De ligger ju till grund för svensk lag men­
Anders Wijkman är ”ganska optimistisk” om
vad kommissionen ska komma fram till.
– Vi har spelat in ett antal frågor på EUplanet som vi tycker oss få gehör för, och vi
äger ju själva en hel del av frågorna. Så vi är
hoppfulla.
En förhoppning är att det ska bli större
möjligheter än i dag att ta miljömässiga,
­etiska och sociala hänsyn vid upphandling.
Chefen i fokus nr 3 U juni 2012
tbildning
u
le
o
k
s
g
ö
h
ig
r
Det krävs tvåå tsmäklare, men ingen
ighe
för att bli fast ing för att bli upphandlare.
n
speciell utbild
Att upphandlande myndigheter ska kunna
ställa långtgående krav på bra klimatanpassning, vettiga arbetsmiljöer och liknande hos
den som får entreprenaden.
Då krävs också, förutom bra regler, att
upphandlarna tänker längre än ”lägsta pris”.
– När det gäller infrastruktur står det
­offentliga för hälften av det vi bygger så det
är ju viktigt att det ställs långtgående krav
när det gäller energi och klimat i upphandlingarna. Det är ju hål i huvudet annars,
Chefen i fokus nr 3 U juni 2012
­anläggningarna ska ju stå där i 50–100
år, säger Anders Wijkman.
Han poängterar att många upphandlare
behöver hjälp och stöd för att kunna göra
goda affärer.
– Tänk dig en liten kommun där en enda
person ansvarar för upphandlingarna. Det är
omöjligt för honom eller henne att kunna vara
kompetent över hela linjen.
Anders Wijkman menar att små kommuner
måste samverka annars kommer de inte att
klara de kompetenskrav som kommer att stäl-
Ett annat förslag från utredningen är att de
som upphandlar ska kunna förhandla och ha
en dialog med tilltänkta leverantörer innan
de bestämmer sig för vem som får entreprenaden.
– Vi vill stimulera innovativa lösningar.
De känner upphandlaren sällan till och förfrågningsunderlaget är ofta stelbent och utgår
från dagens teknik. I framtiden kan upphandlaren förhoppningsvis fråga efter en funktion,
en service, i stället för en produkt. Och då
är det jätteviktigt att det finns utrymme för
förhandling så att man på ett vettigt sätt kan
diskutera olika tänkbara lösningar.
Anders Wijkman menar att offentlig sektor har ett ansvar att vara ett föredöme, och
enorma möjligheter, att gå före och hjälpa
marknaden på traven med att utveckla nya
smarta lösningar. Offentlig sektors uppköp
motsvarar 16–18 procent av BNP varje år och
historiskt har uppköpen hjälpt näringslivet
att utveckla produkter. Som exempel nämner han Televerkets uppköp från LM Eriksson under 70-talet.
– Det grundlade ju företagets hela internationella konkurrenskraft. I dag säger f­ öretag att
de inte får den typen av stöd för att testa nya
smarta grejer. Så de går till Singapore och Hong
Kong i stället. Det är lite egendomligt.
Ytterligare en fråga som utredningen tittat
på handlar om uppföljning och utvärdering.
Enligt Anders Wijkman är det en minoritet av
myndigheterna i Sverige som noga följer upp
vad de köpt och hur de köpt. Och det gör att
de ofta inte vet om de har fått det de beställde
och betalade för.
– Det blir ju konstigt om man ställt
­miljökrav och inte följer upp om de har följts.
Det skapar badwill om företag som avstått
från att lämna in anbud på grund av för tuffa
krav upptäcker att den som fick entreprenaden inte heller lever upp till kraven.
J
Vänd och läs mer: Stora krav i Södertälje. E
9
upphandling
upphandling
krav ger
godare sk olmat
Att upphandla livsmedel är en vansklig syssla. Speciellt om man
vill att köttet ska komma från djur som fötts upp enligt svensk
djurskyddslagstiftning, eller att fisken inte fiskats på otillåtet
sätt. I Södertälje får skolbarnen ekologisk och kravmärkt mat
och då gäller det att
kunna lagarna.
10
Chefen i fokus nr 3 U juni 2012
Chefen i fokus nr 3 U juni 2012
text susanne blick foto DAvid magnusson
E
11
upphandling
upphandling
fakta U Södertälje
P Alla restauranger inom förskola,
skola och äldreomsorg är Kravmärkta.
P Södertälje är Fairtrade city.
P Sedan hösten 2010 är Kostenheten i Södertälje
drivande i projektet
Diet for a Clean Bal-
tic som är en del av EU:s miljöprojekt BERAS implementation som
syftar till att satsa på ekologisk
mat, mindre köttkonsumtion, mer
närproducerat, mer säsongsanspassat samt mindre svinn för att
minska övergödningen av
Östersjön.
e
inflytand
har stort
a
rn
r
e
fe
g
e
ö
h
h
c
köks
n, till
meny och
rola Hildé
pesto.
r sin egen n i Järna är det Ca n rör ihop en god
a
h
k
ö
k
e
a
la
m
o
k
r
Varj
s
u
e
h
n
f
E
e
pen. I
sin ch
över inkö köket. Hon visar
ri
a
s
a
b
m
o
s
S
ödertälje vill profilera sig som
en miljökommun. Ett steg är att
satsa på inköp av ekologisk mat
till förskola, skola och äldreomsorg. Kostenheten i Södertälje
gick nyligen till final i Arlas tävling om Guldkon. De blev slagna
på mållinjen av Barista Fairtrade Coffee, som
säljer rättvisemärkt kaffe. Drivande i arbetet
är cheferna på kostenheten Sara Jervfors,
Jeanette Andersson och upphandlare Kristina Rosén.
– Maten har en avgörande
betydelse för vår miljö och
det är en lagstadgad verksamhet som kommunen lägger ned mycket pengar på,
förklarar Sara Jervfors när
vi möter henne och hennes Sara Jervfors
kollega Jeanette Andersson
på Kostenheten i Södertälje kommun.
De berättar om hur måltidsverksamheten
genomgått stora förändringar de senaste åren.
Man har gått från så kallade mottagningskök,
dit färdiglagad mat levereras och värms, till
tillagningskök där varje kök har sin egen
12
I Södertä
lj
kök till ti e har man gått fr
lla
å
drygt 1 10 gningskök. På En n mottagningseskolan la
0 portion
och hälfte
e
g
n skickas r per dag. Hälften as
till närlig
g
gande sk år åt
olor.
avsl Mindre
ö
k
på E jar enhe ött och
nesk
m
t
olan schefen er vege
. Kik
t
ärts Jeanette ariskt. H
gryt
a me Anders emlighe
s
d cu
rry. on som ten är pr
meny med råvaror
testa
o
r dag teinväxl
in
som ska vara ekologiska och
ens
vege g,
taris
helst närodlade. Kostenheten köper
livsmedel för cirka 39 miljoner kronor per år,
av det är 44 procent ekologiskt. För att inte
kostnaderna ska sticka iväg serveras mindre
kött och mer vegetariskt. En dag i veckan är
helt vegetarisk.
– Vi försöker använda grönsaker som finns
nära oss för att minimera transportkostnaderna och för att skapa sysselsättning och arbetstillfällen för kommuninvånarna. Södertälje
har hög arbetslöshet, säger Sara Jervfors.
Varje tillagningskök anpassar inköpen efter de
varor som det är säsong på. För att ha koll på
kostnaderna – kravmärkt kött är dyrare än annat kött – så proteinväxlar man. Det avslöjar
Jeanette Andersson, som är resultatenhetschef för åtta kök med cirka 50 medarbetare.
– Om vi gör en köttfärssås så använder vi
kravmärkt köttfärs men gör en bas med linser,
bönor och morötter. Gör vi köttgrytor så fyller
vi upp med rotfrukter. I skolan erbjuds alltid
tre alternativ vid varje måltid, en dagens, ett
vegetariskt och en soppa. Det finns alltid ett
ka
salladsbord med rotfrukter,
bönor och linser, berättar hon.
Tillsammans med de andra cheferna på
kostenheten jobbar hon strategiskt med att
sprida miljömedvetenheten bland måltidspersonal, elever och deras föräldrar. Nyligen
mobiliserades all personal, från köksbiträden
till enhetschefer, och under en vecka stod de
på Ica Maxi och gjorde reklam för klimatsmarta maträtter.
– På medborgardagen nyligen stod vi och
gjorde 800 tallrikar sallad som vi bjöd på samtidigt som vi passade på att prata med föräldrar och lärare. Vi fick både ris och ros, men
framför allt fick vi en möjlighet att diskutera
miljöfrågor och förklara varför barnen äter
vegetarisk en dag i veckan i skolan, berättar
Jeanette Andersson.
Det handlar om information och utbildning. Södertäljeborna är som folk är mest,
inte så medvetna om jordens ändliga resurser.
Chefen i fokus nr 3 U juni 2012
– Vi äter allt mer
Helt okej mat tycker Nikolas-Tor Esselius, 9 år som testar
kikärtsgrytan.
kött. Sedan 1985 har
köttkonsumtionen
fördubblats. Det är
inte hållbart i längden. Det här är ett sätt
att väcka frågan, säger Sara Jervfors, som är färsk fisk. Upphandling av livsmedel har blivit
kock och kostekonom med en universitetsut- krångligt och allt svårare. Framför allt handbildning i näringslära i bagaget. Hon är också lar det om motsättningen mellan LOU:s (lagen
väl insatt i upphandlingsfrågor eftersom hon om offentlig upphandling) krav på konkurär kontaktperson på kostenheten för alla avtal rens och de miljökrav man vill kunna ställa.
– Vi försöker att ställa krav så att alla våra
som berör livsmedel.
– Vi har ett bolag, Telgeinköp, som upp- lokala livsmedelsproducenter kan lägga anrättar avtalen vid alla upphandlingar, men vi bud. Grundsyftet med LOU är ju mångfald
som är kostchefer har väldigt stort inflytande, men ibland riskerar det att bli enfald. Vi måste
ständigt vara på hugget och se vad vi gör för
berättar Sara Jervfors.
De största avtalen har kommunen med fel, säger Sara Jervfors.
Hon tycker att det finns många som har en
Servera, Arla och Menigo. Förutom kött och
grönsaker, upphandlar man också bröd och hemläxa att göra. Att det har blivit för mycket
Det måste gå att handla upp miljövänlig
mat. Ur vårt perspektiv så är det här bara
början på vårt miljöarbete.
Chefen i fokus nr 3 U juni 2012
nej i stället för att konstruktivt försöka lösa
problemen.
– Det måste gå att handla upp miljövänlig
mat och mat som inte har transporterats så
långt. Ur vårt perspektiv så är det här bara
början på vårt miljöarbete. Ta det här med
djurskyddslagstiftningen. Är vi en skattefinansierad verksamhet så borde det vara
självklart att vi upphandlar enligt krav som är
förenliga med svensk djurskyddslagstiftning.
– Själv skulle jag aldrig våga ställa det kravet med risk för att bli överprövade som Sigtuna kommun blev.
Fisken är ett annat exempel. Kostenheten i
Södertälje har gått från att upphandla beredda fiskprodukter till färsk fisk. Men den
som upphandlar fisk har inte rätt att få veta
varifrån fisken kommer. Det klassas som en
affärshemlighet.
– Så samtidigt som våra hav håller på att
bli utfiskade och vi inte vill handla fisk som är
fiskad på ett dåligt sätt, så får vi inte ta reda på
varifrån den kommer, säger Sara Jervfors. J
Vänd och läs mer: Jeanette blev årets ledare. E
E
13
upphandling
E
hon är vär ldens
bästa matt ant
Världens bästa mattant eller
årets ledare? Frågan är vilket
epitet Jeanette Andersson
är mest stolt över. När hon
beskriver sin snabba karriär
framgår det helt klart att tiden
som mattant i Vasaskolan i
Södertälje är en period hon
minns med glädje.
Hon tar med oss till ett av ”hennes” kök på Eneskolan i Järna.
Här lagas cirka 1 100 portioner
per dag, varav ungefär hälften
skickas till näraliggande skolor.
Det är här den medvetna satsningen på ekologisk skolmat,
bedöms och betygssätts av en
mycket kritisk jury, nämligen
skolbarnen.
Carola Hildén basar över
grytorna. För dagen står kassler i tomatsås med ris, soppa
och kikärtsgryta med curry på
menyn. Jeanette Andersson
och Carola Hildén sätter sig
tillsammans med mellanstadieeleverna Nikolas Esselius, Kasper Åström, Harald Åström och
Elliot Vinse och pratar mat. Killarna lassar i sig samtidigt som
de pratar i mun på varandra. De
är inte helt överens om vad de
tycker om maten, men till slut
får både kasslern och kikärtsgrytan godkänt även om ingen
av rätterna tillhör de absoluta
favoriterna.
Jeanette Andersson försöker
besöka någon skola varje vecka
för att äta med eleverna. Alltid
med kockkläderna i väskan och
beredd på att hoppa in och laga
mat.
– Det är här i skolans matsal
14
upphandling
kock till enhetschef på fyra år.
Vad är hemligheten? Hon skrattar när hon får frågan.
– Jag är väl otålig antar jag.
Jag har ett motto, nämligen att
allt löser sig. Har man den inställningen så blir det så till slut
på något sätt. Jag älskar mångfalden bland mina medarbetare
och tycker att det är hur kul
som helst att jobba med människor och mat.
De senaste årens satsningar på
och mattant.
ett förflutet som kock
Jeanette Andersson har
i Söderare
led
ts
Åre
till
edd
uts
Nu är hon enhetschef och möjlighet försöker hon besöka
har
fram.
tälje 2011. Så snart hon
åker gärna kockkläderna
något av sina kök och då
saker och ting händer. När jag
var mattant pratade jag mycket
med eleverna och blev tjenis
med dem. Bemötandet är jätte­
viktigt. Möts du av en sur tant
som slänger upp en slev på
­tallriken, spelar det ingen roll
hur god maten är, konstaterar
hon.
Just bemötandet och förmågan att se och lyssna på sina
medarbetare har varit ett starkt
motiv till att Jeanette utsågs
till Årets ledare i Södertälje
kommun 2011. Hennes karriär har varit raketsnabb. Efter
hotell- och restauranglinjen på
gymnasiet och sommarjobb på
en fiskrestaurang övergick hon
till att laga mat åt Astras 1 000
anställda under tio år. År 2008
tog hon hand om driften av Wasaskolans kök. Hon avancerade
snart till kökschef och i nästa
steg blev hon enhetschef, först
tillförordnad och nu fast.
Snart 34 år, trebarnsmamma
och en spikrak karriär från
ekologisk miljömässigt hållbar
mat har fått henne att lära sig
en massa nya saker. Det är kunskaper som hon i sin tur delat
med sig av till sina kökschefer.
– Jag har verkligen lärt mig.
Vi köpte inte ens ekologisk
mjölk hemma tidigare men det
gör vi nu.
– Jag vill få medarbetarna
att växa och en del är förstås
mer intresserade än andra. Om
många lär sig mycket så blir vi
mindre sårbara. Det ska vara
kul varje dag att gå till jobbet,
säger Jeanette bestämt.
Utnämningen till Årets ledare ser hon som ett kvitto på att
hon hamnat på rätt ställe.
– Det är ett bevis på att jag
gör saker rätt.
J
text susanne blick
Foto DAVID MAGNUSSON
& colourbox
Chefen i fokus nr 3 U juni 2012
Chefen i fokus nr 3 U juni 2012
15
Hannons e
lagar & regler
är
ed
m
en
on
si
er
-v
eb
iw
Servera överklagade beslutet och
fick rätt i den första rättsliga
instansen. Sigtuna överklagade
te
in
ning ska användas vid slakten.
Det är krav som är mer långtgående än EU-lagstiftningens
djurskyddskrav.
m
Importerad mat behöver endast
uppfylla minimidirektivet för
djurskydd inom EU, för att få
säljas till svenska kommuner.
Mat producerad i Sverige måste
däremot följa svenska produktionsregler som är mer långtgående på djurskyddssidan.
Sigtuna kommuns process mot
livsmedelsgrossisten Servera är
ett exempel på att det faktiskt
går att ställa krav på bättre djurskydd. De krävde bland annat
att antibiotika endast får användas om djuren är sjuka, att det
maximalt får vara åtta timmars
resa till slakteriet och att bedöv-
so
text susanne blick ILLUSTRATION NICKAN JONASSON
exempel värphöns och grisar
men också särskilda situationer som till exempel rör slakt,
­djurförsök och transporter.
EU-länderna kan ha strängare
regler om de vill. Sverige har
överlag hårdare krav än vad EU
ställer.
P Djur ska inte utsättas för
onödigt lidande vid slakt.
P Djurförsök förbjudet om
det finns alternativa testmetoder.
P Skadade djur får inte
transporteras.
P Olika krav på hur
länge djuren får transporteras. J
ns
att djurskyddet ska vara bättre vid upphandling av livsmedel. Men i praktiken
krockar svensk djurskyddslagstiftning
med EG-direktiven.
domen till kammarrätten som
gav kommunen rätt. Rätten menar att man kan ställa hårdare
krav än EU-lagstiftningen så
länge ingen leverantör diskrimineras eller kraven är oproportionerliga.
EUs djurskyddslag är överlag
väldigt generell. Den handlar
om att djur ska tas om hand av
kunniga personer och att de
ska få tillräckligt med mat. De
mer specifika reglerna rör till
no
U Allt fler kommuner ställer krav på ­
An
Kräv gladare grisar
av
dn
ti
n
ge
in
Är svenska grisar gladare än andra?
Klart är i alla fall att svenska krav är
hårdare än de i EU.
lagen U Det här är EG-direktiven
P I all offentlig upphandling ska EG-direktiven om
rättsliga principer tillämpas
16
oberoende av det ekonomiska värdet på upphandlingen.
P Dessa principer är likabehandling, ickediskriminering, transparens, propor-
tionalitet och ömsesidigt
erkännande.
Källa: Konkurrensverket , EU-upplysningen
Chefen i fokus nr 3 U juni 2012
Chefen i fokus nr 3 U juni 2012
17
porträttet
lär ut att
handla rä tt
porträttet
Som inköpare i det privata näringslivet blev han bjuden på
­middagar och fick en massa julklappar. I dag är det nolltolerans
som gäller. Upphandlingschefen i Lidköpings kommun,
Lennart Jonsson hanterar numera skattebetalarnas pengar.
F
text susanne blick foto mikael ljungström
löden och logistik triggar
honom. Efter en lång karriär som inköpare och inköpschef i det privata näringslivet, blev Lennart Jonsson för
fyra år sedan headhuntad när Lidköpings kommun behövde en ny
upphandlingschef.
– Det är klart jag blev smickrad. Jag fick
gå ner någon tusenlapp i lön men har å andra
sidan ett bättre pensionsavtal.
Att ta steget över till kommunal verksamhet var ingenting han hade reflekterat över
tidigare. Efter en kort sejour som lärare och
inom vården, utbildade han sig till högskoleingenjör och fick jobb inom verkstads­
industrin. I drygt 20 år har han jobbat med
inköp och logistik.
När kommunen hörde av sig arbetade
han i ett mindre företag i verkstadsbranschen.
Där vände han, efter ett bekymmersamt läge,
utvecklingen till vinst.
– Planering och logistik är min grej. Jag
har jobbat mycket med flöden. Har du ordning på flödena, frigörs mycket kapital som
gör att du sänker kostnaderna, säger han förnöjt.
Lidköpings kommun vid Vänerns strand är ett
starkt socialdemokratiskt fäste. Historiskt
sett fanns det två stora industrier som sysselsatte invånarna, Lidköpings Mekaniska
Verkstad och Rörstrands porslinsfabrik.
Porslinsfabriken stängdes 2005 men Lid­
18
köpings Mekaniska verkstad lever vidare men
med mindre antalet anställda.
I dag är kommunen den i särklass största
arbetsgivaren men här finns också många
små företag inom verkstadsindustrin, konsultbranschen och båtnäringen.
All vård och omsorg drivs i kommunal regi,
liksom sophämtning och el. Så det var inte för
att upphandla vård- och omsorg som Lennart
Jonsson anställdes.
Lidköping upphandlar varor och tjänster
för cirka 300–400 miljoner kronor per år.
2008 när Lennart Jonsson blev headhuntad
var upphandlingsenheten en liten organisation med en upphandlingschef och en upphandlare som båda var på väg att gå i pension. Upphandling var ingen het fråga bland
­kommunens anställda, vilket innebar att alla
affärer inte alltid gjordes enligt lagboken.
– Min uppgift var att ”sälja in” en upphandlingsstrategi bland de anställda, berättar
­Lennart Jonsson.
fakta U Lennart Jonsson
Titel: Upphandlingschef i Lidköpings kommun Lön: 41 100 kronor Ålder: 58 Bor: I
småhus i Lidköping. Cyklar till jobbet på
några minuter. Familj: Gift med Helena som
jobbar på Försäkringskassan. En vuxen son
som jobbar i Stockholm och en dotter som
jobbar i Norge. Fritid: Sköter trädgården
tillsammans med tre andra volontärer på ett
Hospice i Lidköping. Älskar att resa, gärna till
storstäder. Firade påsken i New York.
För det behövdes en bra informatör och
en social person. Kriterier som passar in på
honom själv, säger han när jag ber honom beskriva sig själv.
– För mig var det en pedagogisk utmaning.
Jag är en mjuk person som tycker om att träffa
människor. Jag har rest runt i världen mycket
i mina tidigare jobb. Jag är sån att så fort jag
går med i någon förening så får jag ett uppdrag.
Han började med att åka runt och prata.
Han besökte förvaltningar, ledningsgrupper,
politiker, företagare och skolor.
– Det första jag gjorde var att prata om
upphandling som en process, säger han och
tar fram ett papper där det står tre rubriker:
Strategier – upphandling – avtalsvård.
– Avtalsvården är en jätteviktig del. Man
tänker inte så mycket på den i kommunal förvaltning. Jag har jobbat jättemycket
med avtalsinformation. Egentligen skulle
jag vilja ha en avtalscontroller som kan följa
upp våra avtal.
Innan jag träffar Lennart Jonsson skickade
han en broschyr om Lidköpings kommuns
upphandlingsstrategier. Den används både
för internt och externt bruk. Förutom en
presentation av honom själv och hans tre
medarbetare på upphandlingsenheten, innehåller den också information om varför man
måste upphandla, policy och rutiner och en
lathund för hur det ska gå till. Allt är rikt illustrerat med smålustiga teckningar. På sista E
Chefen i fokus nr 3 U juni 2012
Chefen i fokus nr 3 U juni 2012
19
porträttet
U
porträttet
Lennart Jonsson om...
P ... att jobba i en politiskt styrd
­organisation:
”Allting tar tid. Det tänkte jag inte på när
jag började. Men politikerna lägger sig inte
i särskilt mycket. Vi har bra stöd från kommunledningen och förvaltningscheferna.”
P ... att göra karriär:
”Jag är ingen förvaltare. Jag ser det lite
som att jag har två uppgifter, dels att göra
det jobb jag ska enligt anställningspappret, dels att se möjligheter och utveckla
och förändra det jobbet. Det är fortfarande jättekul att jobba med upphandling
och jag tycker att jag lyckats lyfta frågorna
de här åren.”
P ... att resa:
” Jag är nog en storstadsmänniska trots
att jag bor i en småstad. Det finns så
mycket att se här världen och så älskar jag
att sola och bada.”
E sidan finns till och med en ordlista för den
som har svårt med de juridiska begreppen.
Broschyren är ett skolexempel på pedagogisk
utformning.
Tonen känns igen när man pratar med Lennart Jonsson. Han är befriande opretentiös
och chosefri. Det kommunala förvaltningsspråket är långt borta.
Han har också externa informationsmöten
med småföretagare, föreningar och andra
som vill vara med och lämna anbud till kommunen. Och oftast handlar det om LOU (Lagen om offentlig upphandling), en lag som
han själv fick plugga på ordentligt när han
tog jobbet som upphandlingschef i kommunen. Tre gånger tre dagar satt han i skolbänken. Han tyckte det var krångligt i början och
skillnaden var stor jämfört med att jobba i
näringslivet.
– Där kan du jobba långsiktigt med en leverantör och det finns inga krav på att du ska
annonsera upphandlingen. Du kan också gå
in och förhandla med leverantören på ett helt
annat sätt än vad LOU medger.
– Jag tyckte det var lite jobbigt i början
innan jag fick kläm på vad det innebär att vara
offentlig upphandlare. Det svåraste är nog det
här med offentligheten. Allt det vi gör ska vara
transparent. Jag tyckte det var jättejobbigt i
början och fick JO på mig en gång för att jag
inte lämnade ut underlag i tid, berättar han.
– Det gäller att få de privata företagen att
förstå vad LOU innebär och varför vi måste
använda oss av lagen. Vi kan inte gynna lokala företag men vi kan stimulera dem till att
lämna avtal.
Resultatet kan man se i dag. Upphandling
är ett begrepp som kommit upp på dagord20
Det är jätteviktigt att inte ha några
som helst kopplingar till något företag. Vi
hanterar skattebetalarnas pengar, så sådant
hör inte hemma i vår verksamhet. Punkt slut.
Lennart Jonsson ägnar mycket tid åt att besöka
företagare och förvaltningar och informera om
LOU. Här träffar han ett gäng hantverkare.
ningen i Lidköpings kommun. Antalet upphandlingar har ökat och de interna diskussionerna är livliga. Lennart Jonsson ser sig
själv och sina medarbetare Johanna Svedén,
Henric Björkholm och Niklas Smedman som
konsulter med uppgift att hjälpa den interna
verksamheten.
Har kommunen sparat några pengar då sedan
han anställdes som upphandlingschef? Han
drar lite på svaret:
– Vi gör ingen utförlig statistik på hur
mycket man sparar på varje upphandling men
första gången som man gör en upphandling
så sänker man oftast priserna med cirka 15
procent.
– För oss handlar det inte primärt om att
göra bra affärer utan om att fler ska få del av
skattepengarna.
Lennart Jonsson har också jobbat med
kommunens riktlinjer och utifrån dessa förnyat den gamla upphandlingspolicyn.
– Vi jobbar mycket med miljöfrågor till
­exempel ska alla kommunens bilar vara gasbilar, där detta är möjligt. Om vi köper möbler
så får de inte vara tillverkade av träslag från
regnskogar och vi har ganska hårda etiska
krav på att våra leverantörer har schysta arbetsvillkor för sina anställda.
I Lidköpings upphandlingspolicy finns
också information om reglerna som gäller för
mutor och bestickning. Även här är det skilda
världar jämfört med inom näringslivet, konstaterar Lennart Jonsson.
Chefen i fokus nr 3 U juni 2012
En strikt affärsmässig relation är jätteviktigt för en kommunal upphandlingschef.
Lidköping är ingen stor kommun. Lennart
Jonsson har bott här hela livet och känner
massor med leverantörer sedan sin tid inom
industrin. Det skulle vara lätt att låta någon
fixa huset.
– Jag är väldigt strikt och noga med fakturor till exempel. Tidigare när jag arbetade
inom det privata näringslivet gick jag ut med
leverantörer, kunde bli bjuden på middag
och fick en massa julklappar. Nu tar jag inte
emot någonting. Det är jätteviktigt att inte ha
några som helst kopplingar till något företag.
Vi hanterar skattebetalarnas pengar, så sådant
hör inte hemma i vår verksamhet. Punkt slut.
– Ett bra mått är att jag kan stå för det jag
Chefen i fokus nr 3 U juni 2012
gör i lokaltidningen. I en liten stad kommer
sånt här ut snabbt.
På frågan om Lidköping har haft några
mutskandaler likt dem i Göteborg konstaterar
han att det inte kommit fram några oegentligheter så vitt han vet.
– Det är ju framför allt byggsidan som
är utsatt. Jag har inte rotat bakåt. Vi tittar
framåt.
Lennart Jonsson gillar utmaningen med jobbet
men är inte lika nöjd med löneutvecklingen.
– Jag tycker jag har lyckats förändra sättet
att se på upphandling här i kommunen och
tillfört ny kunskap till organisationen. Tyvärr
syns inte det i lönekuvertet. I det privata näringslivet kunde man ha en överenskommelse
med sin chef om olika utvecklingssteg som
kopplades till en lönetrappa utanför ordinarie lönepåslaget. Lyckades man uppnå dessa
steg föll detta ut.
För Lennart Jonsson är det viktigt att hålla
på sakkunskapen och professionaliteten. Han
tycks vilja hålla den kommunala byråkratin på
en armlängds avstånd.
– En del tycker att upphandlingschefen ska
sitta i kommunens ledningsgrupp. Det tycker
inte jag. Det pratas kanske fem procent upphandlingsfrågor i den gruppen och jag skulle
bara bli nervös för att bli indragen i en massa
andra uppdrag. Vi får den information vi behöver och när det ska göras ett inköp då ska
vi ha varit så tydliga att man kommer till oss
automatiskt.
J
21
gör det själv
Så fixar du en bra upphandling
UVägen mot en bra upphandling rymmer
inte är avgjord i domstol än är
om man får ställa krav på meddelarskydd, så där kan vi ännu
inte säga vad som är rätt eller
fel, säger Elisabeth Åkrantz.
När förfrågningsunderlaget
väl gått ut är det inte tillåtet att
göra några ändringar. Upptäcks
allt för stora misstag är den
enda möjligheten att rätta till
dem att avbryta upphandlingen
och börja om igen.
Görs upphandlingen enligt
LOV behövs inget slutdatum för
anbudstiden, det går att fylla på
med nya aktörer allt eftersom
och alla som uppfyller kraven
godkänns.
För en upphandling enligt
LOU gäller däremot strikta regler. Efter att anbudstiden gått
ut får inga ändringar göras och
allt material som kommit in ska
behandlas med sekretess.
flera fallgropar. När det går snett handlar
det oftast om att man ställt otydliga krav.
text annika larsson ILLUSTRATION NICKAN JONASSON
När Elisabeth Åkrantz, som är
specialist på vård- och omsorgsupphandlingar vid Upphandlingsstödet, hör folk klaga över
att upphandlingar bara handlar
om att få lägsta pris och att kvaliteten blir sämre så håller hon
inte med.
– Då säger jag att de gjort
en dålig upphandling. Alla leverantörer ska uppfylla höga
kvalitetskrav för att kvalificeras.
Först därefter går man vidare
med dem som uppfyller kraven
och utvärderar priset, säger
hon.
Elisabeth Åkrantz har själv
jobbat med upphandlingar i
Göteborgs stad och Stockholms
läns landsting men är numera
specialist på upphandlingar
inom vård- och omsorg på Upphandlingsstödet. De finns vid
Kammarkollegiet och erbjuder
vägledning och stöd i upphandlingsprocessen, både för
upphandlande myndigheter och
leverantörer.
Enligt Elisabeth Åkrantz handlar
första stegen till en bra upphandling om en rad ställningstaganden, inte minst om varför
upphandlingen ska göras. Vad
vill man uppnå? Är det kvaliteten som ska utvecklas, priset
som ska pressas, eller kanske
volymen som ska bli större?
När syftet är klart gör
man en behovsanalys.
Inom den kommunala
vård- och omsorgen
är det hyfsat enkelt
eftersom det finns biståndsbeslut att samla
informationen ifrån. Beroende på syfte och behov väljer
man sedan upphandlingsform,
LOV eller LOU.
– Fördelen med LOV är att
det blir valfrihet för den enskilda men det förutsätter att
man följer upp och lägger ut
information om leverantörernas
kvalitet till de som ska välja. I
dagsläget är det vanligare inom
hälso- och sjukvård men det är
på gång även inom vård- och
omsorg, med Äldreguiden, säger
Elisabeth Åkrantz.
Med en upphandling enligt LOV
är ingen leverantör garanterad
en viss volym och samma krav
och ersättningar gäller för alla,
även den egna verksamheten.
– Det har visat sig att de
kommunala verksamheterna
ofta måste höja sin produktivitet och det är inte alltid så
populärt. Med en upphandling
enligt LOU däremot behöver
det inte vara konkurrensneutralt så ersättningarna kan vara
olika till olika aktörer, säger
Elisabeth Åkrantz.
Det är när man börjar
’’
vikta som risken för
överklaganden blir
större.
Elisabeth Åkrantz
22
När anbuden väl utvärderats och
När valet av upphandlingsform är gjort utformas ett
förfrågningsunderlag som ska
innehålla alla krav både på
tjänsten och på leverantörens
kapacitet. För en upphandling
enligt LOU ska även information om hur anbuden kommer
att utvärderas finnas med. För
detta finns två grundmodeller:
antingen att gå enbart på lägsta
pris eller det ”ekonomiskt mest
fördelaktiga anbudet”. Den se-
nare modellen passar den som
vill ha något extra eller som är
ute efter innovativa lösningar.
Det går också att välja en mix
av de båda modellerna där pris
och kvalitet viktas mot varandra, till exempel att priset ut­gör 60 procent och kvalitén
40 procent i utvärderingen,
men det är mycket svårare och
ingenting Elisabeth Åkrantz
rekommenderar för ovana upphandlare.
Chefen i fokus nr 3 U juni 2012
– Det är när man börjar vikta
som risken för överklaganden
blir större. Det kräver att man
har mycket mer på fötterna om
varför viktningen ska se ut på
ett visst sätt, säger hon.
Från EU finns direktiv om vad en
upphandlande myndighet ska ta
hänsyn till. Ett utländskt bolag
får till exempel inte behandlas
annorlunda än ett från den egna
kommunen och det är inte tillåChefen i fokus nr 3 U juni 2012
tet att lägga
sig i hur
företaget
driver sin
verksamhet, till
exempel om de har kollektivavtal eller inte. Däremot kan
man ställa vissa miljökrav och
kräva att personalen ska tala ett
visst språk.
– Håller man sig till EUprinciperna är man i regel
hemma. En fråga som däremot
man valt sin leverantör är det
dags att skriva avtal. I avtalet
är det viktigt att få med en plan
för hur överenskommelsen ska
följas upp.
– Alla krav man ställer i
förfrågningsunderlaget ska
gå att följa upp. Här gör
många fel. Dessutom tittar
många bara på innehållet
i tjänsten och glömmer
att följa upp kraven på
leverantören, till exempel
om de har det kvalitetsledningssystem de utlovat,
säger Elisabeth Åkrantz.
Avtalet ska också reglera
vad som händer om leverantören inte håller vad som
utlovats. Elisabeth Åkrantz rekommenderar
en trappa där första steget är ett
samtal, därefter indragen ersättning följt av vite. Klarar leverantören ändå inte att uppfylla sina
åtaganden sägs avtalet upp. J
5
EU-rättsliga
­principer för
­upphandlingar
1
Principen om proportionalitet: att inte ställa högre eller lägre krav
än vad tjänsten kräver.
2
Principen om likabehandling: att ge
samma förutsättningar för
alla aktörer.
3
Principen om ickediskriminering: att
ge samma villkor för
anbudsgivare från andra
kommuner eller länder i
EU och EES.
4
Principen om öppenhet: att kommunen
eller lanstinget är skyldiga
att lämna information om
upphandlingen och hur
den ska gå till. Förfrågningsunderlaget ska vara
tydligt formulerat.
5
Principen om ömsesidigt erkännande: att
ställa krav på certifiering
enligt ett visst system är
inte tillåtet utan motsvarande certifieringar från
andra EU- och EES-länder
måste också godtas.
4
vanliga misstag
att undvika
1
2
Tänk igenom syftet. Är
målet lägre pris eller
en utveckling av kvalitén?
Välj utvärderingsmodell efter syftet,
antingen lägsta pris eller
”det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet”
3
Var tydlig i förfrågningsunderlaget, både
med kvalitetskraven och
med hur anbuden ska utvärderas.
4
Sätt samman en projektgrupp med bred
kompetens inom området,
till exempel en controller,
en jurist och en specialist
inom området.
Läs mer: Upphandlingsstod.se
23
Hannons e
upphandling
An
skärp lagen &
kläm åt fifflet
no
ns
so
Täpp till kryphålen i lagen. Det
är enda sättet att komma till
rätta med pris- och lönedumpningen i offentliga upphandlingar, säger Åsa Hedenberg,
vd på Huge, ett av landets
större kommunala bostadsbolag.
m
te
in
är
ed
m
en
on
si
er
-v
eb
iw
av
in
dn
ti
n
ge
– Upphandlarna måste få större
rätt att förkasta anbud från företag som vi har välgrundade
misstankar mot, det gör vi genom aktiv referenstagning. Då
begränsar man i alla fall risken
med underprissättning och lönedumpning.
I grunden är Åsa Hedenberg
positivt till lagen om offentlig
upphandling, LOU. Den motverkar vänskapskorruption och ser
till att skattepengarna används
på bästa och effektivaste sätt.
Men lagen är grovmaskig och
möjligheterna att dribbla sig
förbi dess intentioner är många,
enligt Åsa Hedenberg.
Med allt fokus på lägsta pris
har anbudsgivarna lärt sig vilken
strategi som är framgångsrik.
Genom att dumpa priserna, så
många timmar, säger Åsa Hedenberg.
Och det är stora pengar det
rör sig om när ett av landets
större kommunala bostadsbolag
ska upphandla varor och tjänster. Varje år gör Huge, som är
Huddinge kommuns bostadsbolag, investeringar för cirka 600
miljoner kronor, underhåller
fastigheter till en kostnad av
200 miljoner och driftsbudgeten ligger på 400 miljoner.
En variant som Huge har prövat
är att redan i anbudsunderlaget
slå fast att påslagen för material
inte får överstiga en viss procent. En annan att ställa krav på
avtalsenliga löner för att undvika lönedumpning.
– Underprissättningen kan
ofta skapa en lönedumpning
som inte vi på Huge vill bidra
till. Vi undrar ofta hur anbudsgivarna får ekonomi i sina projekt, risken är att de inte betalar
de anställda schysta villkor,
säger Åsa Hedenberg.
För att undvika dessa problem har Huge påbörjat en
formfel i stället för att komma
med synpunkter i efterhand
med kostsamma överprövningar som följd.
– De har rättigheter att
ställa frågor om anbudsunderlaget, därför är det
rimligt att de även är
skyldiga att påvisa uppenbara fel.
I dag är det riskfritt
för ett företag att överpröva ett upphandlingsbeslut. Men för Huge och
andra offentliga aktörer
innebär det stora kostnader.
Den obalansen borde
rättas till, tycker Åsa Hedenberg.
– Det tar massor
av tid och ibland
måste vi anlita
en jurist. Det
är inte rimligt
att de kan
kosta 100 000
kronor för
oss, men
ingenting för
företaget. J
Upphandlarna måste få större
rätt att förkasta anbud från företag
som vi har välgrundade misstankar mot.
kallad underprissättning, kan
man lägga ett lågt anbud och
vinna en upphandling och därefter ta igen på gungorna vad man
har förlorat på karusellerna.
– För oss på Huge är det uppenbart att vissa företag inte
klarar av att utföra jobbet till
angivet pris. De räknar kallt
med att ta igen det på materialkostnaden och det finns en
risk att de försöker debitera för
Chefen i fokus nr 3 U juni 2012
diskussion med skatteverket om
hur kraven i upphandlingar kan
formuleras.
Men hon vill också skärpa
LOU för att öka upphandlarnas
makt. Till exempel borde det
vara möjligt att förkasta ett
anbud från ett företag som man
har välgrundade argument att
inte godta. Anbudsgivaren borde också i ett tidigt skede vara
skyldig att påpeka eventuella
Åsa Hedenberg,
vd på bostadsbolaget Huge, vill
skärpa LOU.
text niklas lindstedt
Foto håkan lindgren
25
semester – inte
bara lata daGar
ledighet
ledighet
Teknikens möjligheter och ökade krav på
snabba ­beslut. Det är skälen till att fler och
fler chefer är t­ illgängliga även på semestern.
Det visar vår undersökning med 1 000 chefer
som är medlemmar i Vision.
text susanne blick foto colourbox
Är du tillgänglig för ditt
arbete under semestern?
46,5 %
”Ja”
53,5 %
”Nej”
71,5 %
”Ja”
28,5 %
”Nej”
Vänd och läs mer om semesterundersökningen. E
26
Chefen i fokus nr 3 U juni 2012
Chefen i fokus nr 3 U juni 2012
27
ledighet
ledighet
S
å här års är det en sak som hägrar mer än något annat, semestern. Sol, värme och lata dagar
med total avkoppling från jobbet. Men hur är det egentligen
med det?
Vi har frågat 1 000 chefer i
kommun, landsting, kyrka och kommunala
bolag om deras semestervanor. Nästan allihop, 94 procent, tycker att de kan ta ut den
semester de vill ha men långt ifrån alla tycker
att semestern räcker för att de ska återhämta
sig.
En förklaring till att de inte hinner återhämta sig kan vara att majoriteten av cheferna faktiskt inte kopplar bort jobbet helt
på semestern. Nästan 55 procent svarar att
de är tillgängliga för sitt arbete även under
semestern.
Här finns dock ganska stora skillnader
mellan manliga respektive kvinnliga chefer.
75 procent av de manliga cheferna svarar att
återhämtning
SÅ gjorde vi undersökningen
Vi skickade ut en enkätundersökning och
fick svar från nästan 1000 chefer inom
kommuner, landsting, kyrkan samt privata
företag riktade mot kommunal verksamhet. I undersökningen ingår tre chefsnivåer, högste chef, mellanchef och första
linjens chef.
P Räcker din semester för att
du ska hinna återhämta dig?
24,6 %
”Nej”
75,4 %
”Ja”
jobbar också rent praktiskt med att slutföra
arbetsuppgifter, skriva rapporter och planera
verksamheten.
Chefen i fokus ställde samma frågor till drygt
arbetstid
1 000 chefer för tre år sedan och sett över
tiden verkar det som om chefernas tillgänglighet stadigt ökar. 51 procent svarar att
t­illgängligheten ökat under den tid de varit
chef och 60 procent svarar ja på frågan om
gränsen mellan jobb och fritid förändrats
och de jobbar mer än tidigare.
P Hur mycket tid i veckan ägnar
du åt ditt arbete under semestern?
4,8 %
”5 timmar eller mer”
13,3 %
”3–5 timmar”
Det här är en tickande arbetsmiljöbomb
bland tjänstemän, framför allt bland chefer.
Tekniken har en stor del i den bomben.
de är tillgängliga för sitt arbete under semestern, medan 53 procent av kvinnorna är det.
Av de som svarat ja på frågan om de är tillgängliga för jobbet på semestern är 36 procent
det även när de är utomlands.
De som är tillgängliga för jobbet uppger som
skäl att verksamheten kräver det, att de vill
hålla sig informerade och att det ingår i arbetsvillkoren att vara tillgängliga även på
semestern.
Tillgängligheten består till stor del av att
vara nåbar på telefon och via mejl, men en del
Krav på
snabba
beslut
har ökat.
33,3 %
Färre
­anställda
att delegera till.
Snart är den här, den efterlängtade semestern. Men
det här hållet, att gränsen mellan arbete och
fritid suddas ut. Många värdesätter att kunna
jobba mer flexibelt medan andra känner sig
tvungna att alltid vara nåbara, säger Visions
ordförande Annika Strandhäll.
Hon påpekar att många inte är medvetna
om att även positiv stress påverkar kroppen i
längden. Så argumentet att jobbet är så roligt
62,4 %
många chefer jobbar även då och får inte den vila och återhämtning de behöver, visar vår undersökning.
att det gör att man orkar jobba jämt, håller inte
tycker hon. Hon kallar det till och med för ett
jättestort arbetsmiljöproblem.
– Den här flexibiliteten är en tickande
­arbetsmiljöbomb bland tjänstemän, framför
allt bland chefer. Tekniken
88 %
har en stor del i den här bomben.
Telefon-
Minskat
administrativt
stöd.
Vill ha
mer
­kontroll.
Jobbar
mindre än
tidigare.
E-post­
kontakt.
47,1 %
31,3 %
22,6 % 23,6 %
*Fler än ett svar
är möjligt
60,1 %
Jobbar
mer än
tidigare.
Teknik
gör det
möjligt.
P Varför jobbar du mer under semestern än tidigare?*
28
kontakt
kontakt.
57,3 %
37,7 %
63,2 %
”Upp till 3 timmar”
Förra gången uppgav de
chefer som ­deltog i undersökningen att det framför allt
var kraven på snabba beslut
som gjorde att de var tillgängliga på semestern. Den
Annika Strandhäll här gången svarar de att det är
det på grund av, eller kanske
tack vare, att tekniken gör det möjligt. Nästan 60 procent uppger teknikens möjligheter
som skäl till att de är nåbara även på semestern.
– Vi vet att vi har en utveckling som går åt
semesterjobb
18,6 %
”Ingen tid alls”
Ingen
­skillnad.
Krävs
av verk­
samheten.
38,6 %
Vill
hålla mig
informerad.
Ingår
i mina
­villkor.
6,3 %
P Hur har gränsen mellan jobb och
fritid ändrats under din tid som chef?*
14,4 %
P Varför är du tillgänglig
under semestern?*
Chefen i fokus nr 3 U juni 2012
13,4 %
Slutför
uppgifter.
P Vilka typer av arbetsuppgifter
har du under din semester?*
Chefen i fokus nr 3 U juni 2012
Skriver
rapporter,
planerar.
8,6 %
– Det som framför allt är en varningsklocka
i den här undersökningen, är att så många säger att semestern inte räcker för att återhämta
sig. Det är ju därför vi har semester, för att
vila, fortsätter hon.
P Hur ofta har du kontakt med
ditt arbete under semestern?
5,9 %
”Flera gånger
i veckan”
28,5 %
”Någon gång
i veckan”
Många uppger i undersökningen att de job-
bar mer på semestern på grund av att antalet
underställda har ökat och det administrativa
stödet har minskat.
Ett välkänt problem enligt Annika Strandhäll.
– Det bidrar förstås till arbetsbelastningen. Vi måste ge våra chefer stöd att utöva sin
profession och då är det administrativa stödet
verkligen en nyckelfråga.
Annika Strandhäll ser en utmaning för fack-
förbunden att ta till sig den nya tekniken och
samtidigt fundera på smarta lösningar som
gör att man kan använda sig av den utan att
stressen ökar.
– Arbetsmiljölagen är en skyddslagstiftning. Vi måste jobba i våra kollektiva lösningar för att skapa en arbetsmiljösituation
där man håller över tid.
J
1,6 %
”Aldrig”
64 %
”Någon enstaka
gång”
tillgänglighet
P Har din tillgänglighet ökat
under den tid du varit chef?
5,7 %
”Nej, minskat”
42,9 %
”Oförändrat”
51,4 %
”Ja”
29
fråga ombudsmannen
böcker & tidskrifter
ed
m
iw
-v
eb
o
si
er
n
ne
av
n
ge
in
dn
ti
te
in
är
ed
m
en
on
si
er
-v
eb
iw
av
n
ge
in
dn
ti
Chefen i fokus nr 3 U juni 2012
är
Chefen i fokus nr 3 U juni 2012
budsmän. Som chefmedlem i Vision kan du ­genom din
personliga ombudsman få bland annat en rådgivare
och ett bollplank, hjälp med avtalstolkning, en diskussionspartner i arbets­miljöfrågor med mera, samt stöd av
Vision vid förhandlingar som gäller dina villkor. Läs mer
på www.vision.se/chef
m
Stressdoktorn är tillbaka. Här
riktar sig en av Sveriges mest
kända föreläsare inom stress-
U Cecilia Abbas är en av Visions sju personliga om-
te
Smart och lat
Tomas Danielsson
Norstedts
so
Gerhard Bley är vd för ett livsmedelsföretag och har ett långt
förflutet som chef inom både det
privata näringslivet och ideella
organisationer. Boken handlar
om vad ett empatiskt ledarskap
innebär och vilken kraft det kan
skapa. Han bygger sina teorier
hantering till dig
som inte lyckats
klämma in barn,
karriär, kompisar,
föräldrar, intressen, hemrenovering och egen tid
i samma liv. Receptet Tomas
Danielsson vill lära ut är hur
vi ska bli mer smarta och lata i
vardagen. Inriktningen är praktisk. Syftet har varit att skriva
en bok som ska bli en hjälp att
njuta av livet samtidigt som vi
kommer att hinna med mer av
det vi verkligen vill göra.
Det finns inte någon lag
eller kollektivavtal som
reglerar denna fråga men Vision driver att en chef inte ska
ha fler än 25 direkt underställda medarbetare.
Detta för att kunna utföra
chefskapet på ett tillfredställande sätt och att cheferna ska
ha en rimlig arbetsbelastning.
Att ge de underställda möjlighet att bli synliga för chefen är
också viktigt. Det kan finnas
en lokal chefspolicy hos din
arbetsgivare som kan styra hur
det ser ut hos just er. Undersök
gärna genom att ta kontakt
med din fackliga företrädare
för chefer lokalt.
Det finns däremot forskning
som visar hur många direkt
underställda en chef med personalansvar kan ha, framför allt
inom vård och omsorg. Du hittar det i en rapport från Socialstyrelsen Hur många direkt underställda kan en chef ha – om
kontrollspann i vård och omsorg
från 2003 där man har räknat
på tidsanvändning för vårdchefer, till exempel kontakter med
underställda och vårdtagare,
löpande personalplanering,
verksamhetsuppföljning både
på kort och på lång sikt, egen
kompetensutveckling, arbetsplatsträffar, utvecklingssamtal, möte med närmaste chef,
semesterplanering med mera.
!
Det visar att om man har över
25 medarbetare så räcker inte
tiden till. Faktorer som även
kan spelar in är vilken typ av
personal man har, alltså anställningsform, utbildning, tjänstgöringsgrad och om man har
personal dygnet runt. Utifrån
denna rapport kan du som chef
göra en egen beräkning oavsett
vilken bransch/företag du arbetar inom. Det kan skilja på
faktorerna om man till exempel arbetar inom vården eller
inom det tekniska området men
grunden är den samma.
Andra viktiga frågor för chefer som kan påverkan antalet
underställda, är det administrativa stödet och konsultativt
stöd i såväl etikfrågor som
personal- och verksamhetsfrågor. Vision driver att chefer
ska ha det stödet så de får tid
att vara chef. Visions syn är att
man ska se ledarskapet som en
egen profession. Det är viktigt
att hitta balansen mellan ledar­
skapet och verksamhetsinsatser.
För att du ska lyckas som
chef så måste du harätt förutsättningar och få det stöd du
behöver. Hur ser det ut hos er
med mentorer, handledning,
chefstöd? Om du anser att du
har för många underställda eller har andra frågor, så är det
viktigt att du kontaktar Vision
lokalt eller din personliga
ombudsman som finns i din
region.
Cecilia Abbas
Personlig ombudsman för chefer
in
Instinkt eller insikt
Gerhard Bley
Komlitt
på egna erfarenheter och sin personliga utveckling.
Författaren vänder
sig till chefer som
vill upptäcka en
ny dimension av
ledarskapet genom att verkligen
ta tillvara på livet.
Jag undrar om det finns
det några regler om
hur många underställda man
skall ha som chef?
ns
Glädje och humor
ökar effektiviteten.
En inspirerande ledare tar kunderna
och konkurrensen
på allvar, men inte
sig själv. Boken
betonar skillnaden i att känna
glädje på och att känna glädje
i jobbet. Den ena är lusten, det
lättsamma. Det andra det meningsfulla. Båda krävs för att
skapa framgång och det är du
som chef som kan utveckla ditt
ledarskap och finna din egen ledarstil som inspirerar och odlar
glädje på och i arbetet.
m
so
ett axplock av nyutkommen ledarskapslitteratur
Management by glädje
Pontus Bodelsson
Liber
30
text Susanne blick
?
no
utgivet
Boken varvar teori och praktik. I övningar och exempel
uppmanar hon läsaren att fundera över sin egen arbetsplats.
Hur fungerar arbetsgruppen,
Boken är välskriven
och det känns som
om Emma Pihl
studerat det här
noggrant och vet
vad hon pratar om.
En omedelbar nytta
är att jag börjar fundera över vad som
händer när jag själv
hamnar i en konflikt
och varför jag reagerar som jag gör. Och
man kan träna på
att hantera både sig
själv och andra på ett
mer konstruktivt sätt
nästa gång en konflikt
uppstår. För en sak är
säker: nya konflikter,
stora och små, dyker
hela tiden upp när människor
stöts och blöts mot varandra på
en arbetsplats.
Tiden räcker bara till 25 medarbetare
An
Emma Pihl är tillbaka. Lite äldre och lite mognare. Emma Pihl
är karriärcoach och föreläsare
med ledarskap som specialitet.
Hon är också den som jag tycker
bäst satt fingret på generationsväxlingens problem och möjligheter med boken Att leda nästa
generation.
Nu koncentrerar hon sig på
konflikter och hur man som
chef och ledare kan lära sig
ett konfliktkompetent ledarskap.
Ordet konflikt kommer från
det latinska ordet conflictus
som betyder sammanstötning.
Konflikter är enligt Emma Pihl
ett spänningstillstånd mellan
människor som ofta leder till
försämrad kommunikation. En
konflikt kan vara liten eller stor,
viktig eller oviktig, tolkningen
av konfliktens art ligger i betraktarens öga och är en subjektiv upplevelse.
På en arbetsplats uppstår
konflikter och ofta men inte all-
hur fungerar ditt
ledarskap i olika
situationer? Det
handlar om att
förstå, hantera och
förebygga. I den
ordningen.
ns
U Recension
tid, är det chefens uppgift att hantera dem.
För att kunna göra det
på ett bra krävs dels
att du känner dig själv
och ditt eget beteende
i en konflikt, dels att
du känner igen tecknen på när en konflikt
är under uppsegling
på din arbetsplats.
Emma Pihl börjar
med att reda ut vad
våra vanligaste konflikter beror på. Oftast handlar det om
kommunikationsmissar, olika förväntningar, otydliga mål
och ramar.
På samma sätt
har olika människor
olika sätt att tackla
konflikter. De flesta
av oss är konflikträdda och därför
hittar vi på många
finurliga metoder
att undvika dem. Många arbetsplatser är också konflikträdda
vilket i värsta fall hindrar utveckling och produktivitet på
jobbet.
no
Konfliktkompetent ledarskap
Emma Pihl
Liber
An
Upp med konflikterna!
U Har du frågor till din personliga ombudsman?
Skicka ett mejl till [email protected].
Skriv ”Fråga ombudsmannen” i ämnesrutan.
Hannonsere
31
min karriär
Tommy Gustafsson har jobbat inom Vingåkers kommun i över
30 år, till mesta del på olika chefspositioner. Om han var 25 år
i dag så skulle han inte tveka att välja samma bana igen.
intervju johanni Sandén foto Klas-Göran Bäck/Katrineholms-Kuriren
U
Vad är det bästa med ditt
jobb?
ken i 30 år och det är något man får
räkna med i det här jobbet.
– Jag kommer i kontakt
Hur ser du på dig själv som chef?
med alla grupper i samhället och
får en bra insikt och kunskap om
– Det har jag jättesvårt att prata
hur människor har det, om deras
om och bedöma så det brukar jag
svårigheter och möjligheter. Det
överlåta till andra. Men på något
börjar med omsorgen för när barsätt har det väl fungerat med min
nen är små och sedan fortsätter
kompetens i sakfrågor och mitt
det med skola, fritidsverksamhet,
ledarskap annars hade jag väl inte
bibliotek, idrottsklubbar, arbetsvarit kvar som chef så här länge.
marknadsfrågor ända upp till ålderVad är lätt och vad är svårt med att
domen med hemtjänst och äldrebovara kommunchef?
ende. Det är klart att om man jobbar med det ett helt liv så utvecklas
– Som kommunchef kan jag inte
man som människa och ökar på sin
uttala mig efter så kort tid mer än
tolerans på ett humanistiskt vis och
att det är väldigt mångfacetterande
blir ödmjuk inför människans tillkan man säga. Att vara en kommuvaro, säger Tommy Gustafsson.
nal chef är ett fantastiskt jobb. Man
Tommy är ursprungligen från
är med och driver på samhällsKatrineholm och klarade av sina
utvecklingen. Man jobbar för att
studier på Uppsala universitet men
skapa så bra förhållande för komhar varit Vingåker trogen sedan
munens medborgare som möjligt
han började inom kommunen som
och det är ett fascinerande arbete.
löneassistent 1975. Han gick sedan
Om jag var 25 år i dag så skulle
vidare som personalsekreterare
jag välja samma sak igen. Man får
1977 och 1984 blev han personaljobba med allt från välfärdsfrågor,
fakta U Tommy Gustavsson
Titel Tillförordnad kommunchef i Vingåkers kommun Ålder 64 år
chef fram till 1994 då han blev ekoinfrastruktur och omsorg.
Lön 57 500 som biträdande kommunchef, har inte diskuterat den
nomi- och personalchef.
Vem som väljs efter Tommy
t f kommunchefslönen ännu. Familj Sambo, två vuxna barn, tre
2009 tillträdde han som biträsom kommunchef vill han inte
barnbarn och fyra bonusbarnbarn Fritid Jobbar mest men försöker
dande kommunchef samtidigt som
lägga sig i. Det överlämnar han åt
motionera och umgås med vänner och bekanta i alla fall.
Helena Viklund blev kommunchef.
de förtroendevalda. Som pensionär
När hon slutade 31 mars har Tomser han fram emot att spela golf på
my tagit på sig uppgiften att vara tillförordnad kommunchef medan sommaren och åka skidor på vintern samt att besöka sina barn och
sökandet efter en yngre förmåga pågår. En uppgift han aldrig tvebarnbarn.
kade inför.
Men först har han flera saker han vill bli klar med i Vingåkers
– Nej, det kände jag att eftersom jag har varit biträdande i tre år
kommun.
och blev tillfrågad att vara kommunchef under den tiden man re– Jag har fortfarande mitt personalchefsjobb kvar i botten så det
kryterade någon ny så tvekade jag inte ett dugg. Visserligen har jag
är möjligt att jag fortsätter med det. Pensionsåldern är 67 så jag ska
samtidigt min personalchefsfunktion kvar, så en viss höjd arbetsha en diskussion med kommunstyrelsens ordförande om vad jag
belastning har det blivit men vi har löst det tillsammans, det är ett
ska göra. När jag ser på framtiden nu så kan jag inte ge några klara
lagarbete.
besked men jag kan känna att jag har en del kvar att ge. Innan jag
lämnar arbetet i kommunen finns det vissa saker jag vill slutföra
Tycker du att det har varit lätt att samarbeta med politikerna
som till exempel att jobba med rekryteringspolicyn, försäkra frami Vingåkers kommun?
tida personalförsörjning samt arbeta med lönebilden i kommunen.
Det är lite större arbeten som jag vill tag i. J
– Ja, jag tycker att det har fungerat bra. Jag har jobbat nära politi-
U Chefen
32
i fokus nr 4 utkommer den 12 september 2012
Chefen i fokus nr 3 U juni 2012