Transcript Chefen i fokus Nr 04/13

U en
tidning om ledarskap från fackförbundet
SA
L
Ä
H
A
M
lö n e s ta ti
s ti k . Ojämlika
lö
­löner i
landstingen
si d 5
TE
U nr 4 September 2013 U Lösnummerpris 60 kr
ÄLDREOMSORG
TV-serien
stärkte chefen
sid 4
Lär dig se sjuka medarbetare
sid 16 & 22
REPORTAGE
Har du gått på
hälsomyten?
FORSKNING
Hierarkier styr
din hälsa
sid 24
Modernt att vara modig
sid 28
tar befälet när
det hettar till
sid 8
Styrkeledare Anders Lundberg vet allt om sitt gäng
sid 18
Chefen i fokus Nummer 4
innehåll
U September 2013
Karin Risberg.
philippe rendu
Våga vägra träna
reportage
8
Sin egen hälsofilosofi. Anna, Oscar, Karin
och Christer har en sak gemensamt: de har
hittat sitt eget personliga förhållningssätt till
hälsa och träning.
1 4
Hur mäter man lathet? Det undrar psykiatrikern och författaren David Eberhard som
anser att hälsohets absolut förekommer i
Sverige i dag.
18
Ett tryggt befäl. Hur hanterar man som chef
när medarbetarna möts av flygande stenar
och raketer när de ska göra sitt jobb. Styrkeledaren Anders Lundberg vet. Han samlar
sin styrka efter varje utryckning och ger
feedback.
24
Hög eller låg chef? Din ställning avgör hur du mår visar
en studie från Karolinska
Institutet.
28
Lär känna dina
­rädslor. En modern
chef är en modig chef. Här
är knepen som ger civilkurage.
robert hilmersson
S
ON
N
AN
H
etsar vi våra medarbetare? Den lite provocerande
frågan ställer vi i detta första höstnummer av Chefen
i fokus. Det är hälsohets det handlar om. Är en rökande
medarbetare en sämre kraft än en ickerökare? Är det
din uppgift som chef att se till att medarbetarna tränar,
äter rätt och bantar?
Nej säger psykiatrikern David Eberhard som anser
att det råder en hälsohets i vårt land. Möt fyra chefer som berättar hur
hälsosamt de själva lever och vad de kräver av sina medarbetare. Oscar i
Landskrona hävdar att vi alla är hjärntvättade. Han propagerar för hälsosam mat och vardagsmotion i stället för att svettas på gym och i spåret.
Karin i Hudiksvall, å andra sidan, tränar hårt eftersom det innebär vila
för henne. Träningen gör henne till en mer harmonisk chef.
Min egen devis är att allt som sker av tvång eller på grund av outtalade
eller uttalade krav från någon annan är av ondo.
Och så ska jag ha kul när jag tränar, annars kan
det kvitta.
Det krävs mod för att gå sin egen väg. Mod
är egenskap som allt oftare framhålls som en
önskvärd egenskap hos chefer. Vad är mod
och hur blir man modigare? Lär av Pippi
Långstrump på sidan 28. Det är en tjej
med civilkurage.
Läs och tyck till. Vi vill gärna veta vilka tankar det här sätter igång hos dig.
Ring eller tyck till på Facebook!
avdelningar
4 INKORGEN
16 gör det själv
Har du en långtidssjuk medarbetare?
22 lagar & regler
Susanne Blick
Så upptäcker du psykisk ohälsa.
Chefredaktör
30 kort från vision
32 böcker & tidskrifter
U Hör av dig! Har du tips, idéer eller synpunkter
så tveka inte att höra av dig. Mejla susanne.blick
@chefenifokus.se eller ring 08-789 64 52.
adress
Box 7825, 103 97 Stockholm
Besök: Kungsgatan 28 A
PRENUMERATION
Vision-medlem 168 kr/år,
icke-medlem 360 kr/år.
www.vision.se
www.chefenifokus.se
3 3 fråga din ombudsman
3 ­­4 min karriär
Tord Engström fick pris men blev utan tröja.
Chefredaktör
layout
Skribenter
Insänt material
omslag
Susanne Blick
08-789 64 52
070-578 64 52
susanne.blick
@chefenifokus.se
Michael Ennab
08-789 64 51
[email protected]
Lotta Ekstedt
Ingela Hofsten
Sara Jonerin
Lars Soold
Gunnel Åhlander
Moa Karlberg
Ansvarig utgivare
Erik Larsson
08-789 65 31
[email protected]
Tidningen ansvarar inte för
insänt, ej beställt material.
Allt material i Chefen i fokus
lagras och publiceras elektroniskt. I princip publiceras
inget material med förbehåll
mot denna hantering.
Kent Källqvist
08-789 64 55
[email protected]
Chefen i fokus nr 4 U september 2013
Teknisk redaktör
Annonsförsäljare
Ad4you Media AB
Benny Eklund
08-505 667 80
[email protected]
Chefen i fokus är medlem av
Tryck
V-TAB Vimmerby AB
-medeltal 2012 är 16 700
ISSN 1653-8773
Chefen i fokus är en
medlemstidning.
Producerad av Allt om
Jobbet Media AB
Utgiven av Vision.
3
inkorgen
ÄLDREOMSORGschef blir tv-kändis
"Nervöst men roligt"
U Kerstin Isaksson, om-
att sådana aktiviteter
går ut över någonting
annat.
Vad har du lärt dig som
chef?
– Det är klart att det
här startat tankar hos
mig också. Framför allt
att jag kan stå på mig
och bli tydligare. Jag
har blivit stärkt i att
det är jag som leder
och fördelar arbetet.
– Jag hoppas verkligen
att serien gör att äldreomsorgen uppmärksammas mycket mer.
Även när det inte är valår.
ANnakarin Drugge/SVT, colourbox
Missade du serien kan du se den på SVTplay i ytterligare en månad.
– Personalen gör redan i dag
ett bra arbete. Men jag ville att
vi skulle förändra och förbättra
vårt arbetssätt
och vår planering för att få
mer tid till våra
boende och
minska stressen
Kerstin Isaksson för personalen.
Lyckades ni med det?
De flesta
trivs på jobbet
Österåker får ny
kommundirektör
Nio av tio anställda trivs på jobbet.
Det visar en ny undersökning från
hälsoföretaget Previa. Previa har
frågat 47 000 arbetstagare om
trivseln och samarbetsklimatet på
deras arbetsplatser. Resultaten är
positiva. 89 procent säger att de
trivs med sitt jobb, bara en procent
säger att de inte trivs alls. De allra
flesta är också nöjda både med
närmaste kollegorna och chefen.
Hela 88 procent uppger att de har
ett bra samarbete och en god ge­
menskap i det team de arbetar.
Efter turbulensen i Österåkers kommun där flera
höga chefer slutat eller
fått sparken, är det klart
med en ny kommundirektör. Det blir Jan-Olof
Friman som tar över som högste
tjänsteman. Han kommer närmast
från jobbet som näringslivs- och
utvecklingsdirektör i Haninge
kommun och han har tidigare jobbat som kommundirektör i både
Sala och Härnösands kommuner.
4
– Vårt arbete har ju bara börjat. Man genomför inte stora
förändringar på så här kort tid.
Vi kommer att fortsätta jobba,
framför allt med att göra dagarna meningsfulla för de äldre.
Hur går det arbetet till?
– Genom att detaljstyra dagen
så att personalen hinner med
aktiviteter med pensionärerna.
Det är lika viktigt som städa.
Det behöver inte vara så stora
saker, det framgick ju också i
programmen. Det handlar om
att sitta en stund och prata eller
ta en tur ut på stan. Genom att
sätta personal på de uppgifterna också behöver de inte känna
– Det var lite nervöst men jag
ångrar inte att vi har varit med.
Det har varit mycket positivt
med det här. Även de boende
har levt upp av att vara med i
teve. Speciellt tänker jag på en
man som blivit engagerad, rak
i ryggen och tio år yngre. Men
hua, det är hemskt att se och
höra sig själv i teve. J
text Susanne blick
& Lasse Nilsson
Chefer dåliga på feedback
Chefer är betydligt sämre på
återkoppling än vad de tror. De
flesta använder bara 0–2 pro­
cent av sin arbetstid till att ge
feedback till medarbetarna. Det
visar en studie som har gjorts
av forskare på Kungliga tekniska
högskolan i Stockholm. Först har
cheferna själva fått göra en upp­
skattning av vad de gör på jobbet.
Detta har sedan jämförts
med videoinspelningar
som gjorts då
de ägnade sig
åt arbetsledning.
Resultatet visade
att det var stora skillnader på vad
cheferna trodde att de gjorde och
vad de gjorde, skriver Dagens
Nyheter.
– Vissa chefer tyckte att de äg­
nade så mycket så mycket som 40
procent av sin tid till återkoppling
medan det i själva verket för det
mesta låg någonstans mellan 0
och 2 procent, säger Simon Elvnäs,
som leder studien.
I studien ingår chefer inom alla
områden från vård till bygg­
sektorn. Cheferna är lika
dåliga på att ge feed­
back inom alla sektorer.
nr 4 U september 2013
Hotellmagnaten Petter Stordalen i Almedalen.
lönestatistik
Lönerna skiljer
sig mellan könen
U Statistiken ljuger inte. Hur man än vänder och vrider på SCB:s
statistik på chefslönerna i landsting och regioner så tjänar männen mer än kvinnorna. Lönerna avser läget i november 2012 och
innehåller alltså inte årets lönerevision. J
Yrke
S
Har det varit kul?
Vad var det du främst ville förbättra på Smedsberget?
Jag har alltid anställt
de som är bättre än mig
på varje enskild uppgift.
Men jag har en talang för
hur man bygger ett vinnande team.”
ON
– Ja det tycker jag.
Det är verkligheten
som visas. Vi fick se
det första avsnittet
till­sammans på Smedsberget. Efteråt pratade vi
om det.
Kan serien bidra till en
bättre äldreomsorg?
nerna från Livsmedelsverket om
hur ofta barn bör äta kött och fisk,
rekommendationer som Flens
kommun inte når upp till. Under
många år har Per Swärd tagit upp
problemet med ledande politiker i
kommunen utan att få gehör.
– Jag kan inte stå för den kvali­
tet som är nu. Politikerna säger att
det inte är acceptabelt men är inte
beredda att öppna plånboken.
N
Är det en rättvis bild
av ”ditt” äldreboende
som visas i teve?
Kostchefen i Flen, Per Swärd, säger
upp sig i protest. Den snåla budge­
ten gör att det inte går att servera
näringsriktig mat, menar han.
– Jag klarar inte av det här läng­
re. Vi befinner oss mitt i gräddtår­
tan av Sörmland. Vi har alla förut­
sättningar för att servera bra mat
men gör inte det som krävs, säger
Per Swärd till Tidningen Vision.
Han nämner rekommendatio­
AN
rådeschef på äldreboendet Smedsberget
i Lycksele är huvudperson i tv-serien
Sveriges bästa äldreboende. Med hjälp
av landets främsta
experter fick personalen chansen att
förbättra sin verksamhet.
Snål budget får chef att säga upp sig
2012
Högre ämbetsmän och politiker
Män............................................................................................................86 600
Kvinnor...................................................................................................... 82 300
Verksamhetschefer inom offentlig förvaltning
Män............................................................................................................45 900
Kvinnor......................................................................................................42 900
Verksamhetschefer, vård och omsorg
Män............................................................................................................47 300
Kvinnor...................................................................................................... 40 100
Övriga drift- och verksamhetschefer
Män............................................................................................................70 500
Kvinnor...................................................................................................... 58 300
Ekonomi- och administrativa chefer
Män............................................................................................................59 400
Kvinnor......................................................................................................58 400
Personalchefer
Män............................................................................................................ 60 100
Kvinnor......................................................................................................57 600
IT-chefer
Män............................................................................................................53 000
Kvinnor........................................................................................................51 100
Chefer för mindre enheter inom offentlig förvaltning
Män........................................................................................................... 48 400
Kvinnor...................................................................................................... 37 200
Chefen i fokus nr 4 U september 2013
5
inkorgen
Snällhet
lönar sig inte
6
Trivs du inte som fritidschef?
– Jo, jag trivs fantastiskt bra
med jobbet att kunna påverka
invånarnas möjligheter till friluftsliv och idrott på motionsoch elitnivå. Och jag har väldigt
bra medarbetare och chefer
också.
Varför har du tagit på dig ett
nytt tränaruppdrag då?
– Det är en
känslomässig grej. Alla
vet att jag
har en spe-
fakta U Thomas Dennerby
Titel Fritidschef och fotbollstränare. Ålder 53 år. Bor I villa i Tyresö. Familj
Fru Lottie, ett gemensamt barn, två egna vuxna barn från tidigare förhållande samt två vuxna bonusbarn. Fritid Huset och att hålla mig i form.
larbakgrund i Hammarby, varit
assisterande tränare när laget
tog SM-guld 2001. Jag har även
tränat Hammarbys damer och
mina egna döttrar som spelat
i Hammarby. Men om det inte
hade gått att lösa så snabbt hos
Tyresö kommun hade jag värderat det hela annorlunda. Och
jag har tänkt över mitt beslut
noga.
Tydlighet viktigt för att må bra
En tydlig organisation med klara
mål och förväntningar på den an­
ställde, är en grundläggande faktor
för ett gott arbetsliv. Det visar en
avhandling i arbets­
livsforskning vid Helix,
Linköpings universitet.
Cathrine Reineholm, folkhäl­
sovetare har studerat
två stora datamaterial,
där drygt 1 000 res­
pektive 8 400 anställda
vid totalt elva organisationer och
företag ingår i omfattande enkäter.
Flera av hennes resultat bekräftar
tidigare forskning, exempelvis att
den som själv kan styra över sitt
arbete mår bättre.
– Ett självständigt arbete är bra,
men bara om du vet vad du ska
göra och vilka förväntning­
ar du har på dig. Om detta
är otydligt har du ingen
glädje av en hög egen kontroll.
Cathrine Reineholm har också
undersökt hur organisationer
av typen Lean påverkar häl­
san jämfört med mer tradi­
tionella organisationsformer. Men
hon fann att formen av organisa­
tion inte spelar så stor roll. Återi­
gen är tydligheten det viktiga.
Vad händer efter säsongen?
– Det är svårt att svara på i nuläget. Om jag och klubben är
överens kan jag fortsätta.
S
Regeringens satsning på att
utbilda äldreomsorgschefer i
ledarskap tycks bli populär. Över
900 chefer har sökt kursen som
startar i höst.
”En mycket viktig satsning”. Så har äldreminister Maria Larsson (KD) uttryckt sig om satsningen på
en nationell ledarskapsutbildning. Det har dock
funnits farhågor om att
få chefer skulle söka utbildningen, främst för
att cheferna inte skulle
hinna med utbildningen.
Den farhågan tycks dock komma
på skam. Regeringen har satsat
100 miljoner på utbildningen som
kommer att starta våren 2014. Utbildningen ger 30 högskolepoäng
och läses på kvartsfart under fyra
terminer.
– Jag har inte sagt upp mig,
utan har fått tjänstledigt på
deltid fram till fotbollssäsongen
är över. Så jag kommer fortfarande att ha hand om bitar som
avtal och ekonomi på kommunen, men inte svara så mycket
på mejl från invånare och inte
­dagligen peppa mina medarbetare.
ON
Många vill
gå utbildning
chef i Tyresö kommun så sent
som vid årsskiftet. Men nu
är du tillbaka i fotbollen som
­tränare för Hammarbys ­
herrlag i Super­ettan. Vad
hände?
N
Kvinnor som är chefer i Svenska
kyrkan har svårare att bli accepte­
rade än sina manliga kollegor. Det
visar en undersökning som gjorts
av Kyrkans Akademikerförbund.
I boken Kyrkoherde och kvinna
framför 25 kvinnliga kyrkoherdar
sina tankar om att vara chef. En
majoritet av kvinnorna upplever
att de bemöts annorlunda än
männen. Många nämner att kyr­
kopolitikerna i kyrkan har svårt att
acceptera en kvinna som kyrko­
herde. Dessutom vittnar flera om
att motståndet mot kvinnor som
präster fortfarande lever kvar.
U Du anställdes som fritids-
AN
Tufft för
kvinnor i kyrkan
Hallå där, Thomas
Dennerby!...
martin hultén
Otack är världens lön. Det lönar
sig nämligen inte att vara en empatisk chef. Du får varken tack
eller bättre resultat av
medarbetarna. Det
skriver Ny Teknik och
refererar till en internationell studie från
IMD Business School
i Lausanne. Många
­chefer förväntar sig att medarbetarna ska lägga på ett extra
kol om de får hjälp av chefen. Men
så fungerar det inte enligt studien.
Medarbetarna anser nämligen att
det ingår i chefens jobb att vara
vänlig och förstående och tänker
inte alls visa tacksamhet eller öka
produktiviteten.
Du har sagt att du ville jobba
som fritidschef för att få mer
tid till familjen. Vad säger den
nu?
– Jag har en förstående fru.
text lotta ekstedt
Vårdföretag
­byter namn
I oktober byter Caremas äldreomsorg namn till Vardaga,
och Orkidéns verksamhet
inom funktionsnedsättning
får namnet Nytida. De gamla
namnen, Carema och Orkidén, försvinner.
Fredrik Gren, vd för Vardaga och Nytida betonar
i ett pressmeddelande att
namnbytet är noga genomtänkt och en del av ett större
utvecklings- och kvalitetsarbete.
Chefen i fokus nr 4 U september 2013
7
hälsa
hälsa
Anna
Karin
r
a
c
s
O
a
n
i
d
u
d
r
a
hets
E?
R
A
T
E
B
R
A
D
ME
8
Chefen i fokus nr 4 U september 2013
Chefen i fokus nr 4 U september 2013
r
e
t
s
i
r
Ch
Hälsohets – förekommer det
i dagens samhälle? Ja, säger en
del läkare och ­forskare. Möt fyra
chefer som var och en har sin
egen filosofi när det gäller sin
egen och sina medarbetares hälsa.
Wallerste dt,
text Gunnel Åhlan der foto Mikael
Bilberg ,
Jonas
,
Leyman
Jenny
,
Philippe Rendu
9
hälsa
"Att gå 30 000 steg om dagen
tar tid. Och man blir trött"
En mils promenad och en
mils cyklande varje dag.
Så ser Anna Linds motionsprofil ut.
– Så fort jag ser en
chans promenerar eller cyklar jag, inte så
mycket för viktens skull, för
det tror jag är nys, utan mer för
rörelsemaskinens skull. För att
hålla den i gång och för att
få ork.
– Jag har hund och
då måste man ut och
gå med den. Men
jag går inte på
gym men joggar ibland – för
ryggens
skull.
Men det får inte bli
för mycket fysisk aktivitet, för då orkar man inte
jobba till slut, anser hon
och pratar exempelvis om
de stegmätartävlingar som
blev regel på många arbetsplatser för ett tag sedan.
– Jag var själv pådrivande
och försökte gå 50 000 steg per
dag, men till slut höll jag på att
gå sönder, för det triggade
igång speldjävulen i mig.
Jag ville vinna! Men att
gå 30 000–50 000 steg
om dagen tar tid. Och
man blir trött.
– Det gäller att inte
överdriva.
Anna Lind anser att det finns fog
för begreppet hälsohets.
– Vi pratar mycket om att
hälsa och träning går hand i
hand, men jag tror inte att träning gör oss friskare, men vi får
mer ork och känner oss friskare.
Vi får inte inbilla oss att den
som inte tränar med automatik är eller blir sjuk. Att
inte träna är ingen
sjukdom.
– Ibland
kan jag få
känslan av
att arbetsYrke: Förhandlingschef,
givare tror
­Uppsala kommun Ålder: 54
sig ha ett
Familj: Man och sex utflugna
ansvar att
barn Fritid: Bor på
förebygga
landet
ohälsa, det vill
säga ett utvidgat
arbetsmiljö- och
ett förebyggande rehabansvar,
något som får ­chefer att blekna
och gå på knäna. Hälsohets och
hälsoaktiviteter kan vara ett
utslag av det.
– Det finns inga genvägar
till ett långt och friskt liv.
Lagom är bäst och att göra
det vi tycker är roligt är bäst,
tror jag. Men det skadar
inte att röra på sig – och att
äta klokt.
Vardags
motion
ANNA
LIND
OSCAR
LAGERSTEDT
Yrke: Enhetschef inom
daglig verksamhet i Lands­
krona Ålder: 51 Familj: Gift,
två tonåringar Fritid: Musik,
mat.
"Får samma motion
av att klippa gräsmattan"
Hon anser inte att chefen ska
lägga sig i hur medarbetare
väljer att leva sina liv, så länge
det inte påverkar förmågan att
sköta jobbet.
– En gång var jag chef
för en överviktig person och föreslog ett
viktminskningsprogram med
tanke på
hjärta och
kärl, men där gick
jag över gränsen
och det var inte
bra. J
– Stäng alla gym och vardagsmo-
tionera i stället!
Det säger Oscar Lagerstedt,
som varken har gymkort eller
löparskor, men nyligen gick ner
tio kilo då han slutade dricka öl
och äta godis.
Han målar en bild:
Förr i tiden gick ingen på
gym eller flåsade runt i joggingspår. I stället cyklade eller promenerade man – ibland långa
sträckor – och sprang uppför
trappor. Vi fick motion utan att
reflektera så mycket över vare
sig stiliga träningskläder eller
puls- och stegmätare.
Men i början på 1980-talet
foto mikael
wallerstedt
d
a
n
e
m
Pro
10
hälsa
Chefen i fokus nr 4 U september 2013
Chefen i fokus nr 4 U september 2013
hände något. Susanne Lanefeldt
dök plötsligt upp i rutan i pastellglada och tajta träningskläder och ett, tu, tre blev gymmen
en folkrörelse.
– Det är väl bara att gratulera
alla träningsställen och köpmän till en minst sagt lyckad
marknadsföring. För varför går
folk dit? När man i stället kan
storstäda eller klippa häcken
och gräsmattan och få samma
motion?
Hjärntvätt, helt klart, summerar Oscar Lagerstedt.
En gång i tiden funderade
han på att bli dietist och pluggade näringslära och betonar nu
nyttan av bra mat.
– Om vi skippar all tid på
gymmen och vardagsmotionerar
så får vi tid över till matlagning.
Enligt undersökningar jag har
läst är kosten till 80 procent avgörande för hur
vi mår och vad vi
väger. Motsvarande siffra för motion
är 20 procent, säger
han men minns inte var
han läst det.
Oscar Lagerstedt säger
att det inte är chefens
ansvar att ha synpunkter på sin
personals mat-, rök- och motionsvanor utanför arbetstid,
däremot kan han försöka påverka brukarnas:
– En vanlig aktivitet med
de äldre är att baka kaka, men
eftersom vi vet att socker är
beroendeframkallande och det
inom vår målgrupp är vanligt
med övervikt så är det fel av oss
att erbjuda sådana sysslor! Det
är inte alltid enkelt men vi för
en ständig diskussion om varianter. J
foto jenny leyman
Så Tränar karin
och Christer! E
11
hälsa
Styrk
hälsa
epas
s
"Träna för din egen skull,
inte för chefens!"
en träningsgrupp, delade med
sig av sitt kunnande och sina
varit särskilt intresserad av
erfarenheter.
idrott, men runt de 30 hände
Träningen sker i direkt annågot. Han anmälde sig till Lislutning till arbetsdagens slut en
dingöloppets längsta distans 30
gång i veckan, varar i en timme
km terränglöpning.
och blir nästan som en del av
Sedan dess springer han tre
jobbet.
till fem gånger i veckan och
tävlar i orientering på
motionsnivå – nästan
En av deltagarna, som
varannan helg.
började med att gå,
Den svenska klasminskade på mindre
sätt att
sikern – Lidingölopän ett halvår 18 kilo,
komma igång och blev på mindre
pet, Vansbrosimmet,
Vasaloppet och Vätän en månad av med
Bestäm dig och
ternrundan – finns
delge gärna någon värk i leder han haft i
självklart i hans
flera år.
annan ditt beslut.
motions-CV.
– Jag vet ju att det
Skaffa kunskap,
– Ett motionslopp
går,
säger Christer.
köp en bra bok
som dessa är en upp- om exempelvis träning Allt handlar om att
levelse, säger han.
bestämma sig. Den
så får du som regel
kostråd med på köpet. som motionerar får
En belöning och en
folkfest.
bättre sömn, ökad
Sätt upp mål
energi och vill ha bra
med din träning,
tid, sträcka, vikt, eller mat, så enkelt är det.
Den fysiska aktiviteHan tycker att det
ten får honom att må något annat som du
finns en hälsohets i
bra såväl fysiskt som tycker är viktigt.
dag. Vi matas, inte
psykiskt och minskar
Stoppa inte in
träningstid i ett
minst via media, med
suget efter socker
redan fullt schema.
ett ideal som går
och andra onyttigVälj i stället bort nå­
ut på att vara smal,
heter.
got annat.
vältränad och helst
Han tror att den
När du nått ditt
vacker.
fysiska aktiviteten
mål ska du belöna
Hälsohetsens
ökar hans chanser
dig själv.
baksida kan vara att
till både ett
många slänger sig in i träning
längre och hälsosamutan kunskap om vare sig kropmare liv, även om det
pen eller matens betydelse med
nog inte skyddar mot
Yrke: Avdelningschef på
skador som följd, säger Christer
ärftliga sjukdomar.
­Hjälpmedelscentrum i
Linderborg, som tror att motion
På jobbet lägger
­Västerås Ålder: 44 Familj: Fru
och kost går hand i hand för
han sig inte i om de
och två 13-åriga döttrar
vårt välbefinnande.
anställda
motionerar
Fritid: Hus, hem,
Han skickar med ett par
eller inte, eller om de
natur.
tänkvärda ord på vägen:
röker eller är överviktiga.
– Fysisk aktivitet är inte
Det är varje människas rätt
viktigt enbart för att orka med
att välja hur de vill leva.
jobbet utan också för att leva
Men i våras startade han på
ett gott liv. Träna för din egen
några anställdas enträgna böner
skull, inte för chefens! J
Christer Linderborg hade aldrig
5
1
2
KARIN
RISBERG
Yrke: Enhetschef, kostenheten,
Hudiksvalls kommun
Familj: Sambo Ålder: 29
Fritid: Matlagning, motion,
nära och kära.
3
4
"Med motion investerar
vi i oss själva och framtiden"
– Motion innebär vila för mig och
gör mig till en mer harmonisk
chef. Stressen rinner av mig,
jag blir lugn och skaffar mig ett
positivt synsätt tack vare den
fysiska aktiviteten.
Det säger Karin Risberg, som
motionerar runt 45 min per dag
fem dagar i veckan.
Raska promenader kombinerar hon med jogging samt olika
styrkepass på gym. Och inte
minst, regelbundna och hälsosamma måltider.
Hon är övertygad om att kost
och motion går hand i hand för
människans välbefinnande. Men
visst kan hon ta ett glas vin eller
12
en kaka ibland. Allt handlar om
balans.
– Tar jag en kaka kanske jag
lägger till ännu en promenad.
Hon tror mer på en daglig
motionsrutin än ett stenhårt
pass på gymmet en gång i
veckan.
Karin Risberg återkommer till
vikten av att ha balans i livet.
Motion ska kombineras med
vila, lägg därtill regelbundna
och välkomponerade
måltider och så
lite stress, då
mår vi som bäst, ­anser
hon och poängterar
vikten av idrottsnutrition.
– Kroppen behöver påfyllning av både kolhydrater och
proteiner efter ett träningspass
för bra återhämtning.
Själv äter hon frukost, lunch och
middag samt minst två mellanmål varje dag. Lättprodukter
som lättmjölk och lättfil är
självklara eftersom dessa är näringsberikade med D-vitamin,
något vi nordbor behöver. Hon
tycker vi kan se över
vår konsumtion av
rött kött bland
annat av miljöskäl.
5
CHRISTER
LINDEBORG
Karin Risberg anser att det
tyvärr förekommer hälsohets i
samhället i dag.
– Intresset för kroppen ökar
och i djungeln av all ny vetenskap föds pseudovetenskap och
det är lätt att gå vilse. Viktigt är
att inte sluta lyssna på sin egen
kropp och vilja utan ställa sig
frågan: ”Vad mår just jag bra
av, vilken motion tycker jag är
roligast”?
– Med sunt motionerande
och bra mat investerar vi i oss
själva och framtiden. Motionerar jag i dag, slipper jag lägga tid
på att vara sjuk senare. J
foto philippe rendu
Chefen i fokus nr 4 U september 2013
Chefen i fokus nr 4 U september 2013
g
n
i
n
Löp
foto jonas bilberg
"Sverige är fullt av
'livsstilsfascister' som
vill skapa evigt liv" E
13
hälsa
"ditt eget val – så
länge jobbet sköts"
En chef ska inte lägga sig i hur
en anställd lever på sin fritid.
Det säger David Eberhard,
psykiater och författare, som
anser att varje människas val
att värna om sin hälsa alltid
måste vila på frivillig grund
och ske utan all moralism.
Det finns i så fall lata människor överallt
och hur mäter man lathet? Bästa sättet att
hantera arbetstagare är med flexibilitet,
utan moralism och förutfattade meningar.
S
LÄS
MER!
Men lever lika länge som en
som regelbundet går dit. Vi kan
aldrig veta.
– Jag är självklart
inte emot motion
och nyttig kost
men våra val i
livet är
ON
våra och ingen
annans, absolut
inte våra chefers
så länge vi gör
ett fullgott jobb.
De forskare
Magnus Lindwall vi pratat med är
eniga: motion
förebygger ohälsa och får oss
att känna ett såväl fysiskt som
psykiskt välbefinnande.
Inte minst människans psyke mår
väl av motion, säger
Magnus Lindwall,
docent vid institutionen för kost och
idrottsvetenskap vid
Göteborgs universitet. I vissa fall utgör
motion en lika bra
behandling som psykofarmaka
mot depression.
– Och det är väl belagt att
motion främjar intellektuella
funktioner som minne, tankeverksamhet, koncentration,
självkänsla, ja överlag hur vi
mår. Motion hjälper oss också
att hantera stress bättre, något
som chefer ofta är utsatta för.
N
Jo, han anser att hälsohets förekommer i Sverige i dag. Inte
minst inom hans eget
yrke förs ibland en debatt om huruvida exempelvis rökare, drinkare
och överviktiga ska ha
full tillgång till sjukvård.
– Många kanske säger
att ”du får skyllda dig
själv din dummer” till
en rökare eller övervikinte motionerar är en sämre
tig, som drabbas
arbetstagare. Och att den som
av sjukdom,
röker jobbar mer ineffekmen ingen
tivt. Men den vetenskulle nog få för
skapliga studie som
sig att säga det
belägger detta med
till en fotobollssäkra data finns
spelare
som
blir
David Eberhard
skadad under en inte, menar han.
– Det finns
match, säger han. Det är värt att
i så fall
tänka på.
– Som läkare är det min skyldighet att tala om vad som
inte är sunt och erbjuda
hjälp. Men jag ska
inte lägga mig i vilka
dumheter folk väljer
att göra, så länge
det inte skadar
andra eller
påverkar
det arbete
Se rekommendationer
de är anför ­fysisk aktivitet:
ställda för
www.yfa.se Livsmedelsatt göra.
verkets kostråd finns
I höstas
på www.slv.se
lata människor överallt och hur
mäter man lathet?
– Bästa sättet att hantera
arbetstagare är med flexibilitet,
utan moralism och förutfattade
meningar. En del rökare kan
till och med må bäst av att inte
sluta röka, eftersom stressen
kan bli så hög när de försöker.
Och en som skyr gymmet kanske mår bättre av att inte gå dit.
AN
gick David Eberhard ut i en debattartikel och krävde stopp för
all hälsomoralism och hävdade
att Sverige är fullt av ”livsstilsfascister”, som ihop med
”klåfingriga byråkrater” vill
skapa evigt liv till medborgarna
genom snus- och rökförbud och
liknande.
Han tror att det finns en
generell inställning att den som
Han säger att motionen helst
ska vara regelbunden och
måttlig, förstås beroende på
ålder och konditionsnivå.
Men en rask promenad
på en halvtimme ett par
gånger i veckan kan räcka
långt.
– Men några garantier
har vi aldrig, säger han.
Det finns människor
som blir 102 och som
i alla år rökt, druckit
alkohol, ätit onyttigt
och varit inaktiva, så
mycket har trots allt
med gener, miljö och
människors olika sårbarhet att göra. J
text gunnel åhlander
14
Chefen i fokus nr 4 U september 2013
15
gör det själv
Visa att du bryr dig vid sjukdom
U Sunt förnuft och vanlig medmänsklighet
räcker långt när en medarbetare är långtidssjukskriven. Men ibland krävs det extra
fingertoppskänsla.
text ingela hofsten ILLUSTRATION NICKAN JONASSON
En medarbetare har blivit
långtidssjukskriven. Som chef
bör man förstås upprätthålla
kontakt under sjukskrivningsperioden. Men hur ofta och på
vilket sätt? Det beror på, säger
Christer Sandahl, legitimerad
psykolog och specialist på organisationspsykologi.
– Om det handlar om en sjukdom som inte har att göra med
ens arbetsförhållanden är det ju
egentligen inga konstigheter. Är
det något akut ska man förstås
höra av sig, kanske skicka en
blomma. Sådant gör väl de flesta
spontant. Så småningom bör
man också boka in ett samtal för
en någorlunda tidsplanering.
Om det är risk för att personen inte kommer att kunna
återvända alls till jobbet är det
naturligtvis svårare.
– Men det är ändå samma
princip som gäller, det vill säga
vanlig mänsklig omtänksamhet.
Jag tycker också att man ska
fråga personen om han eller hon
vill ha kontakt och hur ofta.
Christer Sandahl föreslår
att man i vissa fall också planerar in ett möte där både den
sjukskrivna själv, anhöriga och
någon behandlare deltar. Ett
sådant kan dels handla om hur
man kan stötta personen, men
framförallt vara en betydelsefull
handling för att visa personen
vad hen betytt för arbetet.
– Man ska inte vara rädd att
skapa mer oro genom att höra
av sig, tvärtom.
Det värsta felet man kan
göra, menar Christer Sandahl,
är att klämkäckt säga att ”äh, du
är snart tillbaka” eller liknande.
– Man måste vara realistisk.
Hur ofta ska man då höra av sig?
Ja också här handlar det om
hur sjukdomsbilden ser ut. Om
man räknar med att personen
kommer tillbaka räcker det med
”vanligt hyfsat intresse”, säger
Christer Sandahl.
– Man kanske har ett planeringsmöte efter någon månad,
sedan låter man allting ha sin
gång och ber personen höra av
sig igen, för att kolla att planeringen fortfarande håller.
Är det däremot så, att personen inte kommer att kunna
komma tillbaka är läget annorlunda.
– Då kanske det faktiskt inte
är chefens uppgift att hålla fortsatt kontakt. Däremot tycker jag
att man ska uppmuntra arbetskamraterna till det, och även ge
tid att prata om den frånvarande
medarbetaren på personalmö-
ska inte vara
rädd
’’Man
att skapa mer
16
oro genom att höra av
sig, tvärtom.
Christer Sandahl, legitimerad psykolog
ten. Genom att göra det ger
man en viktig signal till resten
av personalgruppen; på
den här arbetsplatsen betyder
man något även
när man har det
svårt.
Om en medarbetare dör ska
man också tänka
på att det blir en
sorgeprocess bland
medarbetarna.
Betydligt svårare att hantera
är sjukskrivningar
som grundar sig på
psykisk ohälsa, säger
Christer Sandahl.
– Då behöver man
tänka till lite extra.
Dels vet man ju sällan om det kommer
att handla om en vecka
eller flera månader, dels
har det kanske med arbetssituationen att göra.
I sådana fall är det
viktigt att ha fingertoppskänsla.
– Man ska inte rusa
fram för snabbt, men inte
heller låta det gå för lång
tid.
handla om orsaken till sjukskrivningen och om hur personen mår, inte om framtiden.
Som chef kan man också behöva prata med övrig personal.
Vilka orsaker kan finnas till att
personen drabbats? Är det en
utsatt position, riskerar fler i
arbetsgruppen att drabbas, kan
man omorganisera för att förhindra detta?
– Kanske inser man att det
inte är så konstigt att personen gick in i väggen. Då får
man ta det hela som ett skäl
att tänka igenom hur arbetet
är organiserat.
Det är också viktigt att ar-
betskamraterna får klart för
sig att en utbränd människa
inte alls behöver se deprimerad ut.
– Det där är paradoxalt.
Den sjukskrivna kanske
skrattar och verkar allmänt
uppåt. Men utmattningssyndrom yttrar sig ofta på
andra sätt, till exempel
genom koncentrationssvårigheter, minnesproblem, dålig ork, plötslig
trötthet.
Givetvis ska man också vara vaksam på om
det kan finnas konflikter och/eller mobbning
i arbetsgruppen.
– Min erfarenhet är,
att det i så fall finns
brister i det egna ledarskapet också. Då
bör man dels tala med
sin egen chef för att
få stöd, dels ta hjälp
utifrån.
Vid utmattningssyndrom kan man
förutsätta att det
kommer att ta tid
innan personen är
redo att komma
tillbaka till arbetet,
kanske flera år.
En första kontakt på tumanhand bör ske ganska snart
efter att personen blivit sjukskriven, vid utmattningssyndrom inom två veckor, säger
Christer Sandahl, som forskat
en del på just detta.
– Fråga personen om hon
eller han kan tänka sig att
komma till jobbet för detta
samtal. Det är bra om det går,
för ju längre tid man är borta
från arbetsplatsen, desto mer
laddat blir det. Även om det
känns jobbigt för den som är
sjuk är det bra för hen att utsätta sig för det.
Detta första samtal ska
Chefen i fokus nr 4 U september 2013
Chefen i fokus nr 4 U september 2013
Men det är mycket viktigt med
regelbundna kontakter med arbetsplatsen.
– Efter säg sex veckor är det
dags för ett första planeringssamtal.
Om den sjukskrivna går med på
det bör såväl behandlare som
försäkringskassan bjudas in till
ett sådant möte, som definitivt
bör ske på arbetsplatsen, dels
för att det kan bli en indikator
på prognosen, dels för att behandlaren ska få chans att se arbetsplatsen. Nu bör man också
börja fundera på framtiden: ska
personen tillbaka till sin förra
tjänst, sikta på någon annan
arbetsuppgift eller kanske något
helt annat?
– Folk tar viktiga livsbeslut
i sådana här lägen och sådana
öppningar ska man ta till vara.
Annars bör man försöka hitta
ett sätt för medarbetaren att så
snart som möjligt komma tillbaka till jobbet.
– Några timmar då och då
kanske räcker i början och man
ska inte öka takten för snabbt.
Men det är viktigt att man inte
tappar vanan att vara på jobbet.
Kanske behöver man inte göra
så mycket, bara vara på plats.
Troligen behöver det också göras
anpassningar av arbetsuppgifterna för att minska risken att
personen blir sjuk igen.
Som chef bör man också
tänka på att människor med
utmattningssyndrom oftast är
mycket prestationsinriktade
och har svårt att säga nej. Den
dag personen är tillbaka helt
och hållet gäller det däremot att
agera ”som vanligt”.
– Förhoppningsvis har man
ju då hittat ett nytt sätt att jobba
så personen inte lika lätt riskerar att trilla dit igen och då ska
man inte behöva förhålla sig på
något särskilt sätt alls. J
5
sätt att bemöta
långtids­sjuk­skrivna
­med­arbetare
1
Sunt förnuft och
medmänsklighet
räcker långt. Skicka en
blomma, ring och fråga
hur personen mår och
hur ofta hen vill ha kon­
takt.
2
3
Lägg in ett möte för
planering av åter­
komsten.
Prata med anhöriga
och behandlare för
att få veta mer och få
råd om hur arbetsupp­
gifterna kan anpassas
efter sjukskrivningspe­
rioden.
4
Vid sjukskrivning
som har med ar­
betet att göra: skynda
lagom och var lyhörd.
5
Glöm inte att det
arbete du lägger ner
på en individ som är sjuk
är ett sätt att i handling
visa vilka värderingar
som är styrande på din
arbetsplats.
Läs mer
Nu finns en handledning
som ska hjälpa dig som
är chef att upptäcka och
hantera psykisk ohälsa
på jobbet. Läs mer på
sidan 22.
17
porträttet
porträttet
snart dags
att släcka
sista branden
"Jag är så trött på alla 'skitlarm'. Jag har ingen lust att åka ut
och släcka bilbränder längre. Vet du att det har brunnit 1 200
bilar i Botkyrka sedan 2007." Orden är Anders Lundbergs. Efter
33 år som brandman förbereder han sig för pensionen.
V
text Susanne blick foto moa karlberg
i sitter hemma vid köksbordet i lägenheten i Hägerstenshamnen i Stockholm. Anders Lundberg är
semesterklädd och semesterskäggig. Över en slät kopp kaffe
summerar han åren som chef
inom Södertörns brandförsvarsförbund. Det
blir snabbt dramatiskt. Han har upploppen,
som startade i Husby på försommaren och
som spred sig vidare till flera av Stockholms
invandrartäta förorter i färskt minne. Händelserna kom inte som någon överraskning
för Anders Lundberg och hans mannar. På
honom låter det som om frågan inte varit om
utan när det skulle braka loss.
– Det är klart att det var obehagligt med
alla upploppen. Men i Fittja och Norsborg där
vi jobbar, har det varit oroligt länge. Det har
accelererat de senaste tio åren.
Anders Lundberg leder ett av fyra skift som
ansvarar för brandsäkerheten i Botkyrka och
Salems kommun. Han har personalansvar för,
som han säger, ”ett jävligt bra gäng” på sex
18
personer. Förutom utvecklingssamtal, lönesamtal och de andra typiska chefsansvaren, är
det hans ansvar att de får prata och bearbeta
sina upplevelser efter en utryckning.
Vid skarpt läge sitter han själv alltid på
­höger sida fram i den stora brandbilen.
Hur hanterar du och dina mannar att
­mötas av stenar och raketer när ni ska göra
ert jobb?
– Egentligen är det polisen de är ute efter men
vi får vår släng av sleven. Vi samordnar insatserna. Polisen åker först och ser om vi kan
åka in. Ofta kommer vi lite före polisen och
möts vi då av stenkastning och raketer då går
fakta U Anders Lundberg
Yrke Styrkeledare i Södertörns Brandförsvarsförening Ålder 57 år Familj Gift med
Liselotte personalspecialist, två utflugna barn
21 år och 24 år Fritid ”När jag går i pension
då ser jag fram emot att få spela golf, meka
med båten, har en liten snipa som ligger i
Mälaren, byta lägenhet och resa lite”.
vi inte in utan ställer oss bakom brandbilen
väntar in polisen.
– Men det kan vara svårt att hålla tillbaka
brandmännen. De blir ju förbannade. En gång
var det en ung kille som sköt raketer på oss och
sen trodde han att han skulle kunna springa
ifrån vår mest vältränade man. Det gick ju inte
förstås. Brandmannen fick tag i honom och
tryckte ned honom på marken. Det var inte så
bra. Det är polisens sak att ingripa.
– En annan gång möttes vi av en hel hord
ungdomar. I en sådan situation får vi helt
enkelt göra en bedömning om det är värt att
släcka eller om vi ska åka därifrån. Det händer
att vi väljer att åka därifrån.
Förebilderna för de här ungdomarna är tyvärr
inte föräldrarna som jobbar varje dag, ofta i
låglöneyrken, utan grovt kriminella som glassar med fina bilar och mycket pengar. Det tror
Anders Lundberg.
– Man måste skilja på de kriminella och
de vanliga unga, testosteronstinna grabbarna som vi möter i de här nedslitna 70-tals
områdena. Det är lätt att bli hatisk därför E
Chefen i fokus nr 4 U september 2013
Chefen i fokus nr 4 U september 2013
19
porträttet
porträttet
Anders Lundberg med sin skyddsling
Sevak Yanikian.
E ­diskuterar vi det här jättemycket på jobbet.
Södertörns brandförsvarsförbund går i
bräschen för mångfald och försöker medvetet
anställa människor med invandrarbakgrund.
Det är ett sätt att ge brandmännen en bättre
arbetsmiljö och ungdomarna framtidstro.
– Jag tror stenhårt på det. Vi pratar mycket
med ungdomarna. Vi bjuder in dom till oss.
För de här killarna och tjejerna är det ouppnåeligt att bli brandman. Den klassiska bilden av
en brandman är ju en vit, svensk kille.
– Jag ska berätta en solskenshistoria, säger
han och häller upp mer kaffe. Den handlar om
Sevak från Fittja.
– När han var 17 år och på väg åt fel håll,
ringde en av hans lärare och frågade om han
fick göra praktik hos oss. Han kom och gjorde
så bra ifrån sig att vi sen anställde honom som
sommarvikarie. Det sommarvikariatet gav
honom den puff han behövde för att avsluta
sin gymnasieutbildning. Sedan i våras är han
fast anställd som brandman.
– Sevak är en ikon när vi kommer ut i Fittja.
Där kan man snacka om att vara förebild. Är
han med så blir det mycket lugnare.
En lagledare förbereder sig för
att kliva av. Anders Lundberg
lämnar sitt gäng efter drygt
tio år som styrkeledare på
­Södertörns brandförsvar.
Anders Lundberg berättar om ett yrke som
utvecklats mycket sedan han började på
80-talet. Utryckningar är en sak men den
största delen av tiden ägnas åt att jobba förebyggande med utbildningar och tillsyner.
Alla kommunanställda utbildas i brandskydd,
likaså alla skolbarn.
Gränserna mellan vad som är brandmännens, polisens och sjukvårdens uppgifter börjar luckras upp.
– För 7–8 år sedan började vi åka på bevittnade hjärtstopp och numera blir vi larmade
samtidigt med ambulans när sådant händer.
Sedan ett år tillbaka åker vi också på så kal�lade SPIS-larm. SPIS står för Suicid Prevention in Stockholm.
– Tidigare ägde polisen den frågan. Men
brandmännen från Stockholms stads brandförsvar tröttnade på att tvingas stå och se på
20
Vi är som en familj. Jag vet allt
om mina medarbetare och om deras
med- och motgångar i livet.
när förtvivlade människor hoppar från Västerbron utan att kunna göra något. Därför
startade Stockholms brandförsvar en ettårig
utbildning i hur man möter människor i nöd.
Under fem år jobbade Anders Lundberg som
insatsledare vilket innebär att han var befäl
över flera styrkor på plats vid utryckningar.
– Jag jobbade kontorstid och jour. Det var
bra. Men jag saknade lagspelet och gruppdynamiken. Jag är ju gammal fotbollsspelare.
Jag gillar det här med lag och att jobba ihop.
Och så tror jag att en mycket bra egenskap hos
en brandman är att ha vinnarskalle. Det gäller
att vinna på varje larm.
Han pratar mycket och varmt om sin
grupp, sitt gäng. Hur tajta dom är. I samma
andetag konstaterar han att det ligger mycket
jobb bakom att få ihop en grupp. När det kommer nya medlemmar gäller det att jobba aktivt
med gruppdynamik.
– Vi är som en familj. Jag vet allt om mina
Chefen i fokus nr 4 U september 2013
medarbetare och om deras med- och motgångar i livet. Vi åker på resor tillsammans. Vi
har varit i Budapest, i Berlin och lite överallt.
Det är något jag kommer att sakna.
En av grundstenarna i en utryckningsstyrka är att ha trygga befäl. Anders Lundberg
utstrålar att han är trygg med sig själv.
– Mycket av din identitet som ledare skapas på stationen. Det är där du lägger grunden.
Har du inte förmågan och kunskapen att vara
chef ”hemma” då är det ingen som lyssnar på
dig där ute.
Det är hans uppgift att ta hand om medarbetarna efter en utryckning och avgöra om det
behövs debriefing.
– Jag samlar alltid ihop min styrka efter
en insats och ger feedback. Det är jätteviktigt
Chefen i fokus nr 4 U september 2013
att prata om både det som gått bra och det
som gått mindre bra. Vi är inte rädda för att ge
varandra både positiv och negativ feedback.
Vi går laget runt så att alla får en helhetsbild
av vad som hänt vid insatsen. Ofta räcker det.
Det finns tre kriterier på när det behövs
­debriefing, säger han och räknar på fingrar-na:
– Om det uppstått skada på egen personal,
om någon människa omkommit i en olycka
eller brand, eller om någon av brandmännen
själva begär det.
– Då kan jag välja om jag vill ta in en utomstående eller så kan vi prata själva. Det är rätt
sällan som vi tar in någon utifrån. Det här är
erfarna brandmän som är vana vid att plocka
likdelar i tunnelbanan. Mycket blir rutin.
– Men tanken är alltid densamma när
­någon dör: så himla onödigt. J
U
Anders Lundberg om...
P ... personliga formsvackor:
”Alla har mindre bra dagar men jag försö­
ker alltid att vara positiv. Behöver jag prata
så har jag en kollega som är styrkeledare
som jag pratar med. Sedan är jag väldigt
nära mina barn. Det blir så eftersom jag
alltid jobbat skift och varit den som tagit
hand om marktjänsten. Jag har skött hus
och hämtat och lämnat på dagis.”
P ... sina bästa ledaregenskaper:
”Tydlighet och att jag försöker behandla
alla lika. Jag är inte rädd för att själv bli
skitig om händerna. Det är viktigt att visa
att du har yrkeskunskapen i botten. Men
på senare år har jag också lärt mig att be
om råd. Jag har en gammal sotare i mitt
skift det är klart att jag frågar honom om
råd när det brinner i en skorsten”.
21
lagar & regler
Psykisk ohälsa är
svår att upptäcka
U Vet du att var tionde anställd mår
AN
­ sykiskt dåligt men vågar inte prata om
p
det på jobbet? Nu finns en handledning
som ska hjälpa dig som är chef att upptäcka
och hantera psykisk ohälsa på jobbet.
text Susanne blick ILLUSTRATION NICKAN JONASSON
22
S
Att tänka på vid anställning.
P Hälsofrämjande åtgärder.
P Identifiera varningssignaler
på ett tidigt stadium.
P Att tänka på vid sjukskrivningen.
P Tillbaka till arbetet och
­arbetsanpassning.
P Systematiskt arbetsmiljö­
arbete. J
lagen U Arbetsmiljölagen
P Arbetsmiljön ska vara tillfreds­
ställande med hänsyn till
arbetets natur och den
sociala och tekniska
utvecklingen i sam­
hället. Arbetsförhål­
ON
Psykisk ohälsa står bakom ungefär var fjärde sjukskrivning som
är längre än två veckor. Samhällets kostnader för sjukpenning
och sjuk- och aktivitetsersättning på grund av psykisk ohälsa
uppskattas till över 20 miljarder
kronor årligen. Det konstaterar
Previa som har tillfrågat 50 000
personer om deras hälsa under
perioden 2009 till 2011. Samtidigt visar en undersökning från kampanjen Hjärnkoll
och Novus Opinion att drygt
hälften av de 400 tillfrågade
cheferna med personalansvar är
osäkra på hur de ska agera när
en anställd får problem med sin
psykiska hälsa.
Nu finns en handledning
som riktar sig direkt till chefer
och arbetsledare i offentlig och
privat tjänst. Handledningen,
som har tagits fram i samarbete mellan Svenskt Näringsliv,
­Arbetsgivarverket och Sveriges
Kommuner och Landsting,
ska vara ett stöd i arbetet med
att hantera frågor om psykisk
ohälsa på arbetsplatsen. Här ges
praktiska råd om hur du som
chef kan hantera och stödja
­personer som upplever stress,
oro och psykisk ohälsa. Skriften
är indelad i sex avsnitt:
N
Vad gör jag om en potentiell
medarbetare vid anställningsintervjun berättar att hen har
ett psykiskt funktionshinder?
Betyder det automatiskt att
kandidaten faller bort, trots att
allt annat tyder på att hen har
utmärkta kvalifikationer för jobbet i fråga?
Och hur pratar jag med en
anställd som visar tecken på psykisk stress? Är sjukskrivning den
enda utvägen eller kan jag hjälpa
en anställd att vara kvar i arbetet
trots en varaktig sjukdom? Och
framför allt, hur kan jag arbeta
förebyggande för att undvika att
medarbetare drabbas av psykisk
ohälsa på grund av arbetet?
landena ska vara anpassade till
människors olika fysiska och
psykiska förutsättningar.
Den enskilde bör i största
möjliga mån kunna på­
verka sin arbetssituation.
Handledningen kan laddas ner på www.hjarnkoll.se. Hjärnkoll är ett
regeringsuppdrag som drivs av myndigheten Handisam och nätverket
Nationell samverkan för psykisk hälsa (NSPH).
Hannons e
Minnesgåva
Hedra minnet av en närstående. Skänk en minnesgåva
eller starta en minnesinsamling på cancerfonden.se
020-59 59 59 | pg: 90 1986-0
Chefen i fokus nr 4 U september 2013
23
forskning
forskning
hierarkier
styr hur
du mår
Det finns stora skillnader i ohälsa ­mellan
chefer på olika nivåer. Kvinnliga chefer
på lägre nivå, i både kommuner och landsting, mår sämre och är oftare sjuka jämfört med manliga kollegor på högre nivå.
R
text Lars soold illustration robert hilmersson Foto amina manzoor
isken är mer än dubbelt så stor
att en kvinnlig chef på lägre
nivå drabbas av utmattning
jämfört med en manlig chef på
hög nivå. Kvinnorna löper 75
procent högre risk att drabbas av arbetsstress, vilket
beror på att kraven är för höga i förhållande
till möjligheterna att påverka situationen.
Det är vetenskapligt belagt att den situationen kan leda till hjärt- kärlsjukdomar och
utmattning.
De här skillnaderna i ohälsa har visat sig
i studien ”Hierarkier av hälsa”, som genom-
jektledaren för studien, Christina Björklund.
Fler kvinnliga chefer på lägre nivåer
­jobbar oftare när de är sjuka,
är mer sjukskrivna och har
besvär med sömnen. De tar
också med sig mer av stressen hem, vilket påverkar hela
livssituationen.
– Kvinnor har en tendens
Christina
att
få chefsroller som är i
B­jörklund
kaos. Man tar på sig rollen
när det redan är kaotiskt. Därför har man redan från början en stressfull situation.
Men manliga chefer på lägre nivåer drab-
Tas inte all rekrytering och stöd på allvar
löper chefer mycket högre risk att bli sjuka.
förts vid Karolinska Institutet i Stockholm.
Institutet har studerat den psykosociala hälsan hos närmare 5 000 chefer.
– 41 procent av kvinnorna upplever att
man har låg kontroll och hög arbetsbörda.
Det är mycket högt för att vara för chefer,
och liknar siffror man brukar man se bland
de som inte har chefspositioner, säger pro24
bas också av de tuffa förhållandena. Också de
har en sämre hälsa än både sina manliga och
kvinnliga motsvarigheter på högre nivåer.
Männen på lägre nivå får jämfört med kvinnorna oftare problem med alkohol.
När studien jämfört förhållandena i kommuner och landsting har man sett att anställda i kommuner oftare är sjukskrivna och att
fler rapporterar en sämre hälsa än de
i landstinget. Samtidigt arbetar cheferna
i landstinget över mer och tycker att både
­jobbet och vardagslivet är stressigare.
Karolinska Institutets slutsats av studien är
att ett större fokus bör läggas på den psykosociala arbetsmiljön i det systematiska
arbetsmiljöarbetet och att chefers situation
behöver studeras som en grupp för sig.
Forskningsledaren på Karolinska säger att
det krävs stora förändringar i organisation,
resurser och attityder.
– Ett direktledarskap mot 50–100 personer är det inte många som klarar av. Politiker
och beslutsfattare måste bli medvetna om hur
det ser ut i dag, säger Christina Björklund.
Men hur kommer man då mer konkret
åt problemen? Ett sätt, är enligt Christina
Chefen i fokus nr 4 U september 2013
Björklund, att ta varje rekrytering på fullaste
allvar, på alla nivåer.
– Jag ser att man inom den offentliga
­sektorn ibland bara blir inkastad som chef.
Det är någon som har en position, kanske
­någon expert, som blir chef utan någon träning.
I andra yrken krävs det legitimation och lång
utbildning, men chef och ledare förväntas
man bara vara. Det behövs träning, från det
formella ansvaret till själva ledarskapet.
Christina Björklund menar att man måste
Chefen i fokus nr 4 U september 2013
lägga både resurser och tid på alla rekryteringar, inte bara till de högre posterna. Efter
rekrytering och utbildning behövs en bra introduktion och fortsatt stöd och tid för reflektion och samtal när jobbet är igång.
– Tas inte all rekrytering och stöd på allvar
löper chefer mycket högre risk att bli sjuka,
säger Christina Björklund.
Högre chefer har ofta med sig erfarenheter
från liknande uppdrag, vilket är en förklaring
till att de klarar sin hälsa bättre. Men de behöver också stöd, inte minst för att det ofta är
ensamt på toppen.
J
fakta U Undersökning
P I studien ”Hierarkier av hälsa” har Karo­
linska Institutet studerat hur närmare 5 000
chefer i kommuner och landsting mår.
P Två tredjedelar av cheferna arbetar i
landstinget och en tredjedel i kommunerna.
Hälften är kvinnor på lägre nivåer, en fjär­
dedel är män på låg nivå och en dryg tiondel
män respektive kvinnor på hög nivå.
P Till högre chefer räknar man de med verk­
samhetsansvar, som sjukhus-, kommun- och
landstingsdirektörer. På de lägre nivåerna
återfinns enhets- och avdelningschefer.
25
ledarskap
ledarskap
mode att vara modig
En modern chef är en modig chef. Men en modig chef känner också till sina rädslor.
Klara Adolphson kopplar det till en ökad förändringstakt i arbetslivet då många företag
vill ligga i framkant när det gäller innovation.
– Då är det egentligen ganska logiskt att
de kräver chefer som har mod att prova nya
farligt, säger han och jämför en konflikt som
man kan känna obehag inför och ett möte med
en björn i skogen.
– Om något är farligt ska man självklart inte
gå emot sin rädsla.
Olle Leckne är också inne på att mod hos
chefer är viktigt för att klara förändringar, exempelvis större omorganisationer.
– En modig chef är en förebild för osäkra
medarbetare och måste kunna möta konflikter och hotfulla situationer
som uppstår vid stora förändringar. Men en bra chef ska
också kunna visa empati för
medarbetare som är rädda för
förändring, säger han.
och ohälsa, och det blir ofta
mycket värre.
Samtidigt tror Maria Gerlofson, i tider som nu då arbetslösheten är ganska hög,
att även chefer är rädda för
att förlora sina jobb, vilket
Maria Gerlofson
gör dem osäkra.
– Man kanske inte vågar säga de där jobbiga sakerna eller komma med nya idéer och
förbättringsförslag.
julia wiklund
D
et går trender i hur chefer
ska utmärka sig. Just nu
ska de vara modiga. Det
upptäckte Klara Adolphson, chef på enheten för
arbetsorganisation och
ledning på statliga innovationsmyndigheten Vinnova, nyligen.
– Jag brukar roa mig med att läsa platsannonser för att se trender om dels vad organisationer vill signalera och dels vilken kompetensprofil som söks. Och mod är något som på
senare tid har lyfts fram när både företag och
offentliga organisationer söker chefer. Det
har jag inte sett tidigare, säger hon.
Exempel på modiga chefer, enligt intervjupersonerna i artikeln: Carl-Henric Svanberg, BP (innan
oljekatastrofen i Mexikanska golfen), Marie
Ehrling, TeliaSonera, Carin Götblad, Nationell
samordnare mot våld i nära relationer.
Olle Leckne
Pippi Långstrump är förvisso
ingen chef, men Olle Leckne tycker att de
chefer som vill vara modiga har mycket att
lära av henne.
Pippi Långstrump är förvisso ingen chef,
men hon är oresonlig, tror på sig själv, säger
som det är och har civilkurage.
saker, som vågar släppa det gamla och göra
nytt, säger hon.
Men vad innebär det att vara modig, rent
konkret? Olle Leckne, ledarskapscoach som
föreläser om just modigt chefskap definierar det som att göra något som man tycker
är läskigt.
– Alla människor är rädda för något, även
chefer. Men det gäller att göra skillnad på det
som skrämmer och sådant som verkligen är
– Hon är oresonlig, tror på sig själv, säger
som det är och har civilkurage.
Maria Gerlofson, chefscoach och författare
till Mod – Stå upp för dig själv, tycker också
att mod är en nödvändig egenskap för chefer.
– De flesta tycker det känns obekvämt att
ta jobbiga samtal vid konflikter, men som chef
måste man kunna göra det direkt, för både
personalens och resultatets skull. Annars
finns risk att det kostar både pengar, kraft
Är det inte vettigt
att ligga lågt i dåliga tider?
– Fast då kanske saken blir
ännu sämre. Om man blir för fokuserad på sitt eget bästa som chef kan det
göra att verksamheten går dåligt.
text lotta ekstedt
foto BO-AJE MELLIN BAM/Scanpix
fakta U Så blir du en modigare chef
P Förändra ditt beteende i
små steg. Uppmärksamma
när du är rädd. Om situa­
tionen inte är farlig, gör det
du behöver och vill göra.
För det är inte farligt att
känna rädsla. Nästa gång
du står inför samma situa­
26
tion upplevs den inte som
lika skrämmande, och det
blir inte lika stort problem
att möta rädslan.
P Många rädslor kommer
av självkritik, och är alltså
bara tankar. Men negativa
tankar om dig själv är inte
sanningen. Bli medveten
om de tankarna, så att de
inte tar makten över dig.
P Stärk självförtroendet
genom att tänka att du gör
vissa saker som kanske
upplevs som skrämmande
för andra, men inte för dig.
P Träna på kommunika­
tion i jobbiga situationer.
Fokusera inte på person,
utan på sakfråga. Håll en
konflikt på vuxennivå och
koncentrera dig på målet
även om du blir anklagad
för något.
P Alla chefer borde få
handledning av någon.
P Avdramatisera. Man
måste inte kunna allt. Våga
visa att du inte alltid har
svaret. Våga misslyckas.
Källa: Klara Adolphson, Olle Leckne,
Maria Gerlofson.
Chefen i fokus nr 4 U september 2013
Chefen i fokus nr 4 U september 2013
27
fråga ombudsmannen
böcker & tidskrifter
Huvudsakligt ledarskap
I huvudet på en chef
Rickard Hagtorn &
Jehoshua Kaufman
Liber
U Recension
?
Vi är några enhetschefer som upplever att vi
har för mycket att göra. Vi
hinner inte med att utföra
våra arbetsuppgifter på ett
bra sätt vilket gör att vi mår
dåligt. Detta leder också till
att vi inte lyckas vara bra
chefer för vår personal. Vad
kan vi göra?
!
Mycket hänger samman med tre
utgivet
områden:
ett axplock av nyutkommen ledarskapslitteratur
Listening Management
Lyssna för förändring
Kent Adelmann, Mats Appladahl
Tertulia books AB
USA sedan länge. En bok för de
som vill jobba med förändringar
med hjälp av aktivt lyssnande.
Att utveckla ett
lyssnande ledarskap är ekonomiskt lönsamt. Att
lyssna är grunden
för en god kommunikation. Och
med en god kommunikation
undviker man att göra dyrköpta
misstag. Det menar författarna
till den här boken. Inspiration
har de hämtat från lyssnandeforskningen som är etablerad i
Så blir du en framgångsrik
nätverkare
Per Magne, Lucia Forsberg
Severed
Liber
28
PEra förutsättningar i form av
I arbetslivet kan
det vara avgörande att ha ett stort,
aktivt nätverk.
Om det dessutom
består av personer från många
olika sammanhang är det ännu
bättre. Båda författarna har lång
­erfarenhet av att jobba med
professionella nätverk. De lär ut
konsten att bygga ett nätverk,
hur du marknadsför det och
­vilka nätverk som är lämpligast
för just dig. Ett kapitel ägnas
förstås också åt de digitala nätverken.
150 ledningsgrupper senare
– vår bild av en dold potential
Roy Bartilson & Per Malmberg
Tuk Förlag AB
Boken riktar sig till dig som
leder eller är medlem i en ledningsgrupp och vill utveckla
den vidare. Författarna har själva
hamnat i olika
situationer där de
saknat handfasta
råd för att komma
vidare. Här utvecklar de sin syn på ledarskap
och hur de jobbar med facilitatorrollen (facilitator är en person som arbetar med att hjälpa
en grupp att arbeta mot ett
gemensamt resultat.) De ägnar
också ett kapitel åt att fundera
över chefsrollen i framtiden.
Blir det lättare eller svårare att
vara chef i framtiden?
Chefen i fokus nr 4 U september 2013
antal medarbetare, administrativt stöd och andra resurser.
PHur tydligt ert uppdrag är
och vilka krav ställs på er från
arbetsgivaren.
PKompetens och ledarutveckling för er enhetschefer?
Om man som chef har bra
förutsättningar, ett tydligt uppdrag och kontinuerlig kompetens och ledarutveckling finns
Mitt råd till er är att ni, om ni
inte redan har gjort det, utser
en chefsföreträdare och startar
ett lokalt chefsnätverk för er
chefer inom Vision. Ta kontakt
med Vision lokalt hos er eller
med den personliga ombudsmannen för chefer i er region
för att få hjälp med detta. Prata
sedan ihop er om vad ni vill
åstadkomma och begär en träff
med er chef alternativt begär
förhandling om era villkor och
förutsättningar. Var uthållig
och ha tålamod. Arbeta med
sakargument, fakta och ödmjukhet. Utgå gärna från de tre
områdena som angavs ovan och
utveckla dem. Stå upp för att ni
är viktiga och kompetenta. Ni
har ett av välfärdens viktigaste
jobb.
Som sista utväg finns möjligheten att med hjälp av arbetsmiljölagen anmäla förhållandena till Arbetsmiljöverket.
Det bästa argumentet är att
arbetsgivaren bör lyssna på era
förslag till förbättringar för att
detta leder till bättre verksamhetsresultat.
Roger Fält
Personlig ombudsman för chefer
S
Ni ställer en mycket viktig
fråga som handlar om er
arbetsmiljö och arbetsgivarens
möjlighet att få ut ett gott resultat av ert arbete. I grunden
är det arbetsgivaren som beslutar om och dimensionerar organisationen. Samtidigt anger
arbetsmiljölagen att ni skall ha
en bra arbetsmiljö.
Först vill jag konstatera att
ert ledarskap är en av de viktigaste faktorerna för ett bra
verksamhetsresultat. Det vet
arbetsgivaren och det ska ni
använda i er argumentation.
goda förutsättningar för att
utöva ett bra ledarskap och nå
goda resultat. Detta visar också
forskning. De förutsättningar
och den kompetensutveckling
ni ges skall motsvara/ställas i
proportion till ert uppdrag och
de krav som ställs på er.
ON
eller ber honom att lugna sig
några dagar tills hon fått hela
bilden klar för sig. Hon måste
bestämma sig för om det är värt
insatsen. Konsulten konstaterar
I slutet på varje ”case”
presenterar de en
gemensam modell, i
detta fall för att undvika att fatta förhastade
beslut. Och så fortsätter det. Varje kapitel
är uppbyggt på samma
sätt. Det är väldigt
pedagogiskt gjort och
boken fungerar utmärkt som en
uppslagsbok framför allt för den
nyblivne eller ganska nya chefen.
text susanne blick
Starta ett lokalt
chefsnätverk
N
Ett exempel är kapitlet som
handlar om hur du undviker att
fatta förhastade beslut?
att det är Lena som
är chef och har både
ansvar och befogenheter att göra en
optimal och rättvis
semesterlista. Som
ny chef borde hon
få tid på sig och inte
låta sig manipuleras
att fatta ett snabbt
beslut som favoriserar en enskild individ. Bättre att lugnt
och sakligt förklara
beslutsgången och be
Karl respektera
detta.
AN
Här finns både vardagsnära
situationer och mer komplicerade problem. En konsult och
en psykolog har slagit sina kloka
huvuden ihop och ger svar och
lösningar på 19 olika ledarskapsdilemman.
Det ska sägas på en gång, I
huvudet på en chef, är mycket
bättre än titeln och omslaget
utlovar. Konsulten och psykologen kompletterar varandra
väl. Rickard Hagtorn, en internationell ekonom som varit
verksam inom affärsutveckling
och ledarskap i 22 år, ger sin lite
krassa verksamhetsnära syn på
problemet, medan psykologen
Jehoshua Kaufman, med mer
än 20 års erfarenhet av att vara
chef, tillför en rent mänsklig
sida av saken.
Lena som precis
tillträtt en chefstjänst på enheten,
får tjäna som exempel. Hon sitter och
brottas med alla semesterlistor framför sig på ett stort
exceldokument på
datorskärmen. Så
kommer trevlige
Karl och kräver
att få veta om hans
semesterönskemål
är godkända eftersom han bokat en
resa med familjen
till Thailand. Ju
tidigare han bokade, ju billigare
blev det och hans
ungar ser ju fram
emot resan och så
vidare…
”Ja, jo såklart”, säger
Lena och Karl
väljer att tolka det som att han
fått ja till sin semester.
Psykologen konstaterar att
Lena är rädd att komma i konflikt med Karl om hon säger nej
U Har du frågor till din personliga ombudsman?
Skicka ett mejl till [email protected].
Skriv ”Fråga ombudsmannen” i ämnesrutan.
U Roger Fält är en av Visions sju personliga ombuds-
män. Som chefmedlem i Vision kan du ­genom din
personliga ombudsman få bland annat en rådgivare
och ett bollplank, hjälp med avtalstolkning, en diskussionspartner i arbets­miljöfrågor med mera, samt stöd av
Vision vid förhandlingar som gäller dina villkor. Läs mer
på www.vision.se/chef
Chefen i fokus nr 4 U september 2013
29
min karriär
Uppsala kyrkogårdar har fått ett fint pris. Chefen Tord Engström
är mycket stolt över utmärkelsen som firades med tårta, rosor till
alla anställda och en t-shirt med texten ”Uppsala – Årets kyrkogårdsförvaltning 2013”. Men själv blev han utan tröja.
intervju sara jonerin foto Michaela Hasanovic/UNT
U
Hur lyckades ni bli
Årets kyrkogårdsförvaltning?
Nässjö och nu har jag varit här i
Uppsala i tolv år.
Juryn hyllar er också för ert
arbetsmiljöarbete. Vad har ni
gjort?
– Det som juryn tog fasta på är
att vi har jobbat med att bli miljövänliga och att vi har ett delat
ledarskap på förvaltningen.
– Ja, det finns tydliga manualer
för hur alla arbetsmoment ska
utföras och vilken utrustning
man ska ha. Till exempel när
man ska ha skyddshandskar på
sig och hur långa grässtråna i
gräsmattorna ska vara när man
klippt dem. Manualerna revideras varje år och alla som nyanställs får en genomgång av dem.
Dessutom träffas gruppcheferna
och en arbetsmiljögrupp regelbundet och kollar att instruktionerna följs.
Vad har ni gjort som är bra för
miljön?
– Alla fordon, bilar och traktorer, kör på ett miljövänligt dieselbränsle och så har vi en stor
kompostanläggning som gör att
vi slipper köpa jord, vi gör vår
egen. Och så rensar vi hellre
ogräs än använder bekämpningsmedel för att få bort det.
Hur har ni delat
upp ledar­skapet?
Belysningen är ytterligare en
sak ni får beröm för. Hur har ni
gjort?
– Jag har bland
annat ansvaret för
att hålla koll på alla
lagar och regler som
styr vår verksamhet, exempelvis begravnings- och
kulturminneslagen. Min kollega Eva-Karin har ansvaret
för allt som har med personalen
att göra.
Hur är det att jobba så?
– Gamla kyrkogården i Uppsala är 700 meter lång och var
­tidigare en mörk fläck i staden
om kvällarna. Nu har vi lyst
upp huvudstråket med mycket
svag belysning för att inte förstöra mörkerseendet, endast
2 000 watt används för hela
sträckan.
fakta U Tord Engström
Titel Chef begravningsverksamheten i Uppsala Ålder 60 år Familj Gift, två
– Det fungerar mycket bra, vi
Hur firande ni att ni vunnit
vuxna barn, två barnbarn. Fritid Vara ute hela året på olika sätt.
är två olika personligheter som
pris?
kompletterar varandra. Själva
uppdelningen är ett arv från
– Alla anställda bjöds på tårta,
den tiden då vi fungerade som en beställar-utförar-organisation, då
det var flera olika sorter, och fick en bukett med rosor i blandade
jag var beställare och Eva-Karin utförare. Den modellen har vi gått
färger. Och så tryckte vi upp en grön t-shirt med texten Årets kyrifrån nu, men vi har fortsatt att dela på ledarskapet.
kogårdsförvaltning 2013.
Vad har du gjort innan du kom till Uppsala?
Har du den ofta på dig?
– Det började med att jag gick en trädgårdsutbildning och sedan
fick jobb kyrkogårdsföreståndare. Sedan 1981 har jag haft olika
chefsjobb på kyrkogårdsförvaltningar, först i Ockelbo och sedan i
– Nej (skratt) det blev ingen över till mig. Men det gör inget, det
är personalen som ska ha all uppskattning, det är de som gjort jobbet. J
U Chefen
30
i fokus nr 5 utkommer den 30 oktober 2013
Chefen i fokus nr 4 U september 2013