Laxförvaltningsplan för Östersjön

Ny Laxförvaltningsplan

     IBSFC (Baltiska fiskerikommissionens) plan 1997 – 2010 M74, drivgarnsförbud och nationell reglering Nulägesanalys EU-kommissionens arbete med en ny plan Fiskeriverkets svar på EU KOM konsultation

Laxen i Östersjön

• Inom förvaltningsområde 1-5 ingår totalt 27 älvar med vild produktion i ICES analyser • I Finska viken (område 6) förekommer viss vild produktion i ytterligare ca 10 vattendrag • Ca 95% av vildlaxproduktionen sker i område 1 och 2 (dvs Bottenviken) Assessment Units

Byskeälven Skellefteälven Vindelälven

Pite älve n

Kalixälven Luleälven

Åb yä lve n å n e ä lv e n

Tornionjoki

1

Simojoki Iijoki Umeälven Oulujoki Lögdeälven

2

Ångermanälven Indalsälven Ljungan

Finland

Ljusnan Bothnian Sea

3 Ko ke m äe njo ki

Dalälven

Sweden Emån

Mörrumsån

4

Gul f of Fin land

6

Neva

Lug a Narva

Va sale Ke mm a

Estonia Russia Sa ka Irb e

Venta

5 Salac a Ga uja Latvia

Daugava

Baltic Main Basin Lithuania Neum unas, Minja Russia Germany O d ra Draw a Poland Vi st ul a 0 100 200 km

IBSFC laxförvaltningsplan 1997 2010

• Före IBSFC ingen internationell plan • Kris för laxbestånden – många orsaker • IBSFC upphörde 2007 Grunderna i IBSFC laxförvaltningsplan • Mål för naturlig smoltproduktion, 50% av den potentiella produktionen uppnådd senast 2010 • Total kvot för yrkesfisket i Östersjön, TAC • Inget mål för antalet återvandrande laxar eller fisket i älvarna •Indexvattendrag i vilka bestånden följs mkt noga • När målet för smoltproduktionen nåtts – optimerat fiske i havet • All odlad laxsmolt fettfeneklipps • Utveckling av terminalfisken på kusten utanför älvar med odlad lax

Vad mer har påverkat bestånden

• Sjunkande yngeldödlighet pga M74 (80% 1990 - 10% 2007 – 20% 2010) • Nationell reglering - försommarfredning på kusten, reglering av fisket i älvarna • Drivgarnsförbud i Östersjön för att skydda tumlare • Fiskevård, restaurering av vattendragen • Ökande post-smoltdödlighet i havet – storskaliga förändringar, säl, skarv mm

Sammantagna effekter

 Naturlig produktion av smolt har ökat från 500.00 till ca 2.5 miljoner – av en potential på 3.5 miljoner  Produktionsökningen har dock skett främst i de större laxälvarna i norra delen av Östersjön  Det finns många svaga vildlaxstammar i de mindre älvarna  Minskad överlevnad på postsmolt har reducerat återvandringen till kusten och älvarna.

 Fisketrycket i södra Östersjön har återigen ökat 2009-2010

Resultat ICES 2010 (data t o m 2009)

Överlevnaden i havet har minskat

Tänkbara orsaker: säl, orapporterat fiske, ekosystemförändr. mm Wild salmon Reared salmon 1990 1995 Year 2000 2005

Dataunderlag till ICES:

undermålig statistik innebär större osäkerheter i beståndsanalyserna • • • Kvaliteten på yrkesfiskestatistiken varierar kraftigt mellan länderna

Ex. Polen rapporterar nästan bara öring i sitt drivlinefiske där övriga länder endast fångar ca 2-3% öring. Därför måste Polens laxfångster uppskattas. 2009 rapporterade Polen ca 10 000 laxar, men jmf med andra länder visar att fångsten sannolikt var omkring 70 000 laxar, men denna siffra är mkt osäker och kan vara högre!

Fritidsfiskestatistiken är ofta osäker, och även det introducerar osäkerheter i analyserna Den svenska märkesdatabasen används inte längre pga bristfällig skötsel sedan kraftindustrin tog över värdskapet

Uppvandringen av lekfisk under 2010 har varit svagare än ICES prognoser

Några hypoteser (ej ömsesidigt uteslutande): • Hård vinter (senare och lägre återvandring) • Ökad naturlig dödlighet (ex sälpredation) • Ökat orapporterat fiske och ökat långlinefiske • Problem med modell som används för att ta fram underlag för den biologiska rådgivningen

En nulägesanalys

• • • • • Beståndsutvecklingen dystrare än i ICES prognoser 2010 Vi vet dock inte om den lägre återvandringen 2010 speglar en tillfällig svacka pga den stränga vintern, eller är en indikation på att situationen är sämre än 2010 års prognoser indikerar Ur ett biologiskt perspektiv bör således ICES rekommendationer gälla, dvs exploateringen bör minska med 25% i förhållande till 2009, vilket motsvarar en fångst i yrkesfisket under 2011 på ca 120 000 individer För att minska exploateringen krävs en rejäl sänkning av TAC (för att bli reglerande), samt krafttag mot svartfisket i södra Östersjön Inte mycket talar för att 2011 blir ett bättre laxår

EU-kommissionens arbete med en ny förvaltningsplan

 Öppen konsultation under våren 2009  Vetenskapliga råd från ICES och STECF har beaktats, en socioekonomisk studie över fiske i hav, kust och älv. En intern konsekvensanalys har genomförts av kommissionen  Förslag till en ny långsiktig förvaltningsplan läggs fram i ministerrådet (EUs 27 medlemsländer) under 2011  Därefter förhandlingar mellan parlamentet och rådet på grund av Lissabonfördraget (dvs förvaltningsplanen beslutas gemensamt av parlamentet och rådet)

.

Vad har Fiskeriverket framfört till EU

Övergripande principer

Det övergripande målet är att laxbestånden förvaltas och skyddas inom biologiskt säkra beståndsnivåer och bevarande av de enskilda laxstammarna.

Därefter kommer målet att yrkesfisket och fritidsfisket i hav, kust och älv ska kunna nyttja de fiskemöjligheter som en uthållig fiskeförvaltning möjliggör.

Förvaltningsplanen bör ta hänsyn till olika fiskens socioekonomiska värde och beståndspåverkan.

Nationella älvspecifika förvaltningsplaner bör utvecklas All odlad lax bör fettfeneklippas Fisket på odlad lax bör öka eller utsättningarna av lax reduceras för att minska påverkan på de vilda laxbestånden.

Bör TAC (total tillåten fångst) omfatta både fiske i hav och älv

Svar – Nej, TAC bör endast sättas för yrkesfiske i hav och kust för att reglera fisket på blandbestånd.

-I annat fall förskjuts den s.k. relativa stabiliteten mellan länderna och Sverige skulle missgynnas TAC bör anpassas efter de svaga stammarna - Fiske i älvarna och i älvmynningarna bör regleras utifrån älvspecifika mål

Vilka produktionsmål bör sättas

-´ Principen bör vara 75% av den potentiella smoltproduktionen senast 2025 - Nationella älvspecifika mål bör kunna sättas högre utifrån biologiska och socioekonomiska avvägningar - För de svaga stammarna bör målet vara 50% av potentiell smoltproduktion och höjas till 75% så snart 50%-målet nås - Så snart kunskap finns bör även mål för antalet lekande laxar sättas

Vad är ett lämpligt biologiskt förvaltningsmål

• • ICES utvärderar sannolikheten att varje vattendrag skall uppnå minst 50% respektive 75% av potentiell smoltproduktion vid ett visst år.

50%-målet lever kvar sedan IBSFC Salmon Action Plan och är egentligen inte baserat på några biologiska kriterier 75%-målet är baserat på MSY-principen (

Maximum Sustainable Yield

), och har en tydlig definition, nämligen:

Beståndet skall uppnå den storlek som möjliggör den högsta avkastningen (fångst) i ett längre perspektiv

ICES har som mål att analys och rådgivning för samtliga fiskarter inom kort skall vara MSY-baserade

Övriga synpunkter

Planen bör också innehålla: Åtgärder och mål för restaurering och skydd av vattendragens biotoper och vattenkemi (samordning med HELCOM) Ökad fiskerikontroll Bättre statistik över fisket i hav, kust och älv Forskning och samordning med andra politikområden som miljöfrågor, förvaltning av säl och skarv

Tack för uppmärksamheten

Tack också för hjälp med underlag från kollegerna: Johan Dannewitz Stefan Palm Stefan Stridsman Lars Karlsson Peter Funegård