Transcript Olle Calles, Karlstads universitet - vattenkraft

Konnektivitet, åtgärder och
åtgärdsscenarier i Emån
Greenberg & Calles - Karlstads universitet (SWE)
Leonardsson, Rivinoja m.fl. - SLU (SWE)
Comoglio & Vezza - Politecnico di Torino (IT)
Kemp, Karlsson & Russon- Uni of Southampton (UK)
Lundström & Green – LTU (SWE)
Emåöring
Ger en återetablerad korridorfunktion
stärkta fiskpopulationer?
Holistisk approach (Fas1-2)
1. Åtgärder & Emåöring





Lekfisk till fisksvägar
Attraktion- och passage
effektivitet
Lek och yngel- och
smoltproduktion
Nedströmspassage
Iteroparitet / återlekare
2. Populationsmodell &
samhällsekonomi
3. Andra arter
Frågeställning WP3 – Fas 3
1. Holistisk approach till rehab Emåöring
a) Smoltproduktion & smoltålder
b) Nedströmsvandring för besor/kelt
c) Designa, finansiera, uppföra & utvärdera åtgärd
för nedströmspassage (!)
2. Populationsmodell (till CBA)
a) Modifiera Kjell Leonardssons laxmodell
b) Parameterisera modellen
3. Fragmentering & icke-salmonider
a) Effekter på färna
b) Rehab av nedströmspassage för ål
1a) Smoltproduktion & smoltålder
• Screw-traps (FiV) & mark-recap 2007-2008
• Smoltproduktion: 1729 ± 660 st (lågt?)
• Smoltålder från fjällprover (L. Karlsson, FiV)
1a) Smoltproduktion & smoltålder
1a) Smoltproduktion & smoltålder
1a) Smoltproduktion & smoltålder
?
1a) Smoltproduktion & smoltålder
Otoliter lekfisk
• 13% saknar sötvattenfas (3 av 23)
• Limburg 71% ! (5 av 7)
• Viktigt för populationen?!
1b) Nedströmsvandring besor
•
•
•
•
•
Examensarbete Stefan Kläppe, Kalmar
Leköring (N=26) 50 km upp (dagens stopp)
84% stannade där och lekte (!)
100% vinteröverlevnad
Nedströms
– Höst: 12% – ingen till havet
– Vår: 88%
1b) Nedströmsvandring besor
• Nedströmsvandring 2-27 april
• 48% till havs April 10 – May 27
• Krv-passage 3,2,1: 92% (76%), 73%, 76%
• Passage via spilluckor & fiskvägar
1b) Nedströmsvandring besor ex.
1b) Nedströmsvandring besor ex.
1b) Nedströmsv. besor - försening
1c) Åtgärd nedströmspassage
1c) Åtgärd nedströmspassage
• Alla andra fiskar simmade genom
turbinerna detta år
N = 16
• Totalt 40% förbi krv
30%
Avledning
• Kan möjligen förstärka fysisk åtgärd
20%
10%
N = 12
0%
Övertäckt
Öppet
Behandling
1c) Åtgärd nedströmspassage
• Vad kan man göra för att förbättra möjligheterna
till nedströmspassage vid vattenkraftverk?
• Inga bra tekniska lösningar testade i Sverige
• Goda råd: Larinier, Travade, Dumont, Scruton,
Meyer m.fl.
• 50:50 finansiering Havsmiljöanslaget SNVV &
E.ON
• Uppförande våren 2009
1c) Låglutande galler + öppningar
Egenskaper:
20 mm
80
Tryck galler >> 0.5 m s-1
1c) Låglutande galler + öppningar
Egenskaper:
18 mm
35
Tryck galler < 0.5 m s-1
1c) Låglutande galler + öppningar
Qtot = 144-168 L s-1
18 mm
500 x 350 mm
35°
1c) Låglutande galler + öppningar
• Totalt 1043 individer 2009-2010
• 17 arter – främst små ind, stora tvekar?
FILM
• Vanligaste arterna:
FILM
–
–
–
–
–
–
Sarv = rudd (N=361),
Öring = brown trout (N=137)
Mört = roach (N=142)
Löja = bleak (N=103)
Lax = Atlantic salmon (N=49)
Färna = chub (N=31).
1c) Låglutande galler + öppningar
• 16 av 35 öringsmolt åter (46% FGE)
• Låg intagskapacitet + höga vårflöden…
… passageframgång = 84% (26 av 31 radio)
• Vanligt med tvekan vid ingångar > hydrauliska
studier pågår på turbulens & acceleration
1c) Låglutande galler + öppningar
• Modifiering av hydrauliska förhållanden:
– Behandling: 51% av tid & 66% av fångst
– Kontroll: 49% av tid & 34% av fångst
• Positiv respons för:
–
–
–
–
Lax = Atlantic salmon (65:35)
Färna = chub (75:25)
Löja = bleak (73:27)
Sarv = rudd (73:27)
• Negativ respons för öring!!?? (29:71)
FILM
2. Populationsmodell
• Modifiera modell med Kjell Leonardsson
• Parameterisera modell och scenarier
– Egna resultat
– Litteratur
– Avnämare: Emåförb., Lst, GUS, Linné uni.
• Körningar
• Leverera biologiska data till ekonomer
• Komplettera med kostnader
2. Individbaserad populationsmodell
Kjell Leonardsson
SLU, Sweden
River
Sea
pReturn1
Migration hindrances
(power stations & dams)
Reproduction- and juvenile habitats
SW1
Grilse
M
F
pSeaSurv
SW2
1yr
M
pSurv2
pSmoltAge1
pSeaSurv
pSurv1
2yr
Roe
Fry
pFemales+pNonMatureMales
pSmoltDown[i]
pSurv3
Smolt
pNoPredation[i]
3yr
Postsmolt
SW3
M
pSmoltAge4
4yr
pKeltFishing
pKeltSea
Survival
pKeltDown[i]
River fishing
pReturnFishing
F
pReturn3
Fishery
pSurv4
pKeltRiverSurvival
F
pReturnMigr[i]
M
F
2. Populationsmodell - Scenarier
Scenario 1:
Upp) område A-E
Ned) Nej
Scenario 2:
Upp) område A-E
Ned) område A-E
Scenario 3:
Upp) område A-G
Ned) Nej
Scenario 4:
Upp) område A-G (95%)
Ned) område A-G (95%)
2. Populationsmodell - lekfisk
+73%
+55%
Antal leköringar upp i Emån
+39%
± 0%
Scen.1:
Scen. 2:
Scen. 3:
Scen. 4:
Upp) A-E
Ned) Nej
Upp) A-E
Ned) A-E
Upp) A-G
Ned) Nej
Upp) A-G*
Ned) A-G*
2. Populationsmodell - Scenarier
Scenario 1:
Upp) område A-E
Ned) Nej
Scenario 2:
Upp) område A-E
Ned) område A-E
Scenario 3:
Upp) område A-G
Ned) Nej
Scenario 4:
Upp) område A-G (95%)
Ned) område A-G (95%)
2. Populationsmodell - lekfisk
+73%
+55%
Antal leköringar upp i Emån
+39%
± 0%
CONNECTIVITY IS A
TWO-WAY STREET!
Calles & Greenberg, 2009
Scen.1:
Scen. 2:
Scen. 3:
Scen. 4:
Upp) A-E
Ned) Nej
Upp) A-E
Ned) A-E
Upp) A-G
Ned) Nej
Upp) A-G*
Ned) A-G*
3a) Fragmentering & färna (chub)
• God simförmåga enl. tidigare studier (86%)
• Vanligt förekommande i Emån
• Sparsamt förekommande i nedströmsfällor
• Telemetristudier 2007 och 2008 (N=100)
3a) Fragmentering & färna (chub)
• Studiedesign
– Kraftverk: Upp- (KU) resp. nedströms (KN)
– Fors: Upp- (FU) resp. nedströms (FN)
• Passager
– KU & KN: Ingen fisk passerade krv 2 & 3 (19 mån)
– FU & FN: 43% förbi kontrollforsen (FU: 53%, FN: 33%)
• Både KU/KN (40%) och FU/FN (47%) har närmat
sig kraftverk/fors men sedan simmat bort igen
• Beror brist på konnektivitet beror på undermålig
attraktion/motivation? Studietid 19 månader!
3b) Fragmentering & ål
• Experiment på ål och galler vid US (lab, UK)
• Ålens passage av kraftverk före och efter åtgärd
(Ätran, Halland)
• Ålens djuppreferens vid kraftverkspassage
(Alsterälven, Värmland)
nrrv.se
WP 3 Emån - Sammanfattning
1. Holistisk approach till rehab Emåöring:
a) Få smolt, yngre än tidigare, även som yngel!
b) 50% av besor ut, med långa fördröjningar
c) Låglutande galler lovande, men förbättringar krävs
2. Populationsmodell
a) Ny modell för diadrom öring parameteriserad
b) Antal lekfisk & åtgärdskostnader till ekonomer
3. Fragmentering & icke-salmonider
a) Färnan begränsad av kraftverk
b) Flera åtgärder för ål uppförda och studerade
Tack!
Svenska vattenkraftföretag (genom Elforsk AB), Naturvårdsverket,
Energimyndigheten och Fiskeriverket finansierar forskningsprogrammet
"Vattenkraft - miljöeffekter, åtgärder och kostnader i nu reglerade vatten",
etapp 3.
Finansiering av låglutande galler Övre Finsjö:
Havsmiljöanslaget