Transcript VÄLKOMNA - Svensk Nationell Datatjänst

VÄLKOMNA
Doktorandnätverksträff 2014-11-10
Tema: Datahantering
www.snd.gu.se
Svensk Nationell Datatjänst (SND)
En infrastruktur för forskningsdata inom samhällsvetenskap,
humaniora och medicin
www.snd.gu.se
Bakgrund och organisation
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Etablerat 1:a januari 2008 av Vetenskapsrådet
Bedrivs vid Göteborgs universitet
Del av svensk forskningsinfrastruktur
Finansierat av Vetenskapsrådet och Göteborgs Universitet
Nationell resurs för samordning av existerande och nya
forskningsdatabaser inom Samhällsvetenskap, Humaniora &
Medicin
Svensk nod i ett internationellt samarbete mellan dataarkiv
31 anställda
Ursprung i SSD (Svensk Samhällsvetenskaplig Datatjänst)
Mer än 30 års erfarenhet av att dokumentera, kvalitetssäkra,
förmedla och uppdatera digitaliserat datamaterial.
www.snd.gu.se
SND:s uppdrag
• Att vara en nationell resurs för samordning av
existerande och nya forskningsdatabaser inom
samhällsvetenskap, humaniora och medicin
• Att erbjuda stöd för svensk forskning genom att
underlätta och utveckla forskares tillgång till data
inom och utom landet
• Att erbjuda stöd för forskning under hela
forskningsprocessen
www.snd.gu.se
Presentation av deltagare
www.snd.gu.se
Tre frågor:
Vem är du?
Ämne?
Typ av data?
www.snd.gu.se
BLOCK 1
Datahantering, datahanteringsplan
Beskrivning av forskningsprojektet
Insamling/produktion av data
Juridik och etik
Budget
Ulf Jakobsson
Datasamordnare Humaniora
www.snd.gu.se
Block 1: Datahantering, Datahanteringsplan, Beskrivning av forskningsprojektet, Insamling/produktion av data, Juridik & etik, Budget
Datahantering
Hur du hanterar, organiserar och strukturerar ditt
forskningsmaterial under hela forskningsprocessen.
Datahantering handlar om hantering av ett forskningsprojekts
datamaterial och startar redan i samband med
projektplaneringen. Datahantering pågår under hela materialets
livscykel och i processen ingår moment som insamling,
dokumentation, bearbetning, lagring och arkivering.
www.snd.gu.se
Block 1: Datahantering, Datahanteringsplan, Beskrivning av forskningsprojektet, Insamling/produktion av data, Juridik & etik, Budget
Datahanteringsplan – Vad är det?
Ett formellt dokument som skapas i början av forskningsprojektet,
och som fungerar som ett ramverk för vad som sker såväl under
som efter forskningsprojektet.
www.snd.gu.se
Block 1: Datahantering, Datahanteringsplan, Beskrivning av forskningsprojektet, Insamling/produktion av data, Juridik & etik, Budget
Datahanteringsplan – Varför?
• Skapar överblick för planeringen i projektet
• Säkerställer att datamaterialet är i rätt format, väl strukturerat
och dokumenterat
• Skapar kontroll över projektets material
• Ökar forskarens effektivitet
• Underlättar vid samarbeten och när nya medlemmar ingår i
forskargrupp
www.snd.gu.se
Block 1: Datahantering, Datahanteringsplan, Beskrivning av forskningsprojektet, Insamling/produktion av data, Juridik & etik, Budget
Datahanteringsplan – Innehåll i korthet
• Beskrivning av projektet
• Juridiska & etiska aspekter
• Dokumentation, metadatastandarder, format, filnamn
• Korttidslagring
• Långtidsbevaring och tillgängliggörande
• Kostnader
www.snd.gu.se
Block 1: Datahantering, Datahanteringsplan, Beskrivning av forskningsprojektet, Insamling/produktion av data, Juridik & etik, Budget
Beskrivning av forskningsprojektet
• Syfte med forskningen
• Projektmedarbetare
• Ansvar för att DHP följs
www.snd.gu.se
Block 1: Datahantering, Datahanteringsplan, Beskrivning av forskningsprojektet, Insamling/produktion av data, Juridik & etik, Budget
Insamling/produktion av data
• Beskrivning av data
– typ, omfattning, format på data
– hur data skall samlas in
– när och var
• Hur insamling av data ska ske (tillvägagångssätt, tidsperioder, var,
ansvarsfördelning)
• Befintligt material
• Ursprunget på data
• Återskapa data
www.snd.gu.se
Block 1: Datahantering, Datahanteringsplan, Beskrivning av forskningsprojektet, Insamling/produktion av data, Juridik & etik, Budget
Juridik och etik
Det finns Juridiska och etiska aspekter som är viktiga att ta ställning
till innan projektet sätter igång, under den period forskningsprojektet
pågår, samt sådana som är viktiga för att projektet ska kunna
avslutas korrekt.
www.snd.gu.se
Block 1: Datahantering, Datahanteringsplan, Beskrivning av forskningsprojektet, Insamling/produktion av data, Juridik & etik, Budget
Juridik och etik: frågeställningar
• Intellektuella rättigheter eller copyrightfrågor
• Konfidentiell information
– Personuppgifter (definition?)
– Sekretessbelagd data
• Restriktioner
• Åtkomstpolicyer
• Embargo
www.snd.gu.se
Block 1: Datahantering, Datahanteringsplan, Beskrivning av forskningsprojektet, Insamling/produktion av data, Juridik & etik, Budget
Juridik och etik: inför uppstart
• Kommer materialet att innefatta personuppgifter?
Hur ska dessa hanteras? Lärosätets informationsklassning för
lämplig skyddsnivå (Konfidentialitet, riktighet, tillgänglighet)
•
•
•
•
Etikprövning
Informerat samtycke?
Huvudman (universitet/sjukhus/annat?)
Vem i projektet skall ha tillgång till data? Restriktioner?
www.snd.gu.se
Block 1: Datahantering, Datahanteringsplan, Beskrivning av forskningsprojektet, Insamling/produktion av data, Juridik & etik, Budget
Juridik och etik: under projekt
• Informationssäkerhet
– Vem ska ha tillgång
– Backup
– Datasystem
• Hantering av bland annat personuppgifter
www.snd.gu.se
Block 1: Datahantering, Datahanteringsplan, Beskrivning av forskningsprojektet, Insamling/produktion av data, Juridik & etik, Budget
Juridik och etik: inför avslut
•
•
•
•
•
•
•
Arkivering av materialet – vad står i Arkivlagen?
Embargo
Restriktioner
Personuppgifter
Åtkomstpolicyer
Upphovsrätt…
…..intellektuella rättigheter eller copyrightfrågor
www.snd.gu.se
Block 1: Datahantering, Datahanteringsplan, Beskrivning av forskningsprojektet, Insamling/produktion av data, Juridik & etik, Budget
Budget
Budgetera kostnader redan i ansökan
•
•
•
•
•
Personalkostnader
Databearbetning
Datahantering
Dokumentation
Lagring
www.snd.gu.se
Block 1: Datahantering, Datahanteringsplan, Beskrivning av forskningsprojektet, Insamling/produktion av data, Juridik & etik, Budget
Budget forts.
Nödvändig hårdvara och mjukvara
•
•
•
•
•
Datahantering
System för backup
Säkerhet
Dokumentation
Lagring
Eventuella kostnader för att möjliggöra deponering av
data till ett arkiv
www.snd.gu.se
BLOCK 2
Dokumentation
Metadatastandarder
Filformat
Namnkonventioner
Caspar Jordan
Datasamordnare Humaniora
www.snd.gu.se
Block 2: Dokumentation, Metadatastandarder, Filformat, Namnkonventioner
Dokumentation – varför?
Dokumentation = metadata?
• Ofta enda kommunikationen mellan primärforskare och
sekundärforskare
• Bidrar till:
– Begriplighet
– Hanterbarhet
– Tillgänglighet
– Användbarhet
www.snd.gu.se
Block 2: Dokumentation, Metadatastandarder, Filformat, Namnkonventioner
Dokumentation – vem?
• Enskild doktorand: du själv!
• I ett större projekt: välj ut en eller flera ansvariga, med tydlig
ansvarsfördelning.
www.snd.gu.se
Block 2: Dokumentation, Metadatastandarder, Filformat, Namnkonventioner
Dokumentation – vad?
• Allt av värde
• Grundläggande
– Titel
– Skapare
– Tidpunkt
• Beroende av projekt
– Variabelbeskrivningar, måttenheter
– Föräldrars dialekt, yrke, ålder
– Mikrofon, inställningar, upplösning
– Filtyper, metodologi, analytiska beslut
www.snd.gu.se
Block 2: Dokumentation, Metadatastandarder, Filformat, Namnkonventioner
Dokumentation – hur?
• Loggböcker (papper eller elektroniska)
• Kalkylblad
• Analytisk mjukvara
Fördelen med verktyg som är gjorda för datahantering är att de
ofta (men inte alltid!) följer en metadatastandard.
www.snd.gu.se
Block 2: Dokumentation, Metadatastandarder, Filformat, Namnkonventioner
Metadatastandarder – vad är det?
…och varför är det bra?
• Strukturerat
• Standardiserat
• Jämförbart
• Maskinhanterbart
Program, hemsida, för hand
Kan sparas/exporteras på olika sätt
XML, databas, annat
www.snd.gu.se
Block 2: Dokumentation, Metadatastandarder, Filformat, Namnkonventioner
Metadatastandarder – vad är det?
• DC – väldigt grundläggande
• DDI – från början samhällsvetenskaplig inriktning
• CMDI – språkvetenskaplig inriktning
•…
Exempelvis DC/XML:
<dc:creator> August Strindberg </dc:creator>
<dc:title> Röda rummet </dc:title>
<dc:language> sv </dc:language>
<dc:publisher> Joseph Seligmann </dc:publisher>
<dc:date> 1879 </dc:date>
<dc:description> En roman om några tämligen
vansinniga bohemer i Stockholm. </dc:description>
www.snd.gu.se
Block 2: Dokumentation, Metadatastandarder, Filformat, Namnkonventioner
Metadatastandarder i DHP
Ta reda på vilken metadatastandard som passar ditt projekt.
• Finns det verktyg/mjukvara?
• Täcker den all viktig information?
• Behöver jag använda flera olika standarder?
• Är de i så fall kompatibla?
www.snd.gu.se
Block 2: Dokumentation, Metadatastandarder, Filformat, Namnkonventioner
Filformat
För det mesta finns flera format att välja på för ett visst ändamål.
•
•
•
•
•
•
Informera sig
För- och nackdelar
Ändamålsenligt?
Proprietärt?
Öppet?
Hållbart?
– Om inte: går det att konvertera?
www.snd.gu.se
Block 2: Dokumentation, Metadatastandarder, Filformat, Namnkonventioner
Filformat, några exempel
Olika sätt att koda:
• Textfiler:
– ASCII, ISO 8859-1, Windows-1250, Mac OS Roman, UTF8, Shift JIS
• Ljudfiler:
– WAV/LPCM okomprimerat, men komprimerade WAV-filer
förekommer också.
Välj format tidigt – skriv ned valet i DHP
www.snd.gu.se
Block 2: Dokumentation, Metadatastandarder, Filformat, Namnkonventioner
Namnkonventioner
• System för hur filer ska namnges
• Ju fler filer i ett projekt desto viktigare med bra
namnkonventioner
• Tänk noga ut systemet, dokumentera det i
datahanteringsplanen och följ det
• Dokumentera förändringar (när och varför?)
www.snd.gu.se
Block 2: Dokumentation, Metadatastandarder, Filformat, Namnkonventioner
Namnkonventioner
Undvik:
• Väldigt långa namn
• Obegripliga namn
– GB048933.html
• Relativa identifierare
– Index.doc
• Flera filer som heter samma sak
– Lita inte på mappstrukturen!
www.snd.gu.se
Block 2: Dokumentation, Metadatastandarder, Filformat, Namnkonventioner
Namnkonventioner
Kombinera
• En nyckel = unikt ID
• En semantisk del = begripligt innehåll
GUT118_Intervju_Per.wav
Mappstruktur för att enklare hitta filen –> BLOCK 3.
www.snd.gu.se
Block 2: Dokumentation, Metadatastandarder, Filformat, Namnkonventioner
Frågor att besvara i datahanteringsplanen
• Vilka metadata ska dokumenteras under projektets olika
skeden?
• Hur ska de dokumenteras?
– Papper, kalkylblad, dokumentationssystem?
– Enligt någon särskild metadatastandard?
• Vem ska dokumentera?
• Vilka filformat ska användas? Hur ska de kodas? Ska det
konverteras? Vem gör det?
• Hur ska filerna namnges?
www.snd.gu.se
DOKUMENTATIONSVERKTYG
www.snd.gu.se
Papper och penna
www.snd.gu.se
Textfil
www.snd.gu.se
Nesstar Publisher
www.snd.gu.se
Colectica for Excel
www.snd.gu.se
NVivo, Transana och liknande CAQDAS
• Uppmärkning av:
– Text
– Bild
– Ljud
– Video
• Anteckningsfunktioner för metadata
• Export av anteckningar
www.snd.gu.se
www.dublincoregenerator.com
www.snd.gu.se
BLOCK 3
Kortidslagring, datahantering
Ulf Jakobsson
Datasamordnare Humaniora
www.snd.gu.se
Block 3: Korttidslagring och hantering av data, Informationssäkerhet, Datahantering, Mappstruktur, Versionering
Korttidslagring och hantering av data
Det är av stor betydelse att fundera igenom och dokumentera hur
forskningsmaterialet ska hanteras under den tid projektet pågår.
•
•
•
•
Informationssäkerhet
Datahantering
Struktur
Versionering
www.snd.gu.se
Block 3: Korttidslagring och hantering av data, Informationssäkerhet, Datahantering, Mappstruktur, Versionering
Informationssäkerhet
Att skydda informationen från olika hot
– Nödvändiga anpassningar
– Tekniska miljöer
– Fysiska miljöer
– Administrativa miljöer
Förhindra obehörig insyn
Förhindra att informationen förvanskas
OBS! Riktlinjer finns vid lärosätet!
www.snd.gu.se
Block 3: Korttidslagring och hantering av data, Informationssäkerhet, Datahantering, Mappstruktur, Versionering
Datahantering
Säkerhet och skydd
•
•
•
•
•
Lokal lagring
Backuprutiner
Säkerhetskopiering
Filformat
Verktyg och mjukvara
www.snd.gu.se
Block 3: Korttidslagring och hantering av data, Informationssäkerhet, Datahantering, Mappstruktur, Versionering
Datahantering, fortsättning
Säkerhet och skydd av datamaterialet
• Skydd från intrång/obehöriga användare
• Behörighet
• Loggar
• Gallring av forskningshandlingar
• Ansvar för datahanteringsplan
www.snd.gu.se
Block 3: Korttidslagring och hantering av data, Informationssäkerhet, Datahantering, Mappstruktur, Versionering
Mappstruktur
En genomtänkt mappstruktur är grundförutsättningen för ett
välorganiserat forskningsmaterial.
• Namn
• Organisering av filer
• Versionering av filer
Studie 1
Dokument
Databas
Databas Original
Databas version 1
Databas version 1.0
Databas version 1.1
Databas version 2
Databas version 2.0
www.snd.gu.se
Block 3: Korttidslagring och hantering av data, Informationssäkerhet, Datahantering, Mappstruktur, Versionering
Exempel på en mappstruktur
SND 2000
SND 2000-001
SND 2000-002
SND 2000-001-orig
Mappnamnet kan
kombineras med t.ex.
årtal för en
undersökning. Gäller
framförallt för rullande
enkäter osv.
Ex.
SND 0577-001_1976
•
•
•
SND 2000-002-orig
Allt från forskare (datafiler, dokumentation mm)
Arkivformat av konverterade filer
Ligger till grund för
Ev. konverterade/uppdaterade filformat
(beror på filformat från forskare)
SND 2000-002-v1_0
SND 2000-001-v1_0
•
•
•
•
Ligger till grund för
Datafiler (ev. samma namn som mappen
men med ev tillägg för språk osv)
Dokumentation (Nesstarfil/kodbok etc)
Ev. andra dokument som enbart gäller datasetet
Arkivformat av versionen av datasetet
•
•
•
Frågeformulär
Ev. andra dokument som gäller hela studien och
som inte ändras.
Eller så skall dessa ligga i varje mapp för varje
dataset så att man inte missar dem vid överföring
till förmedlingsmapp.
SND 2000-001-v1_1
•
•
•
•
Datafiler (ev. samma namn som mappen
men med ev tillägg för språk osv)
Dokumentation (Nesstarfil/kodbok etc)
Ev. andra dokument som enbart gäller datasetet
Arkivformat av versionen av datasetet
Se varje ruta som en mapp
med dess innehåll.
www.snd.gu.se
Block 3: Korttidslagring och hantering av data, Informationssäkerhet, Datahantering, Mappstruktur, Versionering
Versionering
Att versionera är ett sätt att hålla koll på vilken fil som är vilken!
• Versionskontroll
• Versioner av data
• Vilken nivå?
• ”Stor” versionsförändring
• ”Liten” versionsförändring
www.snd.gu.se
BLOCK 4
Långtidslagring & tillgängliggörande
Björn Sjögren
Datasamordnare Samhällsvetenskap
www.snd.gu.se
Block 4: Långtidslagring & tillgängliggörande
Långtidslagring och tillgängliggörande
Långtidslagring och tillgängliggörande kan betraktas som
forskningsprojektets sista steg. Datahanteringsplanen ska täcka
in även dessa aspekter. Projektet slutar alltså inte efter
dataanalys och publicering!
• Långtidslagring
• Tillgängliggörande
• Tillgängliggöra forskningsdata och material vid SND
www.snd.gu.se
Block 4: Långtidslagring & tillgängliggörande
Långtidslagring och tillgängliggörande
Handlingar från ett forskningsprojekt som bedrivs vid en myndighet
är i regel allmänna handlingar.
– Rådatafiler, dokumentation, resultat, etiktillstånd mm.
Allmänna handlingar ska arkiveras i enlighet med bestämmelser i
arkivlagen, arkivförordningen och offentlighets- och
sekretesslagen.
www.snd.gu.se
Block 4: Långtidslagring & tillgängliggörande
Långtidslagring och tillgängliggörande
• Varje lärosätes ansvar
– ”Myndigheternas arkiv skall bevaras, hållas ordnade och
vårdas så att de tillgodoser […] forskningens behov” (ArkivL
§3)
• Arkivlagen
– Forskningsmaterial ska som regel bevaras
– Gallring = undantag
www.snd.gu.se
Block 4: Långtidslagring & tillgängliggörande
Långtidslagring och tillgängliggörande
Gallring skall alltid undantas… (RA-FS 1999:1)
• “handlingar som innehåller grundläggande uppgifter om syfte, metod och resultat
i resp. forskningsprojekt […] handlingar som speglar projektets kontext avseende
t.ex. ekonomiska förutsättningar och externa kontakter samt visar eventuella
förändringar i inriktning under arbetets gång.” (6 §)
• “sådana handlingar […] som bedöms ha ett fortsatt inomvetenskapligt värde eller
värde för annat forskningsområde, som bedöms vara av stort
vetenskapshistoriskt, kulturhistoriskt eller personhistoriskt värde, eller som
bedöms vara av stort allmänt intresse”. (7 §)
www.snd.gu.se
Block 4: Långtidslagring & tillgängliggörande
Långtidslagring och tillgängliggörande
Långtidslagring innebär att man sparar filer i ett format som är
förberett för att vara läsbart en kommande tid och som inte kräver
någon specifik hårdvara eller mjukvara.
• Arbeta med kopior av originalfiler
• Även metadata behöver långtidslagras
• Förvaltas aktivt över tid (migrering)
www.snd.gu.se
Block 4: Långtidslagring & tillgängliggörande
Långtidslagring och tillgängliggörande
Vetenskapsrådet ska under 2014 ta fram nationella riktlinjer för
öppen tillgång till vetenskaplig information.
Riktlinjernas grundprinciper:
”Forskningsdata som ligger till grund för vetenskapliga
publikationer, samt vetenskapliga publikationer och
konstnärliga verk, som är resultatet av offentligt finansierad
forskning, ska vara öppet tillgängliga.”
Data och metadata
www.snd.gu.se
Block 4: Långtidslagring & tillgängliggörande
Långtidslagring och tillgängliggörande
Skäl för tillgängliggörande:
•
•
•
•
Demokrati och transparens
Forskning
Innovation och användning utanför forskningen
Citering
www.snd.gu.se
Block 4: Långtidslagring & tillgängliggörande
Långtidslagring och tillgängliggörande
Demokrati och transparens
• Offentligt bekostad forskning bör vara fritt tillgänglig
• Värdefull och dyrbar resurs
• Alla medborgares rätt till kontroll
www.snd.gu.se
Block 4: Långtidslagring & tillgängliggörande
Långtidslagring och tillgängliggörande
Forskning
• Återanvändning av forskningsmaterial/sekundäranalys
• Duplicering undviks
• Nya samarbeten mellan universitet, forskargrupper och
forskningsområden
• Utvecklande av vetenskaplig metod och analys
www.snd.gu.se
Block 4: Långtidslagring & tillgängliggörande
Långtidslagring och tillgängliggörande
Innovation och användning utanför forskningen
www.snd.gu.se
Block 4: Långtidslagring & tillgängliggörande
Långtidslagring och tillgängliggörande
Citering
• Referens till primärforskare
• Ökar antalet citeringar
• Meriterande för forskare att tillgängliggöra
www.snd.gu.se
Block 4: Långtidslagring & tillgängliggörande
Långtidslagring och tillgängliggörande
Citeringen rekommenderas att innehålla:
• Primärforskare/organisation
• Titel
• År
• Version
• Dataarkiv/förmedlare
• Permanent identifierare (Persistent Identifier [PID])
– T ex Digital Object Identifier (DOI), Archival Resource
Keys (ARKs), Persistent Uniform Resource Locators
(PURLs), m fl
”Palm, Lennart. (2013). Sockenvis jordbruksstatistik för
1570. Version 1.0. Svensk nationell datatjänst.
doi:10.5878/001684.”
www.snd.gu.se
Block 4: Långtidslagring & tillgängliggörande
Långtidslagring och tillgängliggörande
Begränsning av tillgängliggörande?
• Juridiska och etiska skäl
– Data som omfattas av sekretess
– Tillgängliggöra delar av datamaterial (omkoda/ta bort variabler,
tillgängliggöra enbart metadata)
• Kommersiella skäl
– Embargo
www.snd.gu.se
Frågor att beakta i datahanteringsplanen: Block 4
•
•
•
•
•
•
•
•
Hur och var kommer data att lagras på lång sikt?
Vilket/vilka filformat ska användas för långtidslagringen?
Vilket material kan gallras?
Om tillgängliggörande är möjligt, var kommer datamaterialet att göras
tillgängligt?
– förmedling via egen hemsida eller det egna universitetet
– deponering hos en ämnesspecifik databas
– deponering hos dataarkiv
Kommer hela eller delar av forskningsmaterialet att tillgängliggöras?
Varför kan eventuellt hela eller delar av forskningsmaterialet inte göras
tillgängligt?
– Juridiska och etiska restriktioner
För vem kommer data finnas tillgängligt?
När kommer tillgängliggörande att ske?
www.snd.gu.se
Tillgängliggöra
forskningsdata och
material vid SND
Malin Lundgren
Datasamordnare Medicin
www.snd.gu.se
Tillgängliggöra data och metadata vid SND
Uppdrag från Vetenskapsrådet att tillgängliggöra forskningsdata
och material inom humaniora, medicin & hälsa och
samhällsvetenskap.
Data får leva vidare: från primärforskning till sekundärforskning
– Hantering av data vid SND
– Samarbete med forskaren
– Tillgänglighetsnivåer
www.snd.gu.se
Data som deponeras vid SND…
…kvalitetssäkras
…långtidsbevaras
…dokumenteras och sammanställs enligt den internationella
standarden DDI (Data Documentation Initiative)
…synliggörs, både nationellt och internationellt
www.snd.gu.se
Data som deponeras vid SND…
…får en permanent identifierare – DOI (Digital Object Identifier)
…tillgängliggörs
…förmedlas och återanvänds
I vissa fall kan data inte tillgängliggöras, tex om data innefattar
personuppgifter. SND kan då beskriva data och
forskningsmaterial i webbkatalogen, som blir synligt och sökbart.
www.snd.gu.se
Kodbok med metadata
Variabelnamn och beskrivning
Frågeområde (enligt formulär)
Fråga (enligt formulär)
E1_Kon: E1 F.1 Kön
Variabelgrupp
A. Bakgrund, utbildning och ekonomi
Frågetext
Är du man eller kvinna?
Värde
Etikett
Fall
Procentandel
1
Man
3040
39,2 %
2
Kvinna
4711
60,8 %
999
Uppgift saknas
84
Kodning av data
www.snd.gu.se
Webbformulär
Via SND:s webbformulär kan forskningsdata och materialet
beskrivas. Filer kan dessutom laddas upp direkt i formuläret.
www.snd.gu.se
SND hanterar data på uppdrag av forskaren
• SND upprättar ett avtal med forskare om deponering och
tillgängliggörande av forskningsmaterialet.
• Forskningshuvudmannen behåller den fulla äganderätten, SND
tar emot en kopia av materialet.
• Bearbetning av data utförs endast på uppdrag av forskaren.
• Återkoppling till forskaren samt fortsatt kontakt.
www.snd.gu.se
Tillgänglighetsnivå på data som lämnas till SND
1 Data kan tillgängliggöras utan förestående kontakt mellan
forskningshuvudman och SND
– 1 a Fritt tillgängligt utan registrering
– 1 b Fritt tillgängligt via beställning eller Open Data
– 1 c Fritt tillgängligt via beställning
2 Data kan tillgängliggöras under förutsättning att
forskningshuvudman kontaktas vid angivna tillfällen/alltid
– 2 a Kräver primärforskarens tillstånd vid angivna tillfällen
– 2 b Kräver alltid primärforskarens tillstånd
3 Gäller studier där forskningsmaterialet bara beskrivs med
metadata och inte deponeras hos SND. För dessa nivåer behövs
inget avtal mellan forskare och SND
– 3 a Studien ej tillgänglig via SND. Kan laddas ner via extern hemsida
– 3 b Studien ej tillgänglig via SND. Kontakta kontaktpersonen för mer information
www.snd.gu.se
Statistik – antal studier per tillgänglighetsnivå
Antal
Tillgänglighetsnivå
710
1. Fritt tillgänglig (1a, 1b, 1c)
244
2. Kräver huvudmannens tillstånd (2a, 2b)
101
3. Data ej tillgänglig via SND (3a, 3b)
(Statistik per 2014-11-06)
www.snd.gu.se
Statistik – antal studier per ämnesområde
Antal
Ämnesområde
516
Samhällsvetenskap
451
Humaniora
87
Medicin
(Statistik per 2014-11-06)
www.snd.gu.se
Några goda skäl
Om data tillgängliggörs i ett dataarkiv blir det långtidslagrat, beskrivet
på ett sätt som möjliggör internationell sökbarhet, och försett med en
permanent identifierare (DOI, Digital Object Identifier) som möjliggör
citering av data. När data publiceras och
tillgängliggörs på ett standardiserat sätt öppnas
möjligheter för att datamaterialet
kommer att refereras till korrekt.
www.snd.gu.se