Transcript Zena-Kvinna nr 48-49 - Žena

Ž E N A
List Bosanskohercegovačkog saveza žena u Švedskoj | Tidskrift utgiven av Bosnien och Hercegovinas Kvinnoriksförbund i Sverige
januar–juni 2011. | 48–49
KVINNA
NBV:s förbundsmöte 2011
Nykterhetsrörelsens
bildningsverksamhet NBV
Solna, Stockholm, den 10 och 11 juni 2011
Medlemsorganisationer (21)
Bosnien och Hercegovinas Kvinnoriksförbund i Sverige | BHKRF | www.bhkrf.se |
[email protected]
Bosnisk-Hercegovinska Riksförbundet i
Sverige | BHRF | www.bhsavez.org |
[email protected]
Bosnisk-Svenska Kvinnoförbundet | BSKF |
www.bssz.se | [email protected]
Bosniakiska Islamiska Samfundet | BIS |
www.izb.se | [email protected]
IOGT-NTO | www.iogt.se | [email protected]
Beviljande av medlemskap
IOGT-NTOs Juniorförbund | JUNIS |
www.junis.org | [email protected]
Kriminellas Revansch i Samhället | KRIS |
www.kris.a.se | [email protected]
Länkens Kamratförbund | www.lankenskamratforbund.se | [email protected]
Motorförarnas Helnykterhetsförbund | MHF
| www.mhf.se | [email protected]
MHF-Ungdom | www.mhf-ungdom.com |
[email protected]
Nykterhetsrörelsens Scoutförbund | NSF |
www.nsf.scout.se | [email protected]
Riksförbundet Hälsofrämjandet Hälsans
Hus | www.halsoframjandet.se |
[email protected]
Svenska Frisksportförbundet | SFF |
www.frisksport.se | [email protected]
Smajo Šahat (BIS), Emina Ćejvan (BHKRF), Sadeta Murić (BHRF), Fadila Jašarević
(NBV:s förbundskansli), Almedina Sačić (BSKF) och Ulla Lingesjö (NBV:s förbundskansli)
Sveriges Akademikers Nykterhetsförbund |
SAN | www.sverigesakademikersnykterhetsforbund.se
Sveriges Blåbandsförbund | SBF |
www.blabandet.se | [email protected]
Sveriges Blåbandsungdom | SBU |
www.sbu.nu | [email protected]
Sveriges Lärares Nykterhetsförbund | SLN |
www.slninfo.org | [email protected]
Tempel Riddare Orden Stor Templet för
Sverige och Finland | TR | www.tempelriddareorden.se | [email protected]
Unga KRIS, Kriminellas Revansch i Samhällets Ungdomsförbund | www.ungakris.com |
[email protected]
Ungdomens Nykterhetsförbund | UNF |
www.unf.se | [email protected]
2
(Foto: Muhamed Mahmutović)
Sveriges Polismäns Helnykterhetsförbund |
SPHF | www.sphf.nu | btschanberg@hotmail.
com
Almedina Sačić (BSKF), Sadeta Murić (BHRF), Åke Marcusson (NBV:s förbundsrektor) och Emina Ćejvan (BHKRF)
List BH Saveza žena u Švedskoj
48–49 | žena · kvinna
RIJEČ UREDNICE
Senada Bešić
Savez dobiva
sve veći značaj
ŽENA-KVINNA
J
oš uvijek razočarana ulogom koju
su un odigrale na prostorima bivše
Jugoslavije, posebno u vrijeme rata
u bih, dvoumila sam se odlasku na un-forum 2011. u Stockholmu. Od samoga
početka, ako mogu tako da nazovem
krize u bivšoj Jugoslaviji, vođena je od
strane un loša diplomatija posredstvom
engleskih političkih metuzalema i kojekakvih titulisanih ”lordova” koji su jednom nogom živjeli na slavama zadobijenim u Drugom svjetskom ratu a drugom
nogom u uvjerenju da balkanski političari stoje iza dogovorenog (mislim prije
svega na Miloševića i Karadžića, koji su
između ostalih vodili pregovore). Jednim
dijelom je ta loša diplomatija doprinijela
da rat bude onakav kakav je bio i ta ista
loša diplomatija stvorila je Daytonskim
sporazumom neku čudnu državu bih
koja se svakim danom sve više zapliće u
klupko iz kojega malo ko vidi izlaz. Najveća ironija, skandal i licemjerstvo koje
je un kao organizacija, koja prvenstveno
štiti ljudska prava, pokazala u bih vidjelo
se na primjeru Srebrenice.
Međutim, poslije dva dana intenzivnih
predavanja o ljudskim pravima, pravdi,
raspravama o ekstremizmu i terorizmu,
otvorenih rasprava o situaciji unutar un
i politizaciji ove organizacije dobila sam,
moram naglasiti, malo, samo malo veći
uvid u njen način rada.
Ono što me je najviše ganulo na
ovome forumu bilo je prisustvo svih
onih koji čisto volonterski rade za ovu
organizaciju. Tako sam imala priliku da
sretnem Gunvor Ngarambe, Šveđanku
koja je bila jedan od inicijatora osnivanja organizacije Žena Ženi (Kvinna till
kvinna) unutar koje još uvijek djeluju
ISSN: 10-204
Broj/Nummer 48–49
Godina/Årgång 12
Januar/Siječanj – Juni/Lipanj
2011.
List BH Saveza žena u Švedskoj
Prvi bosanskohercegovački ženski list
izvan Bosne i Hercegovine
Prvi broj: april 1999.
mnoge bosanskohercegovačke organizacije žena. Gunvor, između ostalog, intenzivno radi na pripremanju Konvencija
protiv diskriminacije žena. Samo zbog
ovoga susreta vrijedilo je tih dana biti u
Stockholmu.
Ovakve osobe su meni uvijek bila
velika inspiracija i jedan od razloga zašto
dio svoga slobodnog vremena odvajam
za volonterski rad. Naš cijeli savez je
zasnovan na volonterskom radu.
Posljednji primjer usmjerenosti naše
organizacije je posjeta BiH gdje su
ostvareni značajni kontakti, pokrenuta
saradnja i ojačana veza između domovine i članova našeg saveza, o čemu
između ostalog možete čitati na našim
stranicama. Opet smo pokazale snagu u
koju je savez izrastao. I mada znam da se
ponavljam; a to sebi s pravom dopuštam,
moram naglasiti da se ponosim ulogom
koju smo sebi stvorile u švedskom društvu. Ponosim se jer znam da ćemo tu
ulogu ne samo zadržati nego i ojačati. Sa
ovom porukom poželjela bih vam svako
dobro, toplo ljeto i ugodan odmor!
Vaša Senada c
Tidskrift utgiven av
Bosnien och Hercegovinas
Kvinnoriksförbund i Sverige
Den första bosniska kvinnotidskriften
utanför Bosnien och Hercegovina.
Första numret: april 1999
Izdavački savjet/Utgivningsråd:
emina ćejvan (predsjednica)
Senada Bešić (potpredsjednica)
Fikret Babović
Amira Crnić
Sebiha Crnić
Hiba Čelik
Senadeta Fazlić
Nermin Halilović
Ramiza Karamehmedović
Vahida Mehinović
Asima Pašalić
Jasminka Jasna Perić
Lejla Sijerčić
Nermina Sijerčić
Halisa Šaškin
Haris Tucaković
Glavna i odgovorna urednica/Chefredaktör:
Senada Bešić
[email protected]
Grafički urednik/Grafisk redaktör:
Haris Tucaković
[email protected]
Lektor za švedski/Korrekturläsare:
Disa Jagurdžija
Adresa/Adress:
Bosnien och Hercegovinas
Kvinnoriksförbund i Sverige
Box 353, 541 28 Skövde, Sweden
Kontakt: +46 500 48 14 86
[email protected]
www.bhkrf.se
Org. nr: 866601-5824
Postgiro: 1269573-0
B
osnien och Hercegovinas Kvinnoriksförbund i Sverige kommer att delta i
Fredmarschen Srebrenica 2011.
Start: den 8 juli kl. 6.00 i Nezuk, ankomst: den 10 juli kl. 19.00 i MC Potočari.
Kontakt: Nermina Sijerčić, 070-689 13 74
kvinna · žena | 48–49
List BH Saveza žena u Švedskoj
Tiraž/Upplaga: 1 000
Štampa/Tryck:
Vadsbo-Tryck AB, Mariestad
+46 501 101 97
Printed in Sweden
Naslovna strana/Framsida:
Dansgruppen ”Zlatni dukat” från
föreningen ”Bosnien-Hercegovina” Kristianstad
3
Ja se ovdje nalazim
zbog vas
Razgovarala: Senada Bešić
Intervju sa ambasadorom Bosne i Hercegovine u
Kraljevini Švedskoj, Finskoj i Estoniji, gospodinom
Darkom Zelenikom
Darko Zelenika i Senada Bešić
P
rvi susret sa ambasadorom Bosne i Hercegovine
u Kraljevini Švedskoj, Finskoj i Estoniji, gospodinom Darkom Zelenikom, pamtiću po njegovim
riječima: ”Ja se ovdje nalazim zbog vas koji dolazite iz
bih.”
Gospodin Darko Zelenika je visokoobrazovan sa
dugogodišnjim diplomatskim iskustvom i njegova
jednostavnost i otvorenost prema svim pitanjima i problemima sa kojima se susreću Bosanci i Hercegovci su
razlog njegove velike popularnosti.
Intervju koji čitate obavila sam jednog izuzetno
hladnog februarskog prijepodneva.
Ambasada bih u Švedskoj smještena je u samom
centru Stockholma. Prostorije su ugodne i opremljene malo starijim namještajem, a osoblje koje radi u
ambasadi svojom gostoljubivošću doprinosi prijatnoj
atmosferi.
Moram istaći da je grupa iz BiH izuzetno dobro organizovana. Ambasada ostvaruje saradnju sa svim bh.
savezima i organizacijama. Dva puta godišnje sastaju se
u ambasadi predstavnici ovih organizacija radi koordinacije aktivnosti, razmjene iskustava i planiranja budućih
aktivnosti.
Čekajući gospodina Darka Zeleniku dobivam informacije o pitanjima koja su najviše interesantna i zbog
kojih se većina obraća ambasadi u Stockholmu a to su
dobivanje pasoša, upis u matičnu knjigu rođenih, pitanja školstva i ostalo. Svako obraćanje ambasadi i svako
pitanje je važno i uzima se sa velikom ozbiljnošću.
Svojim dolaskom gospodin Darko Zelenika kao da
unosi neki polet, nastoje se ukratko pružiti najvažnije informacije i dobiti odgovor na neka pitanja koja
gospodin Zelenika prekida riječima: ”Jeste li pili kafu?
Hoćemo li popiti pravu bosansku?”
4
I dok sjedimo i čekamo da prava bosanska kafa bude
gotova prepričava gospodin Zelenika svoj jučerašnji
boravak u Estoniji. Dani su intenzivni i puni diplomatskih kontakata.
L
ist Žena obratio se gospodinu Darki Zeleniki sa nekoliko pitanja koja nisu toliko vezana za diplomatiju, politiku ili rad ambasade nego više za svakodnevni
život.
– Kako izgleda jedan Vaš običan radni dan?
– Kao što ste danas vidjeli dan počinje u razgovoru sa kolegama. Imam obaveze prema sve tri zemlje;
mnogo vremena prođe u kontaktu sa ljudima koji se
obraćaju ambasadi sa svojim pitanjima i ”problemima”
putem telefona ili e-maila. Rasprave o vanjskoj politici,
dogovaranje bilateralnih posjeta, saradnja sa švedskim
institucijama te otklanjanje prepreka koje se javljaju u
radu dio su svakodnevnih aktivnosti.
– Uskoro Vam ističe mandat ambasadora za Kraljevinu Švedsku, Estoniju i Finsku. Po čemu ćete se sjećati
ovih zemalja?
– Ono što mi se najviše dopada jeste ljudska i politička kultura. To se ogleda u radu Parlamenta i načinu
ophođenja jednih prema drugima. Osim toga priroda je
zaista prekrasna i o njoj se vodi računa.
– Jeste li zadovoljni načinom na koji se tretiraju useljenici iz bih u Švedskoj?
– Moram istaći da je grupa iz bih izuzetno dobro
organizovana. Ambasada ostvaruje saradnju sa svim
Darko Zelenika
 Strojarski fakultet, Mostar 1986.  Spec. Management,
Sarajevo 1992.  Magistrat Management, Mostar 1993.
 Zamjenik veleposlanika BiH u Kairu, Egipat 1996.–
2001.  Šef Odsjeka za susjedne zemlje u MVP BiH
2001.–2002.  Otpravnik poslova Veleposlanstva BiH u
Bernu, Švicarska 2002.–2004., zamjenik veleposlanika u
Bernu 2004.–2005.  Otpravnik poslova Veleposlanstva
BiH u Washingtonu D.C., SAD, 2005.–2008.
List BH Saveza žena u Švedskoj
48–49 | žena · kvinna
I
ntervjun med Darko Zelenika, Bosnien-Hercegovinas
ambassadör i Stockholm för Konungariket Sverige,
Finland och Estland.
Darko Zelenika har en master i ekonomi (1993) och
tjänstgjorde som Bosnien-Hercegovinas vice ambassadör i Kairo, Egypten 1996–2001; avdelningschef för
grannländerna vid Bosnien-Hercegovinas utrikesdepartement 2001–2002; beskickningschef vid BosnienHercegovinas ambassad i Bern, Schweiz 2002–2004,
vice ambassadör i Bern 2004–2005 och beskickningschef vid Bosnien-Hercegovinas ambassad i Washington DC, USA, 2005–2008.
Herrn Zelenika var oerhört engagerad som ambassadör i Stockholm och den 15 maj 2011 i Lidköping
tilldelade Bosnien och Hercegovinas Kvinnoriksförbund honom ett diplom ”för framstående insatser i
utvecklingen av vänskapliga förbindelser och samarbete mellan Bosnien-Hercegovina och Sverige”.
Ambasador Zelenika sa zahvalnicom kraljevske princeze Viktorije i princa Daniela
Ono što mi se ovdje najviše dopada jeste ljudska i politička kultura. To se ogleda u radu Parlamenta i načinu
ophođenja jednih prema drugima.
Diploma za izvanredne zasluge
N
a prijedlog Odbora za demokratiju, integraciju i
multikulturalnost, ambasadoru Zeleniki je 15. 5.
2011. u Lidköpingu dodijeljena diploma za izvanredne
zasluge u razvijanju prijateljskih odnosa i saradnje Bosne i
Hercegovine i Švedske.
Najiskrenije zahvaljujemo gospodinu Darki Zeleniki
na izvanrednoj saradnji sa Bosanskohercegovačkim
savezom žena u Švedskoj.
kvinna · žena | 48–49
bh. savezima i organizacijama. Dva puta godišnje sastaju se u ambasadi predstavnici ovih organizacija radi
koordinacije aktivnosti, razmjene iskustava i planiranja budućih aktivnosti. Veliki broj naših ljudi došli su
obrazovani, stručni i vrlo brzo se uključili u švedsko
društvo.
– Čest ste i omiljen gost na manifestacijama koje bosanskohercegovački savezi organizuju. Šta nam možete
reći o ovim susretima?
– Podržavam ove manifestacije i nastojim se odazvati
kada za to postoje uslovi; i kao što ja uvijek naglašavam
ja se ovdje nalazim zbog vas. Svaki način okupljanja i
rada za mene je važan. Bh. savezi rade zaista puno na
očuvanju i njegovanju kulturnih tradicija bih, njegovanju maternjeg jezika te radu sa omladinom. Meni je veliko zadovoljstvo prisustvovati bh. skupovima, podržavati omladinu i biti i sam inspirisan na ovim skupovima.
– Vjerovatno nađete malo slobodnog vremena za
svoju dušu. Kako provodite to vrijeme?
– Uglavnom u šetnji gradom i razgledanju prekrasne
arhitekture. Bavim se rekreacijom, jogging, i naravno
čitanjem knjiga.
– Da li osjećate nostalgiju za bih?
– Ne u istom smislu kao useljenici iz bih. Ja sam
svjestan da se ovdje nalazim na određeno vrijeme i
diplomatija je moj lični izbor.
– ”Žena” mora da Vas pita za jela. Koje Vam je
omiljeno jelo iz naše kuhinje i imate li neki favorit što
se tiče švedske hrane?
– Volim da kuham i što se naše kuhinje tiče tu je
na prvom mjestu bosanski lonac a od slatka tufahije.
Losos (lax) je omiljeno švedsko jelo.
– Šta možete reći za kraj našim čitaocima?
– Htio bih se zahvaliti svima iz bih na poštovanju i
bila mi je čast da se sretnem sa njima i sarađujem. c
List BH Saveza žena u Švedskoj
5
U studijskoj posjeti
domovini
Piše: Haris Tucaković
Uzvratna posjeta udruženju građana ”Harmonija” Kladanj
P
rije deset godina, povodom obilježavanja šestogodišnjice grada Skövdea, u centralnom programu proslave pred kraljevskim parom i princezom
Viktorijom nastupila je i folklorna grupa iz Kladnja i u
šarolikim nošnjama maestralno odigrala spletove igara
svih naroda Bosne i Hercegovine. Govorilo se tada, a u
Kladnju se i danas pamti, daj je taj nastup ganuo kralja
do suza.
Kladanjski kulturnjaci su nakon toga više puta boravili u Švedskoj a oktobra prošle godine, tokom Dana
kulture Ovo malo duše, i kao gosti bh Saveza žena
(bhsž). Uzvratna posjeta, na poziv udruženja građana
Harmonija Kladanj, ostvarena je od 15. do 25. aprila
2011. u vidu studijskog putovanja u bih radi omladinske i kulturne razmjene, humanitarne pomoći i
saradnje sa organizacijama žena u bih.
– Program smo zajedno osmislili do najmanjeg detalja, od posjeta Srebrenici, Potočarima, Stuparima, Tuzli
i Sarajevu, susreta sa organizacijama žena do svakodnevnih večernjih druženja u diskoteci Camel za mlade i u gradskoj kafani za starije. Pri našem udruženju
djeluje vokalni ansambl Kladanjke pod rukovodstvom
Ifete Hrnjić i tamburaški orkestar Begeš pod rukovodstvom Ahme Gogića tako da je šale, igre i pjesme bilo
napretek. Nadam se da smo dostojno uzvratili gostoprimstvo, kaže Azijada Rustemović, predsjednica ug
Harmonija.
Sonja Prvulović, Maja Radić, Emina Ćejvan, Lejla Sijerčić i dr Mehmed Avdagić
6
F
rån den 15 till den 25 april 2011 har BHKRF arrangerat en studieresa till Bosnien och Hercegovina
med följande mål – ungdoms- och kulturutbyte, samarbete med kvinnoorganisationer, humanitär hjälp
samt ett återbesök till NGO Harmoni Kladanj.
Att utbyta erfarenheter och etablera samarbete
inom gemensamma områden, särskilt för att stärka
kvinnors deltagande i det politiska och offentliga livet,
mot våld mot kvinnor och stödja lokala initiativ har vi
besökt NGO Väninnor i Tuzla samt Kvinnor till kvinnor
och Centrum för utbildning och forskning Nahla i Sarajevo. I Srebrenica undertecknades ett samarbetsavtal med den oberoende fackföreningen PPDIVUT BiH.
Sporazum u Srebrenici
P
reko Sonje Prvulović, članice Harmonije i predsjednice sekcije žena Samostalnog sindikata ppdivut
bih (Samostalni sindikat zaposlenih u poljoprivredi,
prehrambenoj i duhanskoj industriji, vodoprivredi,
ugostiteljstvu, turizmu i trgovini bih), ostvarena je
saradnja s tim sindikatom a zatim 18. aprila upriličen
prijem u opštini Srebrenica.
U razgovoru se prisutnima obratio Ćamil Duraković
(zamjenik načelnika opštine Srebrenica), dr Mehmed
Avdagić (predsjednik Sindikata ppdivut), Emina Ćejvan (predsjednica bhsž), Lejla Sijerčić (predsjednica
Odbora za omladinu bhsž), te Sonja Prvulović i Maja
Radić (predsjednice sekcije žena i mladih Sindikata
ppdivut).
Ćamil Duraković nas je upoznao o trenutnoj situaciji
u Srebrenici, ocijenivši da taj grad ide vrlo sporim
koracima ka ekonomskom i privrednom oporavku i da
je zbog toga neophodna daleko veća podrška međunarodne zajednice, a posebno naših ljudi iz dijaspore.
Duraković je završio Pravni fakultet u Americi, ali se
2005. vratio u Srebrenicu.
Nakon razgovora potpisana su i dva sporazuma o saradnji sekcija žena i mladih ppdivut-a sa bh Savezom
žena i Odborom za omladinu ovog saveza. Sporazumima je precizirana dalja trajna saradnja na planu
obrazovanja, međusobnog informisanja i zajedničkog
djelovanja u zaštiti i afirmaciji prava i specifičnih interesa žena i mladih i u borbi protiv svih oblika diskriminacije.
– Naša delegacija broji 44 predstavnika i čine je uglavnom mladi. Većina njih je rođena u Švedskoj, oni
odlično govore naš jezik, rado učestvuju u aktivnostima kojima se njeguje kulturna baština naše zemlje
i često u svojim školskim radovima obrađuju teme u
vezi bih i naročito Srebrenice. Ovim sporazumom
smo postigli nešto o čemu smo mogli samo sanjati, što
konkretniju povezanost omladine i žena u Švedskoj sa
domovinom, istakla je Emina Ćejvan, predsjednica bh
Saveza žena u Švedskoj.
– Ovo je otvaranje jedne ozbiljnije saradnje nas u
bih, što se tiče Sindikata ppdivut, sa dijasporom u
Švedskoj. Mi smo posebno zainteresovani za uspostavljanje međunarodne visokoškolske razmjene između Švedske i bih, kao i ostalih zemalja u regionu, pri
čemu bh Savez žena sa svojim članovima, može biti
jako važna spona, kazao je dr Mehmed Avdagić,
List BH Saveza žena u Švedskoj
48–49 | žena · kvinna
Slika za uspomenu, predstavnici Samostalnog sindikata PPDIVUT BiH i BH Saveza žena
predsjednik Sindikata ppdivut, inače profesor na
fakultetima u bih i Srbiji.
U Potočarima tuga beskrajna
L
ejla Sijerčić je ispred BH Saveza žena u Švedskoj položila cvijeće na Memorijalnom centru Srebrenica–
–Potočari. Učenjem Fatihe i minutom šutnje odana je
počast srebreničkim žrtvama.
Šehida Abdurahmanović, prva žena povratnica u
Srebrenicu i predstavnica udruženja građana Pokret
Majke enklave Srebrenica i Žepa, govorila je o stradanjima Bošnjaka na tom najvećem stratištu u Evropi
nakon 2. svjetskog rata, a Amra Begić iz Memorijalnog
kompleksa Potočari održala historijski čas o Srebreničkom genocidu. Zatim je prikazan dokumentarni film
Srebrenica – Nikad ponovo? koautora Leslieja Woodheada i Muhameda Mujkića.
Obilazak srebreničkog stratišta bio je duboko potresan. Tuga beskrajna, a pravda još ni blizu nije zadovoljena. Evropska Unija postavlja vrlo stroge uslove Bosni
i Hercegovini za ulazak u tu zajednicu. Nažalost, ne
čuje se glas bh. vlasti o postavljanju uslova Evropskoj
Uniji kojima bi se osigurale garancije o zaštiti bosanskohercegovačkog stanovništva i svih naroda bih od
eventualnih budućih genocida. Za moj rezon – ulazak
bih u eu bez tih garancija – je najobičnija nebuloza i
nedostatak osnovne političke svijesti.
Pri povratku je upriličena posjeta Vlasenici i razgovor sa Sakibom Zubovićem, predsjednikom Skupštine
opštine, i Mirzom Saračevićem, načelnikom odjeljenja
za privredu i društvene djelatnosti.
Naši mladi u Srebrenici
Muzej genocida u Potočarima
Susreti sa organizacijama žena
N
arednog dana smo posjetili Osnovnu školu Stupari, i u Tuzli, na Kapiji, položili cvijeće i odali
počast žrtvama Zločina nad tuzlanskom mladošću.
Granata ispaljena 25. maja 1995. sa Ozrena ubila je na
tom mjestu 71 građanina Tuzle, a preko 150 ranila.
Prosjek poginulih bio je oko 24 godine starosti.
Manja delegacija žena je zatim posjetila udruženje
Prijateljice Tuzla i razgovarala sa Veronikom Žižak,
voditeljicom Kluba žena liječenih od tumora dojke koji
djeluje pri tom udruženju. Saradnja bhsž i Prijateljica traje već godinama, a žene tog udruženja su 2008.
radile specijalne marame povodom obilježavanja desetogodišnjice bh Saveza žena u Švedskoj.

kvinna · žena | 48–49
List BH Saveza žena u Švedskoj
U Potočarima tuga beskrajna
7

Nermin Halilović, Jasna Perić, Emina Ćejvan, Hiba Čelik i Veronika Žižak (”Prijateljice” Tuzla)
U srijedu, 20. aprila, Emina Ćejvan je učestvovala u
jutarnjem programu Dobro jutro svima Hayat tv-a, a
zatim su obavljeni razgovori sa dvije vrlo jake ženske
organizacije s centrima u Sarajevu.
Program-asistentica Emina Pilav predstavila je nevladinu organizaciju Žene ženama koja djeluje od 1997.
u saradnji i uz donacije švedske organizacije Kvinna
till Kvinna. Žene ženama su do sada provele cijeli niz
edukacijskih projekata na polju rodne ravnopravnosti i
po mojoj procjeni radi se o organizaciji koja je u nivou
jačih švedskih organizacija žena. Osnovnu razliku čine
jedino izvori finansiranja.
Pri susretu u prostorijama Centra za edukaciju i
istraživanje Nahla obavljen je razgovor sa Sehijom
Dedović, direktoricom centra, Đermanom Šeta, voditeljicom istraživačkog odjela, i Azrom Ibrahimović,
voditeljicom psihološkog savjetovališta. Izuzetno stručan tim i jak centar. Cilj ove posjete bila je razmjena
iskustava i uspostavljanje saradnje u područjima koja
su zajednička za obje organizacije, posebno aktivnijem
uključivanju žena u politički i javni život, borbi protiv
nasilja nad ženama i pružanju podrške lokalnim ženskim inicijativama.
Dogovore o susretima sa organizacijama žena i
medijsko pokrivanje naše posjete odlično je odradila
Hiba Čelik.
Kulturni programi
Emina Ćejvan, Emina Pilav, Hiba Čelik, Jasna Perić i Indira Mujić (”Žene ženama” Sarajevo)
Sehija Dedović, Đermana Šeta i Azra Ibrahimović (CEI ”Nahla” Sarajevo)
Rasim Avdibegović, Emina Ćejvan, Nermin Halilović, Džemal Mešanović i Ervina Avdibegović
8
P
osjeta Osnovnoj školi u Stuparima kraj Kladnja bila
je za sve izuzetan doživljaj. Dočekani smo kao da je
došao Tito. Ta manja bh. mjesta, zaboravljena od svih,
zaista vrijedi posjećivati i pomagati. Veći gradovi bliže
su izvorima finansiranja, a ko je bliže vatri – bolje se i
ogrije.
Zidovi škole ispunjeni đačkim radovima podsjećaju na dane djetinjstva. Crteži, slike, sastavi, poezija
mladih, školski list Zvončić. Na sve strane iskrenost i
toplina.
Srdačno nas je dočekao direktor škole Džemal
Mešanović sa nastavnicima, kao i Ervina Avdibegović,
pomoćnica načelnika opštine Kladanj za društvena
pitanja. Najsiromašnijim učenicima uručena je jednokratna pomoć po 500 kr. Naše žene su odmah dogovorile i pokretanje humanitarne akcije radi pokrivanja
vanjske školske pozornice.
A naši mladi, folklorna grupa Mladost iz udruženja
Zajedno Lidköping i Zlatni dukat iz udruženja bih Kristianstad na pravi način su osvjetlali obraz našeg saveza
u kulturnom dijelu programa.
Dramska sekcija oš Stupari nasmijala je sve do suza
humorističkom komadom Učenička demokratska
stranka, a školska folklorna grupa svojim nastupima
oduševila sve. Cijeli Stupari bili su tu. U programu su
učestvovali i učenici područne škole iz Tareva, kao i
učenica Adnina Hamzić.
Zajednička humanitarna pomoć: ”Bosna” Kalmar 3 100
kr, ”Zajedno” Lidköping 2 000 kr, ”Femina” Borås 1 030
kr, ”Sedef” Malmö 1 000 kr i pomoć u robi, ”Respekt”
Karlskrona 1 000 kr, ”Fatima Gunić” Göteborg 1 000 kr i
Haris Tucaković 100 km. Individualno: Mujesira i Mubera Kostović, Fikreta i Džemal Lukšija itd.
List BH Saveza žena u Švedskoj
48–49 | žena · kvinna
Centralni kulturni program Razigrani april održan
je u petak 22. aprila u organizaciji opštine Kladanj i ug
Harmonija, u prepunoj sali kladanjskog Doma kulture.
U holu Doma izložba slika Mehmeda i Fate Musić.
Program je toplim riječima dobrodošlice otvorio
Fuad Imamović, načelnik opštine Kladanj. Samra
Zelenturović, voditeljica programa, i Ifeta Hrnjić iz ansambla Kladanjke nadahnuto su govorile o njihovom
boravku u Švedskoj i našoj daljoj saradnji.
Uz omladinu iz Lidköpinga i Kristianstada u programa su učestvovali i mladi članovi udruženja Sedef
Malmö humorističkim komadom Bosnitis autorice
Karmen Media-Velagić. Biba Begić je uz harmoniku
Hajrice Zukanovića otpjevala jednu staru bosansku
sevdalinku.
U programu domaćina učestvovao je vokalni ansambl Kladanjke, tamburaški orkestar Begeš, folklorna grupa ug Sunce na dlanu, kud Gostelja Stupari,
harmonikaš Rasim Avdibegović, vokalna solistica Aida
Srna, kao i Osman Hrnjić, jedna od zvijezda Hayatovog
programa Zvijezda možeš biti ti.
Takođe je upriličeno i predstavljanje knjiga prof.
dr Ibrahima Pašića iz edicije Predslavenski korijeni
Bošnjaka – Od planine Romanije do istočnih granica
rimske provincije Dalmacije (Mostar, 2008.) i Mile i
Moštre – Ilirsko-gotski korijeni bosanske vladarske
dinastije, stećka i crkve bosanske (Sarajevo, 2009.).
Vokalni ansambl ”Kladanjke” i tamburaški orkestar ”Begeš”
Obilazak Kladnja
N
ačelnik opštine Kladanj Fuad Imamović upriličio
je 22. maja u svom kabinetu prijem za predstavnike bh Saveza žena i ug Harmonija Kladanj. Istog dana
posjetili smo i zlataru Keka, jednu od najkvalitetnije
uređenih zlatara u jugoistočnoj Evropi, kao i firme
New-export i Werkoll.
Narednog dana smo uživali u prirodnim ljepotama
kladanjske okoline, Djevojačkoj pećini i Muškoj vodi.
Raj u srcu Evrope. Prava vazdušna banja, zrak ko suza,
a tek voda… Prof. dr. Dragoljub D. Bilanović je prije 18
godina naučno tvrdio da je osnovni uzrok agresije na
bih voda i gospodarenje vodenim resursima, kao i da će
cijena vode basnoslovno rasti. bih je u to vrijeme bila
četvrta zemlja u Evropi po bogatstvu kvalitetne vode.
I dok se uvozna flaširana ko-zna-kakva voda plaća,
domaća kvalitetna je i dalje besplatna. I još muška…
Za humanitarnu pomoć je prikupljeno 10 000 kr. Od
toga je 3 000 kr predano učenicima oš Stupari, a 7 000
kr Centru za socijalni rad Kladanj. Dio naših predstavnika uručio je i individualnu novčanu pomoć.
Vokalni ansambl ”Kladanjke” i tamburaški orkestar ”Begeš” (detalj)
UG ”Sunce na dlanu”
Deset godina kasnije
S
a profesorom i harmonikašem Rasimom Avdibegovićem i bog-ga-za-sve-dao Nerminom Halilovićem
upoznao sam se prije deset godina kada su bili moji
gosti u Skövdeu. Obojica su pupčanom vrpcom vezana
za rad s djecom i omladinom i pitanje kada bi stotine
mladih Kladnjaka, da nije njih, vidjeli svijeta izvan bih,
a naša omladina iz Švedske okusila pravi miris Bosne.
Udruženje građana Harmonija Kladanj sa svojim
Kladanjkama i Begešom je ekipa snova. I ekipa od
povjerenja. Fin i prijatan svijet, pun duha i smisla za
istinsku kulturu.
Zajedničkim snagama smo uspješno organizovali
dva izvanredna programa. A to je samo početak… c
kvinna · žena | 48–49
Zerina Čutura, Haris Mahmutović Kostović, Samira Šehić i Anela Murić (”Sedef” Malmö)
List BH Saveza žena u Švedskoj
9
Folklorna grupa Osnovne škole ”Stupari”:
Asmira Herić, Mersad
Mešanović, Emir Hadžikić, Husein Hamzić,
Kenan Mešanović, Ajdin
Šehić, Nadina Halilović,
Admir Imamović, Melis
i Selver Hodžić (stoje),
Džana Kadrić, Adela
Herić, Elvisa Mešković,
Zehrina Imamović, Adnina Hamzić i Almedina
Trbalić (čuče)
Omladinska folklorna
grupa ”Zlatni dukat”
udruženja ”Bosna i Hercegovina” Kristianstad:
Meliha Omerović, Selma
i Amela Zahirović, Dženet Ališehović, Mirela
Omerović, Hana Bašić,
Nerma Idrizović, Alma i
Selma Sijerčić
Omladinska folklorna
grupa ”Mladost” udruženja ”Zajedno” Lidköping: Imer Ganibegović,
Adnan Romanić, Haris
Kajević, Ervin Šumar
i Arman Hasanagić
(stoje), Melisa Romanić,
Elma Hamidović, Irma
Hodžić, Esma Julardžija, Ines Ganibegović i
Azra Jakupović (čuče)
Slike sa nastupa u
Osnovnoj školi ”Stupari”, 18. aprila 2011.
10
List BH Saveza žena u Švedskoj
48–49 | žena · kvinna
Iz udruženja
Lidköping, 2011-03-05 | ”KUD Kolo” Köping |
Susret omladine iz Kristianstada, Köpinga i Lidköpinga | Foto: Haris Tucaković
Malmö, 2011-03-12 | Program ”Osjeti miris Bosne i Hercegovine” društva žena ”Sedef” Malmö | Foto: Ramiza
Karamehmedović
Karlskrona, 2011-02-18 | Najmlađe članice pred tradicionalnu modnu reviju udruženja ”Respekt” Karlskrona | Foto: Alma Puškar
Helsingborg, Fredriksdal, 2011-06-06 | Nacionalni dan
Švedske | Gore: radovi Enise Grozdanić na štandu
udruženja ”Žena 2000” i ”BiH-S-04” Helsingborg |
Desno: omladinska plesna grupa udruženja ”Respekt”
Karlskrona | Foto: Elvedin Durović
kvinna · žena | 48–49
List BH Saveza žena u Švedskoj
11
Dan žena obilježen u
Londonu
Tekst: Namik Alimajstorović
Foto: Kani Ahmad Johnson
– Na prigodnoj svečanosti ja sam ispred naše organizacije prezentirala naš projekt, dok je bh Savez žena
iz Švedske predstavila potpredsjednica Senada Bešić.
Iz tih veoma dobrih prezentacija svi prisutni mogli su
vidjeti kako i čime se bave Bosanke u izbjeglištvu u
svoje slobodno vrijeme i kakvu im pomoć pružaju naše
organizacije.
I ovo druženje može poslužiti kao dobar primjer i
drugim organizacijama da se okupljaju i razmjenjuju
iskustva – ističe Trozić.
Osoblje Ambasade BiH
G
Nezaboravno trodnevno druženje. Zajednički obilježen
Dan žena. Priređena izložba rukotvorina. Među gostima i
bh. ambasadorica Jadranka Negodić.
B
osanskohercegovački savjetodavni centar koji
djeluje u Londonu ugostio je Bosanke i Hercegovke iz bh Saveza žena iz Švedske, Žena 99. Povod
ovom druženju bila je uzvratna posjeta ovog veoma
aktivnog saveza žena kolegicama iz Londona i naravno zajedničko obilježavanje 8. marta, Međunarodnog
Dana žena.
– Sa našim dragim gošćama iz Švedske proveli smo
tri nezaboravna dana. Osim oficijelnog predstavljanja,
dosta vremena proveli smo u obilasku znamenitosti
Londona i potpuno sam sigurna da će svima njima ovo
druženje ostati u prelijepoj uspomeni – kaže Sadžida
Trožić, menadžer ovog centra.
U oficijelnom dijelu programa priređena je izložba
rukotvorina.
osti su bili i bh. ambasadorica u Londonu Jadranka
Negodić sa osobljem Ambasade bih i gradonačelnik londonske opštine Brent, Harbhajan Singh, koji su
izrazili svoju veliku podršku ovako kvalitetno organiziranoj manifestaciji. Također, dragim gostima u znak
sjećanja na ovo druženje predsjednik ssdbih Zaim
Pašić poklonio je prigodne zahvalnice, a članovi Bh.
savjetodavnog centra su im uručili skromne poklone.
Dvije večeri zaredom za sve prisutne održano je
i prigodno druženje uz muziku koju je prvu večer
izvodio Nijaz Aljušić iz Londona, dok je drugu večer
na velikom koncertu za goste, ali i sve naše građane
iz Londona, zabavljala popularna Donna Ares, Emir
Pečenković, Javid Band i Sefer Haskić.
Bh. žene pokazale i dokazale svoju snagu
I
z prezentacije gošći iz Švedske izdvajamo riječi Senade Bešić koje govore o ženi Bosanki i Hercegovki u
dijaspori:
– Bh. žena pokazala je i dokazala svoju snagu i veličinu da je uprkos svom stradanju kroz koje je prošla
u posljednjem ratu imala odlučnosti da se uzdigne i
da krene kao mnogi od nas od nule. Danas ona stoji
uspravno kao stub porodice i društva i ona je širom
svijeta najbolji ambasador naše domovine, čime se mi
svi samo možemo ponositi. c
Bosanke i Hercegovke iz Ujedinjenog kraljevstva i Švedske
12
List BH Saveza žena u Švedskoj
48–49 | žena · kvinna
Kvinnodagen
firades i
London
Ett oförglömligt tredagars möte. Tillsammans firades Internationella kvinnodagen.
Bosnien och Hercegovinas ambassadör
Jadranka Negodić var också närvarande.
Harbhajan Singh, Ismeta Šeremet och Zaim Pašić med utmärkelsen till ”Kvinna 99”
B
osnien-Hercegovinas rådgivningscenter (bhcac),
som verkar i London, gästades av bosniskorna
från Bosnien och Hercegovinas Kvinnoriksförbund i Sverige, Värnamo – Kvinna 99.
– Med våra kära gäster från Sverige har vi tillbringat
tre oförglömliga dagar. Utöver de officiella presentationerna har vi även besökt Londons sevärdheter och jag
är helt övertygad om att alla kommer att bevara detta
möte i sina vackraste minnen – sade Sadžida Trožić,
bhcac:s ledare.
I det officiella programmet arrangerade kvinnorna
också en hantverksutställning.
– Vid en tillfällig ceremoni har jag presenterat vårt
projekt medan Senada Bešić, vice ordförande, presenterade Bosnien och Hercegovinas Kvinnoriksförbund
i Sverige så att alla de närvarande kunde se hur och
vad bedriver de bosniska kvinnorna i flyktingskapet
och vilken hjälp kan de få av våra organisationer. Detta
möte kan även tjäna som ett gott exempel för andra
organisationer att träffas och dela sina erfarenheter –
sade Sadžida Trožić.
Jadranka Negodić, Harbhajan Singh och Sadžida Trožić
under Sveriges, Bosnien-Hercegovinas och Storbritanniens flagga
Gemensamt umgänge
B
land gästerna var även Jadranka Negodić (BosnienHercegovinas ambassadör i London) med personalen, Harbhajan Singh (Brents borgmästare), Zaim
Pašić (ordförande för Världsförbund för Bosnien och
Hercegovinas Diaspora) osv. De uttryckte sitt starka
stöd för denna välorganiserade evenemang.
Under två nätter i rad anordnades för alla de närvarande umgänge med musik av Nijaz Aljušić, Donna
Ares, Emir Pečenković, Javid Band och Sefer Haskić.
Från gästernas presentation framhäver vi orden av
Senada Bešić vilka talar om bosniskorna i utvandringen:
– Den bosniska kvinnan har visat och bevisat sin
styrka och storlek. Trots sitt lidande som hon gick igenom under det senaste kriget hade hon viljan att höja
sig över och starta, som många av oss, från början.
Idag står hon rakt upp som en pelare för familjen och
samhället, och världen runt är hon hemlandets bästa
ambassadör, som vi alla kan vara stolta över. c
kvinna · žena | 48–49
List BH Saveza žena u Švedskoj
13
16. Godišnja skupština
BH Saveza žena
A film by: Marika Griehsel photogrAphy: anders kronborG
production: Giant filM production on assiGnMent of the
kvinna till kvinna foundation cutting: britta norell
music: caMilla Griehsel, andrés pardo, Julio “chocolate” alGendones
19. mart
ljuta.
”To je nešto na što sam ja jako, jako
U Kongu se vodi rat protiv žena.
Rat u kom je silovanje oružje.”
2011. u 15.30
IOGT-NTO A-huset
Jordgatan 6
Örebro
vina
Mira Vilušić, psiholog, Bosna i Hercego
Piše: Haris TUCAKOVIć
BH Savez žena se prije pet godina opredijelio za saradnju s NBV-om, ista je na vrlo visokom nivou, i naredni
korak je članstvo u NBV-u čime se praktično ostvaruje
suvlasništvo te organizacije, direktnije odlučivanje i daleko veće mogućnosti za provođenje planiranih aktivnosti
– kazala je Vahida Mehinović, predsjednica Skupštine BH
Saveza žena u Švedskoj.
predstavu filma i razgovor rat protiv žena organizuje
bosanskohercegovački savez žena u švedskoj u saradnji sa kvinna till kvinna
Plakat za film i razgovor ”Rat protiv žena”
Š
esnaesta izvještajna Godišnja skupština bh Saveza žena u Švedskoj održana je 19. marta u Örebru
na 100-godišnjicu prve međunarodne proslave
Dana žena 19. marta 1911. u Njemačkoj, Austriji, Danskoj i Švicarskoj.
Pozdravne riječi prisutnima uputili su Darko Zelenika, ambasador bih u Kraljevini Švedskoj, i Fatima
Mahmutović ispred Trezvenjačkog obrazovnog saveza
nbv i Saveza Banjalučana u Švedskoj.
Skupština je usvojila sve izvještaje i planove i pod
tekućim pitanjima odobrila članstvo ove organizacije
u nbv-u. bh Savez žena je 2006. potpisao Ugovor o
saradnji s nbv-om i ista je stalno unaprjeđivana tako
Senada Bešić, Vahida Mehinović i Nermina Sijerčić
14
da danas gotova sva udruženja ovog saveza ostvaruju
svoje studijske kružoke u saradnji s nbv-om.
– bh Savez žena se prije pet godina opredijelio za
saradnju s nbv-om, ista je na vrlo visokom nivou, i
naredni korak je članstvo u nbv-u čime se praktično ostvaruje suvlasništvo te organizacije, direktnije
odlučivanje i daleko veće mogućnosti za provođenje
planiranih aktivnosti – kazala je Vahida Mehinović,
predsjednica Skupštine bh Saveza žena u Švedskoj.
Skupština je izrazila najdublje saučešće u boli naroda
Japana i o tome će uputiti pismo ambasadi Japana u
Stockholmu.
Nakon Skupštine upriličena je predstava fi lma i
razgovor Rat protiv žena, a u saradnji s organizacijom
Kvinna till Kvinna (Žena Ženi) osnovanom u proljeće
1993. kao reakcija švedskog pokreta žena na nasilje
nad ženama u Bosni i Hercegovini. Kvinna till Kvinna
danas djeluje na podršci ženskim organizacijama na
Balkanu, Bliskom Istoku i južnom Kavkazu.
– Mi možemo govoriti, govoriti, govoriti, ali nas
niko ne čuje – kaže jedna kongoleška žena u kratkom
dokumentarnom fi lmu Marike Griehsel Rat žena
(Women’s war) snimljenom 2009. uz potporu organizacije Kvinna till Kvinna.
Film se bavi problemom ratnog nasilja nad ženama i
prati susret žena Balkana (uglavnom bih) i dr Kongo.
Bosanskohercegovački tim su činile Mira Vilušić i Jasminka Jukić (Horizonti Tuzla), Berjana Ačkar (Centar
za pravnu pomoć ženama Zenica) i prevoditeljica Jasna
Saradžić (Sarajevo). Razgovor Rat protiv žena je vodila
Emina Ćejvan, predsjednica bh Saveza žena, a u razgovoru je učestvovalo preko 100 delegata i gostiju.
Bošnjački kulturni centar Örebro se pokazao odličnim domaćinom Skupštine. c
List BH Saveza žena u Švedskoj
48–49 | žena · kvinna
Projektni rad
o udruženju žena
Biser
Piše: Melisa Ahmetović
Kad smo u školi počeli kurs ”Projektarbete” odmah sam
znala o čemu ću pisati i rekla to svojoj razrednoj. Annica
je odgovorila da je to super ideja i podržala me.
Annica Augustsson i Melisa Ahmetović
K
ad sam bila mala gledala sam kako mi se drugarice učlanjuju u fudbalske klubove, bave plivanjem
ili nešto slično pošto ih je to interesovalo. A ja
nisam nikad voljela neki poseban sport niti sam shvatila zašto se ljudi uopšte učlanjuju u klubove. Pitala sam
se ”Šta ih toliko vuče?”
Prije tri godine smo preselili u Kristianstad i čula
sam za udruženje žena Biser. Mama se učlanila i
pričala mi je kako im je lijepo pri susretima i da imaju
zabavne aktivitete. Ja nisam nikad čula ili vidjela slično
udruženje kao ovo bosansko. Ljudi se skupljaju najviše
radi druženja i to nije baš uobičajeno u Švedskoj.
Kad smo u školi počeli kurs ”Projektarbete” odmah
sam znala o čemu ću pisati i rekla to svojoj razrednoj
(Annica Augustsson). Odgovorila je da je to super ideja
i podržala me.
Izabrala sam tri pitanja koja će biti glavna tema rada.
”Kako utiče udruženje na moj život otkako sam se
učlanila?”, ”Kako utiče udruženje na život ostalih članova?” (tj. je li se život išta izmijenio?) i ”Zašto se ljudi
uopšte učlanjuju u udruženja?” pošto sam se ovo uvijek
pitala, bilo bi mi interesantno da dobijem odgovor na
ta pitanja.
Oko dvije godine sam učestvovala u raznim aktivnostima i družila se sa članovima udruženja. Danas
mogu reći da sam upoznala dosta novih osoba, ne
samo iz Kristianstada već i iz Lidköpinga, i čak iz
Bosne (kad su nam dolazili u posjetu). Zajedno smo
proveli malo vremena ali opet smo stvorili prijateljstva
koja, ja mislim, da će trajati dugo, dugo. Na mene je
udruženje samo pozitivno uticalo.
Da bih mogla odgovoriti na pitanje ”Kako utiče
udruženje na život ostalih članova?” i ”Zašto se ljudi
uopšte učlanjuju u udruženja?” napravila sam jednu
kvinna · žena | 48–49
anketu i postavljala pitanja, a članovi svih uzrasta su
odgovarali kako oni doživljavaju ”udruženjski život”
( föreningslivet).
Naše udruženje ima mlađih i starijih članova pa sam
intervjuisala jednu mlađu i jednu stariju osobu gdje je
moja profesorica mogla vidjeti razliku među članovima
u zavisnosti od godina. Osim intervjua i anketa tražila
sam dosta informacija preko interneta i čitala šta istraživači kažu na ovu temu tako da sam saznala i više
nego što sam se nadala. I profesorica je bila prezadovoljna mojim radom.
Hvala puno bh Savezu žena u Švedskoj a pogotovo
mojim Biserkama. c
Melisa Ahmetović anketira Biserke
List BH Saveza žena u Švedskoj
15
Vad vet vi om
Nykterhetsrörelsen?
Av: Fikret Babović
Nu är vi medlemmar i NBV!
Alkoholproblem i Sverige
V
i kommer ifrån ett land där alkohol är ett relativt
stort problem men det uppfattas ändå inte alls så
i lika stor utsträckning som i Sverige. Krav på införande av rusdrycksförbud i vårt hemland kom aldrig
fram och är svårt tänkbart men i Sverige har det varit
aktuellt för länge sedan och frågan har drivits främst
av nykterhetsorganisationerna.
Där engagerades människor och liksom i andra länder hade nykterhetsrörelsen stora framgångar i Sverige
särskilt under första decennier av 1900-talet.
Den politiska, ekonomiska och framförallt växande
demokratiseringen i början av 1900-talet gjorde idén till
en central punkt 1922. Nykterhetsrörelsens främsta mål
i början var ett lokalt förbud som sedan sträckte mot
totalalkoholförbud. Privata vinstintressen samt kommunalt beroende av försäljningsinkomster, var de faktorer
som komplicerade saken och stod i vägen för att problemet skulle lösas. Många hävdade att ett förbud skulle
göra Sverige till en ekonomisk ruin, det handlade alltså
om enorma pengar. Nykterhetsrörelsen kom att spela
en stor roll för det sociala och politiska livet i Sverige.
Den första svenska folkomröstningen
I
svensk historia har folkomröstningar hållits sex
gånger. Formellt har de alla varit rådgivande. Den
sista var omröstningen om eurons införande 2003
och den första när folkomröstningsinstitutet inrättades 1922. Den handlade om införandet av allmänt
rusdrycksförbud, förbud mot spritdryck eller annan
dryck, innehållande mer än 2 1/4 viktprocent alkohol.
Att en alkoholfråga hade samma nivå som andra
viktiga frågor det blivit folkomröstningar om i Sverige,
till exempel införandet av högertrafik, tjänstepension,
16
M
i dolazimo iz zemlje u kojoj je alkohol relativno
velik problem ali se ipak ne shvata u istoj mjeri
kao u Švedskoj. Zahtjev za uvođenje zabrane opojnih
pića u našoj domovini nije nikada istican, teško ga je i
zamisliti, ali je u Švedskoj odavno aktuelan i tim pitanjem su se uglavnom bavile trezvenjačke organizacije.
Kao i u drugim zemljama imao je trezvenjački pokret
u Švedskoj velike uspjehe, posebno u prvim decenijama
20. vijeka. Politička, ekonomska i iznad svega sve veća
demokratizacija početkom 20. vijeka stavila je 1922. tu
ideju u fokus. Prvenstveni cilj trezvenjačkog pokreta u
početku je bila lokalna zabrana koja se kasnije proširila
na totalnu zabranu alkohola.
Švedsko društvo trezvenjaka je osnovano 1837. i u svom
programu obznanilo uzdržanost od žestokih pića i
umjerenost u vinu i pivu što je uticalo da se ne odredi
kao apsolutistički pokret. Opsežno regulisanje i oštro
oporezivanje pečenja rakije kod kuće uvedeno je 1855.
Trezvenjački obrazovni savez (Nykterhetsrörelsens
Bildningsverksamhet NBV) je osnovan 1971. sjedinjavanjem obrazovnih saveza Pokreta Plava grupa (Blåbandsrörelsens Studieförbund, osnovan 1909.), Reda dobrih
templara (Godtemplarordens Studieförbund, osnovan
1894.) i Državnog templarskog reda (Nationaltemplarordens Studieförbund, osnovan 1904.).
kärnkraft, medlemskap i eu visar egentligen all allvarlighet som frågan för med sig.
Folkomröstningen om totalt alkoholförbud hölls den
27 augusti 1922 och det är ett märkligt datum i svensk
politisk historia. Folkomröstningen var av rådgivande
karaktär, dvs. att själva resultatet av omröstningen inte
hade obligatoriska konsekvenser för regeringen. Inför
själva folkomröstningen föregick en livlig, omfattande
och känslosam politisk kampanj. Frågan var om man i
Sverige skulle införa ett nationellt förbud mot rusdrycker.
Nykterhetsrörelsen blev en stor folkrörelse som bedrev studieverksamhet och samtidigt lyckades att bli
en viktigt politisk tribun. Rörelsens slutgiltiga mål var
totalt alkoholförbud.
I början försökte nykterhetsvännerna med att varje
enskild kommun skulle genom en lokal folkomröstning
införa ett rusdrycksförbud, detta talar om det enorma
engagemang som fanns bland nykterhetsvännerna.
När man inte lyckades med lokala omröstningar valde
man att man att rikta sin styrka mot ett nationellt
rusdrycksförbud.
Ett särskilt drag som kännetecknade valkampanjen i
den första svenska folkomröstningen var att partierna
inte lade sig i. Individuella uppfattningar kom i första
hand precis som själva debatten i riksdagen präglades
oväntat om särskiljandet av mäns och kvinnors röster.
Valdeltagandet uppgick till 55 %, och resultatet, en
knapp seger för nej sidan, föranledde inte till något
förbud.
Historia runt alkoholförbud
R
edan på 1400-talet kände man till brännvinet i
Sverige. När de svenska soldaterna under 1500- och
1600-talet var i Ryssland lärde de sig göra brännvin
List BH Saveza žena u Švedskoj
48–49 | žena · kvinna
År 1837 bildades Svenska nykterhetssällskapet vars
program proklamerade avhållsamhet från sprit och
måttlighet vad det gällde vin och öl som gjorde att
den inte definieras som en absolutistisk rörelse. En
omfattande reglering och en skärpt beskattning av
husbehovsbränningen tillkämpades av staten 1855.
Nykterhetspolitiska åsikter började vara mer och mer
betydande och fick en praktisk politisk konsekvens när
husbehovsbränningen förbjöds 1860. Nykterhetsrörelsen spreds och vann mark även i de andra stora och
växande folkrörelserna som frikyrkorörelsen, arbetarrörelsen och den liberala rörelsen.1
Opinionen mot drickandet och förbudstankens utbredning fick under senare delen av 1800-talet olika
(Källa: Wikimedia Commons)
Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet (NBV) bildades 1971 genom sammanslagning av Blåbandsrörelsens
Studieförbund (bildat 1909), Godtemplarordens Studieförbund (bildat 1894) och Nationaltemplarordens Studieförbund (bildat 1904).
Nej! Kräftor Kräva Dessa Drycker! (Albert Engström, 1922)
av säd (råg). Metoden kom troligen ursprungligen
från syd och östasiatiska kulturer. Hela tiden utvecklade man olika metoder och sätt att producera den.
För att motverka brännvinets ökande betydelse, gavs
det 1622 ut en första rusdrycksförordning. Fjorton år
senare utkom den första lagen om accis vid bränning,
1718 utfärdades förbud mot husbehovsbränning, men
upphävdes inom kort. Vissa kategorier som t.ex. ägare
av i mantal satt jord rätt att bränna brännvin för eget
behov under förutsättningen att de betalade en årlig
avgift mot kronan. Samma rätt fick jordbrukare år
1800 med obligation av viss bevillningsavgift.
Beskattningen av brännvinstillverkningen hade för
syfte att minska brännvinsproduktionen men samtidigt att fylla på statens kassa. Det var en marknadspolitisk åtgärd med modernt språk sagt.
I början av 1800-talet började det används potatis
istället för spannmål samtidigt blev kunskapen om
tekniken allt mer tillgänglig och innebar att konsumtionen ökade rejält. Under första delen av 1800-talet
gick exempelvis alkoholkonsumtion upp till 107 liter
per man och år eller 0,30 liter per dag. För att få rätt
uppfattning om hur stor konsumtion det handlade om
jämför vi det med uppgiften att alkoholkonsumtion på
1980-talet uppgick till 2,5 liter per man och år.
Förändringarna i samhället, i första hand förbättrade
jordbruksmetoder under 1700- och 1800-talet hade en
grundläggande karaktär och manifesterades i ekonomiska, politiska och sociala nativitetsaspekter. Man
började tänka friare och bl.a. bildades de första nykterhetsföreningarna. Under tredje decenniet av 1800-talet
började den s.k. moderna nykterhetsverksamheten.
Bakgrunden till nykterhetsrörelsen var naturligtvis
den enorma sprit konsumtionen men också nya ideologiska strömningar, dåliga livsförhållande och en ny
växande samhällsklass (arbetarklassen).
kvinna · žena | 48–49
former och de flesta handlade om ett totalt avståndstagande från alkohol.
Utifrån amerikanska förebilder bildades 1879 iogt
(International Order of Goodtemplers) eller Godtemplarorden, Svenska Blåbandsföreningen (sbf) 1883,
Templarordern (to) 1884, samt Nationalgodtemplarorden (ngto) 1888. Alla dessa hade i början enorm likhet
med frikyrkorörelsen. Undantaget är Nykterhetsorden
Verdandi som bildades 1896.2 Runt året 1894 startade
nykterhetsrörelsens studieverksamhet.3
Godtemplarordens program innehöll formuleringar
som denna punkt ”Absolut förbud för tillverkning,
införsel och försäljning av berusande drycker som
njutningsmedel; förbud genom folkets vilja, uttryckt
i behöriga lagar, som stadga straff för brott mot deras
bestämmelser”.4 Förbundstanken fick sitt uttryck bl.a.
i stiftandet av Svenska förbudspartiet 1890 inom den
skulle man driva nykterhetspolitik. Nykterhetsrörelsens utbredning födde tanken om en förbudskongress.
Tanken uppfylldes i februari 1896 när den första
svenska förbudskongressen organiserades, vars yttersta
syfte var fullständigt rusdrycksförbud. Vid kongressen lades förslaget om ”utarbetande av ett lagförslag
rörande införande av rusdrycksförbud” fram.5
I denna kommande perioden blev förbudsidén all
starkare, 1907 uttalade sig riksdagens andra kammare
för ett brännvinsförbud. Efter den mest omfattande
arbetskonflikten dittills i juli 1909 insåg myndigheten
att man på allvar måste ta itu med rusdrycksväsendet.
Påföljderna var ett tillfälligt totalförbud.
Samma år beslutade de svenska nykterhetssällskapens representantförsamling i Stockholm att det hölls
en slags omröstning inom landet om införande av ett
fullständigt och permanent rusdrycksförbud.
Vid den inofficiella omröstningen i Visby (med
landskommun) röstade exempelvis 2 670 (45,2 %) av 
List BH Saveza žena u Švedskoj
17
Istället för totalt alkoholförbud utkom ett alternativförslag av läkaren Ivan Bratt.

5 906 röstberättigade ja till förslaget. Bland dessa var
235 i ålder mellan 18 och 21 år.6
Slutgiltiga resultatet blev att 56 % av den vuxna befolkningen stod på ja sidan, alltså för ett totalt alkoholförbud. Själva resultatet hade inte så mycket praktisk
effekt. Istället för totalt förbud utkom ett alternativförslag av läkaren Ivan Bratt.
Brattsystemet
E
nligt förslaget skulle all tillverkning och försäljning
ske och betraktas som statsmonopol. Härmed har
man eliminerat de privata vinstintressena (desintresseringen). Den andra viktiga punkten i hans program
gällde individuell inköpskontroll genom ransonering,
motbokssystemet samt öppen nykterhetsvård. Ransoneringssystemet tillämpades i Sverige från 1916–1955.
Ivan Bratt var medlem i den statliga nykterhetskommitté som bl.a. föreslå motbokssystemet.
Motbok var ett häfte där alla alkoholinköp noterades.
Gifta kvinnor och ungdomar under 25 år fick i regel
inte motbok. Boken beviljade vuxna med inkomst och
arbete. Begränsad tilldelning av motboken gällde också
personer med lindriga alkoholproblem. Ransoneringen
varierade områdesvis och periodvis. I början var max
ransonen exempelvis 12 och lite senare 16 liter per
kvartal medan den under första världskriget var 2 liter
(krisrestriktioner). Systemet infördes inte samtidigt i
hela landet, Göteborg och Jönköping var första med införandet av inköpsregistrering. Motbokstvång infördes
i Stockholm 1914 på Stockholmssystemet ab där Ivan
Bratt var anställd.
Med hänsyn till folkets hälsa i en period gällde den
s.k. femstämplingen som innebar en fem dagars paus
mellan uttag som omfattade en liter. Huvudsyfte med
motboken var att hindra alkoholmissbrukare.
Bratt var en väldigt stor auktoritet på det alkoholpolitiska området. Hans idéer hålls fortfarande vid liv i
dagens svenska alkoholpolitiska systemet (Alkoholpolitiska debatt på 1980 talet väckte frågan om ett återinförande av motboken). Han satt med som ledamot i den
s.k. Nykterhetskommittén och många betänkande var
utformade efter hans reformförslag.
Som reaktion mot detta administrativa system kom
spritsmuggling, langning och lönnbränning som fick
väldigt oroande omfattning. Stora smugglare engagerade spritdepåfartyg och tjänade stora pengar.7
Många läkare stöttade Bratt och hans idéer medan
en del menade att läkarna inte skulle ägna sig åt
samhälleliga frågor utan begränsade sin insats till de
medicinska aspekterna på alkohol och alkoholism.
Svenska läkarnas nykterhetsförening var en aktiv aktör
i debatten kring alkoholpolitiska frågor.8
Allmän rösträtt för kvinnor
A
llmänt kan man säga att två viktiga händelser i
början av 1900-talet var avgörande för den sociala
nykterhetsutvecklingen. Den ena var en relativt kraftig
18
demokratisering i Sverige samt uppkomsten av ”nya
moderna politiska riksdagspartier, proportionella val,
parlamentarism och slutligen allmän rösträtt”.9 Den
andra var folkrörelsens expansion som var starkast
just i början av 1900-talet. Det är viktigt att notera
rörelsens nära anknytning till socialdemokratin. Antal
mandat i riksdagen under denna period ökade kraftig.
Socialdemokratiska partiet bildades 1889 och då hade
det inga representanter i riksdagen.
Åtta timmars arbete och allmän rösträtt var partiets
största uppgift. De liberala idéerna växte också starkt.
Liberala samlingspartiet bildades år 1900 och hade en
ledande roll i kampen för rösträttens införande och
parlamentarismens genombrott.
Under åren 1918–1921 avskaffades kravet på erlagd
skatt för rösträtt till riksdagen och allmän rösträtt för
kvinnor infördes. Den politiska demokratin fick väldigt
positiva konturer. Samverkan mellan socialdemokrater
och liberaler i början, hade påskyndande effekter på
denna process.
Det verkliga genombrottet i Sveriges industrialisering kom i andra halvan av 1800-talet. Omvandlingen
av jordbruket i mer kommersiell riktning och en ökad
produktion var avgörande utvecklande faktorer i Sverige. Åtta timmars arbetsdag inleddes först 1919. Arbetare organiserades sig i och bildade fackföreningar.
En väldig påverkan för alkoholpolitiken hade den
händelse när nykterhetsvännerna slöt sig samman i
riksdagens nykterhetsgrupp i slutet av 1800-talet. År
1903 var antalet medlemmar 84 och 1929 hade antalet
nykterhetsvänner fördelade på två grupper ökat till 150
av totalt 380 riksdagsledamöter.10
I en undersökning om den svenska alkoholpolitiken i
riksdagen mellan 1900–1939 var tog 684 motioner upp
frågan om nykterhetsvården.11
Året 1920 började exempelvis allt fler anhållanden
för att ha ”försökt tilltvinga sig kvinnors sällskap”.
Största problem var sjömännen. Våldtäkter övergrepp
och blottare började förekomma.12
I en sådan situation var ett totalt alkoholförbud aktuellt igen. Det fanns en stark opinion för totalförbud.
Flera partier bl.a. Liberalerna hade lämnat in motioner
om folkomröstning 1897 och 1908, 1917 lämnade Socialdemokraterna sin motion. Grannlandet Norge hade
en rådgivande folkomröstning om rusdrycksförbud.
I början av 1920 tillsattes en kommitté som hade för
uppgift att utredda frågan.13
1921 beslutade riksdagen att införa en möjlighet att
anordna rådgivande folkomröstningar.
Kvinnornas emancipation
I
alla de reformerna som började vid 1800-talets mitt i
samhället, är det viktigt att konstatera att kvinnornas
position var en mycket viktig fråga.
Industrialiseringen innebar en början av kvinnornas
frigörelse i förhållande till det gamla jordbrukssamhället. Här menar vi i första hand att arbetet i hemmet och
på gården var mindre. Arbetet fanns mest i fabrikerna.
Under de nya omständigheterna fick barnen gå till
skolan och därmed tillbringade de också mindre tid i
hemmet. Personlighetsprincipens seger under 1800talet och samhällsomdaningen innebar att hushållets struktur sprängdes och att den enskilde var själv
ansvarig för sin försörjning. Detta innebar att många, i
synnerhet kvinnor fick försörjnings problem.
List BH Saveza žena u Švedskoj
48–49 | žena · kvinna
(Källa: Göteborgs universitetsbibliotek)
Politiken öppnades för första gången för svenska
kvinnor. Detta moment skall spela en stor roll i blivande händelserna angående förbudsomröstningen.
”Vördsamt ber jag såväl å egna som å vice talmännens vägnar att få tacka för det förnyade bevis på
förtroende som kommit oss till del, då vi nu återutsetts
till att leda denna kammares förhandlingar. […]
Sedan vi sist råkades, har kammaren ju undergått
allmänna val. Många nya ansikten ser jag ock framför
mig. Viss om att ej så få av dessa nyvalda kamrater
skola bliva kammaren till heder och fosterlandet till
gagn, blickar jag dock i dag med stort vemod ut över
bänkraderna. Allt för många skickliga och erfarna riksdagsmän, gamla goda vänner, hava lämnat oss. […]
Denna riksdag är ju i det hänseendet anmärkningsvärd, att nu för första gången en kvinna tagit plats
bland oss. Jag ber att få hälsa henne välkommen och
uttala den livliga förhoppningen, att hennes arbete här
må bliva henne till tillfredsställelse och oss till gagn.
Kerstin Hesselgren blev första kvinnan invald i riksdagens första kammare (1921)
Kerstin Hesselgren (1872–1962)
För att de skulle klara av att försörja sig måste de
ju vara myndiga.14 Flera reformer vid 1800-talets mitt
genomfördes och vi kan konstatera mer ekonomisk
frihet för kvinnorna. Kvinnoemancipationen möttes
emellertid av stort motstånd, starkast bland prästerna.
Kvinnofrågan drevs av några kända journalister och
författare som Carl Jonas Love Almqvist och Fredrika Bremer. I sin roman Det går an, krävdes inte bara
”ekonomisk, juridisk och politisk jämställdhet mellan
könen” utan man ”ville till och med ersätta familjeinstitutionen med endast av kärleken legitimerad
samlevnad mellan man och kvinna” Fredrika Bremer
skrev en kvinnosaksroman Hertha och startade en
fruntimmersförening för barnavård. Allmän och lika
rösträtt fick svenska kvinnor med de stora rösträttsreformerna 1918–1921. Då blev gifta kvinnor myndiga och
jämställda med sina män angående ekonomiska frågor.
Alla andra nordiska kvinnor fick rösträtt tidigare.
Kvinnlig arbetskraft anställdes i allt större utsträckning inom offentliga sektorn under senare delen av
1800-talet. Kvinnorna kunde inte bli fast anställda och
lönerna var genomgående lägre. När kvinnor gifte sig
förlorade de sin tjänst. Statstjänst var en manlig bastion.15
Året 1919 kom beslut om kvinnlig rösträtt som kom
att ha stora konsekvenser i svensk politisk historia.
Den svenska organisationen för kvinnlig rösträtt
bildades som reaktion på den kungliga propositionen
att gifta män skulle få två röster, eftersom de ansågs
representera sin hustru. Det kändes förnedrande för
kvinnorna. Efter valet 1921 valdes en kvinna till första
kammaren (Kerstin Hesselgren) och fyra kvinnor till
andra kammaren (Elisabeth Tamm, Nelly Thüring,
Bertha Wellin och Agda Östlund).
Vid den tidpunkten hade en ny process kommit
igång, kvinnosynen som sedan länge var bestämd av
den medeltida lagstiftningen började försvinna.16
kvinna · žena | 48–49
Jag hoppas, att hon icke tager illa upp, om jag, åtminstone så länge hon är ensam i sitt slag i kammaren,
fortfarande gentemot kammaren begagnar mig av den
gamla titularen.
Mina herrar! Jag ber att få önska Eder alla ett gott
nytt år, goda arbetskrafter och ett gott arbetsresultat.”17
På så sätt hälsades Kerstin Hesselgren den 10 januari
1922 och blev första kvinnan invald i riksdagens första
kammare. Kerstin var liberal, verksam inom Frisinnade kvinnor från starten 1914.
I det historiska ögonblicket påbörjade kvinnorna sin
kamp mot mer inflytande i politiska processer i det
svenska samhället, men den kommande debatten om
folkomröstningen födde nya problem för dem.
1. Nationalencyklopedin, sökord: alkoholkonsumtion, alkoholpolitik, brännvin. | 2. Lundkvist, Sven. Folkrörelserna i det svenska
samhället 1850–1920. Uppsala : Almqvist & Wiksell, 1977, s. 51. | 3.
Brissman, Sara & Wiktor, Sara-Lena. Folkbildning i förändring? En
studie kring ABF:s och IOGT/NBV:s folkbildning från år 1894–1999.
Magisteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap. Borås :
Bibliotekshögskolan, 2002, s. 5. | 4. Petersson, Oskar. Redogörelse
för förbudsomröstningen 1909–1910. Stockholm : Svenska nykterhetsförl., 1910, s. 6. | 5. Ibid, s. 7. | 6. Ibid, s. 53. | 7. Nationalencyklopedin, sökord: alkoholpolitik, Brattsystemet, Bratt Ivan. | 8. Läkartidningen, Nr 10/2004, Volym 101, s. 886. | 9. Fredrikson, Rolf.
Social alkoholpolitik i Sverige 1900–1939. I A. Gustavsson (red.).
Alkoholister och nykterister. Uppsala : Etnologiska institutionen,
Univ., 1991, s. 79. | 10. Ibid, s. 80. | 11. Gustafsson, Harald. Nordens
historia. En europeisk region under 1200 år. Lund : Studentlitteratur,
1997, s. 97. | 12. Bergman, Khell. Nykterhetskamp och kulturell förändring. I A. Gustavsson (red.). Alkoholister och nykterister. Uppsala : Etnologiska institutionen, Univ., 1991, s. 97. | 13. www.val.se |
14. Ahlberger, Christer & Kvarnström, Lasse. Det svenska samhället
1720–2000. Böndernas och arbetarnas tid. Lund : Studentlitteratur,
2004, s. 193. | 15. Ibid, s. 244. | 16. Bra böckers Lexikon. Höganäs :
Bra Böcker ab, 2004, s. 236. | 17. Norrbin, Camilla. Från isolering
till integrering. En kollektivbiografisk studie över de kvinnliga riksdagsledamöterna under tvåkammarriksdagens tid 1922–1970. Umeå
: Institutionen för historiska studier, Univ., 2004, s. 13. c
List BH Saveza žena u Švedskoj
19
N
Dani inspiracije
NBV-a
ykterhetsrörelsens bildningsverksamhet NBV har
anordnat inspirationsdagar för ett 100 tal representanter från Bosnien och Hercegovinas Kvinnoriksförbund i Sverige, BHKRF.
Fokus under dagarna låg på ämnet våld mot kvinnor och folkbildning. I Växjö anordnades dagarna av
NBV Sydost (Vera Pavlović) och i Lidköping av NBV
Väst (Ann-Louise Friberg).
NBV:s Inspirationsdagar i Växjö (den 2 och 3 april)
 Kvinnor mot våld – Emina Ćejvan, Monika Nielsen
och Annette Åstrand
 NBV:s folkbildningsseminarium – Vera Pavlović
 Workshop i folkdans – Nermin Halilović
 Kulturprogram – ”Ljiljan” Växjö, Haris Šehić och
Sead Zeljković
Piše: Muharem Sitnica
Trezvenjački obrazovni savez NBV organizovao Dane
inspiracije u Växju (NBV Sydost) i Lidköpingu (NBV Väst) s
fokusom na nasilje nad ženama i narodno obrazovanje.
Monica Nielsen i Anette Åstrand
D
Vera Pavlović
ani inspiracije i razmjene iskustava u zajedničkoj organizaciji nbv Sydost i bh Saveza žena
održani su 2. i 3. aprila 2011. u Domu iseljenika
(Utvandrarnas Hus) i prostorijama iogt-nto u Växju,
a učestvovalo je oko 40 predstavnica iz udruženja
jugoistočne regije: Bosna Kalmar, Ljiljan Oskarshamn,
Ljiljan Växjö, Respekt Karlskrona, Vrelo Bosne Västervik, Žena 99 Värnamo, Žena 2001 Mönsterås, sekcije
žena Nybro i Tingsryd, kao i članovi Glavnog odbora
bh Saveza žena.
Najmlađa učesnica na ovom izvanredno dobro organizovanom skupu bila je osmogodišnja Emma Crnić,
koja je svojim fotoaparatom zabilježila sve prisutne i
učestvovala u svim aktivnostima.
20
NBV:s Inspirationsdagar i Lidköping (14 och 15 maj)
 Välkomstord – Marita Bengtsson
 Våld i nära relationer – Carina Ohlsson
 NBV:s folkbildningsseminarium – Ann-Louise
Friberg, Zinijad och Disa Jagurdžija
 Hemslöjden – Birgitta Carlsson
 Kulturprogram – Regina Fredriksson
 Avresa till Kållandsö
Domaćin ispred nbv-a bila je Vera Pavlović, a Izeta
Burazerović ispred udruženja Ljiljan Växjö.
Predavači na temu Žene protiv nasilja bile su Emina
Ćejvan (predsjednica bh Saveza žena), Monica Nielsen
(koord. za sigurnost žena pri komuni Växjö) i Anette
Åstrand (Krizni centar za žene Blenda Växjö).
Program je nastavljen prezentacijom studijskog
materijala nbv-a, radom u grupama, te izlaganjem
grupovođa o mišljenjima i prijedlozima. Potom je prikazan film Home koji se bavi budućnošću naše planete,
a predstavljeni su i drugi video materijali za potrebe
studijskih kružoka u udruženjima.
Prijatno iznenađenje i nešto potpuno novo u našim
dosadašnjim susretima priredio je Nermin Halilović,
List BH Saveza žena u Švedskoj
48–49 | žena · kvinna
Nermin Halilović, seminar o plesu i folklornim igrama
predsjednik Odbora za kulturu. Održao je seminar o
plesu i folklornim igrama, te uz praktično pokazivanje
i vježbanje u finalnom dijelu svi su zaigrali narodno
kolo. U nastavku su svi prisutni učestvovali u nizu
društvenih igara i takmičenja između grupa, uz puno
smijeha i dobre zabave.
Nakon kratkog odmora i smještaja u hotelu Värend
ponovo smo u istom prostoru u kom je smješten i
muzej koji čuva sjećanja na švedsku iseljeničku epohu
1846.–1930. kada je 1,3 miliona Šveđana (oko 20 %)
napustilo zemlju.
Uveče je priređen kulturni program i prijatna zabava
uz gitare i pjesmu Harisa Šehića i Seada Zeljkovića.
Nermin je ponovo pozvao prisutne ako žele nešto
zapjevati ili recitovati, a i sam je izveo nekoliko skečeva
na temu Momo i Uzeir. Odglumio je uloge i Rejhana
Demirdžića i Rudija Alvađa, a uz muzičku pratnju
govorio Ne daj se Ines.
Nakon toga i drugi učesnici su se predstavili pjesmama, a Amira Crnić poezijom, i tako je u predivnoj
atmosferi završila ta prekrasna noć.
U nedjelju, u nastavku planiranih aktivnosti, predstavnica nbv-a Vera Pavlović upoznala je učesnike
s knjigama, filmovima i ostalim materijalom kojim
raspolaže nbv. Zatim je Emina Ćejvan pozvala sudionike da iznesu svoja zapažanja, mišljenja i prijedloge o
svemu što se razgovaralo i veliki broj prisutnih javio se
za diskusiju.
Na jedan dio pitanja data su konkretna rješenja a cilj
je da se ova aktivnost nastavi po udruženjima, da se sa
ovog skupa sumiraju prijedlozi i pokrenute inicijative,
koje će se razmatrati i rješavati u daljem radu saveza.
Jednoglasan zaključak je da ova regionalna okupljanja
sa manjim brojem ljudi imaju veliku daleko veću mogućnost kvalitetnog rada uz svesrdnu pomoć i saradnju sa nbv. Druga inicijativa koja je takođe jednoglasno
kvinna · žena | 48–49
Predstavnici udruženja ”Ljiljan” Växjö: Bekir Beharić, Naila Hadžiabdić, Zekija Čehić,
Izeta Burazerović i Jasna August
prihvaćena da se pri budućim skupovima uključi veći
broj mladih, samim tim što je prihvaćen prijedlog da
se u svakoj grupi koja dolazi iz udruženja obezbijedi
dolazak najmanje jedne mlade osobe.
Konac djelo krasi, a zajednička suradnja nbv-a Sydost te agilne predstavnice Vere Pavlović i bh. udruženja
sa jednim posebnim koncertom, pod nazivom Sevdah
među nama, proza i poezija, protkani sevdahom. Odabrane odlomke tekstova bh. pisaca govorit će Amir
Sinanagić, a sevdah sviraju i pjevaju Sead Zeljković, Senadin Ališić, Haris Šehić i Almir Sinanagić. Taj projekt
provodi se u organizaciji nbv-a i bh. udruženja Ljiljan
Växjö, a moguće da će biti prezentiran i u drugim
udruženjima jugoistočne regije.

List BH Saveza žena u Švedskoj
21
Predstavnici regija Zapad, Centar i Skaraborg u pauzi između seminara

Program u Lidköpingu
T
Ann-Louise Friberg, Carina Ohlsson i Emina Ćejvan
Disa Jagurdžija
22
rezvenjački obrazovni savez nbv je svojim Danima
nadahnuća održanim 14. i 15. maja u ekskluzivnom
centru Rörstrand u Lidköpingu pokazao da ozbiljno
računa na saradnju sa udruženjima naših građana u
Švedskoj.
Programu je prisustvovalo 50-ak članova bh Saveza
žena – članovi Glavnog odbora i predstavnici naših udruženja iz Zapadnog Götalanda (regije Zapad,
Centar i Skaraborg): Behar Skövde, Bosnien Hjälpen
Skövde, Broarna–Mostovi Göteborg, Fatima Gunić
Göteborg, Femina Borås, Merlin Mariestad, Mladost
Skaraborg Skövde, Svjetlost Skövde, Tidaholmski ljiljani Tidaholm i Zajedno Lidköping.
Ann-Louise Friberg, poduzetna šefica za aktivnosti
nbv-a za Zapadni Götaland (nbv Väst), sa saradnicima
Zinijadom i Disom Jagurdžija, izvanredno je organizovala cijeli program. Učesnike je pozdravila i Marita
Bengtsson, predsjednica skupštine opštine Lidköping.
Carina Ohlsson, predsjednica Švedskog saveza
kriznih centara za žene i potpredsjednica S-kvinnor
(Švedskog socijaldemokratskog saveza žena), govorila
je na temu Nasilje u porodici i da istraživanja pokazuju
visoku raširenost i porast ove negativne pojave. Koliko
je tema aktuelna pokazuje i potpisivanje nove konvencije Vijeća Evrope protiv nasilja nad ženama i obiteljskog nasilja od strane 13 evropskih zemalja 11. maja
2011. u Istambulu.
Zinijad i Disa Jagurdžija su nastavili poslijepodnevni
program o narodnom obrazovanju, historiji nbv-a,
pokretanju i vođenju studijskih kružoka pri ovom trezvenjačkom obrazovnom savezu.
Nakon izleta do prekrasnog Läckö dvorca priređen
je kulturni program u kom je operska pjevačica Regina
Fredriksson iz Kopenhagena otpjevala više arija Mozarta, M. Straussa i E. Griega.
Zahvaljujući izvanrednom dočeku udruženja Zajedno Lidköping veče je nastavljeno uz igru, pjesmu i svesrdno navijanje za Dinu Merlina na Eurosongu 2011.
U nedjelju je Birgitta Carlsson, predsjednica Saveza
udruženja za kućnu radinost, govorila o važnosti kućne
radinosti u sferi multikulturalne razmjene. c
List BH Saveza žena u Švedskoj
48–49 | žena · kvinna
Nove knjige
bh. autora u Švedskoj
www.broarna-mostovi.se
Göteborg : Broarna/Mostovi, 2011, VI
Göteborg : Broarna/Mostovi, 2011, VI
Göteborg : Una Förlag, 2011, VI
Malmö : Boksällskap/Društvo knjige, 2011, VI
Göteborg : Broarna/Mostovi, 2011, IV
Malmö : Boksällskap/Društvo knjige, 2011, II
Göteborg : Broarna/Mostovi, 2010, IX
Göteborg : Broarna/Mostovi, 2010, VIII
MIDHAT AJANOVIĆ
KATAPULTEN
ISBN 978-91-633-8183-6
9 789163 381836
UNA FÖRLAG
9 789197 833455
kvinna · žena | 48–49
barakovic_goteborg_ijnb_COVER_final.indd 1
List BH Saveza žena u Švedskoj
2010-08-19 08:58:50
23
16 år sedan
folkmordet
i Srebrenica
Av: Fikret Babović
Att minnas Srebrenica
U
ndersökningar kring vad som hände i Srebrenica och hur det gick till att över 8 000 män och
pojkar mördades av bosnienserbiska styrkor den
11 juli 1995 skall troligen aldrig ta slut. I det här urvalet
har vi valt att presentera två böcker som talar om den
hemska händelsen och rollerna som viktiga politiska
och militära figurer på det internationella planen haft.
I en undersökning kring händelserna i Srebrenica
1995 namnger journalisten David Rohde i boken Endgame : The Betrayal and Fall of Srebrenica, Europes
Worst Massacre Since World War ii,1 som fn:s specielle
representant Yasushi Akashi och den franske generalen
Bernard Janvier direkt ansvariga för fn:s misslyckande
att skydda ”skyddszonen” Srebrenica. De två vägrade
att tillämpa säkerhetsrådets beslut om militärt skydd
av säkerhetszonen. En av teorierna säger att när det
var s.k. hostage crisis gjorde Bernard Janvier och den
serbiska generalen Ratko Mladić ett hemligt kontrakt
enligt vilken Janvier skulle ”turn down the requests for
air strikes from Srebrenica… in change for the release
of the 350 predominantly French peacekeepers.”2
På ett möte i staden Split mellan Yasushi Akashi,
general Smith och Janvier, har den siste, hävdar Rohde,
helt förkastat general Smiths förslag att man bör använda alla militära medel för att hejda serberna så att
de inte intar de östra enklaverna där räknade man även
in Srebrenica enligt underrättelsetjänstens uppgifter.
Janvier var på det klara att vara ”essential to allow
the political process … to begin and not confront the
Serbs”. Han var också bestämd på att serberna aldrig
skulle attackera ”unless there is a major provocation by
the bh [troops]” serberna vill inte gå till en extrem kris,
var hans slutgiltiga inställning om frågan.3
Efter mötet meddelade Yasushi Akashi att fn vill
återgå till ”strictly peacekeeping principles” och inte
använda väpnade styrkor eller ta en sida i konflikten.
En undersökning av Roy Gutman i Newsday och
Cambell Bruce från Reuters Television visade att
Janvier slöt ett avtal med Mladić att blockera ”Air
Support”. De hade konstaterat att han fick speciella
instruktioner från fn eller franska regeringen. Generalens medhjälpare som bestod av en tolk och två
24
militärer som under hård press backade den franska
regeringen med Chirac i spetsen förnekade allt.
Engelsmännens roll i Srebrenicas fall tycks vara ett
oundvikligt tema. Rohde understryker det faktum att
General Rupert Smith hade lämnat Sarajevo två dagar
innan attacken mot Srebrenica började.
Ett av vittnena som intervjuades beskrev situationen
som ”kaotisk”. ”When Srebrenica happened we were
upset because of a lack of decisions and orders […] Janvier was left out on a lamb by himself.”4
Janviers topprioritet var säkerheten av hans observatorer. Liksom Akashi trodde han att fn:s roll var att
lugna läget inte att tända en gnista. Och han var tveksam att tvinga eller använda militära medel men därför
bestämd att exempelvis ge sådana här uttalanden: ”I
remind everyone that the bh troops are strong enough
to defend themselves. Also, access to Srebrenica is not
being defended by the Bosnians. The situation is not
the same as 1993.”5
Han talar alltså om en militär styrka som hade lagt
ner sina vapen och som förstördes av fn och dessutom
var helt isolerad och omringat av fientliga trupper.
Både Janvier och Akashi ville inte eller kunde inte
se något som var självklart för varje militär och vanlig
människa på den här planeten. Desperata aktioner från
regeringens sida karakteriserade de så här: ”’The Bosnian Army is trying to push us into a path that we don’t
want,’ Janvier warned. Yasushi Akashi agreed. ’The bh
initiates actions,’ he said, ’and then calls on the un and
international community to respond and take care of
their faulty judgment.’”6
Bara en dag innan över 8 000 män massakrerades
sa Janvier: ”’I do not think Mladic wants to punish the
enclave. He wants to punish Bosnia’, Janvier said, referring to the offensive to break the siege of Sarajevo and
two others launched by the Muslim-led Bosnian Army
that spring. ’The Serbs are now involved in a process
of negotiation, so it’s very strange they act this way: ’I
spoke to Tolimir and he says they do not intend to take
the enclave,’ Janvier said. I believe him.’” 7
”När den holländske försvarsministern begärde att
luftangrepp ska vara uteslutna på grund av hot mot
hans soldater som var hållna fångna, vi hade inga val”,
framhävde Akashi den 12 juli den dagen när ”every
Dutch and Muslim in Potocari was forced to accept the
bitter truth on July 12, 1995.”8
David Rohdes slutgiltiga slutsats var att ”Whether
Janvier was cynical or misguided, he is more responsible than any other individual for the fall of Srebrenica.”9 Vidare skriver Rohde att luckorna inom fn:s kommandokedja var så uppenbara att exempelvis i Zagreb
(fn:s högkvarter) sades följande: ”never received reports of the mortars, the tank, the howitzer and troops
the Dutch hostages witnessed on the enclave’s eastern
front line en route to Bratunac on July 8 and July 9.”10
På något konstigt sätt skickades avgörande rapporter
från holländska bataljonen i Srebrenica till fn:s sektor
i Tuzla samt till fn:s kommando i Sarajevo och fn:s
högkvarter i Zagreb som försvann i den här fn-labyrinten.
I
en annan undersökning i boken Srebrenica : Record of
a war crime var Jan Honig mest intresserad av varför
det internationella samfundet inte gjorde något för att
förhindra serbernas agerande. Det finns många berättelser om en komplott. Den mest populära teorin om
List BH Saveza žena u Švedskoj
48–49 | žena · kvinna
(Källa: www.nacional.hr)
Yasushi Akashi
Bernard Janvier
Srebrenicas fall talar om en komplott mellan äldre fnpersonal, franska regeringen och serbiska regeringen.
Honings avslöjar att redan i början av 1995 hade
bosniska serber hotat att angripa Srebrenica och även
andra enklaver det förekommer klart ur en intern
fn-rapport. Om serberna inte fick vissa eftergifter i
Kroatien hotade general Mladić ingen annan än general Rupert Smith ”the Bosnian Serbs would demand the
UN withdraw from all enclaves in Bosnia, including
Sarajevo.”11
Frågan är hur kunde och varför bagataliserade Mladić general Smith och varför man inte tog de åtgärder
som inte fanns.
I en hemlig rapport från den 6 december 1994 under
dåvarande generalsekreterare Kofi Annan framgår
detta: ”unprofor is in many areas, unable to supply
itself, unable to protect the delivery of humanitarian
aid, unable to deter attacks, unable to fight for itself
and unable to withdraw.”12
Honings undersökning av Srebrenicas fall visar att
en avgörande faktor som ledde till upplösningen av
Srebrenica var plötslig avbrutna politiska förhandlingar mellan usa och Serbien den 3 juni 1995. Den dagen
usa: s ambassadör Robert Frasure som ledde Contact
Group (Grupp som bestod av permanenta medlemmar
i Säkerhetsrådet) konstaterade att det var på tiden att
bryta förhandlingar med presidenten Milosevic. Efter
detta menar Honings: ”the Serbs knew that eastern
enclaves were essentially theirs for taking.”13
I fråga om varför fn aldrig intervenerade menar
Honings att problemet med interventionen är nära
kopplad med själva skapandet av säkerhetszonen.
Hans slutsats är att ”were never meant to be a serious
long-term solution, at least in eyes of nato countering troops to unprofor.”14 Ett annat grundproblem
med fn var att de litade på kooperation och samtycke
alla de intresserade sidorna i konflikten och att de drev
saker att vara opartiska i alla lägen.
Det största problemet var kanske det otillräckliga
antal soldater på plats som ledde till de kända konsekvenserna fn: s general sekreterare hade sökt 34 000
stormtrupper men fick bara 7 600.15
Oenighet mellan de högsta ansvariga fn:s militärer
och politiska representanter var märklig. När general
Rupert Smith exempelvis kallade på flygangrepp mot
serberna i februari 1994 därför att de på ett allvarligt
sätt brutit mot reglerna mot skyddszonen återkallade
både Akashi och general Bernard Janvier det.16
Det mest bisarra är emellertid tesen som framhävs
på flera ställen i boken och som författaren ofta framhäver att ”The final contributing factor in the misreading of the situation was that many officers and politicians simply could not believe that the Serbs would
dare take an area under the protection of the United
Nations.”17
(Källa: www.socialregister.co.uk)
Rupert Smith
1. Rohde, David. Endgame : The betrayal and fall of Srebrenica,
Europe’s worst massacre since World War ii. Boulder : Westview
Press, 1998. | 2. Ibid, s. 359. | 3. Ibid. | 4. Ibid, s. 367. | 5. Ibid, s.
102. | 6. Ibid. | 7. Ibid, s. 125. | 8. Ibid, s. 220. | 9. Ibid, s. 368. |
10. Ibid, s. 369. | 10. Ibid. | 11. Honig, Jan Willem. Srebrenica :
Record of a war crime. London: Penguin, 1996, s. 142. | 12. Ibid, s.
150. | 13. Ibid, s. 175. | 14. Ibid, s. 180. | 15. Ibid, s. 180. | 16. Ibid, s.
159. | 17. Ibid, s. 176. c
kvinna · žena | 48–49
List BH Saveza žena u Švedskoj
25
Dženanova borba
Piše: Jasmina Ajdinović
Kada je Dženan Ajdinović imao jednu i po godinu liječen
je od kancera. Preživio je nakon šestomjesečnog tretmana, ali s teškim oštećenjem vida (vidi samo 0,3 % na
desno, a uopšte ne vidi na lijevo oko).
D
ženan Ajdinović je 22. marta napunio šesnaest
godina. Kada je imao jednu i po godinu liječen
je od kancera, neuroblastom (stadij 4). Preživio
je nakon šestomjesečnog tretmana, ali s teškim oštećenjem vida (vidi samo 0,3 % na desno, a uopšte ne vidi
na lijevo oko).
Tada smo živjeli u Finspångu i najmanje jednom
sedmično posjećivali bolnicu, ali nikada nismo dobili
dijagnozu o čemu se radi. To je trajalo od aprila do jula
1996. Tokom jedne posjete bolnici maja/juna 1996. obaviješteni smo od ljekara da mu žele amputirati desnu
nogu, a da mu nisu ni utvrdili dijagnozu. Čvrsto sam
odlučila da im to ne dozvolim i nazvala muža da nas
u 12 sati noću poveze iz bolnice. Sutradan su ljekari
poslali socijalnog radnika da preuzme brigu o našem
sinu. Pokazalo se da su prijavili kao da sam bila s djevojčicom u bolnici. To je bila kap koja je prelila čašu.
Nismo htjeli da oni dalje liječe našeg sina i nastojali smo, radi promjene ljekara, što je moguće prije
(Izvor: Föreningen Idrott För Handikappade, Malmö)
FIFH Mighty Ducks, Malmö
Stoje: Azra Karamehmedović (trener), Per Svensson, Stefan Gahne, Fatmir Seremeti
i Peter Björkstrand, čuče: Jimmy Björkstrand, Mikael Aspergren i Dženan Ajdinović
J
ag skulle skriva om min son Dženan som fyllde
sexton år den 22:a mars nu i år. När han var ett och
halvt år gammal behandlades han för cancer, neuroblastom (stadium 4). Efter sexmånaders behandling
överlevde han men dock med en grav synskada (ser
endast 0,3 % på höger öga, inget alls på vänster).
2004 kom jag i kontakt med föreningen Idrott För
Handikappade i Malmö som hade en sektion för
synskadade ungdomar (6–15 år) där de fick prova
på olika idrotter, bland annat goalball. Hösten 2010
fick även det svenska herrlandslaget i goalball upp
ögonen för Dženan och han har sedan dess varit med
på landslagsträningar och väntar nu på att få göra sin
efterlängtade debut i den svenska tröjan.
Om jag orkade så kunde jag skriva flera böcker om
Dženan att inspirera många andra som kanske hamnar
i en liknande situation och visa att man ska aldrig ge
upp och måste kämpa tills sista andetag för sina barn.
preseliti u Lund. Prešli smo u Landskronu i dobili
vrijeme za pregled u Univerzitetskoj bolnici u Lundu
avgusta 1996. Nakon samo jednog dana saznali smo da
boluje od kancera. Rekli su da će što je moguće prije
početi liječenje i dati sve od sebe. Međutim, nisu bili
sigurni da li će preživjeti jer je duže vrijeme proveo
bez bilo kakvog liječenja. Ali, Bog je mislio na nas i
dao nam snagu da se borimo protiv bolesti i uz Božiju i
ljekarsku pomoć i Dženanovu borbu preživio je.
O vremenu od aprila do avgusta 1996. ne mogu ni
misliti. Gore je bilo ići svake sedmice s Dženanom u
bolnicu i ne znati šta ga je zadesilo nego kasnije kad je
utvrđena dijagnoza. Bilo je teško prihvatiti da boluje od
kancera, ali smo sada znali neprijatelja i lagano i sigurno krenuli naprijed. Imali smo srećom još dvoje starije
djece, šest i četiri godine, pa čovjek drugačije misli,
iako bi umro za svoje dijete. Razmišljala sam: ”Biće
kako Bog želi, najradije bih promijenila mjesto s mojim
malim Dženanom, ali moram ostati jaka i biti majka za
ostalo dvoje djece.”
Zahvalna sam na Božjim darovima i kako god
izgledali prihvatam nedaće na isti način kao i uspone.
Novac i stvari nemaju za me nikakvo značenje, a naši
bližnji i dragi se ne mogu zamijeniti. Važno je vrijeme
koje zajedno provodimo i misao da ih imamo.
Kada se svega sjetim potpuno sam sigurna da to
nikada ne bih prebrodila bez svoje porodice, muža
i drugo dvoje djece, koji su mi davali snagu. Svaki
put kada bih ih vidjela ili im preko telefona čula glas
osjećala sam se jačom. Moja dva anđela koja su spasila
cijelu porodicu.
I dalje baš u djeci nalazim sreću, snagu, moć i hrabrost. Moja djeca su kao vulkan. Sama pomisao na njih
me ispunjava energijom.
Dženan u državnom timu
K
ao što sam ranije rekla, Dženan je upravo napunio
šesnaest godina i nakon tretmana ima oštećenje
vida. Ali mi i dalje imamo snagu, držimo se zajedno i
međusobno pomažemo.
Uspjeli smo, nismo više često po bolnicama, sada je
praktično dešavaju zabavne stvari.
26
List BH Saveza žena u Švedskoj
48–49 | žena · kvinna
debija u švedskom dresu. Trenutno igra u fifh-ovom
proširenom timu, ali se već govori da će ga uzeti u
elitni tim.
Rezultat pozitivnog razmišljanja
I
ako je njegovo zanimanje za goalball raslo, nikada
nije prestajala ljubav prema fudbalu već je čak i rasla.
Nikada nisam vidjela nekoga toliko oduševljenog za
nešto kao što je Dženan za fudbal i užasno me boli
saznanje da nikada neće ostvariti svoje snove.
Suprug Enver i ja putujemo s njim dva puta sedmično na treninge u Malmö, često i svakodnevno (Landskrona – Malmö). Prijatno je biti s njim i pratiti njegov
razvoj. Dženan ide u deveti razred i uskoro kreće u
gimnaziju postavljajući sebi visoke zahtjeve. Tri puta
sedmično radi vježbe za snagu, i u goalball sve ulaže.
Pozvan je i u državni tim i želimo da učestvuje na Paraolimpijskim igrama. Dženan inače igra na turnirima
Kao dijete je primijetio fudbal i uvijek bi oduševljeno
trčao za loptom i igrao se s bratom Adnanom, sestrom
Džejlom i drugovima. Uvidjela sam da zbog oštećenog
vida ne može u budućnosti sve ulagati u fudbal, ali mu
to nisam bila u stanju reći već sam ga usmjeravala i u
aktivnosti za osobe s oštećenjem vida i nadala se će ga
zainteresovati nešto što može zamijeniti fudbal.
Kada je krenuo na predškolsku nastavu bivalo je sve
teže jer dok su skoro svi u njegovom razredu igrali fudbal, igrao bi s njima na odmorima i na kraju čak počeo
u timu (pošto sam razgovarala s trenerima i obavijestila
ih o njegovom vidu). S godinama je njegovo zanimanje
za fudbal postajalo sve ozbiljnije. To više nije bila samo
igra već su se sve više usmjeravali na takmičenja a igra
postajala sve opasnija. Shvatila sam da on više ne može
pratiti igru (iako je bio uporan da može). Bio je prisiljen
da napusti tim (tada je išao u drugi razred). Fudbal ga
je i dalje najviše interesovao i u slobodnom vremenu
bi se igrao s bratom i sestrom pokušavajući nadoknaditi izgubljeno. Ali za njih to nikada nije bila ista stvar,
brzo bi se umorili dok bi on uvijek htio igrati još. Što je
bivao stariji to je manje igrao, ali zanimanje nikada nije
nestalo. Umjesto toga igrao bi fifa na x-boxu i u velikoj mjeri pratio sve lige rijetko propustivši neki meč.
2004. sam uspostavila kontakt s udruženjem Idrott
För Handikappade (Sport za hendikepirane, fifh) u
Malmöu koje je imalo sekciju za mlade s oštećenim
vidom (6–15 godina) gdje su mogli probati razne sportove, između ostalog i goalball. U početku mu se tamo
nije išlo, uglavnom bi ga vukli na treninge, ali je njegovo zanimanje za goalball vremenom raslo. U igračkom
smislu bio je mnogo napredniji od ostale omladine i
u jesen 2007. (imao je tada dvanaest godina) uzeli su
ga da trenira s odraslim momcima. Uočili su da gubi
interes jer ostali omladinci nisu bili tako oduševljeni
sportom, a nisu željeli da izgube takav talent.
Mogao je već trenirati s elitnim i proširenim timom,
i sa sadašnjim i sa ranijim reprezentativcima. Tu je
konačno našao nešto da ga vuče naprijed i zaista se
na njemu osjetilo da odrasta i kao osoba i kao goalball
igrač. Ujesen 2010. bacila je oko na njega čak švedska
seniorska reprezentacija u goalballu i otada trenira
s državnim reprezentativcima do željno očekivanog
kvinna · žena | 48–49
Da imam snage napisala bih više knjiga o Dženanu i
inspirisala mnoge druge koje je možda zadesila ista ili
slična sudbina i pokazala da se nikada ne treba predati i
da se do zadnjeg daha treba boriti za svoju djecu.
po Švedskoj, Danskoj, a ove godine po prvi put i na državnom prvenstvu. U njemu gledam pozitivnu osobu
koja se svakodnevno razvija i koja pred sobom ne vidi
nikakve prepreke. Sav njegov napredak je rezultat pozitivnog razmišljanja.
Da imam snage napisala bih više knjiga o Dženanu i
inspirisala mnoge druge koje je možda zadesila ista ili
slična sudbina i pokazala da se nikada ne treba predati
i da se do zadnjeg daha treba boriti za svoju djecu. Ako
mi roditelji imamo pozitivnu energiju i djeca oko nas
dobijaju istu energiju. c
Dženan na treningu švedske reprezentacije u goalballu
List BH Saveza žena u Švedskoj
(Izvor: Svenska herrlandslaget i Goalball)
Dženan Ajdinović
27