Transcript 1 Vårdhygienisk introduktion till nyanställda i vården Vårdrelaterade

Vårdhygienisk introduktion till nyanställda i vården
Utfärdare:
Anders Johansson, hygienläkare
Fastställande datum:
Uppdaterad 2014-03-20
Senaste årens framsteg inom sjukvården har gjort att allt fler sjukdomar kan behandlas och att även
svårt sjuka kan genomgå avancerade behandlingar. Det medför att många patienter blir mer
mottagliga för infektioner. De korta vårdtiderna gör att problemen med infektioner ofta inte
uppmärksammas förrän patienten är utskriven.
Vårdrelaterade infektioner
Vårdrelaterade infektioner är infektioner som sprids eller uppträder bland patienter och personal på
sjukhus, särskilda boenden samt i primärvården. Cirka 10 % av de patienter som vårdas på sjukhus
får en vårdrelaterad infektion. Vanligast är urinväginfektion, lunginflammation samt infektion efter
kirurgiska operationer. Det är framför allt bakterier och virus som orsakar vårdrelaterade infektioner.
Var finns smittämnen, smittkällor?
Alla människor bär normalt på stora mängder bakterier, den så kallade normalfloran, som finns på
hud, i luftvägar, i tarm och övriga slemhinnor. Vid en infektion ökar mängden av det smittämne som
orsakar infektion och utsöndras då i t ex i sårsekret, luftvägssekret, avföring eller urin. Via blod kan
vissa virusinfektioner överföras t ex hepatit B, hepatit C och HIV. Inredning och ytor spelar liten roll
som smittspridare jämfört med patienter och personal.
Hur sprids smitta?
Den vanligaste smittvägen inom vården är kontaktsmitta som innebär att smittämnet överförs mellan
individer, oftast via händerna men även via förorenade kläder eller föremål. Andra former av
smittspridning är dropp-, luft-, livsmedels- och blodburen smitta.
Hur förhindras smittspridning?
Väl fungerande basala hygienrutiner är den viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i
vårdarbetet. Detta gäller i alla vårdformer. All vårdpersonal oavsett personalkategori, ska konsekvent
arbeta utifrån basala hygienrutiner dygnet runt. Om patient vårdas i eget rum eller är isolerad
förhindras ytterligare smittspridning. Patient och besökare ska informeras om vikten av god
handhygien.
Vårdhygieniska rutiner
Basala hygienrutiner
Basala hygienrutiner ska tillämpas av all personal i alla vård- och undersökningssituationer.
Med basala hygienrutiner avses att handdesinfektion, handskar och plastförkläde används vid vård på
sjukhus och mottagningar, men även inom kommunernas särskilda boenden och vid vård i hemmet.
1
För att handhygien/handdesinfektion ska fungera krävs:
-
Att du inte använder ringar, klocka eller armband som samlar bakterier och svamp
-
Att du håller naglarna korta och rena samt inte använder konstgjorda naglar eller nagellack
som kan dölja smuts. Långa vassa naglar kan åstadkomma hål i handskarna och även skada
den du vårdar
-
Att du använder kortärmad arbetsdräkt i patientnära arbete. Patientnära arbete innebär direkt
fysisk kontakt med patienten i syfte att undersöka, vårda eller behandla.
-
Att du använder handbalsam för att förebygga nariga och torra händer. Narighet och torrhet
kan ge upphov till torrsprickor, hudproblem och nagelbandsinfektioner. Tvätta därför inte
händerna i onödan med tvål. Desinfektera istället händerna med handdesinfektionsmedel.
Handdesinfektion
-
Desinfektera händerna med alkoholbaserat handdesinfektionsmedel före rent och efter
smutsigt vårdarbete (risk för nedsmutsning eller kontakt med kroppsvätskor) även om
handskar använts.
-
Ta rikligt med handsprit, gnid in hela handen, även fingertoppar, mellan fingrar, i tumgrepp
och underarmar.
-
Desinfektera alltid händerna före mathantering och före hantering av rent material.
-
Tvätta händerna med flytande tvål om de är synligt smutsiga, efter toalettbesök och efter vård
av patient med magsjuka. Torka torrt med rent papper. Desinfektera därefter händerna med
handsprit. Använd inte desinfekterande tvål.
Handskar
-
Handskar ska användas vid direktkontakt med urin, avföring, blod och sekret. Smittspridning
via handskar kan ske genom att omväxlande beröra smutsiga och rena ytor, handskar ska
därför kasseras direkt efter användning.
-
Använd inte samma handske till flera patienter eller olika arbetsmoment.
-
Arbetets karaktär styr val av handske. Nitrilhandskar är tillräckligt i vårdarbete.
-
Handskmaterialet påverkas av slitage och kemikalier, vilket medför att handskar inte ska
användas längre tid, desinfekteras eller återanvändas.
Plastförkläde
-
Plastförkläde används för att skydda arbetsdräkten vid patientnära vårdarbete och
sängbäddning, samt när det finns risk för kontakt med urin, avföring, blod och sekret.
-
Plastförklädet används till endast en patient och kasseras efter varje användning.
Stänkskydd för mun och ögon
-
Visir eller skyddsglasögon och munskydd används då det finns risk för stänk mot ansiktet.
Munskydd behövs sällan i vanligt vårdarbete. Munskyddet kan motverka droppsmitta och
skyddar mot stänk på slemhinnor.
2
Arbetsdräkt
-
Tillhandahålls och tvättas av arbetsgivaren. Används endast på arbetsplatsen och ska vara
kortärmad i patientnära arbete
-
Byts dagligen
-
Byts när den blivit våt eller förorenad
-
Gör så här vid byte:
o
töm fickorna och ta bort brosch, penna och namnskylt/ID-bricka
o
lägg arbetsdräkten i tvättsäck avsedd för personalkläder, alternativt sker byte i
klädautomat
Övriga rutiner
-
Använd inte hudprodukter som avger starka dofter
-
Sätt upp långt hår
-
Om du är sjuk, stanna hemma och meddela arbetsledare
-
Om du har sår, eksem eller sårinfektioner på händer och/eller underarmar så ska du visa
dessa för arbetsledaren
Desinfektion
Desinfektion innebär att föremål och ytor behandlas så att de inte sprider smitta. Utrustning smittrenas
genom desinfektion och/eller sterilisering. Föremål desinfekteras så långt möjligt i spol- eller
diskdesinfektor. Instrument som peanger, pincetter och saxar ska desinfekteras i diskdesinfektor för
att bli höggradigt rena. Desinfektion av ytor sker främst med alkoholbaserade kemiska medel.
Punktdesinfektion
Punktdesinfektion är ett viktigt moment i det smittförebyggande arbetet. Det innebär att spill av
kroppsvätskor som t ex blod, avföring, urin och sårsekret först torkas upp. Därefter desinfektekteras
ytan med alkoholbaserat desinfektionsmedel med rengörande effekt.
Städning
Städning av patientnära ytor är viktigt för att förhindra smittspridning inom vården. I de flesta fall räcker
det med vanligt rengöringsmedel och vatten. Vid övrig städning är målet att patienter, besökare och
personal ska ha en god vård- och arbetsmiljö genom att lokaler, inredning och övrig utrustning hålls
rena.
Om du vill veta mer:
-
Vårdhandboken, www.vardhandboken.se
-
Vårdhygiens hemsida, www.vll.se
-
Att förebygga vårdrelaterade infektioner, Ett kunskapsunderlag, Socialstyrelsen 2006
www.socialstyrelsen.se
-
Klinisk mikrobiologi för sjuksköterskor, Åsa Melhus, 2010, Norstedts förlag
-
Rätt klädd i vården 2011, se Vårdhygiens hemsida, www.vll.se
-
Film Basala hygienrutiner, www.larandelandsting.se
3