Transcript Klicka här för att läsa artikeln

Vad händer i handen?
Bra handskar kan vara livsviktigt. Enligt
överlevnadsexperten Lars Fält är den
vanligaste orsaken till att folk fryser ihjäl
att de inte längre kan använda sina händer.
Händer ska hålla länge
Universalhandsken som klarar alla förhållanden finns
inte. Tekniska lösningar kan aldrig ersätta din egen
kunskap och erfarenhet. Vi samlade överlevnadsexperten
Lars Fält och klimatfysiologen Ingvar Holmér för att
prata händer, kyla och handskvård.
Ingvar Holmér
Disputerade 1974 i
idrottsfysiologi. I dag
professor i klimat­
fysiologi vid Lunds
universitet. Där
finns Sveriges mest
avancerade klimat­
kammare för test på
människor. Hestra
anlitar detta institut
för tester av material
och prototyper.
Först får du problem med finmotoriken. Det sker när fingrarna når en
temperatur under 20 grader.
– Nästa steg är att greppstyrkan
blir sämre, du orkar inte lyfta och
hålla i saker. Till slut drabbas du av
känselförlust. Då är temperaturen
i fingrarna under 7–8 grader och du
riskerar förfrysning, säger Ingvar
Holmér, som är en av Sveriges
2. Vid kyla kan hjärnan
kortsluta cirkulationen
i fingertopparna, vilket
efterhand minskar genom­
blödningen av händerna.
Blodcirkulationen sparas
för kroppens centrala delar.
främsta experter på hur kroppen
reagerar på kyla.
Finns det andra tecken på att
händerna är allvarligt nerkylda?
LF: Försök att sätta ihop spetsen
på tummen och lillfingret. Känner
du ett litet motstånd? Om det
motståndet blir så stort att du inte
kan få ihop fingrarna, så har du
problem. Det här är ett gammalt
knep som indianerna använde
för att hålla koll på hur kylan
­på­verkade dem.
IH: Kom ihåg att du kan riskera
köldskador på händerna även om
du är varm i kroppen. Elektriker,
mastarbetare och andra som jobbar
med kalla material utan handskar
kan bli väldigt kalla om händerna.
LF: Ett problem är att många
människor inte är vana att jobba
med handskar på. De kan inte ens
hantera en skidbindning utan att
ta av handskarna.
Finns det skillnader mellan
gamla och unga, kvinnor och män
eller andra grupper?
IH: Kvinnor har ofta mindre
4. I handleden ligger
vissa blodådror
ytligt. Handskar som
släpper in kall luft
och/eller snö vid
handleden gör att
händerna och efter­
hand också kroppen
kyls ned snabbare.
Foto: Gösta Fries
52
Händer och fötter är det första
som tar stryk när du är ute i kyla.
De ligger längst från det man kallar
kroppskärnan, med
de vitala organen. De
finmaskiga blodkärlen i
fingrar och tår stängs av
om det blir för kallt.
– Enkelt uttryckt kan
man säga att kroppen
offrar mindre viktiga
­delar för att försöka
rädda det som är avgör­
ande för överlevnaden,
säger Lars Fält. Han
har utbildat fjäll- och
fallskärmsjägare i överlevnad i mer än 40 år och anlitas av
Hestra som utrustningsexpert.
1. Fingertopparna har ett
nätverk av mycket tunna
blodkärl. Så länge du är
varm i övriga kroppen hålls
kärlen öppna.
3. Ett tydligt tecken på
att händerna är nedkylda
är att du får problem med
fin­motoriken. Då kan fing­
rarnas temperatur redan
vara nere i 15–20 grader.
händer än män och ju mindre fingrar,­
desto känsligare blir fingrarna för
nedkylning. Det är också vanligare
med Raynauds syndrom bland
kvinnor. En person med Raynauds
syndrom har sämre cirkulation i
perifera kroppsdelar, till exempel
tår och fingrar. När man blir äldre
får man sämre cirkulation och det
påverkar också ens
förmåga att hålla sig
varm om händerna.
Lars Fält
Överlevnadsexpert
som skrivit flera
böcker om frilufts­liv.
Började vid jäg­ar­
skolan i Kiruna 1965
och fortsatte sedan
att undervisa solda­
ter vid fallskärms­
jägarskolan i Karls­
borg innan han blev
chef för Försvarets
överlevnadsskola.
Många av våra modeller är gjorda för att kunna
kombineras. Hestra Glove System bygger på
lager på lager-principen. Genom att använda
flera handskar kan du reglera temperaturen.
Du kan öka och minska ventilationen beroende
på väder och aktivitet, och du kan skydda dina
händer mot sträng kyla.
Vad kommer i framtiden?
IH: Handskar som värms upp med
hjälp av små batterier kan vara till
stor nytta för vissa yrkesgrupper
som jobbar utomhus i kallt klimat.
Det kan också hjälpa dem som har
Raynauds syndrom eller har fått
vita fingrar på grund av sitt arbete.
Vi började titta på det för femton
år sedan, men då föll det på att
elektroniken och utformningen av
värmeslingorna var för dåliga. Men
utvecklingen har gått framåt.
LF: Materialet kan bara göra
40 procent, 60 procent skapar du
själv. Du måste värma upp dig
själv, du måste veta vad du ska ha
på dig och när du ska ha på dig
det. En del hopp­a s att teknik- och
material­utvecklingen ska lösa alla
problem. Men det finns inga enskilda handskar eller något enskilt
material som kan rädda dig i alla
situationer.
Lars Fält har i många sammanhang
talat sig varm för vikten av att
vårda sin utrustning, ett arv från
tiden inom det militära.
LF: Tyvärr är vård av utrustningen något som många har glömt
bort. I dag är många dåliga på att ta
hand om sina prylar. Jag impregnerar mina skinnhandskar med fett.
Blir de blöta hänger jag upp dem på
tork. Men inte över elden eller på ett
element, då skadas lädret. ■
Skalhandske
Vid sträng kyla bygger du på
med en skalhandske. Ännu ett
luftlager skapas. Med liner och
skalhandske ökar isoleringen
med cirka 50 procent. Skalhand­
sken skyddar även mot vind och
blötsnö. Ha den ihoprullad där du
enkelt kommer åt den.
Foto: Gösta Fries
54
Ingvar Holmér och Lars
Fält är överens: det
som avgör hur mycket
handskar värmer, är
hur mycket stillastående luft de kan
binda. Vilket i sin tur
är en kombination av
material och konstruktioner. Men generellt
kan man säga att lager på lager-principen ökar handskarnas förmåga att
binda luft.
IH: Jag brukar rekommendera
folk att använda dubbla handskar.
En tunn handske närmast huden
och en tjockare, yttre handske som
värmer och skyddar mot vind och
vatten. Är det riktigt kallt, som
under en polarexpedition, kan man
använda tre lager.
LF: Många köper handskar där
fodret och ytterhandsken sitter
ihop. Det kanske fungerar i stan,
men när du är i skogen måste du
kunna ta loss fodret för att torka
det. Du måste också anpassa handskarna efter vädret; tunna handskar
är bra vid högintensiva aktiviteter,
men om det är riktigt kallt ute
duger bara tjockare tumvantar, där
fingrarna ligger inbäddade mot varandra i varm luft. Kom också ihåg
Hestra Glove System
att läderhandskar isolerar bättre
mot kontaktkyla än vad många
konstmaterial gör.
IH: Storleken är viktig, man ska
inte köpa för trånga handskar. Det
måste finnas utrymme för luften
där inne. Däremot kan det innersta
lagret, den tunna linern, vara tajt.
Liner
En liner närmast huden
transporterar bort fukt och
skapar ett första, värmande
luftlager. En tunn liner i
finger­modell innanför grund­
handsken ökar värmen med
cirka 20 procent. Tänk på att
välja rätt storlek, linern ska
få plats i grundhandsken.
Grundhandske
Grundhandsken håller värmen
vid normal kyla och ger bra
skydd. Antalet kombinationer
av liner, grundhandske och
skalhandske är stort. Välj
modeller utifrån vilka aktivi­
teter och väderför­hållanden
händerna utsätts för.