Transcript Innehåll - Mediahuset

Hälsan i centrum
Årgång 53 • 2011 • Nr 1
Medlemsblad för
Distriktssköterskeföreningen.
Utkommer med 4 nummer per år
(mars, juni, september och december).
ISSN 0348-5455
Omslagsbild: iStockphoto
Ansvarig utgivare: Kristina Hesslund
Redaktionskommitté
Lotta Lundberg
[email protected]
Leila Haapaniemi
[email protected]
Farideh Jam
[email protected]
Ylva Wendle Sundbom
[email protected]
Prenumerationer:
Lisbeth Andersson
[email protected]
Distriktssköterskeföreningen
Ordförande: Kristina Hesslund
Krokusvägen 14, 416 76 Göteborg
Telefon: 0702-14 78 99
[email protected]
Vice Ordförande: Maria Öst-Backa
G:a Östanåvägen 7, 828 94 Edsbyn
Telefon: 0702-52 80 87
[email protected]
Kassör: Lisbeth Andersson
Pilgatan 8, 521 30 Falköping
Telefon: 0515-77 62 72 arbete
0515-123 02 bostad
Fax:
0515-77 62 79
[email protected]
Postgiro: 53 13 84-6
Bankgiro: 616-8991
Medlemsavgift 240:–
(Studerande/pensionär 100:–)
Om Du vill bli medlem i, eller önskar utträde ur
Distriktssköterskeföreningen, skall Du anmäla
detta till föreningens kassör i Ditt län.
Se adressförteckning på hemsidan,
www.distriktsskoterska.se
Annonser:
Mediahuset i Göteborg AB
Helen Semmelhofer
415 02 Göteborg
Telefon: 031-707 19 30
www.mediahuset.se
Innehåll
2 I Fokus – Livsstil och levnadsvanor
5 DSFs styrelsemöte 19 – 20 nov 2010
6 Styrelsestafetten – DSF Gävleborg
8 Distriktssköterskeföreningen på Riksstämman
10 Karriärbyte? – En dag som journalist
13 Rapport/Info från DSFs lokalföreningar
19 Distriktssköterskans nya roll?
21 Distriktssköterskans möte med ADHD/Asperger
23 Hälsovård och sjukvård oberoende av tid och plats
24 Sköterska eller sjuksköterska...?
26 Hur dokumenteras triagering på vårdcentral?
28 Erfarenheter och inställningar till FYSS och FaR
31 Iktyos – Torr hud som behöver hjälp
35 För distriktssköterskor – lite tankar i tiden…
36 Distriktssköterskeutbildningen i Göteborg
39 140 matbilder säger mer än många tusen ord
42 Nya Böcker
44 Att vara HIV-positiv mamma och amma i Sydafrika
49 Från vindruva till druvklase…
50 DSFs kongress 2011– prel. program
51 Nya Böcker
53 Skolsköterska med hälsa i centrum
55 Gästkrönika: Mamma och Tolstoj
56 Styrelse och redaktionskommitté DSF
Layout: Peo Göthesson
Tryckt hos Å
kessons Tryckeriaktiebolag,
Emmaboda. Tel. 0471-482 50.
ÅKESSON
S
YCKERI
TR
MILJÖMÄ
R
KT
LIC
EN
3
09
ÅKESSON
S
YCKERI
TR
MILJÖMÄ
R
KT
SNUMMER 341
KT
SNUM ER 341
M
3
09
ÅKESSON
S
YCKERI
TR
MILJÖMÄ
R
LIC
EN
www.distriktsskoterska.se
I Fokus
Livsstil och levnadsvanor
Under Medicinska riksstämman framkom att
cirka hälften av alla vuxna män och kvinnor i Sverige
har minst en ohälsosam levnadsvana.
T
idningen du just nu läser är det tjockaste numret av
Hälsan i centrum jag kan minnas. Fantastiskt roligt!
Tack alla som varit med och gjort denna tidning!
Jag hoppas att vi alla kan fortsätta hjälpas åt att skriva om
vårt intressanta arbete som distriktssköterskor och dela med
oss av våra erfarenheter till varandra. Det här tror jag är ett
sätt att stärka vår yrkesroll på, samt visa på behovet av den
specialistutbildade distriktssköterskan – oavsett huvudman.
För vi har ju ett otroligt varierande och intressant arbete!
Tidningen fick dessutom fokus något som ligger mig särskilt varmt om hjärtat – förutom specialistsjuksköterskan
distriktssköterska – nämligen livsstil och hälsofrämjande
arbete. Hoppas ni ska hitta intressanta artiklar att ta till er
och fundera vidare på.
Jag har haft förmånen att i vinter få åka till Stockholm på
både Primärvårdens dag och Specialistsjuksköterskans dag.
Det har varit dagar med mycket fokus på hälsofrämjande
arbete men också dagar som visat att specialistkompetens
behövs. Tyvärr råder stor brist på specialistutbildade sjuksköterskor över hela landet. Inom de närmaste åren kommer
dessutom många distriktssköterskor att gå i pension så situationen ser inte ut att förbättras. De specialiseringar med
störst brist är också de där utbildningspremien för specialisering är lägst. Distriktssköterskeutbildning ger i genomsnitt ett lönepåslag på 5 %. Med tanke på att det dröjer 26 år
innan distriktssköterskeutbildningen lönar sig är det kanske
inte så konstigt att många av våra yngre kollegor väljer att
avstå från specialistutbildning. Verksamheterna är ju inte
heller alltid medvetna om skillnaden som blir i vårdkvalitet
om personalen har specialistutbildning eller inte.
En av mina kollegor som träffar många diabetessköterskor över hela landet sa en dag ”Jag tycker det verkar vara
bättre kvalitet på diabetesvården om diabetessköterskan även är
distriktssköterska”. Det är väl självklart – distriktssköterskan
är en specialistutbildad sjuksköterska. Klart att det ska göra
skillnad! Tänk om det kunde visa sig i lönekuvertet också.
2
H älsan i C entrum 1 • 11 Socialstyrelsen har haft en preliminär version av Nationella
riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder ute på remiss
och någon gång under 2011 ska den riktiga versionen presenteras. Införande av riktlinjerna kan komma att innebära
ett mer jämlikt och evidensbaserat sjukdomsförebyggande
arbete. Detta arbete berör en stor del av Sveriges befolkning.
Under Medicinska riksstämman framkom att cirka hälften
av alla vuxna män och kvinnor i Sverige har minst en ohälsosam levnadsvana. Riktlinjerna fokuserar mycket på rådgivning som delas upp i kort rådgivning, rådgivning och
kvalificerad rådgivning. Det är viktigt att tydliggöra vad de
olika typerna av rådgivning kräver för kompetens. Generellt har inte primärvården den kompetens som krävs för
att ge kvalificerad rådgivning. I de flesta verksamheter är det
distriktssköterskor som har livsstilsmottagningar och sköter
sjukdomsförebyggande patientarbete. Denna arbetsuppgift
måste få fortsätta vara distriktssköterskans. Kvalificerad rådgivning kräver specialistutbildade sjuksköterskor!
Mycket av styrelsens arbete denna vinter har lagts på vår
kongress i Östersund. När denna tidning kommer ut vet vi
ungefär hur många som kommer att delta. Jag ser fram emot
två lärorika dagar där distriktssköterskor från hela landet kan
träffas och dela erfarenheter. Hoppas vi träffas!
Kristina Hesslund
Ordförande
[email protected]
NOTISER
POSTER
på kongressen i Östersund 5-6 maj 2011
Presentera dina/era spännande studier,
utvecklingsprojekt eller uppsatser i en poster.
Skicka in abstract senast den 28 februari 2011
till [email protected]
Abstrakten kommer att granskas och värderas av styrelsen i Distriktssköterskeföreningen.
Besked om antagning meddelas senast den
25 mars 2011.
Postern presenteras även muntligt på ca 5 – 10
minuter vid Kongressen i Östersund.
Distriktssköterskor
Var med och utforma ny "Uppslagsbok"
på Sverigeföreningens hemsida!
www.distriktsskoterska.se
PUNKHANDBOKEN kommer att plockas bort
från hemsidan, i stället kommer så småningom
”Distriktssköterskans A-Ö”.
Jag söker material för en heltäckande och
informationsrik "Uppslagsbok".
Vad är det Du som distriktssköterska/medlem
villa finna där?
Skicka material/förslag till
[email protected]
Birgitta Forsén
Webmaster
Sverigeföreningen
Warming BasisCreme
85 % fetthalt – för torr och känslig hud
Kalendarium
2011
Mars
18-19 Styrelsemöte DSF
Maj
2 Manusstopp HiC nr 2
4 Styrelsemöte DSF
5-6 DSFs kongress i Östersund
Framtidens folkhälsoarbete –vår angelägenhet
7 DSFs fullmäktige i Östersund
Juni
13 Styrelsemöte DSF
Augusti
29 Manusstopp HiC nr 3
September
Framtagen av danska hudläkare
Warming Basiscreme innehåller inga parabener, emulgeringsmedel, pH regulatorer,
färgämnen eller parfymer och har ett cirka pH = 6,0 (samma som huden).
För mer info och beställning:
www.webbmed.se
22-23 NoSB kongress
Oktober
24 Manusstopp HiC nr 4
Följ nya händelser på hemsidan
www.distriktsskoterska.se
H älsan i C entrum 1 • 11 3
Annons
REDAKTIONEN
DSFs styrelsemöte 19 – 20 nov 2010
D
etta styrelsemöte hölls i SSF:s vackra lokaler på Baldersgatan i Stockholm. Styrelsemedlemmarna kom
förutom ifrån Stockholm med tåg från Göteborg,
Östersund, Uppsala, Tierp, Kilafors, Falköping. Vi startade
dagen med kaffe och härligt stora, goda, mackor beställda på
ett bageri i närheten. Utanför fönstret skymtade en blek novembersol på klarblå himmel. Maria som arbetar i Kilafors till vardags förvånades över alla Stockholmare med mössor och tjocka
vinterkläder trots att temperaturen låg ”bara” kring noll. En hel
del skulle klaras av under dagarna två och mycket handlade om
förberedelser inför kongressen 2011. De som deltog var: Lisbeth Andersson, Eva Gunnarsson, Maria Öst-Backa, Katarina
Persson, Birgitta Forsén, Annika Wall samt ordförande i DSF
Kristina Hesslund.
Från redaktionskommittén deltog Ylva Wendle Sundbom.
Kongress 2011
DSF:s styrelse arbetar vidare med programmet för den stora
kongressen i Östersund till våren som kommer att vara inriktat
på folkhälsoarbete. Namnet kommer att bli ”Framtidens hälsoarbete – vår angelägenhet.” Planeringen är i full gång. Det
innebär mycket, men roligt, arbete för Sverigestyrelsen. Det tar
mycket tid att få fram intressanta föreläsare, föreläsningar samt
utställare. Det bestämdes att Sverigestyrelsen åker upp till Östersund under februari månad för att se på lokalerna. Kongressen kommer att äga rum på Campus, Mittuniversitetet, i Östersund under vecka 18 5 – 7 maj, 2011. Don´t miss it! :-)
På gång
DSF fokuserar på att bilda en stark kår, en stark kår med möjlighet att påverka, en enad kår oavsett huvudman. Det är viktigt att betona att vi är alla lika mycket värda som distriktssköterskor oavsett om vi arbetar inom kommunen, landstinget
eller för privata vårdgivare. DSF är en politiskt obunden förening, till för professionen, professionen som distriktssköterska.
Frågor bollades fram och tillbaka. Vad gör en distriktssköterska? Vad gör inte en distriktssköterska? Varför distriktssköterska? Behövs vi? Vad är omvårdnad?
Den svenska primärvården befinner sig mitt i en avgörande
förändring. Vårdvalet, som införs i alla landsting under 2010,
innebär förändringar både för organisation, arbetssätt och innehåll i vården. Dessutom pågår ett ständigt förändringsarbete,
där samarbete över professionsgränserna är en väsentlig del.
Dagens Medicin inbjuder alla som arbetar i och med primärvården till en spännande heldag, den 9/2, i Stockholm, om de
avgörande framtids- och utvecklingsfrågorna för den sjukvård
som ligger i första linjen.
• På vilket sätt ska vårdens kvalitet mätas?
• Hur ska primärvården hantera patienterna med komplexa
problem?
• Morgondagens patienter är individualister på jakt efter
god hälsa – hur kan läkare och sjuksköterskor möta deras
krav?
• Hur kan vårdteam skapa rum för själen i den kroppsligt
inriktade vården?
Annika Wall, DSF, har deltagit i en brainstorming inför denna
dag tillsammans med Dagens Medicin. Vad vill vi med primärvården? Hur ser det ut inför framtiden? När det gäller patientsäkerhet, ser vi till patientens bästa eller går ekonomin först?
Kristina Hesslund, ordförande, kommer att delta i en paneldebatt.
Specialistsjuksköterskans dag ordndes av Dagens Medicin,
Vårdförbundet, Svensk sjuksköterskeförening den 3/2. Några/
någon av DSF:s styrelsemedlemmar kommer att delta även
här. Denna dag handlade om utbildning, kunskap, villkor för
sjuksköterskan. Sjuksköterskans kompetens är just nu en av
sjukvårdens mest debatterade frågor. Här kommer det att diskuteras om vad som krävs för att möta sjukvårdens behov av
välutbildade sjuksköterskor som kan ge kunskapsbaserad, säker,
patientfokuserad och effektiv vård. Hur ska specialistsjuksköterskans kompetens användas och utvecklas för att den ska komma
till störst nytta i dagens kunskapsstyrda verksamhet? Hur gör
arbetsgivaren skillnad på en ”vanlig” sjuksköterska och en specialistutbildad när det gäller ansvar, befogenheter och lön? Detta
är en dag för diskussion och erfarenhetsutbyte om sjuksköterskans professionella utveckling. Även denna dag hålls i Stockholm.
Styrelsens inre arbete
Inger Rising representerade valberedningen och deltog fredag
lunch samt även under lördagen. Hon informerade om valberedningens arbete och hörde sig för med varje enskild styrelsemedlem om hur vi trivs på vårt uppdrag och om hur vi tänker
inför styrelsearbetet inför framtiden. Hon uppmanar även
distriktssköterskeföreningens medlemmar runt om i landet att
komma med förslag samt nominera kandidater till styrelser i
lokala föreningar runt om i landet och även till Sverigestyrelsen! Alla medlemmar är viktiga och behövs! Det är ett roligt
och angeläget arbete!
Hur ser det ut runt om i Sverige/Senaste nytt från
lokala föreningar
Det är svårt att engagera medlemmar, särskilt till styrelseuppdrag. Nya medlemmar behövs! Distriktssköterskeföreningen
strävar att arbeta lokalt och nära. Engagemang eftersöks! Västmanlands distriktssköterskeförening har lagts ned, medlemmarna därifrån är välkomna att, om de så önskar, söka medlemskap i närliggande föreningar.
Hälsan i centrum
Redaktionskommittén är utökad till 4 medlemmar. Redaktionskommittén arbetar på frivillig basis och har inte möjlighet att
ge ut denna tidning utan hjälp från distriktssköterske-föreningens medlemmar runt om i Sverige. Material till artiklar/krönikor är alltid välkommet! Tidningen är viktig för att spegla
distriktssköterskans funktion.
Ylva Wendle Sundbom
Redaktionskommittén
H älsan i C entrum 1 • 11 5
STYRELSESTAFETTEN
Lika bra vård av kvinnors hjärtan
– men mindre kunskap
Här kommer ett litet sammandrag från en intressant föreläsning som Dr. Anna Hoffsten pressenterade för oss. Hon
arbetar bl.a som lärare på Högskolan i Gävle Akademin för
hälsa och arbetsliv/Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
• Störningar i kortisonregleringen: man har funnit nya
och spännande forskningsområden där man har upptäckt sambandet mellan psykosociala faktorer och
metabola syndromet
• Man har även via studier funnit att stress i arbetet
medför ökad risk för metabola rubbningar.
Hur ser då vården och kunskapen ut när man tittar på skillnaden mellan män och kvinnor? Får kvinnor i Sverige med
hjärt- /kärlsjukdom samma vård som männen? Svaret är
både ja och nej. Vad man ser i dag är att kvinnor får i stort
sett samma vård men problemet är att kunskapen om kvinnors hjärtan inte är tillräcklig.
Man kan slutligen säga att kvinnors hjärt- kärlsjukdomar
behöver mera studier och forskning. Enligt Karin SchenckGustafsson, professor och överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset och chef för Centrum för genusmedicin vid
Karolinska Sjukhuset .
Man kan sammanfatta detta med att stress direkt påverkar
t.ex. blodfetter, blodtryck och insulinkänslighet. Till följd av
detta får vi indirekt sämre matvanor, vi motionerar mindre
och sover sämre och har även större benägenhet att börja
röka, vilket leder till ökad risken för hjärt- /kärlsjukdom.
Anna Sjöberg
dsk/Hc Bergsjö
I nästa nummer tar lokalföreningen i Göteborg över stafettpinnen!
Res dig upp en stund
J
ag var i november förra året på Hälsomässan i Stockholm och lyssnade bl.a. på Maj-Lis Hellénius, professor
i allmänmedicin med inriktning kardiovaskulär prevention vid Karolinska Institutet. Maj-Lis föreläsning handlade
om livsstil. Hennes forskningsområde är livsstil, framför
allt fysisk aktivitet och matvanor, och prevention av hjärtkärlsjukdom. Maj-Lis undervisar inom samma område och
är även kliniskt verksam som överläkare på en livsstilsmottagning.
Det handlar om att byta livsstil i små steg vilket har en
stor betydelse. Men man undrar om det är så enkelt? Behövs
det så lite för att förlänga sitt liv?
– Varje gång du reser dig upp tredubblar du din energiförbrukning. Bara att stå upp två timmar längre om dagen
minskar din vikt ett kilo på ett år, säger Maj-Lis Hellénius.
Även om vi tränar mer idag, så finns det andra faktorer som gör oss mer stillasittande idag. Under föreläsningen
visar Maj-Lis flera larmrapporter om vad vår moderna livsstil
för med sig som t.ex. i USA tittar man på TV ca 8 timmar
om dagen, fast i Sverige är det betydligt mindre. Men datorer, telefoner och andra medier gör att vi rör på oss mindre.
Det finns forskning som visar att ungdomar idag kommer
att få ett kortare liv än sina föräldrar.
6
H älsan i C entrum 1 • 11 Men Maj-Lis vill visa hur lätt det är att ändra sin livsstilutan större ansträngning, fast den största ansträngningen är
kanske att komma igång. Hon beskriver hur en arbetsdag
skulle kunna se ut. Ta en paus lite då och då, res dig, rör dig
lite. Begränsa ditt stillasittande, varje gång du reser dig tredubblas du din energiförbrukning. Promenera lite och gå
uppför trappan. Hon tycker att alla ska ha en stegräknare.
Går man färre än 5 000 steg om dagen är man passiv. Går
man 10 000 steg är man måttligt aktiv. För att räknas som
aktiv ska man gå minst 12 500 steg. En timmes rask promenad om dagen minskar risken för fetma med 24 procent och
risken för diabetes med 34 procent, säger Maj-Lis.
Sätt upp rimliga mål som passar dig, man ska trivas med
sin tillvaro. Resultatet kommer inte på en gång, man ska ha
tålamod. Det viktiga är att lägga till lite rörelser i ditt vardagliga liv, en liten men konsekvent förändring har en stor
betydelse över tid.
På frågan om fetma är ett resultat av livsstil eller arv,
svarar Maj-Lis att det finns tre varianter av fetma-gener,
men för personen som är aktiv spelar det mindre roll. Med
en så kallad AA-gen kan man bli väldigt fet om man har en
passiv livsstil, men inte om man är fysiskt aktiv. Då spelar
genen mindre roll, säger professorn och livsstilsexperten
Maj-Lis Hellénius.
Leila Haapaniemi
Redaktionskommitén
Annons
REPORTAGE
Distriktssköterskeföreningen
på Riksstämman
N
ågot att komma ihåg i det historiska distriktssköterkseföreningsarbetet var när Svenska Läkaresällskapet, MEDICINSKA RIKSSTÄMMAN, började på Svenska mässan i Göteborg den 1-3 december 2010
inte bara för läkarna – utan även för sjuksköterskorna. 2009
gjordes första testet och 2010 fullbordades den historiska
omsvängningen: Svenska sjuksköterskeföreningen hade för
första gången möjlighet att officiellt delta med en monter
på mässan, och möjliggjorde dessutom för distriktssköterskeföreningen att kunna vara med i deras monter och med
stolthet förtydliga sin ställning.
På övriga utställningar visades läkemedelsnyheter och
medicinska innovationer inom olika ämnen: Tumörsjukdomar, Hjärta kärl och lungsjukdomar, Hud- och könssjukdomar, Infektionssjukdomar, Inflammatoriska sjukdomar,
Nervsystemets sjukdomar och psykisk ohälsa, Endokrina
och metabola sjukdomar, Reproduktion, utveckling och åldrande samt Rörelse och reparativ hälsa. Hälsotorget präglades av ett stort antal aktörer med Socialstyrelsen, Statens
8
H älsan i C entrum 1 • 11 folkhälsoinstitut och Sveriges Kommuner och Landsting i
spetsen. Socialstyrelsens nationella riktlinjer fokuserar på
sjukdomsförebyggande metoder för alkohol, tobak, matvanor och fysisk aktivitet.
Utöver att ha en monter, var sjuksköterskorna bland annat
med och utformade mässans seminarieprogram, höll själva
olika seminarier, och delade ut pris till ”Bästa Teamet”.
Årets tema var ”En jämlik vård”: Målet för hälso-och
sjukvården är en god hälsa och vård på lika villkor för hela
befolkningen. Nils Conradi som är generalsekreterare för
medicinska riksstämman påpekade att målet är att förbättra
hälsan hos hela befolkningen, oavsett kön, etnisk ursprung
eller socialekonomisk status. Han ansåg att jämlik vård är
en ambition och kongressen handlade framförallt om ojämlik vård, ”Jag tror inte att någon vill ifrågasätta att vi i Sverige ska ha samma vård oberoende av bostadsort, genus, ekonomi eller utbildning”. Nyamko Sabuni, Jämställdhets- och
biträdande utbildningsminister, nämnde i sin välkomsthäls-
REPORTAGE
ning via videokonferens att det är fler tonårspojkar än tonårsflickor som inte går till regelbundna tandläkarundersökningar och att man kan ställa frågan om vården verkligen
är jämlik.
Professor Johan Mackenbach talade om misslyckandet att
skapa en jämlik hälsa i västvärlden. Dödligheten i lungcancer i Oslo toppades hos kvinnor i 50-59 års ålder medan det
i Madrid var männen som toppade dödligheten i lungcancer.
På Hälsotorget visades boken ”Smarta val” av professor
Mai-Lis Hellénius som arbetar på Livsstilsmottagningen
på Hjärtkliniken Karolinska Universitetssjukhuset. MaiLis berättade att boken är en samling av patienternas egna
erfarenheter av livsstilval och utgångspunkten var att den
enskilde individen är den vet som mest om sin livsstil.
Många aktiviteter var kring Socialstyrelsens monter där
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder presenterades. En del av besökarna på Hälsotorget fick delta i
en tipspromenad och svara på frågor om livsstil. Man fick
veta att man genom att ersätta två timmars stillsittande med
två timmars stående kunde gå ner 10 kilo i vikt på ett år och
att ett glas rött vin innehåller 6 stycken sockerbitar, vilket
kan vara bra att ha i minnet.
Du kan hitta riktlinjerna på http://www.socialstyrelsen.
se/publikationer2010/2010-10-15.
Nu har distriktssköterskorna chansen att kunna visa sitt professionella yrke på Medicinska mässor i framtiden.
Farideh Jam
Redaktionskommittén
H älsan i C entrum 1 • 11 9
REPORTAGE
Karriärbyte? – En dag som journalist
1 december 2010 blev jag förutom generalist även journalist. Som ansvarig utgivare för Hälsan i Centrum fick jag,
via Mediahuset, presskort till Medicinska Riksstämman i
Göteborg. Årets tema var Jämlik vård. Tre dagar fulla med
föreläsningar för både läkare och sjuksköterskor och min
arbetsgivare lät mig vara borta från jobbet hälften av tiden.
Dagen kunde börjat bättre. Jag var kallad till ett morgonmöte där jag kände mig som den fula ankungen. Alla andra
var läkare och hade träffats på flera möten tidigare – jag var
inte alls insatt i deras arbete. När jag gick ut därifrån gick
botten på min kasse ur och distriktssköterskans kompetensbeskrivning spreds ut över hela gatan mitt emot Operan i
Göteborg. Men på något sätt fick jag ihop kassen tillräckligt bra för att transportera foldrar och tidningar till Svenska
Mässan. En distriktssköterska hittar väl alltid lösningar!
Dagen fortsatte på ett helt annat sätt. Internetmedicin
fyllde 100 år och bjöd på prinsesstårta, Vårdförbundet bjöd
mig på lunch. Jag träffade kollegor från föreningar och tidigare arbetsplatser. SSF lät oss få plats i deras monter så vi
hade möjlighet att sprida information om Distriktssköterskeföreningen. På kvällen var det mingel med Mediahuset
och representanter från andra riksföreningar. Med andra ord
blev det en mycket trevlig dag!
Jag valde att gå på några symposier som jag tyckte rörde
både föreningen och mitt arbete: ”Hur kan vårdval stärka det
hälsofrämjande arbetet?” och Socialstyrelsens presentation
av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder.
Jag lyssnade även på min kollega Maria Magnusson, leg.
sjuksköterska/leg dietist som presenterade sin avhandling
om skolsköterskors arbete i rådgivning av överviktiga barn.
Ett bra sjukdomsförebyggande arbete kan förbättra folkhälsan men idag är det stora variationer mellan olika vårdgivare och landsting när det gäller vad man kan erbjuda.
Det finns även en stor efterfrågan på användbara och effektiva metoder.
De nya riktlinjerna gör det tydligt för vårdgivare vilka
metoder som är lämpliga att använda i möten med enskilda
patienter. Metoderna tar upp rådgivning om alkohol, fysisk
aktivitet, matvanor och tobak. Riktlinjerna ska kunna fungera som grund för t.ex. lokala vårdprogram. Hälften av alla
vuxna män och kvinnor i Sverige har minst en ohälsosam
levnadsvana, så det är en stor del av befolkningen de berör.
Riktlinjerna kan leda till en mer likvärdig vård, en mer
enhetlig och säker uppföljning.
Det som i många punkter verkar ha störst evidens är kvalificerad rådgivning, men det är inte så tydligt vad de olika
typerna av rådgivning kräver för kompetens. Det kommer
säkert att krävas en hel del utbildningsinsatser som i sin tur
kan komma att kosta rätt mycket.
I de flesta verksamheter är det distriktssköterskor som har
livsstilsmottagningar och sköter förebyggande patientarbete.
Kvalificerad rådgivning kräver specialistutbildade sjuksköterskor, något som det redan nu är stor brist på, inte minst
i primärvården. I och med vårdvalet har vi i primärvården
fått en konkurrenssituation som vi inte är så vana vid. Kan
riktlinjerna innebära att vi erbjuder bra förebyggande hälsovård kan de nog på sikt innebära både en vinst och en konkurrensfördel.
Kristina Hesslund
Bidra till att förbättra tidningens
innehåll, vi tar gärna emot material!
Låt tidningen spegla din och andra
distriktssköterskors vardag, vision
och situation!
Hälsningar redaktionskommittén
10
H älsan i C entrum 1 • 11 Annons
Annons
LOKALFÖRENINGAR
DSF Skåne
Höstmöte 2010 på
Hotell Stensson i Eslöv
L
iksom förra årets Höstmöte för Distriktssköterskeföreningen i Skåne, hölls årets möte på Hotell Stensson i Eslöv. Det var den 20 oktober och 34 medlemmar mötte upp. Efter en god middag som medlemmarna
fick betala 100 kronor för, tog föreningens ordförande Eva
Drevenhorn till orda för att presentera styrelsen och informerade om bl.a. att
* Skåneföreningen nu har 377 medlemmar, vilket är en
ökning med 40 medlemmar sedan 2003.
* Föreningens nya brosch finns till försäljning.
* Vår kongress ”Hälsa för alla” hålls i Östersund 5 – 6 maj
nästa år.
* Det blir årsmöte i mars 2011.
* Riskbruksprojektets uppmärksamhetsvecka 45 kommer
på Skånes vårdcentraler i år också.
* En ny bok om hemsjukvård kommer ut inom de närmsta
veckorna.
* Särtrycken Kvalitetsutveckling och Evidensbaserad vård
ur Omvårdnadsmagasinet fanns på ett bord att plocka
till sig.
Därefter tog kvällens föreläsare över, Charlotte Erlanson-Albertsson, professor i medicinsk och fysiologisk kemi
vid Lunds Universitet, för att prata om Mat för kropp och
själ – finns det? Aptitreglering och energibalans.
”Socker och fett på gott och ont” och ”Kokbok för hjärnan”
När folk blir hungriga blir de omöjliga
Charlotte berättade att vi får en ökad irritation och ökad
aggressivitet samt sänkt vakenhet om vi inte äter när vi är
hungriga. Normalt när vi ätit släcks vår hungersignal ner.
För överviktiga händer inte detta utan de har fortfarande
kvar sin hungersignal, fuelsencere. Vi är mest känsliga för
socker på morgonen och vill därför ha en dubbel portion
socker på kvällen.
Energiförbrukningen: 25 % av dagens intag går till hjärnan, 240 gånger sin vikt,jämfört med musklerna som endast
behöver 13 gånger sin vikt. Hjärnan driver hungern, energin och belöningen. Kroppen behöver 120 gram glukos/dag
med minst 300 gram kolhydrater. Kolhydraterna får gärna
var i form av tre frukter/bär per dag med tre olika färger
vilket ger både vatten, fibrer men också vitaminer. Varför
tre färger frukt/dag? Jo, de olika frukterna innehåller olika
mycket antioxidanter, som ger skydd i flera steg samt oskadliggör de fria radikalerna på olika nivåer. Ett äpple om dagen
ger skydd mot hjärtkärlsjukdomar, coloncancer och Alzheimers sjukdom. En apelsin innehåller mycket c-vitamin, fla-
Eva Drevenhorn och kvällens föreläsare Charlotte Erlanson-Albertsson.
vonoider samt skyddar mot Alzheimers sjukdom. Frukten
kiwi innehåller mycket c-vitamin som ger skydd mot astma.
Banan innehåller mycket fibrer som skyddar mot magsår och
ger också en bättre bakterieflora i våra tarmar. Blåbär innehåller antocyanid som ger skydd mot ögonsjukdom och Alzheimers sjukdom. Jordgubbar skyddar mot cancer och Alzheimers sjukdom.
Lagad mat
Redan för 2 miljoner år sedan lagades mat av de råvaror
som fanns. Idag lagas allt mindre mat av olika skäl. Charlotte rekommenderade den amerikanska tallriksmodellen på
våra tallrikar idag, vilket innebär att 1/2 tallriken skall bestå
av grönsaker, 1/4 ska innehålla potatis/ris/pasta och sista1/4
på tallriken skall bestå av kött/fisk/ägg.
När vi vaknar på morgonen har vi mycket fettsyror i
blodet som leder till en hög fettförbränning, vilket sker i våra
muskler med viktnedgång som resultat. Kaffe/the stimulerar
denna lipolys. När det gället te, är det grönt te som gäller,
det färskaste, som ger en ökad livslängd samt att blodkärlen
H älsan i C entrum 1 • 11 13
LOKALFÖRENINGAR
slappnar av mer. Det skyddar även mot diabetes, Parkinson
och vissa virussjukdomar. Kaffe är beroendeframkallande,
men ger också ett jämnare blodsocker då det höjer adrenalinet. Denna dryck skyddar även våra nervceller. Då det gäller
choklad, mer än 70 %-ig, tar hjärnan emot det som en belöning, framförallt hos kvinnor men denna choklad är även bra
för våra blodkärl. Mer än 37 gram/dag rekommenderas inte.
Att inte äta på morgonen är det en bra bantningsmetod?
Eftersom vi nu fått lära oss att hjärnan måste ha mycket
socker för att vi inte skall bli irriterade, aggressiva och trötta
redan på morgonen är en stor frukost viktig för att kropp
och hjärna skall får energi; alltså inget bra bantningssätt.
Andra viktiga grönsaker i vår mat är alla våra kålsorter
som blomkål, vitkål, grönkål, rödkål och brysselkål. Dessa
innehåller mycket c-vitamin och ger skydd mot bröstcancer och prostatacancer.Lök, alla sorters lök, innehåller krom
som dämpar vårt sötsug, men den har även en antibakteriell
uppgiftoch skyddar också mot cancer. Vitlök är extra bra
mot förkylningar.
Socker
Brunt socker är bättre än vitt socker då det vita är för rent.
Sötningsmedel är sämre än socker då man idag inte vet vart
det tar vägen i kroppen. Vi vet inte heller vad som är bra med
sötningsmedel då det inte har funnits så länge. Vad man vet
är att sötningsmedel aktiverar hjärnan på olika sätt genom
en snabbare effekt än av vanligt socker, att effekten sitter i
längre och att hungerscentrat aktiveras dvs. att hungersignalen alltså inte släcks ner som brukligt är av vanligt socker.
Belöning
Tycker om…Vill ha…
Tio procent av oss har tvångsmässiga inställningar till mat; vi
vill ha mer. Vid lågt blodsocker frisätts hormoner som gör att
man letar efter socker. Godis aktiverar vårt belöningssystem.
MSG = natriumglutamat
Natriumglutamat är ett salt som finns naturligt i lagrade
ostar, kött och tomater och är en smakförstärkare med
nummer E 621. Det används idag i livsmedelsindustrin i
chips, buljong och i kryddan Aromat. Påstådda skadeverkningar har debatterats i ca 30 år. Livsmedelsverket i Sverige
varnar inte för ämnet i kosten idag. Ämnet stoppar mättnadskänslan vilket leder till fetma.
Sammanfattning
För att MÅ BRA:
* Tre olikfärgade frukter/bär varje dag
* Äpple, kål, lök, grönt te
* Havregryn/mandel med skal, enkelomättat fett
* Lagad mat
* Gröt/fisk/potatis
* Belöning är viktigt
* Te/kaffe/choklad
Säg NEJ till:
* Sötningsmedel
* Mjölkpulver
* MSG
Bodil Jönsson
Distriktssköterskeföreningen i Skåne hälsar välkommen till
VÅR - och ÅRSMÖTE
samt föreläsning om Motiverande samtal
onsdag 23 mars 2011 kl. 18.00 på Hotell Stensson i Eslöv
Samling klockan 18.00 med en lätt förtäring fram till kl.
19.00. Därefter öppnas årsmötet. Efter avslutat årsmöte,
följer en föreläsning om Motiverande samtal av Eva Drevenhorn, distriktssköterska, Region Skåne. Motiverande
samtal är en samtalsmetodik som kan användas i samtal
när ett ändrat beteende är önskvärt. Det kan vara att sluta
röka, börja använda sin rollator eller börja medicinera.
Denis Selan, distriktssköterska på Tåbelunds vårdcentral
berättar om FaR (fysisk aktivitet på recept), där Motiverande samtal också passar väldigt bra att använda. Kvällen beräknas vara slut ca 21.00.
14
H älsan i C entrum 1 • 11 Liksom tidigare får ni själva delvis betala kvällens måltid
med 100 kronor. Detta sättes in på postgiro 632412-3 före
årsmötet eller betalas vid ankomsten till mötet.
Icke medlemmar/kollegor är välkomna till ett pris av 150
kr. Inbetalas till postgiro 632412-3 före årsmötet.
För mer infromation kontakta:
dsk Bodil Jönsson
e-post: [email protected]
HJÄRTLIGT VÄLKOMNA!
Styrelsen
LOKALFÖRENINGAR
Höstmöte DSF Göteborg
DSF lokal Göteborg anordnade höstmöte i november 2010
i Göteborg, och under kvällen diskuterades distriktsköterskerollen i grupper, därefter avslutades kvällen med en god
mexikansk buffé på Gothia Towers Hotel.
Frågan vi ställde oss var: Hur ska vi påverka våra arbetsgivare så att de förstår att det inte bara är händer och fötter
som behövs?
Sammanställning av diskussionen från mötet:
• Distriktssköterskan har en helhetssyn. Hon/han har ett
psykosocialt synsätt och kan även göra egna medicinska
bedömningar, ställa diagnos och inte minst förskriva
läkemedel.
• Genom sin specialistutbildning har distriktssköterskan
en bred och fördjupad kunskap som leder till säker och
kostnadseffektiv vård.
• Distriktssköterskan ansvarar också för hälsovården av
barnet, från födseln till skolhälsovården och kan bland
annat vaccinera självständigt.
• Distriktssköterskans kompetens omfattar ett hälsofrämjande arbetssätt, hon/han arbetar förebyggande,
stödjande och behandlande för personer och hela deras
familjer i livets alla skeenden.
Vidare tog man upp att vi som grupp måste arbeta för att
stärka vår profession. Vi behöver skapa stabila nätverk för att
ge varandra styrka och för att kunna påverka arbetsledarna.
Distriktssköterskan måste synas mer i medierna och också
få lön efter sin profession. Gruppen enades om att ett behov
finns att tydliggöra utbildningen för chef och kollegor samt
visa på skillnaden mellan sjuksköterskor och distriktssköterskor. Distriktsskötersketjänster inom hemsjukvården bör
bemannas av distriktssköterskor. Det behövs ett ökat inflytande av distriktssköterskan i hemsjukvården om inte alla
tjänster är besatta av distriktssköterskor..
Detta är alla viktiga saker vi kan framhålla, men fick vi
svar på frågan? Hur når vi till exempel ut i media?
Vårt föreningsarbete kommer att fortsätta framöver för att
framhäva och förstärka distriktssköterskans roll.
Styrelsen DSF lokal Göteborg
H älsan i C entrum 1 • 11 15
NOTISER
Nordisk konferanse
För mer information besök
www.sykepleierforbundet.no/nosb
Annons
16
H älsan i C entrum 1 • 11 LOKALFÖRENINGAR
DSF Halland
DSF skaraborg
Distriktssköterskeföreningen i Halland
håller årsmöte den 24 mars kl 18:30 på
Strandbaden i Falkenberg.
Välkomna till Distriktssköterskeföreningen
i Skaraborgs Årsmöte.
Vi ses den 24 mars 18.30 på
Löfwings Ateljé i Broddetorp
Det blir årsmöte, en bit mat och information om
smärtlindring samt doktorand/sjuksköterska Ulrika
Bergsten från Spenshult som föreläser om att leva
med kronisk RA sjukdom. Hur de besvärliga smärtpatienterna är intressanta och utmanande för oss
samt ger erfarenheter tillbaka.
Separat inbjudan kommer ut
Anmäl er till kassör Åsa Raask
Välkomna hälsar styrelsen
•
•
•
•
•
Årsmötesförhandlingar
Nya satsningen på äldre, Senior Alert
Produktinformation
Mat
Lotteri
Personlig inbjudan skickas ut till alla medlemmar.
Väl mött i vårsolen!!
DSF Göteborg
DSF Sörmland/Västmanland
Distriktssköterskeföreningen i Göteborg
inbjuder till årsmöte tisdagen den 22 Mars
kl 17,30 Palacehuset, Södra Hamngatan 2
i Brunnsparken, Göteborg
Till Distriktssköterskorna i Västmanland
Kallelse kommer
HJÄRTLIGT VÄLKOMNA!
Styrelsen
Då lokalföreningen i Västmanland lagts ned hälsar vi
i Sörmland de av er som är intresserade välkomna
att bli medlemmar i vår förening.
Vi har medlemsmöten fyra gånger per år och de
hålls alltid i Malmköping som ligger i hjärtat av
Sörmland. Vår strävan är att bjuda på intressanta
och varierande program.
Önskar du veta mer eller bli medlem, se hemsidan www.distriktsskoterska.se välj lokala föreningar
och Sörmland.
Varmt välkommen till oss!
Benstöd
Styrelsen DSF Sörmland
Hälsan i Centrum
nr 4 -2010
I förra numret skrev vi om Christina Wieslanders
uppfining "Benstöd", ni kan kontakta Christina via:
[email protected]
eller telefon 0708-229 507 / 0455-295 07
H älsan i C entrum 1 • 11 17
Annons
REPORTAGE
Distriktssköterskans nya roll?
P
å vårdcentralen Opaltorget i Västra Frölunda Göteborg arbetar endast distriktssköterskor.
Samtliga distriktssköterskor arbetar med nischad
mottagning. Det innebär att de arbetar utifrån sin specialistutbildning med bl.a. diabetes, inkontinens, astma/KOL
och viktreduktion. De har egna mottagningar och arbetar
med egna patienter. Nya patienter till deras mottagningar
kommer via läkare på vårdcentral eller så fångar de upp dem
i telefon eller via jouren.
Gull Axhav som har arbetat inom primärvården i 25 år berättar mer för oss:
– På mina tre senaste arbetsplatser har vi utnyttjat all sammantagen kunskap på enheten. Det går om man vill.
Hon fortsätter och förklarar arbetsuppgifterna för oss
läsare om hur en vårdcentral kan skötas av bara distriktssköterskor.
– Det finns ett rotationsschema där de ansvarar för rådgivning, de kallar denna mottagning för deras jourmottagning. De använder sin förskrivningsrätt för att hjälpa patienterna med enklare förskrivningar.
Distriktssköterskorna ordinerar infektionsprover, EKG, tittar
i öronen etc. Det som de inte kan lösa på sin nivå, får det
hjälp med av läkarna.
Gull fortsätter och beskriver mer arbetsrutiner att de även
sitter i telefon, max en halv dag fördelat på 2 – 3 arbetstillfällen i veckan.
– Detta arbetssätt fungerar alldeles utmärkt eftersom hela
mottagningen strävar mot samma mål, nämligen patientens
bästa. Vårt arbetssätt fungerar utifrån dessa mål och leder
inte till revirtänkande mellan läkare och distriktssköterskor.
Vi har inga egna rum utan sitter tillsammans alla sex, dock
inte vid ett och samma tillfälle. När vi har egen mottagning
sitter vi naturligtvis ensamma liksom när vi har jouren.
Vårt arbetsupplägg, tycker vi alla, är det optimala sättet
att arbeta med tanke på distriktssköterskans nya roll. Vi har
flyttat fram våra positioner och är en distriktssköterskedominerad mottagning.
Vad innebär nu detta? Jo, vi distriktssköterskor arbetar med 1) telefonrådgivning enligt löpande schema. varierar mellan 2 – 3 distriktssköterskor på morgonen, alltid 1
Stående från vänster Karin Blidstedt, Annika Boij, Gull Axhav
Sittande från vänster Annette Grebelius, Eva Pirosanto, Marie Forsmark
H älsan i C entrum 1 • 11 19
REPORTAGE
distriktssköterska eftermiddag. Detta tar upp ca 25 % av vår
tid och aldrig mer än halv dag.
2) Vi kallar det för jourmottagning, andra öppen mottagning. Vi bemannar den 8 – 17 dagligen. Här sätter vi
upp patienter som kanske inte behöver komma till läkare,
patienter som vi talat med i telefon och som vi tycker någon
distriktssköterska skall titta på. Vi har även en infektionsmottagning. Vi ordinerar prover, beslutar om patienten skall
träffa en läkare eller komma till en annan vårdnivå. Vi kontrollerar även öron, spolar vax etc. Vi remitterar patienten
vidare om vi anser det behövs. Vi tar även emot patienten
som droppar in till vårdcentralen och gör första bedömningen – gå hem eller läkare/distriktssköterskebesök. Vi har
ett nära samarbete med våra läkare, när vi kallar kommer de
för att bistå oss. Denna verksamhet är vi väldigt stolta över.
Det gör att vi flyttat fram våra positioner. Vissa dagar
flyter 40 patienter genom våra händer. Detta arbetar vi med
25 % av vår arbetstid.
3) Övrig tid 50 % arbetar vi med våra specialistmottagningar. Diabetes, astma/KOL, demens/äldre, inkontinens,
FYS/FAR, smittskydd, hälsokontroller för invandrare samt
vedertagna distriktssköterskans sysslor. Vi ordinerar prover
bedömer naturligtvis dessa och har en nära kontakt med
behandlande läkare.
Vi har även avsatt ½ dag i veckan för administration.
Vi arbetar i två lag med tre distriktssköterskor i varje samt
en undersköterska. En vecka slutar vi klockan 12.30 på fred
den andra arbetar vi till klockan 17. Vi slutar antingen 16
eller 17 enligt ett rullande schema övriga dagar.
Vi täcker varandra vid semester och annan frånvaro.
Ibland backar vi upp på lab när våra undersköterskor är
lediga.
När det är semestertider kan personalstyrkan uppgå till
2 distriktssköterskor och 1 undersköterska. Då lägger vi vår
mottagning på is och har endast telefon samt jourverksamhet. Vi har en stor lojalitet gentemot våra kollegor. Vi backar
upp varandra när det behövs.
Vi startade upp verksamheten 2008. Alla som började
arbeta på enheten var medvetna om hur vi ville arbeta. En
del farhågor bland kollektivet vid uppstart var att alla hade
inte samma erfarenhet. Nu är alla eniga om att vi arbetar
med en optimal resursfördelning som stärker distriktssköterskan i sitt yrkesutövande.
Farideh Jam
Redaktionskommittén
FAKTA
Vårdcentralen Opaltorget har
• 9800 listade patienter
• 4 läkare som arbetar deltid.
• 6 distriktssköterskor som samtliga arbetar heltid
Annons
20
H älsan i C entrum 1 • 11 REPORTAGE
Distriktssköterskans möte med
ADHD / Asperger
Madelen Roth, distriktssköterska
E
fter att i 15 år behandlat många olika sjukdomstillstånd, i mitt arbete som sjuksköterska, beslöt jag mig
för att läsa en vidareutbildning till distriktssköterska. Jag
ville arbeta med förebyggande hälsovård och gärna med
barn. Jag gick därför en vidareutbildning till distriktssköterska åren 2005/2006. Under utbildningen lades stor vikt
vid folkhälsoarbete i form av sluta-röka-grupper, fysisk aktivitet på recept, hälsosamtal kring kost, alkohol/narkotika,
m.m. Även om alla de komponenterna som jag såg som viktiga under utbildningen finns kvar, så har något nytt dykt
upp. Jag sitter nu på min kammare, skriver detta, och funderar över hur min syn på folkhälsa har förändrats.
Under utbildningen fick jag endast glimtar av ordet
ADHD/DAMP. Detta var under en föreläsning om barns
psykiska hälsa. Man pratade också om att psykisk ohälsa
bland barn och ungdomar ökar i samhället. Då hade jag
ingen aning om hur mycket jag sedan skulle komma att lära
mig kring detta.
2006 började jag arbeta som distriktssköterska på vårdcentral med både vuxna och barn. En tid därefter startade
min familjs ”karusell” kan man säga. Min äldsta son började
utredas för ADHD. Detta efter många års funderingar över
vad som inte stämde med killen. Jag själv höll på att gå in
i väggen (för 3:e gången) och yngste sonen var hyperaktiv.
År 2008 beslutade jag mig för att gå över till att arbeta som
skolsköterska då jag trodde det skulle vara mindre stressigt.
Nu i slutet av år 2010 har karusellen gått runt några varv
och stannat vid en hel familj med massor av bokstäver men
som mår ganska bra. Jag är tillbaka som distriktssköterska på
BVC och stormtrivs. Äldste sonen har diagnos Autismspektrumstörning (typ asperger), ADHD, kronisk sömnstörning
men även hyperbegåvning vilket gör att han hoppat över en
klass i skolan. Yngste sonen har ADHD/autistiska drag men
är även han högbegåvad. Maken har ADHD och jag själv
har också fått samma diagnos vid 39 års ålder.
I mitt dagliga arbete på BVC möter jag ofta föräldrar som
kanske har fått signaler från förskola eller släkt att barnet
har koncentrationssvårigheter etc. Detta väcker en stor oro.
Nu sitter jag på mycket kunskap om de här barnen. Det är
oerhört viktigt att ta föräldrars oro på allvar och visa dessa
barn förståelse, att framhäva det positiva med dessa barn. De
behöver absolut inte få det svårt i livet eller bli andra klassens medborgare bara man förstår dem.
Jag funderar också över varför dessa symtom tycks bli
allt vanligare hos barn. Vi kanske bör tänka över vad det
är som vårt samhälle och leverne bidrar till. Jag möter även
många vuxna med symtom på stress, oro, svårighet med att
passa tider, etc. Tyvärr är det lätt att som personal på en
mottagning muttra lite över t.ex. ”den där mamman som
aldrig kommer i tid”. Mina tankar går till alla de oupptäckta ”ADHD-människor” i vårt samhälle, de har det inte
så lätt, TRO MIG.
Härom dagen hade jag en kollega som berättade att hon
hade en patient som hon funderat över. Hon fick så konstiga
svar av patienten och undrade vad det var som var fel. Hon
gav ett exempel där hon sa till patienten efter omläggning:
”Kan du dra på dig stödstrumporna själv? ” Patienten svarade
”Ja, det kan jag” men satt sen kvar på britsen utan att göra
något. Åhh, jag hade kunnat prata en timme om hur personer med Asperger tänker och funderar, då jag hörde detta.
Min kollega fick nog en liten aha-upplevelse att vi faktiskt
kan tänka och fungera väldigt olika innanför pannbenet. Det
syns inte utanpå och man behöver inte vara mentalt långsammare eller något sådant.
Nu har jag vid sidan om min tjänst på BVC tagit det som
mitt ”kall” att åka ut och föreläsa om handikapp såsom
ADHD, Asperger m.m. Jag ser att det finns ett stort behov
H älsan i C entrum 1 • 11 21
REPORTAGE
av ökad kunskap om detta, framförallt hos sjukvårdspersonal. Min förhoppning är att vi, med ökad kunskap, kan upptäcka dessa barn och vuxna tidigare samt förhindra att de
hamnar i stress, ätstörningar, beroende, psykisk ohälsa och
utanförskap i samhället. Vi har ett allt tuffare och snabbare
samhällsklimat. Här finns det jättemycket vi kan göra i det
förebyggande arbetet, för folkhälsan. Jag tror att i framtiden kommer föräldrastöd på BVC handla allt mer om att
få struktur på vardagen, kanske även rådgivning angående
hur man gör med Concerta medicinering under amning etc.
Kanske skulle färre hamna i alkohol/nikotinberoende om
man upptäcker ADHD-symtom i tid, ger rätt medicinering,
innan de självmedicinerar med t.ex. alkohol. Jag tror också
att man kan minska antalet personer med utmattningssyndrom, depressioner, stressrelaterad hypertoni och huvudvärk
genom att ha annorlunda hälsosamtal. Hälsosamtal där man
frågar om hur man haft det och varit som person ända sedan
man var liten, inte bara om man röker eller motionerar just
nu. Detta är bara mina egna funderingar och kanske någon
dag tar jag steget och gör en studie kring detta, vi får väl se
vad framtiden visar.
Till sist vill jag bara tipsa er kollegor att om man vill veta
mera kring detta så finns b l a följande adresser:
www.attention-riks.se
Intresseförening för neuropsykiatriska funktionshinder
www.sjalvhjalppavagen.se
Uppsala läns landstings info + personers egna berättelser om
dessa svårigheter. Olika flikar för om du är förälder, sjukvårdspersonal eller barn finns.
http://madelenroth.vpsite.se
Min egen hemsida
www.attityduppdraget.se
Där jag är anställd som föreläsare om hur det är att leva med
psykisk ohälsa.
www.hjarnkoll.se
Tack för ordet.
Madelen Roth
Distriktssköterska
22
H älsan i C entrum 1 • 11 REPORTAGE
Hälsovård och sjukvård
oberoende av tid och plats
Luleå tekniska universitet i Norrbotten är värd för
Centrum för innovation och eHälsa (EIC).
N
orrbotten är den glesast befolkade regionen i Europeiska unionen, med en befolkningstäthet på endast
2,6 invånare/km2. Detta innebär att många innevånare måste resa långt för att få tillgång till primärvård
och sjukhus. Ett behov av hälsovård med hög tillgänglighet, medicinsk säkerhet, vårdkvalitet och produktivitet har
därför skapats. På grund av de stora avstånden måste hälsovårdssystemet kunna ge vårdgivarna möjlighet till samma
kvalitet på vården oavsett var medborgaren bor.
EIC är internationellt känd
som ett kompetenscentrum
inom områdena hälsovård och
välbefinnande, där informations- och kommunikationsteknik (IKT) utnyttjas för att ge
människor bästa möjliga vård i
hemmet eller varhelst de måste
befinna sig.
Det finns en avancerad infrastruktur för IKT i regionen. Nio
av tio invånare har tillgång till
internet i form av bredbandsuppkopplingar. De flesta svenska
hem har dator och svenskarna har en hög grad av IKT-kunskap och en villighet att inte bara använda redan existerande
framkantsteknologi utan även att prova nya lösningar, vilket
har skapat en fruktbar grund för nya idéer.
Råd och vård via modern teknik
Björknäs vårdcentral i Boden deltar i två projekt där ITtekniken är främsta verktyget. Dels i sitt projekt FIA men
också tillsammans med tre andra vårdcentraler i stort EUprojekt där Norrbotten som enda landsting i landet inbjöds.
Nu ska det bli enklare att få kontakt med läkarvården.
Pressen inbjöds till Björknäs vårdcentral för en presentation
av projekten och en demonstration av ett användningsområde.
Presentationen gick galant men demonstrationen gick lite
sämre då den moderna tekniken krånglade.
– Det har alltid fungerat perfekt tidigare ... Men via sin
dator eller mobil kan man få rådgivning och många andra
tjänster, säger Lennart Isaksson, försöksledare från Intelli
Work.
Direkt feedback
Meningen var att visa upp hur den nya tekniken kan underlätta i kontakten med vården. Med internetuppkoppling
och webbkamera slipper man klä på sitt febriga barn och
ta sig till vårdcentralen. Istället får man direkt feedback via
modern teknik.
Karl Johan Westborg, verksamhetschef för Björknäs vårdcentral, berättar att det finns många områden där IT-tekniken kan vara användas med fördel.
– Det är inte någon ny teknik,
bara ett nytt sätt att använda
tekniken, säger han.
FIA, framtidens innovativa arbetssätt, är ett projekt där
Björknäs under 18 månaders
tid ska erbjuda sina patienter
ett nytt sätt att få råd, hjälp och
instruktioner.
Patienten kan hemifrån få
direktinstruktioner av sjukgymnast, konsultera läkare eller
få stöd i egenprovtagning och
medicinering.
– Vi hoppas kunna stärka patienternas ställning och vara
mer tillgängliga, menar Karl Johan Westborg.
Tillsammans med Grytnäs, Sanden och Övertorneå vårdcentraler deltar Björknäs i ett stort EU-projekt, Renewing
Health, där nästan 8 000 patienter från nio länder deltar. Som
enda landsting i landet inbjöds Norrbotten och syftet är att
ta reda på hur de nya vårdmetoderna upplevs av patienter
och vårdpersonal.
Lilian Setic, ordförande för DSK föreningen i Norrbotten
kom jag i kontakt med i höstas i Uppsala på ordförandedagarna. Hon skickade några artiklar som handlade om olika
projekt i Norrbotten.
Mera information om olika projekt finns att läsa på Luleå
Tekniska Universitets hemsida www.ltu.se/forskning
Leila Haapaniemi
Redaktionskommittén
H älsan i C entrum 1 • 11 23
Annons
DEBATT
Sköterska eller sjuksköterska,
distriktssköterska eller distriktssjuksköterska???
Ständigt denna förvirring när det gäller vår titel!
2007 orsakade jag en debatt i ICA-kuriren för att jag reagerade på ordet ”sköterska”. På framsidan av Ica-kuriren nr
38 2007 stod det ”Sköterskan blev rörmokare”. I redaktörens
krönika kunde man läsa ”om sjuksköterskan som bytte bana”
I själva artikeln stod det att hon var utbildad undersköterska.
Jag försökte förklara att:
1. Det finns inget yrke som heter sköterska. Man är sjuksköterska, tandsköterska, barnsköterska, undersköterska
etc.
2. Undersköterska och sjuksköterska är INTE samma sak.
Undersköterska är en gymnasieutbildning. Sjuksköterska är en högskoleutbildning. Efter avslutade studier
har man en kandidatexamen i omvårdnad samt en skyddad yrkestitel i kraft av legitimation.
Förutom en ordentlig debatt, främst på nätet, fick jag ett
brev hemskickat från en kvinna som skrev att hon fann min
insändare smått löjlig men ville rätta ett sakfel: att sjuksköterskeutbildningen inte innebär att man avlagt en kandidatexamen. För en fil.kand. examen (enl. gamla systemet)
krävs 60 poängs fördjupningsstudier i huvudämnet och en
kvalificerad uppsats. Det var ju precis vad sjuksköterskeutbildningen var!
I somras kom ett långt mail till DSF i Sverige som vände
sig till representanter för distriktssköterskor, företagssköterskor och skolsköterskor. Avsändaren var specialistutbildad
sjuksköterska och kontentan av mailet var att hon vädjade
att vi av säkerhetsskäl skulle ändra våra föreningar namn och
yrkestitlar, så att det tydligt framgår att vi är specialistutbildade sjuksköterskor.
Enligt vår kompetensbeskrivning är vår rätta titel: legitimerad sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen
distriktssköterska. Där står även att specialistsjuksköterskeexamen till distriktssköterska ger en skyddad yrkestitel.
Bestämmelser om legitimation, ensamrätt till yrke, skyddad yrkestitel och skyddad specialistbeteckning finns i lagen
(1998:531) om yrkesverksamhet på hälso-och sjukvårdens
område, LYHS. Från och med den 1/1 2011 finns dessa
bestämmelser i den nya patientsäkerhetslagen. Legitimationens huvudfunktion är att vara en garanti för att personalen har en viss kunskapsnivå och vissa personliga egenskaper.
Idag finns 21 yrkesgrupper i vården som är legitimerade.
Den som är legitimerad har skyddad yrkesbeteckning och
skyddad yrkestitel. Detta innebär att legitimationen ger en
ensamrätt för yrkesutövaren att ange för allmänheten att
han/hon är legitimerad. Den som inte är legitimerad får inte
använda en skyddad yrkestitel.
Nuvarande specialistsjuksköterskeexamen infördes 2001
med elva inriktningar, varav en är distriktssköterska. Det
är endast de som har specialistsjuksköterskeexamen som
får använda en specialistsjukskötersketitel. Detta kallas för
skyddad specialistbeteckning. Man får t.ex. inte kalla sig
distriktssköterska om man inte har examen för det - men
det finns inte något straff om man bryter mot bestämmelsen.
Detta betyder att sjuksköterska är en skyddad yrkestitel
och distriktssköterska är en skyddad specialistbeteckning.
Om vi inte själva har ordning på detta – hur ska då någon
annan kunna ha det?
Vi kan inte ändra vårt namn till distriktssjuksköterska. Men
vi kan vara tydliga med att vi är Distriktssköterskor och att
vi är Specialistutbildade Sjuksköterskor.
Kristina Hesslund
distriktssköterska och ordförande för DSF i Sverige
H älsan i C entrum 1 • 11 25
REPORTAGE
Hur dokumenteras triagering
på vårdcentral?
V
i arbetar på vårdcentral och använder oss dagligen
av Triagehandboken i våra möten med patienter och
i telefonrådgivningen. Triagehandboken beskriver
vilken vårdnivå den vårdsökande ska prioriteras till eller om
egenvård ska tillämpas då vissa förslag på egenvårdsråd finns
beskrivna. Under sluttampen av vår specialistutbildning till
distriktssköterska förra hösten fick vi erbjudande om att
som fördjupningsarbete göra en studie i
syfte att undersöka i vilken utsträckning
de råd som sjuksköterskor i telefonrådgivning ger dokumenteras, om givna råd
följer Triagehandbokens rekommendationer och om det refereras till Triagehandboken. Detta som ett led i utvärderingen
av Triagehandboken som primärvården
Region Skåne avsåg att göra. Vår handledare var Eva Drevenhorn.
Triagering används av all hälso- och
sjukvårdspersonal vid alla möten med
patienter som söker vård och råd. Patientens vitala funktioner tillsammans med
symtombeskrivning utgör grund för att
snabbt och säkert bedöma vårdbehov och
prioriteringsnivå hos den vårdsökande.
Syftet med triagering är således inte att
ställa diagnos utan att vara ett stöd vid
bedömningen. Triagehandboken ges ut
av Region Skåne och är ett symtombaserat beslutsstöd som
granskats av företrädare från olika medicinska specialiteter
och den uppdateras fortlöpande. En basutbildning ges av
Region Skåne till sjuksköterskor som arbetar med triagering och efter avlagt prov erhålls ett certifieringsbevis. För
de sjuksköterskor som har lokalt och centralt ansvar för fortsatt utbildning finns en 5-poängsutbildning om triagering i
sjukvården.
För vår undersökning valdes varannan, dvs. 44 av de 93
vårdcentralerna i Skåne, ut från en lista. Urvalet var strategiskt för att täcka in de olika journalsystemen i lika hög
grad. Varje vårdcentral ombads att skicka 10 journalnotat
från triagering i telefon från ett specifikt datum. Två notat
per vårdcentral granskades enligt en granskningsmall som vi
utarbetat för detta ändamål. Granskningsmallen som användes innehöll grundläggande uppgifter om bl.a. aktuellt journalsystem, datum för granskning, patientens kön och ålder
och kontaktorsak. Uppgifter om anamnes, omvårdnads- eller
medicinsk diagnos, givna råd och dess relation till Triagehandboken ingick också.
26
H älsan i C entrum 1 • 11 Etthundrasjuttioåtta journalnotat mot förväntade 440 skickades till Eva Drevenhorn. Vissa vårdcentraler skickade fler
än 10 notat och andra endast ett fåtal eller inga alls. Journalnotaten från respektive vårdcentral lästes tills två notat
hittats där telefonsamtalet bedömdes handla om triagering,
38 stycken. Fyrtiofyra vårdcentraler var inbjudna men bara
23 (52,2 %) deltog.
I 9 av de 38 utvalda notaten dokumenterades givna råd. I 6 av dessa fanns
givna råd beskrivna men endast i ett fall
följde råden Triagehandboken. Dessa
råd kunde vara mer eller mindre specificerade, t.ex. exakta anvisningar om
recept på medel mot torsk, råd om att
fortsätta med svampsalva vid svamp i
ljumskarna eller information om läkemedelsbiverkning. Något råd handlade
både om egenvård samt vad patienten
skulle göra om symtomen förvärrades. I
ett journalnotat dokumenterades endast
att egenvårdsråd givits, men inte vilka
råd. I 32 av de 38 notaten hänvisades
till läkare på den egna mottagningen,
någon annan instans, specialistkontakt,
ny kontakt vid försämring eller annat.
Tjugo journalnotat följde Triagehandbokens rekommendation om hänvisning till angiven vårdnivå. Exempelvis långvarig huvudvärk bör triageras till vårdcentralen. Likaså bör bett från
hund/katt få en akuttid på vårdcentral. Ett fall hänvisades
till akutmottagning på grund av att läkartider på den egna
enheten var slut. I fyra av 38 fall var det oklart p.g.a. bristande anamnes eller så framkom det inte i anteckningen om
patienten erhållit tid eller inte. I sex fall av 38 var det oklart
vilken vårdnivå som skulle ha hänvisats till eller så fanns
hänvisning inte att tillgå i Triagehandboken. Som exempel kan nämnas om det föreligger blod i avföringen utan
diarré, läkemedelsbiverkning, vax i öronen, allergiska besvär
med kliande ögon eller misstanke om diabetes hos barn och
vuxna saknas klara riktlinjer i Triagehandboken. I nio fall
av 38 var triageringen felaktig. Antingen hade patienterna
fått tid då de enligt triagehandboken skulle kunnat avvakta
eller så hade de fått hänvisning till fel vårdnivå. Det fanns
dokumenterat i två notat att Triagehandboken använts. Det
dokumenterades i dessa fall som ”prioritering enligt Triagehandboken”. Ingen sidhänvisning angavs. Anamnes dokumenterades i nästan alla notat (32 av 38) men informationen i anamnesen varierade mycket.
REPORTAGE
Anamnesen kunde beskrivas så här:
”Hundbiten igår i finger vid led”
”Ont i en fot svårt att stödja på foten, är diabetiker”
”Har haft huvudvärk i 5-6 månader”
”Varit på semester i Sicilien, kom hem i fredags, patienten insjuknade med huvudvärk, dagen innan, temp, andas, ej muskelvärk.
Kan svälja”
Resultatet från vår undersökning visar på en undermålig dokumentation som bör tas på största allvar. Omsorgsfull dokumentation är en förutsättning för kvalitetssäkring
och omvårdnaden blir synlig. Dokumentation är grunden
för patientsäkerhet, ska kunna användas i undervisning och
handledning och även möjliggöra forskning. Lagstiftningen
ålägger sjuksköterskan att dokumentera ”väsentliga uppgifter”. Det är alltså upp till varje enskild sjuksköterska att
bedöma vad som räknas som sådana.
Under vår granskning har det klart framkommit att
omvårdnadsdokumentation av telefonkontakter journalfördes mycket individuellt. Vi tyckte oss märka en kvalitetsskillnad i dokumentationen beroende på vilket journalsystem
som använts. I vissa journalsystem finns färdiga mallar med
utvalda sökord att användas vid telefonkontakt och någon
vårdcentral har också lagt till bedömning enligt Triagehandboken i denna mall. En sådan färdig mall torde fungera som
en påminnelse om att använda Triagehandboken och underlätta dokumentationen av givna råd eller hänvisning.
Bortfallet var ganska stort. Det nedslående lilla material
vi fick in, från 23 av 44 vårdcentraler, beror till en del på att
vissa vårdcentraler hävdar att det inte förts någon journal
från telefonkontakter den aktuella dagen. Det är känt också,
av oss, att man på vissa vårdcentraler har som rutin att inte
dokumentera telefonkontakten om den leder till läkarbesök samma dag. Enligt patientdatalagen har distriktssköterskan/sjuksköterskan skyldighet att föra en patientjournal och
ansvarar för sina uppgifter i den. Journalen ska även innehålla vem som har gjort en viss anteckning och när denna
gjordes, uppgifter om aktuellt hälsotillstånd och också medicinska bedömningar ska dokumenteras. Snart sagt alla telefonsamtal, som besvaras av en sjuksköterska, oavsett om de
leder till läkartid, egenvårdsråd eller triagering till annan
vårdgivare, får sägas vara en medicinsk bedömning och ska
dokumenteras som sådan.
Datajournalsystemen skiljer sig mycket åt i Skåne och
de ger sjuksköterskorna olika mycket hjälp i användningen
av sökord och mallar. En översyn av dessa skulle vara önskvärt och skulle kunna förbättra bl.a. dokumentationen av
telefontriagering. Triagehandboken är enligt vår uppfattning
och erfarenhet ett värdefullt redskap i den komplexa uppgiften att göra medicinska bedömningar via telefon. Vi tror
att Triagehandboken används mycket mer än vad som framkommit här, men att det dokumenteras i liten utsträckning.
Meningen är inte heller att sjuksköterskan vid varje kontakt
med patienter ska behöva slå i Triagehandboken utan vid
vanligt förekommande symtom och efterhand som vanan
införlivas i det dagliga arbetet kommer behovet av att slå
upp vid varje triagering att minska. Uppföljningsdagar av
två-dagarsutbildningen i Triage kan vara värdefullt för att
ge utrymme för diskussioner och reflektioner om hur implementeringen har gått på de olika vårdcentralerna, vilka svårigheter man stött på och för att uppdatera kunskapen i triagering.
Camilla Andersson, 33 år, har arbetat som sjuksköterska
sedan 1999 och blev färdig distriktssköterska i november
2009. Arbetar på vårdcentralen Lindängen i Malmö. Har
speciellt intresse av demenssjukdomar och har för avsikt att
starta upp en minnesmottagning.
Anna Sövgren, 34 år har arbetat som sjuksköterska sedan
-1999 och blev färdig distriktssköterska i november 2009.
Är just nu föräldraledig med tredje barnet. Har arbetat på
vårdcentralen Lindängen sedan 2006 men har gått över till
att arbeta heltid på BVC där hon har sitt största intresse.
H älsan i C entrum 1 • 11 27
UPPSATS
Magisteruppsats
Distriktssköterskans erfarenheter
och inställningar till FYSS och FaR
Vi genomförde under specialistutbildningen till distriktssköterskor vid Högskolan i
Gävle en intervjustudie för att belysa distriktssköterskans erfarenheter och inställningar till Fysisk Aktivitet i Sjukdomsprevention och Sjukdomsbehandling (FYSS) och
Förskrivning av Fysisk aktivitet på recept (FaR).
V
i anser att FYSS och FaR är ett oerhört viktigt hälsoarbete där stora vinster i folkhälsan kan uppnås.
Preventivt folkhälsoarbete är ett av distriktssköterskans stora arbetsområden. Distriktssköterskan skall ha
kompetens och en förmåga till att stärka patienten till god
hälsa genom ett hälsofrämjande synsätt.
Vi behöver idag mer än någonsin se över vår livsstil och
då genom att bland annat öka vår fysiska aktivitetsnivå. De
flesta vet att ett stillasittande liv inte är hälsosamt. Många
sjukdomstillstånd är förknippade med en alltför låg aktivitetsnivå.
Fetma, diabetes mellitus typ 2, hjärtkärlsjukdomar, psykiskt illabefinnande etc. Vi vet också att många sjukdomstillstånd kan lindras eller förbättras med hjälp av fysisk aktivitet.
Boken FYSS, som även finns att tillgå som nätversion kan
sägas vara en anspelning på FASS. FYSS 2008 består av en
sammanfattning av dagens kunskapsläge om hur man kan
förebygga och behandla olika sjukdomstillstånd med fysisk
aktivitet. FYSS har framställts av Yrkesföreningar för fysisk
aktivitet med ekonomiskt stöd från Statens folkhälsoinstitut.
Patienten kan många gånger ha svårt att komma igång
själv med en aktivitet och kan då behöva hjälp och stöd av
t.ex. en distriktssköterska som även förskriver fysisk aktivitet på recept.
Distriktssköterskans roll är att få patienten motiverad
till ett mer aktivt liv. Distriktssköterskan måste också vara
lyhörd för patientens önskemål och anpassa aktiviteten till
patienten beroende på vad som vill uppnås med den ordinerade aktiviteten. Behöver patienten förbättra sin kondition i ett blodtryckssänkande syfte eller för att gå ned i vikt?
Är styrketräning, simning eller stavgång något som intresserar patienten? Kanske gruppaktiviteter hos t.ex. Friskis och
Svettis som tar emot FaR är något som kan passa patienten
för att på så sätt komma igång?
Efter en förskrivning skall en uppföljning bokas in inom
en lämplig tidsram för avstämning med patienten. Uppföljningen genererar också pengar till verksamheten.
28
H älsan i C entrum 1 • 11 Distriktssköterskorna som deltog i studien rekryterades
i ett län i Mellansverige vid två hälsocentraler med hög förskrivning av FaR respektive vid en hälsocentral som hade en
lägre förskrivning av FaR. Sammanlagt deltog 17 distriktssköterskor i studien. Intervjuer genomfördes. Författarna
analyserade materialet enligt kvalitativ innehållsanalys och
det resulterade i två kategorier, Organisation och Individ
med respektive underkategorier.
Vi är ålagda att arbeta med hälsofrämjande insatser ändå
tycks det vara trögt att komma igång med arbetet. Distriktssköterskornas inställning till arbetet med FYSS och FaR var
dock positiv. Många argument till låg förskrivning av FaR
var brist på stöd från ledningen, brist på utbildning kring
förskrivning, utbildning i motivationsarbete samt brist på tid.
Men även den enskilda distriktssköterskans inställning verkade inverka huruvida FaR förskrevs eller inte. De distriktssköterskor som arbetade med ett specialiserat arbete som
diabetes, blodtryck eller hälsosamtal var de mest aktiva förskrivarna. De övriga distriktssköterskorna menade att de inte
hade samma tid i mötet med patienten för att hinna motivera patienten, diskutera livsstilsfrågor och förskriva FaR.
Författarna tolkar underförstått detta argument om brist
på tid som den enskilda distriktssköterskans inställning. Ett
eget ansvar finns och då kan förslagsvis en längre avsatt tid
bokas.
Uitfrån resultatet av studien anser vi att det skulle vara
intressant att vidare studera patientens upplevelse av stöd
från distriktssköterskan till livsstilsförändringar och förskrivning av fysisk aktivitet.
Erika Söderlund
Jessica Westman
UPPSATS
FAKTA
Erika Söderlund är 30 år och bor och arbetar i Hudiksvall som nyfärdig distriktssköterska på Hudiksvalls
HC sedan avslutad utbildning. Umgås med vänner
och familj på fritiden där en liten systerson ingår.
Motionerar nu genom stavgång och simning ibland.
I nuläget arbetar jag mycket kring våra hemsjukvårdspatienter. En stor omorganisation är i antågande då hemsjukvården skall kommunaliseras
inom snar framtid.
Jessica Westman, bor i en by utanför Hudiksvall.
Är gift och har tre små barn. Jobbar som sjuksköterska inom kommunen men hoppas på att få
jobb som distriktssköterska inom snar framtid.
Familjen och vänner hör till de största intressena
men även motion. Tränar regelbundet två gånger i
veckan samt gör dagliga promenader med hunden.
Tror verkligen att motion kan förbättra hälsan.
H älsan i C entrum 1 • 11 29
Annons
F ORSKNING
Iktyos – Torr hud som behöver hjälp
Ben hos skolpojke med könsbunden iktyos
Presentation av författaren
Agneta Gånemo är barnsjuksköterska/distriktssköterska vars
livsbana tog en annan väg på grund av två av hennes barn.
Agnetas första och fjärde barn har en medfödd form av hudsjukdomen iktyos. Detta har medfört att hennes intresse och
fokus efter drygt 20 år som sjuksköterska och vårdlärare blev
att hjälpa dem som har iktyos. Efter en lång tids studerande
och forskning är Agneta idag medicine doktor och docent i
dermatologi. Hon arbetar på hudkliniken vid Skånes universitetssjukhus i Malmö. Hennes forskningsfokus är två områden: iktyossjukdomarna och livskvalitet vid olika hudsjukdomar. Hon har 2008 skrivit en bok om iktyos och är en ofta
anlitad föreläsare och håller även i fortbildningar för hudsjuksköterskor i dermatologisk/venereologisk omvårdnad.
Iktyos – Torr hud som behöver hjälp!
Som distriktssköterska möter du säkert ofta människor som
frågar efter behandling av sin torra hud. Det är ett av våra
vanligaste tillstånd och mjukgörande krämer är en miljardindustri. Dagens intensiva duschande med flytande tvålar och
vår torra inomhusluft ger även en normal hud en viss torrhet, men all torr hud är inte orsakad av yttre faktorer, utan
det kan även bero på sjukliga förändringar såsom t.ex. iktyos.
Beskrivning
Iktyos är en grupp av ärftliga hudsjukdomar som har stora
kliniska variationer, från en lätt torr och kliande hud till en
svårt skadad hudbarriär. Huden kan vara kraftigt förtjockad,
torr och fjällig med större mörka fjäll eller intensiv rodnad
med ljus tunnare hudavlossning. Det finns också iktyosfor-
mer som är kopplade till ett syndrom, där andra symtom
kan vara mer dominerande. Iktyos indelas i fem huvudvarianter: vanlig iktyos (ichthyosis vulgaris), könsbunden iktyos,
blåsbildande iktyos, lamellär iktyos och syndrom kopplade
till iktyos. De tre sistnämnda är medfödda, svåra och dessutom indelade i ett antal undergrupper. Alla former startar i
tidiga barnaåren, de är livslånga och något botemedel finns i
nuläget inte. Däremot finns det en del man kan göra för att
underlätta symtomen. I artikeln här kommer jag huvudsakligen att inrikta mig på de något lindrigare formerna, vanlig
iktyos och könsbunden iktyos och vad Du som distriktssköterska kan göra för dessa personer.
Ichthyosis vulgaris kallar vi vanlig iktyos fortsättningsvis.
Denna form är också den mest förekommande av alla iktyosformer med en frekvens på 1/300 personer. Vilket betyder
cirka 30 000 personer i Sverige. Pojkar och flickor drabbas
i samma utsträckning. De flesta har inte fått någon diagnos
eller någon orsak/förklaring till sin torra hud. Hudtorrheten och fjällningen finns ofta hos fler än en i familjen. Diagnosen ställs ibland mer av en tillfällighet då de söker läkare,
särskilt hudläkare, av annan orsak. Vanlig iktyos märks under
de första levnadsåren då barnet har en extremt torr hud med
fastsittande fjäll, särskilt på extremiteterna. Böjvecken är
symtomfria från iktyos. I handflatorna och fotsulorna finns
ett ökat antal linjer. Årstidsförbättring (sommartid) respektive försämring (vintertid) är markant vid denna form av
iktyos. Föräldrar har ofta påpekat på BVC att barnet har en
särskilt torr hud men inte fått någon utredning eller diagnos
ställd. Om barnet däremot har ett atopiskt eksem kan de ha
fått den diagnosen och behandling för detta.
H älsan i C entrum 1 • 11 31
FORSKNING
Sedan lång tid tillbaka har man ansett att det funnits en
koppling mellan atopiskt eksem, allergisk snuva och vanlig
iktyos och idag har denna koppling blivit mer klarlagd. Brist
på vissa viktiga ämnen i hudbarriären (keratohyalina granula och filaggrin) leder till en dålig hudbarriär som i sin
tur ger ett torrt och förtjockat hornlager. Denna dåliga hudbarriär gör det också lättare för ämnen att gå igenom huden
och möta immunsystemet. Mutationer i profilaggringenen
är orsak till atopiskt eksem och vanlig iktyos och personen
kan ha en eller båda tillstånden.
Könsbunden iktyos (X-kromosombunden recessiv iktyos)
är en iktyosform som enbart drabbar pojkar/män med en
frekvens på 1/3000 pojkar vilket betyder att den också är
en relativt vanlig form av iktyos. Det är vanligt att den lilla
pojken med könsbunden iktyos också har en morfar eller
andra manliga släktingar med samma symtom. Vid könsbunden iktyos omvandlas inte kolesterolsulfatas till kolesterol i hornlagrets fetter i överhuden. Detta försvårar avstötning av horncellerna och ger en torr hud med mörk fjällning.
Detta är särskilt framträdande på extremiteterna, i hårbotten
och nacken samt på bålens sidor. Ibland kan personen med
könsbunden iktyos uppfattas som smutsig på grund av den
brungråa färgen på fjällen, vilket naturligtvis inte är fallet.
Information till omgivningen är mycket viktigt.
Könsbunden iktyos kan i vissa fall märkas redan direkt
efter födelsen, alternativt någon eller några dagar efter födelsen. Men vanligast är att sjukdomen märks efter de första
veckorna/månaderna. Inte sällan berättar föräldrar om att de
påpekat torrheten och fjällningen för personal på BB eller
BVC, men inte tagits på allvar utan fått andra förklaringar
till barnets torra hud. Rekommendationerna att smörja
barnet med bröstmjölk brukar inte ge någon positiv effekt.
Det är viktigt att de som har iktyos, oavsett svårighetsgrad, får hjälp för sina hudbesvär. Det vanliga är att de med
de svåraste formerna av iktyos har regelbunden kontakt med
en hudläkare och övriga har sin husläkare och vårdcentral
som sin kontakt för hudsjukdomen. Tyvärr är det inte ovanligt att de med könsbunden- respektive vanlig iktyos är odiagnostiserade eller t.o.m. missförstådda och obehandlade.
Min erfarenhet är att alla accepterar sin diagnos och att det
är en obotligt ”torr hud” bara de får en förklaring till varför
huden är som den är.
Behandling – omvårdnad
Det finns ännu ingen botande behandling för någon av
iktyosformerna. Behandlingen är utvärtes och i svåra fall
kan även invärtes behandling komma ifråga. För de flesta
är behandlingen ett måste och skall ingå i den dagliga rutinen. Det finns ingen utvärtes eller invärtes behandling som
passar alla personer med iktyos och alla iktyosformer, utan
det är viktigt att det blir en noggrant genomtänkt individuell
behandling. Personen måste också trivas med sin behandling
för att det skall fungera optimalt. För föräldrar till barn med
iktyos och även för de vuxna gäller det att prova sig fram i
samråd med behandlande läkare, till vad som fungerar bäst.
32
H älsan i C entrum 1 • 11 Att duscha eller bada en till två ggr per dag brukar vara
bra och kännas skönt, eftersom vattnet har en gynnsam
effekt och mjukar upp huden när den är torr, samt att den
rengör och minskar risken för hudinfektioner. Det är då viktigt att duschen eller badet alltid åtföljs av smörjning. Det är
alltså inte kontraindicerat eller försämrande att duscha dagligen om man har en torr iktyoshud. Ofta kommer patienter till mottagningen och berättar att de fått rekommendationen att enbart duscha eller bada en gång i veckan pga. sin
torra hud. När de sedan får ordinerat dusch eller bad dagligen förbättras besvären avsevärt. Men det allra viktigaste är
att smörja huden direkt efter badet under tiden huden fortfarande är varm och fuktig.
För personen med iktyos är smörjning viktig, ja i vissa
fall livsviktig. Smörjer man inte kan huden spricka och bli
sårig vilket i sin tur smärtar och såren kan bli infekterade.
Är huden dåligt behandlad med mycket sprickor kan krämerna svida och då låter man bli att smörja vilket gör huden
ännu sämre. Det blir lätt en ond cirkel. Regelbundenhet och
noggrannhet är en god vana. Ju mer regelbundet det blir för
barnet desto lättare att komma ihåg och få barnet att acceptera sin dagliga smörjning.
En kräm som fungerar bra för den som har iktyos skall
vara fuktighetsbevarande, mjukgörande och lösa upp och
uppluckra hornlagret i huden. Den bör innehålla en verksam
substans s.k. keratolytika såsom karbamid, AHA (mjölksyra eller glycolsyra), propylenglycol, glycerol eller salicylsyra.
Karbamidtillsatser är den mest använda tillsatsen i Europa
för torr hud och det finns ett stort antal krämer (Canoderm,
Calmuril, Fenuril, Karbasal etc.) med olika procentsatser av
karbamid. En kombination av mjölksyra och propylenglycol som finns i Locobase LPL kräm är en annan bra kräm
för personer med iktyos. Att smörja ett litet område såsom
hårbotten med Decubal kräm innehållande 2 – 5 % salicylsyra kan vara bra, men stora ytor skall inte behandlas med
salicyl pga. förgiftningsrisk. Eftersom ovanstående krämer
kan svida på särskilt små barn så är det oftast bättre att
använda Miniderm till barnet så att det inte blir ledset utan
att det känner det skönt att bli smort istället. Kortisonkrämer/salvor är används ofta vid olika hudsjukdomar. Det är
dock inte effektivt för att förbättra symtomen vid iktyos men
kan användas om personen har eksem tillsammans med sin
iktyos vilket kan vara fallet vid vanlig iktyos.
Invärtes behandling med syntetiska A-vitaminer kan
vara förenat med svåra biverkningar varför enbart äldre barn
och vuxna med de svåraste formerna av iktyos kan få denna
behandling av sin hudläkare. Invärtes behandling ersätter
dock inte utvärtes behandling.
Barn med svår iktyos
Även ett barn med svår medfödd iktyos kommer att gå på
vanliga kontroller och vaccinationer på BVC. Barnet skall i
alla lägen behandlas som ett barn i första hand och i andra
hand ett barn med en hudsjukdom/funktionshinder. Det
viktiga och överordnat allt annat, är att se och hantera barnet
F ORSKNING
viktigt att personen med iktyos får en individuellt utformad
omvårdnad och att ordinationen på behandling följs av all
personal. Detta för att personen skall få en så god livskvalitet som det går trots sin hudsjukdom.
Förvärvad iktyos (aquired ichthyosis) är en iktyosform
som inte har någonting att göra med andra iktyosformer
men som ändå då och då benämns som vanlig iktyos. Alla
former av ärftlig iktyos, även mycket sällsynta, har startat
i barndomen. Förvärvad iktyos kommer däremot i vuxen
ålder och i samband med någon annan, oftast svår, invärtes
sjukdom t.ex. malignitet. Det finns ett 40-tal olika invärtes
sjukdomar uppdelade i olika grupper som kan orsaka förvärvad iktyos. Behandlingen är densamma som vid andra
former av iktyos.
Hårbotten hos spädbarn med könsbunden iktyos
på samma sätt som alla andra barn i samma ålder. De allra
flesta barn med svår iktyos är i övrigt helt normala och
brukar utvecklas normalt både fysiskt och psykiskt. De går
i vanlig förskola och skola och kan vara med på de flesta av
barns lekar och aktiviteter. Det som skiljer är huden, dvs.
det yttre och det är viktigt att föräldrar till barn med svår
iktyos också får möjlighet att delta i föräldragrupper och
öppen förskola mm på samma villkor som alla andra. Föräldrarna behöver kanske psykisk stöttning den första tiden.
Hjälp gärna till med den kontakten.
Äldre med iktyos
Eftersom iktyos är livslångt finns det ett stort antal äldre
personer med olika former av iktyos. Många av dem som har
iktyos funderar med oro över hur det skall bli med hudbehandlingen under kommande dagar då de är för gamla eller
eventuellt för sjuka att klara av sin behandling själva. På äldreboende i likhet med dem som har hemtjänst är det vanligt
förekommande att den äldre personen blir duschad en gång
varannan eller eventuellt varje vecka. Stress hos personalen
för att hinna med så mycket som möjligt gör att det ska gå så
snabbt det bara kan. De flesta har inget badkar i sitt boende
och om det finns förekommer det att man bestämmer inom
vårdboendet att alla badkar skall kastas ut för att spara personalens ryggar. Allt detta missgynnar en person med ett stort
omvårdnadsbehov som en person med iktyos har.
Om en äldre eller funktionshindrad person har en iktyos,
behövs en regelbunden behandling med dusch eller bad och
en noggrann smörjning av hela huden dagligen. Detta är lika
viktigt som att ge en annan person med diabetes sitt insulin. Alla äldre har en torr och mindre elastisk hud, har man
dessutom en hudsjukdom med en skadad hudbarriär är det
ännu större besvär. Den äldre med eller utan en demens
kanske inte med ord kan uttrycka de behov som den har.
De kan inte förklara var det kliar, att huden stramar och gör
ont mm. Det är därför synnerligen angeläget att personalen
har fått en information om den boendes hudsjukdom och
att man är den boendes språkrör. Det är alltså i högsta grad
Vad kan distriktssköterskan hjälpa till med?
Du som distriktssköterska kan hjälpa personer med iktyos
på olika sätt. Genom att ge en information om sjukdomen,
hjälpa patienten att få en diagnos och ge råd om behandling så har du kommit långt. Du bör lyssna på föräldrar som
påpekar att barnet har en onormalt torr hud och inte avfärda
det med att alla barn har torr hud. Har barnet dessutom ett
atopiskt eksem kan kombinationen eksem och vanlig iktyos
vara viktig att uppmärksamma. Den äldre patienten behöver din hjälp och ditt stöd då hemtjänst och vårdbehovet
planeras.
Agneta Gånemo
Referenser
Gånemo A. ”Iktyos – en handbok för Dig som vill veta mer” 126
s, 2008. ISBN 978-91-633-3327-9
Vahlquist A, Gånemo A, Virtanen M. Congenital ichthyosis: an
overview of current and emerging therapies. Acta Derm Venereol. 2008;88(1):4-14.
Gånemo A., Sjödén P-O., Johansson E, et al.(2004) Health-Related Quality of Life among Patients with Ichthyosis. Eur J Dermatol 14:61-6
Gånemo A., Pigg M., Virtanen M. et al. (2003) Autosomal
Recessive Congenital Ichthyosis in Sweden and Estonia: Clinical, Ultrastructural and Genetic findings in 83 patients. Acta
Derm Venereol. 83; 24-30
Vahlquist A., Gånemo A, Pigg M et al. (2003) The Clinical Spectrum of Congenital Ichthyosis in Sweden: A Review of 127
cases. Acta Derm Venereol. Suppl. 213:34-47
Gånemo A., Lindholm., Lindberg M et al.(2003) Quality of life
in adults with congenital ichthyosis. J Adv Nurs 44(4), 1-9
Gånemo A., Virtanen, M., Vahlquist, A. (1999) Improved topical treatment of lamellar ichthyosis: a double-blind study of
four different cream formulations. Br J Dermatol 6: 141 1027-32
Socialstyrelsens kunskapsdatabas om; Kongenital iktyos, SjögrenLarssons syndrom eller Nethertons syndrom. www.socialstyrelsen.se/ovanligadiagnoser
H älsan i C entrum 1 • 11 33
Annons
KÅSERI
För distriktssköterskor
– lite tankar i tiden…
L
äser en artikel i Dagens sjuksköterska, där man skriver att inom de närmaste 15 åren kommer 65 % av nu
yrkesverksamma distriktssköterskor att gå i pension.
Den stora generationsväxlingen kommer främst att märkas
inom offentlig sektor och framförallt på mindre orter. Flera
högskolor har lagt ned sina distriktssköterskeutbildningar i
perioder, i brist på sökande och kompetenta lärare. Många
sjuksköterskor utbildas, men få läser vidare till distriktssköterskor. Avgörande för bristen är löneläget, säger Kristina
Hesslund, ordförande i distriktssköterskeföreningen.
Vad leder detta till?
Med ovanstående faktum är det kanske bra att en ny SBUrapport visar att det är positivt med hemblodtrycksmätning
vid högt blodtryck, för att styra den blodtryckssänkande
läkemedelsanvändningen. Högt blodtryck är en folksjukdom med knappt 2 miljoner drabbade. Detta gör att det är
den vanligaste orsaken till att patienter kontaktar primärvården idag. Vid mätning hemma slipper man en del av den
stresseffekt det kan ge att mäta blodtrycket på mottagningen.
Drygt en av tio får kraftigt förhöjda värden och därmed en
ökad risk för överbehandling, enligt Fredrik Nyström, professor vid Universitetssjukhuset i Linköping. En förutsättning är dock att patienten får noga instruktioner hur man
mäter och har en mätare som verkligen fungerar.
Flera av de stora Apoteksbolagen har nu ökat sin försäljning av blodtrycksmätare.
Men hur går det med andra patientkategorier som behöver såromläggning med kontinuitet eller hjälpmedel för sin
stomi, inkontinens eller diabetes, om vi inte har distriktssköterskor med förskrivningsrätt som kan hjälpa dessa patientgrupper? Till vem skall de vända de sig i framtiden?
Det finns även en del läkemedel i distriktssköterskans förskrivningsrätt som hon kan hjälpa patienten med när det
behövs. Genom vår förskrivningsrätt kan vi öka tillgängligheten och behålla patienten på den egna vårdenheten och
därmed kanske även en mer rätt vårdnivå i vissa fall.
Det är viktigt att vi värnar om vår yrkesroll, förskrivningsrätten samt använder den kunskapen och möjligheten den
ger, både nu och i framtiden. Stor del av mitt arbete i läkemedelskommittén består i att hålla distriktssköterskor inom
vårdvalet och kommunen uppdaterade inom läkemedelsförskrivningen, med nyheter och förändringar. Så tänk igenom
vad du behöver för fortbildningar framåt,, för att känna dig
trygg i din förskrivning samt kunna använda den på bra
sätt för alla.
Katarina Möller
[email protected]
Informationssköterska, Läkemedelskommittén
H älsan i C entrum 1 • 11 35
REPORTAGE
Distriktssköterskeutbildningen i Göteborg
När Anna Moberg, 27 år, var på VFU (verksamhetsförlagd utbildning) på
Gibraltargatans Vårdcentral i centrala Göteborg fick jag tillfälle att ställa några
frågor om utbildningen. Anna går första terminen på Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot distriktssköterska, 75 högskolepoäng.
Hur trivs du i kursen?
Anna: Jag trivs bra. Vi är 24 stycken i klassen med väldigt
olika bakgrund. Vissa kommer från slutenvården och andra
från primärvården. Jag är bland de yngsta i klassen. Det är
roligt och lärorikt med olika bakgrunder, då kan man lära
sig utav varandra. Tyvärr är det inga killar i klassen. Vet inte
hur man kan locka dem faktiskt, men kanske börja med att
uttrycka ett behov av det. Förhoppningsvis kanske det blir
fler om ett par år, då det är fler killar som utbildar sig till
sjuksköterska idag.
Vad tycker du om utbildningsprogrammet så långt?
Anna: Än så länge har vi läst kursen Barn och familjers hälsa
och just nu läser vi om vuxna och äldre. De blir ju ganska
övergripande, kurserna, eftersom det är en sån bred utbildning. I kurserna ingår fältstudiedagar, vilket är bra. Ser fram
emot de långa praktiktillfällen vi har senare i vår, då det
känns som man lär sig mest. Sen blir det ju D-uppsats med.
Vet du vad D-uppsatsen skall handla om?
Anna: Har lite tankar om att skriva inom ämnet spädbarn,
med det är inte helt klart. Vi skriver den två och två, så det
blir ett gemensamt beslut.
Dsk-student Anna Moberg samtalar med Erna Carlbom, patient på
Gibraltargatans Vårdccentral.
Hur kommer det sig att du valt distriktssköterskeutbildningen?
Anna: Jag valde den då det är en bred utbildning och möjlighet att arbeta inom många olika områden. Just nu känner jag
att jag skulle vilja arbeta inom barnhälsovården, men att jag
också skulle kunna tänka mig att arbeta med äldre. Kanske
en kombination.
Vad har du arbetat med innan?
Anna: Jag blev klar sjuksköterska vt-07 och har sedan dess
arbetat inom slutenvården. Först på Sahlgrenska och sedan
ett par månader i Norge. Sista året har jag arbetat på drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus inom barnkirurgin.
36
H älsan i C entrum 1 • 11 Hur hanterar du diskrepansen mellan teori och praktik?
Anna: Eftersom man har grundutbildningen sen innan
känns det som något man har en förkunskap om, att det
blir skillnad i praktiken. Får försöka att tillämpa den kunskap man lärt sig på bästa sätt i praktiken.
Vad tänker du om distriktssköterskerollen? Hur kan den utvecklas?
Anna: Jag tänker att det är ett självständigt arbete, där man
kan välja att rikta in sig på något specialområde. En roll där
jag kan utvecklas. Detta genom kompetensutveckling och
skiftande arbetsuppgifter och ansvarsområden.
Tack Anna för dina svar och LYCKA TILL!
Intervjuat och sammanställt av Anita Thanner, distriktssköterska, Gibraltargatans VC.
REPORTAGE
Korta frågor, Anna väljer:
lunchlåda eller personalmatsal
Birkenstock eller Foppatofflor
tallriksmodellen eller McDonalds
kvantitativ eller kvalitativ metod
Antonovsky eller Katie Eriksson
hemmakväll eller krogen
stavgång eller bungy jump ….svårt, helst inget av dem!
hembesök eller mottagning
dsk-utbildningen, Göteborg eller annan, var som helst
FAKTA
Specialistsjuksköterskeprogrammet vid Göteborgs
Universitet, Sahlgrenska akademin, leder fram till en
akademisk yrkesexamen som specialistsjuksköterska
med inriktning mot distriktssköterska. Vidare syftar programmet till en generell examen på avancerad nivå och
förbereder för fortsatt utbildning på forskarnivå.
Programmet omfattar 75 högskolepoäng varav verksamhetsförlagd utbildning (VFU) utgör 15 högskolepoäng och vetenskaplig teori och metod, 7,5 högskolepoäng. Huvudområdet är omvårdnad.
Termin 1.
Barns och familjers hälsa, 15 hp.
Vuxnas och äldres hälsa och ohälsa, 15 hp.
Termin 2.
Farmakologi och sjukdomslära med inriktning mot förskrivningsrätt för sjuksköterskor, 15 hp.
Hälsovård för barn, 7,5 hp. (VFU)
Klinisk omvårdnad i relation till vuxnas och äldres hälsa
och ohälsa, 7,5 hp. (VFU)
Termin 3.
Examensarbete i omvårdnad med inriktning mot primärvård, 15 hp.
Specialistsjuksköterskeprogrammets lokala profil utgår
från den patientnära forskning som bedrivs vid Institutionen för vårdvetenskap och hälsa.
(Hämtat från: Utbildningsplan för Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot distriktssköterska,
75 högskolepoäng, fastställd av Sahlgrenska akademistyrelse 2006-11-24, reviderad senast 2010-08-20.)
H älsan i C entrum 1 • 11 37
Annons
LIVSSTIL
140 matbilder säger mer än
många tusen ord
Att ge goda råd om mat utifrån näringsrekommendationer är inte alltid helt
lätt. Råden kan lätt bli teoretiska, svårbegripliga, oinspirerande och ibland
ganska trista. En bild säger mer än tusen ord. Det var utgångspunkten till
Gunilla Järnblads idé att utveckla en ”näringstabell i bildform”, som kunde
bli ett pedagogiskt redskap för alla som arbetar med mat och hälsa eller
mat vid sjukdom.
För vem?
Idén är förverkligad och bildmaterialet har nu funnits en tid
och blivit något av en succé bland dietister. Gunilla Järnblad
tror inte att materialet är så känt bland andra yrkesgrupper.
Målgrupp är egentligen alla som arbetar professionellt med
kostrådgivning som hushållslärare, distriktssköterskor, skolsköterskor och kostintresserade sjuksköterskor över huvud
taget.
Praktisk lathund
Bildmaterialet underlättar inte bara för patienter att få en
bättre förståelse för näringsinnehåll i mat och måltider. Det
är också en praktisk lathund för den som förmedlar kostbudskap och kanske inte har tid och ork att vara väl förtrogen med näringsinnehåll i mat. Med hjälp av matatrapperna
kan man snabbt kolla upp, jämföra och uppskatta näringssammansättningen i olika livsmedel och i hela måltider.
Vad då?
I korthet består materialet av ca 140 bilder av vanliga livsmedel i verklig storlek. Bilderna är tryckta på kartong och
utstansade (ungefär som ”gallerixbilder”). På baksidan av
varje bild finns uppgifter om näringsinnehåll i den avbildade mängden – energi, kolhydrat, protein, fett, mättat fett
och fiber.
Till bildmaterialet har Gunilla kopplat en hemsida,
kostateljen.se. Ambitionen är att den ska bli ett komplement
där både rådgivare och patienter kan hämta mer information.
Till vad?
Näringstabell i bildform innehåller i sig inget matbudskap.
Exakt hur bilderna ska användas, är upp till användaren.
De kan användas för att åskådliggöra många aspekter på
näringsinnehåll i mat – att översätta kostrekommendationer till mat på tallriken. Bilderna öppnar ofta för inspirerande samtal kring matval och bidrar till en dialog mellan t
ex sköterska och patienter.
Bildmaterialet kan användas individuellt eller vid gruppbaserad utbildning. Det fungerar utmärkt i viktgrupper.
Materialet är anpassat för kolhydraträkning vid diabetes.
Flertalet användare arbetar dock med annan typ av kostrådgivning – med prevention och behandling av andra kostrelaterade sjukdomar, som hjärt- /kärlsjukdomar och fetma. Det
passar också utmärkt för kostutbildning generellt.
– Kanske vill man informera om gluten och förstärka det
man säger med bilder, föreslår Gunilla som exempel.
Vem är Gunilla Järnblad?
• Driver sedan 14 år tillbaka
enkvinnsföretaget KostAteljén.
• Arbetar främst som föreläsare,
textförfattare och producent av
utbildnings-/informationsmaterial.
• Tidigare arbetat som dietist
och som informatör inom
livsmedelsindustrin.
• Intressen: Yrkesskadad och
hopplöst intresserad av mat.
Njuter också av trädgård, natur,
körsång och av livets små söta
efterrätter: 7 stycken barnbarn.
• Motto: Man kan inte förlänga
sitt liv, men det är synd att
förkorta det.
På nästa sida ges en kort beskrivning av hur bildmaterialet ser ut.
H älsan i C entrum 1 • 11 39
LIVSSTIL
bildMATerialet – kort beskrivning
Avokado, 90 g (80 g ätlig del)
130 kcal
Kolhydrat:.......3 g
Protein:........1 ½ g
Fett:.................12 g
Fiber:............2 ½ g
Mättat fett:…1 ½ g
Alla livsmedel är avbildade i naturlig storlek.
Av informationen,som är tryckt på baksidan, framgår det
att en avokado av just den här storleken väger 90 gram (=
en typisk vikt för en avokado) och att en 90 grams avokado
ger: 130 kcal, 3 g kolhydrat o.s.v.
Näringsvärdet gäller ätlig del. Man behöver alltså inte
själv veta, hur stor del av ett livsmedel som är avfall.
Mängderna anges ofta i både gram och i hushållsmått och
i förekommande fall både i otillagad och tillagad mängd. Det
kan vara praktiskt att veta vad som är en normalportion ris
uttryckt både i gram och i dl och t ex att en 70 grams portion okokt pasta motsvarar 3 dl kokt spagetti. Om pastan
är makaroner eller skruvar blir serveringsportionen ca 4 dl.
På många bilder finns näringsvärden för likande livsmedel.
På baksidan av smågodisbilden
finns också näringsinnehåll för
motsvarande mängd ”naturgodis”.
En del livsmedel finns i två portionsstorlekar - för att materialet
ska passa både för barn och vuxna.
Fruktmängderna är anpassade så
att mängden kolhydrater ska vara
jämnt 10-tal (ett önskemål från
dem som sysslar med kolhydraträkning vid diabetes).De mängderna råkar även sammanfalla med
normalvikterna för många frukter.
Portionsstorlekar är ofta normalportioner enligt Livsmedelsverkets
definition. Ibland kan mängden
utgå från en vanlig förpackningsstorlek, ex ½ paket bacon. Näringsinnehållet för ½ paket bacon ger
inte mycket information av värde,
eftersom en hel del fett försvinner
vid stekningen. För bacon anges
därför näringsinnehållet för ett
halvt paket stekt bacon.
Mängderna är anpassade för att
passa både barn och vuxna. Grönsaksportionerna är 50 g enligt
riktlinjerna för förskolebarn. Till
vuxna kan man förstås föreslå två
grönsaksportioner.
40
H älsan i C entrum 1 • 11 Lilla Vera leker och lär om mat vid diabetes.
Matbilderna ser nästan ut som riktig mat.
LIVSSTIL
Några användningssätt
• Ge exempel på bra frukostar
• Jämföra olika mellanmålsalternativ
• Åskådliggöra budskapet ”minst ½ kg frukt och grönt”
per dag
• Jämföra energiinnehåll i mat för den som ska gå ner
(eller upp) i vikt
• Visa normalportioner
• Räkna kolhydrater
• Illustrera tallriksmodellen
• Göra utställningar i väntrummet
• Sätta upp bilder med hjälp av små magneter på en
whiteboard och skriva och berätta till
Kolhydrater kan ge alldeles tomma kalorier.
50 cl läsk ger 60 g kolhydrater, 250 kcal och inget mer.
Det här ingår:
Bilderna är sorterade i s.k. ”hemarkiv” – en mapp med 13
underfickor.
1. Frukt och bär – 10 bilder
2. Grönsaker – 17 bilder
3. Frukostflingor, gröt, välling
4. Pasta, ris, potatis i olika former och alternativ till ris,
som quinnoa och bulgur
5. Kött, fisk, korv, färsrätter, ägg, kyckling, Keso, m.m.
6. Färdigrätter och snabbmat som sushi, kebab, falafel,
pizza och baguette
7. Drycker, ex kaffe latte, vin, öl, starksprit, läsk, apelsinjuice, O´boy
8. 8 olika sorters bröd
På smörgåsarna kan man lägga olika pålägg.
9. Kaffebröd – 9 sorter
10.Godis och snacks, som ostbågar och chips
11.Glass, efterrätt, mellanmålsprodukter
12.Tillbehör som såser och lingonsylt
13.Tomma tallrikar att komponera måltider på
En portion mjölk med havrefras och banan ger också 60 g
kolhydrater, ungefär lika många kalorier – och en massa
andra näringsämnen på köpet.
Fet mat ger mindre portioner för samma energimängd.
(365 kcal på två olika sätt)
1. Ett glas standardmjölk + en smörgås med Bregott + 40 g
dessertost = 20 g fett
Några exempel
Långsamma livsmedel – vilka är de?
2. Ett glas lättmjölk + två smörgåsar med lättmargarin och
magert köttpålägg resp. 1 skiva ost 17 % + en melonklyfta +
en morot = 6 g fett.
T. ex. citrusfrukter, baljväxter och pasta.
Med hjälp av bilder är det lättare att memorera.
Mat med mindre mättat fett
Exempel 1 (ovan) innehåller 10 g mättat fett.
Exemplet 2 (ovan) innehåller 3½ g mättat fett.
H älsan i C entrum 1 • 11 41
NYA BÖCKER
Äldre, läkemedel och specifik omvårdnad
S
yftet med boken är att engagera
främst sjuksköterskor för bättre
läkemedelsbehandling av äldre
patienter. Äldre patienter har i motsats till yngre ofta fler sjukdomar och
symtom och den geriatriska patienten
har ofta en eller flera kroniska sjukdomar. Boken innehåller sjukdomskapitel som behandlar sex vanliga tillstånd
hos äldre. Man skulle kunna förbättra
situationen för många äldre om läkemedelsbehandlingen kunde optimeras
vid dessa tillstånd. Boken ger den kunskap som behövs för att sjuksköterskor
med säkerhet ska kunna tolka, ingripa
och signalera till läkarna om läkemedelsproblem.
Boken ger en god allmän orientering
om förutsättningarna för läkemedelsbehandling och hur man känner igen
läkemedelsproblem, såväl bristande
effekt som biverkningar. Den behandlar utförligt juridiken som reglerar
sjukvården, de politiska och kommersi-
ella krafter som har betydelse samt hur
man finner lämpliga informationskällor. Den bör därför ge sjuksköterskor
möjlighet och säkerhet att ta egna initiativ för bättre läkemedelsbehandling.
Som ett stöd till läsaren, finns även
webbkomplement till boken i form av
fallbeskrivningar, länkar och texter från
exempelvis Läkemedelsverket: www.
studentlitteratur.se/aldrelakemedelochspecifikomvardnad.
Äldre, läkemedel och specifik omvårdnad
Författare: Flera
ISBN: 9789144067698
Förlag: Studentlitteratur
Antal sidor: 208
Om redaktörerna
Margareta Grafström, med.dr, docent
och professor emerita i vårdvetenskap.
Sakkunnig vid Sveriges Pensionärsförbund: Äldreomsorg, demensomsorg
och anhörigstöd. Knuten till Institutionen för klinisk neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle och Äldrecentrum, Karolinska institutet.
J. Lars G. Nilsson, professor emeritus.
Sakkunnig i läkemedelsfrågor vid Sveriges Pensionärsförbund.
Intervju med Elisabeth Bos, medförfattare till boken
Jag träffade Elisabeth på CeFAM
(Centrum för allmänmedicin) en fredagsmorgon i januari i år för att intervjua henne om boken ”Äldre, läkemedel och specifik omvårdnad”, som hon har
varit med och skrivit.
Elisabeth berättar att hon blev sjuksköterska 1983 och distriktssköterska
1993. Hon började arbeta 2007 som
distriktssköterska på Jordbro vårdcentral, som ligger i södra Stockholm.
Sedan december 2010 arbetar hon
halvtid som enhetschef på vårdcentralen, andra halvtiden är hon verksam
som doktorand vid Karolinska Institutet och Centrum för allmänmedicin
i Huddinge. På CeFAM började Elisabeth som AKA (adjungerad klinisk
adjunkt) för snart tio år sedan. Hon
skrattar och säger ”att hon tillhör snart
inventarierna på CeFAM”.
42
H älsan i C entrum 1 • 11 Elisabeth Bos, distriktssköterska, fil.mag. och
doktorand, medförfattare till boken ”Äldre,
läkemedel och specifik omvårdnad”.
Elisabeths forskningsområde är
”Lärandemiljö inom primärvården”.
Hon forskar om hela handledarprocessen utifrån distriktssköterskors och
sjuksköterskestuderandes perspektiv. Elisabeth berättar vidare att vid
slutet av 90-talet har hon suttit med
i en arbetsgrupp för Miljöledningssystemet inom Stockholm läns landsting,
alla enheter skall vara miljöcertifierade idag. Engagemang för läkemedel
påverkan på miljön växte fram under
tiden när hon var med i den gruppen
och hon har också föreläst i ämnet runt
om på olika vårdcentraler inom SLL,
samt inom KI:s distriktssköterskeutbildning.
Elisabeth tog tjänstledigt från vårdcentralen och arbetade som högskoleadjunkt på Röda korset Högskola
under 2009. Samma år blev hon inbju-
NYA BÖCKER
den av Lars Nilsson på Äldrecentrum
om att vara med och skriva boken
”Äldre, läkemedel och specifik omvårdnad”
som gavs ut från förlaget Studentlitteratur i Lund i januari 2011. Syftet med
boken är att engagera sjuksköterskestudenter, sjuksköterskor och distriktssköterskor för bättre läkemedelsbehandling av äldre patienter.
Elisabeth betonar hur viktigt det
är att man som distriktssköterska/
sjuksköterska har ett stort ansvar för
patientens
läkemedelsbehandling
och inte glömmer bort de specifika
omvårdnadsåtgärder som bör prövas
och sättas in innan patienten får ett
läkemedel insatt. Ett exempel i boken
som Elisabeth skrivit handlar om
obstipation; ex att våga fråga patienten
om hans/hennes toalettvanor, ge förslag på kost som kan underlätta magtömning, ta en fullständig kostanamnes
innan tarmreglerande medel blir insatt.
Är patienten redan insatt på magmedel är det extra viktigt med uppföljning
av läkemedelsbehandlingen, är avföring
för lös, för hård? o.s.v. Att få en uppfattning om patienten klarar sin med-
icinering själv, när och hur läkemedel intas, och ifall patienten vet varför
medicinen är insatt. Ja, det finns många
frågor att försöka få svar på, speciellt
för patienter inskrivna i hemsjukvård.
Till detta finns det ett bra hjälpmedel
som nämns i boken; SMA (Safe Medical Assessment) framtaget på Centrum
för allmänmedicin som kan underlätta
kartläggningen av patientens medicinhantering.
Leila Haapaniemi
Redaktionskommittén
Skolhälsovård
– introduktion och praktisk vägledning
B
oken vänder sig till blivande
och redan verksamma skolsköterskor och skolläkare samt till
verksamhetschefer och andra befattningshavare inom elevhälsan. Det är
en heltäckande och väl beskrivande bok
som ger bra introduktion i skolhälsovården. Den täcker i stort sätt allt som
vi arbetar med inom skolhälsovården,
och beskriver det på ett lättförståeligt,
men ibland tråkigt sätt.
Det som skiljer den nya upplagan
från den tidigare är avsnitt om dyslexi,
dyskalkyli och Asperger, samt att innehållet i sin helhet är uppdaterat. Kapitel
1, skolhälsovård och barns hälsa innefattar tillbakablick och framtidstanke,
risk och friskfaktorer samt metoderna
salutogenes, coping och empowerment.
Det känns som gammal kunskap, jag
skulle gärna ha sett lite nya tankar och
idéer där. När jag jämför Hillmans bok
med Lars H Gustafssons bok ”Elevhälsa börjar i klassrummet” som är skriven för lärare känns det som den tillför
mycket mer. Där diskuteras och ifrågasätts arbetssätt.
I kapitel 3, Skolbarns hälsa, är det
mycket procentsiffror som presenteras i den löpande texten, vilket för
mig försvårar jämförelsen. Jag irriterar
mig också på att man använder sig av
begreppet damp, som inte används som
diagnos längre.
Skolhälsovård – introduktion och praktisk
vägledning
Författare: Olle Hillman
ISBN/Art.nr: 72057289
Upplaga: 2.1
Förlag: Gothia 2010
Antal sidor: 272
Under tiden jag läste Hillmans bok
kände jag mig lite besviken över att
den inte fångade och tillförde mig mer.
Det känns som en bok som varje nybliven skolsköterska kommer ha mycket
glädje över, medan vi som jobbat ett
tag kanske behöver något mer omvälvande att sätta tänderna i. Jag ska med
glädje låna ut boken till min nyblivna
verksamhetschef, för det känns som om
den ger henne ett bra tillfälle att relativt snabbt sätta sig in i skolsköterskans
verksamhet.
Maria Major Kjartansson
distriktssköterska/skolsköterska
H älsan i C entrum 1 • 11 43
BARN
Att vara HIV-positiv mamma
och amma i Sydafrika
Att amma eller inte amma är en känslig global fråga. I Sverige handlar debatten oftast
om amningsnormer och jämställdhet medan det i stora delar av världen handlar om liv
och död. I Sydafrika finns risken att barnet dör i infektioner om barnet inte ammas. Om
barnet ammas finns risken att barnet får HIV.
S
ydafrika är världens mest drabbade land av antal
insjukna med HIV och AIDS, nästan sex miljoner
sydafrikaner är hivsmittade. Det finns inget botemedel eller vaccin mot HIV. Infektionen kan behandlas med
”bromsmediciner” (ARV =antiretroviral mediciner) som hindrar virusets framfart. Behandlingen är livslång och det krävs
att man är mycket noga med medicinering och provtagning. För en HIV-smittad obehandlad kvinna är risken att
barnet smittas under graviditet cirka 5 – 10 %. Under amning
5 – 20 % och ju längre kvinnan ammar ju mer ökar risken.
Risken för barnet är 35 – 40 % om mamman ammar när
barnet är över 18 månader. En HIV-smittad gravid kvinna
som får behandling under graviditeten ger sitt barn goda
chanser att inte bli smittat.
Det är fortfarande en stigmatisering kopplat till HIV där
många HIV-positiva kvinnor inte vill att deras familj och
omgivning ska känna till deras sjukdoms status. En kvinna
kan bli utslängd av sin man och familj och har ingenstans
att ta vägen. I Sydafrika får HIV-positiva mammor oftast
rekommendationen att inte amma sitt barn. Barnet får gratis
bröstmjölksersättning under de första sex månaderna. Men
44
H älsan i C entrum 1 • 11 på grund av stimgan väljer en del HIV-positiva mammor att
ändå ammar sitt barn; om man ammar är man inte smittad!
I kåkstaden Mbekweni bor cirka 60 000 människor. Där
spenderade jag två halvdagar på vårdcentralerna Pholar Park
och Mbekweni Clinic. I väntrummen är det proppfullt med
patienter, en del får till och med köa utanför. Alla sitter tålmodigt och väntar på sin tur, vilket kan ta flera timmar.
Patienterna sitter på träbänkar, det finns inga tidningar att
bläddra i, inga leksaker för barnen att leka med. På väggarna sitter informationspostrar om bl.a. HIV, TBC och
alkohol. På vårdcentralerna är det full aktivitet med bl.a.
TBC-mottagning, baby clinic, läkarbesök för de sjuka och
HIV-testing. Alla gravida kvinnor testas för HIV vid graviditets vecka 14 (förutsatt att den gravida kvinnan uppsöker en vårdcentral). Har de blodvärden som visar på aktivt
virus får de ARV. De kvinnor som inte är testade för HIV
under graviditet uppmanas testa sig vid förlossningen. För
de barn som föds på sjukhus får mamman rådgivning ang.
amning. Exklusiv amning under barnets första sex månader
är rekommendationen för en HIV smittad mamma. Exklusiv
amning betyder amning utan kosttillskott i form av annan
BARN
mat, vatten eller bröstmjölkersättning. Det skyddar barnet
genom att skapa särskilda förutsättningar i tarmfloran som
gör att infektioner får det svårt att ta sig igenom tarmväggen.
Det viktiga är att säkerställa att mamman verkligen kan och
förstår begreppet exklusiv amning och inte erbjuder barnet
någon annan kost under barnets första sex månader. Det är
inte ett helt enkelt budskap att förmedla. Många gånger vill
man kanske ge sitt barn lite extra vatten eller gröt och då
bryts skyddet i barnets tarm. Om mamman inte kan amma
exklusivt ska man istället säkerställa att barnet får bröstmjölksersättning enligt AFASS riktlinjer:
• Acceptable/accepterande: The mother perceives no
problem in replacement feeding. Potential problems
may be cultural, social, or due to fear of stigma and
discrimination.
• Feasible/funktionellt: The mother (or family) has adequate time, knowledge, skills, resources and support to
correctly mix formula or milk and feed the infant up to
12 times in 24 hours.
• Affordable/har råd med: The mother and family, with
community or health system support if necessary, can
pay the cost of replacement feeding without harming
the health or nutrition status of the family.
• Sustainable/hållbart: Availability of a continuous
supply of all ingredients needed for safe replacement
feeding for up to one year of age or longer.
• Safe/säker: Replacement foods are correctly and hygienically prepared and stored, and fed preferably by cup .
Det kan vara svårt att rådgöra en nybliven HIV-positiv
mamma i valen och säkerställa att hon förstår budskapen
fullt ut för att inte äventyra sitt barns hälsa. För de flesta är
det fortfarande säkrast att ge sitt barn ren och säker bröstmjölksersättning enligt AFASS.
Mammorna uppmanas att regelbundet gå till sin baby
clinic (likandne barnavårdscentral) för hälsokontroller med bl.a. vikt, utveckling, vitamintillskott och rådgivning. På många kliniker finns stödgrupper för HIV smittade mammor där de träffas för stödsamtal i grupp och får
lyssna på föreläsningar.
Jag och kollegan Birgitta Jönsson, smittskyddssjuksköterska Halland, blev inbjudna att vara med i en ”support group
for HIV-mothers”. Vi träffade 15 mammor med sina spädbarn där alla barn var under sex månader. Här fick kvinnorna
kvitta ut barnens bröstmjölksersättning för de kommande
två veckorna och mammorna fick även ett näringsrikt mellanmål. Kvinnorna träffas tillsammans med en sjuksköterska där de talar om barnen, kost, vardagen och att leva med
HIV. Alla mammor och barn såg så välmående och friska
ut, ingen skulle kunna ana att dessa mammor bar på HIV.
Trots att de flesta inte har rinnande vatten så är kläderna
rena och välstrukna och barnen klädda som små prinsar och
prinsessor! Birgitta och jag höll en föreläsning där vi berättad om Sverige och hur vi arbetar med förebyggande arbete
för HIV och vikten av näringsrik kost för små växande barn.
Lisa Ernstsson och Ingrid le Roux
När barnen är över sex månader upphör grupperna. Sjuksköterskan berättade att ”ingen kommer till grupperna eftersom vi inte kan ge gratis bröstmjölksersättning till barnen
och vi kan inte ge mammorna ett mellanmål”.
Det preventiva arbetet är naturligtvis oerhört viktigt! På
babyclinic frågade sjuksköterskan alla mammor om de hade
”protection”. Alla mammor som ville, fick gratis kondomer.
Information om HIV finns överallt, på posters, i media, i
samtalen men i slutändan gäller det för både män och kvinnor att praktisera ”safe sex”. Vi träffade många ungdomar
i Mbekweni där vi hade workshops om ”safe sex” och att
använda kondom. Genom att lyssna och tala med dem inser
vi hur stora kulturella skillnaden det är vilket gör det svårt
för oss svenskar att förstå varför HIV-smittan fortsätter att
spridas, trots kunskap, kondomer och bromsmediciner
Under min resa gjorde vi även studiebesök i vi kåkstaden
Khayelitsha, en av Sydafrikas största kåkstäder med runt
1 miljon invånare, strax utanför Kapstaden. Här ligger Philani näringscenter som för över 20 år sedan startades av den
svenska läkaren Ingrid le Roux. Eftersom HIV är en del av
vardagen i Sydafrika är det en viktig del av Philanis verksamhet. Man arbetar preventivt och de som är HIV-positiva får stöd och mediciner. Philani har fem center där det
bedrivs uppsökande hälsovård med behandling till undernärda barn och föräldralösa barn. Mammorna får utbildning
H älsan i C entrum 1 • 11 45
Annons
BARN
i näringslära för att kunna erbjuda bra kost för sina barn.
Philani arbetar genom hjälp till självhjälp och ger inga gåvor
eller pengar till familjerna. De får utgå från det som finns
i hemmet. Finns det en grönsak och lite olja så får de lära
sig hur de kan göra barnmat av det. Hälsoarbetarna besöker hemmen och identifierar de gravt undernärda barnen.
Barnen får näringstillskott på näringscentret och när barnen
är utom fara näringsmässigt får de börja i förskolan på Philani. Där får barnen näringsrik kost och mycket av pedagogiken är att lära barnen vad som är bra kost för kroppen.
Många av barnen har varit så svaga men på förskolan får
de sakta komma tillbaks till livet för att börja leka och må
bra. Att leka är att läka! Mammorna får chansen att arbeta
på hantverksfabrikerna med vävning, pärlarbete och linoleum tryck vilket innebär att de får en inkomst och kan
köpa mat till familjen. Inom Philani finns även en tandklinik och kvinnoklinik.
Ingrid berättar att nya studier visar att om både mor och
barn behandlas med bromsmediciner kan barnet ammas
exklusivt utan risk för mor-barn smitta. Men det krävs att
mamman får gratis bromsmediciner, stöd och råd vid en
vårdcentral. Hon måste även kunna ta sig till vårdcentralen
regelbundet, hon måste kunna följa den medicinska behandlingen och mamman måste själv ha tillgång till mat. En
hungrig kropp kan inte dra nytta av medicinerna och många
HIV/AIDS-mediciner måste tas på full mage för att inte ge
livsfarliga biverkningar.
Trots den enorma HIV bördan så finns det ljusglimtar. Sjuksköterskorna på vårdcentralerna i Mbekweni berättade att
färre och färre barn blir smittade av HIV. Fler människor
testar sig och tar ansvar för sin sjukdom. Bromsmedicinerna
fungerar och fler människor kan leva ett ganska normalt liv
med sin sjukdom. Men det preventiva arbetet måste fortsätta
genom information, kunskap och goda förebilder!
Vill du läsa mer om Sydafrika projektets arbete, läs bloggen:
www.sydafrikaprojektet.blogg.se
Lisa och barnen i Mbekweni
Referenser
AFASS; http://motherchildnutrition.org/info/afass-principles.html
HIV and AIDS: prevention, care and treatment; broschyr i samarbete mellan Sydafrikanska organisationer.
Philani; www.philani.org.za
Policy & Guidelines for the prevention of Mother-to-Child
Transmission of HIV, dep of Health of the Western Cape, 2009.
Svenska Ambassaden I Sydafrika; www.swedenabroad.com
The Lancet, Volume 369, Issue 9567, Pages 1107 - 1116, 31 March
2007
The Lancet, Volume 369, Issue 9579, Page 2073, 23 June 2007
UNAIDS; www.unaids.org
WHO; www.who.int/en/
Samtal och studiebesök i Mbekweni och Philani, Sydafrika oktober 2010
Lisa Ernstson, Barnsjuksköterska
BVC Humlan, Amadeuskliniken, Halmstad
[email protected]
Vi kan lova lönsamhet på
långsiktiga investeringar.
Ni är svaret på utsatta barns önskan om en bättre framtid.
Tack vare företag som tror på att investera långsiktigt kan vi ge
så många barn som möjligt ett hem, en familj och utbildning.
Bli fadderföreTag på www.sos-BarNByar.se/foreTag
H älsan i C entrum 1 • 11 47
Annons
LANDET RUNT
Från vindruva till druvklase…
G
otland har, trots sin förhållandevis ringa folkmängd
och trots avsaknad av landsting, hittills haft olika
dokumentations- eller journalsystem för primärvård och sjukhusvård sedan datoriseringen på 90-talet. Detta
har skapat en del praktiska problem. Först ut med att införa
datoriserad journal var primärvården. Medidoc var det system
som man valde och som passade verksamheten väl.
När sedan Visby lasarett var på tur valdes ett annat system
från samma företag, Profdoc, nämligen Take Care. Detta
system användes redan av sjukhusen i Stockholm man samarbetar med. Man fick därigenom smidigt tillgång till uppgifter om gotlänningarnas vård på fastlandet. Primärvården fick läsbehörighet i Take Care, men lasarettets personal
kunde inte ta del av Medidoc. Det har under årens gång lett
till en del praktiska problem med informationsöverföring
och dubbelarbete. Medicinlistorna har varit en av akilleshälarna. Dessutom har socialförvaltningen och kommunala
äldrevården ett tredje system för dokumentation.
Frågan hur om man skulle kunna förenkla det hela har
stötts och blötts i många år, på olika nivåer.
Försök att införa Take Care i primärvården gjordes under
2007, men det stupade på att det var för slutenvårdsbaserat.
Bland annat fanns inga kalendrar, och man hade inte avsatt
tid för att det praktiska arbetet på vårdcentralerna i början
kom att ta mycket längre tid. Försöket avbröts.
Så togs då beslutet att ändå genomföra införandet av ETT
gemensamt dokumentationssystem för Gotlands sjukvård.
Vårdcentralerna kommer successivt att övergå till samma
system som lasarettet under 2011.
För att lyckas denna gång tillsattes en central projektgrupp
bestående av representanter från vårdcentralernas yrkeskategorier, och även lokala grupper.
En tidsplan lades upp, och två läkarsekreterare projektanställdes för att övervaka och utbilda under processens gång.
Systemet har nu utvecklats rejält för att passa primärvård,
och fortlöper hela tiden med förbättringar.
Distriktssköterskan Tove Wallstedt är en av dem som deltar
i lokala projektgruppen på Hemse vårdcentral. Hon gör jämförelsen att Medidoc är som en vindruva, medan Take Care
är en hel klase druvor. Man kan ju inte heller äta alla druvor
på en gång, och likaså lär vi oss systemets olika bitar efterhand. Man kan inte ha full koll på alla druvor samtidigt.
Det saknas ännu ett bra bevakningssystem för remisser,
och posthanteringen är inte riktigt bra än. Behandlingsschema syns inte i medicinlistan, och bevakning av utsättningsdatum för mediciner kan förbättras. Att boka patienter tar tid, och innebär många ”mus-klick” och kalendrarna
kan göras mer överskådliga. Bland fördelarna kan nämnas
säkerheten i en sammanhållen journal, att pengar kan sparas
genom att klinikerna kan ta del av varandras provresultat,
och att det är på gång att kunna direktlänka till apodos.
Distriktssköterskan Tove Wallstedt har deltagit i den lokala projektgruppen under införandet av Take Care på Hemse och Klinte vårdcentraler.
Hon fortsätter att stötta kollegorna i arbetet med Take Care vid behov.
En bild av Take Care med testpatienten Tolvan Tolvansson. Han har
fiktivt utstått mycket under våra försök att lära oss systemet.
Först ut att införa Take Care var Hemse vårdcentral tätt
följd av Klinte veckorna därpå. Januari månad i år planerades minutiöst, inga ledigheter beviljades. Utbildningstillfällen genomfördes, och dagen D närmade sig. Verksamheten drogs ner till hälften och planerade kontroller sköts
någon månad på framtiden. Endast de mest akuta besöken togs emot under några veckor. Annonser i lokalpressen
hade informerat befolkningen om att ha överseende med
att tillgängligheten tillfälligt blev sämre. Vårdcentralschefen Eva Jetsell laddade, efter tips, skålar fulla med nötter,
frukt och godis för att hålla modet uppe på personalen, ITstödjare från projektgruppen fanns tillgängliga och det hela
gick igång utan större missöden. Gotlänningarna på Sudret
är ett tåligt släkte och accepterade det mycket bra. Nu är
verksamheten i full gång och vi jobbar vidare för en bättre
och säkrare vård på ön.
Anette Engberg Ekedahl
H älsan i C entrum 1 • 11 49
FRAMTIDENS FOLKHÄLSOARBETE – VÅR ANGELÄGENHET!
Distriktssköterskeföreningen i Sverige hälsar välkommen till Kongress 5 – 6 maj 2011 på Mittuniversitetet i Östersund.
Vi ser fram emot två dagar med lärorika och roliga föreläsningar, utställningar, posters, diskussioner och kontakter med kollegor från hela landet.
Torsdag den 5 maj
09.00 – 10.00 Inregistrering, kaffe/te och utställarbesök.
10.00 – 10.20 Invigning Kristina Hesslund, Distrikssköterskeföreningens ordförande
och Britt Bohlin, Landshövding Jämtlands län.
10.20 – 11.00 Folkhälsopolitiska rapporten, Anita Linell, Folkhälsoinstitutet.
11.00 – 12.00 Samtalet – vårt viktigaste verktyg, Lena Runius, Distriktssköterska, Inera.
12.00 – 13.30 LUNCH och utställarbesök.
13.30 – 15.00 Parallella seminarier á 90 minuter.
Välj ett av följande alternativ. Mer detaljerat innehåll presenteras senare.
Främja hälsa eller förebygga ohälsa?
Nationella riktlinjer som ger redskap för
Olika aspekter av ojämlik hälsa
distriktssköterskans profession.
Ronny Weylandt, Chef Folkhälsocentrum,
Workshop. Inger Rising,
Distriktssköterska, fil.mag.
Landstinget Värmland
15.00 – 15.40 Kaffe/te och utställarbesök.
15.40 – 16.30 Visioner för det framtida folkhälsoarbetet. Peter Örn, Peter Örn AB.
16.30 – 17.00 Diskussion runt framtida visioner.
19.30 – 22.00 Festmiddag med underhållning i Ljushallen vid Mittuniversitetet,
årets distriktssköterska och stipendiater.
Fredag den 6 maj
08.30 – 09.15 Patientsäkerhet – en självklarhet. Inger Rising, Distriktssköterska, fil.mag. Stockholms läns landsting.
09.15 – 10.15 Kvalitetsregister – för vem och varför? Hanna Lundstedt, Sveriges kommuner och landsting, SKL.
10.15 – 10.45 Kaffe/te, utställarbesök och
10.45 – 11.00 Posterpresentation.
11.00 – 12.30 Parallella seminarier á 90 minuter.
Välj ett av följande alternativ. Mer detaljerat innehåll presenteras senare.
Barn och ungas hälsa
Hur blir Kvalitetsregister en Guldgruva
”Pappa på riktigt”
för primärvården
Mats Berggren, föräldrastöd
Palliativa registret
och jämställdhetsfrågor
SweDem
Senior Alert
12.30 – 13.45 Lunch och utställarbesök.
13.45 – 16.00 Närvaro i nuet/Mindfulness, Cecilia Åkesdotter, Livsutveckling.
16.00 – 16.10 Avslutning, styrelserna från Distriktssköterskeföreningen i Sverige och Jämtland.
Anmäl er på hemsidan www.distriktsskoterska.se
50
H älsan i C entrum 1 • 11 Ö
S
T
E
R
S
U
N
D
•
2
0
1
1
NYA BÖCKER
Ny lärobok om hemsjukvård
Den nya läroboken om hemsjukvård är den första svenska boken inom
området. Förut fanns enbart översatt litteratur. Studentlitteratur uppmärksammade att det saknades en svensk sådan och bad Eva Drevenhorn
om att åstadkomma en sådan.
U
nder hösten 2008 blev jag tillfrågad av Peter Stoltz, förläggare, om att vara redaktör för
en bok om hemsjukvård främst riktad
till sjuksköterskestudenter. Eftersom det saknades en sådan svensk bok
kändes det angeläget att hjälpa till. Då
det anses vara viktigt att en redaktör
dels har kunskap inom området och
dels har en akademisk bakgrund kände
jag det ännu mer angeläget eftersom
det är få av oss distriktssköterskor i
Sverige som är disputerade.
Själv har jag arbetat med mottagning, BVC och hemsjukvård från
1980 till 1995, då Ädelreformen gjorde
sitt intåg. Efter den fortsatte jag med
mottagningsarbete och BVC på vårdcentral fram till 2006, då jag disputerade. Under forskarutbildningstiden 2001-2006 arbetade jag deltid på
min vårdcentral samtidigt som jag var
lärare (20%) i specialistutbildningen
till distriktssköterska vid universitetet
i Lund. Efter disputationen fortsatte
jag som lärare parallellt med att jag
började på FoUU (Forum för utveckling och utbildning) i Region Skånes
primärvård. På FoUU hade jag ansvar
för området livsstil och skulle vara ett
stöd för verksamheten vid start av specialmottagning, behov av utvärdering
av verksamheten eller stöd i teamarbete. Jag utbildade mig också till lärare
i Motiverande samtal.
Att vara redaktör för en bok innebär att engagera olika människor, som
kan författa olika kapitel, som speglar
olika delar av kunskapsområdet. Det
jag ansåg vara viktigt var att visa på
främst distriktssköterskans, men även
rad vård i hemmet, våld och hot som
vi kan utsättas för vid ensamarbete vid
hembesök, omvårdnad av människor
med psykisk ohälsa och vård i livets
slutskede. Genom denna fördelning
hoppas jag att det mesta av det vi arbetar med och stöter på i hemsjukvård är
med. Användning av informationsteknik för att underlätta arbetet i hemmet
skulle också ha ingått, men den vidtalade författaren lämnade återbud sent.
Hemsjukvård
Författare: Eva Drevenhorn (Red.)
ISBN: 9789144053547
Förlag: Studentlitteratur, 2010
Antal sidor: 199
andra specialistutbildade sjuksköterskors, breda och krävande arbete i hemsjukvården. Därför handlar ett kapitel om ledarskapet och då handlar det
inte om chefsskap utan att vara ledare
för omvårdnaden i ett team. Sedan
följer aspekter på att vid hemsjukvård
utförs sjukvård i patientens hem, som
kan innebära en del etiska dilemman.
Hälsoperspektivet som vi värnar om
och även de närstående som är oerhört
viktiga har fått egna kapitel. Därpå presenteras vad omvårdnad i hemsjukvård
omfattar och sedan fallprevention. De
sista kapitlen handlar om kvalifice-
Eftersom det var några år sedan jag
själv arbetade i hemsjukvården ville jag
ha en referensgrupp som kunde ge synpunkter på innehållet i boken. Det var
viktigt med en referensgrupp också för
att innehållet skulle vara allmängiltigt
för hela Sverige och inte bara spegla
min erfarenhet från Skåne. Medlemmarna i referensgruppen skulle ha kunskap om olika delar inom hemsjukvården och de är Monica Johansson,
distriktssköterska, Kristianstad hemsjukvård, Susanne Lessmark, sjuksköterska, Alvesta hemsjukvård, kvällsoch nattpatrull och Lena Törnkvist,
distriktssköterska, med.dr., Centrum
för allmänmedicin, Stockholm.
Eva Drevenhorn
H älsan i C entrum 1 • 11 51
Annons
REPORTAGE
Hälsa i centrum
Beskrivning av mitt arbete som skolsköterska.
Av Emma Keltamäki
J
ag har arbetat som skolsköterska i drygt 2 år. Innan dess
arbetade jag som distriktssköterska men kände att jag vill
lägga mitt krut/kunnande på det förebyggande arbetet
och då med unga människor. Om det ska till en förändring/
förbättring inom folkhälsan, anser jag, att då måste insatserna sättas in så tidigt som möjligt, helst på dagisnivå!
Vi besitter så mycket kunskap om vad som orsakar ohälsa
och hur vi kan undvika ohälsa genom kost, motion, sömn
etc. Men sen hur den informationen skall tas emot och göras
något vettigt av, måste det pratas om tidigt för barn och
ungdomar. Gärna med en smula finess, lyhördhet för den
unga samt humor och brinnande intresse. Jag måste förtjäna
skolbarnets intresse för det jag berättar och informerar om,
annars kommer inte eleven att komma ihåg eller intressera
sig för det jag säger.
Det tål också att upprepas, min information och övertyga eleven om att han/hon förstår och blir medveten om
just SITT liv och leverne.
Den arbetsbeskrivning som jag har som skolsköterska, är
att jag arbetar med hälsofrämjande- och förebyggande verksamhet. Det innebär personliga möten med eleven under ett
hälsofrämjande samtal och vaccinationstillfällen.
Då jag är på skolan kan jag också få en uppfattning om
barnens arbetsmiljö och inträffade olycksfall.
Skolhälsan ska tillsammans med den övriga personalen
inom Elevhälsan bistå rektor i beslut som rör elevstöd. Barn
med stora svårigheter i skolan har rätt att få en helhetsbedömning, dvs. en bedömning av pedagogiska, psykologiska,
medicinska och sociala faktorer. Det är viktigt att kartlägga
både barnets resurser och svårigheter. Eleven blir kallad till
en läkarkontroll där läkaren gör en bedömning för eventuell utredning och uppföljning.
Det personliga mötet är viktigt tycker jag!
Alla barn erbjuds tre hälsobesök i grundskolan (förskoleklass, skolår 8 och Gymn1). Inför dessa tre hälsobesök får
föräldrar och barn fylla i ett hälsoformulär.
Jag arbetar utifrån en arbetsplan där jag träffar eleverna
i åk F, åk 2, åk 4, åk 6 och åk 8, d.v.s. vartannat år. Sedan
ser det lite olika ut beroende på vilket avtal som skolan har
med min arbetsgivare. Men minst 3 hälsobesök erbjuds alltid
samt vaccinationer i åk 2, 4 och 6 samt kommande flickor
födda -99.
Hälsoundersökningar görs regelbundet för att:
• Följa elevens hälsoutveckling.
• Tidigt spåra elever som far illa.
• Ge möjlighet till individuell hälsofostran.
• Vara länk och förmedla kontakt till sjukvård och annan
samhällsservice.
• Identifiera och kartlägga hinder för elevens utveckling
och inlärning.
• Identifiera hälsoproblem som kan inverka på skolgången.
Personligen anser jag att jag i egenskap av skolsköterska kan
göra skillnad. Jag är en vuxen, neutral kompetent person som
inte utgör något ”hot” mot eleven i form av betygsättning.
Jag är på skolan för att mitt arbete är att se till att varje elev
mår så pass bra som möjligt och att det är mitt ansvar och
intresse att se till att så blir på bästa sätt.
Jag har en tystnadsplikt som innebär ett förtroende och
en tillit av eleven. Kanske tack vare den, kan jag få veta saker
som kan innebära skillnad för en elevs hälsa och välbefinnande. Men jag vill betona återigen att det måste till en
ömsesidig respekt från min och elevens sida och jag måste
få elevens förtroende att ”öppna upp sig”.
Jag vill också påstå att jag som skolsköterska arbetar som
en ”spindel i nätet”. Det jag kan fånga upp i ohälsa, kan jag
sedan gå vidare med till exempelvis skolläkare, kurator eller
skolpsykolog.
Jag vill tro att allt går att förbättra och förändra hos eleven
och dess hälsa/ohälsa.
Jag vill vara en som gör skillnad, kan jag få en endaste
elev att må lite bättre och känna att livet är ganska bra, trots
kanske skilda föräldrar, dåligt betyg i matte eller något annat,
DÅ har i alla fall mina arbetsmål uppfyllts.
Emma Keltamäki
Skolsköterska, Stockholm
H älsan i C entrum 1 • 11 53
Annons
GÄSTKRÖNIKA
Mamma och Tolstoj
I
dag ska jag skriva om en mycket älskad, tyvärr bortgången, mamma. Min mamma. Jag ska också berätta
om en annan mycket kär familjemedlem, en fyrbent
sådan. Min hund, en idag snart 12-årig Goldenkille som
heter Tolstoj eftersom hans matte är en bokmal med förkärlek för ryska klassiker.
När Tolstoj var valp var han hos mamma och pappa på
dagarna, det var pappa som tog ansvaret som hundvakt
eftersom mamma var sjuk i Alzheimers sjukdom men ännu
bodde hemma. Glädjen hos mamma när Tolstoj kom gick
inte att ta miste på och den glädjen var ömsesidig. Än idag,
åtta år efter att mamma försvann från bostaden går han en
sväng runt lägenheten och tittar efter henne när vi besöker pappa.
Så kom det oundvikliga, mamma kunde inte vårdas
hemma längre och flyttade till ett gruppboende som jag
bara har gott att säga om, förutom en sak: Tolstoj fick inte
komma och hälsa på! Jag accepterar givetvis att personal
som lider av allergier måste visas respekt, men respekten
för min mamma och hennes kärlek till ett djur måste också
finnas där. Det finnas lösningar som passar alla, bara man
är villig att leta efter dem.
I början tog vi ut mamma så de fick träffas utomhus, vi
hämtade hem henne till någon av oss i familjen och så länge
det gick var det inga större problem. Men, efter ett tag blev
hon så sjuk så hon klarade inte av det, det blev alldeles för
förvirrat och det kunde ta flera dygn innan hon hittade
någon harmoni i tillvaron efter en utflykt.
Det fanns gånger när jag besökte henne och hon inte
kände igen mig, men frågade efter min hund. Med sorg i
hjärtat kunde jag bara försöka förklara som det var: Han
kunde inte komma med för en personal var allergisk. Sorgen
jag såg hos mamma var närmast att likna vid när man rycker
glassen ur handen på ett barn.
Jag pratade med personalen på boendet: erbjöd mig storstäda mammas rum efter ett besök, lovade dammsuga korridoren vi passerade, men inget hjälpte. Nej, hundar var inte
välkomna! Slut på diskussionen. Att flytta mamma var inte
att tänka på, vi vet alla vad som händer när man flyttar en
dement människa som dessutom börjar närma sig livet slutskede, det är inte humant.
En helg mitt i högsommarvärmen fick mamma över 40°
feber. Tjänstgörande sjuksköterska i kommunen tyckte inte
vi skulle ta ned febern med paracetamol, men det tyckte jag.
På boendet fanns inga stolpiller att ta till. Jag hade några
hemma, sade till personalen att jag skulle hämta och komma
tillbaka, ”men, antingen får ni komma ut och hämta dem
eller också tar jag med Tolstoj in, han måste följa med mig,
husse är bortrest och han har varit hemma ensam i fyra
timmar nu”. Att binda en hund i väntan utanför finns inte
i min världsbild.
Då briserade bomben: ”Men det är klart han kan följa
med in, jag brukar ha min med när jag jobbar på kvällarna”
fick jag till svar av undersköterskan.
I över tre år hade jag kämpat för att min mamma skulle
få träffa min hund som hon ständigt frågade efter. I tre år
hade jag fått höra att jag inte fick ta in honom. Lika länge
hade en precis likadan hund varit med sin matte på jobbet
på kvällarna, till allas glädje!
Givetvis till allas glädje. Och till min sorg. För mamma
hade slutat fråga efter Tolstoj för ett halvår sedan, bortvänd
från verkligheten.
Tre dagar innan jul samma år somnade min mamma in.
Sedan började saker hända
Först på det personliga planet: Min svärfar ligger begravd
på samma kyrkogård som mamma. Han dog 1987 så honom
hade Tolstoj aldrig någon relation till. Ända sedan han var
valp har han varje vecka varit med och besökt graven. Suttit
och väntat när vi satt blommor eller tänt ljus, men sedan
snabbt iväg.
När vi kommer till mammas grav går Tolstoj fram, luktar
på blommorna och lägger sig sedan ned rakt över gravplatsen och där ska han vara. Inget lock och pock i världen kan få
honom därifrån förrän han är ”klar”, och det kan ta hur lång
tid som helst. Jag ska inte gå in på några paranormala förklaringar, utan bara konstatera att han vet att det är mammas
grav och han känner ett lugn när han kommer dit.
Så till det andra som har hänt: Min kommun har anställt
en vårdhund på ett äldreboende! Det har till och med uppmärksammats i ortstidningen. Forskning har visat vilken
nytta och glädje en hund för med sig bland de äldre och
hur bra de är för hälsan och kommunen har nappat på idén.
I god Gert Fylking-anda vill jag utbrista ”Äntligen”. Äntligen har man insett det vi som lever nära våra hundar har
vetat i årtionden, och det gamla uttrycket ”bättre sent än
aldrig” kommer ganska väl till pass här.
Så kanske är det dags för Tolstoj att söka jobb så här på
ålderns höst? Han har ju en del gemensamt med de han
ska vara till glädje för – även han börjar bli gammal och lite
långsam.
Marine Gustavsson
H älsan i C entrum 1 • 11 55
STYRELSEN
DSFs Styrelse 2011
Kristina Hesslund
Lisbeth Andersson
Maria Öst-Backa
Ordförande
0702-14 78 99
Krokusvägen 14
416 76 Göteborg
[email protected]
Katarina Persson
[email protected]
Birgitta Forsén
Sekreterare
Östersund
Bild
saknas
[email protected]
[email protected]
Ledamot
018-32 40 37
Jägarvägen 5 B
756 53 Uppsala
[email protected]
Bild
saknas
[email protected]
Leena Granström
Webmaster
Ostronvägen 35 A
815 45 Tierp
070-263 45 35
Ann-Sofie Gustafsson
Eva Gunnarsson
Kassör
0515-123 02
070-343 28 38
Pilgatan 8
521 30 Falköping
Vice Ordförande,
Klubbmästare
070-697 57 39
G:a Östanåvägen 7A Backa
828 94 Edsbyn
Ledamot
073-622 62 05
[email protected]
Ledamot
Bild
saknas
[email protected]
Annika Wall
Ledamot
Bild
saknas
[email protected]
Redaktionskommittén 2011
Leila Haapaniemi, distriktssköterska,
vårdutvecklingsledare CeFAM
E-post: [email protected]
Lotta Lundberg, distriktssköterska,
ordförande i Stockholms lokalförening
E-post: [email protected]
Farideh Jam, distriktssköterska,
ordförande i Göteborgs lokalförening
E-post: [email protected]
Ylva Wendle Sundbom, distriktssköterska
E-post: [email protected]
Redaktionskommittén tar tacksamt emot manus.
Nästa manusstopp: 2 maj 2011
56
H älsan i C entrum 1 • 11