Transcript HÄLSAN i CENTRUM

HÄLSAN i C E N TRUM
Distriktssköterskeföreningen i Sverige
- Lösnummerpris: 30:-
Vad gör egentligen en distriktssköterska?
Alkoholberoende - inte vad det har varit
Vitamin D - hur mycket och varför?
Nr 1/2014
Annons
Distriktssköterskeföreningen i Sverige
Hälsan i Centrum
Nr 1, 2014.
Årgång 56
Medlemsblad för
Distriktssköterskeföreningen.
Utkommer med 4 nummer per år
(mars, juni, oktober och december).
ISSN 0348-5455
Omslagsbild: Fotolia
Ansvarig utgivare: Kristina Hesslund
Redaktionskommitté
Farideh Jam
[email protected]
Mona Jonsson
[email protected]
Prenumerationer:
Innehåll:
I Fokus..........................................................................2
Vad gör egentligen en distriktssköterska?....................3
Alkoholberoende - inte vad det har varit......................6
Vitamin D - hur mycket och varför?.............................12
Lisbeth Andersson
[email protected]
Britt-Marie Carlssons stipendiefond...........................18
Distriktssköterskeföreningen
Det finns inget dom - bara ett vi..................................20
Ordförande: Kristina Hesslund
Krokusvägen 14, 416 76 Göteborg
Telefon: 0702-14 78 99
[email protected]
Tursim och sjukvård i samspel....................................22
Adopterade barn möter barnhälsovården..................24
Vice Ordförande: Annika Wall
Stockholm
Telefon: 0739-01 51 79
[email protected]
Hälsan i Centrum frågar barn.....................................27
Kassör: Lisbeth Andersson
Pilgatan 8, 521 30 Falköping
Telefon: 0515-123 02 bostad
[email protected]
Postgiro: 53 13 84-6
Bankgiro: 616-8991
Medlemsavgift 240:–
(Studerande/pensionär 100:–)
Redaktionen tackar Peo..............................................30
Om Du vill bli medlem i, eller önskar utträde
ur Distriktssköterskeföreningen, skall Du
anmäla detta till föreningens kassör i Ditt län.
Se adressförteckning på hemsidan,
www.distriktsskoterska.se
Kallelse årsmöten.......................................................34
Annonser:
Motiverande samtal - ”Motivational Interviewing”......28
Bokrecension..............................................................30
Boka in fullmäktige 2014.............................................32
Sammanställning av disputerade distriktssköterskor...32
Intressanta länkar........................................................35
DSF Välkomstbrev.......................................................36
Mediahuset i Göteborg AB
Helen Semmelhofer
Marieholmsgatan
10 C
ÅKESSON
S
KT
415 02 Göteborg
Telefon: 031-707 19 30, 0730-755 744
www.mediahuset.se
DSF Presentation.........................................................37
Layout: Helen Semmelhofer
Kalendarium...............................................................39
YCKERI
TR
MILJÖMÄ
R
DSF Lokala föreningar.................................................37
LIC
EN
ÅKESSON
S
YCKERI
TR
Tryckt hos: Åkessons Tryckeriaktiebolag,
Emmaboda. Tel. 0471-482 50.
LIC
EN
3
09
Styrelse och redaktionskommitté DSF.........................40
ÅKESSON
S
YCKERI
TR
MILJÖMÄ
R
KT
SNUM ER 341
M
DSF Nya medlemmar..................................................38
3
09
MILJÖMÄ
R
KT
SNUMMER 341
LIC
EN
SNUMMER 341
3
09
www.distriktsskoterska.se
I FO KUS
Tycker ni att
vårdvalet är bra?
Den frågan fick vi som satt i en paneldebatt på Primärvårdens dag 6 februari. Ingen av oss svarade JA!
I storstadsområden har det blivit en överetablering av
vårdcentraler och konkurrensen är stor. Patienterna
utnyttjar systemet och kräver undersökningar och läkarbesök, annars byter de vårdcentral. Patientsäkerheten
blir lidande när patienterna listar om sig ofta och ibland
under pågående utredningar. Journaler och prover
hinner i vissa fall inte ens flyttas över innan de listat om
sig igen.
I
glesbygdsområden finns det inga vårdcentraler att välja
mellan. Där får man acceptera den vård som finns – oavsett om den är bra eller inte.
För oss som distriktssköterskor har det i många fall inneburit att vår kompetens inte utnyttjas på rätt sätt. Många
arbetsgivare ser inte skillnaden mellan en grundutbildad
sjuksköterska och en specialistutbildad distriktssköterska.
Alla ska göra samma saker och gärna alternera mellan
arbetsuppgifterna. Pengarna styr vården – vi ska göra det
vi får betalt för, inte det som ger bäst hälsa.
Under flera år har vi i styrelsen funderat på hur vi ska
kunna engagera föreningen och t.ex. kunna ge bättre genomtänkta remissvar. Samtidigt har vi funderat på hur vi får kontakt med disputerade distriktssköterskor och hur vi ska kunna
synliggöra deras kompetens. Tidningen skulle gärna publicera artiklar om aktuell forskning. Nu gör vi ett försök att
starta ett forskarnätverk. Första steget är att kartlägga och
samla in uppgifter på disputerade distriktssköterskor. Du som
har eller håller på att skriva en avhandling får gärna skicka
ett mail till mig, se annons längre in i tidningen. Nästa steg
är att få igång nätverket. Det kan förhoppningsvis leda till
intressanta diskussioner och framtida samarbeten.
Distriktssköterskeföreningen och Svensk sjuksköterskeförening har börjat ett arbete med att ta fram omvårdnadsvariabler i Nationella Kvalitetsregister för Primärvård. När
den här tidningen kommer ut har jag och Leena Granström
representerat styrelsen på tre möten. Det är intressant men
inte helt enkelt att strukturera upp vad som är relevanta
områden och vad man bör mäta. Det blir lätt att man tänker
i medicinska termer och inte omvårdnad.
Ett annat projekt som föreningen är delaktig i är Säker
läkemedelshantering i primärvård. Under februari/mars
har fem olika vårdcentraler fått besök av tvärprofessionella
team som ska försöka hjälpa till att granska och ge förslag
till förbättringar när det gäller läkemedelshantering. Speciellt gäller det i kontakten med våra sjuka äldre. Det ska bli
intressant att följa vad resultatet blir. En apotekare gör en
vetenskaplig utvärdering av arbetet. Vi hoppas kunna skriva
mer om detta senare i år.
2
HÄLSAN i CENT RU M
1 • 14 Kristina Hesslund
Ordförande för DSF i Sverige
[email protected]
SEMINARIUM
Vad gör egentligen en distriktssköterska?
Distriktssköterskestudenter betraktar
och diskuterar ett yrke i utveckling.
Den 27 november 2013 samlades 24 distriktssköterskestudenter vid universitet i Göteborg, deras lärare och en
expertpanel bestående av tre inbjudna distriktssköterskor; Farideh Jam, Gull Axhav och Sara Andersson för
att ägna sig åt frågan: ”Vad gör egentligen en distriktssköterska? Betraktelser över ett yrke i utveckling”. Detta
skedde i form av en minikonferens.
K
onferensen, som formellt var
ett examinationsgrundande
seminarium för distriktssköterskestudenter i termin 1, hade sitt
ursprung i en studieuppgift där studenterna i grupper arbetat med att
belysa distriktssköterskeprofessionen
ur olika perspektiv. De teman som studenterna arbetat med var följande:
Distriktssköterskan i ett historiskt perspektiv, Den självständiga distriktssköterskan, Genusperspektiv på distriktssköterskefunktionen, Distriktssköterska
och forskning, Vårdmiljöer i distriktssköterskans vardag, Distriktssköterskan
Vården och makten samt Framtidens
distriktssköterska.
Studenterna avgränsade sina teman
genom att formulera egna frågeställningar inom ramen för temat. De
samlade därefter information för att
besvara sina frågor på olika sätt. De
gick igenom olika former av textmaterial som exempelvis massmedia, styrdokument och forskningsartiklar. De
gjorde också en datainsamling i samband med fältstudier på vårdcentraler
genom att intervjua distriktssköterskor
om deras erfarenheter av det ”problem” studenterna var intresserade av.
Även observationer förekom under fält-
studierna.
Under konferensen
redovisade varje grupp
sitt resultat i form av en
Power Point- presentation
under max 20 minuter. I
uppgiften ingick att lyfta
en diskussionsfråga till
åhörarna som gruppen
funnit angelägen. Dagen
avslutades med att de
tre inbjudna experterna
kopplade sina egna yrkeserfarenheter
till studenternas slutsatser och reflektioner. Samtidigt hade studenterna möjlighet att ställa frågor och diskutera
med sina kommande kollegor. Det var
en entusiastisk expertpanel som kunde
konstatera att studenterna på kort tid
i allt väsentligt lyckats sammanfatta
kärnan i distriktssköterskeprofessionen och att de sett de utmaningar som
kåren stått och står inför i en snabbt
föränderlig tid.
En grupp undersökte exempelvis
hur politiska beslut påverkat distriktssköterskeyrket sedan starten 1919 fram
till idag samt hur patienters delaktighet
har förändrats under samma period.
Gruppen reflekterade över betydelsen
av att arbeta i geografiskt avgränsade
Expertpanelen, från vänster:
Gull Axhav, Sara Andersson och Farideh Jam
distrikt där distriktssköterskor genom
hembesök fick se hur patienterna levde
och bodde. Gruppen reflekterade över
hur dessa erfarenheter kunde leda
till en ökad förståelse och respekt för
patienterna och deras livsvillkor. Hembesöket beskrevs som en möjlighet till
delaktighet och utjämnad maktskillnad
mellan vårdare och patient. Gruppen
lyfte vidare frågan om konsekvenserna
av ÄDEL-reformen som ledde till färre
hembesök. Man tog också upp konsekvenser av Vårdvalet 2010 som innebar att det geografiska områdesansvaret försvann. Dessa förändringar blev
tydliga för studenterna i intervjuer med
yrkesaktiva kollegor och sammanfattades som förändringar på tre nivåer;
yrkesrollen i förändring, patientrollen
i förändring och samhället i förändring.
H Ä L S A N i C E N T RU M
1 • 14 3
SEM INARIUM
Man tog också upp konsekvenser av Vårdvalet
2010 som innebar att det geografiska områdesansvaret försvann.
En annan grupp fördjupade sig i
vad en självständig distriktssköterska
skulle kunna vara. Gruppen tyckte,
efter att ha studerat frågan, att fanns
det anledning att vara kritisk till professionens utveckling. Gruppens tolkning var att distriktssköterskans specifika arbetsuppgifter har nedprioriterats.
Detta skulle enligt studenterna kunna
bero på ansträngd ekonomi, vårdvalet
och/eller organisations- och ledningsfrågor. Man ansåg att distriktsköterskan
behöver kunna avgränsa sig från vårdcentralens övriga verksamheter för att
kunna arbeta självständigt. Man förde
även fram kritik mot att kortsiktiga ekonomiska intressen och ett ensidigt medicinskt synsätt prioriteras framför hälsoinriktat arbete. Gruppen ansåg att
distriktssköterskans yrkesroll behöver
förtydligas genom hälsopolitiska diskussioner.
När det gällde genusfrågans betydelse i och för distriktssköterskeprofessionen tolkade studentgruppen resultatet som att kvinnodominansen kan
upplevas både som ett hinder och som
en fördel i kontakt med patienter och
medarbetare. Intressant är att det fortfarande är en ytterst få distriktssköterskor som är män. Detta skulle kunna
förklaras med att sjuksköterskeyrket
generellt ses som traditionellt kvinnligt och att män ofta söker sig till specialiteter inom yrket som inte uppfattas som lika typiskt kvinnliga. På vilket
sätt just distriktssköterskeyrket skulle
vara speciellt ”kvinnligt” diskuterades
dock. Studenterna ansåg att framtida
forskning borde inriktas på mäns upplevelser av att vara verksam i ett
kvinnodominerat yrke och att
utbildningsinnehållet distriktssköterskeutbildningarna borde
problematiseras ur ett genusperspektiv.
4
HÄLSAN i CENT RU M
1 • 14 Med tanke på att vi lever i ett kunskapssamhälle och att all omvårdnad skall vara evidensbaserad tog en
grupp upp frågan om forskning ur
ett distriktssköterskeperspektiv. Enligt
gruppen var alla distriktssköterskor
de talat med under fältstudierna positivt inställda till forskning och att ta till
sig nya forskningsrön. Chefer och kollegor uppmuntrade till kollegor som
bedrev forskning. Det fanns dock en
rädsla hos vissa kollegor att forskning
och utvecklingsarbete genererar merarbete som det inte finns avsatt tid för.
Någon distriktssköterska hade tagit upp
skillnaden mellan offentlig och privat
vårdcentral när det gäller synen på
forskning. Hennes erfarenhet var att
som anställd på den offentliga Närhälsan gavs både tid och utrymme för att
hålla sig uppdaterad och gå på vidareutbildning, medan inom den privata
vården var prioriteringen att vårdcentralen skulle växa. Gruppens slutsats
var att chefens och medarbetarnas attityder till forskning spelar stor roll för
hur man tillgodogör sig forskning eller
fortbildar sig som distriktssköterska.
Vid resultatredovisningen inom
temat ”arbetsmiljö” framkom olika
synpunkter bland de distriktssköterskor som hade tillfrågats. Vissa upplevde otillräcklighet, maktlöshet och
frustration i sin arbetsmiljö. Andra
distriktssköterskorna upplevde däremot stor tillfredställelse och att de hade
möjlighet till påverkan och delaktighet.
Gruppen konstaterade att detta resultat
stämde väl överens med tidigare forskning som påpekar att när distriktsskö-
terskor upplever sin arbetssituation
som oacceptabel kan detta bero på
bristen på inflytande. Detta kan leda
till svårigheter att utföra sitt arbete på
ett tillfredsställande sätt. Fakta visar att
trots minskade resurser till primärvården så har antalet besök till distriktssköterskor ökat. Detta kan ses problematiskt framöver för distriktssköterskor
som ska klara av att möta fler patienter och samtidigt kunna bevara en god
arbetsmiljö. Gruppens slutsats var att
en förutsättning för en god arbetsmiljö
är att chefer och medarbetare tillsammans skapar attraktiva och hälsofrämjande arbetsplatser för att kunna möta
patienter och dennes familj i livets alla
skeenden och därigenom stödja, hjälpa
och förebygga.
Temat ”makt” beskrevs och diskuterades bland annat utifrån Värdegrund
för omvårdnad (SSF) där vårdrelationen beskrivs som ”asymmetrisk samt
att vårdaren bör reflektera över olika
aspekter av makt.” Mötet jämfördes
med en fotbollsmatch där distriktssköterskan har hemmaplan; exempelvis
har hen tillgång till patientens journal och kan fritt ställa frågor för att få
mer information. Hen besitter också ett
fackmässigt språk som kan vara svårt
för patienten att förstå. Makt är då
jämförbart med kunskap. Studenterna
tyckte att det i intervjuerna framgick
att distriktssköterskorna hade svårt att
acceptera ordet makt. Istället användes
de alternativa uttryck som ”möjlighet
att påverka” och ”ge information utan
att komma med pekpinnar”. Distriktssköterskorna betonade vikten av att
lyssna in och finna vad patienten behövde hjälp med, liksom
att försöka ta tillvara patientens egen kapacitet, empowerment. Distriktssköterskan kände
också ett ansvar över att värna
SEMINARIUM
om alla samhällsklasser. En önskan att
ha mer makt över sin arbetssituation
och vården i stort nämndes också.
Den grupp som hade den intressanta uppgiften att belysa Framtidens
distriktssköterska valde att göra detta
ur ett demografiskt perspektiv. Sveriges befolkning blir allt äldre och vi
blir friskare allt högre upp i åldrarna.
Gruppen tolkade detta som att ett av
distriktssköterskans viktigaste ansvarsområden inför framtiden är att initiera åtgärder för att förebygga ohälsa
och främja hälsa hos äldre. Gruppen
konstaterade att distriktssköterskorna
arbetar på olika sätt i olika stadsdelar och att det verkar oklart hur man
ska komma i kontakt med de allra sjukaste. Vid samtal om framtiden saknades konkreta förslag på hur arbe-
tet kan komma att förbättras men flera
distriktssköterskor nämnde hembesök.
Studenterna ansåg att distriktssköterskor är väl lämpade för detta uppdrag.
Men för att förebyggande hembesök
i framtiden ska kunna genomföras på
ett meningsfullt sätt behövs det tid och
resurser i den ordinarie verksamheten.
Vidare ansåg studenterna att det även
finns ett stort behov av nationella riktlinjer. Dessutom lyftes att samarbetet
mellan kommun och landsting måste
förbättras, för att inte konkurrera om
uppdraget kring hälsofrämjande åtgärder för äldre.
Vid dagens slut var alla medverkande, såväl studenter, expertpanel
och lärare, nöjda med en intressant
och engagerande dag. Studenterna
tyckte att de fått en bra överblick över
sitt kommande yrke och lärarna tyckte
att studenterna presenterat professionen på kritiskt men konstruktivt sätt.
Expertpanelen kände sig inspirerade
och förväntansfulla över att få samarbeta med engagerade och motiverade
nya kollegor.
Framtiden
ser ljus ut!
Eva Lidén,
Inriktningsansvarig
distriktssköterskeutbildningen,
Institutionen för vårdvetenskap
och hälsa,
Göteborgs universitet
Föreläsare på konferensen:
Julia Gheorghita
Luis Velasques Davila
Christian Fogelberg
Mina Bahrini
Lisa Danielsson
Veronika Halling
Hanna Hermansson
Maria Carlsson
Caroline Genzel
Malin Öst
Lobat Moghaddam Ziabari
Malin Heintz
Linda Johansson
Leila Mohammedi
Veronica Johansson
Clara Lilliesköld
Pernilla Vallencant
Magdalena Nordquist
Catharina Sjölund
Diana Sörlin
Madeleine Jacobsson
Petra Leandersson
Kerstin Ohlauson
Åsa Sjöstedt
Medverkande i paneldebatten:
Distriktssköterskor från olika
vårdcentraler:
Gull Axhav
Sara Andersson
Farideh Jam
H Ä L S A N i C E N T RU M
1 • 14 5
ALKOHOL OCH HÄLSA
Alkoholberoende
- inte vad det har varit
I utbildningssammanhang i primärvård har fokus
tidigare legat på riskbruk, det vill säga ett konsumtionsmönster som ofta leder till negativa hälsokomplikationer. Svårigheten med riskbruksfokus i allmänläkarverksamhet är att patienten själv inte behöver
märka några negativa effekter, eller ens vara medveten om att hon har en mycket hög konsumtion.
Artikeln är publicerad i Distriktsläkaren nr 5 2013.
V
i måste ha en rejält hälsomedveten patient för att
hon ska vilja ändra sitt beteende om vi har identifierat ett riskbruk, utan att det lett till några komplikationer. Ofta är det därför faktiskt lättare att ha fokus på
alkoholberoende, ett tillstånd där patienten själv har märkt
av alkoholens negativa konsekvenser. Samma gäller skadligt
bruk, d.v.s. där alkoholkonsumtionen medfört eller bidragit
till ett hälsoproblem, fysiskt eller psykiskt. I dessa situationer har patienten en klart högre motivation att göra något
åt sin situation.
Få medicinska områden har haft en så snabb kunskapsutveckling som beroendemedicinen. Dels har det tidigare inte
funnits en klar bild om hur de med lindrigt beroende ”ser ut”
och hur man tänker kring sitt problem. Dels vet vi nu också
att de behandlingar som vi kan ge är mycket effektiva. Det
gäller både läkemedelsbehandling och psykologiskt stöd med
KBT-inslag. Slutligen är orsaken till alkoholberoende betydligt klarare och den starka genetiska kopplingen fastställd.
Alkoholberoende är ofta lindrigt
När man pratar om alkoholberoende får väl de flesta människor en bild av en utslagen suput, som ivrigt förnekar att
han har några problem. Jo, en han är det också i allmänna
bilden. Vi läkare tycker väl heller inte att det är trevligt när
patienten förnärmat avfärdar våra försök att diskutera alkohol, eller inte tycks vilja ta emot den hjälp vi har att erbjuda.
Bilden av den utslagna suputen, eller den som håller skenet
uppe och döljer med Läkeroltabletter eller parfymer må
stämma ibland, men stämmer definitivt inte för den stora
majoriteten av alkoholberoende personer. De flesta arbetar
ordentligt, har familj, är goda föräldrar, och har till och med
6
HÄLSAN i CENT RU M
1 • 14 en riktigt god prognos vad gäller alkoholen. De känner till
sina problem. Kanske brukar det allför ofta ”bli ett par glas
för mycket”, kanske blir man alltför friskspråkig och ångrar
sig efteråt, eller beter sig illa av och till, och partnern har nog
skämts ibland. Å andra sidan är det ju lätt att skärpa till sig
om det behövs, t.ex. på släktmiddagen.
Så även om man har problem – en alkoholist eller missbrukare är man ju inte! Diskrepansen mellan vår erfarenhet av ”alkoholpatienter” och situationen för den stora gruppen med måttligt beroende beror helt enkelt på att patienten
inte gärna tar upp ämnet, för då kan ju doktorn tro man är
alkoholist. Så det är bara vid riktigt svåra problem eller där
det framgår tydligt som vi får vetskap. Fokusgruppundersökningar i befolkningen visar emellertid att även de med lindrigt beroende vill ha hjälp och stöd för att få bättre dryckesvanor. De flesta yngre vill ha internetstöd, i övrigt stöd av
husläkare eller företagsläkare. Här har vi i primärvård en roll
att fylla, med vår långvariga och förtroendefulla kännedom
om patienten. Att söka beroendeklinik eller socialtjänstens
alkoholmottagning är förstås inte aktuellt för dessa patienter.
Alkoholdiagnoser
Alkoholist är en term som vi inom vården bör undvika, det
är ingen medicinsk diagnos och närmast att betrakta som ett
skällsord. För vissa personer kan det dock vara identitetsskapande, som i AA, Anonyma Alkoholister. Identiteten innebär då en påminnelse att man har denna kroniska sjukdom.
Missbruk är visserligen en medicinsk diagnos i DSM-IV, men
har tagits bort i DSM 5. Detta är inte heller en beteckning
som väcker respekt och ingen patient vill väl bli kallad missbrukare. Tyvärr är det fortfarande begreppet i Socialtjänstla-
ALKOHOL OCH HÄLSA
gen, så när socialsekreteraren pratar om missbrukare så ska
vi förstå det som en svårt alkoholberoende person med sociala komplikationer. ICD-10 termerna för alkoholens medicinska konsekvenser är mer neutrala; skadligt bruk (någon
fysisk eller psykisk skada har uppkommit) och beroende som
är den centrala diagnosen. DSM 5 har valt begreppet Substance Use Disorder, vilket specificeras beroende på drog;
t.ex. Alcohol Use Disorder. Hur detta kommer att översättas är ännu oklart, men Alkoholsyndrom är ett stalltips.
Riskbruk
Därtill har vi konsumtionsbegreppet riskbruk, vilket inte är
en medicinsk diagnos utan ett dryckesbeteende som man
utifrån epidemiologiska data konstaterat medför ökad risk
för skador, sjukdom och död. Det är framför allt ”högkonsumtion” och ”intensivkonsumtion” som identifierats som
riskabelt [1]. Högkonsumtion innebär helt enkelt att dricka
mycket. Över 14 ”standardglas per vecka för män, och över
nio ”standardglas” per vecka för kvinnor (se figur för standardglas). Intensivkonsumtion, att supa till, definieras som
att dricka fem standardglas eller mer under en kort tid, t.ex.
en kväll för män respektive fyra glas för kvinnor. Dessa gränser från Folkhälsoinstitutet baseras på epidemiologiska data.
En föredömligt konkret riktlinje för riskbruk har Australien National Health and Medical Research Council, när
man utgår från att risken att dö av alkoholen ska understiga
en procent. Då ska konsumtionen understiga tolv glas per
vecka eller tre glas per tillfälle, ungefär samma nivåer som i
Sverige [2]. Dessa epidemiologiska fakta är bra som tumregel, men samtidigt är den individuella hälsosituationen och
känsligheten så varierande varför en individuell bedömning
alltid måste göras.
Riskbruksbegreppet kan emellertid ibland ha fördelen, då
patienter inte behöver tillstå en svårare problematik (beroende) utan man kan resonera mer allmänt i termer av riskkonsumtion och ha hälsofokus i stället för beroendefokus.
Diagnostik i praktik
Det finns många sätt att genomföra en alkoholanamnes som
passar för olika situationer. Det vanligaste är väl att i lämplig
situation fråga systematiskt: Hur ofta dricker du någon alkohol? Vad brukar du då dricka? Hur mycket ungefär brukar
du dricka? Ofta får man komplettera, t.ex. om man någon
gång dricker på vardagar också. På basis av uppgifterna kan
vi ge feedback till patienten om han överskrider riskbruksgränser eller ej. Uppgivna mängder brukar underskattas,
men det viktiga är att patienten får en känsla för storleken på
sin egen konsumtion, inte att vi får reda på sanningen. Dessutom är det så att individuella variationen är mycket stor hur
vår fysiologi reagerar på samma mängd alkohol. Men just för
att vi reagerar så olika på alkohol kan vi gärna informera om
att även liten konsumtion ibland kan bidra till diverse hälsoproblem. Det finns åtskilliga genetiska faktorer som gör att
alkoholen får så olika stor effekt på olika individer.
På ett sätt är det lättare om patienten själv upplever någon
problematik med alkoholen. Så därför vill jag tipsa om ett
par andra metoder. Varför inte pröva att utgå från ICD-10:s
beroendekriterier i ett alkoholsamtal? Analogt med att vi har
de diagnostiska kriterierna för depression i bakhuvudet, så
kan man lika gärna fråga om beroendekriterierna. Då får
vi ju en diagnos, och inte bara vår subjektiva bedömning.
Patienter har faktiskt förvånansvärt lätt att acceptera att de
är alkoholberoende, lite i analogi med begreppen sockerberoende, spelberoende etc. Bejakas tre av ICD-10 kriterierna
nedan under senaste 12 månaderna så föreligger i princip
ett beroende.
1. Känner du ett starkt sug, begär eller tvång att dricka
alkohol?
2. Har du svårt att kontrollera drickandet, d.v.s. dricker mer än du hade tänkt från början, eller svårt att sluta dricka?
3. Prioriterar du alkoholen så högt att andra viktiga aktivi
teter blir lidande, t.ex. arbetet, fritidsintressen eller att umgås med andra?
4. Har du fått ökad tolerans för alkohol, så att du tål mer eller att du druckit mer för att få samma effekt som du fick tidigare?
5. Har det hänt att du fått skakiga händer, börjat svet
tas eller känt dig orolig efter att du minskat eller slutat dricka?
6. Har du fortsatt att dricka fast du visste att alkoholen gav dig kroppsliga eller psykiska problem?
H Ä L S A N i C E N T RU M
1 • 14 7
ALKOHOL OCH HÄLSA
Tre eller fler ja-svar innebär alkoholberoende, men det är
naturligtvis skillnad på olika individers beroende ändå. Uppfyller man tre eller alla sex kriterierna? Detta gör stor skillnad, liksom om det är de fysiologiska (ex. abstinens) eller psykologiska aspekterna (ex. sug, kontrollförlust). Sug kan vara
nästan ständigt, eller bara triggas i vissa situationer. Formulera gärna om frågorna så de passar situationen och din
mun. Andra kriteriet, kontrollförlusten, är vanligast.
Några exempel på andra frågor som utgår från patientens
egna funderingar, och som kan passa ibland. De ger patienten en chans att ”nappa”: ”Händer det att det blir mer än
du tänkt ibland?” ”Har du ibland funderat på om du skulle
dra ner – av hälsoskäl/med tanke på vikten/ blodtrycket/din
frus oro/att du ju vill vara ett gott föredöme för dina barn?”
Skadligt bruk är också en diagnos i ICD-10. Diagnosen
kan ställas om det uppkommit någon skada, fysisk eller psykisk på grund av alkoholen. Det kan vara svårt att fastställa
om alkohol är viktigaste orsak till en sömnstörning, depression, fraktur, hypertoni etc., men bedömer vi det som en
viktig faktor kan diagnosen sättas.
AUDIT-testet
Ett alternativ till att du ska fråga om alkohol är helt enkelt
att erbjuda patienten ett självtest. Det kan motiveras med
att syftet är att se om det finns någon risk att vanorna kan
påverka den aktuella sjukdomen som patienten söker för.
Detta faktum, att alkohol eventuellt kan vara betydelsefullt
för patientens aktuella problem är en viktig utgångspunkt i
all alkoholanamnes. Att fråga om alkohol kan ibland vara
integritetskänsligt, men detta elimineras om patienten förstår att frågorna är medicinskt relevanta.
AUDIT (Alcohol Use Disorder Identification Test) är ett
formulär med tio frågor
som patienten kan fylla i
under sittande konsultation. Det tar ca 2 minuter. Formuläret kan lätt
googlas fram, och en
10-minuters minikurs
hur man kan använda
testet finns t.ex. på riddargatan1.se/audit/
intro.
Varför super Jeppe?
Denna urgamla fråga
om orsaken till alkoholberoende har i dag
betydligt bättre svar än
för bara 10–15 år sedan.
Svaret kan förenklas i en
formel: Risk för alkoholberoende = genetisk
predisposition x mängd
förtärd alkohol. Detta
innebär att en person
8
HÄLSAN i CENT RU M
1 • 14 med hög genetisk belastning inte behöver dricka så mycket
för att snabbt utveckla beroende, medan en person med låg
genetisk belastning måste dricka duktigt under många år för
att till slut bli beroende. Det finns minst ett trettiotal kända
gener, var och en bidrar bara lite, och på olika sätt. Detta
gör att man inte alltid kan veta sin genetiska profil, även om
man ofta ser arvets stora betydelse när man frågar om alkoholproblem i släkten.
Ytterligare två faktorer kan nämnas som betydelsefulla för
att utveckla beroende. Den ena är tidig alkoholdebut, eftersom ungdomars hjärna är betydligt mer formbar så utvecklar de beroendet snabbare. Den andra faktorn är dryckesmönster. Att dricka mycket på en gång, dricka på tom mage
etc., allt som medför en större ”kick” är mer riskabelt. Man
kan dock i princip avfärda ”samhällets orättvisor”, en dålig
uppväxt, sociala miljön eller fattigdom som primär orsak till
beroendet. Däremot är det ju så att man dricker oftast som
sin umgängeskrets, så om ens kamrater dricker mycket eller
föräldrar tolererar drickande så blir konsumtionen högre.
I dag är alkoholkonsumtionen högst hos välutbildade, och
säkerligen därmed även alkoholberoendet.
Alkoholberoende har faktiskt god prognos
”En gång alkoholist alltid alkoholist” är ett uttryck som alla
känner till. Men som väl är, är det inte särskilt sant. Åtminstone om man syftar på alkoholberoende. I en stor epidemiologisk studie [3], ser man att bara 25 procent av alla
som någon gång i livet (för mer än ett år sedan) fått diagnos alkoholberoende, fortfarande är alkoholberoende! Vad
hände med resten? Jo, hela 36 procent kan betraktas som
helt botade, med en måttlig alkoholkonsumtion eller nyktra.
39 procent kan ses som delvis botade med bara riskbruk eller
uppfyllande en eller två
beroendekriterier.
Att prognosen oftast
är så god är en spännande och relativt ny
kunskap. Den stora
gruppen med mildare
former av alkoholberoende har varit osynliga,
för alla utom sig själva,
partnern och kanske
även närmsta bekantskapskretsen som tyckt
att personerna har
”dåligt ölsinne”. Ytterligare ett intressant
faktum är att de allra
flesta klarar tillfrisknandet på egen hand. Man
tar till slut itu med det
själv. I denna studie var
det bara 26 procent som
haft någon som helst
kontakt med vården för
ALKOHOL OCH HÄLSA
sina alkoholproblem.
Det finns flera studier som visar liknande resultat. I en
svensk [4] såg man att bara 17 procent hade haft någon
kontakt med vården för sitt problem. Här såg man också
att tillfrisknandet är en process som tar sin tid, i genomsnitt
2,5 år. Det är här vi kan göra skillnad genom att stödja att
en förändring kommer igång tidigare.
Självklart finns fortfarande de svårt beroende personerna
med sociala komplikationer och kanske flera psykiatriska
diagnoser. De är ofta kända sedan tidigare, och har fortfarande samma dåliga prognos som tidigare. En lämplig
målsättning kan vara glesare återfall och kortare återfall.
Detta kan uppnås med att vi är generösa med brythjälp
med bezopreparat, och uppmuntra att ha frekventa uppföljningar. Alkoholläkemedlen bör definitivt erbjudas.
Behandling med KBT-inslag är inte så svårt
I behandling lönar det sig sällan att försöka förklara beroendet eller hitta dess orsaker, utan effektivaste behandlingarna är kognitivt beteendeinriktade, och utgår alltså från
här och nu. Man kan t.ex. få patienten att identifiera ett
nytt önskat beteende; hur vill patienten ha det, nykter eller
ett mer kontrollerat drickande? Vad det kontrollerade drickandet innebär ska konkretiseras så noga som möjligt. Vilka
dagar kan man dricka och hur många glas? När kan man
göra undantag, t.ex. 50-årskalas etc.? Nästa steg är då att
diskutera behov, stöd för det nya beteendet och kanske ska
man fundera på hur man kan eliminera risksituationer och
att ha alternativa beteenden om man hamnar i risksituation.
Stöden kan t.ex. vara såväl mentala såsom föresatser, målbilder eller mer konkreta regelverk kring drickandet eller
att starta nya aktiviteter där alkohol inte förekommer. Förhållningssättet ska bygga på motiverande samtal (MI) eller
FRAMES.
Feedback Ge återkoppling och information om alkohol i relation till patientens
situation.
Responsibility Patienten har själv ansvaret att göra en förändring …
Advice
.… men kan förvänta sig råd och stöd från oss för beslutet att minska alkoholkonsumtionen.
Menu
Vi kan visa på, och erbjuda olika alternativa strategier för att minska alkoholkonsumtionen.
Empathy
Empatiskt, förstående och reflekte-
rande förhållningssätt.
Self-efficacy
Vi uppmuntrar och stärker perso-
nens tilltro till sin egen förmåga att göra en förändring.
Det är verkningsfullt bara med täta, men korta, återbesök för den patient som vill ändra sina dryckesvanor till det
bättre. Återbesöken ska då handla om de konkreta målen
och hur de ska nås, inte varför det blev mer drickande än planerat. Vi ska styra samtalen till det som i MI kallas förändringsprat. Det innebär att patienten själv ska uttrycka varför
den ska förändra, fördelar med ett annorlunda leverne, vad
maken/barnen kommer att uppskatta, nackdelar med nuvarande leverne, hur man ska förändra, när man ska ändra osv.
Det är patienten som har ansvaret för en förändring, vi stödjer och hjälper till att se fördelar.
Läkemedelsbehandlingar
Läkemedel mot alkoholberoende är underanvända och kan
gärna prövas vid beroende om patienten känner besvärande
sug efter att dricka, eller upplever kontrollförlust eller merbegär. Kontrollförlust innebär att man misslyckas med att
begränsa sitt drickande, trots att man föresatt sig att bara
dricka lite. Läkemedelsstudiernas upplägg styr den godkända
indikationen och FASS-textens utformning, men den kliniska
erfarenheten är just att de har effekt på sug (längtan att börja
dricka) och merbegär, man blir nöjd med mindre. Akamprosat (Campral, Aotal) ska enligt FASS ges i tredos, men tvådos
går lika bra. Den har sällan besvärande biverkningar, men
effekten dröjer lite då man når steady state först efter närmare en veckas behandling.
Naltrexon har däremot snabb effekt, och en del patienter tar det bara vid behov. Det har oftare huvudvärk, illamående och andra biverkningar, men ibland kan det hanteras med halverad dos. Nalmefene (Selincro) är nytt, har
inte hunnit få läkemedelsrabatt och min egen erfarenhet är
begränsad. Farmadynamiken är lik naltrexon, men behandling vid behov är här en godkänd indikation.
I kontrollerade studier har akamprosat och naltrexon
NNT kring 10, men den kliniska erfarenheten är bättre
(kanske placebo som är så bra?). Cirka en tredjedel av alla
som får prova har en klart god effekt, ytterligare en grupp
upplever viss effekt, men en stor grupp har ingen positiv
effekt. Därför ska insatt behandling alltid utvärderas efter
någon månad. Helst bör man inför alla återbesök följa levervärden och MCV. Man ser ofta förbättringar inom normalintervallet vid minskad konsumtion. Sensitivitet och specificitet är annars mycket låg för ”levervärdena”, kanske kring
30 procent. Men t.ex. ett ALAT som sjunker från normala
0,50 till normala 0,30 är en kraftfull och sporrande feedback till vår patient.
Det finns ett starkt vetenskapligt stöd för att effekten av
läkemedelsbehandling höjs om man inramar läkemedelsbehandlingen med ett ”medical management” [5]. Detta innebär just flera återbesök, provtagning, feedback på prover,
efterhöra effekter, diskutera intag/compliance, dosjusteringar etc.
Antabus (disulfiram) kan vara att bra stöd till den patient
som inte vill dricka alls under en period. Vet man att man
inte kan dricka så är det lättare att inte tänka på alkohol,
suget minskar faktiskt. De studier som är gjorda på disulfi-
H Ä L S A N i C E N T RU M
1 • 14 9
ALKOHOL OCH HÄLSA
ram är på svårt beroende patienter och ofta långa behandlingar. Därför har ”övervakat intag” ofta förordats för att
behandlingen inte ska avbrytas. Vi ska dock undvika att
omyndigförklara den motiverade patienten som vill sköta
det själv. Vi kan dock tipsa om att en del patienter tycker det
är värdefullt att visa upp sitt intag för en partner eller arbetsgivare med syfte att skapa förtroende och trygghet. Och visst,
att komma till en sjuksköterska för Antabusintag åtminstone
en gång i veckan kan vara ett bra stöd för många. Prover
bör tas tätt initialt av säkerhetsskäl, detta blir också en bra
feedback till patienten.
Det pågår studier på vareniklin (Champix) vid alkoholberoende och det har rapporterats ha effekt. Om patienten
vill sluta röka kan det kanske vara bra att slå två flugor i en
smäll. Det kan vara spännande att efterhöra om drickandet
ändrades under Champixkuren.
Behandling i praktiken – ett exempel
Beroendecentrum i Stockholm och Centrum för psykiatriforskning, KI, har sedan ett par år startat en mottagning som
vänder sig just till patienter med milt eller måttligt beroende.
Följdriktigt är målsättningen för de flesta att ändra dryckesvanorna till något bättre och således inte nykterhet, vilket
annars ofta är det vanligaste behandlingsmålet på beroendemottagningar. Metoderna är de här beskrivna och de flesta
patienter söker själva. Mottagningen heter Riddargatan 1,
ligger på den adressen, ett stenkast från Stureplan. Lokalerna är eleganta och vi har konstutställningar i väntrummet. Detta är medvetet, då syftet är att minska stigmatisering och sänka trösklar för att söka vård.
Målsättningen är att nå en ny målgrupp patienter med
milt och måttligt alkoholberoende, som tidigare inte haft
ett naturligt ställe att söka vård. Ytterligare ett mål är att
utveckla behandlingar som fungerar även inom primärvård,
och ett forskningsprojekt har just startat som syftar till att
jämföra utfallet vid behandling i primärvård jämfört med
specialistvården på Riddargatan 1.
Alkoholist är en term som vi inom vården bör
undvika, det är ingen medicinsk diagnos och närmast att betrakta som ett skällsord.
Referenser:
1. Statens folkhälsoinstitut. Alkoholfrågor i vardaglig hälso- och sjukvård: Riskbruksprojektet – bakgrund, strategi och resultat. Rapport 2010:05. Östersund: Statens folkhälsoinstitut; 2010.
2. National Health and Medical Research Council (Australia). Aus
tralian guidelines to reduce health risks from drinking alcohol. Canberra: National Health and Medical Research Council; 2009.
3. Dawson D, Grant B, Stinson F, Chou P, Huang B, Ruan W. Reco
very from DSM-IV alcohol dependence: United States, 2001–
2002. Addiction. 2005;100:281-92.
Sven Wåhlin
Spec allmänmedicin, distriktsläkare Uppsala
Överläkare Beroendecentrum Stockholm
Författare till Alkohol-en fråga för oss i vården.
Studentlitteratur 2012
[email protected]
www.riddargatan1.se
10
HÄLSAN i CENT RU M
1 • 14 4.
Blomqvist, J., Cunningham, J., Wallander, L. & Collin, L. (2007) Att förbättra sina alkoholvanor. Om olika mönster för förändring och om vad vården betyder. FoU-enheten, Stockholm: FoU-rap
port 2007:5 och Stockholms universitet: SoRAD – Forsknings
rapport nr 42.
5.
COMBINE Study Research Group. Combined pharmacothe
rapies and behavioral interventions for alcohol dependence - the COMBINE study: a randomized controlled trial. JAMA 2006; 295: 2003–17.
Distriktssköterskans Ryggsäck
Du kan nu beställa distriktssköterskeföreningens
specialgjorda ryggsäck.
Beställningen görs direkt till Erik Vehmas
Maila till: [email protected] eller ring: 070-715 66
28.
Kostnad för ryggsäcken inkl moms och frakt: 385:-/st
För beställning av mer än 1 st,
gäller andra priser, se info på:
www.distriktsskoterska.se
Annons
VITAMIN D
Vitamin D
- hur mycket och varför?
D-vitamin, kalciferol, har på senare år tilldragit sig allt större intresse i takt med att allt fler
fysiologiska funktioner för detta vitamin blivit
kända. Risken för fall och frakturer påverkas
t.ex från två håll: dels genom påverkan på
bentätheten men också på muskelfunktion.
F
orskningen kring vitaminets funktioner, status och
behov är intensiv och det vetenskapliga underlaget
ökar: 2013 publicerades 1453 artiklar under sökorden vitamin D AND deficiency jämfört 315 år 2003. Fortfarande är dock mycket oklart beträffande optimalt status i
relation till olika fysiologiska funktioner. Detta understryks
både i de intagsrekommendationer som kom från Institute
of Medicine (IoM) (1) för några år sedan och i de nya nordiska näringsrekommendationerna (NNR 2012) som publicerades hösten 2013. Båda bygger på systematiska litteraturöversikter (SLR).
Fysiologiska funktioner
(ref fr nordisk Geriatrik)
Bortsett från solexponering fyller vitaminet kriteriet för ett
essentiellt näringsämne, vilket innebär att kroppen inte kan
producera det själv i tillräcklig mängd. Det finns två former;
kolekalciferol (vitamin D3), som är den fysiologiska formen
och som återfinns i animaliska livsmedel, samt ergokalciferol
(vitamin D2) som är den syntetiska formen som bildas från
ergosterol, faktaruta 1. D3 och D2, tillsammans med de provitamin de härstammar ifrån är de alla olika former av steroler. En viktig funktion hos ryggradsdjur, inklusive människa,
är att upprätthålla kalcium- och fosfatkoncentration för försörjning av cellulära processer, för neuromuskulär funktion
och för benmineralisering, något som länge varit känt. Flera
pleiotropa effekter som sträcker sig långt utanför benväven
har dock påvisats under senare år (figur 1). Mer eller mindre
väl dokumenterade relationer finns t ex till kardiovaskulära,
respiratoriska, endokrina och muskulära funktioner och sjukdomar (2, 3).
Utöver status som näringsämne är D-vitamin också att
betrakta som ett prohormon, som konverteras i två steg först
i levern till 25 hydroxicholekalciferol (25-OHD, kalcidiol),
och sedan i njuren till hormonet 1, 25 hydroxikolekalciferol
12
HÄLSAN i CENT RU M
1 • 14 (1,25-OHD, kalcitriol), den biologiskt aktiva formen. Flera
vävnader som t ex makrofager, colon, prostata och hjärna
kan dock lokalt, via enzymet 1 α hydroxylas, omvandla
25-OHD till 1,25-OHD. I vävnader som inte är involverade
i kalciummetabolismen anses D-vitamin medverka i transkription av ett antal gener som reglerar celldelning och differentiering och möjligen också bidrar till att minska risken
för transformation till cancerceller (2). Till de icke-genrelaterade effekterna räknas att 1,25-OHD binder till en plasmamembran-receptor som finns i organ involverade kalciummetabolismen i t ex tarm, ben, njure och paratyroidea (4).
En målvävnad är muskulaturen där vitaminet behövs för
normal utveckling och tillväxt av muskelfiber. Brist påverkar
muskelstyrkan negativt. Muskelsvaghet och myopati utgör
karaktäristiska drag vid rakit och osteomalaci och bidrar till
försämrad fysisk förmåga. Brist har rapporterats påverka
framförallt de viktbärande musklerna i benen som är nödvändiga för postural kontroll och gång. Signifikant korrelation mellan serum 25OHD och fall har också rapporterats (5, 6).
Mekanismerna bakom funktionen i muskulaturen är inte
fullständigt kartlagd. In vitro och in vivo experiment tyder
på att kalcitriol reglerar kalciumupptag i muskelceller, vilket
i sin tur innebär inflytande över kontraktion och relaxation,
syntes av proteiner som är involverade i kontraktion, samt
proliferation och differentiering av muskelceller D-vitaminstatus spelar en viktig roll när det gäller risken för fall och
frakturer.
Vitaminet påverkar frakturrisken från två håll: genom
sitt inflytande både på muskelfunktion och på bentäthet (7).
Trots att bara några få interventionsstudier finns pekar tillgängliga data mot att tillskott av D-vitamin skulle kunna
bidra till att bibehålla muskelstyrka och funktionell förmåga
bättre i hög-riskgrupper som sköra ”frail” äldre (5, 8).
VITAMIN D
Faktaruta 1.
Termer och omvandlingsfaktorer som
används för vitamin D
Vitamin D Vitamin D2 Vitamin D3 – också benämnt kalicferol
– också benämnt ergokalciferol
– också benämnt kolekalciferol
25OHD – 25-hydroxivitamin D
– också benämnt kalcidiol eller kalcifediol
Beteckningen gör ingen skillnad mellan D2 och D3 osv. När det är
motiverat att skilja mellan formerna uttryck de som 25OHD2 och
25OHD3.
– 1,25-dihydroxivitamin D3.
Kalcitriol Denna benämning används vanligen också för 1,25-dihydroxyvitamin
D2 (erkalcitriol).
24,25(OH)2D – 24,25-dihydroxyvitamin D.
IE= internationella enheter
– mått på D-vitamin baserat på biologisk aktivitet eller effekt.
IE definieras som aktiviteten i 0,025 µg kolekalciferol.
Omvandlingsfaktorer för vitamin D3:
(Källa) 40 IE = 1 µg
(Serum) 2,5 nmol/liter = 1ng/ml
Figur 1
Översikt över D-vitamin och dess
roll i fysiologiska system (3)
Overview of Vitamin D and its role on physiological systems and the biological responses as well as possible vitamin D-related diseases. The
three columns on the right side, respectively, indicate the following; physiological systems (the six physiological systems that the essential nutrient
vitamin D3 supports by its metabolism to 25(OH)D3 and 1α25(OH)2D3); biological responses (examples of biological responses generated by
1α25(OH)2D3 in the six physiological systems); and vitamin D-deficient related diseases (identifies for each system some of the disease states
that are associated with an inadequate vitamin D nutritional status (8).
Nya rekommendationer
Institute of Medicine
Vad är då optimalt status och vilket intag krävs för att nå
dit? IoM publicerade på uppdrag av de amerikanska respektive kanadensiska regeringarna 2011 ett mycket omfattande underlag på totalt 1115 sidor (1). De frågor som skulle
besvaras var:
1.
Effekter på hälsan av vit D och Ca?
2.
Nivå för önskvärda effekter?
3.
Hur mycket är för mycket?
IoM konkluderar att tillgängliga data visar på en nyckelroll för både kalcium och vitamin D när det gäller benhälsa. Detta kausalsamband ligger till grund för DRIs (Dietary Reference Intakes), faktaruta 2 och figur 2. Underlag
saknas dock, för båda näringsämnena, när det gäller kausalsamband med andra hälsoeffekter, och för att ett högre
intag än DRI skulle vara gynnsamt för hälsan med avseende på andra funktioner. IoM skulle också fastställa Tolerable Upper Intake Level för D-vitamin D (UL) ett värde
som ska reflektera långtidsintag på en nivå som inte orsaH Ä L S A N i C E N T RU M
1 • 14 13
VITAMIN D
kar skada i en normal population. Få studier har genomförts
med det specifika syftet att utvärdera en säker nivå för intag
av D-vitamin och det saknas konsensus om vilka nivåer som
kan orsaka skada (1).
Nordiska Näringsrekommendationer
(NNR 2012)
De nordiska länderna samverkar också kring att ta fram
näringsrekommendationer. NNR har reviderats vart åttonde
år. Över hundra forskare och experter har varit involverade
i den senaste revideringen, som är den femte upplagan (9).
Ett stort antal vetenskapliga studier och översikter som har
publicerats mellan 2000-2012 har utgjort underlag. Genomgången har särskilt fokuserat på områden där mycket ny
forskning tillkommit, vilket bl a gäller för D-vitamin (3).
Tre specifika målen för översynen av hälsoeffekter kopplade till D-vitamin har satts upp:
1) översyn av vetenskapliga underlaget för att fastställa,
baserat på en uppsättning överenskomna kriterier, kostreferensvärden för D-vitamin i olika stadier i livet (spädbarn,
barn, ungdomar, vuxna, äldre och under graviditeten och
amning),
2) bedöma behovet för tillväxt, utveckling och underhåll
3) bedöma hälsoeffekterna av olika intag / exponeringar av
vitamin D.
De forskningsfrågor som formulerats för den systematiska
översikten är:
1 ) vad är effekten av D-vitamin från olika källor på serum
25(OH)D koncentrationer ?
2 ) vilket är förhållandet mellan 25(OH)D –koncentrationer och olika utfall i olika populationer och åldersgrupper ?
3 ) vad är effekten av D-vitamin från kosten på olika utfallsmått i olika populationer och åldersgrupper?
4 ) vad är effekten av D-vitaminsupplement på olika utfallsmått i olika befolkningar och åldersgrupper?
5 ) vad är effekten av sol -eller UVB-exponering på olika
utfallsmått i olika befolkningar och åldersgrupper?
6 ) vad är UL ( övre gräns för intag ) för D-vitaminintag
kopplat till olika hälsorelaterade utfallmått i olika populationer och åldersgrupper ?
7 ) vilka är interaktionerna mellan D-vitaminintag och kalciumintag kopplat till olika hälsorelaterade utfallsmått i olika
befolkningar och åldersgrupper ?
8 ) vilken är interaktionen mellan D-vitaminintag eller -status
med A-vitaminintag eller -status kopplad till hälsorelaterade
utfallsmått i olika befolkningar och åldersgrupper ?
De SLR som ligger till grund för de nya rekommendationerna bygger på 35 av 1,741 funna artiklar varav flera SLR.
Ett stort problem för tolkning och beslut har varit heterogeniteten i SLR. En bidragande orsak till att enskilda studier kan komma till så skilda resultat är att analysmetod
för att mäta 25-hydroxy D-vitamin status 25(OH)D varierar mellan studier. Vid en jämförelse mellan High-pres-
14
HÄLSAN i CENT RU M
1 • 14 sure liquid chromatography (HPLC), Radioimmunoassay
(RIA) och Chemiluminescent immunoassay (CLIA) blev den
kumulativa andelen som klassificerades med lågt status (cutoff 50 nmol/l) 8% med HPLC, 22% med RIA och 43%
CLIA. Den mest valida metoden anses var HPLC. Det är
således av stor betydelse att veta vilken metodik som används
för analys 25(OH)D-status (10).
Baserat på studerade SLR dras slutsatsen att evidensen
för en skyddande effekt av D-vitamin endast är konklusiv för
beträffande benhälsa, total mortalitet och risk för fall. Vidare
att effekten kan oftast enbart ses för personer med lågt status.
De flesta interventionsstudier som lett till denna slutsats rapporterar att intervention med D-vitamin kombinerat med
kalcium, och inte D-vitamin ensamt ger dessa positiva effekter. Det har varit svårt att etablera en optimal nivå för status
och intag baserat på ingående SLR. Slutsatsen dras att ≥50
nmol/l reflekterar ett tillfredställande status, vilket överensstämmer med den slutsats IoM dragit. Serum koncentration
<30nmol/l anses som brist och 30 – 50 nmol/l som otillräckligt. Frågan är dock kontroversiell flera forskare hävdar att
75 eller till om med 90 nmol/l skulle vara optimalt ur hälsosynpunkt (8, 11, 12). För detta talar också data som indikerar att äldre behöver ett högre intag för att kunna upprätthålla samma status som yngre (13). Å andra sidan finns
det också data som pekar i motsatt riktning dvs att högre
nivåer av 25OHD är associerade med ökad total mortalitet
och cancermortalitet (14) .
Relationen mellan dos och respons för D-vitamin mätt
som S-25(OH)D är inte heller vetenskapligt väl dokumenterad. Studier som relaterat intag till berikning och supplement uppskattar att ett ökat intag på 1-2,5 µg/d ökar koncentrationen i serum med 1-2 nmol/l, effekten är större när
den basala koncentrationen av S-25(OH)D är låg.
Intagsrekommendationer definieras på olika nivåer, faktaruta 2. Det vetenskapliga underlaget motiverar att rekommendationerna från 2004 höjs för alla åldersgrupper över 2
år, tabell 1. Spädbarn och små barn får inte tillräckligt med
Tabell 1
D-vitamin μg/d
Kvinnor Män
Rekommenderat intag RI,
gäller också EAR, Li och UL
2-60 år
10
10
61-74 år
10
10
>75 år
20
20
Estimated Average requirement EAR
7,5
7,5
Lower intake level LI
2,5
2,5
Upper intake level UL
100
100
*IoM 2010 (1); EFSA 2012 (16)
VITAMIN D
D-vitamin från bröstmjölk och mat. Under barnets första
2 år bör därför tillskott om 5 droppar (10 µg) ges dagligen,
detta är dock en rekommendation som kvarstår från 2004.
För gravida och ammande gäller samma nivå som för resten
av den vuxna befolkningen. Rekommendationerna bygger
på det totala intaget från mat och supplement, givet minimal
solexponering. Men gällande solexponering lägger man till
att detta dock inte är fallet för en majoritet av befolkningen i
de nordiska länderna under sommarhalvåret. Solens bidrag
ökar då. När det gäller över gränsen för intag (UL) landar
man på samma värde som IoM och European Food Safety
Authority (EFSA) 100 µg/d (15, 16), tabell 1. Detta värde
gäller vuxna och ungdomar 11-17 år och bygger på hyperkalcemi som biverkan av för högt intag. För barn 1-10 år är
UL 50 µg/d och för barn 0-12 månader 25 µg/d (NNR).
De oftast registrerade biverkningarna av hypervitaminos
D (för hög halt av D-vitamin i blodet) är hyperkalciuri (förhöjd halt av kalcium i urinen), vilket leder till förlust av benvävnad, förkalkning av kärl och vävnader, samt njursten.
Faktaruta 2.
Average requirement (AR):
Behovet definieras som det lägsta långtidsintaget av ett näringsämne som upprätthåller en bestämd nivå för nutritionsstatus. Termen
används för att definiera nivån för intaget som tillfredställande täcker
behovet för hälften befolkning, förutsatt normalfördelad distribution
av behovet. AR bygger vanligen på data från biomarkörer.
Recommended Intake (RI):
refererar till den mängd av ett näringsämne som baserat på tillgänglig
vetenskaplig kunskap och information om kostintag kan möta behovet och upprätthålla god nutritionsstatus i i stort sett hela den friska
befolkningen. RI kan variera beroende på kön, ålder och stadie i livet.
När distributionen av behovet kan anses vara normalfördelat kan en
standard deviation (SD) bestämmas, då kan RI beräknas som RI=
AR + 2 SDAR. Definitionen överensstämmer tolkningen RI i UK och
‘Recommended Dietary Allowance’ (RDA) i USA (1). The European
Food Safety Authority (EFSA) använder termen Population Reference
Intake (PRI) och betecknar “the level of nutrient intake that is enough
for virtually all healthy people in a group” (16) .
Tolerable Upper Intake Level (UL):
För de flesta näringsämnen, inkluderat vitamin D, kan höga intag orsaka
biverkningar eller förgiftningssymtom. UL definieras som den maximala
intagsnivån för dagligt intag för långtidsbruk, månader eller år, som sannolikt inte orsakar negativa hälsoeffekter för människa. Gränsvärd för
varje given biverkan varierar beroende på stadie i livet, kön och andra
individuella karaktäristika.
Lower intake level (LI):
ett gränsvärde för intag under vilket intaget kan leda till kliniska bristsymtom för de flesta individer. LI bygger på observationer av individer,
och i många fall baserade på andra kriterier än average requirements.
Figur 2
Frekvens distribution för behovet av enskilda näringsämnen (9)
H Ä L S A N i C E N T RU M
1 • 14 15
VITAMIN D
Intag
D-vitamin förekommer framför allt i animaliska livsmedel.
Det är dock relativt få livsmedel som innehåller naturligt
D-vitamin (tabell 2). Till dessa hör fet fisk, fiskleverolja och
äggula. Även mager fisk innehåller en del. Smör innehåller
väsentligt mindre än berikade bords- och matlagningsmargariner. Lätt- respektive mellanmjölk är berikade, medan
standardmjölk som inte är berikad och innehåller betydligt mindre. Det krävs dock en betydande mjölkkonsumtion
för att lätt- och mellanmjölk på något avgörande sätt ska
bidra till D-vitaminintaget. Kött och ägg bidrar med en del
vitamin D3, men innehåller också 25OHD3 som har högre
biotillgänglighet och –effektivitet än vitamin D3. Varje mikrogram 25OHD3 har visat sig vara upp emot 5 gånger så
effektivt att höja S-25OHD jämfört med vitamin D3 (17). En
del svampar bl a kantareller innehåller ergosterol som är ett
förstadium till vitamin D2 (ergokalciferol) och som omvandlas genom UV-strålning till D2, men syntesen av D2 från
ergosterol sker sällan i naturen varför utnyttjandegraden är
betydligt lägre (16). Det är även med god aptit och bra matvanor svårt att enbart via kosten nå rekommenderat intag
på 10 µg/dag.
Det dock har kommit två intressanta mjölkprodukter; en
laktosfri mjölkdryck från Valio som innehåller 2 μg/100 ml,
samt en motsvarighet från Arla med 1 μg/100 ml. Genom
daglig konsumtion av någon av dessa produkter ökar möjligheterna att nå rekommenderat intag genom kostintaget. För
äldre som inte dricker mjölk eller har problem med begränsad aptit kvarstår dock problemet.
Riskgrupper
Sköra/sjuka äldre är en extra sårbar grupp, som lätt kan
drabbas av D-vitamin-brist, då många vistas ute i mycket
begränsad omfattning och ofta har ett suboptimalt intag
via kosten. Till detta kommer att omsättningen försämras
med åldern (5, 13, 18). De som bär heltäckande klädsel och
därmed inte exponeras för UVB-strålning är en annan riskgrupp. Bland personer med fetma är lågt D-vitamin-status
också vanligt. Studier pekar mot ett högre behov då vitaminet binds i fettvävnaden och i för liten utsträckning är tillgängligt i kroppen (1). Veganer som helt utesluter animaliska livsmedel kan också vara en riskgrupp. Brist kan uppstå
orsakat av låg biotillgänglighet tillföljd av fettmalabsorption,
Tabell 2
Vitamin D-halten i några livsmedel (avser ätlig del).
Livsmedel
μg vitamin D/100 g μg vitamin D i g/portion
μg vitamin D/1 MJ
Kantareller konserv
2,5
0,8/30
47
Lättmjölk, berikad
0,4
0,8/200
2,5
Standardmjölk
< 0,1
0/200
0,1
Äggula
4
0,7/18
2,6
Kycklingkött med skinn, kött
1,5
0,5/125
2,1
Nötkött, innanlår
0,4
0,4/100
0,8
Lever, nöt
0,1
0,1/100
0,2
Lever, kalv
0,3
0,3/100
0,6
Hälleflundra
9
10,4/115
18,2
Lax
12,5
18,8/150
16,5
Makrill, konserv
2,8
4,9/125
2,0
Sardiner i olja, konserv
15
7,5/50
13
Strömming
8,2
10,0/125
17,1
Ål, rund- och varmrökt
48
48/100
33
Lättmargarin, fett 40 %
7,5
0,8/10
4,9
Matolja, berikad
7,5
0,8/10
2,0
Smör
0,6
0,06/10
0,2
(Källa: Livsmedelsdatabasen 2012, Livsmedelsverket.)
16
HÄLSAN i CENT RU M
1 • 14 VITAMIN D
eller vid bruk av läkemedel som minskat kolesteroltillgängligheten. Också barn inom vissa etniska grupper har visats
ha en ökad risk för brist (19).
Samtliga dessa riskgrupper bör man i primärvården ha i
åtanke, och kontrollera S-25OHD status vid misstanke om
brist. Ett värde <25 nmol/liter anses vara tecken på svår/
uttalad brist.
Frågan om mer generell supplementering har rests, mot
detta kan invändas att supplementering alltid bör ske på
en tydlig indikation dvs. konstaterat lågt status varefter nytt
status bör tas för att följa upp effekterna insatt behandling.
En generell behandlingsrekommendation bör snarare vara
att mer frekvent ta D-vitamin-status på personer som tillhör
riskgrupper inte minst äldre, och inte bara vid misstanke om
osteoporos. Vidare kan samtal med dietist vara motiverat för
rådgivning om hur D-vitaminintaget kan ökas via kosten.
Sammanfattning
Sammanfattningsvis har många, framför allt bland sköra
äldre, sannolikt suboptimalt D-vitaminstatus samtidigt som
gruppen är överrepresenterad när det gäller ökad risk för fall
och frakturer jämfört med resten av befolkningen. Därför
bör som rutin i riskgrupper både D-vitamin-status uppmärksammas och ställning tas till hur förbättrat status bäst skall
uppnås.
Sköra och sjuka älde är
en extra sårbar grupp.
Elisabet Rothenberg
Leg dietist, docent
Verksamhetsutvecklare, Medicin Sahlgrenska
Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Sahlgrenska 413 45
Göteborg
[email protected]
Referenser
1.IOM (Institute of Medicne). Dietary Reference Intakes for Calcium and Vitamin D. Washington DC: The National Academies
Press,; 2011.
2.Chu MP, Alagiakrishnan K, Sadowski C. The cure of ageing:
vitamin D--magic or myth? Postgraduate medical journal.
2010;86(1020):608-16. Epub 2010/10/26.
3.Lamberg-Allardt C, Brustad M, Meyer HE, Steingrimsdottir L.
Vitamin D - a systematic literature review for the 5th edition of the
Nordic Nutrition Recommendations. Food & nutrition research.
2013;57. Epub 2013/10/10.
4.Haroon M, FitzGerald O. Vitamin D deficiency: subclinical and
clinical consequences on musculoskeletal health. Curr Rheumatol
Rep. 2012;14(3):286-93. Epub 2012/02/14.
5.Janssen HC, Samson MM, Verhaar HJ. Vitamin D deficiency,
muscle function, and falls in elderly people. The American journal
of clinical nutrition. 2002;75(4):611-5.
6.Janssen I, Heymsfield SB, Ross R. Low relative skeletal muscle mass
(sarcopenia) in older persons is associated with functional impairment and physical disability. J Am Geriatr Soc. 2002;50(5):889-96.
Epub 2002/05/25.
7.Kulie T, Groff A, Redmer J, Hounshell J, Schrager S. Vitamin D:
an evidence-based review. J Am Board Fam Med. 2009;22(6):698706. Epub 2009/11/10.
8.Bischoff-Ferrari HA, Giovannucci E, Willett WC, Dietrich T,
Dawson-Hughes B. Estimation of optimal serum concentrations
of 25-hydroxyvitamin D for multiple health outcomes. The American journal of clinical nutrition. 2006;84(1):18-28. Epub 2006/07/11.
9.Nordic Nutritinon Recommendations (NNR 2012). www.norden.
org/nnr. 2012.
10. Snellman G, Melhus H, Gedeborg R, Byberg L, Berglund L,
Wernroth L, et al. Determining vitamin D status: a comparison
between commercially available assays. PLoS One. 2010;5(7):e11555.
Epub 2010/07/21.
11. Dawson-Hughes B, Heaney RP, Holick MF, Lips P, Meunier PJ,
Vieth R. Estimates of optimal vitamin D status. Osteoporos Int.
2005;16(7):713-6. Epub 2005/03/19.
12. Lips P. Vitamin D physiology. Prog Biophys Mol Biol.
2006;92(1):4-8. Epub 2006/03/28.
13. Vieth R, Ladak Y, Walfish PG. Age-related changes in the
25-hydroxyvitamin D versus parathyroid hormone relationship
suggest a different reason why older adults require more vitamin
D. J Clin Endocrinol Metab. 2003;88(1):185-91. Epub 2003/01/10.
14. Michaelsson K, Baron JA, Snellman G, Gedeborg R, Byberg L,
Sundstrom J, et al. Plasma vitamin D and mortality in older men: a
community-based prospective cohort study. The American journal
of clinical nutrition. 2010;92(4):841-8. Epub 2010/08/20.
15. European Food Safety Authority (EFSA). Scientific Opinion on
the Tolerable Upper Intake Level of vitamin D1. EFSA Journal
2012;10(7):1-45.
16. European Food Safety Authority (EFSA). Scientific Opinion on
principles for deriving and applying Dietary Reference Values. .
EFSA 2010;8(3):1458.
17. Cashman KD, Seamans KM, Lucey AJ, Stocklin E, Weber P,
Kiely M, et al. Relative effectiveness of oral 25-hydroxyvitamin
D3 and vitamin D3 in raising wintertime serum 25-hydroxyvitamin D in older adults. The American journal of clinical nutrition.
2012;95(6):1350-6. Epub 2012/05/04.
18. Weaver CM, Fleet JC. Vitamin D requirements: current and future.
The American journal of clinical nutrition. 2004;80(6 Suppl):1735S9S. Epub 2004/12/09.
19. Wandell PE. Population groups in dietary transition. Food & nutrition research. 2013;57. Epub 2013/10/10.
H Ä L S A N i C E N T RU M
1 • 14 17
Britt-Marie Carlssons stipendiefond inom Svensk Förening för Sjuksköterskor i
Diabetesvård, SFSD.
Britt-Marie Carlsson, diabetessjuksköterska från Västra Götaland, arbetade under
många år för en bättre vård för personer med diabetes både lokalt och nationellt.
Sedan början av 2000-talet var hon aktiv inom SFSDs styrelse och de senaste två
åren som dess ordförande.
En av Britt-Marie Carlssons sista önskningar var att det efter hennes död skulle instiftas en minnesfond till stöd för barn, ungdomar och unga vuxna upp till en ålder
av 25 år, med diabetes.
Syftet med fonden är att stötta personer med diabetes och diabetesvården genom
att bidra till olika former av aktiviteter, såsom lägerverksamhet, kurser och grupputbildningar kopplade till diabetes.
Ansökningar kan göras av enskilda individer med diabetes och diabetesteam på
klinik. Ansökan görs elektroniskt på SFSDs hemsida, diabetesnurse.se
Ge en gåva. Alla gåvor är viktiga, stora som små. Bankgiro: 516-3837.
SVENSK FÖRENING
FÖR SJUKSKÖTERSKOR
I DIABETESVÅRD
18
HÄLSAN i CENT RU M
1 • 14 VÄLKOMMEN TILL EN KURSDAG:
MOTIVERANDE SAMTAL OCH BEHANDLING
VID ÖVERVIKT OCH FETMA
Du spelar en viktig roll och kan påverka människor
att förändra sitt beteende. Välkommen till en kursdag
där du får en introduktion till hur du använder motiverande samtal och ett KBT-inriktat arbetssätt för att
stödja patienter med övervikt och fetma till sundare
levnadsvanor.
Datum och plats: 2014-04-24, Stockholm.
Pris: 2 290 kr, i priset ingår lunch, för- och eftermiddagskaffe samt boken Motiverande samtal och
behandling vid övervikt och fetma.
Föreläsare: Liselotte Kuehn Krylborn.
Målgrupp: Kursen vänder sig främst till distriktssjuksköterskor, barnmorskor, sjuksköterskor och dietister
inom primärvården.
GOTHIA
FORTBILDNING
Annons
UMEÅS ELDSJÄL
Det finns inget dom
- bara ett vi
”Hon har hjälpt många som mått dåligt. Lena har jag väldigt mycket
att tacka för”, så beskrivs distriktssjuksköterskan Lena Renman
av Anders på Öppen gemenskap.
Hon som tre förmiddagar i veckan arbetar med vård för utsatta
människor och som vunnit ett stort pris för sina insatser.
Redaktionen på Hälsan i Centrum har uppmärksammat artikeln
om Lena, och här nedan kan du läsa den.
Artikeln är hämtad ur: Vasaplan nr 16/17 2013.
Tidningen Vasaplan ges ut till stöd för utsatta människor i Umeå.
www.vasaplan.se
[email protected]
J
ag är fortfarande i chock, jag förstår
ingenting. Det är helt fantastiskt,
säger Lena Renman när Vasaplan ringer henne en sen kväll i mörkaste
november. Det här är ju ett kvitto på att
det jag gör uppskattas och det ger mig
kraft att fortsätta.
Lena har bott i Umeå nästan hela sitt
liv, är gift och har tre barn. Hon har
arbetat som sjuksköterska i 23 år. Mestadels arbetar hon på en hälsocentral,
men tre förmiddagar i veckan arbetar
hon på Bakfickan, Öppen gemenskap
och med boendestöd. Även om hon nu
är väldigt uppskattad så har hon fått
kämpa hårt för att vinna allas förtroenden.
– Jag är ärlig och rak och säger direkt
om det är någonting jag inte gillar,
säger hon. Det är precis som med vilka
människor som helst. För att vinna
förtroende och respekt måste man ge
respekt tillbaka.
UMEÅS ELDSJÄL
Lena Renman
Distriktssköterska,
Tegs Hälsocentral samt
Vård för de utsatta
[email protected]
20
HÄLSAN i CENT RU M
Vårdförbundspriset är ett pris som
varje år delas ut av Vårdförbundet till
någon av förbundets medlemmar som
1 • 14 jobbar för att förbättra vården. I år var
Lena Renman en av fyra i hela landet
som blev nominerad till priset på 250
000 kronor, och som delades ut av
Sineva Ribeiro, Vårdförbundets ordförande och Anna-Karin Laurell, VD för
SalusAnsvar på Kvalitetsmässan.
– Det kändes jättestort att bli nominerad, det trodde jag aldrig att jag skulle
bli, säger hon.
Prisutdelningen var i Göteborg och
Lena Renman fick dela på en stor
summa pengar med de två andra som
inte gick vidare. Än vet hon inte vad
hon ska göra med pengarna, men
hon ska fundera ut någonting bra när
tumultet har lagt sig. Hon understryker att det är från arbetskollegor och de
som hon möter i sitt arbete som detta
blivit möjligt.
Varför kan de som behöver din hjälp
inte gå till en vårdcentral som alla
andra?
– Har man ett missbruksproblem så
brukar tilliten till myndigheter vara
liten. Man kan ha blivit behandlad illa
tidigare eller så skäms man för sitt miss-
UMEÅS ELDSJÄL
Lena Renman (till höger) var en av fyra i hela landet
som blev nominerad till Vårdförbundets pris för sina
insatser som distrikssjuksköterska. Här sitter hon
tillsammans med en arbetskollega och gratulationstårtan.
Anders Hansson hänger
ofta på Öppen gemenskap.
Det var också där som
han träffade sjuksköterskan
Lena Renman, han säger:
”Utan Lena skulle jag inte
söka vård eller hjälp”
Lena är
jävligt bra!
bruk. Det är också svårt med rutiner.
Det är inte säkert att man kan ta sig till
vårdcentralen på en avtalad tid eftersom man just fått ett återfall eller är
påverkad av något som gör att man inte
tar sig dit, säger Lena och hon får medhåll av Anders Hansson som brukar
besöka Öppen Gemenskap flera
gånger i veckan för att äta, läsa om sitt
favoritlag Björklöven eller för att bara
vara.
skillnad att lägga om ett sår på någon
som sökt sig till vårdcentralen eller
någon som hon träffar ute på gatan.
– Jag tror det handlar om rädsla. Ser
man någon påverkad som lever rövare
och utmärker sig från övriga tycker
man att den personen är konstig, men
skulle man gå fram och prata skulle
man se att personen inte är så konstig
och främmande. Det blir inte längre ett
”vi” och ”dom”.
– Lena är jävligt bra, hon brukar kolla
mitt blodtryck och sådär. Jag har börjat
må mycket bättre sedan jag träffade
henne. Utan Lena skulle jag inte söka
vård eller hjälp. Jag har henne att tacka
för så mycket!
En vanlig dag är sig aldrig lik för Lena
Renman. Det var fem år sedan som
hon, förutom att jobba på hälsocentralen, började arbeta på Öppen gemenskap. Sedan har det utvecklats till
mycket mer och Lena har inte ångrat
en sekund. Ena stunden mäter hon
blodtryck för att i nästa stund hjälpa
någon till lasarettet. Det är just att
hjälpa människor som hon tycker är
bäst i sitt arbete.
Anders berättar vidare att folk han
mött inom olika myndigheter kollat
snett på honom. Han menar att det
finns fördomar om att man är på ett
visst sätt bara för att man har ett missbruksproblem. Lena håller med och
säger att vi ofta pratar om ”vi friska”
och ”de andra”, men att begreppet
”de andra” egentligen inte finns. Det
är något påhittat. För Lena är det ingen
– Jag älskar verkligen mitt jobb och jag
är lyckligt lottad som får arbeta med de
här människorna. Alla visar sådan stor
uppskattning när jag kommer och det
gör ju att jag vill fortsätta, men det
skulle behövas fler personer som arbetade som jag.
I och med nomineringen har Lena
Renman fått en hel del uppmärksamhet och nu hoppas hon att politikerna i
Umeå vaknar till liv och tar tag i missbruksproblematiken som finns i kommunen. En förhoppning är att hon tillsammans med någon skulle få dela på
en heltidstjänst eftersom behovet av
vård ibland är stort och tiden sällan
räcker till.
– Jag hoppas de tar tag i det här. Det
skulle alla tjäna på.
Marilén Karlsson
Skribent
[email protected]
Foto:
© Lars Öberg
[email protected]
© Camilla Lingbro Dömstedt
H Ä L S A N i C E N T RU M
1 • 14 21
TURISM & SJUKVÅRD
Turism och sjukvård i samspel
Tyvärr är prostitutionen hög och sexuellt överförbara
sjukdomar bland annat AIDS är ett stort hälsoproblem
i landet. Monkey jungle på Dominikanska republiken
visar på att turism och välgörenhet kan samspela. Nio
kilometer från El choco Road (stora vägen mellan tursitorterna Cabarete och Punta Plata) på guppiga vägar
upp mot bergen och djungeln finns det som kallas The
monkey jungle.
M
onkey jungle är, som namnet säger, en liten djungel
eller snarare en liten ”djurpark” med apor. Det
finns inga vilda apor på ön, så dessa apor som
finns här har kommit in på ön på illegal väg och som man
på monkey jungle senare tagit hand om. Aporna har som
en stor inhägnad djungel för sig själv som och som man med
guide får gå in och besöka. Man erbjuder också Karibiens
längsta zipline som tar en ned på hissnande färder mellan
träd i den tropiskliknande skogen, och på färden kan man
också göra ”ett fritt fall” till en gammal grotta.
All service på kliniken inklusive mediciner är gratis. Läkemedel fås från USA främst genom donationer likaså glasögon. Vitaminbristen bland barnen är stor så vitaminer ges
ofta. Antibiotika försöker man undvika så mycket som möjligt på grund av resistensen. Till medicinkliniken kommer
patienterna främst för förkylning. Om en patient behöver
opereras av någon orsak görs det på de allmänna sjukhusen
men betalas av klinikens fond. De med kroniska sjukdomar
såsom diabetes slussas vidare till sjukhusen men initialt kan
man behandla dem med perorala läkemedel.
Monkey jungle öppnade 2009 i avsikt för att kunna driva
medicinkliniken kallad Leon Laroche kliniken som ligger
alldeles bredvid. All förtjänst från biljetter, T-shirts, barförsäljning går till HADC, Haitian and Dominican Assistance
Corporation, en amerikansk led organisation som stödjer kliniken. Kliniken är endast öppen på lördagar och besöks då
av ca 150 patienter. Patienterna är fattiga dominikaner eller
Haitier som hämtas med bussar från olika ställen i landet.
Över 20 % av patienterna är A, B eller C positiva, över 12
% har HIV eller AIDS och över 40 % har någon sorts av
könssjukdom. Kliniken består av en medicinklinik och en
tandläkarmottagning som har mest besökare då tandvården är mycket dyr i landet och tandstatusen dålig. Kliniken
har en anställd dominikansk läkare och tandläkare. Resten
är volontärer - främst från USA och Kanada. Vissa kommer
i team och vissa enskilt. Förra året då jag var där betalades
också utbildning till att bli sjuksköterska för två dominikaner
som arbetat där länge som volontärer men inte haft råd att
studera. Volontärerna får annars endast mat då de arbetar.
Husrum får de stå för själva. Det är många volontärer som
kommer, så det är bra om man bokar in sig några dagar i
förväg för ibland kan de inte ta emot alla som vill arbeta där.
Tyvärr har turismen i landet blivit sämre och allt mindre
turister besöket Monkey Jungle, så det är osäkert om det
kommer att drivas vidare. Förhoppningsvis kommer man
ändå att driva Leon Laroche kliniken vidare genom andra
donationer och fonder om HADC står för.
22
HÄLSAN i CENT RU M
1 • 14 HADC stödjer också de ambulerande läkarstationerna
som hjälper fattiga dominikaner och Haitier i landet.
Internet adresser:
www.monkeyjungledr.com
www.hadac.org
Pia Nes
Distriktssköterska och diabetessköterska
Blomstermåla Hc
[email protected]
TURISM & SJUKVÅRD
Dominikanska republiken...
...upptar 2/3 av ön Hispaniola som ligger i Västindien.
Landet är tätbefolkat och arbetslösheten stor. Inkomstskillnaderna mellan rika och fattiga är stora och 25 %
av befolkningen räknas som fattiga. Myndigheterna har
därför uppmanat till utvandring och försökt att stoppa
invandringen från det ännu fattigare grannlandet Haiti.
Haitierna har utnyttjats som billig arbetskraft främst på
de stora plantagen i landet. Enligt tidningen Vagabond nr
1, 2014 finns det sedan i höstas ett beslut om att personer med Haitisk härkomst ska kunna skickas tillbaka till
Haiti även om de är födda i Dominikanska republiken.
Dominikanska republiken är ett utvecklingsland och har
varit mycket beroende av sitt jordbruk. Gruvindustrin är
nu under utveckling och turismen är en viktig inkomstkälla. (källa: http://sv.wikipedia.org/wiki/Dominikanska_
republiken )
Namn:
Pia Nes
Blev klar dsk 2006, men arbetat inom
distrikt/hemsjukvård sedan 2004.
Arbetar...
...nu på Blomstermåla Hc som distriktssköterska och
diabetessjuksköterska
Kontakt:
[email protected]
Familj:
Sambo med Peter och sonen Felix 15 år
Intressen:
Resa, fotografering. Träna. Har upptäckt hur härligt det
är att paddla kajak, så det har blivit den nya sysselsättningen när vädret tillåter.
H Ä L S A N i C E N T RU M
1 • 14 23
BARN
Adopterade barn möter barnhälsovården
Läs broschyren
här nedan.
Mer info sist i
denna artikel!
Att bli adoptivfamilj är omtumlande för
både barn och föräldrar. Barnhälsovården träffar adoptivfamiljen en kort tid
efter deras hemkomst. Då är familjen
nybliven, oavsett hur gammalt barnet är,
och kan behöva lika tät kontakt med BHV
som familjer med nyfödda barn.
D
e barn som adopteras till Sverige kommer från
länder i Afrika, Asien, Sydamerika och Östeuropa.
De flesta har erfarenheter av bristande omsorg och
ofta flera separationer. Adoptionen innebär ännu en total
förändring av barnets livssituation.
Inför adoptionsresan
I en del kommuner
meddelar socialtjänsten
BHV när en familj är
på väg att adoptera. Det
kan vara värdefullt för
de blivande adoptivföräldrarna att få komma
till BVC innan de reser
för att möta barnet.
Samtalet kan handla om
förväntningar, funderingar kring hur mötet
kommer att bli för dem
själva och barnet, frågor
om anknytning och hur
de planerar den första
tiden som familj.
Om en kontakt etablerats är det också lättare
för föräldrarna att ta
kontakt med barnhälsovården under utlandsvistelsen om det är något
som de undrar över. Vistelsen i barnets födelseland kan vara mellan
en vecka till drygt nio
månader beroende på
land. Vid hemkomst
kan ett hembesök från
BVC vara mycket betydelsefullt.
24
HÄLSAN i CENT RU M
Ny b
roshy
r!
Barnen som adopteras
De barn som blir adopterade är de som har överlevt en svår
start i livet. Barnet kan ha utsatts för påfrestningar under
graviditeten om den biologiska mamman var sjuk, traumatiserad, undernärd eller hade missbruksproblem.
Många adopterade barn är födda för tidigt och låg födelsevikt är vanligt. En del barn har varit en tid med sin biologiska familj medan andra lämnats direkt vid födseln. De
har tillbringat tid på ett
eller flera barnhem och
ibland hos en eller flera
fosterhem. Många barn
har under sin första tid i
livet fått för lite näring,
för lite närhet, för
mycket stress och för lite
stimulans. Barnen kan
också ha varit utsatta
för psykiska och fysiska
övergrepp.
Alltfler barn har fått
diagnoser i födelselandet. Det blir också vanligare att syskongrupper
adopteras.
Adoptivfamiljer behöver i allt
större utsträckning samhällets stöd i form av
rådgivning och praktisk avlastning från socialtjänsten, medicinsk
behandling i sjukvården
och behandlingskontakter i barnpsykiatrin. Då
barn i skolåldern adopteras väcks också frågor
rörande föräldraledighet och hur skolstarten
ska gå till.
1 • 14 BARN
Hälsoundersökning
Det är vanligt att den tillväxtkurva som vi använder i Sverige inte stämmer för de internationellt
adopterade barnen. Skillnaderna kan bero på
vilken omsorg barnet
fått före adoptionen men
också på vilka anlag som
barnet ärvt av sina biologiska föräldrar. Det
händer att barnets ålder
inte stämmer och ibland
kan man behöva göra en
åldersbestämning. Adopterade barn kan ha skrämmande erfarenheter av
tidigare läkarundersökningar. Därför är det viktigt att närma sig barnet
försiktigt. Det är bra om
smärtsamma
behandlingar kan vänta tills
barnet litar på och kan
söka tröst hos sina föräldrar.
Utvecklingsbedömning
Vid en utvecklingsbedömning behöver man förstå
barnets färdigheter och allmänna nivå i relation till de erfarenheter som barnet bär med sig. Barn som saknar föräldraomsorg får sämre möjligheter att lära känna sin kropp, öva
motorik, samspel och språk. Ett treårigt barn som tillbringat
sina första år i en spjälsäng kan kanske inte gå och än mindre
hoppa. Inte heller kan man förvänta sig att ett fyraårigt barn
som nyss bytt modersmål ska kunna förstå instruktioner. Det
är viktigt att balansera tillit till barnets egen kraft att återhämta sig med att ge det stöd barnet behöver. Det är vanligt att adopterade barn kan verka både yngre och äldre än
andra barn i samma ålder.
Råd och stöd i föräldraskapet
Adoptivfamiljer har specifika förutsättningar som är kopplade till hur de blev en familj. Samtidigt har de förstås liksom
alla andra familjer sina unika erfarenheter.
Anknytning
Barn utvecklas i samspel med dem som tar hand om dem
och trygghet är en förutsättning för utveckling. Barn som
är adopterade har inte kunnat lita på att de vuxna har funnits där för dem under deras första tid i livet. Det kan ta
lång tid för barnen att verkligen våga knyta an till sina nya
föräldrar efter hemkomsten. Därför är det först och främst
viktigt att stödja barnets anknytning till
sina nya föräldrar. Det
är vanligt att barnet
gör allt för att anpassa
sig till den nya situationen den första tiden.
När barnet börjar lita
på sina föräldrar vågar
barnet hävda sin vilja
och visa sina behov
mer. Det kan t.ex. ta
sig uttryck i protester
och trots eller klängighet, problem med mat,
sömn eller toalettrutiner. Det som kan te sig
som en tillbakagång i
utvecklingen kan vara
tecken på framsteg i
anknytningsprocessen.
Föräldrar
behöverkänna sig trygga
för att känslomässigt kunna möta sina
barn. Föräldrablivandet vid adoption präglas av utredningar och
bedömningar, både i
Sverige och i utlandet,
som kan skapa en osäkerhet om den egna föräldrakompetensen. De flesta adoptivföräldrar har också erfarenhet av ofrivillig barnlöshet.
Många har genomgått fertilitetsutredningar och behandlingar. Barnhälsovården kan stödja familjen genom att
bekräfta föräldrarnas förmåga att ta hand om sitt barn.
Motstridiga känslor
Att bli förälder kan väcka motstridiga känslor. Under den
långa och ovissa väntan kan längtan bli outhärdlig och det
kan vara svårt släppa fram känslorna när barnet kommer.
Under en adoptionsprocess ställs de blivande adoptivföräldrarna också inför val som rör t.ex. barnets utseende, ålder
och hälsotillstånd. Det kan skapa en bild av barnet som
kanske inte stämmer så väl med det barn som de sedan får.
Den glädje som adoptivföräldrarna känner för barnet kan
också väcka känslor av skuld och sorg över de biologiska föräldrarnas situation.
Att få föräldrar kan också väcka motstridiga känslor hos
barnet. Barn som har levt sina första år utan föräldrar kan
ha svårt att ta emot omsorg och vara i en nära relation.
Detta ställer stora krav på adoptivföräldrars förmåga att
lyhört fortsätta erbjuda sin kärlek och känna tillit till att
barnet kommer att ta emot den när det är redo.
H Ä L S A N i C E N T RU M
1 • 14 25
BARN
Mat
Barnet byter matvanor i och med adoptionen. Det kan gälla
både vilken sorts mat barnet får och hur måltider går till.
Adopterade barn kan t.ex. ha fått för lite mat, de kan ha
blivit tvångsmatade eller bara ha fått flytande föda. Adopterade barn kan behöva upptäcka hur det känns att vara hungrig och mätt och att en måltid kan vara samvaro och gemenskap. Det är inte ovanligt att adopterade barn har svårt att
äta, matvägrar eller hamstrar mat.
Det kan hjälpa barnet om föräldrarna lagar mat som barnet
känner igen och steg för steg introducerar den nya maten.
Det är viktigare att skapa en varm och trevlig matsituation
än att barnet får den mest näringsrika kosten.
Broschyren
Den vänder sig i första hand till personal inom barnhälsovården men även till yrkesverksamma inom
barnhabiliteringen.
Skriften är framtagen av Myndigheten för internationella adoptionsfrågor, MIA.
Välkommen att beställa:
www.mia.eu/Publikationer/Bocker/Bestall/Barnhalsovarden/
Eller ladda ner broschyren:
www.mia.eu/Documents/publikationer/BHC.pdf
Sömn
Det är inte ovanligt att barnen till en början sover utan
avbrott hela natten. Ofta har de lärt sig från sin tidigare
miljö att klara sig själva på natten. När föräldrarna börjar
bli viktiga kan barnet börja oroa sig för att föräldrarna ska
försvinna då barnet sover. Då är det viktigt att bejaka barnets behov av trygghet. Barnet kan bli tryggare av att få sova
i föräldrarnas rum eller i föräldrarnas säng.
Stimulans
Under första tiden i familjen är allt nytt. Många barn
kommer från en understimulerande miljö och kan lätt överväldigas av stimuli. Barnet behöver vänja sig, i sin egen takt,
vid nya lukter, smaker, språket, bostaden, familjens släkt
och vänner, att sitta fastspänd i bilbarnstol, att vara utomhus. Barnet behöver också den vuxnes hjälp att hantera
sina intryck och ordna dem på ett meningsfullt sätt. Det är
t.ex. bra att ha barnvagnen vänd mot sig så man kan se och
prata om det som barnet ser. Det är inte ovanligt att barns
rastlöshet misstolkas som uttryck för understimulering när
det egentligen handlar om att barnet får fler intryck än det
klarar av.
Barnen kan sakna vänner från barnhemmet. Förskole- och
skolstart bör dock vänta. Adopterade barn behöver först få
vara med sina föräldrar. Adoptivföräldrar kan behöva stöd
att lita på att deras egen tid och uppmärksamhet är det bästa
de kan ge sina barn. Sedan kan barnet tillsammans med föräldrarna börja utforska omgivningen och träffa andra barn
och föräldrar.
Halvdagsutbildning
MIA erbjuder kostnadsfritt en halvdagsutbildning om
du/din organisation ordnar lokal, kaffe och inbjudan.
Intresse:
Vill du anmäla intresse för att arrangera en adoptionsutbildning eller få ytterligare information kontakta:
Marie Alm,
mail: [email protected]
tfn 08 54 55 56 85
eller
Åsa Barkeling
mail: [email protected]
tfn 08 54 55 56 82.
Myndigheten för internationella adoptionsfrågor, MIA
Box 308, 101 26 Stockholm, Telefon: 08-54 55 56 80,
Åsa Barkeling
Myndigheten för internationella adoptionsfrågor (MIA)
Swedish Intercountry Adoptions Authority
Box 308
101 26 Stockholm
Sweden
Tel: +46 (0)8-54 55 56 82
mail: [email protected]
http://www.mia.eu/
26
HÄLSAN i CENT RU M
1 • 14 e-post: [email protected]
Broschyren kan även laddas ner/beställas på www.mia.eu
Skriften är framtagen av MIA. Duvnäs föräldrastöd har bidragit
med kunskap och erfarenhet.
Texten har faktagranskats av Margareta Blennow, barnhälsovårdsöverläkare, Lisa Ernstsson, barnsjuksköterska och Pia Risholm
Mothander, docent, leg. psykolog och psykoterapeut.
Foto: Ina Agency, Tryckning: Edita, Västerås 2013, © MIA
BARN
Hälsan i Centrum frågar barn
Varför vaccineras man?
- ”För att man ska kunna
växa ordentligt, och inte
bli sjuk!”
Isak Gustafsson
Ålder: 5 år
Bor i: Lidköping
- ” Inte en aning? Vet du
det mamma?”
Sixten Bringsved
Ålder: 5 år
Bor i: Lidköping
- ”Så att man kan plocka
bort fästingar lättare. Men
mamma kan bra ändå.”
Alice Hult
Ålder: 6 år
Bor i: Lidköping
- ”Vadå, vaxa, när man
tvättar bilen?”
Eric Nilhammer
Ålder: 5 år
Bor i: Källby
Har du ett barn på 4-6 år eller känner ett barn som vill vara med
och svara på våra frågor, vänligen kontakta oss på redaktionen:
Helen Semmelhofer
Layout
Mail: [email protected]
Telefon: 0730-755 744
H Ä L S A N i C E N T RU M
1 • 14 27
MOTIVERANDE SAMTAL
Motiverande samtal
- ”Motivational Interviewing”
Patientmakt är ett ord med högsta mode, patientcentrerad vård och bemötande har fler år på nacken. I mitten
av åttiotalet då jag gick min grundutbildning till sjuksköterska läste vi om patienten i centrum så det har
funnits med genom mitt yrkesliv. Det har anordnats ett
otal föreläsningar om bemötande under åren vilket är
bra men få har givit några konkreta redskap/tekniker
att använda vid patientsamtal.
M
otiverande Samtal är det
svenska namnet på metoden Motivational Interviewing som ofta förkortas MI och är en
samtalsmetod som används i rådgivning och behandling för att underlätta
förändringsprocesser. MI utvecklades
ursprungligen för att behandla alkoholproblem. I dag används metoden generellt i rådgivning och behandling som
gäller livsstilsrelaterade faktorer (alkohol, tobak, droger, kost, fysisk aktivitet,
spel m.m.) Funderingar kring metodens
användbarhet har lett mig till övertygelsen att metoden även är användbar
vid de flesta patientsamtal och inte bara
vid hälsosamtal. Metoden Motiverande
samtal kan användas av alla professioner inom hälso- och sjukvården.
För ca 5 år sedan gick jag en tvådagars utbildning i MI motiverande
samtal som Landstinget i Jönköpings
län arrangerade. Metoden föll mig på
läppen direkt, jag kände mig lycklig att
äntligen få ett redskap som kändes helt
rätt. Den är inte helt enkel att använda
men med träning och övning faller
delarna på plats. Däremot tror jag inte
man bli fullärd utan man måste hela
tiden arbeta med tekniken för att bli
bättre. På kursen var vi från flera professioner och alla bekräftade att detta
skulle vi lärt oss i grundutbildningen.
Självklart borde MI metoden läras ut
i all hälso- och sjukvårds grundutbildningar då alla som har patientkontakt
28
HÄLSAN i CENT RU M
1 • 14 kan använda delar av metoden.
De senaste åren har jag fått förmånen att delta i en forskningsstudie från
folkhälsoinstitutet och då fått fördjupad
kunskap om metoden. Genom föreläsningar, coachning samt genom kodade
samtal via MIC lab har jag fått respons
på hur jag använder MI, vilket gav viktiga insikter hur jag kan förbättras i tekniken.
Här har jag redovisat delar av metoden Motiverande samtal som kan vara
användbara i samtalet med patienten i
hälso- och sjukvården.
Dessa fyra grundläggande färdigheter är väldigt användbara och kallas för
”BÖRS”
- BEKRÄFTA patienten. Det är viktigt att förstärka det som är positivt
och uppmuntra för att stärka patientens autonomi, coping-strategier och
ingjuta hopp. Bekräfta kan också vara
att reflektera känslor för att visa att
man ser och hör patienten som person.
Som ex -Jag förstår att du är besviken
på…… -Det förstår jag att du blir arg
på. -Att du känner dig ledsen är helt
förståeligt. Kan också vara att, -Jag
hör att du är orolig/rädd för…. Ex.
Häromdagen var jag på hembesök
hos en dam som direkt hade taggarna
utspända och var väldigt ledsen och arg
på grund av brist i vården. Genom att
säga - Jag förstår att du känner dig arg,
ledsen och besviken på det som hänt, så
bekräftades hon och jag fick ett leende
tillbaka.
Patienter känner i vissa sammanhang ambivalens. Kan vara inför olika
beslut, de både vill och inte. Då kan
det vara bra att visa att man förstår vad
patienten brottas med. Ex. -Du vill…
men å andra sidan tänker du att……
Ex. -Du vill ta medicinen för den
skulle hjälpa dig men å andra sidan vill
du inte ta den för att du är rädd att den
påverkar så du blir trött. -Du vill gärna
komma hem men samtidigt vet du att
det blir svårt att klara dig hemma.
- ÖPPNA FRÅGOR har en framkallande innebörd. Slutna frågor tenderar
att likna förhör. Ex. på öppna frågor
är; -Vad anser du om….-Hur funderar
du kring…. -Vilken betydels har …….När går det bra att … Ex. En av de
mest sårbara tillfällena är när patienter går från kurativ till palliativ behandling. Vid samtal med patienten kan MI
användas. Öppna frågor kan då vara
bra för att ta reda på patientens egna
tankar och funderingar. Ex. -Hur ser
du på att behandlas för/med…-Vad
tänker du kring detta jag berättat för
dig. -Hur vill du göra – Hur och var
önskar du vårdas?- Vad blir bäst för
dig? -Vilka tankar väcker detta hos dig?
-Vad gör att du tänker så? -Vad får dig
MOTIVERANDE SAMTAL
att känna…-Vilken betydelse har...för
dig. mm.
- REFLEKTIVT LYSSNANDE är aktivt
lyssnande och ett tecken på vilja till förståelse och följsamhet inför patientens
berättelse. Att göra små reflektioner
under samtalet så patienten vet att du
har fokus på vad som sägs. Patienten
berättar något och då kan du flika in
korta kommentarer om det patienten
säger. Ex -Du vill komma hem. -Vad
bra att du tar din medicin. -Du vill ha
information om… -Anhöriga är viktiga för dig. -Ditt illamående har blivit
värre. o.s.v.
- SUMMERA det som sagts under
samtalet. Gör en sammanfattning så
patienten och du är överens som essensen av samtalet. Ex. -Förstår jag dig rätt
att…..-Då har vi kommit överens om…
..-Är det så här jag ska uppfatta dig…
…-Blir det rätt så här…..
Att inte bara ge information utan att
patienten önskar informationen tillhör
också MI. Det kan vara att fråga om
lov att informera/berätta. Ex -Vill du
jag berättar om vad provet visar? -Vill
du att jag berättar vad som kommer
att hända…? -Kan jag berätta om vilka
behandlingsalternativ som finns? -Är
det ok att jag berätta för familjen
om…? Eller –Vill du att jag informera
dig om vilken mat du bör undvika? -Är
det ok att jag berättar vad rökningen
har för betydelse för din sjukdom?
Andan i MI innebär det förhållningssätt och atmosfär som genomsyrar mötet med patienten. Det är att
känna empati/medkänsla för patienten, att acceptera och visa respekt för
personen och dess självbestämmande/
autonomi. Att ha förståelse för patientens som ofta är i sårbar och utsatt situation. Att se människan bakom diagnos och behandling. Andan handlar
också om att skapa ett gott samarbete.
Genom att använda BÖRS framkallar
du empatisk kommunikation.
gor och startade en hälsomottagning.
Några år senare bytte jag vårdcentral
och drev även där en egen hälsomottagning fram till för ett år sedan då jag
valde att följa med till kommunen för
att arbeta i hemsjukvården. På hälsomottagningen stöttade och coachade
jag patienter till goda levnadsvanor och
då främst inom kost, motion, sluta röka
och riskbruk för alkohol. Det var i samband med arbetet som hälsosköterska
jag gick utbildning i MI och är även
utbildad diplomerad rökavvänjare.
Som sjuksköterska i slutet av 80-talet
arbetade jag inom hjärtavdelning och
mitt intresse för folkhälsa började.
Avdelningen startade upp hjärtmottagning och vi pratade levnadsvanor
med patienterna. Började arbeta som
distriktssköterska 1998 på vårdcentral
där jag blev ansvarig för folkhälsofrå-
Parallellt med arbetet som hälsosköterska har jag även jobbat inom hemsjukvården. När hemsjukvården skulle
gå över till kommunen blev valet inte
helt enkelt men mitt intresse för äldrefrågor är starkt och min nyfikenhet på
nya utmaningar tog överhanden. Ett
val som jag definitivt inte ångrar idag.
Att arbeta i hemsjukvården är ett fantastiskt roligt och självständigt arbete,
något som passar mig. Dessutom har
jag alltid tyckt väldigt mycket om att
arbeta med sjuka äldre, dels för att det
Det krävs träning för att bli bättre
men börja med att fokusera på ett
moment t.ex. att ställa öppna frågor.
Efterhand då man känner sig säkrare
så plockar man upp ytterligare en del
ex. att reflektera och börja träna även
på det medan man fortsätter använda
kunskapen men redan lärt sig:
Lycka till!
Tolkningen av MI som jag beskrivit
den är min egen och jag vill med denna
artikel lyfta MI metodens användbarhet i hälso- och sjukvården. Genom
att alla professioner använder Motiverande samtalsmetod i patientsamtalet
kan det bidra till att vården kommer att
bli mer patientcentrerad och makten
flyttas över till patienten samt att bemötandet blir lyckosamt.
Eva Stålhammar
Distrikssköterska Sävsjö kommun
tele 0736-265870
är en grupp som är dåligt prioriterad i
vården och dels för att äldre människor
har så mycket att ge. Att arbeta i hemsjukvården och dess utmaningar finns
det massor att säga om och det är en
artikel för sig.
Är en vanlig tant på 51 år, bor med
familjen på landet i Sävsjö kommun
och älskar friluftsliv. Att vara ute i naturen med vår älskade hund Odette är
det bästa jag vet. Motion på lagom nivå
passar mig bäst och det kan var i form
av jogging, spinning, gympa eller som
det senaste året orientering. Att motionera både hjärna och kroppen som i
orientering är riktigt roligt.
För några år sedan började familjen
med Geocaching, det gillar jag skarpt
därför man får se många fina platser dit
man aldrig hade hittat annars.
Som styrelsemedlem i Hulsjö bygdegårdsförening är jag med och driver
olika aktiviteter för att bygdens folk ska
samlas och känna gemenskap vilket
också är viktigt för folkhälsan.
H Ä L S A N i C E N T RU M
1 • 14 29
DSF - BLANDAT
Redaktionen säger: Depressioner i tonåren
– ung, trött och ledsen.
- Tack Peo!
Gunilla Olsson
Gothia Fortbildning,
2013
Från vänster, gänget på Mediahuset i Göteborg:
Tony Andersson, Peo Göthesson och Helen Semmelhofer
V
i i redaktionen vill passa på att tacka Peo Göthesson för sitt hängivna samarbete dessa åren med vår
tidning. Det råder ingen tvekan om att tidningens
framgång inte hade varit möjlig om det inte vore för Peos
samarbete och han har lärt oss i redaktionen oerhört mycket,
allt för att göra tidningen bättre.
I samband med att Peo lämnar över sin post till Helen
Semmelhofer, önskar vi Peo all lycka, samtidigt som vi glatt
välkomnar Helen.
Farideh Jam
Distrikssköterska
Redaktionskommittén
Skriv en recension
Professionen uppstod ursprungligen för att ge hälsovård till personer som av
ekonomiska eller andra skäl inte hade tillgång till hälso- eller sjukhusvård.
Distriktssköterskeverksamheten tog sin början i Storbritannien, där filantropen och senare parlamentsledamoten William Rathbone anställde sjuksköterskan Mary Robinson för att vårda sin hustru under slutet av hennes sjukdom.
Har du läst en bra, viktig bok som du tror skulle
kunna vara intressant för läsarna av Hälsan i
Centrum?
Skriv gärna en recension om boken och få den
publicerad här.
Skicka materialet till någon i redaktionskommittén,
adresser finns längst bak i tidningen.
30
HÄLSAN i CENT RU M
1 • 14 Tonåringar uttrycker sina
känslor intensivare än
vuxna. De är ofta ledsna
och nedstämda utan att
det handlar om depression. Det är dock vanligt
att tonåringar drabbas av
en riktig depression, som är mera djupgående och påverkar
hela tonåringens förmåga att fungera i vardagslivet.
Vid en depression i tonåren är det viktigt att få snar hjälp för
att slippa förlora viktig tid för utveckling, studier och kamratliv. En långdragen depression riskerar att starkt påverka
en tonårings framtid.
I sin bok beskriver Gunilla Olsson depressioner i tonåren
ur olika aspekter:
- vad är skillnaden mellan vanlig tonårsdeppighet och en allvarlig depression?
- hur ställer man en korrekt diagnos?
- vad beror det på att vissa ungdomar blir deprimerade, är
det ärftligt eller är det föräldrarnas fel?
- går det att förebygga självmord bland tonåringar?
- hur går det för den deprimerade tonåringen i vuxen ålder?
I boken ges också ett stort utrymme åt råd och instruktioner
om hur depressioner ska behandlas.
Gunilla Olsson, som är barn- och ungdomspsykiater och en
av landets främsta experter på depressioner hos tonåringar,
har här lyckats med att skriva en varm och själfull faktabok. Oavsett om du är förälder och behöver påminnas om
varför din tonåring beter sig som hon/han gör eller om du
är lärare, skolsköterska, kurator, läkare eller distriktssköterska på vårdcentral så är boken ett värdefullt redskap. Den
är uppdelad i kapitel och kan användas som uppslagsbok
men går också utmärkt att läsa från pärm till pärm.
Leena Granström
Sekreterare
Distriktssköterskeföreningen
i Sverige
Annons
DSF - BLANDAT
Boka in
fullmäktige
2014!
Mer info på www.distriktsskoterska.se
Då var det dags för Årets fullmäktige
När: 25-26 april
Var: Hotell Clarion Gillet i Uppsala.
Två representanter från varje lokal
förening är inbjudna.
Sammanställning
av
disputerade
distriktssköterskor
Är du distriktssköterska och har disputerat eller
snart klar med din avhandling?
DSF håller på att göra en sammanställning av
disputerade distriktssköterskor och ett av målen
är att få till ett forskarnätverk inom föreningen.
Maila till: [email protected]
med uppgifter om:
Mer information finns att läsa på hemsidan
www.distriktsskoterska.se
och det är även där anmälan görs.
Hoppas vi syns i Uppsala!
l
l Namn.
Titel på uppsats (gärna en länk till publikation).
l Årtal: vilket år du var färdig och vilket
lärosäte du gjort arbetet, samt din mailadress.
Mer information kommer under året!
Kristina Hesslund
Ordförande för DSF i Sverige
[email protected]
Annons
32
HÄLSAN i CENT RU M
1 • 14 Annons
DSF - BLANDAT
Kallelse årsmöte!
Kallelse årsmöte!
DSF lokalförening Stockholm
DSF lokalförening Skaraborg
När: den 27 mars kl 17
Var: Bygget konferens, Norrlandsgatan 11
När: den 3 april kl 18.30
Var: Skövde Golfrestaurang, Simsjövägen 11
Professor Gunnar Bjursell berättar om
den kulturella hjärnan.
Årsmötesförhandlingar
Buffé och kaffe
Palliativa teamet i Lidköpings berättar om verksamheten.
Vi väljer ny styrelse och avslutar
kvällen med middag.
Svar om deltagande och eventuell specialkost
önskas till:
[email protected]
senast den 24 mars.
Anmäl dig på hemsidan:
http://www.distriktsskoterska.se/anmalan.php?id=16
Obs! vid sen avbokning senast 3 dagar före
årsmötet debiteras 200:- för måltiden.
Varmt Välkomna!
För dig som inte har e-post, ring eller skicka ett SMS till
Eva Bergström tel. 0705-491391
Varmt Välkomna!
Styrelsen
Distrikssköterskeföreningen
lokalförening Stockholm
Birgitta Flood-Åsberg
Medlemsansvarig
Tel: 070-538 54 79
Distrikssköterskeföreningen
lokalförening Skaraborg
Birgit Samuelsson
Sekreterare
Kallelse årsmöte!
DSF lokalförening Halland
När: den 27 mars kl 17.30 med en enkel måltid, själva årsmötet börjar kl 18.30
Var: Gits Gård, Stafsinge, Falkenberg
Efter årsmötet så kommer Anna Stenberg från Galenica -läkemedelsföretaget som gör den svensktillverkade
grupp III-sterioden Ovixan. Hon kommer att informera oss om hur våra patienter med eksem, psoriasis eller
andra hudbekymmer kan bli hjälpta av Ovixan och vilka skillnader det är mot andra grupp III- steroider.
Därefter hoppas vi att vi kan ha en bra diskussion om hur ni tycker att distriktssköterskeföreningen i Halland
ska jobba i framtiden och vad ni vill att vi ska göra
Välkomna till en trevlig kväll tillsammans med kollegor och vänner önskar styrelsen.
Anmäl senast 16/3 genom att betala in 75 kr på Pg 368123-6
Skriv ditt namn samt om specialkost önskas.
Vid ev. frågor maila till:
[email protected]
34
HÄLSAN i CENT RU M
1 • 14 Distrikssköterskeföreningen
lokalförening Halland
Jennie Stenström
Ledamot
Intressanta länkar!
Farideh Jam, Distrikssköterska, Redaktionskommittén
Nya nordiska näringsrekommendationer och kostråd är ett så centralt ämne i kost- och
hälsodebatten, läs mer på:
www.perspektiv.nu
Hba1c införs den 1 januari 2014 som
diagnosmetod vid diabetes typ 2, läs
mer om diabetesvården på:
http://www.swenurse.se/diabetesnurse/
Kostbehandling minskar magproblemen
för diabetespatienter läs vidare
om Eva Olaussons avhandling:
http://gupea.ub.se2077/32950
Annons
DSF - VÄLKOMSTBREV
Distriktssköterskeföreningen
- vilka är vi och vad gör vi? Läs vårt välkomstbrev här:
reningen i Sverige!
kefö
Välkommen som medlem i Distriktssköters
tssköterskans
e (DSF) kan Du påverka distrik
Som medlem i Distriktssköterskeföreningen i Sverig
professionella utveckling i Sverige!
aktivt
föreningar runt om i Sverige. Föreningen verkar
DSF är en rikstäckande yrkesförening med lokala
ling.
utveck
la
sionel
profes
och
för att tillvarata distriktssköterskans unika kompetens
Hemsida
ella
där Du kan läsa om intressanta och aktuella nation
DSF har en hemsida: www.distriktsskoterska.se
m
medle
är
Du
När
n.
domä
a
samm
på
dan
egen hemsi
och lokala nyheter. Alla lokala föreningar har en
er.
nyhet
lla
i våra forum och kom-mentera aktue
kan Du registrera Dig på vår hemsida och skriva
g till distriktssköterska eller studerar
specialistutbildnin
För medlemskap i DSF krävs att Du genomgått
till distriktssköterska.
Medlemsavgiften är 240: -/år. Pensionärer:100:
-/år. Studerande:100: -/hela studietiden.
Som medlem i DSF:
i Din brevlåda 4 gånger/år
- Får Du medlemstidningen Hälsan i Centrum
a kongress vartannat år
ållsrik
inneh
och
santa
intres
- Kan Du delta i DSF:s
forum på DSF: s hemsida
- Har Du möjlighet att delta i diskussioner i olika
aktiviteter anordnade av den lokala föreningen
andra
och
- Deltar Du vid medlemsmöten, årsmöten
ier
- Kan Du söka både rese- och forskningsstipend
erad till ”Årets Distriktssköterska”!
nomin
bli
eller
era
nomin
att
het
- Har Du möjlig
Inbetalning av medlemsavgift
ng
Medlemsavgiften betalar Du in till Din lokala föreni
……
Plusgirokonto: ………
nnummer!
Glöm inte att skriva Ditt namn och perso
E-post till kassören i Din lokala förening
medlemsmöten, årsmöte och andra aktiviteter måste
För att vara säker på att Du ska få information om
er samt e-postadress via mail till kassören i Din lokala
Du skicka in namn, hemadress, hemtelefonnumm
hemsida.
förening. Kassörens e-postadress hittar Du på DSF:s
tsska ha mandat att kunna driva frågor kring distrik
Ditt medlemskap har stor betydelse för att föreningen
sköterskans professionella utveckling i Sverige.
förening och på nationell nivå!
Du är välkommen att delta aktivt både i Din lokala
Tänk på att en aktiv förening består av aktiva
medlemmar!
Informationen på detta uppslag finns även på vår hemsida:
www.distriktsskoterska.se
36
HÄLSAN i CENT RU M
1 • 14 DSF - PRESENTATION/LOKALA FÖRENINGAR
Distriktssköterskeföreningen i Sverige har lokala föreningar i
varje län. De lokala föreningarna har egna styrelser.
Ordförande i de lokala föreningarna:
Blekinge
Birgitta Winnberg
[email protected]
Bohuslän
Annja Göransson
[email protected]
Dalarna
Marianne Spante
[email protected]
Gotland
Margaretha Hemph
[email protected]
Göteborg
Christina Hammenfors
[email protected]
Gävleborg
Barbro Kammerling
[email protected]
Halland
Jeanette Persson
[email protected]
Jämtland
Maria Larm
[email protected]
Kalmar
Marita Palm Ankarman
[email protected]
Kronoberg
Monika Brentel
[email protected]
Norrbotten
Lilian Setic
[email protected]
Skaraborg
Yvonne Jonsson
[email protected]
Skåne
Ingrid Lörd
[email protected]
Stockholm
Irja Bekking
[email protected]
Sörmland
Marine Gustavsson
[email protected]
Uppsala
Agneta Lewander
[email protected]
Värmland
Anne-Marie Carlsson
[email protected]
Västerbotten
Viola Almgren
[email protected]
Örebro
Christina Köhlström
[email protected]
Östergötland
Susanne Augustsson
[email protected]
Jönköping
H Ä L S A N i C E N T RU M
1 • 14 37
DSF - KOMMANDE MÖTEN
Distriktssköterskeföreningen
- Nya medlemmar, fler föreningars nya medlemmar kommer i nästa nummer
Namn
Ort
Förening
Anneli Andersson Torup
Torup
Halland
Susanne Carlberg
Åsa
Halland
Vanja Göransson
Oskarström
Halland
Björk Huzell
Varberg
Halland
Maria Kybjär
Kinnared
Halland
Kerstin Svensson
Varberg
Halland
Sylvie Åkesson
Veddige
Halland
Christian Fogelberg
Göteborg
Göteborg
Christina Wikström
Göteborg
Göteborg
Catharina Sjölund
Västra Frölunda
Göteborg
Hanna Hermansson
Göteborg
Göteborg
Annika Forser
Göteborg
Göteborg
Kirsten Danielssom
Växjö
Kronoberg
Nina Ahlström
Hjortsberga
Kronoberg
Ann Hjerpe
Växjö
Kronoberg
Catharina Petersson
Växjö
Kronoberg
Anette Assarsson
Lund
Skåne
Marie Becker
Trelleborg
Skåne
Viktoria Cronholm Briand
Helsingborg
Skåne
Ingela Johansson
Löderup
Skåne
Sandra Lukic
Hässleholm
Skåne
Anna Melander
Veberöd
Skåne
Linda Netsgård Lindberg
Vejbystrand
Skåne
Ruth Nilsson
Malmö
Skåne
Therese Wiborn
Trelleborg
Skåne
Helene Åkesson
Kristianstad
Skåne
Anna-Karin Ivarsson
Skövde
Skaraborg
Anna-Karin Obermuller
Skövde
Skaraborg
Maj Johansson
Falköping
Skaraborg
Rita Johansson
Skövde
Skaraborg
Liselott Persson
Tidaholm
Skaraborg
Maria Ljungmark
Falköping
Skaraborg
Jeanette Svantesson
Tråvad
Skaraborg
Ulrika Andersson
Lidköping
Skaraborg
Jonas Bergström
Avesta
Dalarna
Cecilia Bergh
Falun
Dalarna
Carina Holding Eriksson
Leksand
Dalarna
Åsa Lindblå
Gustafs
Dalarna
Åsa Fremén
Saxdalen
Dalarna
Maaret Olsson
Ronneby
Blekinge
Pia Aldsten
Ronneby
Blekinge
Ulrika Franzén
Mörrum
Blekinge
38
HÄLSAN i CENT RU M
1 • 14 DSF - KALENDARIUM
Kalendarium
MARS
21
- vad har hänt och vad händer?
Aktivitet
Datum
Information
Primärvårdens dag 2014
6 Februari
Bonnier Conference Center i Stockholm
Manusstopp Hälsan i Centrum Nr 1-2014
7 Februari
Utgivningsdatum 21 mars
Utbilning/Omvårdnad vid Hypertoni
13-14 Mars
Svensk förening för hypertoni, stroke och
vaskulär medicin ger en 2-dagarskurs för
sjuksköterskor om evidensbaserad omvårdnad vid hypertoni på Ersta konferens och
hotell i Stockholm.
Styrelsemöte
14-15 Mars
Sverigestyrelsen har möte i Stockholm.
Revisorer bjuds in.
FULLMÄKTIGE
25-26 April
FULLMÄKTIGE MÖTE I UPPSALA.
Manusstopp Hälsan i Centrum Nr 2-2014
2 Maj
Utgivningsdatum 13 juni. Har du förslag på
artiklar eller bilder till kammande nummer?
Hör av dej till oss på redaktionen!
Styrelsemöte
23-24 Maj
Sverigestyrelsen har möte, preliminärt i
Göteborg.
Nordisk Konferens \”Listening to the Children\”
4-5 September
Den 4-5 september 2014 arrangerar
NoSB en nordisk kongress för sjuksköterskor
som arbetar med barn. Riksföreningen för
Barnsjuksköterskor, Riksföreningen för skolsköterskor och Distriktssköterskeföreningen
är ansvariga för kongressen, vars tema är
”Lyssna till barnen”. Platsen är Garnisonen
Konferens i centrala Stockholm.
Manusstopp Hälsan i Centrum Nr 3-2014
12 September
Utgivningsdatum 17 oktober. Har du
förslag på artiklar eller bilder till kammande
nummer? Hör av dej till oss på redaktionen!
8:e Nationella konferensen om patientsäkerhet
23-24 September
Stockholmsmässan i Älvsjö,
- Tema:
”Patientens säkra väg genom vården”.
Manusstopp Hälsan i Centrum Nr 4-2014
31 Oktober
Utgivningsdatum 12 december. Har du
förslag på artiklar eller bilder till kammande
nummer? Hör av dej till oss på redaktionen!
Sjuksköterskedagarna
19-20 November
Svensk Sjuksköterskeförening anordnar Sjuksköterskedagar 19-20 november 2014 på
City Conference Centre Stockholm.
Årets tema är: Ansvar för utveckling av
omvårdnad - en fråga om professionell etik.
Du hittar alltid aktuellt kalendarium på vår hemsida: http://www.distriktsskoterska.se/kalendarium.php
H Ä L S A N i C E N T RU M
1 • 14 39
Distriktssköterskeföreningen i Sverige
Styrelsen 2013-14.
Kristina
Hesslund
Annika
Wall
Ordförande
Göteborg
Vice Ordförande,
Klubbmästare
Stockholm
0702-14 78 99
0739-01 51 79
Lisbeth
Andersson
Leena
Granström
Birgitta
Forsén
Kassör
Falköping
Sekreterare
Piteå
Bitr. sekreterare,
Webmaster
Tierp
070-343 28 38
0706-33 14 78
070-263 45 35
Eva
Gunnarsson
Dilip
Lagevik
Chatrin
Persson
Klubbmästare
Uppsala
Ledamot
Järfälla
Ledamot
Umeå
0709-73 23 00
0702-60 47 45
Kristina
Rendah-Laage
Katarina
Persson
Ledamot
Säffle
Adjungerad
Ledamot
Klubbmästare
Östersund
E-post till styrelsen:
fö[email protected]
0703-04 34 80
Redaktionskommittén
Utgivningsplan Hälsan i Centrum 2014
Farideh Jam, distriktssköterska,
E-post: [email protected]
NrMaterialdag Utgivningsdag
Mona Jonsson, distriktssköterska
E-post: [email protected]
1
7 februari
21 mars
2
2 maj
13 juni
3
12 september
17 oktober
4
31 oktober
12 december
Redaktionskommittén tar tacksamt
emot manus.
Nästa manusstopp: 2 maj 2014.
40
HÄLSAN i CENT RU M
1 • 14 Annons
POSTTIDNING B
Returadress:
Hälsan i Centrum
c/o Lisbeth Andersson
Pilgatan 8
521 30 Falköping
Annons