Transcript Superior Caraway Chain - en överlägsen kumminkedja

M-Itella Abp
Lantbrukssällskapet informerar 1/2012 Mars 2012
Superior Caraway Chain
- en överlägsen kumminkedja
sidan 9
Nytt upplägg
på produktionsuppföljning
och rådgivning för mjölkgårdar
Med hjälp av produktionsuppföljningen håller du
reda på vad som gått bra och vad som kan löna sig
att förbättra.
sidan 4
Specialmiljöstöd
Finlands budget för miljöstöd är i det närmaste fullt använd.
Specialmiljöstödsavtal kan dock ingås i år. Huruvida pengar
finns för nya avtal 2013 är osäkert. Om ni överväger att ingå
specialmiljöstödsavtal så sök i år, eller invänta en ny program‑
period (2014–).
Sänk dina torkkostnader
sidan 5
Foto: Tanja Gammelgård
Vi gratulerar 100-tonnare!
Granbacka MTY i Terjärv med delägarna Kennet, Heljä och
Kaj fick i december sin första 100 tonnare. Kon Olga är född
6.3.2000. Far är Tuliniemen laava A40735 och modern hette
Kajsa. Olga har kalvat 8 gånger och väntas kalva igen i juli. Den
högsta årsproduktionen var det sjätte året 12289 kg (f 4,66 % p
3,26 %) i medeltal har hon mjölkat 10046 kg med 432 kg fett
och 338 kg protein.
Marianne och Henrik Gammelgård i Kimo Vörå, fick i slutet av
2011 sin fjärde 100‑tonnare. Kon Plotta, 100-1244499 A, är född
20.07.2001. Far är Laurilan Ipollo AAA 39984 D och modern hette
Lotta. Plotta har kalvat 9 gånger. Högsta medelavkastningen hade hon
sitt nionde laktationsår, då hon mjölkade 13 941 kg. I medeltal har hon
mjölkat 12087 kg med medelfett 450 kg och medelprotein 390 kg.
Kalvningsintervallet är i medeltal 368 dagar.
2
Ledare
H
ar något hänt inom lantbruket på 50
år? Frågan kan tyckas dum, för svaret är
självklart – det har hänt enormt mycket
inom lantbruket under de senaste 50 åren. Inte
minst gäller det strukturen och de ekonomiska
förutsättningarna att bedriva lantbruk. En sak som
dock inte förändrats är det verktyg vi har för eko‑
nomisk uppföljning. Fortfarande anses lantbruk
så simpelt och lantbrukare så dumma att vi inte
behöver ha någon bokföring.
På 60-talet då beskattningen lades om från sche‑
matisk arealbeskattning till inkomstbeskattning
var det säkert befogat att basera skatten på an‑
teckningar om kassainkomster – kassautgifter på
kalenderårsbasis. I dagsläget, då kapitalets andel av
insatserna är mycket hög och omsättningen långt
högre än arbetskostnaden, behövs nog både en
balansräkning och en snabbare uppföljning. Att
bokföring och ett riktigt bokslut skulle tydligöra
den i medeltal mycket dåliga lönsamheten är knap‑
past något motargument. Ju snabbare vi upptäcker
problem med lönsamheten och ju tydligare sam‑
hället i övrigt ser det, desto större möjligheter finns
att göra korrigeringar.
De kassabaserade anteckningar vi har idag gör
det svårt, tidsödande och därmed dyrt att göra
goda analyser av kostnader och lönsamhet. Det
vi lantbrukare eventuellt vinner i låga bokförings‑
kostnader förlorar vi i dyra analyser, då indata är
ofullständigt. Den stora förlusten uppstår dock, då
vi inte i tid noterar problemen och därmed inte
reagerar på dem.
Jag hoppas att sittande regering skulle lägga
fram förslag om bokföringsskyldighet även för
gårdsbruk. De allra minsta gårdarna kan säkert
fortsättningsvis vara befriade såsom de till exempel
är befriade från moms. Har lantbruket egentligen
något att förlora på en bättre ekonomisk uppfölj‑
ning?
P ersonalförändringar
På Lantbrukssällskapet är de ledande tjänstemännen ut‑
nämnda på viss tid. För åren 2012–2014 har styrelsen valt
följande: Direktör Henrik Ingo, ledande rådgivare norra
distriktet Anders Salo, sektoransvarig företagsledning Nina
Ohlis, sektoransvarig husdjur Jonas Löv och sektoransvarig
växtodling Jan-Erik Back.
Bertel Riska har gått i deltidspension. Hans långa erfaren‑
het av ekologisk produktion står fortfarande till förfogande för
ekoodlarna och de som funderar på att övergå till ekologisk
produktion.
Svenska lantbrukssällskapens förbunds växthustekniska
rådgivare har slutat. Vi har tyvärr i detta skede ingen som
t.ex. planerar värmecentraler. Vi söker till den tjänsten, samt
till en annan projekttjänst, en eller flera byggnadsingenjörer.
Kontakta Henrik Ingo om du är intresserad!
Sprutförarkurser i mars 2012
14.3. ABC, Runsor Vasa.
28.3. YA, Närpes.
Anmälan: 044-750 3241 eller
[email protected]
20.3. Optima, Jakobstad.
Anmälan: 06-785 5265 eller [email protected]
E fterlängtad uppdatering
av öronmärkesbeställning
P assa på och sök
skötselavtal
Foto: Rainer Rosendahl
Nu är det tillfälle att söka skötselavtal för reglerad dränering.
Det är oklart om man kan söka mera nästa år och om stödet
finns kvar när den nya programperioden börjar. Stödet kan
sökas av alla som har reglerbrunnar installerade eller tänker
göra det inkommande sommar. Stödet är årligen 54 €/ha för
reglering och 108 €/ha för reglering med underbevattning.
Avtalet är 5-årigt och förutsätter att man för en enkel dagbok
över skötseln. Ansökan skall göras före utgången av april
månad och kräver en skötselplan. Kolla på projekthemsidan
www.Catermass.fi Där finns mera information om olika stöd.
Har du frågor kring stöd eller behöver hjälp med planen,
kontakta Rainer Rosendahl.
Rainer Rosendahl
Dräneringstekniker
mobil 0400-561 550
Spruttester 2012
Anmälningar till spruttesterna 2012 i huvudsak till
Lantbrukssällskapets kontor tfn 010 839 2200
Anmälningsuppgifter
Yttermark Vasa kontoret
Lappfjärd Stefan Nordman, 0400-266 682
Övermark Mats Storgård, 050-5275 856
Pörtom Vasa kontoret
Vörå Göran Boström, 050-5689 558
Kimo
Vasa kontoret
Kvevlax Vasa kontoret
Nedervetil Stig-Ole Nyman, 050-325 0834
Henrik Ingo
Direktör för
Lantbrukssällskapet
mobil 050-69222
PS
Tyska bönder, förbundsstaten och de olika delstaterna är stolta över sina livsmedel. Det framgår
utom allt tvivel på världens största livsmedelsmässa,
Grüne Woche i Berlin. Var visar vi finländare stolta
upp våra livsmedel?
DS
Många har haft svårt att veta vilket öronmärke de egentligen
beställer via Ammu/Elmer programmet. Med den senaste
uppdateringen som blev tillgänglig den 13.2 kommer ett
helt förnyat system för beställningen. Beställningen görs i
flera enkla steg och när man väljer märkestyp ser man bilder
på de märken som man beställer.
Jonas Löv
Mjölkgårdsrådgivare
mobil 050-441 7052
Kronoby
Korsholm
Pensala
Solf
Pedersöre
Esse
Petalax
Malax
Vasa kontoret
Vasa kontoret
Ronny Nyman, 050-5648 456
Daniel Klockars, 050-3688 576
Vasa kontoret
Vasa kontoret
Rolf Syrén, 0400-369 224
Mårten Malm, 0400-567 543
2012 Datum
Södra vagnen
Norra vagnen
v. 21 21.5.
Yttermark
22.5.Yttermark
23.5.Yttermark
24.5.Yttermark
25.5.Yttermark
v. 22 28.5.
Yttermark
29.5.
Lappfjärd
Kimo
30.5.
Övermark
Vörå
31.5.
Övermark
Vörå
1.6.
Vörå
v. 23 4.6.
Pörtom
Kvevlax
5.6.
Pörtom
Kvevlax
6.6.
Pörtom
Vörå
7.6. Vörå
Nedervetil
8.6.
Kronoby
v. 24 11.6.
Skatila
Pensala
12.6.
Solf
Pedersöre Forsby
13.6.
Gamla Vasa
Esse
14.6.
Gamla Vasa
Esse
v. 25 18.6.
Petalax
19.6.Malax
20.6.Malax
BONDEFÖRETAGAREN
Nr 1/2012 Årgång 12 Mars 2012
Informationstidning för
lantbruksföretagare
Tfn 010 839 2200
Fax (06) 319 0201
www.osl.fi
Utgivare:
Österbottens Svenska
Lantbrukssällskap,
Handelsesplanaden 16 D,
65100 VASA
Upplaga: 5 600
Chefredaktör: Henrik Ingo
Ombrytning: Kustmedia Ab Oy /HH
Tryckeri: Botnia Print, 2012
Annonsbokning via
Lantbrukssällskapet/
Carina Ahlnäs,
Tfn 010 839 2200
För närmare uppgifter
om annonsering i
Bondeföretagaren fråga
efter vårt mediekort.
Pärmbild: MTT:s kummindag gällande
sortförsök i Ylistaro i juni 2011.
3
G rundkurs i ekologisk odling - våren 2012, Vasa
Ekologisk produktion är en mil‑
jövänlig odlingsmetod och strävar
efter hög självförsörjning. Ekopro‑
duktionen behöver få köpta insatser.
Ekomarknaden växer kraftigt på
olika håll i världen. Det är efterfråga
på speciellt ekospannmål, grönsaker,
kött och mjölkprodukter. Med en
större inhemsk ekohusdjurproduk‑
tion ökar behovet av inhemska eko‑
proteingrödor.
Kursen är riktad till:
1) Jordbrukare som ska börja med
ekologisk odling och söker special‑
miljöstödet ekologisk produktion
(Ekoavtalet förutsätter minst fem
dagars utbildning innan avtalet söks.)
2) Jordbrukare som önskar veta mer
om näringshushållning och olika al‑
ternativa gödslings- och växtskydds‑
metoder.
Tidpunkt: 22–23.3, 30.3, 4.4. och
13.4.2012. Totalt 5 dagar, dagligen
kl. 9.00–15.30.
Plats: YA! Gamla Vasa, Kungsgårds‑
vägen 37 A, B-huset, 65 380 VASA
Kursavgift: 60 euro/kursdag.
Lunch och kaffe på egen bekostnad.
Anmälan: senast 16.3. till
studiesekreteraren vid YA!,
tfn. 06-324 2492 eller
[email protected]
Kursprogram:
Tors. 22.3. Grunderna i ekologisk
odling, ekodirektiven, övergång till
ekologisk odling, växtföljder princi‑
per och exempel
• ekorådgivare Ulrika Wikman och
ekorådgivare Bertel Riska ProAgria
Lantbrukssällskapet
Fre. 23.3. Markbördighet och
markstruktur, näringshushållning,
biologisk kvävefixering, gröngöds‑
ling, klövervall, gödsling – stallgöd‑
sel och tilläggsgödsel
• Bertel Riska
tal, ekogranskning och ekodoku‑
menten i skick.
• Bertel Riska, Frank Norrén Österbottens ELY-central, Ulrika Wikman
Tilläggsinfo: Ulrika Wikman tfn
050-5852 305 eller ulrika.wikman@
proagria.fi eller utbildare Roger
Frants YA! Tfn 044-750 3255 eller
[email protected].
Fre. 30.3. Utsädeskrav, odling av
spannmål, oljeväxter och trindsäd,
erfarenhet av ekoodling och pro‑
duktion av ekokött, läget på eko‑
marknaden,.
• Ulrika Wikman, ekoproducent
Peter Thölix, Korsholm
Arrangör: Vuxenutbildningscen‑
tret vid Yrkesakademin, Enheten i
Gamla Vasa.
Ons 4.4. Ogräsreglering – fröogräs
och rotogräs, maskin- och bearbet‑
ningsteknik, studiebesök
• Bertel Riska, Boris Lindgård,
Ekotjänst Lindgård Ab
Programmet finns även på www.osl.fi och www.yrkesakademin.fi
- Utbildning för vuxna - Naturbruk och miljö - Aktuella kurser.
Fre. 13.4. Ettåriga fodervallar och
grönfodergrödor, grunderna i eko‑
logisk husdjursproduktion, ekoav‑
Inforundan 2012
Program:
• Stödgenomgång
• Nyheter i den elektroniska stödansökan
• Miljöspecialstöden
• Gårdsrådgivning
• Jordbrukspolitisk översikt
Man kan välja utbildningsplats efter önskemål, men anmälan om delta‑
gande två dagar på förhand krävs till alla tillfällen!
Kursen arrangeras i samarbete med Svenska studiecentralen
Föreläsare från Närings-, trafik- och miljöcentralen, Österbottens produ‑
centförbund och Pro Agria Österbottens Svenska Lantbrukssällskap.
DatumPlats
Tid
Anmälning
14.3
Nykarleby, Juthbacka restaurang kl. 19.00
7642106 [email protected]
16.3
Korsholm, Kulturhuset i Smedsby kl. 13.00
3277119 (Korsholm), 3251520 (Vasa)
19.3
Korsnäs kommungård
kl. 18.30 3479137 [email protected]
20.3
Pedersöre, Sursik
kl. 19.00
21.3
Vörå, Norrvalla
kl. 19.00 3821250/ 3821251 [email protected]
22.3
Karleby stadshus
kl. 13.00 8343520 (Kronoby), 8289543 (Karleby)
26.3
Närpes, Vocana
kl. 19.00 2249240 [email protected]
27.3
Malax kommungård
kl. 18.30
29.3
Lapväärtin kansallisopisto
kl. 14.00 2221701 [email protected]
29.3
Lappfjärds folkhögskola
kl. 19.00 2221701 [email protected]
Marknadsdag i Närpes 9.3
Lantbrukssällskapet, Hortilab, Geotrim och Nordkalk ordnar marknadsdag
i Närpes fredag 9 mars kl. 10-14.
Plats: Hortilabs och Lantbrukssällskapets kontor Vasavägen 41.
7850157 jenny.sundkvist@pedersöre.fi
3477309 [email protected]
ODLARE,
Avena har en utmärkt betjäning inom
spannmålshandeln. Kontakta oss!
• Erbjudanden på resultatanalyser och groningsanalyser.
• Energirådgivare Fredrik Ek medverkar med info om energibesparing.
• Hur förbättra markstrukturen och få bättre skörd med mindre miljöpåverkan?
• Lantbrukssällskapets och Nordkalks rådgivare ger råd.
• Presentation av GPS-utrustning för lantbruket.
Kaffeservering, korvgrillning!
Jag diskuterar gärna
spannmåls- och
oljeväxthandel med Dig.
Bror Staffas
040 555 2111
Dra nytta av spannmålshandeln
i samarbete med Avena.
Kontaktuppgifter:
Esbo
Johan Andberg
Seija Uuskoski
Sari Tuominen
010 402 2520
010 402 2525
010 402 2314
Kouvola
Kenneth Ahlqvist 010 402 2532
Anne Perätalo
010 402 2524
Björneborg
Matti Koskela
Salo
Matti Hämäläinen
Juha Mikola
Vasa
Bror Staffas
010 402 2528
010 402 2535
010 402 2534
010 402 2529
www.avenakauppa.fi
Kundbetjäning 010 402 2530
4
Tipsrutan N ytt upplägg
på produktionsuppföljning
och rådgivning
för mjölkgårdar
Tips för beskattningen
Det går att göra ändringar i skattedeklarationen även efter att
den är inlämnad i februari.
Vad är positiv nettoförmögenhet?
Med positiv nettoförmögenhet menas att tillgångarna översti‑
ger skulderna (sida fyra på deklarationsblankett 2). I dylika fall
kan man välja att en del av jordbruksinkomsten beskattas som
kapitalinkomst.
Skall man alltid sträva efter mycket
kapitalinkomster?
Nej, om inte jordbruksinkomsterna + löneinkomster är så höga
löns det bättre att de beskattas som förvärvsinkomst. Man kan
inte ge någon generell exakt gräns utan det varierar från fall till
fall, bland annat beroende på kommunens skatteprocent. Som
riktlinje kan man dock säga att då de sammanräknade beskatt‑
ningsbara inkomsterna är under ca 16.000 e per skatteskyldig
så löns det att beskatta detta som förvärvsinkomst. Genom att
hålla förvärvsinkomstandelen nära 16.000 euro och resten som
kapitalinkomst så kan man säga att skatten är minimerad.
Exempel: Beskattningsbara inkomster är 40.000 e, nettoför‑
mögenheten 100.000 e. Med vald kaptalinkomstandel 20 %
(100.000 e x 20 % = 20.000 e kapitalinkomster och resten,
20.000 e, förvärvsinkomster) kan skatten bli 9.026 e. Med ka‑
pitalinkomstandelen 10 % (= 30.000 e förvärvsinkomster) blir
skatten 10.049 e och med alternativet ”allt som förvärvsinkomst”
(40.000 e som förvärvsinkomst) 11.593 e i skatt.
Är den beskattningsbara inkomsterna 16.000 e blir skatten
enligt samma kapitalinkomstandelar som ovan, 4.480 e, 3.140 e
resp. 2.151 e.
Varför kan skatten minskas genom att avdra
LFÖPL-premierna i privata beskattningen?
Skatten minskar inte alltid men på detta sätt kan man få en viss
förskjutning till mindre förvärvsinkomst och mera kapitalinkomst.
En person kan dra av båda makarnas premieutgifter, vilket kan
sänka skatten ifall makarna har olika hög marginalskatt!
Övriga tips
Försök att hålla det beskattningsbara beloppet så jämnt som
möjligt.
Exempel: Hålls det beskattningsbara beloppet på 30.000 e under
två år kan skatten bli 14.496 e (7.248 + 7.248). Är det beskattningsbara beloppet 20.000 e år 1 och 40.000 e år 2, (totalt sett samma
belopp) blir skatten 15.019 e (3.426 + 11,593).
För tillfälliga resor med jordbruksanknytning får man yrka på
tilläggsavdrag för ökade levnadskostnader: Resor över 10 h, 34 e
och för resor 6-10 h 16 e.
Upplägget på rådgivningen till mjölkgårdar
ändrar en del för år 2012.
Målsättningen är bland annat att det ska bli klarare
för bonden vad han betalar
för. Därför gör vi nu en
tydligare indelning mellan
produktionsuppföljningen
och annan mjölkgårdsrådgivning. Utgångspunkten
är vilka tjänster som gården behöver.
I alla företag är det nödvändigt att
känna till sina starka och svaga sidor.
Målet med produktionsuppföljning‑
en är att stå till tjänst med den in‑
formation som lantbruksföretagaren
behöver för att utveckla produktio‑
nen. I produktionsuppföljningen
ingår behandlingen av gårdens pro‑
duktionsuppgifter och tillgång till
databasen med jämförelsematerial
och arbetslistor. Jämförelsemate‑
rialet kan utnyttjas via webbtjäns‑
ten och/eller mjölkgårdsrådgivaren.
Lantbrukssällskapets rådgivare kom‑
mer ut till gården 1-2 gånger i året
för att hjälpa till att analysera resul‑
taten och för att diskutera målsätt‑
ningar för framtiden. ADB-support
gällande Ammu ingår i samband
med rådgivarbesöken. Som tilläggs‑
tjänster kan rådgivaren erbjuda hjälp
med provmjölkningen och mata in
provmjölkningsresultaten.
Målsättningar
för gården
Målsättningarna kommer att ha en
högre prioritet vid rådgivningstillfäl‑
let. ”Har man målsättningen klar
så löser sig allt det andra” enligt
Oddmund Berger (Landsbygdens
Folk nr 6 2012). De enklaste mål‑
sättningarna att sätta är hur hög
mjölkproduktionen önskas vara eller
hur mycket pengar produktionen
ska ge. Utmaningen kommer sen
när man börjar bena ut hur man
ska uppnå det. Det resulterar oftast
i andrahandsmålsättningar som t.ex.
förbättrad fertilitet, ensilagekvali‑
Exempel: Du har hämtat en begagnad maskin från östra Finland,
resans längd 11 timmar. För detta skall du notera en resdag x 34 e.
Användes privat bil så får du även avdra 0,46 e/km.
För kommande år skall man utnyttja möjligheten att betala ut lön
åt familjens barn (14 år gamla före skatteårets ingång) för utfört
arbete. Det löns skattemässigt i de flesta fall.
Har du köpt täckdikad åker har du rätt att avskriva den del som
motsvarar täckdikningens värde även om den inte noterats skilt.
Bokföringssällskapet i Finland AB,
Tel. 010 839 2200 eller 050-463 2535 (Per-Erik Järn)
En ny tjänst från lantbrukssällskapet är att ta utfodringsplanen hela vägen till ladugårdens automation.
Med hjälp av produktionsuppföljningen håller du reda på vad
som gått bra och vad som kan löna sig att förbättra.
teten eller något annat som man
kan påverka med konkreta åtgärder.
Den statistik om gården som finns i
databasen är en god hjälp när man
diskuterar vad som bäst lönar sig att
förbättra på gården.
Rådgivare med vid
provmjölkningen
Under de senaste årtiondena har
det nästan glömts bort att man kan
anlita hjälp med provmjölkning‑
arna. När besättningarna blir större
kan det igen bli mer lönsamt att
ha en extra person med vid prov‑
mjölkningen för att arbetet ska löpa
smidigt. Det går förstås att kombi‑
nera med t.ex. utfodringsplanering.
Uppföljnings- och rådgivningstjäns‑
terna kan skräddarsys enligt gårdens
behov.
Nya faktureringsrutiner
Från i år fakturerar datacentralen
själv sin del av produktionsuppfölj‑
ningen. Lantbrukssällskapet fak‑
turerar en liten koavgift i februari
men det mesta av rådgivningsarbetet
faktureras efter utfört arbete.
Utfodringsplanen direkt
till foderautomaten
En nyhet, som lantbrukssällskapet
tillsvidare är ensam om, är att gå
in på automationen i ladugården.
Med maxipaketet för utfodrings‑
planering tar rådgivaren hand om
att utfodringsplanen förs in i foder‑
kioskens program, rälsvagnen eller
mjölkrobotens program. Samtidigt
kalibreras utrustningen så att givor‑
na verkligen stämmer. Uppdatering
och kalibrering görs av rådgivaren
6 gånger per år. Bonden behöver
bara däremellan ändra utfodringen
för de som kalvar, sinläggs eller blir
sjuka. Behövs det flera uppdate‑
ringsbesök så går det att fylla på mot
timdebitering. De finns många olika
system på utfodringsutrustningen så
rådgivarna har inte på förhand fått
skolning på alla olika program och
automater. Till att börja med får
rådgivaren därför lära sig det utfod‑
ringssystem som används på gården.
Gårdar som vill ha utfodringen
i skick kan välja mellan tre olika
paketlösningar när det gäller pla‑
neringen. Med midi och maxi pa‑
keten görs utfodringsplaneringen
grundligt så att rådgivaren går ige‑
nom kornas hullklass och vikt och
planen uppdateras under året för
gårdens alla ensilagepartier. Man
följer också upp hur utfodringen
lyckats både med dagsberäkningar
under årets gång och med en peri‑
odberäkning för hela året. För att
göra en bra utfodringsplan är det
också nödvändigt att planeraren vet
hur det fungerar i ladugården. I år
har det varit tydligare än vanligt på
grund av den varierande kvalite‑
ten på både ensilage och spannmål.
Ofta kan vi i planeringsprogrammet
konstatera att det skulle löna sig att
utfodra med stora mängder spann‑
mål. Normalt begränsas givan av att
stärkelsen inte borde gå över 20 %
i foderstaten. Men man kan nog ge
mer om man bara har bra koll på
kornas gödsel och symptomen för
sur vom. Det är bara ett exempel på
varför planeraren behöver ha koll på
situationen i ladugården.
Utfodringsrecept kan även köpas
vartefter enligt behov, men de är per
recept dyrare än i paketen.
Övriga tjänster som mjölkgårds‑
rådgivarna kan stå till tjänst med är
bl.a. provtagning av foder, råd om
effektivare arbetsrutiner, produk‑
tionskostnadskalkyler eller genom‑
gång av stallmiljön och kornas hälsa
(besättningsanalys). Vi har ett brett
utbud av tjänster – fråga efter det
Ni behöver!
Jonas Löv
sektoransvarig för
husdjursrådgivning
mobil 050-441 7052
5
T orvanläggning i Yttermark
För drygt ett år sedan
investerade Stefan Gulin
från Yttermark i en biovärmecentral, i strävan om
att värma upp sina växthus
mer ekonomiskt. Stefan
värmer upp 7000 m2 växthus, där han producerar
tomat året runt.
För att värma upp denna areal hade
Stefan tidigare en oljebrännare med
tjockolja som uppvärmning. Som
många andra bestämde också han
sig för att byta ut tjockolja mot torv.
Uppvärmning med olja blev helt
enkelt för dyrt!
Ifjol beslöt Stefan sig för att in‑
vestera i en biovärmecentral och i
slutet på september 2010 var den
klar. Nu har det gått mer än ett
år sedan biovärmecentralen sattes
igång och Stefan anser det har gått
förvånansvärt bra.
– Jag var nog förberedd på det
värsta då man har hört historier om
hur det är att ha en torvanläggning.
Men, jag är förvånad över hur bra
det har gått och inga större bekym‑
mer har det hittills varit. Ett stort
stöd och många goda råd har jag fått
av Leif Böling från Oy Ecomont Ab,
berättar Stefan.
Investering
För att värma upp denna areal
har man installerat en 1,5 MW
panna. Torvcentralen levererades
av Kyrö-huoltoasennus från Kyrö,
Foto: Jenny Forsström
medan monteringen gjordes av Oy
Ecomont Ab från Närpes. Plane‑
ringen gjordes av växthustekniska
rådgivaren Ingmar Bäckström vid
SLF. Torvhallen och pannrummet
byggde han själv. Stefan är mycket
nöjd med torvcentralen från KHA.
Monteringen och servicen från Oy
Ecomont Ab har fungerat perfekt
och det finns inget att klaga över
planeringsarbetet som gjordes av
Ingmar Bäckström.
– Jag ville ha en anläggning som
var så enkel som möjlig med tanke
på verksamhet och underhåll. Nu
har jag ett system som i princip
fungerar av sig själv, säger Stefan.
Underhåll och skötsel
Huvudsakligen använder han bit‑
torv, men det går också att elda med
flis, torvpellets eller med något an‑
nat. Torvhallen rymmer ca 200 m3,
men för man ihop ryms det nog mer.
Foto: Jenny Forsström
Mörk torv är bättre än
ljus, eftersom mörk torv
kommer från gamla mossar
och har därför ett bättre
energiinnehåll.
man skriva ett kontrakt som beaktar
återanvändningen av askan, säger
Harriet Perus-Marander.
Torvskatt
Stefan Gulin visar var torven matas in och berättar att skruvarna
kan köra fast ifall en stor rot eller sten har följt med i torvlasset.
Flis köper han lokalt och bittorven
köper han från Vapo Oy.
– Man får bra service och snabb
leverans från Vapo Oy. Man beställer
normalt ett par dagar före, därefter
meddelar de ungefär en timme före
ankomst och för det mesta klarar de
sig själva vid lossningen av torven,
säger Stefan.
Den installerade torvcentralen på
1,5 MW klarar av det effektbehov
som behövs för att värma upp 7000
m2. På ett år förbrukar Stefan knappt
5000 MWh. Som buffert har han en
vattentank på 300 m3. Den används
för att jämna ut det temperaturfall
som kan förekomma när lamporna
släcks eller vid mycket kalla ute tem‑
peraturer.
Underhåll kring en torvanlägg‑
ning är förstås att se till så att auto‑
matikdriften fungerar som den skall,
men också tömning av aska. Enligt
miljö- och hälsoinspektör Harriet
Perus-Marander kan torv ofta inne‑
hålla höga halter tungmetaller. Hon
berättar att de torvcentraler som är
större än 5 MW kontrolleras av mil‑
jöskyddsenheten. Användare som
har mindre enheter är skyldiga att
analysera askan och beroende på
vad resultatet visar måste den ibland
föras till en godkänd avstjälpnings‑
plats. Det finns också en möjlighet
ifall man har miljötillstånd att ta
tillvara askan för användning i t.ex.
vägarbeten. Många torvförsäljare
har sådant tillstånd och då borde
Med den nya torvbeskattningen,
som trädde i kraft den första ja‑
nuari 2011, där bl.a. den nya skatten
på bränntorv infördes, berör inte
Stefan Gulin så länge hans årsför‑
brukning hålls under 5000 MWh.
Om däremot årsförbrukningen
är 5000 MWh eller mera, då skall
punktskatt betalas för all bränntorv
som använts under året. Stefan räk‑
nar att om hans förbrukning hamnar
på gränsen lönar det sig att elda
med något annat som t.ex. flis eller
torvpellets som är skattefritt. Byg‑
ger han däremot ut eller om det är
extremt kall vinter då lönar det sig
att betala skatt.
Odlare är mycket kritiska till det
beslut om energibeskattning som
fattades av de finländska myndig‑
heterna.
– Först uppmuntrar de att man
skall använda biobränsle, men efter
att man har gjort en dyr investering
blir man bestraffad, säger Stefan
bekymrat. I de svåra tider som vi
nu lever i, med låga producentpriser
och höga kostnader, känns det inte
muntert att betala skatt.
Jenny Forsström
Trädgårdsrådgivare
mobil 050-520 2581
S änk dina torkkostnader
Torkningen utgör en stor
del av den totala rörliga
kostnaden för att producera ett ton spannmål.
går ca 13 liter per ton producerat
spannmål.
Mängden vatten som torkats bort
från spannmålen kan räknas ut med
följande formel:
Ett vanligt år går det åt minst lika
mycket energi för torkningen som
för alla de övriga arbetsskedena
tillsammans. Under fuktiga höstar
är torkningens andel nästan alltid
större än de övriga arbetsskedena
tillsammans.
Utgångsfukthalten % - Slutlig fukthalt % / (100 % - Utgångsfukthalten
%) * kg spannmål
Hur mycket brännolja
förbrukar torken?
För att torka bort 1 liter vatten går
det åt mellan 1,2 och 1,8 dl bränn‑
olja, beroende på vädret och hur
energieffektiv torken är. Anta att
torken förbrukar 1,5 dl brännolja
för att torka bort 1 liter vatten. Då
krävs det 7,3 liter brännolja per ton
färdigtorkad spannmål för att sänka
fukthalten från 18 % till 14 %. I mot‑
svarande fall med utgångsfukthalten
24 % krävs det 19,7 liter brännolja.
Det betyder att det går åt nästan
3 gånger så mycket brännolja om
utgångsfukthalten är 24 % jämfört
med om den är 18 %. Torkar man
t.ex. 150 ton spannmål per år är
skillnaden 1860 liter brännolja. Med
ett bränslepris på 1 euro per liter
blir skillnaden 1860 €. I snitt går
det åt ca 12,5 liter bränsle till övriga
odlingsåtgärder och till torkningen
Genom att mäta utgångsfukthalten,
slutfukthalten, hur mycket spannmål
som torkats och hur mycket olja som
har använts, kan man beräkna hur
mycket brännolja torken förbrukat
per torkat ton spannmål. De första
fuktprocenterna är lättare att torka
bort än de sista.
Förluster vid torkning
Då man torkar spannmål har man en
del förluster till omgivningen. Dessa
förluster kommer från torkskåpet
och varmluftskanalen, dessutom
går en del luft rakt igenom torken
utan att göra någon nytta, speciellt
då torksatsen börjar bli torr. Tork‑
pannor har dessutom vanligtvis en
verkningsgrad mellan 70 och 90 %.
Enkla och billiga
åtgärder för att sänka
oljeförbrukningen
Genom att hålla pannan ren och
regelbundet serva brännaren och
byta munstycken kan man sänka
oljeförbrukningen. Genom att hål‑
la en hög torkningstemperatur får
man en förhållandevis låg bränsle‑
förbrukning jämfört med torkning
vid låga temperaturer, och dessutom
högre kapacitet. En annan åtgärd
som ofta är mycket lönsam är att
isolera torkskåpet och varmluftska‑
nalen. Genom att isolera torken kan
man sänka oljeförbrukningen med
10-15 % och samtidigt förhöjs tork‑
ningskapaciteten en aning. Tork‑
skåpet kan lämpligen isoleras med
hårda mineralullskivor som är täckta
med aluminiumfolie på ena sidan.
Skarvarna mellan skivorna kan tejpas
med aluminiumtejp för att få ett
snyggt slutresultat och en yta som
går att hålla ren. Varmluftskanalen
kan lämpligen isoleras med mjuka
mattor som har aluminiumfolie och
järnnät på yttre sidan.
Uppvärmning med
biobränslen
Idag står brännoljan för över 90 %
av bränslet till varmluftstorkning.
Övergången från brännolja till
biobränslen har hittills gått ganska
långsamt p.g.a. att investeringskost‑
naden är så hög och effektbehovet
högt i förhållande till användnings‑
tiden. Om torken är nära ett lokalt
fjärrvärmeverk, kan det vara värt att
undersöka det som ett alternativ till
oljeuppvärmning. Kommunala fjärr‑
Energiplaner
stöds upp till
85 % av staten
värmeverk borde ha ledig kapacitet
på hösten.
Man kan också investera i stoker‑
matad fliseldad hetluftspanna som
helt och hållet ersätter oljan. Ett
annat alternativ är vattenmantlade
stokermatade pannor för flis. Det är
ett bra alternativ om man har andra
byggnader att värma så pass nära
torken att kulvertdragningen blir
lönsam. I de flesta fall är effektbe‑
hovet i de närliggande byggnaderna
så pass litet att man bara delvis kan
ersätta oljan.
Ifall man har en värmecentral för
fasta bränslen har man en stor fördel
i att man kan ta tillvara förrensar‑
avfallet. I normala fall kan avfallet
stå för en tredjedel av torkens en‑
ergibehov.
Man kan också gå in för stora sats‑
matade pannor som kan eldas med
både ved och halm. Dessa pannor
bör kombineras med en ackumu‑
latortank för att kunna ta tillvara
energin som de producerar under
Det går att få gårdsvisa pla‑
ner på energibesparingar och
energiproduktion. I svenskFinland finns två godkända
planerare; Jonas Löfqvist och
Fredrik Ek. Staten betalar 85 %
upp till en kostnad på 1100
euro (moms 0).
Mer info på
www.slf.fi/Bioenergi.htm
den tid som man inte matar in värme
i torken.
På de flesta gårdar är effektbeho‑
vet ganska litet under den tid som
torken inte är igång. Då måste man
tänka på att inte överdimensioner
pannan för mycket, för då fungerar
eldandet dåligt och verkningsgraden
blir låg. Också av ekonomiska skäl
bör man inte överdimensionera pan‑
nan för mycket.
Jonas Löfqvist
Växtodlings- och
energirådgivare
mobil 050-375 4328
6
Top-3-tips: Så undviker Du de vanligaste stödmissarna
Ifjol utförde Österbottens ELY-cen‑
tral helgårdsövervakningar, dvs en
kontroll av alla arealbaserade stöd,
på totalt 296 gårdar. Det motsvara‑
de 5,3 % av alla gårdar som ansökte
om arealstöd och procenten väntas
vara ungefär den samma även i år.
För att undvika eventuella sanktio‑
ner erbjuder Lantbrukssällskapet
gårdsrådgivning gällande uppfyl‑
landet av tvärvillkoren. Det lönar
sig att redan nu att lägga några enkla
tips bakom örat inför kommande
odlingssäsong, poängterar övervak‑
ningschef Ulf-Erik Häggvik på
Österbottens ELY-central.
1. Dikesrenar och
skyddsremsor
Bristfällighet på den här punkten
orsakar de flesta påföljderna i form
av sanktioner, som vanligtvis upp‑
går till 1-5 % av miljöstödet. Oftast
handlar det om att renen eller rem‑
san är för smal, men en ogräsrik
växtlighet kan också anses vara lika
allvarlig.
En dikesren på minst en meter,
mätt från dikets kant till grödans
kant, måste finnas intill alla utfalls‑
diken (märkta som en vit, streckad
linje på kartbladet). En skyddsremsa
på tre meter ska på motsvarande sätt
finnas intill vattendrag (märkta som
svart streckad linje med punkter på
kartbladet). Båda ska vara täckta
med flerårig vallväxtlighet.
Foto: Jan Flemming
Foto: Jan Flemming
kan man lämna in en korrigering över
digiteringen direkt via karttjänsten.
Husdjursgårdar
Skyddsremsa - bristfällig samt korrekt.
Varken dikesrenen eller skydds‑
remsan får enligt stödanvisningarna
bearbetas, gödslas eller behandlas
med växtskyddsmedel. Däremot
rekommenderas att de slåttas, så
att hållbarheten förlängs. Det är
dags att göra en förnyelse av renen/
remsan om den håller på att växa
igen med ogräs. Det kan ske genom
exempelvis vallinsådd i skyddssäd på
våren.Den åtgärden ska meddelas
som tilläggsuppgift på jordbruks‑
skiftesblanketten i samband med
stödansökan.
2. Markkarteringar
Brister i markkarteringen är både
vanliga och onödiga, anser Häggvik.
De beaktas dessutom rätt allvarligt
i miljöstödsförbindelsen, eftersom
de utgör grunden för gödselpla‑
neringen på skiftena. Påföljderna
är 2-5 % av miljöstödet ifall proven
inte är i skick. Dessutom tillkom‑
mer en sanktion på 9 % i samband
med gödselövervakningen, eftersom
denna inte går att genomföra.
Påföljderna orsakas av att något
prov fattas helt eller att giltighetstiden
gått ut. Markkarteringsproverna gäl‑
ler för fem odlingssäsonger och varje
skifte som är 0,5 ha eller större ska ha
ett eget prov. För skiften över 5 ha ska
det finnas ett prov per varje påbörjad
5 ha. Det lönar sig att varje år följa
upp vilka skiften som är i behov av nya
markkarteringsprov och göra prov‑
tagningen till en rutinmässig åtgärd.
3. Digitering
Häggvik påminner om att det är
på lantbrukarens eget ansvar att
själv göra kartkorrigeringar, så att
exempelvis hus, vägar, utfall och an‑
dra oodlade arealer inte finns med
i odlingsarealen. En arealsanktion
uppstår då 3 % av gårdens totala od‑
lingsareal underkänns. De flesta till
följd av att skiftena är i sådant skick
att de inte går att odla eller att grödan
på skiftet förkastas som stödoduglig.
2011 fick 11,5 % av de övervakade
gårdarna arealsanktioner.
Arealminskningar är dock vanli‑
gare, eftersom de oftast beror på
felaktig digitering och felen uppgår
till mindre än 3 % av gårdens totala‑
real. Knappt 20 % av de övervakade
gårdarna fick minskade arealer ifjol.
Häggvik tipsar om att man via Viputjänstens karttjänst får tillgång till
flygfoton i färg, var man oftast tydligt
kan se var åkergränsen borde gå. Un‑
der vårens ansökningstid 27.3-30.4
På mjölk- och nötgårdarna orsakar
djurregistreringen flest problem.
Det kan handla om direkta fel, så‑
som att djur exempelvis inte anmälts
som utmönstrade, eller att anmäl‑
ningarna varit försenade till nöt‑
djursregistret och således överskridit
i medeltal sju anmälningsdagar från
händelsen. När det gäller stödet för
djurens välbefinnande poängterar
övervakarna vikten av att ha häl‑
sovårdsavtalet i skick, samt att går‑
darna ska ha ett hälsovårdsbesök per
år och en skriftlig hälsovårdsplan.
Om gårdens djurantal kraftigt
minskar, exempelvis inför en av‑
veckling av mjölkproduktionen, ska
man komma ihåg att kontrollera ifall
antalet djurenheter räcker till för
uppfyllandet av kravet för en hus‑
djursgård i miljö- eller LFA-stödet.
Det gör man säkrast genom att ta
kontakt med kommunens lands‑
bygdsnäringsmyndighet, liksom om
gården planerar andra förändringar i
produktionen, anser Häggvik.
Jessika Eklund
Mjölkgårdsrådgivare
mobil 050-595 4906
L andsbygdsföretag i Frankrike Landsbygden i sydöstra
Frankrike kämpar med
liknande problem som
landsbygden i Finland.
Orterna är glest befolkade
och arbetsplatserna få.
Invånarna får själv skapa
sina arbetsplatser.
Gapencais basket
I Gap hade fem producenter gått
samman till en gemensam direktför‑
säljningsaffär, Gapencais basket. De
hade alla gjort samma observation,
att kontakten mellan konsumenter
och producenter bara blir färre och
färre. Relationen mellan dem borde
vara stark allt för att förstå varandras
behov och förväntningar. Den säm‑
re kontakten mellan producenter
och konsumenter ger problem. Det
finns överskott av en del produkter
vid vissa tidpunkter, ibland är utför‑
säljningspriset lägre än producent‑
priset eller om det är brist på en vara,
köptes varorna längre ifrån.
Därför beslöt producenterna att
börja marknadsföra sina produkter
direkt. Det samarbetet förverkliga‑
des sommaren 2011 när fem lant‑
brukare startade upp sin gemen‑
Torkningshyllor för virke hos
Savoldellis.
andra producenter. Affärsidén är att
det alltid skall finnas en delägare på
plats då affären är öppen. Det för att
konsumenterna skall kunna se vem
som producerar varorna samt kunna
fråga om produkterna. Affären öpp‑
nades i juli 2011 och efter en månad,
hade de fler kunder än väntat. Några
månader senare planerade de redan
på att utöka öppethållningstiden från
fyra till fem dagar. Producentaffä‑
ren marknadsför grönsaker, frukt,
kött, bageriprodukter, vin, blommor,
kryddor, sötsaker, tvålar, hudvårds‑
produkter mm.
Savoldelli-sågverk
Vyer från Briancon.
samma affär. Hela processen att
starta upp affären utfördes som ett
projekt som startade hösten 2009
och avslutades sommaren 2011 när
försäljningsstället öppnades.
I affären säljer de enbart färska,
säsongsbetonade och lokala produk‑
ter. De säljer egna produkter, men de
köper också in lokala produkter av
I Briancon, som är ett alpområde
nära italienska gränsen, besökte vi
ett sågverk. Familjeföretaget Savol‑
delli är ett sågverk som vidarföräd‑
lar lokalt virke. Sågverket startade
år 1989. Företagets verksamhet
har mest koncentrerats till aprilnovember halvåret. Familjeföretaget
har genomgått en modernisering
det senaste året. Företaget hade in‑
vesterat i torkningshyllor och en
hyvelmaskin, som ska hyvla bl.a.
lärkträd till panel. Panelen används
till paneltak.
Tack vare investeringarna kan före‑
taget ha verksamhet så gott som året
Direktförsäljningsaffären, Gapencais basket.
runt. Investeringen ökar säkerheten
för de anställda samt ökar produkti‑
viteten. Moderniseringen gör före‑
taget mera attraktivt för den yngre
generationen, vilken förhoppningsvis
fortsätter med verksamheten i fram‑
tiden. Barnen i familjen arbetade i
företaget. Sågverket köper träden
på rot av staten. Sågverkets har två
anställda för skogsarbete. Sågverket
äger fyra hästar som används för ut‑
körning av virket ur skogen. Avverk‑
ningen sker på sommaren.
Virkesindustrin använder berg‑
tall, lärkträd och tall, som motsvarar
tallslaget som vi har i Finland. Över‑
loppsvirke exporteras till Italien för
tillverkning av pellets.
Att företaget kunde få investe‑
ringsstöd från jordbruksfonden
gjorde investeringen möjlig. För in‑
vesteringen fick företaget 60 % i stöd.
Investeringskostnaderna var totalt 55
000 euro. Företagarna tyckte inte att
ansökningsprocessen var svår. De an‑
litade rådgivare för både ansökningsoch utbetalningsansökan.
De presenterade företagen i
Frankrike besöktes av Nina Ohlis i
september 2011 i samband med en
studieresa för företagsrådgivare från
ProAgria, Ely-centralen, Mavi och
JSM till Frankrike. Studieresans mål
var att bekanta sig med utvecklingen
av landsbygdföretagande samt deras
rådgivningstjänster i Frankrike. Om‑
rådet som besöktes var ProvenceAlpes-Cote d’Azur. Resan arrang‑
erades av Lantbruksnätverket.
Nina Ohlis
Ekonomirådgivare
mobil 050-544 5794
7
Guardit - ett enklare sätt
att skaffa sig trygghet
Agrolink i Solf är välbekant för många inom
jord- och lantbrukssektorn.
Företaget säljer och installerar datorer med tillbehör,
bistår med service och support samt erbjuder olika
typer av Internettjänster.
Även kameraövervakning
ingår i utbudet, och sedan
några månader tillbaka
kan de erbjuda ett nytt,
förmånligt och mycket enkelt övervakningssystem:
Guardit.
Joakim Östman berättar om Guar‑
dit, som säljs i en webbutik (www.
guardit.fi) som tillhandahålls av
Agrolink.
– Det är frågan om Axis kvali‑
tetskameror som säljs tillsammans
med Guardit online abonnemang.
Guardit online är en molntjänst ba‑
serad på AXIS Video Hosting Sys‑
tem (AVHS), det vill säga en portal
för videoövervakning via Internet,
förklarar Joakim.
AXIS är ett svenskt, börsnoterat
företag och är världsledande inom
IP-baserad kameraövervakning.
Vadå moln?
– Molntjänsten lagrar det inspelade
filmmaterialet. Genom att logga in
till tjänsten via Internet, blir inspe‑
lat filmmaterial och realtidsvideo
tillgängliga i ägarens dator, berättar
Joakim vidare.
Enligt Joakim är just ordet moln‑
tjänst något som nu finns på mångas
läppar inom branschen. En moln‑
tjänst innebär möjlighet att hantera
program, datalagring, kapacitet och
processorkraft på en extern resurs.
Det är ett sätt för användare och
kunder att slippa investera i egen dyr
it-utrustning och istället hyra in sig
på företag specialiserade på just det
specifika området. I it-molnet får
man enkelt tillgång till sitt material
vart man än befinner sig, om man
bara har en nätuppkoppling. Något
som allt fler börjat inse fördelarna
med.
Inga komplicerade
installationer
Den stora fördelen med Guardit,
är med andra ord att det är enkelt
att installera och samtidigt billigt,
eftersom kunden själv inte behöver
skaffa sig servrar och annan kostbar
datautrustning.
– Programvaran finns inbyggd i
själva kameran. När man monterat
kameran är det bara att registrera
den på sidan, så är det klart för
inspelning. Man slipper all kring‑
utrustning och materialet som spe‑
las in lagras på ett säkert ställe. En
personlig datorkrasch innebär alltså
Joakim Östman visar ett par av de många kameramodeller som
finns att välja på när man skaffar sig Guardit övervakningssystem.
inget hot mot systemet, poängterar
Joakim.
Någon tid för konfigurering el‑
ler nya elinstallationer behövs alltså
inte, och det är en av orsakerna till
att Guardit är förhållandevis för‑
månligt.
– En lantbrukare har sällan tum‑
men mitt i handen, så de brukar
klara inkopplingen själva utgåen‑
de från vår beskrivning. Eftersom
strömförsörjningen (50 V) till ka‑
merorna görs i samma datakabel
som används för kommunikationen
till kameran behövs det inte heller
någon elektriker för att koppla in
kamerorna. Behövs det hjälp bistår
vi förstås också med det, tillägger
Joakim.
”Att titta på
inspelningen
live kan man
ha nytta av till
exempel vid
kalvningar eller
grisningar.”
För alla typer av
övervakning
Guardit lanserades till julen och
Agrolink är först ut i nejden att er‑
bjuda systemet, som inte bara passar
för djuruppfödare, farmare och lant‑
brukare, utan också för butiksägare
och dem som vill ha ett förmån‑
ligt och enkelt övervakningssystem
hemma eller vid fritidsbostaden.
– Det kan också användas som
trygghetsövervakning av äldre per‑
soner som ännu bor hemma, om de
anhöriga så vill, tillägger Joakim.
Bland lantbrukarna är det ändå
just de som har djur i någon form
som kan ha störst nytta av Guardit.
– Onekligen har hoten mot både
pälsfarmare och svinuppfödare ökat,
men jag tror ändå att många ännu
saknar ett övervakningssystem, kon‑
staterar Joakim, som gissar att färre
än tio procent av alla djuruppfödare
har kameraövervakning.
– Det kanske är så att det måste
hända något innan man tar tag i
saken.
En kamera avskräcker
skadegörare
Det finns många olika kameramo‑
deller att välja på, och man kan an‑
vända sig av upp till sex kameror.
Guardit säljs i en egen webbshop på adressen www.guardit.fi,
som Agrolink tillhandahåller.
Blir det fler behövs en egen server.
För varje kamera som ansluts behövs
ett Guardit online abonnemang,
och användning av systemet förut‑
sätter en nätuppkoppling, antingen
via bredband eller via 3G/4G.
– Har man ett klientprogram på
sin mobiltelefon kan man också styra
systemet från den, tillägger Joakim.
Använder man en så kallad PTZ
kamera kan man styra kameran när
man är inloggad. Det inspelade vi‑
deomaterialet lagras i max 30 dagar.
– Att titta på inspelningen live
kan man ha nytta av till exempel vid
kalvningar eller grisningar, förklarar
Joakim.
Systemet fyller alltså två funktio‑
ner. Dels övervakar det området
med tanke på eventuell brottslighet
och skadegörelse, dels har kunden
själv nytta av det för sin egen djurö‑
vervakning.
– Dessutom tenderar det faktum
att det finns kameraövervakning att
minska drastiskt på skadegörelsen.
Bara åsynen av en kamera skrämmer
bort eventuella kriminella personer
– den erfarenheten har vi från många
kunder som haft övervakning en
längre tid, och det gäller allt från
servicestationer och butiker till båt‑
hamnar, berättar Joakim.
Skulle något ändå inträffa, får man
larm direkt till sin mobiltelefon eller
e-post, och larmet kan även styras
vidare till ett vaktbolag om man
så önskar.
Förhandla om
din premie
Något som snart också är på kom‑
mande och som jordbrukarna kan
ha nytta av, är ett system för styr‑
ning av gårdsenheternas belysning
och anläggningar via Internet. Det
fungerar på redan befintliga anlägg‑
ningar och kräver inga nya elinstal‑
lationer, brytare eller annat, berättar
Joakim.
Han anser att ett övervaknings‑
system borde berättiga kunderna
till en rabatterad försäkringspremie,
och Agrolink har fört diskussioner
med försäkringsbolag i frågan.
– Det är något som jag tycker
borde ligga i deras intresse också,
men än så länge beviljar de rabat‑
ter enbart på basen av individuella
förhandlingar. Det är alltså upp till
kunden själv att påtala saken och
hänvisa till sitt övervakningssystem
för att få en billigare premie.
Text:
Anna Sand/Kustmedia Ab
Foto:
Anna Sand
samt bilder från guardit.fi
8
P iratkopior av
växtskyddsmedel
- en stor risk för människor och miljö
Foto: Rainer Rosendahl
Foto: DuPont.com
Resistens hos
rapsbaggar finns här
I MTT:s undersökningar har de två senaste växtsäsongerna påträffats rapsbaggar som är resistenta
mot pyretroider. I de insektprover som tagits i
Vasaregionen fanns också individer som var motståndskraftiga mot insekticider. Fynd på resistens
ska tas på allvar.
Att utveckla resistens eller motståndkraft mot växtskyddsmedel är
en överlevnadsstrategi hos rapsbaggen. Det finns alltid individer
som naturligt har motståndskraft mot bekämpningsmedlen. Om
förhållandena för dessa individer är gynnsamma ökar de snabbt.
Resistensgenen i rapsbaggen är dessutom dominerande och därför
sprids den snabbt inom en population.
Resistens utvecklas snabbt
I Finland finns nu flera pyretroidresistenta populationer och re‑
sistenshotet skall tas på allvar. Flera länder i Europa har sett en
explosiv utveckling på resistens under några få år. I Tyskland var
år 2003 mindre än 5 % av rapsbaggepopulationerna resistenta. År
2006 hade de en resistens på över 50 %. Det blev svårt att odla raps.
I Sverige har samma hastiga resistensutveckling skett. Där var år
2009 mer än hälften av populationerna resistenta mot pyretroider.
I MTT:s resistensundersökningar har framkommit att flera platser
i Finland har samma situation som Sverige hade för två år sedan.
Om vi fortsätter som tidigare och inget görs kommer vi att ha stora
problem med resistenta rapsbaggar inom några få år.
Svårt att bedöma resistens i fält
Det kan vara knepigt att avgöra i ett rypsfält vad som är en dålig
behandlingseffekt och vad som är en ny inflygning av rapsbaggar.
Efter en pyretroidbekämpning kan man dagen efter räkna antalet
levande rapsbaggar för att kontrollera effekten. Exempel på py‑
retroider är Kestac, Karate, Decis och Sumi Alpha. Mavrik är en
annorlunda pyretroid jämfört med de uppräknade. Normalt ska
cirka 80-85 % av baggarna ha dött av bekämpningen.
Hörnstenar för att motverka resistens
Håll dig till bekämpningströsklarna - anpassa bekämpning efter
behovet. Gynna rapsbaggens naturliga fiender. Genom att t.ex. plöja
ett rypsskifte först på våren överlever parasitstekeln betydligt bättre
och kan flyga in till närliggande rypsskiften på våren/försommaren.
Undvik också bekämpning nära blomning för parasitstekeln är
känslig för bekämpningsmedel. Bekämpa i ett tidigt skede för de
tidigaste angreppen gör mest skada i rypsbeståndet.
Växla hela tiden mellan preparatgrupperna. Använd inte endast
pyretroider och inte heller enbart de andra grupperna.
Var uppmärksam på bekämpningsresultatet.
Olika preparatgrupper
Det är svårare för rapsbaggen att skapa resistens mot den aktiva
substansen i Mavrik, tau-fluvanat. Därför håller Mavriks effekt bättre
än de andra pyretroiderna.
Biscaya och Mospilan är neonikotinoider och fungerar bra mot
pyretroidresistenta rapsbaggar. Biscaya och Mospilan är inte bifarliga
men får användas endast en gång per säsong, just för att rapsbaggen
inte skall utveckla resistens mot dem. Deras effekt mot rapsbaggen
är både systemisk och kontaktverkande. Efter bekämpning upphör
rapsbaggen att skada plantan - rapsbaggen förlamas men dör först
efter några dagar.
Ulrika Wikman
Växtodlingsrådgivare
mobil 050-5852 305
Potatis förstörd av illegal förfalskning.
Handeln med olagliga och
förfalskade växtskyddsmedel i EU är stor och
ökar. Andelen beräknas
vara 5-7 % av sålda växtskyddsmedel. I vissa östeuropeiska länder beräknas
andelen vara upptill 25 %.
Förfalskade preparat har
också påträffats i Finland.
Medicin, livsmedel, kläder, kosme‑
tika och bildeler förfalskas och på
samma sätt förfalskas också växt‑
skyddsmedel. Ett förfalskat växt‑
skyddsmedel kan vara lika farligt
som t.ex. en förfalskad medicin.
Äkta växtskyddsmedel genom‑
går en noggrann kvalitetskontroll
innan de officiellt godkänns för
marknadsföring och användning.
Vad ett förfalskat växtskyddsme‑
del innehåller vet man aldrig på
förhand. Följderna av att använda
ett piratpreparat kan vara mycket
allvarlig. Jordbrukarens och konsu‑
mentens hälsa utsätts för stor risk.
Skörden kan förstöras eller innehålla
restprodukter att den blir oduglig.
Odlingsmarken kan förorenas så att
den måste tas ut odling för lång tid
framåt. Grundvatten och miljö kan
skadas allvarligt. Säkerheten i hela
livsmedelsproduktionen äventyras
med förlorad inkomst och rykte som
följd. Det är olagligt att använda
oregistrerade illegala förfalskningar
och det medför risken att förlora
EU-stöd (krav i tvärvillkoren).
Stora volymer i Europa
I Europa beslagtas årligen 100-tals
ton produktförfalskningar men det
är endast toppen av isberget som
kommer fast. Det finns många ham‑
nar och flygfält i Europa och tullen
har begränsade resurser. T.ex. till
hamnen i Hamburg kommer årli‑
gen över 8 miljoner containrar och
tyska tullen granskar ca 2.500 st.
Möjligheten att smuggla in olag‑
liga växtskyddsmedel till EU och
fritt transportera vidare inom EU
är tyvärr stor.
Europol varnade i januari 2012
(MT 18.1.2012) att olagliga och
förfalskade växtskyddsmedel cirku‑
lerar allt mer inom hela EU. Värdet
på dessa växtskyddsmedel är flera
miljarder euro. Europol anser att
största förekomsten finns i nord‑
östra EU. De bedömer att upptill
25 % av växtskyddsmedlen som säljs
i det områdets länder är förfalsk‑
ningar.
Tillverkning i Kina
Produktförfalskningarna kommer
till 60 % från Kina till Europa som
transittransporter eller som obe‑
stämda kemikalier. I Kina är det
här en stor business – ett företag
tillverkar förfalskade förpackningar
eller doseringsmåtten med olika ke‑
miföretags logon och varumärken,
ett annat etiketterna och ett tredje
växtskyddsmedlet. Allt, tillsammans
eller enskilt, sänds till någon lämplig
hamn eller flygfält EU och därifrån
körs allt vidare till Östeuropa eller
Ukraina. Där packas piratmedlet om
och får etiketter. Därifrån distribu‑
eras medlet vidare till EU-länder
för att säljas.
Vad finns i piratkopian?
Det förfalskade växtskyddsmedelet
kan bestå av vad som helst. Där
kan vara substanser som är farliga,
giftiga eller inte godkända i EU.
Annat som kan finnas är kemiska
orenheter, restprodukter av andra
aktiva substanser eller helt felaktiga
substanser. Medlet kan ha rätt aktiv
substans men halten kan vara långt
under vad burkens etikett lovar.
Kopian kan också innehålla ingen
aktiv substans alls utan istället sand,
torrjäst, talk osv.
Parallellimport en risk
I skydd av lagligt importerade pa‑
rallellväxtskyddsmedel importeras
också förfalskningar. I Tyskland har
det här blivit ett stort problem. Det
fall av förfalskningar som uppdagats
i Finland har just varit förfalskade
parallellimportprodukter.
Checklista
Att känna igen ett förfalskat växt‑
skyddsmedel kan vara svårt. Utseen‑
demässigt kan orginalförpackningen
och förfalskningen vara nästan iden‑
tiska. Kolla upp följande när växt‑
skyddsmedel köps.
Köp av en tillförlitlig och eta‑
blerad återförsäljare och kräv alltid
kvitto över köpet
Var på vakt om priset är överras‑
kande lågt. Produkten kan vara de‑
fekt (t.ex. lagrats på fel sätt), stulen,
förfalskning, olagligt importerad.
Hur ser förpackningen och etiket‑
ten ut? Finns etikettext på svenska
och finska, kemiföretagets uppgifter,
partinummer, oöppnad och helt
sigill samt varningsskyltarna.
Vid misstanke om förfalskning
använd inte produkten utan kon‑
takta återsäljare eller kemiföretagets
representant.
Ulrika Wikman
Växtodlingsrådgivare
mobil 050-5852 305
9
O vanligt mycket toxiner i havre 2011
Både spannmålsuppköparna och odlarna har haft mera
bekymmer än vanligt med spannmålskvaliteten efter
senaste säsong. Det har förekommit rödmögel förorsakat av Fusariumsvampar och partivis också höga halter
av mögeltoxiner. Det är inte endast i Österbotten det har
förekommit höga toxinhalter, utan även svenskarna och
norrmännen har haft känningar av desamma. Havren är
särskilt utsatt.
Senaste växtsäsong var på många vis
exceptionell. Juni började med heta
dagar; upp till plus trettio grader.
Sedan följde en svalare period fram
till midsommar. Därefter tog som‑
maren fart på riktigt med hetta och
hög luftfuktighet. Därtill kunde ne‑
derbördsmängderna lokalt vara väl‑
digt stora. Växternas anpassnings‑
förmåga sattes verkligen på prov.
Rödmögelangreppen varierar
märkbart mellan olika år, men det
finns även skillnader mellan odlings‑
områden. Ofta är det höga mögel‑
halter i spannmålsskördarna från
västra Finland, närmast Satakunda
och Södra Österbotten. För hav‑
rens del är det ofta västra och norra
Finland som visar höga toxinhalter.
De vanligaste mögeltoxinerna är DON, HT2
och T2
Rödmögel och de toxiner som de
bildar, förekommer i alla spannmåls‑
slag, men mest i havre och korn. Man
kan ha rödmögel i ett spannmålsparti
utan att det för den skull behöver
innehålla toxiner. Svin, hästar och
fjäderfä är känsligast för toxiner.
Av nöten är mjölkkor känsligare än
köttdjur. DON, HT2 och T2 är de
vanligaste mögelgifterna i spannmål.
För fem år sedan infördes i EU
gränsvärden för DON i spannmål
till livsmedel. I Finland följer man
numera årligen upp vilka sorter
som är känsliga för dessa. Prov tas
av olika växtslag från olika håll i
landet och över 90 % av de prov
som VYR (Spannmålssektorns sam‑
arbetsgrupp) tog 2011 uppfyllde
livsmedelskraven.
Ensidig stråsädesodling och re‑
ducerad bearbetning ökar riskerna
för smitta. Det är ändå väderleken
som är helt avgörande för om det
blir angrepp eller inte. Ifall det är
många regndagar under och efter
blomningen visar det sej genom
höga toxinhalter. Fuktig väderlek
under växtperiodens senare del ökar
också risken för angrepp, speciellt i
liggsädesbestånd.
Även spannmålsuppköparna fick bekymmer
De som köper upp spannmål har
också haft en hel del extra jobb med
fjolårets skörd.
– Först tog vi emot spannmål som
vanligt i höstas och lagrade den i
hallar i Vasklot, säger Bror Staffas
på Avena i Vasa.
– I oktober kom det direktiv om
att vi var tvungna att kontrollera hal‑
ten av toxiner i varje mottaget lass.
Från odlarna hördes kommentarer
om att det här är nu något nytt som
handeln kommit på. Snabbanalysen
tar ca 15 minuter i anspråk, men vi
måste ha klart svar innan vi kan lossa
bilarna, upplyser Staffas.
– Man kan inte med blotta ögat
säga vilka partier som innehåller tox‑
iner, eftersom även ett parti havre
som till färgen är ljust kan ha höga
toxinhalter, fortsätter Staffas.
– Ifall DON-halten överstiger
1 750 ug(miljondels gram) god‑
känns inte partiet som livsmedels‑
havre och priset sjunker med 15 €/
ton, förklarar Staffas.
– Det är också lönsamt att sortera
spannmålen, menar Staffas.
– Hektolitervikten stiger och det
blir också pristillägg ifall en större
andel av kärnorna överstiger 2 mm.
Överlag har tidigt tröskad havre
klarat sej bra från höga toxinhalter.
Men man kan inte säga att tidiga
sorter alltid är friskare än sena. En‑
ligt VYR:s provresultat har sorten
Aslak varit känslig. I Österbotten
har också t.ex. Fiia, Peppi och Be‑
linda kunnat ha höga toxinhalter.
Venla är en nyare sort som överlag
Bror Staffas (t.v.), Avena Nordic Grain, diskuterar spannmålens kvalitet med Lantbrukssällskapets
växtodlingsrådgivare i Vasklot hamn, Vasa.
uppvisat låga toxinhalter. Men resul‑
taten kan variera från år till år.
HT2 och T2
mindre allmänna
HT2- och T2-toxinerna, som är
skadligare än DON-toxinerna, har
inte påträffats i vårvete vid VYR:s
provtagning 2011, då totalt 171
prov undersöktes. Egentligen har
dessa inte alls påträffats i vårvete
ända sedan 1999 då de första proven
analyserades. För malt- och foder‑
korn understeg alla prov förutom
ett livsmedelsgränsvärdet på 200
ug/kg. För havrens del överskreds
livsmedelsgränsvärdet 500 ug/kg
i 14 prov (av totalt 81 havreprov).
Förebyggande åtgärder
viktiga
Följande åtgärder är viktiga när
det gäller att minimera riskerna
för mögelangrepp:
-använd certifierat och betat utsäde
-jordbearbeta på hösten (plöjning eller lättare bearbetning)
-undvik direktsådd
-bruka ned halmresterna omsorgs-
fullt
-ta med oljeväxter, vall och t.ex.
ärter i växtföljden
-använd olika tidiga sorter eller
variera såtidpunkten
-bekämpa sent med svampmedel
i begynnande blomning (BBCH:s
skala 61)
Viktigt vid tröskningen:
-skörda i tid
-tröska om möjligt liggsäd skilt
-öka varvtalen på tröskans fläkt för
att blåsa ut små och lätta kärnor
-torka snabbt säden till 14 %
-lagra säden torrt
Hur kan man iståndsätta ett
smittat parti?
-rensning kan minska antalet små
kärnor rejält (men kom ihåg att
sorteringsavfallet inte får användas
för utfodring av djur)
-för havrens del kan skalning ta bort
upp till 80 % av toxinhalten
Internetbaserade
riskprognoser
I Norge kommer man i sommar att
ta i bruk en riskprognos för röd‑
mögel och toxiner i spannmål. I
Finland håller man också på och ut‑
vecklar en liknande prognosmodell
vid Lantbrukets Forskningscentral.
Målsättningen är att kunna testa
prognosen inkommande sommar.
Jan-Erik Back
sektoransvarig
växtodling
mobil 050-441 7511
Superior Caraway Chain - en överlägsen kumminkedja
SUPERIOR CARAWAY CHAIN är nam‑
net på ett mångårigt kumminprojekt vars
målsättning är att stärka konkurrenskraften
och odlingskunskapen inom kumminod‑
lingen och stärka förutsättningarna för
en lönsam export av kummin. Projektet
drivs gemensamt av Agropolis Ab, MTT
och ProAgria i samarbete med finländska
kumminförädlare och -odlare.
Projektet undersöker såväl biologiska
som ekonomiska samband i odlingen.
Kumminodlingarnas förutsättningar till
en god skörd utreds grundligt både genom
fältförsök i MTT:s regi, men också genom
gårdsbesök hos olika odlare. Utredning‑
arna inkluderar allt från utsädesfrågor och
växtföljd till gödsling, växtskydd och skörd.
Hela kedjan alltså.
MTT:s kummindag gällande
sortförsök i Ylistaro i juni 2011.
Projektet har hittills informerat om
resultaten under två seminarier som hål‑
lits på hösten 2010 och 2011. Mycket
intressant har framkommit, bl.a skill‑
nader mellan olika sorters biologiska
egenskaper och variationer mellan olika
bearbetnings- och såningssätt. Enligt
försöken kan t.ex skördarna variera med
hälften mellan olika sorter beroende på
tröskningstidpunkt! Så håll reda på vad
ni gör på era odlingar, det kan kännas i
plånboken.
Material om dessa frågor och mycket mer
finns att tillgå på svenska på nätadressen
www.agronet.fi/kumina. Läs och lär och
håll utkik efter projektdagarnas program!
Kontaktperson i Österbotten är under‑
tecknad.
Magnus
Långskog
Växtodlingsrådgivare
mobil 050-551 1693
10
G årdsrådgivning modul 1: Odlingssätt
God jordbrukshävd och goda miljöförhållanden
Vill du veta om din gård
klarar av en tvärvillkorsgranskning? Då är gårdsrådgivning vad du skall
beställa.
Gårdsrådgivningen är dessutom ett
billigt sätt för jordbrukaren att få
tillgång till en rådgivare i 3 tim‑
mar. Under den tiden kan man både
praktiskt och teoretiskt lösa problem
eller funderingar som uppstår på
olika gårdar. Vid olika besök har jag
tillsammans med bonden varit ute
och tittat på skyddsremsor, täckdi‑
ken, nya sorter och olika grödor,
Staten betalar
gårdsrådgivningen
åt kunden.
Slutlig kostnad för
kunden är enbart
reseersättningen.
sjukdomar och ogräs, misslyckade
bekämpningar och ogjorda odlings‑
åtgärder.
I den första modulen behand‑
las många faktorer som hör till de
grundläggande reglerna gällande
tvärvillkoren. Dikesrenar, trädor,
naturvårdsåker/vall , flyghavre och
god skötsel av den odlade åkern är
ju i sig inget nytt för jordbrukaren.
Ändå är det ofta olika saker som är
relaterade med detta som endera
blir problem vid en granskning eller
som blir diskussionsunderlag vid en
gårdsrådgivning.
Dikesrenarnas vara och icke vara
och deras bredd har diskuterats
mycket bland jordbrukarna. En
praktisk sak som ofta framkommer i
diskussioner är hur skyddsremsorna
skall beaktas vid dikningar. Ifall man
dikar på hösten och låter jordval‑
len ligga över följande sommar blir
jordvallen tillfälligt icke odlad åker
följande sommar. Drar man ut val‑
len på våren skall man se till att så
in skyddsremsan före sista juni så
att den är grön på sensommaren.
Låter man vallen vara till efter skörd
skall man se till att man sår in den
på hösten så att den är grön innan
snön kommer. Detta kan i praktiken
vara svårt.
Vi har också vid gårdsrådgivningen
varit ut på åkrarna och på stället
både mätt och diskuterat skydds‑
remsor i praktiken.
När jordbrukaren väljer mellan
svart-, grönträda eller naturvårds‑
åker vall lockas han ofta av det större
stöd som naturvårdsåker vall ger. Ef‑
tersom man dessutom bara behöver
slå dessa åkrar en gång vart tredje
år är det ju ännu mer lockande. En
rekommendation är dock att slå dem
varje år eftersom buskarna brukar
växa fort. En annan sak att komma
ihåg är att naturvårdsåker vall skall
bevaras minst två år. Man får heller
inte spruta bort vallen under det
andra året utan man måste bryta
den mekaniskt eller spruta först föl‑
jande vår. Ifall man vill bekämpa
kvickrot eller annars ”reda upp”
skiften är grönträda eller stubbträda
att föredra.
Att förhindra packningsskador och
upprätthålla markstrukturen (sköt‑
sel av den odlade åkern) ingår också
i den första modulen. Praktiskt kan
man ju gå ut på åkrarna och med
hjälp av penetrometer (bild) mäta
hur lös eller hur packad marken är.
Ifall det finns flera olika grödor på
gården blir mätningen bara mera
VI KÖPER
SPANNMÅL
TILL
DAGSPRIS
NU ÄR DET TID
ATT TECKNA
ODLINGSKONTRAKT!
Teckna avtal om foder- och brödspannmål eller om ryps med
Raisioagro. Som avtalsodlare får du en säker marknadskanal för din
skörd, ett konkurrenskraftigt pris och mångsidiga prissättningsmöjligheter och vid behov transportservice. Av oss får du också utsäde,
gödselmedel och växtskyddsämnen.
Ställ fler frågor till våra kundansvariga!
Sten Häggblom, tfn 0500 261 792 • Kenneth Vikman, tfn 044 781 8962
E-post: fö[email protected]
www.raisioagro.com
Efter senaste våta höst är
dräneringen högaktuell.
intressant. I samband med detta
brukar vi också diskutera växtfölj‑
der och olika växters betydelse som
förfrukt. Kalkningens betydelse får
heller inte glömmas. Det är ofta
en avgörande begränsande faktor i
växtföljden.
Efter senaste våta höst är dräne‑
ringen högaktuell. Vid gårdsråd‑
givningen kan vi åka ut på åkern
och diskutera och praktiskt på åkern
se på eventuella förbättringar och
problem.
Flyghavren är ett ogräs som är ett
gissel på många gårdar och i sam‑
band med gårdsrådgivningen dis‑
kuterar vi bekämpningen som idag
i huvudsak sker genom plockning
eller kemisk bekämpning. Vid ke‑
misk bekämpning skall man komma
ihåg att man genom växtföljd och
Mätning av packningsskador
med penetrometer.
sådd av olika grödor kan underlätta
bekämpningen. Rybsen och spann‑
målen har olika preparat som tar bra
på flyghavre och därmed får man ett
mera mångsidigt växtskydd.
Det bästa med gårdsrådgivningen
är att man under alla tider på året
kan utnyttja den. På sommaren har
man förstås bättre tillgång till åk‑
rarna och den pågående växtlig‑
heten medan man på vintern kan
förbereda och diskutera följande
växtsäsong.
Rickard Rex
Växtodlingsrådgivare
mobil 040-515 0285
Ny bok: Entreprenadtjänster
Ny bok i serien
Forskning för framåt
Publikationen hjälper entre‑
prenören att identifiera olika
risker och förebygga problem‑
situationer. Boken fungerar
som en lots i djungeln av of‑
fertbegäran, offerter och avtal
och behandlar också entrepre‑
nörens lagstadgade skyldig‑
heter.
I syfte att förtydliga de gemen‑
samma spelreglerna lämpar sig
boken såväl för försäljare som
för köpare av entreprenad‑
tjänster.
Mer info
www.slf.fi
11
”Att vara klimatsmart handlar om att
använda resurserna mera effektivt.”
Projektet ”Klimatsmart odling” har nu allt sedan hösten aktiverat
Lantbrukssällskapets växtodlingsrådgivare. Vi har samlats till olika
temadagar(workshops) och bland annat behandlat näringsämnenas
kretslopp och de sura sulfatjordarnas miljöpåverkan. Vi har också
diskuterat vikten av att man med förebyggande åtgärder skapar
goda växtbetingelser för odlingsväxterna och att man först då behov
föreligger använder bekämpningsmedel för att på så vis undvika
resistensproblem. Nordkalks kalkfabrik i Vindala (Vimpeli) besöktes
i början av det nya året.
Under år 2012 kommer vi också att arrangera fältdagar för jord‑
brukare. Tre olika temagrupper är planerade. Spannmålsgrupperna 1
och 2 i Vasa med omnejd och i Närpes, Vall- och spannmålsgruppen
i norra Österbotten samt Potatisgruppen i syd-Österbotten. Teman
som kommer att behandlas är; olika mellangrödor, markpackning,
sparsam körning, lätt bearbetning, direktsådd mm.
Vi kommer att närmare informera om dessa tillfällen.
Har du frågor eller synpunkter gällande sommarens träffar – kon‑
takta gärna gruppledarna Magnus Långskog (Spannmålsgruppen),
050-5511 693, Anders Salo (Vall- och spannmålsgruppen), 0504127 627, eller Stefan Nordman (Potatisgruppen), 0400-266 682.
Markpackning
God markvård är bra
för både jordbrukaren
och miljön. En frisk
åker med bra struktur
och fungerade vattenhushållning ger en
säker och bra skörd. Å
andra sidan om strukturen inte är i skick blir
det dyrt för odlaren
och svårt att få en bra
skörd, samtidigt som
miljön belastas mera.
Orsakerna till markpackning
och dålig markstruktur kan
vara många. En del marker har
av naturen dålig struktur och
kan vara svåra att bruka. Andra
marker har med tiden och av
mänsklig påverkan blivit pack‑
ade. En av de största orsakerna
till markpackning är körning på
våt eller oupptorkad mark.
För att säkerställa att marken
torkar upp ordenligt på våren
och efter regn är det viktigt att
dräneringen är i skick. Man bör
sträva till att grundvattnet i mån
av möjlighet är på en lämplig
nivå, genom att hålla utfallsdi‑
ken och bäckar i skick. Också
nackdiken ska vara ordentligt
grävda för att oönskat vatten
enkelt ska kunna ledas bort.
Täckdikningen är också i nyck‑
elposition då det gäller att und‑
vika skadlig markpackning. En
fungerande täckdikning håller
Jan-Erik Back
Traktorkörning i ogynnsamma förhållanden, eller helt onödig
körning, kan leda till markpackning - ”traktorios”.
grundvattnet på en lämplig nivå och
leder bort överflödigt vatten. Samti‑
digt hjälper täckdikningen till så att
växten får det vatten den behöver. Fast
åkern är täckdikad är den inte automa‑
tisk dränerad. På många marker måste
täckdikningsrören underhållas ganska
ofta p.g.a. rost och igenslamning.
För att undvika problem med
markpackning är det också värt att
satsa på ytplaneringen genom att
flytta gamla dikesvallar och jämna
upp svackor. På lerhaltiga jordar är
även kalkningen en viktig åtgärd för
att uppehålla en god markstruktur.
Då dikningen och kalkningen är
i skick skapar man goda förutsätt‑
ningar för en bra markstruktur, men
man måste givetvis också vara försik‑
tig med hur man brukar åkern. Man
bör undvika att köra på och bearbeta
då den inte är ordentligt upptorkad,
annars kan det hända att marken med
åren börjar reda sig sämre och sämre.
Man bör också ägna en tanke åt hur
stort tryck man utsätter marken för
vid olika arbetsmoment och använda
dubbelmontage eller annars ordent‑
lig däcksutrustning.
Växtföljden spelar också en viktig
roll. Genom att odla någon typ av
vall får marken vila från bearbetning
och vallens rötter bidrar till en bättre
markstruktur. Speciellt odling av
gröngödslingsvall ökar tillskottet
av organiskt material, vilket på lång
sikt ökar mullhalten. En stor skörd
av alla typer av grödor är att föredra
ur markpackningssynvinkel, för då
efterlämnas mycket organiskt ma‑
terial i form av växtrötter och halm.
sektoransvarig växtodling, mobil 050-441 7511
Markstrukturen är avgörande för halten
klöver i vallen
Infotillfället ”Greppa kvävet och ogräsen i ekologisk odling” i
januari 2012 samlade en stora skara lyssnare. Vi var 70 st som hörde
agr.dr. Paul Riesingers, Yrkeshögskolan Novia, gedigna föreläsning
om kvävefixeringen i klöver- och gröngödslingsvall och hur den
påverkar näringsförsörjningen i ekologisk odling.
Hur mycket kväve klövervallen fixerar beror på halten klöver i
den. Mindre klöverhalt ger sämre kvävefixering och mindre kväve
till följande års grödor eller mindre som läggs in i markens humus‑
föreningar. Viktigt är att hålla en hög klöverhalt, gärna mer än 40 %.
I Riesingers forskning var klöverhalten i de österbottniska klöver‑
vallarna låg, ca 25 %. Hans försök visade också att markstrukturen
hade mest inverkan för att klöver ska trivas i åkern. Alla åtgärder
som har en positiv inverkan på markstruktur och -bördighet bidrar
till att klöverhalten hålls hög och då fixeras mer kväve med positiva
skördeeffekter.
Rieisingers artiklar i ämnet finns samlade under fliken publikationer
på Lantbrukssällskapets hemsida, www.osl.fi.
Jonas Löfqvist
Växtodlingsrådgivare
mobil 050-375 4328
Ulrika Wikman
Växtodlingsrådgivare, mobil 050-5852 305
V allarna växte länge – hur påverkas 2012?
Hur påverkas vallens övervintring och
skördeproducerande
förmåga följande år av
olika åtgärder och av
olika väderlekstyper?
De förhållanden som
rådde på hösten 2011
skulle kunna ha varit
stressande för vallarna
och påverkat deras
övervintring.
Alla fleråriga vallväxter som vi
använder genomgår en process
som kallas härdning (på finska
karaistuminen). Växterna för‑
bereder sig genom härdning att
tåla frost och torka samt i viss
mån ger det motståndskraft mot
sjukdomar. Processen innebär
att växten samlar reservnäring
i rotsystemet. Under denna tid
borde inte växten störas genom
skörd. Sedan länge tillbaka vet
man att detta i våra förhållanden
infaller i september. Av gammalt
Foto: Bertel Riska
vet man också att de bästa förhål‑
landena för härdningen är torrt med
en jämnt sjunkande temperatur samt
ljusa förhållanden.
Det är länge sen vi har haft kyliga
höstar utan de har under 2000-talet
blivit allt varmare och längre. Forskar‑
na har därför försökt komma under‑
fund om tidpunkten för härdningen
också har rubbats. Man har kom‑
mit till att detta skett i mycket liten
utsträckning. Det verkar vara så att
ljusförhållandena och dygnsrytmen
betyder mera för växtens härdnings‑
process och tidpunkt än temperatu‑
ren. En extrem köld är negativt för
övervintringen. En kort vinter anses
vara bra för övervintringen.
Att vallen växer länge på hösten
betyder också en annan sak som hör
ihop med en aktuell utveckling. När
vi under 2000-talet i snitt fått något
längre växtperioder har det betytt
att fler och fler gårdar försöker ta en
tredje skörd av vallarna. En annan
orsak till det här är att vallarna tas
tidigt för att man ska få ett opimalt
D-värde. Två tidiga skördar betyder
att det lämnar en något längre tid
för återväxten och denna hinner un‑
der många år bli ganska frodig och
kraftig. Att lämna en stor grönmassa
kvar på åkern att vissna ner ger en
större benägenhet för utvintrings‑
svampar och hämmar tillväxten av
vallen på våren. En stor återväxt
av vallen som vissnar ner kan också
innebära en risk för försämrad fo‑
derhygien i första skörden. En tredje
skörd kan vara lösningen på de här
problemen. Det handlar ju också
om hur man utnyttjar vallens hela
tillväxt och skördepotential som i sin
tur är beroende av värmesumman
under olika växtperioder.
Inom Forskningscentralen för
jordbruk och livsmedelsekonomi –
MTT har man undersökt effekterna
av så kallat treskördesystem. Inom
projektet KARPE har man haft fält‑
försök på två försöksstationer, Maa‑
ninga och Ruukki. De resultat man
fått fram har man också jämfört med
motsvarande försök på Röbäcks‑
dalen i norra Sverige
Forskarna anser att det inte
har någon betydelse för tillväx‑
ten följande år, och inte heller
för sjukdomsförekomsten, om
återväxten lämnar kvar på åkern.
Om återväxten likaväl är väldigt
tjock kan det försena tillväxten
på våren. Det framkom inte hel‑
ler i fältförsöken att det skulle ha
varit problem med foderhygie‑
nen. I det här fallet var resultaten
och slutsatserna samstämmiga i
både finska och svenska försök.
Enligt forskare på MTT finns det
givetvis större förutsättningar
för en tredje skörd i södra Fin‑
land och förutsättningarna för
denna minskar när man går mot
norr. Svenska Österbotten skulle
enligt forskarna ligga på gränsen
för om det i längden är fördelak‑
tigt med en tredje skörd.
Bertel Riska
Ekorådgivare
mobil 0400-361 672
12
Norra distriktet:
Anders Salo
Ledande rådgivare
mobil 050-412 7627
Magnus Blässar
Mjölkgårdsrådgivare
mobil 050-432 3970
Bertel Riska
Ekorådgivare
mobil 0400-361 672
Jan-Olof Johnsson
Vall- och mjölkgård‑
srådgivare
mobil 050-386 5921
Jonas Löv
Sektoransvarig
husdjur
mobil 050-441 7052
Johanna Laakso
Moderskapsledig
Henrik Ingo
Direktör
mobil 050-69 222
Gunice Hellqvist
Mjölkgårdsrådgivare
mobil 040-504 0458
Jessika Eklund
Mjölkgårdsrådgivare
mobil 050-595 4906
Carina Ahlnäs
Kanslist
010 839 2200
Ann-Louise
Söderlund
Ekonom
mobil 050-330 2419
Österbottens Svenska
Lantbrukssällskap r.f.
Ingeborg Nordberg
Mjölkgårdsrådgivare
mobil 050-527 4189
Jonas Löfqvist
Växtodlingsrådgivare
mobil 050-375 4328
Per-Erik Järn
Ekonomirådgivare
mobil 050-463 2535
Åsa Mattsson
Moderskapsledig
Södra distriktet:
Kansli: Handelsesplanaden 16 D, 65100 VASA
Tel. 010 839 2200, fax (06) 319 0201
e-post: [email protected]
www.osl.fi
Bennäs kontor:
Mjölvägen 2,
68910 BENNÄS
Fax: (06) 785 0228
Vasavägen 41,
64200 NÄRPES
Våra tjänster — Kontakta oss!
Växtodlingsrådgivning;
Tor-Erik Asplund
Ekonomirådgivare
mobil 050-386 5922
Rickard Rex
Växtodlingsrådgivare
mobil 040-515 0285
Jenny Forsström
Trädgårdsrådgivare
mobil 050-520 2581
Jan-Erik Back
Sektoransvarig
växtodling
mobil 050-441 7511
Stefan Nordman
Potatisrådgivare
Kristinestad
mobil 0400-266 682
Monica Nygård
Mjölkgårdsrådgivare
mobil 050-566 3191
Ulrika Wikman
Växtodlingsrådgivare
mobil 050-585 2305
Nina Ohlis
Sektoransvarig
företagsledning
mobil 050-544 5794
Odlingsplanering/gödslingsråd/näringsämnesbalanser:
Rickard Rex, Jan-Erik Back, Stefan Nordman (K:stad), Anders Salo,
Magnus Långskog, Jonas Löfqvist, Ulrika Wikman, Bertel Riska
- trädgård:
Jenny Forsström
- ekologisk odling: Bertel Riska, Ulrika Wikman
Potatis:
Stefan Nordman, Jan-Erik Back
Grovfoder:
Jan-Olof Johnsson, Anders Salo
Rörflen:Bertel Riska
Kummin:Magnus Långskog
Spruttester:
Carina Ahlnäs
Dräneringsplaner: Rainer Rosendahl
Avloppsplanering:
Rainer Rosendahl
Stödansökningar:
Richard Rex, Magnus Långskog, Anders Salo,
Stefan Nordman, Jonas Löfqvist
Produktionskostnadskalkyler: Rickard Rex, Magnus Långskog, Anders Salo
Jan-Olof Johnsson, Stefan Nordman
Utbildning:
Jan-Erik Back
Gårdsrådgivning
(enligt EU-system):
Richard Rex, Jan-Erik Back, Anders Salo, Stefan Nordman
Specialmiljöstödsplaner:
Rainer Rosendahl, Bertel Riska, Stefan Nordman, Ulrika Wikman
Husdjursrådgivning;
Produktionskontroll för mjölk:
Utfodringsplaner:
Resultatanalys, mjölk:
Hälsovårdsplanering:
Stallmiljöanalyser: Mjölkmätartest:
Stödansökningar:
Gårdsrådgivning
(enligt EU-system):
Fårrådgivning:
Framtidssamtal:
Företagsledning;
Magnus Långskog
Växtodlingsrådgivare
mobil 050-551 1693
Rainer Rosendahl
Dräneringstekniker
mobil 0400-561 550
Fredrik Ek
Bioenergirådgivare SLF
mobil 040-754 7182
Milla Alanco
Fårrådgivare
mobil 040-706 0558
Andreas Helenelund
Ekonomirådgivare
mobil 050-400 8987
Mjölkgårdsrådgivare
Mjölkgårdsrådgivare
Jonas Löv, Per-Erik Järn, Monica Nygård, Gunice Hellqvist
Mjölkgårdsrådgivarna
Ingeborg Nordberg
Gunice Hellqvist, Ingeborg Nordberg
Anders Salo, Jonas Löv, Jessika Eklund
Magnus Blässar, Monica Nygård, Anders Salo, Jan-Olof Johnsson, Milla Alanco
Mjölkgårdsrådgivare
Lantbrukarnas
företagshälsovård: Nina Ohlis
Affärsplaner:
Tor-Erik Asplund, Andreas Helenelund, Per-Erik Järn,
Nina Ohlis
Lönsamhetsbokföring:
Andreas Helenelund, Per-Erik Järn, Carina Ahlnäs
Resultatanalyser:
Tor-Erik Asplund, Per-Erik Järn, Nina Ohlis
Värderingar:
Tor-Erik Asplund
Gårdssekreterartjänster:
Anders Salo
Energiplaner:
Jonas Löfqvist, Fredrik Ek
Projektledning:
Henrik Ingo, Ulrika Wikman, Jan-Erik Back
Skattebokföring:
Per-Erik Järn, Andreas Helenelund
Generationsväxlingar:
Tor-Erik Asplund
Framtidssamtal:
Magnus Blässar, Per-Erik Järn, Tor-Erik Asplund
Bolagsbildningar:
Nina Ohlis