Transcript UNDERLAG FÖR SAMRÅD ENLIGT MILJÖBALKEN

UNDERLAG FÖR SAMRÅD
ENLIGT MILJÖBALKEN
Inför tillståndsprövning av mottagning,
mellanlagring, förbehandling och
behandling av farligt avfall på
fastigheten Brännoljan 9 samt
Mineraloljan 3, Anläggningen för farligt
avfall
2015-01-14
1
Inledning
1.1
UPPGIFTER OM VERKSAMHETSUTÖVARE
Verksamhetsutövare
Sysav
Sysav Industri AB
Organisationsnummer
556187-0410
556474-8803
Adress
Box 503 44
202 13 Malmö
Anläggning
Anläggningen för farligt avfall
Platsnr: 1280-62-006
Fastighet
Brännoljan 9
Mineraloljan 3
Kontaktperson
Projektledare:
Anna Andersson,
040-635 26 61
[email protected]
Miljö- och arbetsmiljösamordnare:
Elisabeth Hellwer,
040-635 19 11
[email protected]
1.2
BAKGRUND
Sysav, Sydskånes avfallsaktiebolag är ett kommunalägt aktiebolag som tar emot och
behandlar hushållsavfall från våra 14 ägarkommuner och avfall från industrier via
dotterbolaget Sysav Industri AB. Sysav ägs av fjorton kommuner i södra Skåne.
Befolkningen i dessa kommuner ska ha möjlighet att få hushållens farliga avfall
omhändertaget enligt gällande lagstiftning och Sysav har fått detta uppdrag från
bolagets ägarkommuner.
Anläggningen för farligt avfall ansvarar för mellanlagring, förbehandling och
behandling av farligt och icke farligt avfall och har bedrivit verksamhet på Brännoljan 9
sen 1982.
Dagens tillstånd på Brännoljan 9 omfattar att motta, mellanlagra och behandla
oljeförorenade vatten till en mängd av 20 000 ton/år samt annat farligt och icke farligt
avfall till en mängd av 10 000 ton/år, varav 2 000 ton/år får dispergeras. På fastigheten
Mineraloljan 3, som ligger i Oljehamnen finns tillstånd att förvara släckvatten, och
återvinningsbara flytande avfallsvätskor till en sammanlagd mängd av 50 000 ton/år.
Underlag för samråd enligt miljöbalken 2015-01-14
1:22
Den begränsade faktorn i tillståndet är nu de 10 000 ton annat farligt och icke farligt
avfall, som får lagras på Brännoljan 9 under ett år. Utrymmet för bland annat att ta in
nya kunder och förändringar i lagstiftning som kan medföra att avfall i fortsättningen
klassas om till farligt avfall skapar ett behov av utökade tillståndsgivna mängder.
1.3
ANSÖKANS OMFATTNING
Sysav avser att söka tillstånd för att på fastigheten Brännoljan 9 ta emot och hantera
farligt och icke farligt avfall så att den samtidigt mellanlagrade mängden farligt och icke
farligt avfall inte överstiger 10 000 ton samt att på fastigheten utföra tvätt av avfallsbehållare.
Dessutom avses söka tillstånd för att på fastigheten Mineraloljan 3 ta emot och mellanlagra flytande farligt och icke farligt avfall till en sammanlagd mängd om högst 15 000
ton per år.
Verksamheten bedöms omfattas av följande verksamhetskoder enligt Miljöprövningsförordningen (SFS 2013:251):
90.45,90.440, 74.20.
Underlag för samråd enligt miljöbalken 2015-01-14
2:22
2
Verksamhetens utformning
2.1
ALLMÄNNA INTRESSEN
Verksamheten är lokaliserad på två fastigheter, Brännoljan 9 (i nära anslutning till
Oljehamnen) och Mineraloljan 3 (inom Oljehamnen) i Malmö se Figur 1.
Figur 1.
Verksamhetens lokalisering
I översiktsplanen för Malmö stad (antagen maj 2014) pekas hamnområdet ut som
område för verksamheter som kräver stora ytor och skyddsavstånd. För Brännoljan 9
gäller detaljplan PL811 (fastställd augusti 1967) och för Mineraloljan 3 gäller detaljplan
PL436 (fastställd november 1957). Båda planerna reglerar att området ska nyttjas för
”storindustriändamål (oljeupplag)”.
Närmaste bostadsområden ligger på ca 1,3 km avstånd, vid Pilevallen i Arlöv i ostnordostlig riktning, se Figur 1. Övriga närliggande bostadsområden är
Underlag för samråd enligt miljöbalken 2015-01-14
3:22
Segevång/Rostorp (ca 1,8 km i sydsydostlig riktning), Västra hamnen (ca 3,2 km i
sydvästlig riktning).
Precis söder om Brännoljan 9 ligger den s.k. Oljesjön, som i Naturvårdsplanen för
Malmö Stad pekas ut som värdefull för fågellivet, dock pågår detaljplanearbete för detta
område för att utveckla godsspåren i hamnområdet. Norr om anläggningen finns
Öresund, inom vattenförvaltningen är det vattenförekomsten Malmö Hamn som utgör
den närmaste. Norr om Spillepengs avfallsanläggning finns ett naturreservat och tillika
Natura 2000-område.
I området för verksamheten eller i nära anslutning finns ett antal riksintressen att ta
hänsyn till vid kommande bedömning av verksamhetens påverkan. Dessa är Malmö
hamn, Västkustvägen och Spillepengens trafikplats samt kustzonen.
2.2
LOKALISERING
En plats som är lämplig ska väljas vid lokalisering av en anläggning, d.v.s. så att
ändamålet uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön.
Sysav anser att den bästa möjliga lokaliseringen av anläggningen för farligt avfall är på
den redan befintliga platsen. Placeringen i ett redan befintligt industriområde är positiv
ur den aspekten att samlokalisering sker med Sysavs andra anläggningar och i samma
område som liknande verksamheter.
2.3
ANLÄGGNINGEN FÖR FARLIGT AVFALL, BRÄNNOLJAN 9
Anläggningen för farligt avfall består av utrymmen för demontering, sortering,
ompackning, sammansmältning och blandning samt mellanlagring av avfall. Det finns
anläggningsdelar för behandling av oljeslam, oljehaltigt vatten och annat behandlingsbart vatten, vattendragning av olja och oljehaltiga vatten samt en tömningsanläggning
för LOTS-behållare 1.
I Figur 2 visas verksamhetens olika delar översiktligt.
1
LOTS-systemet är ett behållarsystem med typgodkända emballage för att underlätta källsortering av farligt avfall
Underlag för samråd enligt miljöbalken 2015-01-14
4:22
Figur 2.
2.3.1
Verksamheten på Brännoljan 9
Inkommande avfall
Farligt och icke farligt avfall inkommer på anläggningen. Farligt avfall utgörs av avfall
som innehåller toxiska komponenter i koncentrationer tillräckligt höga för att kunna
skada människa och yttre miljö. Icke farligt avfall är allt annat avfall som lossas på
anläggningen.
Hanteringen på Brännoljan 9 sker genom mottagning av förpackat styckegods i
transporter från verksamheter och återvinningscentraler. Mottagningen omfattar även
fast och flytande farligt och icke farligt avfall i LOTS-behållare, fat, IBC-behållare 2 eller
containrar. Avfallet lagras på fastigheten i väntan på förbehandling eller vidare
transport till extern mottagare.
Från hushåll och verksamheter inkommer elektriskt och elektroniskt avfall, som lagras
inför vidare transport till extern mottagare. Lysrör och andra ljuskällor förvaras i
Elkretsens lysrörskistor respektive plastboxar. Vitvaror och övrigt elavfall förvaras
väderskyddat. Elavfallet transporteras till extern mottagare för återvinning.
Lossning och lastning av tankbilar sker på anläggningen i cisterner, IBC-behållare eller
direkt i vattenreningsanläggningen.
2
Intermediate Bulk Container; en återanvändningsbar behållare för transport och lagring av flytande produkter
Underlag för samråd enligt miljöbalken 2015-01-14
5:22
Företagskunder besöker även anläggningen direkt för att lämna sitt farliga avfall.
Eftersom anläggningen tar emot alla typer av farligt avfall så kan även andra avfallslag
än ovan nämnda inkomma på anläggningen för lagring inför vidare transport eller för
behandling. Innan ett nytt avfallsslag behandlas i vattenreningsanläggningen, se nedan,
utreds om verksamheten kan rena avfallet.
Tillstånd för hantering av explosiv vara finns om det av misstag kommer in denna typ
av avfall på anläggningen. Även tillståndsgiven hantering av brandreaktiv vara i form
av väteperoxid och organiska peroxider förekommer på anläggningen. Verksamheten
innehar även tillstånd för hantering av brandfarlig vara.
2.3.2
Vattenreningsanläggningen
I anläggningen renas oljeförorenat vatten, oljeslam och annat behandlingsbart vatten,
som kan behöva genomgå intern fällning innan det behandlas i vattenreningsanläggningen. Vattnen utgörs av t ex vatten från oljeavskiljare, vatten från bil- respektive
mattvättar m.m. Jämfört med idag ökar de behandlade mängderna processvatten i den
ansökta verksamheten genom att man ytterligare utnyttjar den tekniska kapacitet som
reningsanläggningen har. Inga ombyggnationer krävs men däremot kan t ex. ytterligare
ultrafilter komma att behöva installeras. I Figur 3 visas ett översiktligt flödesschema
över anläggningen.
Figur 3.
Flödesschema vattenreningsanläggningen
Inkommande förorenat vatten separeras i tre fraktioner, oljehaltigt slam, olja och vatten,
genom följande processteg; sedimentering, slamavskiljning, silning, ultrafiltrering (UF),
omvänd osmos (RO) samt indunstning.
Sedimentering sker i två täckta baljor där slammet efter sedimentering skrapas ut och
samlas upp i container under tak. Vattnet leds vidare till en bufferttank.
Olja avskiljs i bufferttank och förs till cisternerna för avfallsolja medan avskilt sediment
transporteras till Spillepengs avfallsanläggning för bränsleberedning.
Underlag för samråd enligt miljöbalken 2015-01-14
6:22
Vattnet ultrafiltreras och tillförs därefter en lagringstank. Härifrån pumpas vattnet till
omvänd osmos. Efter rening passerar vattnet provtagningsenheten innan det avleds till
recipienten. Avskilt koncentrat från ultrafiltrering går till bränsleberedning hos extern
mottagare (för tjock konsistens för att återföras i anläggningen).
Koncentratet från omvänd osmos pumpas till en koncentrattank varifrån det kan föras
antingen till indunstning eller i retur till anläggningen.
Avskilt koncentrat från det omvända osmossteget indunstas för att minimera restströmmen av förorenat vatten som levereras till Spillepengs avfallsanläggning för
bränsleberedning. Vattenfasen (kondensatet) från indunstaren återförs till sedimenteringsstegen för förnyad rening.
För att skydda RO-membranen sker kylning av vattnet efter ultrafiltret med tappvatten
(den äldre RO:n) eller med kylmaskin (den nyare RO:n) vid de tillfällen när temperaturen på det filtrerade vattnet blir för hög. Förbrukat kylvatten leds ut via dagvattnet till
recipienten.
2.3.3
LOTS-anläggningen
Inom LOTS-anläggningen hanteras avfall som insamlas via LOTS-systemet (se Figur 4).
Bild på LOTS-behållare finns i Figur 5. Efter lossning av insamlingsfordonet vägs LOTSbehållarna och registreras med hjälp av streckkodsläsare. Fasta avfallsslag töms upp i
containrar eller IBC med hjälp av truck utrustad med vändaggregat. Flytande avfall
töms med hjälp av en vakuumsuganläggning och avfallet tillförs avsedda cisterner.
Tömda behållare för såväl fast som flytande avfall rengörs på ut- och insidan i en
specialutvecklad tvättmaskin. Efter tvättning lastas behållarna ut för utsättning hos
kunder. Allt spill och tvättvatten från LOTS-anläggningen behandlas i vattenreningsanläggningen. Alla behållare besiktigas okulärt och behållare avsedda för flytande avfall
trycksätts var 30 månad för att undersöka dess täthet. Trycksättning sker med luft.
Figur 4.
LOTS-anläggningen, principutformning
Figur 5.
LOTS-behållare
Underlag för samråd enligt miljöbalken 2015-01-14
7:22
2.3.4
Förbehandling
Dispergering d.v.s. mekanisk blandning, av fast, pastöst eller flytande lösningsmedelsbaserat avfall, görs satsvis i en dispergator. Behandling sker kampanjvis under vår och
höst. I den ansökta verksamheten avses maximalt 2 000 ton avfall dispergeras per år.
På Kallagret töms lösningsmedelsbaserat avfall i specialanpassad vask och samlas upp i
IBC-behållare som sedan transporteras för externt omhändertagande. Utomhus sker
tömning av fat som innehåller bland annat lösningsmedelsbaserat avfall.
Vattenbaserad färg samt vissa andra typer av vatten som inte är behandlingsbara i
vattenreningsanläggningen blandas med andra brännbara avfall som inte går att tillföra
förbränningsanläggningen direkt. Denna blandning går sedan till förbränning.
På anläggningen görs också neutralisering av syror och baser.
2.3.5
Varm- och Kallager
Byggnaderna där avfall lagras är Varm- och Kallager samt även till viss del i LOTSanläggningen (se Figur 2).
På Varmlagret sker demontering av kvicksilverinstrument utan att riskera att metalliskt
kvicksilver läcker ut. Särskilt checklista finns för kontroll av att alla steg för att förebygga och åtgärda läckage genomförs. Här sker även av Arbetsmiljöverket tillståndsgiven lagring av cancerogena respektive sensibiliserande ämnen. Väteperoxid och
organiska peroxider lagras i särskilda förvaringsceller inne på Varmlagret.
Spill eller läckage som uppstår i Varm- och Kallager kan inte nå dagvattnet eftersom
inga brunnar finns här. Det är först om läckaget är av sådan omfattning att det översvämmar hela golvet som det kan nå dagvattenbrunnar. Dagvattensystemet är
sektionerat och stängt om inte stora regnmängder väntas utanför arbetstid. På den sida
av lagerbyggnaden där risken för utsläpp till dagvattnet i samband med spill bedöms
som störst, leds vattnet från dagvattenbrunnarna in till vattenreningsanläggningen.
2.3.6
Övrig Lagring (Akutplattor, cisterner, utomhus)
Avfallsolja tas emot i mottagningscisterner och överförs efter kontroll till lagringscisterner (se Figur 2). Vattnet separeras från oljan genom uppvärmning och gravimetrisk
avskiljning/sedimentation. Processad olja levereras därefter till externa behandlingsföretag. Avdraget vatten överförs till vattenreningsanläggningen.
Övrig lagring av avfall sker utomhus i cisterner, fat, IBC-behållare eller containrar.
Styckegodslagring sker längs med norra staketet (se Figur 2). Lagring av flytande
lösningsmedelsbaserat avfall som lossas från tankbil sker i cisterner (se Figur 2).
Alla oljecisterner på Brännoljan 9 är invallade med största behållarens volym plus 10 %
av övriga behållares volym. Cisternerna genomgår föreskriven återkommande kontroll.
Underlag för samråd enligt miljöbalken 2015-01-14
8:22
Övriga cisterner, som inte har regelmässigt krav på återkommande kontroll genomgår
egenkontroll och vid behov underhåll.
Brännbart avfall och skrot lagras i containrar. Hydroxidslam och elektronikavfall lagras
i täckta containers. Batterier och oljefilter lagras i containrar under skärmtak invid
LOTS-anläggningen. Under skärmtaket sker även tömning av oljefat, som sedan skrotas.
Lösningsmedelsbaserad färg i små förpackningar lagras under taket i väntan på
transport till extern återvinning.
På de tre akutplattorna (se Figur 2) på anläggningen kan avfall som vid transport börjat
läcka eller som upptäckts vara skadat på anläggningen, packas om för att undvika att
läckaget når dagvattnet. Plattorna är försedda med skärmtak och avrinningen går till
vattenreningsanläggningen.
Som tidigare nämnts är dagvattensystemet sektionerat, vilket gör att eventuellt spill
eller läckage som når dagvattensystemet kan hindras att blandas med anläggningens
övriga dagvatten. Vid behov sugs förorenat dagvatten upp och överförs till vattenreningsanläggningen. Brunnen spolas och även detta vatten förs till vattenreningsanläggningen. Dessutom har ytor som bedömts ha förhöjd risk för läckage,
försetts med en yta som är kemikaliebeständig. När dagvattensystemet är öppet finns
ventil som stänger automatiskt om pH sjunker under 6,5 eller överskrider 9. Detsamma
sker om konduktiviteten överskrider 500 ms/m.
2.3.7
Utgående avfall
Avfall som lämnar anläggningen går till återvinning eller bortskaffande. I Tabell 1 ges
exempel på avfall och vad som händer med det efter verksamhetens hantering. Detta
kan förändras över tiden och nya avsättningsmöjligheter kan uppstå.
Underlag för samråd enligt miljöbalken 2015-01-14
9:22
Tabell 1.
Exempel på utgående avfall
Avfallstyp
Extern hantering
Lösningsmedel (inkl.
lösningsmedelsbaserad färg)
Energiåtervinning
Vattenbaserad färg
Energiåtervinning
Rengöringsmedel
Energiåtervinning
Motorolja
Återvinning till ny motorolja
Glykol
Återvinning till ny glykol
Spillolja
Energiåtervinning
Syror/baser – neutraliserade
Energiåtervinning
Sprayburkar med rester – fogskum och
bekämpningsmedel
Destruktion/bortskaffande
Småbatterier
Återvinning (Elkretsen)
Bilbatterier
Blyåtervinning
Oljefilter
Energiåtervinning
Ljuskällor
Återvinning (Elkretsen)
Annat kvicksilverhaltigt material
Destruktion/bortskaffande
Hydroxidslam
Destruktion/bortskaffande
Explosiv vara
Destruktion/bortskaffande
2.4
CISTERNPARKEN PÅ FASTIGHETEN MINERALOLJAN 3
SamArbetsgrupp För Industrins Resurssamling, SAFIR är en ekonomisk förening som är
verksam i sydvästra Skåne sedan 1995 där för närvarande 22 företag ingår. Samtliga
medlemmar av SAFIR bedriver verksamhet som är klassad, alternativt kan bli klassad,
som s.k. 2 kap 4 § -anläggningar enligt Lagen om skydd mot olyckor. Genom samarbetsavtal kan föreningen bistå ett skadedrabbat medlemsföretag vid en olycka.
På uppdrag av föreningen driver anläggningen för farligt avfall (Sysav) sedan starten en
cisternpark i Malmö oljehamn för att ha cisterner i beredskap för lagring av släckvatten
och andra produkter som behöver lagras vid ett haveri eller en olycka. På fastigheten
finns fem stycken cisterner med en sammanlagd volym på 11 250 m3, se Figur 6.
Verksamheten är helt unik i sin art i landet och utgör en stor trygghet för medlemsföretagen och Räddningstjänsten, när t ex. en brand eller stort läckage inträffat.
Underlag för samråd enligt miljöbalken 2015-01-14
10:22
Figur 6.
Anläggningsöversikt Mineraloljan 3
Cisternerna på Mineraloljan 3 står vanligtvis tomma och används av medlemsföretagen
i SAFIR i ett akutläge, se Tabell 2 för en cisternförteckning. I Tabell 3 ges exempel på
flytande avfall som tidigare lagrats i cisternerna. Avfallet kan, om det är
behandlingsbart och kapacitet finns, renas i vattenreningsanläggningen på Brännoljan 9
eller skickas till extern mottagare för återvinning/bortskaffande.
Tabell 2.
Cistern nr
3
Beskrivning av cisternerna på Mineraloljan 3
Volym (m
3)
Klass
Anmärkning
152
50
1
SAFIR
356
500
3
SAFIR
357
500
3
Sysav 3
360
500
3
SAFIR
310
9 700
3
SAFIR
Cisternen ägs av Sysav, men är tillgänglig för SAFIR-anläggningen
Underlag för samråd enligt miljöbalken 2015-01-14
11:22
Tabell 3.
Exempel på lagrat avfall, Mineraloljan 3
År
Avfallstyp
Lagringsmängd
(ton)
2001
Vatten med släckmedelsrester
47
2002
Släckvatten
40
Dieselolja (bunker från grundstött fartyg)
221
2003
Oljeförorenat vatten
300
2005
Brandvatten
600
2007
Melass
450
2008
Vatten med lågt pH (ättiksyra-rest)
50
Tvättvatten från båt
50
Förorenat å-vatten + släckvatten
54
2009
Vatten med läkemedelsrester
46
2012
Vatten till reningsanläggningen på
Brännoljan 9, i samband med
kapacitetsbrist
45
2013
Släckvatten
Sotvatten
1 900
160
Underlag för samråd enligt miljöbalken 2015-01-14
12:22
3
Miljöpåverkan och miljökonsekvensbeskrivning (MKB)
3.1
ALLMÄNT
Avsikten är att den miljökonsekvensbeskrivning som lämnas in ska omfatta alla de
punkter som ska ingå i en fullständig MKB enligt 6 kap Miljöbalken, se avsnitt 3.11
nedan för förslag till utformning.
De miljöaspekter som kommer att beskrivas i miljökonsekvensbeskrivningen särskilt är
följande.
•
•
•
•
•
•
•
•
Utsläpp till luft
Utsläpp till vatten
Buller
Transporter
Resursförbrukning
Avfall
Risker
Markfrågor
I MKB:n avses verksamheten bedömas bl.a. mot bakgrund av miljöbalkens allmänna
hänsynsregler såsom kunskapskravet, försiktighetsprincipen, principen om lämplig
lokalisering, produktvalsprincipen, krav på resurshållning m.m. Miljömål utgör också
en utgångspunkt för bedömningarna. När det är aktuellt kommer omgivningshygieniska gränsvärden, miljökvalitetsnormer och andra liknande bedömningsgrunder
att användas.
3.2
ALTERNATIV I MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNINGEN
I MKB:n kommer miljöpåverkan från den ansökta verksamheten att jämföras med ett
nollalternativ.
Med nollalternativet avses en beskrivning av konsekvenserna av att den ansökta
verksamheten inte blir av. Nollalternativet innebär således att verksamheten bedrivs
utifrån dagens tillståndsgivna mängder.
Vid bedömningen i MKB:n av tillkommande miljökonsekvenser kommer
utgångspunkten att vara dagens tillståndsgivna verksamhet som jämförs med de
förändringar, såsom ökad behandling i vattenreningsanläggning samt utökad samtidig
hantering av avfall, som den ansökta verksamheten innebär. De tillkommande
mängderna måste i nollalternativet istället transporteras till andra anläggningar i
regionen eller längre bort. Detta medför längre transporter med tillhörande
utsläppsökningar.
Underlag för samråd enligt miljöbalken 2015-01-14
13:22
För verksamheten på Mineraloljan 3 innebär nollalternativet en mer omfattande
hantering än den som tillståndsansökan gäller.
3.3
UTSLÄPP TILL LUFT
Vid hantering av lösningsmedelsbaserat avfall avgår lättflyktiga organiska kolväten
(VOC) till luft. I MKB:n kommer beräkningar att göras för verksamhetens utsläpp.
Halterna kommer att jämföras med miljökvalitetsnormer, som är satta för att skydda
yttre miljö och människors hälsa.
3.4
UTSLÄPP TILL VATTEN
Vatten från anläggningen avleds via fyra olika system.
• Spillvatten från kontor och personalutrymmen avleds till Sjölunda Reningsverk.
• Nederbörden som faller på tak på anläggningen samt på bilparkering invid
densamma uppsamlas i ett separat system som avleds direkt till det öppna
dagvattensystemet söder om anläggningen (damm som mynnar i Oljesjön).
• Vatten från körytor samlas upp i ett separat dagvattensystem som är sektionerat
inom anläggningen. Systemet består av uppsamlingsbrunnar som kan sektioneras
och avskiljningsbrunnar samt en samlingsbrunn som i normalfallet hålls stängd
mot recipienten. Avledning av vattnet sker till samma recipient som anges under
föregående punkt. Vattnet kontrolleras både genom analyser och okulärt enligt
särskilda rutiner. Via detta system avleds även kylvatten (tappvatten) från ROsteget.
• Vatten från behandlingsytor samt mottagna behandlingsbara vatten:
Vatten från akutplattor och ytor där spill kan förväntas, samlas upp i ett fjärde
system. Detta vatten leds till en uppsamlingstank innan det pumpas in till
vattenreningsläggningen. I vattenreningsanläggningen renas även mottagna
behandlingsbara vatten och allt behandlat vatten avleds till Öresund efter
kontinuerlig provtagning.
Utsläppspunkter för behandlat processvatten och dagvatten visas i Figur 7.
Underlag för samråd enligt miljöbalken 2015-01-14
14:22
Figur 7.
Utsläppspunkter vatten
Dagvattnet som leds ut till det öppna dagvattensystemet söder om anläggningen har
visat sig innehålla relativt höga zinkhalter och åtgärder såsom borttagning av pallställ
har skett inom anläggningen. Provtagningar sker för att undersöka resultatet av
genomförda åtgärder.
Kylvatten till den äldre RO-anläggningen utgör ett par procent av anläggningens
renvattenförbrukning och släpps till dagvattensystemet på anläggningen.
Nuvarande vattenreningsutrustning uppfyller kraven som ställs under begreppet BAT
(Best Available Technique) för avfallsanläggningar (2006). Utgående vatten kommer att
ha likvärdig kvalitet som vid nollalternativet men vattenflödet och därmed också
totalmängderna kommer att öka.
I miljökonsekvensbeskrivningen kommer effekten i Segeåns mynningsområde av
utsläppet att beräknas och redovisas. I miljökonsekvensbeskrivningen kommer också
miljöeffekten i mynningsområdet bedömas, förslagsvis på basis av
miljökvalitetsnormer 4, gränsvärden 5 och PNEC6.
4
Enligt EU-direktiv 2008/105/EG
5
Enligt NV-rapport 5799
6
Predicted No Effect Concentration –framräknade värden utifrån kända toxikologiska data
Underlag för samråd enligt miljöbalken 2015-01-14
15:22
3.5
BULLER
Den ansökta verksamhetens dominerande bullerkälla är tunga lastbilstransporter men
det förekommer även fläktljud och ljudalstring från lastning och lossning av lastbilar
med hjälp av truck. Transporterna når anläggningen framförallt dagtid och de
transporter som lossar avfall nattetid anländer företrädesvis från hamnområdet.
Inga klagomål på ljud från verksamheten har inkommit.
Den utökade hanteringen av avfall i verksamheten bedöms medföra en försumbar
påverkan på ljudnivån vid bostäder då närmsta bostadsområde ligger på cirka en och en
halv kilometers avstånd från anläggningen.
3.6
TRANSPORTER
Inkommande avfall transporteras till anläggningen av entreprenörer som anlitas av
Sysav men även direkt av kunder. Transporterna sker företrädesvis med lastbilar som
optimerar sin lastning när det gäller såväl styckegods som bulk. Avfall fraktas in till
anläggningen från Sysavs återvinningscentraler i sydskåne men även från kunder i
regionen.
Lagrat och förbehandlat avfall transporteras med lastbil och järnvägsvagn från
anläggningen. Dessa transporter kan delas upp i lokala, regionala och nationella/internationella transporter. De lokala transporterna sker till återvinningsanläggningar i närområdet inklusive Sysavs förbränningsanläggning. De regionala
transporterna utgörs av transporter till behandlingsanläggningar i Danmark, Småland,
Halland och Blekinge. Nationella/internationella transporter går utanför de regionala
och nationella gränsdragningarna och här förekommer transport med järnvägsvagn.
Transporternas längd har de senaste åren minskat då eget omhändertagande av avfall
har ökat inom Sysavkoncernen.
I MKB:n beräknas antalet transporter i den ansökta verksamheten baserat på ett
antagande av att den maximala mängden hanterat avfall på anläggningen kommer att
uppgå till cirka 120 000 ton per år. Totalt antal transporter till vattenreningsanläggningen vid full verksamhet förväntas öka proportionellt i den ansökta verksamheten.
För övrigt avfall kommer transportökningen att vara beroende av emballageformen. I
miljökonsekvensbeskrivningen kommer resonemanget kring detta att utvecklas.
3.7
RESURSFÖRBRUKNING
3.7.1
Processkemikalier
Kemikalier som används i verksamheten utgörs främst av processkemikalier i
vattenreningsanläggningen men även till tvätt av LOTS-behållare. I Tabell 4 ges
exempel på kemiska produkter som används i verksamhetens processer.
Underlag för samråd enligt miljöbalken 2015-01-14
16:22
Tabell 4.
Exempel på processkemikalier som används i verksamheten
Kemisk produkt
Användningsområde
2013 (ton)
Citronsyra (monohydrat)
Filtertvätt RO
1,5
Formula 861, avfettning
Rengöring
0,4
Fosforsyra
Filtertvätt och PH-justering RO
0,9
Natriumhydroxidlösning 50 %,
teknisk
PH justering processvatten
9,0
P3 Ultrasil 10
Filtertvätt RO
0,7
RO Cleaner Eco A
Filtertvätt RO
2,0
KVMR 10 (PRU 06)
Filtertvätt UF
0,5
Rohib A
Processkemikalie RO
0,1
Salpetersyra 53 %
Tvätt indunstare
3,0
Saltsyra 32-34 %
Filtertvätt UF, pH just
6,0
Natriumhydroxid fast, mikropärlor
Neutralisering
3,0
Natriumhydroxid 25 %
Neutralisering, fällning
46,0
PIX 111 Bulk (järnklorid)
Fällning
41,0
Väteperoxid 19 %
Filtertvätt RO
0,1
Kombiclean Bio Micro
LOTS-tvätten
0,8
Snowclean Detaljtvätt Aluminium
extra KS
LOTS-tvätten
0,8
Snowclean glanstork extra eco
LOTS-tvätten
0,4
Mängden kemikalier som används i vattenreningsanläggningen samt LOTS-tvätten
förväntas öka något i den ansökta verksamheten.
För övrigt drift och underhåll används mindre mängder av bland annat olika typer av
smörjoljor, fett, hydrauloljor, rengörings- och avfettningsmedel.
Kemiska produkter som används inom Sysav registreras i särskilt datasystem. Sysav
strävar efter att göra miljöanpassade inköp och att använda miljömässigt godtagbara
tekniker inom alla områden. I verksamhetssystemet samlas rutiner för godkännande
och inköp av nya kemiska produkter.
En samordningsgrupp arbetar på Sysav med att underhålla företagsgemensamma
rutiner för kemikaliehantering.
Underlag för samråd enligt miljöbalken 2015-01-14
17:22
3.7.2
Energi
El används för indunstning, maskindrift samt för belysning och värmekablar.
För uppvärmning av lokaler samt vatten i behandlingsanläggningen och tankpark för
oljor används intern fjärrvärme, som tillförs i direktledning från Sysavs interna
fjärrvärmenät.
Förbrukningen av elektricitet minskade 2009, efter installation av ny indunstare, som
använder intern fjärrvärme som energikälla. Under 2010 ökade fjärrvärmeanvändningen med anledning av den nya indunstaren.
3.7.3
Hushållning med resurser
Genom verksamheten hanteras farligt avfall på ett kompetent och miljömässigt säkert
sätt och skickas därefter till extern mottagare för återvinning eller bortskaffande.
3.8
AVFALL
Det avfall som uppkommer i verksamheten har sitt ursprung främst i vattenreningen
och utgörs av slam och ultrafilter- och indunstarkoncentrat som bränslebereds på
Spillepengs avfallsanläggning för att sedan energiåtervinnas i Sysavs
förbränningsanläggning.
Övrigt farligt och icke farligt avfall som uppkommer på anläggningen hanteras på
liknande sätt som mottaget avfall från externa kunder.
Avfallsemballage som inte går att återanvända går till återvinning (metallavfall) eller
energiutvinning (brännbart avfall).
3.9
RISKER
3.9.1
Riskbedömning av verksamheten
Sysav har ett systematiskt sätt att hantera risker enligt instruktion i
verksamhetssystemet. Vid förändringar i verksamheten bedöms eventuella risker för
yttre miljö och människors hälsa.
En risk med verksamheten på Brännoljan 9 är lossning nattetid av flytande avfall
samtidigt som dagvattensystemet är öppet. Instruktionen för beredskapstjänst
(arbetsinsatser utanför ordinarie arbetstid) innehåller dock bestämmelser om att
dagvattensystemet ska undvikas att hållas öppet utanför ordinarie arbetstid om lossning
av avfall är aviserad. Därtill får de som lossar avfallet underteckna att de tagit del av en
information som gäller att de vid ett spill eller läckage måste kontrollera att
dagvattenledningen är stängd och om den inte är det ska den stängas.
Underlag för samråd enligt miljöbalken 2015-01-14
18:22
Sysav arbetar aktivt med förebyggande åtgärder för att förhindra att bränder uppstår.
Exempel på detta är brandisolering av stålben på en oljecistern, som inte tidigare haft
denna motståndskraft mot brand. Dokumenterad tillsyn sker dagligen på Brännoljan 9,
vilket gör att läckage upptäcks tidigt. Brandskyddsronder sker åtminstone två gånger
per år på Brännoljan 9 och Mineraloljan 3, då särskild uppmärksamhet riktas på om det
står lagrat brännbart material på olämpligt ställe. Åskskydd finns installerat på
Mineraloljans cisterner.
Vid en eventuell brand på Brännoljan 9 uppstår släckvatten, som via inspektions- eller
kabelbrunnar kan nå dagvattnet. För att minimera risken för läckage via brunnarna om
en brand har inträffat förses kabelbrunns- och inspektionsbrunnslocken med silikon.
En brand i någon av verksamhetens byggnader eller i utomhuslagret kan medföra
brandrök som sprids mot bostäder. Ett särskilt VMA (Viktigt Meddelande till
Allmänheten) har arbetats fram och ska finnas tillgängligt hos Räddningstjänst Syd om
en brand uppstår på anläggningen och röken riskerar att nå bostadsområden. Detta gör
att tid sparas vid ett nödläge, dvs. verksamheten slipper formulera ett meddelande i en
pressad situation samtidigt som befolkningen får ett snabbt besked om skyddsåtgärder.
Släckvatten eller snarare kylvatten, kan komma att användas i stora mängder för att
kyla skyddsvärda objekt (vattenreningsanläggningen) vid en brand i verksamheten.
Släckvattenhanteringen är tryggad genom att dagvattensystemet och gården rymmer
2 700 m3 och verksamheten har avtal med slamsugare om bistånd vid en brand. Vid
verksamhet som hanterar stora mängder brandfarlig vara släcks bränder företrädesvis
med skum.
Vid lagring av släckvatten eller liknande på Mineraloljan 3 finns en riskbedömning
genomförd som visar på mycket liten sannolikhet för totalhaveri av cistern på 500 m3.
Den visar också på frekvensen för ett läckage på ca 400 liter är 1 gång på 200 till 500 år.
Spilluppsamlingskärl finns för eventuellt mindre dropp/spill vid lastning och lossning
från cisternerna. Lossningsplatserna kommer att asfalteras. När cisternerna används
genomförs tillsyn varje vecka. Dokumenterad anläggningstillsyn sker regelbundet.
3.9.2
Seveso
Verksamheten omfattas i dagsläget inte av de s.k. Sevesoreglerna.
3.10
MARKFRÅGOR
Tillsynsmyndigheten färdigställde år 2008 en MIFO-rapport (Metod för Inventering av
Förorenade Områden) för Brännoljan 9. Sysav har därefter tillfört information om
historisk användning av fastigheten samt gjort förtydliganden i det underlag som legat
till grund för riskklassningen av fastigheten.
Fastigheten är i dagsläget klassificerad som riskklass 1, vilket är den högsta risklassen ur
föroreningshänseende. Provtagning är gjord för att utgöra grund för en statusrapport
inom ramen för tillståndsansökan.
Underlag för samråd enligt miljöbalken 2015-01-14
19:22
Tomträtten för Mineraloljan 3 innehas av Preem. Planen är dock att denna ska överlåtas
till SAFIR då pågående sanering av fastigheten godkänts. Det område inom
Mineraloljan 3 där anläggningen för farligt avfall bedriver verksamhet är sanerat ned till
en godtagbar nivå. Slutligt godkännande från tillsynsmyndigheten sker dock först när
hela fastigheten är färdigsanerad.
3.11
FÖRSLAG TILL MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNINGENS
UTFORMNING OCH INNEHÅLL
Nedan följer ett förslag på hur miljökonsekvensbeskrivningens utformning och innehåll
kan se ut. Den exakta strukturen kan givetvis komma att ändras, bl.a. beroende på vilka
synpunkter som kommer in under samrådsskedet.
Icke-teknisk sammanfattning
Administrativa uppgifter
Orientering
- Ansökan avser
- Syfte och begränsningar
- Tillståndsprocessen
- Samråd
Planförhållanden och omgivning
- Lokalisering
- Omgivning
- Översiktsplan och detaljplan
- Skyddsvärden
- Nuläge (luft, vatten, miljökvalitetsnormer etc.)
Verksamhetsbeskrivning
- Nuvarande verksamhet
- Framtida verksamhet
- Tillsyn och kontroll
Risker
Förslag till kontrollprogram och åtgärder vid driftstörningar
Alternativ
- Nollalternativ
- Alternativ lokalisering
- Alternativ utformning och metodik
Bedömningsgrunder
- Allmänna hänsynsreglerna
- Miljökvalitetsnormer
- Riktvärden
- Nationella, regionala och lokala miljömål
Underlag för samråd enligt miljöbalken 2015-01-14
20:22
Miljökonsekvenser
- Inkommande avfall
- Utsläpp till luft
- Utsläpp till vatten och mark
- Transporter
- Buller
- Kemikalieanvändning
- Avfallshantering
- Hushållning med naturresurser (energi, vatten, råvaror)
- Naturvård, friluftsliv, landskapsbild mm
- Risker och nödlägen
Sammanfattande bedömning av miljökonsekvenser
Referenser
Underlag för samråd enligt miljöbalken 2015-01-14
21:22
4
Samrådsförfarande
Den planerade verksamheten är en sådan som i lagstiftningen är utpekad att antas
medföra betydande miljöpåverkan och med anledning av detta genomför Sysav hela
samrådsprocessen integrerat, både med dem som kan antas vara särskilt berörda och
med myndigheter, intresseorganisationer och allmänheten.
Samråden planeras att genomföras på följande sätt:
• Samråd med Länsstyrelsen i Skåne län och Miljöförvaltningen i Malmö stad sker
vid gemensamt samrådsmöte
• Samråd med närliggande verksamheter som kan antas vara särskilt berörda av
verksamheten samt allmänhet och organisationer sker vid ett gemensamt
samrådsmöte. Inbjudan till särskilt berörda görs genom brevutskick till
verksamheter inom en radie av 500 m från anläggningen och till organisationer
genom brevutskick. Inbjudan till allmänheten görs genom annonsering i
dagspressen.
• Samråd med närliggande kommuner och andra berörda myndigheter kommer att
genomföras genom skriftlig information med möjlighet att lämna skriftliga
synpunkter.
[Text - Ta inte bort följande rad då det innehåller en avsnittsbrytning.]
Underlag för samråd enligt miljöbalken 2015-01-14
22:22