Transcript Sysavs Kretsloppsplan 2011-2015

Sysavs Kretsloppsplan 2011-2015
antagen av Sysavs styrelse 2010-12-03
Sysavs kretsloppsplan för perioden 2011-2015 visar vägen för avfallshanteringen
inom Sysavregionen under de närmaste åren. Inriktning och mål i planen har
tagits fram gemensamt av Sysav och ägarkommunerna.
Sysavregionen - Burlöv, Kävlinge, Lomma, Lund, Malmö, Simrishamn, Sjöbo,
Skurup, Staffanstorp, Svedala, Tomelilla, Trelleborg, Vellinge och Ystad.
Sysavs Kretsloppsplan 2011-2015
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
SAMMANFATTNING OCH INRIKTNINGSMÅL..................................................................................... 2
1. INLEDNING......................................................................................................................................... 4
1.1 Bakgrund och syfte........................................................................................................................ 4
1.2 Sysav-koncernens uppgift, ägare och organisation ...................................................................... 4
1.3 Avfallsplanering i Sysav-regionen ................................................................................................. 5
1.4 Sysav-regionens planering då och nu ........................................................................................... 6
1.5 Kretsloppsplanens framtagande.................................................................................................... 7
1.6 Planens innehåll ............................................................................................................................ 7
2. HÅLLBAR AVFALLSHANTERING .................................................................................................... 8
2.1 En kombination av metoder........................................................................................................... 8
2.2 Sysavs miljöarbete ........................................................................................................................ 8
3. MÅL FÖR DEN KOMMANDE AVFALLSHANTERINGEN INOM SYSAV-REGIONEN .................... 9
3.1 Målstruktur..................................................................................................................................... 9
3.2 Inriktningsmål 2011-2015 ............................................................................................................ 10
4. KOPPLING TILL NATIONELL OCH REGIONAL PLANERING ...................................................... 14
4.1 Avfallshantering i Sveriges miljökvalitetsmål............................................................................... 14
4.2 Sveriges avfallsplan..................................................................................................................... 15
4.3 Avfallshantering i Skånes miljömål.............................................................................................. 15
4.4 Samstämmighet med nationell planering och Skånes miljömål .................................................. 16
5. FORTSATT PLANERING OCH UPPFÖLJNING ............................................................................. 16
5.1 Arbete och uppföljning av Sysavs arbete med kretsloppsplanen ............................................... 16
5.2 Arbete och uppföljning av kommunernas arbete med kretsloppsplanen .................................... 17
5.3 Uppföljning av regionens arbete med målen totalt...................................................................... 17
BILAGA 1. UPPFÖLJNING AV KRETSLOPPSPLAN 2006-2010 ...................................................... 18
BILAGA 2. NULÄGESBESKRIVNING ................................................................................................. 20
1
Sysavs Kretsloppsplan 2011-2015
SAMMANFATTNING
Tio år in på 2000-talet har avfall som en resurs blivit en självklarhet för de flesta. Den omstrukturering
av avfallshanteringen som startade under 1990-talet har gett tydliga resultat, och deponeringen är i
Sverige närmast obefintlig.
Men givetvis finns det fortfarande förbättringsmöjligheter. Även om avfallet i dag kan utnyttjas som en
resurs måste mängderna börja minska. Avfallsminimering och ökad återanvändning är allt mer i fokus
i både den nationella och internationella avfallshanteringen. Dessutom måste innehållet av farliga
ämnen i avfallet minska ännu mer. Klimatproblematiken är högaktuell. Förutom att hela tiden
vidareutveckla och förbättra metoder för resursutnyttjande av material och energi, måste systemets
kringstruktur som t ex transporter förbättras ur klimatsynpunkt i högsta möjliga grad.
För att klara dessa utmaningar är samarbete i hela avfallskedjan en förutsättning. Sysavs
kretsloppsplan för perioden 2011-2015 visar vägen för avfallshanteringen inom Sysav-regionen under
de närmaste åren. Inriktning och mål i planen har tagits fram gemensamt av Sysav och dess
ägarkommuner. Genom att kommunerna som insamlare av avfallet och Sysav som återvinnare och
behandlare gemensamt strävar mot samma mål skapas tydlighet för boende och verkande i regionen,
och samverkanseffekter kan uppnås.
Sysavregionen - Burlöv, Kävlinge, Lomma, Lund, Malmö, Simrishamn, Sjöbo, Skurup, Staffanstorp,
Svedala, Tomelilla, Trelleborg, Vellinge och Ystad.
2
Sysavs Kretsloppsplan 2011-2015
INRIKTNINGSMÅL
Fem inriktningsmål har tagits fram för perioden 2011-2015. Två av dessa, mål 2 och 4, fanns med
redan i förra planen, men är fortfarande viktiga.
Inriktningsmål 1. Verka för avfallsminimering
Arbeta för att avfallsmängderna till behandling ska minska från kommunerna, bl.a.
genom information, erfarenhetsutbyte och idé skapande för minskad uppkomst av
avfall.
Sysav ska arbeta för att minska avfallet i sin egen verksamhet samt genom
rådgivning informera industrin och byggbolagen om möjligheten att minska
avfallsmängderna.
Inriktningsmål 2. Verka för ett miljöriktigt omhändertagande av farligt avfall
Öka medvetenheten hos invånarna om vad som är farligt avfall och hur det ska
hanteras. Insamlingssystemen för farligt avfall ska vara lättillgängliga och
användarvänliga.
Sysav ska arbeta för att förbättra insamlingssystemen för hushållens och
industrins farliga avfall samt öka den egna behandlingen av farligt avfall i Sysavs
egna behandlingsanläggningar.
Inriktningsmål 3. Öka återanvändningen av varor och produkter
För att öka återanvändningen ska nyttjande av ny teknik och samarbete mellan
företag/organisationer stimuleras. System för insamling av återanvända varor och
produkter ska vara lättillgängliga och användarvänliga.
Sysav ska marknadsföra och utveckla Återbyggdepåns verksamhet samt utveckla
möjligheterna till återbruk på återvinningscentralerna.
Inriktningsmål 4. Maximera återvinning av material och energi
Arbeta för en ökad källsortering vid källan samt bästa möjliga återvinning med
avseende på miljö, ekonomi och teknik. Insamlingssystemen utformas för att vara
användarvanliga och hygieniska.
Sysav ska arbeta med att kontinuerligt se över möjligheterna till resurssnål och
effektiv återvinning av material, etablera en biogasanläggning för matavfall i
Malmö, återföring av biogödsel till produktiv åkermark samt kvalitets och
kvantitetssäkrade bränslen.
Inriktningsmål 5. Verka för effektiva och klimatriktiga avfallstransporter
Ovanstående inriktningsmål återfinns både i Sysavs regionala kretsloppsplan och
i Sysavs ägarkommuners avfallsplaner. På så sätt skapas ett regionalt
kretsloppsarbete, där kommunerna som insamlare av avfallet och Sysav som
återvinnare och behandlare gemensamt strävar mot samma mål.
3
Sysavs Kretsloppsplan 2011-2015
1. INLEDNING
1.1 Bakgrund och syfte
Tio år in på 2000-talet har avfall som en resurs blivit en självklarhet för de flesta. Den omstrukturering
av avfallshanteringen som startade under 1990-talet har gett tydliga resultat, och deponeringen är i
Sverige närmast obefintlig.
Genom ett väl utvecklat samarbete mellan kommunerna i Sysavregionen och Sysav har regionens
avfallshantering utvecklats mycket framgångsrikt. De senaste åren har Sysav genomfört tunga
investeringar som gör att det idag finns en infrastruktur av anläggningar med kapacitet att behandla
varje avfallsslag efter dess specifika egenskaper.
Men givetvis finns det fortfarande förbättringsmöjligheter. Även om avfallet i dag kan utnyttjas som en
resurs måste mängderna börja minska. Avfallsminimering och ökad återanvändning är allt mer i fokus
i både den nationella och internationella avfallshanteringen. Dessutom måste innehållet av farliga
ämnen i avfallet minska ännu mer. Klimatproblematiken är högaktuell. Förutom att hela tiden
vidareutveckla och förbättra metoder för resursutnyttjande av material och energi, måste systemets
kringstruktur som t ex transporter förbättras ur klimatsynpunkt i högsta möjliga grad.
För att klara dessa utmaningar är samarbete i hela avfallskedjan en förutsättning. Sysavs
kretsloppsplan för perioden 2011-2015 visar vägen för avfallshanteringen inom Sysav-regionen under
de närmaste åren. Inriktning och mål i planen har tagits fram gemensamt av Sysav och dess
ägarkommuner, och bygger på Sveriges nationellt uppsatta mål om avfallshantering samt Sysavs och
Sysavs delägarkommuners egna värderingar, visioner och mål om kretsloppsarbete.
Genom att kommunerna som insamlare av avfallet och Sysav som återvinnare och behandlare
gemensamt strävar mot samma mål skapas tydlighet för boende och verkande i regionen, och
samverkanseffekter kan uppnås.
Kretsloppsplanen har flera syften:
 Att visa vilka frågor bolaget och dess ägare gemensamt bedömer som de mest viktiga att
arbeta för under de närmaste åren för att nå en kretsloppsanpassad avfallshantering,
 Att beskriva Sysavs kretsloppsarbete utifrån rådande förutsättningar och lokala förhållanden,
 Att fungera som underlag när ägarkommunerna samt de olika avdelningarna inom Sysav
planerar sin verksamhet.
1.2 Sysav-koncernens uppgift, ägare och organisation
Sysav, Sydskånes avfallsaktiebolag, är ett kommunägt bolag med uppgift att ta emot och behandla
avfall från de 14 delägarkommunerna samt från företag.
Samarbetet mellan ägarkommunerna regleras i ett konsortialavtal som gäller till och med år 2025, och
har ingåtts av Sysavs samtliga delägarkommuner: Burlöv, Kävlinge, Lomma, Lund, Malmö, Simrishamn, Sjöbo, Skurup, Staffanstorp, Svedala, Tomelilla, Trelleborg, Vellinge och Ystad. Kommunerna
hade 2010 tillsammans ca 680 000 invånare.
Sysavs basverksamhet är enligt konsortialavtalet:




att svara för den regionala avfallshanteringen i regionen,
att projektera, bygga, och driva regionala behandlingsanläggningar,
att anskaffa, planera och omhänderta skötseln av regionala deponeringsområden samt
att driva därmed sammanhängande verksamhet.
Delägarkommunerna ansvarar själva för insamling och transport av hushållsavfallet.
4
Sysavs Kretsloppsplan 2011-2015
Sysav-koncernen består av moderbolaget Sysav som svarar för återvinning, behandling och
deponering av avfall från hushåll och verksamheter.
I koncernen finns också det helägda dotterbolaget Sysav Utveckling AB, som är koncernens
utvecklingsbolag. Dessutom ingår intressebolagen:






ÅGAB Syd AB för återvinning av grus, asfalt och betong, mm.
PULS Planerade underhållsservice AB med tjänster som slamsugning, högtrycksspolning,
cisternrengöring, mm.
KS Recycling för demontering och återvinning av el- och elektronikskrot.
Carl F för transport och återvinning av industriavfall.
Kretsloppsparken i Kristianstad AB för sortering av industriavfall, kompostering av park- och
trädgårdsavfall, förbehandling av elektronikavfall, mellanlagring av förpackningar och
oljeavfall, mm.
Sysek, Sydskånes Energikonsult AB, ett konsultföretag med uppgift att sprida den kunskap
Sysav har om avfallshantering till andra delar av världen.
Till koncernen tillhör också följande samarbetspartners:


Malmö Återbyggdepå för återanvändning av begagnat byggmaterial i samarbete med Malmö
Serviceförvaltning.
Stiftelsen Spillepeng har som uppgift att omvandla de landområden på Spillepeng i Malmö,
som bildats i samband med tidigare deponering till ett område för andra aktiviteter – bland
annat fritidsområdet Spillepeng.
Totalt hanterades inom koncernen 792 500 ton avfall 2009.
1.3 Avfallsplanering i Sysav-regionen
Sedan 1991 ska alla kommuner ha en avfallsplan som omfattar vilka åtgärder som behövs för att hantera
avfallet på ett miljö- och resursmässigt lämpligt sätt. Det är i dag inskrivet i miljöbalken, och har med tiden
visat sig vara ett viktigt styrinstrument för att uppfylla målen i den svenska avfallspolitiken. 2006 togs nya
föreskrifter fram av Naturvårdsverket om innehållet i en kommunal avfallsplan 1 . I och med dessa har
avfallsplaneringens koppling till det nationella miljömålsarbetet förstärks.
Sysavkommunernas avfallsplanering har redan från början baserats på ett regionalt
handlingsprogram. Sedan 1990 upprättar Sysav och dess ägarkommuner en regional avfallsplan vart
femte år, med syftet att få en samordnad och enhetlig avfallsplanering i regionen. Ägarkommunerna
tar sedan utifrån den regionala planen fram lokala avfallsplaner för samma tidsperiod, i vilka de
regionala målen bryts ned till lokala mål.
På så sätt skapas ett regionalt kretsloppsarbete, där kommunerna som insamlare av avfallet och
Sysav som återvinnare och behandlare gemensamt strävar mot samma mål. Detta ger en rad vinster,
t ex
- Dagens avfallshantering är komplex och kräver regional samordning för att uppfylla de högt
gällande kraven på teknik, miljö och administration. Avfallsplaneringen blir därmed mer hållbar
genom att samordnas regionalt.
-
Förbättrad möjlighet att uppnå uppsatta mål genom möjlighet till samordning av genomförande
av åtgärder.
-
Hög igenkänningsfaktor och möjlighet till jämförelse mellan kommunerna, till nytta för såväl
privatpersoner som verksamheter inom regionen, som kommunernas egna tjänstemän och
politiker som arbetar med frågor som rör avfallshantering.
Utöver avfallsplanen har varje kommun särskilda föreskrifter för avfallshanteringen. Dessa två
dokument går tillsammans under namnet Renhållningsordning och ska styra den lokala
1
NFS 2006:6
5
Sysavs Kretsloppsplan 2011-2015
avfallshanteringen. Även framtagandet av föreskrifterna sker i samverkan mellan ägarkommunerna för
att effektivisera arbetet och få den bästa samordningen.
1.4 Sysav-regionens planering då och nu
Denna kretsloppsplan är en uppföljare till Sysavs tidigare planer rörande hanteringen av avfallet i
regionen:




”1990 års Regionala Avfallsplan” (avseende perioden 1991-1995),
”1995 års Regionala Kretsloppsplan för avfallshanteringen och återvinning i sydvästra Skåne”
(avseende perioden 1996-2000), samt
”Sysavs Regionala Kretsloppsplan, 2001-2005”.
”Sysavs Kretsloppsplan 2006-2010”
Sysavs första kretsloppsplan, ”1990 års Regionala Avfallsplan”, togs fram i samverkan med de nio
dåvarande delägarkommunerna, som en följd av samhällets allt större intresse för avfallsfrågor.
Planen togs fram som ett verktyg för att samla ihop och möta upp de allt mer ökade kraven, de
ändrade förutsättningarna och den allt snabbare utvecklingen.
Intresset för miljöfrågorna fortsatte att öka. Riksdag och regering började arbeta för att förverkliga
visionen om ett framtida kretsloppssamhälle. Planerna för hur deponeringen skulle minska och
återvinningen öka sattes upp. Det blev uppenbart att alla led i hanteringen av avfall är intimt
sammankopplade och att de måste planeras utifrån en helhetssyn. Stora förändringar som
genomfördes var t ex minskat kommunalt ansvar och ökat konsument- och producentansvar. Även
Sveriges inträde i EU var en viktig ny förutsättning. Det var mot denna bakgrund efterföljaren, ”1995
års Regionala Kretsloppsplan för avfallshanteringen och återvinning i sydvästra Skåne” togs fram.
När ”Sysavs Regionala Kretsloppsplan, 2001-2005” togs fram, hade visionen om ett
kretsloppssamhälle omsatts i införandet av konkreta styrmedel som skatt på avfall som deponeras och
deponiförbud för organiskt och brännbart avfall. Planeringen hade därmed en rad mycket stora
utmaningar att ta hänsyn till. Vidare hade Sverige nu antagit nationella miljökvalitetsmål som ett
riktmärke för det nationella arbetet med att skapa ett hållbart samhälle. Utifrån dessa samt Sysavs
övergripande mål om mesta möjliga återvinning och minsta möjliga deponering satte planen upp två
övergripande mål för verksamheten under perioden:


Minst 90 % av hushållsavfallet i Sysav-regionen ska nyttiggöras på något sätt och högst 10 %
föras till slutlig deponering.
Minst 70 % av det industriavfall som kommer till Sysav ska nyttiggöras på något sätt och högst
30 % föras till slutlig deponering.
Dessa mål uppnåddes redan under 2004.
Inför nästkommande planeringsperiod, 2006-2010, hade ägarkretsen utvidgats till 14 kommuner. Vid
det här laget hade visionen om minimal deponering i stort sett blivit förverkligad i Sverige och inom
Sysav, och avfallshantering handlade nu främst om tillvaratagande av resurser i avfall. Av allt avfall
som levererades till Sysav kunde nu drygt 91 % nyttiggöras i form av energi eller material och mindre
än 9 % deponerades. Vid sidan om det kontinuerliga arbetet med att minimera deponeringen
ytterligare, fanns nu nya utmaningar, som handlade om att förbättra de system för resursutnyttjande
som hade byggts upp. Även ett nationellt mål om biologisk behandling av matavfall var en viktig
planeringsförutsättning.
Tre inriktningsmål sattes upp i ”Sysavs Kretsloppsplan 2006-2010”:



Farligt avfall skall omhändertas på ett miljöriktigt sätt
Matavfall skall så långt som möjligt behandlas biologiskt
Förbättra den höga nyttjandegraden av resurser i form av material och energi i avfallet.
Resultatet av arbetet med kretsloppsplan 2006-2010 redovisas i bilaga 1.
6
Sysavs Kretsloppsplan 2011-2015
När denna plan skrivs för perioden 2011-2015 har klimatfrågan varit i fokus både i Sverige och över
hela världen i flera år. EU har tagit fram ett ramdirektiv för avfall som ska gälla alla medlemsstater,
som innehåller prioriteringsgrunder för hur avfall ska behandlas. Överst på listan står förebyggande av
avfall - en ny fråga som Sysav och dess ägarkommuner måste ta ställning till hur de på bäst sätt kan
bidra till. Nyttiggörandegraden av allt avfall som levererats till Sysav har nu nått hela 96 %.
1.5 Kretsloppsplanens framtagande
Inriktningsmålen i Kretsloppsplanen har tagits fram gemensamt av Sysav och ägarkommunerna.
Beredningsarbetet skedde i en arbetsgrupp med representanter från Sysav samt från fyra
ägarkommuner (Malmö, Lund, Trelleborg och Sjöbo). Förslagen togs fram utifrån:



svaren på en enkät som hade skickats ut till grupper inom Sysav och ägarkommunerna,
uppföljning av gällande kretsloppsplan,
nationella aktuella frågor - främst nationella miljömål och ett vid tidpunkten liggande förslag till
nya avfallsregler i Sverige, bl a för införande av EUs nya ramdirektiv.
Inriktningsmålen har sedan arbetats vidare med på två håll. Dels har ägarkommunerna brutit ned dem
i delmål och fört in dem i sina kommunala avfallsplaner, beslutade av respektive kommunfullmäktige.
2
Detta har skett samordnat med samtliga kommuner . Delmålen i kommunernas avfallsplaner speglar
hur kommunerna på mest effektiva sätt i sin roll som insamlare av avfallet kan bidra till att de regionala
målen uppnås.
Dels har Sysav internt sett över och beslutat på vilket sätt Sysav inom ramen för sitt uppdrag som
behandlare av avfallet kan bida till inriktningsmålen.
Detta dokument, Kretsloppsplanen sammanfattar resultatet av båda vägarna. Det har tagits fram av
Sysav, med Sysavs Samrådsorgan och Tekniska delegation som remissinstans.
1.6 Planens innehåll
Planen består av en grunddel samt två bilagor.
I grunddelen beskrivs vilka mål Sysav-regionen avser att arbeta mot för en hållbar och
kretsloppsanpassad avfallshantering, samt hur dessa överensstämmer med nationellt och regionalt
uppsatta mål om avfallshantering. Vidare beskrivs hur arbetet med målen planeras att bedrivas under
planeringsperioden 2011-2015.
I bilagorna beskrivs resultatet av arbetet med den föregående planen samt under vilka förutsättningar
den nya avfallsplaneringen skett. De specifika förhållanden som råder för Sysav och inom Sysavregionen, och Sysavs nuvarande avfallshantering i södra Skåne beskrivs.
2
Malmö-Burlöv har utifrån sina förutsättningar valt att utforma en egen avfallsplan, men har deltagit i
och bidragit till det gemensamma planeringsarbetet, och står bakom inriktningsmålen.
7
Sysavs Kretsloppsplan 2011-2015
2. HÅLLBAR AVFALLSHANTERING
2.1 En kombination av metoder
Allt vi människor gör har inverkan på miljön på något sätt. Desto mer vi producerar och konsumerar,
desto mer påverkas miljön runt omkring oss. Avfallet som uppstår är en följd av vår konsumtion och
hur vi tar hand om det påverkar människans miljöbelastning.
Sysavs uppdrag som avfallsbehandlingsföretag är att se till att varje avfallsslag behandlas utifrån dess
specifika egenskaper för att ge den bästa miljö- och klimatnyttan samt vara så resurseffektivt som
möjligt.
För att kunna nyttja resurserna i varje specifikt avfallsslag krävs en kombination av
behandlingsmetoder. Avfallet kan ta olika vägar beroende på variationer från tid till annan och
variationer mellan olika regioner. Av avgörande betydelse för val av kretsloppsväg är t ex om det finns
användning och lokal avsättning för det som framställs - returprodukter, råvaror, energi, kompost eller
rötrest.
Som vägledning vid val av kretsloppsväg för avfallet har EU tagit fram en ”avfallstrappa” eller den sk
3
avfallshierarkin. Den grundar sig på EU:s ramdirektiv för avfall och är en metod för att nå upp till EU:s
miljömål. Avfallstrappan är en prioriteringsordning vid lagstiftning och politik inom avfallsområdet i
medlemsländerna, och är en utgångspunkt vid avfallsplanering. Vid framtagandet av mål för Sysavregionen har avfallstrappan varit vägledande för hur avfall ska behandlas.
Avfallshierarkin
2.2 Sysavs miljöarbete
Sysav arbetar sedan länge med att minska verksamhetens miljö- och klimatpåverkan. Miljöarbetet är
en naturlig del i den dagliga driften och Sysav har varit miljöcertifierade (ISO 14001) sedan 2001. Idag
är företaget dessutom certifierat inom kvalitet (ISO 9001) och arbetsmiljö (OHSAS 18001), vilket
innebär att företaget arbetar med ständiga förbättringar inom alla dessa tre områden.
Sysav tar årligen fram mål för verksamheten. Inför denna process analyseras vilka miljöfrågor som är
mest betydande för Sysav för tillfället och var det behövs och ger mest effekt ur ett miljöperspektiv
med förbättringsinsatser. Inriktningsmålen i kretsloppsplanen är ett prioriterat underlag till
målprocessen.
3
Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG av den 19 november 2008 om avfall
8
Sysavs Kretsloppsplan 2011-2015
Största delen av Sysavs verksamhet är tillståndspliktig enligt Miljöbalkens regler och företagets
miljöpåverkan följs upp inte bara av företaget själv genom egenkontroll utan också av
tillsynsmyndigheter.
3. MÅL FÖR DEN KOMMANDE AVFALLSHANTERINGEN INOM SYSAVREGIONEN
3.1 Målstruktur
Mål för Sysav och dess ägarkommuners regionala kretslopps- och avfallsplanering har följande
struktur:
Inriktningsmålen är övergripande och gemensamma för hela regionen. Bolaget Sysav som
behandlare av avfall och kommunen som insamlare av avfallet arbetar på olika sätt med
inriktningsmålet.
Vad som ska uppnås på en mer detaljerad och konkret nivå anges i delmålen . Om delmålet inte är
direkt mätbart kan åtgärderna vara ett mått på om delmålet uppnåtts. Ägarkommunernas delmål sätts
för hela planeringsperioden, 2011-2015, i den avfallsplan som antas av kommunfullmäktige. Sysavs
delmål kan revideras årligen i den årliga målprocessen.
Observera att det varierar från kommun till kommun vilka delmål som har antagits inom kommunen,
beroende på hur långt arbetet kommit i övrigt, politisk vilja, resurser etc. Respektive kommuns
avfallsplan anger vilka delmål varje kommun antagit.
Åtgärderna anger hur Sysav respektive kommunerna har tänkt arbeta med målen. Åtgärder tas fram
årligen.
I avsnitt 5 nedan beskrivs mer i detalj hur målarbete och uppföljningen går till.
9
Sysavs Kretsloppsplan 2011-2015
3.2 Inriktningsmål 2011-2015
Inriktningsmål 1
Verka för avfallsminimering
Avfallsmängderna ökar i samhället, en trend som måste brytas i en hållbar
samhällsutveckling. Det system som har byggts upp för avfallshantering i Sverige är
effektivt och framgångsrikt med att ta tillvara avfallet som en resurs, men riskerar att
äventyras med ökade mängder. Området avfallsprevention är mycket brett, och involverar
många aktörer. Avfallssektorn har en liten rådighet över detta område. I denna plan har två
huvudområden identifierats som konkreta och verkningsfulla.
Det ena rör att informera inom området. Denna typ av information bör vara samordnad
med övrig information om avfallshantering för bästa effekt och trovärdighet.
Det andra området handlar om den egna verksamheten. Både kommunen och bolaget
Sysav kan arbeta med sina egna avfallsströmmar, och på så sätt både sprida goda
exempel och ringar på vattnet. För kommunernas del är det en förutsättning att arbetet
med detta mål sker med inblandning av berörda förvaltningar.
Sysav
Ägarkommunerna
Bolaget Sysav arbetar med detta mål
genom:
Ägarkommunerna arbetar med detta mål
4
genom att sätta upp följande delmål :


Avfallsminimering inom Sysavs
verksamhet
Rådgivning och information till
industrin och byggbolagen om
möjligheten att minska
avfallsmängderna



Kommunen ska i sina
informationsinsatser gällande avfall
informera om konsumtionens
betydelse för avfallsproduktionen och
om vilka möjligheter till
avfallsminimering och återanvändning
som finns i kommunen.
Beakta avfallsminimering vid inköp och
upphandlingar samt arbeta aktivt med
att öka kunskapen kring detta.
Minska mängden mat som kasseras
vid kommunens egna storkök och
restauranger genom att öka
medvetenheten och kunskapen.
4
Observera att det varierar från kommun till kommun vilka delmål som har antagits inom kommunen,
beroende på hur långt arbetet kommit i övrigt, politisk vilja, resurser etc. Respektive kommuns
avfallsplan anger vilka delmål varje kommun antagit.
10
Sysavs Kretsloppsplan 2011-2015
Inriktningsmål 2
Verka för ett miljöriktigt omhändertagande av farligt avfall
Nuläge och förutsättningar:
Detta mål fanns med även i föregående kretsloppsplan 5 , och arbetet fortsätter med
samma angreppssätt. Farligt avfall från hushållen och verksamheter inom regionen
samlas in och behandlas av Sysav eller annan aktör. Den största delen av det farliga
avfallet omhändertas därmed på ett miljöriktigt och godtagbart sätt. Nationella studier har
dock visat att allt farligt avfall inte sorteras ut.
Det farliga avfallet som inte omhändertas på rätt sätt är en liten, men för miljön mycket
betydande avfallsström. Målet fortsätter därför att fokuserar på att allt farligt avfall hamnar
i rätt insamlingssystem, det vill säga att mängden farligt avfall som felsorteras minskar,
genom höjd kunskapsnivå och förbättrade insamlingssystem.
Sysav
Ägarkommunerna
Bolaget Sysav arbetar med detta mål
genom:
Ägarkommunerna arbetar med detta mål
6
genom att sätta upp följande delmål :


Förbättrade (flexibla och trygga)
insamlingssystem av hushållens
och industrins farliga avfall
Öka den egna behandlingen av
farligt avfall i Sysavs egna
avfallsanläggningar

Andelen farligt avfall i restavfallet ska
kontinuerligt minska genom förbättrade
insamlingssystem och genom att
upprätthålla en hög kunskap om farligt
avfall hos hushåll samt verksamheter i
kommunen.
5
Se uppföljningen i bilaga 2 för utgångsläget.
Observera att det varierar från kommun till kommun vilka delmål som har antagits inom kommunen,
beroende på hur långt arbetet kommit i övrigt, politisk vilja, resurser etc. Respektive kommuns
avfallsplan anger vilka delmål varje kommun antagit.
6
11
Sysavs Kretsloppsplan 2011-2015
Inriktningsmål 3
Öka återanvändningen av varor och produkter
Nuläge och förutsättningar:
Återanvändning av varor och produkter är starkt kopplat till avfallsminimeringsarbetet, men har
en annan dimension, då det handlar om att hitta vägar för att förlänga livstiden på en vara eller
produkt innan det blir ett avfall, medan avfallsminimering går ut på att undvika att varor eller
produkter överhuvudtaget produceras. Återanvändning har både kommunerna och Sysav
arbetat med sedan länge. Genom att komma överens om ett inriktningsmål inom området för
regionen förstärks dock arbetet och lyfts upp, då det kommer att följas upp och redovisas mer
tydligt.
I dagsläget är inte systemet för återanvändning tillräckligt utbyggt, och en del avfall som i dag
går till energi- eller materialåtervinning hade troligtvis kunnat återanvändas om det fanns
tillgång till bättre kanaler mellan den som vill bli av med en brukbar vara och den potentielle
användaren av denna. För Sysavs del innebär arbetet med att fortsätta utveckla och förbättra
redan etablerade verksamheter, medan det för kommunerna går ut på att hitta andra vägar
inom kommunen som komplement till Sysavs verksamhet för återanvändning.
Sysav
Ägarkommunerna
Bolaget Sysav arbetar med detta mål
genom:
Ägarkommunerna arbetar med detta mål genom att
7
sätta upp följande delmål :


Marknadsföra och utveckla
Återbyggdepåns verksamhet
Utveckla möjligheterna till
återbruk på
återvinningscentralerna

Återanvändningen av varor och produkter
ska öka inom kommunen
7
Observera att det varierar från kommun till kommun vilka delmål som har antagits inom kommunen,
beroende på hur långt arbetet kommit i övrigt, politisk vilja, resurser etc. Respektive kommuns
avfallsplan anger vilka delmål varje kommun antagit.
12
Sysavs Kretsloppsplan 2011-2015
Inriktningsmål 4
Maximera återvinning av material och energi
Nuläge och förutsättningar:
Även detta mål har funnits med högt prioriterat i samtliga kretsloppsplaner 8 . Och resultatet
har varit gott, i dag återvinns mer än 97 % av det avfall som levererats till Sysav-koncernen.
Resultatet beror på en samverkan mellan allmänhetens källsortering, insamlingssystem för
olika slags avfall och Sysavs sortering och behandlingsmetoder. Nivån för nyttiggörandet är
mycket hög, och för att bibehålla den nivån krävs ett fortsatt och ständigt förbättringsarbete.
Insamling och behandling av matavfall är särskilt i fokus i detta mål, då det är en verksamhet
som fortfarande är under uppbyggnad. Kommunerna kommer inom denna planeringsperiod
fortsätta att bygga upp insamlingsverksamheten, medan Sysavs fokus nu går över i att
etablera en biogasanläggning i regionen, och få avsättning för de produkter som produceras.
Sysav
Ägarkommunerna
Bolaget Sysav arbetar med detta mål
genom:




Kontinuerligt se över nya
möjligheter till resurssnål och
effektiv återvinning av material
Etablera en biogasanläggning i
Sysav-regionen
Återföring av biogödsel till
produktiv åkermark
Kvalitets- och kvantitetssäkrade
bränslen
Ägarkommunerna arbetar med detta mål genom
9
att sätta upp följande delmål :




Kommunen ska stödja en ökad insamling
av tidningar och förpackningar, mängden
förpacknings- och tidningsavfall i
hushållsavfallet ska därmed minska.
I kommunens fysiska planering ska det
finnas väl underbyggda förslag på platser
för återvinningsstationer,
återvinningscentraler och andra
anläggningar för avfallshantering
(exempelvis miljöhus och gemensamma
avfallslösningar).
Minst 35 procent av matavfallet från
hushåll, restauranger, storkök och butiker
ska återvinnas genom biologisk
behandling. Målet avser källsorterat
matavfall till såväl hemkompostering som
central behandling.
Minst 60 procent av fosforföreningarna i
avlopp återföras till produktiv mark, varav
minst hälften bör återföras till åkermark
8
Se uppföljningen i bilaga 2 för utgångsläget.
Observera att det varierar från kommun till kommun vilka delmål som har antagits inom kommunen,
beroende på hur långt arbetet kommit i övrigt, politisk vilja, resurser etc. Respektive kommuns
avfallsplan anger vilka delmål varje kommun antagit.
9
13
Sysavs Kretsloppsplan 2011-2015
Inriktningsmål 5
Verka för effektiva och klimatriktiga avfallstransporter
Nuläge och förutsättningar:
Transporter är en av de mest bidragande orsakerna till utsläpp av fossilt koldioxid. Då
avfallshantering kräver ett stort transportarbete är det ett relevant område att lyfta i en plan
som syftar till minimerad klimatpåverkan från avfallshanteringen.
Genom kartläggningar och identifiering av förbättringsmöjligheter kan den negativa miljö- och
klimatpåverkan minimeras. Både kommunerna och Sysav har dock en stor del av sina
transporter utlagda på entreprenad, varför en viktig del av arbetet är att ställa krav vid
upphandlingar. En framgångsfaktor är därför kunskap om hur miljökrav får utformas inom
ramen för Lagen om offentlig upphandling.
Sysav
Ägarkommunerna
Bolaget Sysav arbetar med detta mål
genom:
Ägarkommunerna arbetar med detta mål genom
att sätta upp följande delmål 10 :

Effektiva och klimatriktiga
transporter från och mellan
Sysavs egna anläggningar

Insamling och transport av avfall ska
planeras med avseende på minimerad
miljö- och klimatpåverkan.
4. KOPPLING TILL NATIONELL OCH REGIONAL PLANERING
4.1 Avfallshantering i Sveriges miljökvalitetsmål
Utgångspunkten för vad som kan anses vara hållbar avfallshantering i Sverige finns i 16 nationella
miljökvalitetsmål, beslutade av Sveriges Riksdag. Det övergripande målet är att vi till nästa generation
ska kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Delmål anger inriktning och
tidsperspektiv för att uppnå miljökvalitetsmålen.
Det delmål som rör avfallshantering är främst placerade under miljökvalitetsmålet ”God bebyggd
miljö”: ”Den totala mängden genererat avfall ska inte öka och den resurs som avfall utgör ska tas
tillvara i så hög grad som möjligt samtidigt som påverkan på och risker för hälsa och miljö minimeras”.
Delmålet har utvecklats och preciserats för tiden fram till 2010:





Minska mängden deponerat avfall
Öka mängden hushållsavfall som återvinnas genom materialåtervinning inklusive biologisk
behandling.
Öka mängden matavfall från hushåll, restauranger, storkök och butiker som återvinns genom
biologisk behandling.
Öka mängden matavfall från livsmedelsindustrier med mera som återvinns genom biologisk
behandling.
Öka mängden fosfor som återförs till produktiv åkermark genom slamspridning.
10
Observera att det varierar från kommun till kommun vilka delmål som har antagits inom kommunen,
beroende på hur långt arbetet kommit i övrigt, politisk vilja, resurser etc. Respektive kommuns
avfallsplan anger vilka delmål varje kommun antagit.
14
Sysavs Kretsloppsplan 2011-2015
Endast målsättningen om minskad deponering är uppnådd. Övriga delar av målet har bedömts som
svåra att uppnå 11 . Den totala mängden hushållsavfall fortsätter till exempel att öka.
Miljökvalitetsmålen med tillhörande delmål ses över och uppdateras kontinuerligt. En ny
miljömålsproposition 12 lämnades i mars 2010. Den innehåller förslag till förändringar av
miljömålssystemet, som kommer att införas successivt. I stället för delmål till de olika
miljökvalitetsmålen införs effektmål som kan beröra flera miljökvalitetsmål. Ambitionen är att dessa
ska vara formulerade på ett sätt som gör dem lättare att uppnå än de nu gällande delmålen. Effektmål
som berör avfallshantering är när detta skrivs inte framtagna ännu.
Även andra miljökvalitetsmål berör avfallshanteringen. Av störst betydelse är ”Begränsad
klimatpåverkan” och ”Giftfri miljö”. Avfallshanteringens inverkan på målet ”Begränsad klimatpåverkan”
har hamnat allt mer i fokus. I ett regeringsuppdrag 13 har möjligheterna att minska utsläppen av
klimatpåverkande gaser från olika sektorer utretts. Exempel på åtgärder för att minska utsläppen från
avfallssektorn:
 minska lustgasutsläppen från lagring av avloppsslam
 öka återvinning av plast och metall
 öka biogasproduktionen ur matavfall
4.2 Sveriges avfallsplan
I september 2005 antogs Sveriges första nationella avfallsplan 14 . Denna pekade ut prioriterade
åtgärder för en hållbar avfallshantering utifrån de miljökvalitetsmål som då fanns för avfallshantering.
Naturvårdsverket håller nu på att ta fram en ny nationell avfallsplan, som ska utgå från de nya
effektmål gällande avfall som de nationella miljökvalitetsmålen kommer att omfatta, samt kraven i EUs
nya ramdirektiv för avfall, och kommer att ange inriktningen på avfallsarbetet i Sverige de kommande
åren. Den beräknas vara klar tidigast i mars 2011.
4.3 Avfallshantering i Skånes miljömål
Länsstyrelsen i Skåne län bryter ned de nationella målen till den regionala nivån i Skånes miljömål och
handlingsprogram. Delmål om avfallshantering under målet ”God bebyggd miljö” har följt den
nationella utformningen. En större översyn och revidering av Skånes miljömål ska göras som en följd
av regeringens miljömålsproposition som lämnades i mars 2010.
Under 2009 beslutade Länsstyrelsen dock om nya delmål under ”Begränsad klimatpåverkan” för
Skåne. Jämfört med tidigare mål om:



minskad klimatpåverkan,
ökad produktion av förnybar el och
effektivare energiutvinning
finns nu nya mål om:
 ökad biogasproduktion i Skåne samt
 minskade koldioxidutsläpp från transportsektorn.
11
www.miljomal.nu, okt 2010
Svenska miljömål – för ett effektivare miljöarbete (Regeringens proposition 2009/10:155)
13
Kontrollstation 2008, Naturvårdverket
14
”Strategi för hållbar avfallshantering”
12
15
Sysavs Kretsloppsplan 2011-2015
4.4 Samstämmighet med nationell planering och Skånes miljömål
När denna plan tas fram är det nationella och regionala miljömåls- och planeringsarbetet gällande
avfall under uppdatering (undantaget Skånes nya delmål om Begränsad klimatpåverkan som är
beslutade). För Sysav och dess ägarkommuner har planeringsarbetet i stället byggt på publicerade
förarbeten, samt intervjuer med berörda myndigheter för att fånga upp vad som är aktuellt. EU’s
ramdirektiv med avfallshierarkin har varit övergripande, och det är också därifrån som de nationella
arbetena utgår, varför samstämmigheten troligtvis kommer att bli hög.
Utifrån dessa underlag har flera nya frågor lyfts in i planeringsarbetet för Sysav-regionen för de
kommande fem åren. Planen omfattar nu också tydliga mål inom områdena:



avfallsminimering (inriktningsmål 1)
återanvändning (inriktningsmål 3), samt
avfallstransporter (inriktningsmål 5).
Flera områden som fanns i den föregående planen är fortfarande viktiga och följer med in i denna
plan:
 hantering av farligt avfall (inriktningsmål 2), samt
 fortsatt maximerad återvinning av material och energi, inklusive matavfallsinsamling och
biogasframställning utifrån denna (inriktningsmål 4).
Detta speglar aktuella ambitioner inom avfallsområdet inom EU och Sverige med avfallshierarkin och
minimerad klimatpåverkan i fokus. Det går i dagsläget inte att säga hur de mer konkreta delmål som
har satts upp för Sysav-regionen i denna plan kommer att stämma överens med resultatet av det
nationella arbetet.
5. FORTSATT PLANERING OCH UPPFÖLJNING
Uppföljning av kretsloppsplanen är en viktig faktor för att målen i planen ska uppfyllas. Genom
uppföljningen fås ett mått på om de utförda åtgärderna ger ett tillräckligt bra resultat eller om
ytterligare resurser behöver sättas in för att nå målen.
Nedan beskrivs i bild och text hur arbetet med och uppföljning av planen är tänkt att vara organiserat.
Formella beslutsgångar inom kommunerna respektive Sysav illustreras i de gröna och lila flödena i
bilden nedan. Den årliga sammanställningen av regionens arbete med målen med analys av fortsatt
arbete utgör ett beslutsunderlag för Sysav respektive kommunernas arbete med målen.
Inriktningsmål 2011-2015
Övergripande mål för avfallshanteringen i regionen
5.1 Arbete och uppföljning av Sysavs arbete med kretsloppsplanen
Kretsloppsplanen bryts ned i den målprocess som Sysav genomför årligen. I processen identifierats
vilka frågor som är mest betydande för Sysav och vilka förbättringsinsatser/åtgärder som behövs. Vad
som ska uppnås formuleras i form av rullande, mätbara två-årsmål för verksamheten. Hur de ska
uppnås formuleras i konkreta handlingsplaner.
Utöver uppföljningen av verksamhetsmålen, där inriktningsmålen är en del tillsammans med andra
prioriterade insatser för Sysav, görs årligen en separat uppföljning av kretsloppsplanen.
16
Sysavs Kretsloppsplan 2011-2015
5.2 Arbete och uppföljning av kommunernas arbete med kretsloppsplanen
Kommunerna har brutit ned inriktningsmålen i delmål, beslutade av respektive kommunfullmäktige i
kommunens avfallsplan. Årliga handlingsplaner med åtgärder kopplade till målen i avfallsplanen tas
sedan fram för respektive kommun i samband med verksamhetsplaneringen. Handlingsplanerna med
åtgärder tas fram årligen för att avfallsplanen ska bli ett levande dokument samt för att åtgärderna på
ett enkelt sätt ska kunna hållas aktuella.
Sysav och ägarkommunerna samverkar i detta genom att årligen ta fram ett gemensamt
åtgärdsprogram för Sysav-kommunerna, som respektive kommun kan utgå från. Vissa
handlingsplaner ger bäst effekt om de kan samordnas mellan kommunerna. Sysav svarar för
samordningen av dessa, utifrån kommunerna önskemål som arbetas fram vid framtagandet av det
årliga åtgärdsprogrammet.
Handlingsplaner med åtgärder följs upp årligen av respektive Sysav-kommun. Resultatet av
genomförda åtgärder analyseras och utvärderas mot uppsatta delmål för kommunen.
Årliga åtgärdsprogram samt uppföljning skickas dessutom varje år in till Länsstyrelsen.
Hösten 2010 genomförde flertalet av ägarkommunerna plockanalyser för att analysera
sorteringsgraden i kommunens hushåll. Då flera av målen syftar till att förbättra utsorteringen av
förpackningar, matavfall och farligt avfall ur restavfallet, kommer detta att vara ett underlag som kan
följas upp under planeringsperioden för att utvärdera effekten av olika insatser.
5.3 Uppföljning av regionens arbete med målen totalt
Sysav respektive ägarkommunernas arbete med målen sammanställs och följs upp för hela Sysavregionen gemensamt årligen. Den årliga uppföljningen visar hur arbetet med regionens inriktningsmål
gått och om det finns ytterligare behov av åtgärder för att delmålen ska kunna uppfyllas.
INRIKTNINGSMÅL 2011-2015
Övergripande mål för avfallshanteringen i regionen
MÄTBARA OCH KONKRETA
DELMÅL
Antas i respektive
kommuns avfallsplan
MÄTBARA OCH KONKRETA
DELMÅL
Antas i Sysavs årliga process för
verksamhetsmål
ÅRLIGA ÅTGÄRDER FÖR ATT
NÅ MÅLEN
Redovisas i kommunens
verksamhetsplan eller motsvarande
ÅRLIGA ÅTGÄRDER FÖR ATT
NÅ MÅLEN
Antas i Sysavs årliga process för
verksamhetsmål
ÅRLIGA ÅTGÄRDER INOM
RESPEKTIVE KOMMUN
ÅRLIGA ÅTGÄRDER INOM
SYSAV
ÅRLIG SAMMANSTÄLLNING AV REGIONENS ARBETE MED MÅLEN
Avstämning mot delmål och analys av fortsatt arbete
17
Sysavs Kretsloppsplan 2011-2015
BILAGA 1. UPPFÖLJNING AV KRETSLOPPSPLAN 2006-2010
För att kunna uppfylla alla utmaningar som ställs på att kunna ta hand om avfallet på ett miljöriktigt
sätt är samverkan viktigt. När den fjärde kretsloppsplanen tog fram i Sysavregionen enades Sysav och
ägarkommunerna om tre viktiga mål och ett antal delmål.
Sysav och ägarkommunerna har arbetat med målen på olika sätt, här sammanfattas vad som har
gjorts under planeringsperioden. De tre inriktningsmålen var:



Farligt avfall skall omhändertas på ett miljöriktigt sätt,
Matavfall skall så långt som möjligt behandlas biologiskt, samt
Förbättra den höga nyttjandegraden av resurser i form av material och energi i avfallet.
Det mål som det har arbetats mest med och har krävt stora resurser hos alla inblandade är att samla
in och behandla matavfall biologiskt.
Gemensamt för alla mål är att en arbetsgrupp för information startades och en webb-plats,
Kretsloppswebben, skapades som plattform för samarbetet.
1. Farligt avfall skall omhändertas på ett miljöriktigt sätt
Det har genomförts olika aktiviteter för att nå målet att öka kunskapen om vad som är farligt avfall och
hur det hanteras på ett miljöriktigt sätt. Tillsammans med Malmö och Lund har Sysav genomfört ett
projekt för att hitta möjligheter till fastighetsnära insamling av farligt avfall i flerbostadshus. Resultatet,
bland annat ett insamlingsskåp kallat Skåpet Lotta har införts i dessa kommuner. Vidare har ett
insamlingsskåp för insamling av småelektronik från hushållen, Samlaren, som ursprungligen utformats
av avfallsbolaget Renova, testats i två matbutiker i Malmö. Insamling på detta sätt kan under
kommande femårsperiod bli aktuellt på flera platser i Sysavregionen.
Byggarbetsplatser och större arbetsplatser har utbildats i hanteringen av farligt avfall. Det har även
genomförts kampanjer dels till företag och dels till hushåll.
För att kunna följa upp kunskapen om farligt avfall gjordes mätningar 2006 respektive 2008. Resultatet
visade att kunskapen om vad som är farligt avfall hade minskat från 2006 till 2008. En anledning till
detta kan vara att Avfall Sverige drev en nationell kampanj om farligt avfall under 2006, vilket kan ha
gjort intervjupersonerna mer medvetna om farligt avfall. Verksamheternas kunskapsnivå och hantering
av farligt avfall har inte gått att mäta.
2. Matavfall skall så långt som möjligt behandlas biologiskt
Inledningsvis genomfördes en inventering av mängden matavfall i Sysav-regionen och varje halvår tas
det fram prognoser för insamlade mängder. En arbetsgrupp ”Insamling av matavfall för biologisk
behandling” med representanter från flertalet av Sysavs delägarkommuner har regelbundet träffats för
att utbyta erfarenheter och diskutera aktuella frågor. Sysav har även hjälpt kommunerna vid
upphandling av nya renhållningsentreprenader där matavfall har ingått. En bild- och textbank har
byggts upp på den gemensamma kretsloppswebben.
För att sprida information om matavfallsinsamling har Sysav informerat kommunala verksamheter
både muntligt och skriftligt om införandet av matavfall. Det har också tagits fram informationsmaterial
till politiker, tjänstemän och industrikunder. Sysavs Samrådsorgan och Tekniska Delegation
genomförde en studieresa 2007 för att studera insamling av matavfall.
Tio av ägarkommunerna är igång eller kommer att under 2010 börja med insamling av matavfall från
hushåll. Tolv kommuner samlar in matavfall från verksamheter, skolor, restauranger och/eller butiker.
En kommun inväntar ny entreprenad och en kommun erbjuder matavfallsinsamling som option för
verksamheter.
Mängden matavfall som har samlats in från hushåll, butiker, storkök och restauranger samt
livsmedelsavfall från industrin till Sysav har ökat från 2 115 ton 2007 till 15 500 ton 2010.
18
Sysavs Kretsloppsplan 2011-2015
I december 2008 togs Sysavs förbehandlingsanläggningen för matavfall i drift. Anläggningen har
tillstånd att förbehandla 50 000 ton matavfall per år. För perioden 2009- 2012 har produktionen av
den biogas och biogödsel som utvinns ur det förbehandlade matavfallet handlats upp externt till
Kristianstads Renhållnings AB, men det finns planer på en egen biogasanläggning inom Sysavregionen.
Sysavs omlastningsstationer har byggts ut för att kunna ta emot matavfall och personalen på
omlastningsstationerna har blivit utbildade i hantering av matavfall. Rutiner inom Sysav för
kvalitetskontroller och kvalitetssäkring av matavfallet har tagits fram. Varje år sker en uppföljning av
kvaliteten på insamlat matavfall och kraven uppfylls med god marginal. Resultaten överensstämmer
med de krav som ställs för certifiering av biogödsel enligt SPCR 120.
3. Förbättra den höga nyttjandegraden av resurser i form av material och energi i avfallet
Tre av ägarkommunerna har nu infört insamling av tidningar och förpackningar i fyrfackskärl vid
tomtgränsen. De flesta kommunerna informerar om sortering av avfall genom utskick eller hemsida.
På återvinningscentralerna har sorteringsmöjligheterna för företagens och hushållens grovavfall
förbättrats, och gips har börjat samlas in separat. Även insamling av planglas separat har undersökts
och är under utvärdering.
En anläggning för bränsleberedning av avfall som på grund av sina fysiska egenskaper (t ex blöta
avfall) inte har kunnat energiutnyttjas har uppförts. Behandlingsalternativ för avfall som deponeras på
dispens har utretts och behandlingsalternativ har funnits för t ex behandling av fettavskiljarslam.
Sammantaget har mängden avfall till deponi under planeringsperioden minskat från drygt 8 till 4 %.
För att minska mängden avfall som är lämpligt för materialåtervinning, farligt avfall, mm i avfall som
går till energiutvinning, har det införts utökade kontroller av brännbart avfall och förbättrade kontakter
med företagskunder, samt utbildning av tipphallsvakter och avfallskontrollanter. Ett antal åtgärder har
genomförts i driften för att utvinna mer energi från avfallet. Det har även genomförts en intern
utredning på Sysav för att effektivisera energianvändningen på företaget, och därmed öka
energiutnyttjandegraden.
19
Sysavs Kretsloppsplan 2011-2015
BILAGA 2. NULÄGESBESKRIVNING
1. Förutsättningar i Sysav-regionen
Södra Skåne är en attraktiv och expansiv region med en ökande aktivitet inom såväl näringsliv som
bygg- och anläggningssektorn. Även befolkningsmängden i Sysav-regionen ökar, och vid årsskiftet
2009/2010 uppgick befolkningen till 679 288 invånare. Det är en ökning med ca 45 000 sedan förra
planeringsperioden (2005).
En expansiv region ställer stora krav på avfallshantering och andra tekniska försörjningssystem. Då
regionen även är mycket befolkningstät med korta transportavstånd är regional samordning av dessa
gynnsam.
Men det finns också stora skillnader inom regionen. Storstäderna Malmö och Lund är tättbebyggda
områden medan de östra delarna är mer glesbefolkade och mer präglade av säsongsvariationer med
ökad befolkningsmängd under sommarhalvåret. Det är viktigt att ta hänsyn till dessa skillnader när
man utformar insamlingssystem.
En förutsättning för att avfallet skall kunna omhändertas kretsloppsmässigt är att en fullgod avsättning
finns för all energi som framställs. Sysav har ett avtal med Eon Värme Syd AB som innebär att Sysav
skall leverera hetvatten som en basresurs till Malmö och Burlövs fjärrvärmenät fram till år 2030.
Avtalet innebär att all den värme som produceras i förbränningsanläggningen kommer att kunna
avsättas.
Ambitionen är att den biogas som ska produceras ska kunna blandas med naturgas och användas
som drivmedel. Här är de regionala förutsättningarna goda då det finns ett befintligt system för
distribution och användning av gas som drivmedel genom Eons naturgasnät som kan utnyttjas. De
regionala förutsättningarna för avsättning av biogödsel borde också vara relativt goda, då det finns
mycket åkermark inom regionen.
2. Insamling av avfall i regionen
Avfallsmängderna i regionen speglar den rådande ekonomiska konjunkturen. Under högkonjunktur
ökar mängden avfall och under lågkonjunktur minskar mängden. Efter många år av ökade
avfallsmängder så bröts trenden av lågkonjunkturen 2008, framför allt när det gällde industriavfall, och
avfallsmängderna har de senaste åren minskat något. På sikt förutspås dock den långsiktiga trenden i
samhället vara att avfallsmängderna fortsätter öka i samhället.
Under 2010 tog Sysavkoncernen emot 916 000 ton avfall, varav
412 700 ton hushållsavfall.
20
Sysavs Kretsloppsplan 2011-2015
2.1
Insamling av hushållsavfall
Kommunerna ansvarar för att hämta och köra det vanliga hushållsavfallet till Sysav. Några kommuner
har insamling av avfall i egen regi, medan andra anlitar privata entreprenörer för att sköta
sophämtningen. Även grovavfall och trädgårdsavfall kan hämtas vid fastigheterna. Denna service
kompletteras med återvinningscentraler där hushållen och mindre företag kan lämna och sortera sitt
avfall. Sysav har kommunernas uppdrag att driva regionens återvinningscentraler.
För vissa avfallsslag, bland annat förpackningar, tidningar, batterier, mm, finns producentansvar. Det
innebär att den som producerar en sådan vara eller förpackning även ansvarar för insamling och
återvinning av den uttjänta produkten. Sådant avfall ska sorteras ut från annat avfall och lämnas till de
insamlingssystem som producenterna tillhandahåller.
I Sverige har vi lagstiftat producentansvaret för följande produktgrupper:








förpackningar
däck
returpapper
bilar
elektriska och elektroniska produkter (inklusive glödlampor och viss
belysningsarmatur)
batterier
läkemedel
radioaktiva produkter och herrelösa strålkällor
När de gäller förpackningar och tidningar är producenterna organiserade i så kallade materialbolag,
som ser till att det finns återvinningsstationer där förpackningar och tidningar kan lämnas. På eller i
anslutning till vissa av Sysavs återvinningscentraler finns också möjlighet att lämna tidningar och
förpackningar. Tre av Sysavs ägarkommuner (Lund, Lomma och Sjöbo) har kompletterat den
insamling som sker i materialbolagens regi med hushållsnära insamling av förpackningar och tidningar
vid tomtgränsen.
Insamling av elavfall från hushåll görs via ett samarbete mellan producenterna och kommunerna. Det
innebär att kommunerna för producenternas räkning ordnar insamlingssystem för
kommuninnevånarnas elavfall.
2.2
Återvinningscentraler inom regionen
Sysav driver 16 återvinningscentraler inom regionen. Cirka 40 % av hushållens avfallsmängder
lämnas på återvinningscentralerna, vilket motsvarar ca 150 000 ton återvinningsbart material och
avfall per år eller ca 213 kg per person och år. Antalet
besökare på återvinningscentralerna under 2010 var
149 600.
21
Sysavs Kretsloppsplan 2011-2015
På återvinningscentralerna lämnas källsorterat grovavfall, farligt avfall och ibland förpackningar till
återvinning eller återanvändning. Avlagda ting för insamling till återanvändning tas emot via
hjälporganisationer.
På Spillepengs avfallsanläggning finns en återvinningscentral avsedd för småföretagare. Här kan
småföretagare, mot ersättning, lämna källsorterat grovavfall, dock inte farligt avfall.
Utöver de återvinningscentraler som Sysav driver finns inom ett par kommuner (Lund och Trelleborg)
lokala återvinningscentraler.
2.3
Företagens och verksamheters avfall
Sysav tar via olika tjänster emot företagens avfall. I tjänsterna ingår att tillsammans med respektive
företag verka för en från teknisk och ekonomisk synpunkt maximal återvinning av material och energi.
Detta sker genom rådgivning, källsortering och, som ett sista led, maskinell utsortering av material och
bränsle på Sysavs egna anläggningar.
Sysav har olika tjänster för verksamheter och företag:
 Sysav Total är en komplett tjänst där alla avfallsslag tas om hand.
 Sysav Protector tar emot kliniskt avfall
 och sekretessavfall, t ex smittförande läkemedel, specialavfall och sekretessbelagt material.
 LOTS Miljösystem är en tjänst med ett flexibelt och typgodkänt behållarsystem för
källsortering av farligt avfall.
 Sysav Byggretur tar hand om, sorterar samt återvinner och säljer bygg- och rivningsmaterial.
 Sysav Bioretur tar hand om matavfall och livsmedelavfall, som återvinns som biogas och
biogödsel.
 Sysav Elektronik är en tjänst för att ta hand om och återvinna elektriskt och elektroniskt avfall
från industrier.
I samarbete med Malmö Kommun driver Sysav Malmö Återbyggdepå, där byggföretagen kan lämna
avfall som går att återanvända. Här kan allmänhet och byggföretag köpa begagnade byggdetaljer som
dörrar, fönster, tegel mm.
3. Behandling av avfall i regionen
Hela 97 procent av det avfall som Sysavkoncernen tar emot behandlas, återanvänds eller återvinns till
material, el, värme, bränsle eller gödsel. Resterande, 3 procent, läggs på deponi och består
huvudsakligen av rester, som aska och slam, från andra behandlingsmetoder.
Förbränning med energiutvinning
Brännbart avfall tas emot i Sysavs avfallskraftvärmeverk som är beläget strax norr om Malmö, vid
Sjölunda industriområde. Avfallskraftvärmeverket har fyra pannor, varav två är hetvattenpannor som
producerar värme och de andra två är ångpannor som producerar både el och fjärrvärme.
Avfallskraftvärmeverket tar också emot en del specialavfall till förbränning, bl a sjukvårdens riskavfall
samt sekretessavfall. I anslutning till anläggningen driver Sysav också en kremerings- och
destruktionsanläggning för bland annat döda smådjur, riskavfall och tullbeslag.
Biologisk behandling
Matavfall från hushåll, restauranger, storkök, affärer och livsmedelsindustrin tas emot i Sysavs
förbehandlingsanläggning för matavfall. Matavfallet blir där en pumpbar, tjockflytande vätska, så kallad
slurry. Slurryn behandlas sedan vidare av andra aktörer i en biogasanläggning för att producera
biogas och biogödsel.
Park- och trädgårdsavfall komposteras på Sysavs avfallsanläggningar i Malmö, Trelleborg,
Hedeskoga och S:t Olof. Den färdiga komposten siktas och säljs i lösvikt eller uppblandad till plantjord
i säck.
22
Sysavs Kretsloppsplan 2011-2015
Omlastning – Sortering – Återvinning – Deponering
På avfallsanläggningarna i Malmö, Hedeskoga, Trelleborg och S:t Olof sker bl a kompostering,
sortering av grovavfall, flisning av trä och omlastning av avfall. I Malmö och Hedeskoga deponeras
även avfall. Dessutom finns det i Lund en anläggning för omlastning av avfall.
Vid förbränningen av avfall i avfallskraftvärmeverket uppstår det en bottenaska, så kallad slagg.
Slaggen innehåller avfall som inte förbränts i pannan t ex metall, glas, porslin, grus. Slaggen går
igenom en slaggsorteringsanläggning i Malmö och på så sätt kan de olika materialen tillvaratas. Den
största delen av slaggen blir slaggrus som kan användas vid anläggningsarbeten.
Arbetet på avfallsanläggningarna är inriktat på effektiv hantering och sortering för optimerad
återvinning. Nya sätt att återvinna avfall är under ständig utveckling. I Malmö finns det en ny
bränsleberedningsanläggning som bereder olika typer av svårbehandlade avfall som ska till
förbränning och en avvattningsanläggning är under uppförande.
Farligt avfall
Vid anläggningen för farligt avfall i Malmö sker sortering, mellanlagring, ompaketering och viss
förbehandling av farligt avfall. Sysav har även insamling och transport av farligt avfall. Oljehaltigt
vatten och oljehaltigt slam behandlas i egen regi, medan annat farligt avfall behandlas hos godkända
anläggningar för återvinning och bortskaffning.
Sysav behandlar även förorenad jord på ett par av Sysavs avfallsanläggningar. Jorden innehåller olja
eller andra föroreningar. Behandlingen sker oftast på biologisk väg genom att mikroorganismer bryter
ner föroreningarna till ofarliga ämnen.
23
Sysav
Box 503 44/Spillepengsgatan 13
202 13 Malmö
www.sysav.se