Transcript Retur nr 2 2013

SYSAV
2.13

sysavstipendiater
brinner för avfall
Energiåtervinning
lönar sig
nobina:
Gasen i botten
för biogasbussen
ett steg i taget
På den välbesökta Sysavdagen
togs besökarna stegvis upp för
avfallstrappan. Avfallsminimering
var årets tema.
från fabrik till farmaceut
dupont i malmö ser till att inga läkemedelsavfall hamnar på villovägar
under produktionsprocessen.
VASYS
LIVAT I HOLKEN
Under våren har det satts upp cirka 400 holkar i Malmös parker. En grupp forskare ska undersöka om det är sämre att bo i staden än på landet – om du är en
fågel. Caroline Isaksson, forskare vid Lunds universitet, leder projektet.
Förändringens vindar blåser...
Inom kort hoppas vi att regeringen lägger fram en proposition om förändringar i avfallshanteringen.
Även om Sverige redan idag ligger bland topp fem i
världen, så visar plockanalyser att ungefär en tredjedel
av det som finns i en vanlig soppåse är förpackningar
och tidningar - sådant som egentligen borde ha sorterats
ut och lämnats till materialåtervinning.
Som systemet ser ut idag, är det inte lätt för medborgaren
att göra rätt. Det finns två huvudmän för insamling av
avfall från hushållen; ett system hanterar den vanliga
soppåsen medan ett annat system hanterar förpackningar och tidningar. Dessutom har kommunen idag
ansvar för insamling av hushållens grovavfall och även
det avfall som benämns som ”hushållsavfall och därmed
jämförligt avfall”.
Håkan Rylander, vd
Det tudelade insamlingsansvaret gör insamlingen allt annat än användarvänlig. Det skulle vara mer rationellt att
ha en huvudman för allt avfall som uppstår i ett hem, och
en huvudman för det avfall som uppstår i ett företag, det
vill säga en avreglering av det avfall som idag benämns
med ”hushållsavfall och därmed jämförligt avfall”.
Utredningen som genomförts inför den kommande propositionen förespråkar en huvudman för hushållsavfallet. Producenterna å andra sidan ska lägga fokus på sin
kärnverksamhet, nämligen återvinning av tidningar och
förpackningar och produktion av nya. Enkelt och logiskt.
Om utredarens förslag går igenom så innebär det att du
som företagare har möjlighet att välja vem som ska hantera allt avfall från företaget, inklusive ”hushållsavfall
och därmed jämförligt avfall”. Propositionen är ännu
inte framlagd utan väntas i början av hösten. Om det blir
förändringar för Sysavs kunder kommer vi givetvis att
informera om detta.
En varm skön och riktigt glad sommar önskar Sysav!
Håkan Rylander
vd
innehåll
Bussarna kör på
matavfall sid 4
Bussföretaget Nobina deltar i hela avfallskedjan. Matresterna från lunchen blir
bränsle till bussarna.
– Vi vill undersöka hur småfåglar påverkas av att bo i stadsmiljö. Tidigare har vi
konstaterat att antalet ägg hos häckande fåglar i staden, jämfört med på landet,
är färre. Det ska vi titta närmare på och försöka undersöka varför det är så.
En anledning till den lägre häckningsframgången i staden kan bero på att fåglarna
har sämre hälsa på grund av sämre diet eller högre nivåer av luftföroreningar.
Genom att räkna ägg, ta blod- och fjäderprov ska forskarna kontrollera stadsfåglarnas hälsa och jämföra den med fåglar som häckar på landsbygden, i Vomb
naturreservat mellan Lund och Sjöbo. Holkarna sponsras av Sysav.
el från rökgaser
en lönsam affär sid 6
Återanvändning av energin i rökgaserna
genom direktkondensering minskar energiåtgången och ökar elproduktionen.
viktigt ta Ansvar för hela
kedjan sid 8
Läkemedelsproduktion kräver ansvarsfull
avfallshantering och noggranna kontroller. På DuPont i Malmö övervakas hela
kedjan noggrant.
avfallet är en resurs sid 12
Sysavdagens tema var avfallsminimeringing
och framtidens strategier för att klättra
upp för avfallstrappan.
stipendiater brinner för
avfall sid 14
Brinnande intresse för avfall var den
gemensamma nämnaren för de tre
lundastudenterna och deras handledare
som tilldelades Sysavstipendier.
GLad
sommar!
sysav.se får en total makeover
Till hösten lanserar Sysav en helt ny användarvänlig hemsida. Sysavs nuvarande
hemsida byggdes 2004. Mycket har hänt med tekniken och webben sedan
dess. Hela sysav.se har gjorts om och den nya siten är anpassad både för datorer och mobila enheter som mobiltelefoner och I-pads. En helt ny och utökad
sorteringsguide lanseras också senare i höst. Håll utkik på www.sysav.se!
Frå ga e xp e rte n
SYSAV
Sysav Retur är en kund- och marknads­
tidning från Sysavkoncernen i Malmö. Sysav
tar emot och behandlar avfall från hushåll
och industrier i södra Skåne.
Redaktion: Janina Sjöström (redaktör),
Margaretha Franzon, Tommy Nyström, Sysav,
Jörgen Olsson, Maria Sehlin, Wirten PR & Kommunikation.
Ansvarig utgivare: Gunilla Carlsson
Formgivning: Janina Sjöström
Tryck: ARkitektkopia, Malmö
Sysav Retur är tryckt på G-print, ett svenskt
papper som uppfyller miljömässiga krav.
Handla Klimatsmart i sommar
På klimatsmart.se kan du få förslag på
klimatsmarta, miljövänliga och energieffektiva produkter och tjänster inom
alla branscher. Hemsidan startades 2007
och inspirationen kom från Al Gores film
”En obekväm sanning” om de utmaningar
som miljön står inför i modern tid.
Tanken är att det ska vara enkelt att hitta
företag som värnar om miljön.
Titta in på www.klimatsmart.se
Omslag: Nobina ,sid 4
När Hussein Al-Siagy högtrycksspolar rent
motorn rinner vattnet ner i en tank, renas i egna
reningsverket och används sedan i tvätthallen.
Foto: Martin Lindeborg
Visste du att… sysav har en av sveriges största kolonier av backsvalor som har häckat i en hög med åkerjord på spillepeng sedan 1999.
Vi på Sysav vill passa på att önska alla våra kunder och samarbetspartners en riktigt glad sommar! Våra anläggningar och
avfallsrådgivare kommer att finnas tillgängliga hela sommaren
oavsett väder – Välkommen med ditt avfall precis som vanligt.
Kan Sysav ta emot alla
sorters avfall?
Ann-Christine Hallberg, marknadsutvecklare,
Sysav Industri AB:
– Det ska vara något som är mycket speciellt för att Sysav
inte ska kunna ta emot det, vi har till exempel tagit hand om
en container fylld med mandelmassa och en hel flygplansvinge utan problem. Sysav tar inte emot radioaktivt eller
explosivt avfall som till exempel sprängämnen, ammunition
eller gastuber. Explosivt avfall måste lämnas till polisen. För
radioaktivt avfall ska man alltid kontakta Strålsäkerhetsmyndigheten. När det gäller gastuber kan man kontakta
försäljningsstället där man köpte gastuben.
Polisen tel: 11414
Strålsäkerhetsmyndigheten tel: 08-799 40 00
nr 2.13 Sysav / retur
3
Bussarna kör på matavfall
Sveriges största bussföretag
Nobina var från början statliga SJ buss som
startades 1911. Därefter blev namnet Swebuss men 2009 döptes det om till Nobina.
Nobina kör främst stadsbusstrafik och
regionbusstrafik, i Skåne för Skånetrafiken.
I södra Skåne omsätter Nobina cirka
430 miljoner kronor och har två depåer:
en i Malmö och en i Lund. Snart utökas
trafikområdet med ytterligare en eller två
depåer i Malmö då man vunnit kontraktet
för hela stadsbusstrafiken i Malmö.
Om drygt ett år har Nobina cirka
900 anställda, 300 bussar och
en omsättning på drygt 800
miljoner kronor.
190 bussar har sin plats på bussdepå i Kirseberg. När de står stilla tankas de.
På bussföretaget Nobina i Malmö deltar man i hela avfallskretsloppet. Matresterna från lunchen går till återvinning och kommer tillbaka som biogas som bussarna körs på.
– Alla våra ordinarie bussar är gasdrivna och kör delvis på matavfall. Vi ser fram emot att mer matavfall ska återvinnas så att vi
helt kan gå över till biogasdrift, säger Thomas Nilsson.
regionbussar på fordonsgas, det är en blandning
mellan naturgas och biogas, berättar han.
Endast tre reservbussar går fortfarande på diesel.
Målet är att all stadsbusstrafik ska gå helt på biogas
år 2015 och tre år senare all regionbusstrafik.
– Då ska vi köra helt fossilfritt! För att klara det
måste mer matavfall återvinnas och biogasproduktionen byggas ut, vi följer utvecklingen med intresse
och vet att det pågår ett stort arbete för detta, säger
Thomas Nilsson.
Text: mARIA SEHLIN
Foto: Martin Lindeborg
Thomas Nilsson är fastighetschef och miljösamordnare för Nobinas region södra Skåne och har
sitt kontor på depån i Malmöstadsdelen Kirseberg.
Härifrån utgår 190 bussar och trafikområdet har
cirka 540 anställda. De kör stadsbusstrafik i halva
Malmö och även flera regionbusslinjer i Malmö Lundområdet. Dessutom kör de en del beställningstrafik åt bland annat skolor och företag. Depån är
basen, här parkerar förarna sina bussar efter avslutat arbetspass. Bussarna kopplas då upp och tankas
med fordonsgas och förses med el och tryckluft för
att vara klara för avfärd till nästa pass. Strax intill
finns tvätthallen där man ser till att bussarna alltid
är i rent och säkert skick.
– Bussarna tvättas, städas och säkerhetskontrolleras varje dag. Bland annat lyfter vi ut gratistidningarna och samlar dem till återvinning, berättar
Thomas Nilsson.
Utvecklar sorteringen
Lars Nilsson i verkstaden har bytt en trilskande startmotor på en buss.
4
sysav / retur nr 2.13
Sedan Thomas Nilsson började för sex år sedan har
Företagsekonomiskt smart
Thomas Nilsson är fastighetschef och miljösamordnare.
han startat flera projekt med miljöfokus. Han håller
till exempel miljöinformation för alla nyanställda
och har, i samarbete med kontaktpersonen på Sysav,
utvecklat avfallssorteringen.
– Vi får bra stöd av vår kontaktperson på Sysav.
Han gör regelbundna besök och tittar på hur vi kan
göra avfallssorteringen smartare och säkrare, det
fungerar väldigt bra, säger Thomas Nilsson.
När han började gick matavfallet i de vanliga
soporna men det blev det snart ändring på, nu läggs
alla lunch- och fikarester i bruna påsar och går till
biogasproduktion.
– Vi är stolta bidragare till matavfallet. Sedan
oktober 2012 går alla våra ordinarie stads- och
Nobina i Malmö är Totalkund hos Sysav och lämnade förra året 256 ton avfall till Sysav. Den största
delen är miljöfarligt avfall.
– För oss är det viktigt med en professionell avfallshantering. Det handlar dels om miljön men också
att det är bra företagsekonomi, säger Thomas Nilsson.
Ju noggrannare de sorterar desto billigare blir det.
– När vi lämnar sorterad spillolja, batterier, metallskrot och tidningspapper så får vi ersättning för det.
Det känns också otroligt bra att det tas väl omhand
och inte kommer ut i naturen, säger Thomas Nilsson.
Aktiv verkstad
I verkstaden är det ständigt verksamhet, det är här
den största mängden avfall bildas. Här tar man hand
om krockskador, byter trasiga rutor, ger service och
så vidare. Här finns många olika avfallsfraktioner för
bland annat batterier, spillolja, glas, lysrör med mera.
– Vi sorterar väldigt mycket mer idag än när jag
började 1975, då slängde vi nästan allting i samma
Två tredjedelar av fordonsgasen som Skånetrafikens
bussar körs på är biogas från
Skånes matavfall. Om fem
år ska det vara 100 procent
biogas.
nr 2.13 Sysav / retur
5
container, berättar Per-Arne Olsson som jobbar i
verkstaden.
– Nu är det självklart att vi delar avfallet så
långt det går. Vi kanske inte plockar isär säten
men backspeglar delas för att kunna sorteras
rätt. Det är inte svårare att göra så här och det
känns bättre - vi lämnar ju vår jord till barnen,
säger Per-Arne Olsson.
Miljösamordnare Thomas Nilsson tillägger:
– Vi brukar säga att det är lika lätt att göra rätt
som att göra fel.
Smutsvatten renas
Nobina har även inbyggda system som ser till att
avfall hamnar rätt. Som det smutsiga vattnet från
motortvätten som rinner ner i underjordiska tankar. Därifrån går det vidare till det egna reningsverket, motorolja sorteras ut medan det renade
vattnet används till tvättning av bussarna. När
oljeavskiljaren är full kommer Puls och tömmer
för transport till Sysav.
Thomas Nilsson förklarar att företaget ser det
som mycket viktigt att följa det egna miljöledningssystemet.
– Vi har som mål att bli 14001-certifierade under 2013 och det kommer vi att klara eftersom vi
ligger väldigt långt fram i förberedelserna, säger
Thomas Nilsson.
Deras största utmaning inför framtiden är, säger Thomas Nilsson, att klara den företagsexpansion som är på gång. Från nästa sommar börjar
de köra hela stadsbusstrafiken i Malmö och ska
öppna fler depåer.
– Vi ska kunna ta hand om 900 förare och 300
bussar – vi kommer att spela i en helt annan liga
än i dag!
Systemen ingår direkt i fjärrvärmeprocessen och utvinner energi ur de rökgaser som bildas vid förbränning av avfall. Rökgasen som kommer till steget för
direktkondensering är vattenmättad.
gunilla carlsson
kommunikationschef Sysav
Små förändringar – stor skillnad!
Genom att kyla gasen med ett kallare vatten utvinner man energin som gått åt till att förånga vattnet i
förbränningsprocessen.
Vet ni – vi har förenklat vår återvinning av förpackningar och tidningar
i hemmet jättemycket den senaste månaden. Och det var jättelätt! I min
familj kan vi inte skylla på att vi inte har kunskap om att vi ska sortera
och vi är dessutom positiva till sortering. Sorteringen hos oss är mer en
praktisk fråga för att få vardagen att funka och få en trevlig hemmiljö.
Men vad har vi då gjort för att förenkla sorteringen?
Överskottet av vattnet används i delar av processen, vilket gör att förbränningsanläggningen i stor t
sett är självförsörjande och inte behöver använda
kommunalt vatten.
El från rökgaser en lönsam affär
Sysavs förbränningsanläggning lyckas kontinuerligt minska
energiåtgången – och därmed öka sin egen leverans av el.
En anledning är nya system för att använda den energi som
finns i rökgaserna, genom så kallad direktkondensering.
Sedan ett halvår används direktkondensering i hela Sysavs förbränningsanläggning. Direktkondensering har funnits i linje 1 och
2 i rökgasreningsanläggningen
sedan 2005.
Investeringarna i nya system
för direktkondensering i linjerna
3 och 4 initierades 2010 då anläggningen fick en ny avdelningschef, Lars Jacobsson. Han hade
även tidigare arbetat med denna
typ av förbättringsåtgärder.
– Det är mycket hans initiativ
och kunskap som bidragit till
att systemen blivit verklighet.
Men även projektledarna Håkan
Lindsjö och Rasmus Beckman
har arbetat för att detta ska bli
verklighet, berättar Fredrik Nilsson som är driftchef på Sysavs
energiavdelning.
Går räkna hem
Per-Arne Olsson byter ett relä, han har arbetat i verkstaden sedan
1975. – När jag började slängde vi allt i en och samma container,
det är stor skillnad på hur vi hanterar avfallet i dag.
an
k
i
n
o
Kr
Vad är direktkondensering?
Enligt honom kan Sysav snabbt
räkna hem kostsamma investeringar av detta slag. En anledning
är att två värmepumpar som
tidigare användes vid rökgasreningen inte behöver användas.
Värmepumparna är eldrivna och
besparingen motsvarar 18 000
MWh per år.
– Denna energi kan vi då istället sälja till marknaden i form av
el, förklarar Fredrik Nilsson.
Hur mycket pengar det blir
beror förstås på elpriset. Men
räknat på 40 öre per kWh rör det
sig om dryga 7 miljoner kronor
nya elintäkter per år.
– Däremot behöver vi räkna
av något av detta då vi med det
nya systemet inte producerar lika
mycket värme. Men el är mer värt
än värme. Så det är en bra affär.
Finns mer att tjäna
På energiavdelningen arbetar
dessutom just nu en blivande
civilingenjör, inom ramen för
hennes examensarbete, på hur det
nya systemet för direktkondensering ska användas på bästa sätt.
Det handlar om att räkna ut
brytpunkter för när systemen ska
Fredrik Nilsson, driftchef på Sysav,
berättar att man snabbt kan räkna hem
kostsamma satsningar som direktkondensering då det innebär att man sparar
mycket energi i reningen.
slås på och när det, beroende på bland annat elpriser
och temperaturer i processen, är bättre att använda
värmepumparna. Arbetet ska mynna ut i ett enkelt
verktyg för driftspersonalen som genom att mata
in olika parametrar ska få tydliga instruktioner om
vilka åtgärder som lönar sig mest.
– Vi kan absolut tjäna ytterligare, både ekonomiskt
och energimässigt, konstaterar Fredrik Nilsson.
Ökad effektivitet
Inom Sysav pågår ständigt nya förbättringsprojekt för att öka effektivitet i anläggningarna. Till
exempel arbetar Sysavs elchef med att se över nya
lösningar för att inte alla lampor på anläggningen
ska behöva vara tända hela tiden, genom till exempel rörelsedetektorer och tidsstyrning.
Sysavanställda kan själva lämna in förslag på
förbättringar. Dessa utvärderas av en kommitté.
Ett ekonomiskt värde på effektiviseringen räknas
ut, vilket kan ge en bonus till den som kom med
förslaget.
Ett sådant förslag kom från en driftstekniker
som lyckades minska inflödet av kalluft i förbränningsugnarna när dessa startas. Vid starten behöver
nämligen olja användas. Ju mindre avkylning, ju
mindre olja går åt.
– Nu kan vi spara 10 kubikmeter olja per år. Det är
faktiskt väldigt mycket, säger Fredrik Nilsson stolt.
Jo, vi bytte helt sonika ordningen och innehåll på våra olika spannar
under vasken! För att ni ska förstå får jag nog förklara lite. Vi bytte kök
för snart två somrar sen. I det nya köket, som vi för övrigt är helnöjda
med, finns en stor låda under vasken för sopsortering, ungefär 60 x 60
cm. I den får vi plats med en matavfallshållare samt tre fyrkantiga höga
spannar. En stor och två mindre.
Vi har haft den stora spannen till soppåsen (restavfallet) som vi alltid
haft. En liten spann till förpackningar och en liten spann till diskmaskinstabletter. Detta system blev jobbigt, för när den lilla spannen för
förpackningar var full (vilket den blev OFTA!) så hamnade den på trappan, för vidare transport till tunnan. Under tiden förpackningsspannen
var på väg... (vilket den alltid var...) så hamnade resterande förpackningar löst i lådan. Restavfallspåsen däremot, fylldes inte alls lika fort,
utan kunde stå i flera dagar i lådan utan åtgärd.
En kväll över ett glas vin pratade jag och min man om livets allvar,
sopsorteringen. Vi kom fram till att förpackningsspannen var en trång
sektor i sorteringen. Sagt och gjort. Stor spann förändrades till förpackningsspann, liten spann blev plast och mjukplastspann, liten spann
”två” blev till restavfall. Vi ändrade också ordningen i lådan så att
restavfallet hamnade tillsammans med matavfallshållaren.
Och vet ni vad som hände! Det tar flera dagar innan vi måste gå ut
med soporna. Vi har inte heller några sopor på trappan som väntar på
transport. Dessutom så är det så tydligt med sorteringen att till och med
barnen sorterar rätt. Vi fick alltså en
ökad sortering, och minskad arbetsbelastning.
Den slutsats jag själv drar av detta är
att en liten praktisk förändring kan leda
till en stor beteendeförändring, och det
är inte alltid så nödvändigt med djupa
beteendestudier om varför man gör si
eller så.
Se till att det funkar smidigt i vardagen
– så blir livet lättare att leva!
Glad sommar och sortera på!
Text: Ulrika Hotopp Foto: Martin Lindeborg
6
sysav / retur nr 2.13
nr 2.13 Sysav / retur
7
”Viktigt ta ansvar
för hela kedjan”
På DuPont Chemoswed i Malmö tillverkas läkemedelssubstans
som räddar liv. De kemiska restprodukterna analyseras noga
för att tas om hand på bästa sätt. DuPont har även inspekterat
Spillepeng för att se att avfallet sköts korrekt.
Text: mARIA SEHLIN
Foto: Martin Lindeborg
– Lika viktigt som att läkemedlen blir korrekta, lika
viktigt är det att avfallet tas om hand på bästa sätt,
säger platschef Bo Granqvist.
Kemiföretaget DuPont Chemoswed hjälper olika
företag att utveckla och producera läkemedelssubstanser.
– Vi tillverkar inte tabletterna utan enbart substansen. Samma substans kan gå till flera olika läkemedelsföretag och blir tabletter under olika namn,
berättar platschef Bo Granqvist.
– En av våra största produkter är natriumwarfarin i pulverform som blir till blodförtunnande preparat för att förhindra blodproppar. Den har räddat
många liv, säger Bo Granqvist.
Ut i världen
Varje år sänder de runt tio ton färdigt läkemedelspulver från Malmöfabriken ut i världen för att bli
medicin.
Mats Kensmark t.v och Anders Fila
vid anläggningen i malmö
8
sysav / retur nr 2.13
– Våra stora kunder finns främst i Europa och
USA men även i Japan, säger Bo Granqvist.
Fabriken ligger i norra Sorgenfri industriområde
centralt i Malmö, där har den funnits sedan 1960-talet. Först under namnet Ferrosan, senare Pharmacia,
och sedan 1996 ägs fabriken av det amerikanska
företaget DuPont. DuPont har flera dotterbolag och
70,000 anställda över världen. I Malmö arbetar cirka
50 personer.
Farliga ämnen
För att komma in på det inhägnade området måste
man passera en vakt. Anläggningen är säkerhetsklassad på grund av de brandfarliga och explosiva
ämnen som används i produktionen. En bra bit in
på området, bakom ytterligare ett stängsel, står
tunnor med lösningsmedel som används i tillverkningen. Området kallas tankfarmen. Skyltar
varnar för brandfarligt, frätande och explosivt
Bo Granqvist, platschef.
nr 2.13 Sysav / retur
9
ämne och klisterlapparna på tunnorna berättar om
innehåll som natriumpentoxid, tetrahydrofuran och
metyletylketon. I en hörna står tunnor med restavfall
som ska till destruktion.
DuPonts SHE-koordinator (säkerhet, hälsa och
miljö) Anders Fila förklarar att det är av största vikt
att de vet exakt vilken kemisk blandning som finns i
alla tunnor.
– Vi tar prov och analyserar allt innan vi använder det. Det händer att vi sänder tillbaka medel som
inte har rätt renhet, berättar Anders Fila.
Hans arbete handlar om att riskbedöma och förebygga faror i verksamheten. Där är även avfallet en
viktig del.
– Miljöarbetet har förändrats mycket sedan jag
började jobba på 1980-talet. Nu dubbelkontrollerar
vi allt, berättar Anders Fila.
Noggrannheten är viktig dels för att ingredienserna i receptet måste vara exakt rätt, men också för
att man ska kunna hantera alla ingredienser korrekt
både under och efter produktionen. Här används till
exempel en hel del lösningsmedel för de kemiska
reaktionerna och när de är färdiganvända utvinns
de igen och går till återvinning eller destruktion och
måste då hanteras på rätt sätt.
I slutna rum
I fabrikens stängda produktionshallar tillverkas
olika läkemedelssubstanser. För dagen är alla fyra
linjer igång med produktion. Där kommer vi inte in,
restriktionerna är hårda för att inte tillverkningen
ska bli förorenad. När processoperatör Enrique
Leyton Arevalo öppnar dörren för att ta en paus får
vi en glimt av produktionsrummet. Enrique själv
är klädd i brandsäkrade skyddskläder och ansiktsmask.
Pulversubstansen som tillverkas ser vi inte då
den finns i ett slutet system. När processen är klar
hamnar pulvret i slutna behållare som analyseras
innan de går till kund. Att öppna en behållare för att
fotografera läkemedelssubstansen är inte tal om då
det finns risk för förorening.
– Vi har oerhört höga kvalitetskrav längs hela
kedjan, det är ett komplext regelverk som styr
läkemedelsindustrin. Det måste bli exakt rätt för i
slutändan handlar det om den enskilda människans
säkerhet, säger Bo Granqvist.
företaget har ISO 14001 certifiering, och garanterar
att allt sköts korrekt. De får också finna sig i att ofta
bli inspekterade av sina kunder. Under senare år,
under den amerikanska ledningen, har företagets
egna krav på samarbetspartners blivit strängare
vilket bland annat har inneburit att de själva har
inspekterat Sysavs anläggning Spillepeng.
– Vi kontrollerade att Sysav uppfyller våra krav.
Vi känner ett ansvar för att avfallet sköts på bästa
sätt, det är viktigt att ta ansvar för hela kedjan, säger
Bo Granqvist.
Spillepeng får mer än godkänt.
– Det är en mycket välfungerande anläggning, fortsätter Bo Granqvist.
Företaget är ”farligt avfallkund” hos Sysav och
har varit det så länge han kan minnas. Bo Granqvist
har arbetat här sedan 1979.
– Jag har aldrig ens funderat över ett alternativ.
Sysav är det enda företaget som tar hand om allt
avfall. Vi har laboratorieavfall, lösningsmedelsavfall
och förpackningar. Sysav ser dessutom till att mycket av vårt avfall återvinns och det känns väldigt bra,
säger han.
En del av avfallet tar DuPont faktiskt om hand
om själv genom den förbränningsanläggning de har
i fabriken.
– De lösningsmedel som lämpar sig för det bränns
här och blir till värme och energi i produktionen,
förklarar Anders Fila.
Välfungerande samarbete
Sysav bistår också med redovisning till DuPonts
miljörapport varje år.
– Sysav har genom sina ägarförhållanden en samhällsförankring som borgar för kvalitet och trygghet.
Dessutom ligger anläggningen bara några kilometer
bort vilket är en miljövinst i sig genom att vi slipper
långa transporter. Säkerhet och hälsa är viktigt för
oss, säger Bo Granqvist.
Mats Kensmark är lageransvarig på företaget och
den som håller i kontakterna med Sysav. Två gånger
om året diskuterar han klassifikationer på avfallet
med Sysav, ibland blir det extra kontakter då det
bildats nya blandningar.
– Samarbetet fungerar väldigt bra, Sysavs kontakt
kommer snabbt hit när vi ringer. Jag hör också av
mig ibland för att få råd om vilken förpackning som
är bäst till ett visst ämne och får jag alltid bra svar,
säger Mats Kensmark.
De ser inga särskilda utmaningar lura runt hörnet.
– Det skulle i så fall vara att vi vill växa och då får
mer lösningsmedelsavfall. Det vi gör är att försöka
byta ut de kemikalier som är svåra att hantera - vilket klart en utmaning eftersom tillverkningsprocessen är så känslig, säger Bo Granqvist.
I tunnorna förvaras det färdiga
pulvret. Från varje tunna tas
prov som analyseras så att
pulvret blivit exakt rätt.
Mats Kensmark är ansvarig för logistik och lager på kemiföretaget.
Inspekterade Spillepeng
Kvalitetsarbetet genomsyrar hela verksamheten,
I fabrikens stängda produktionshallar tillverkas olika läkemedelssubstanser, restriktionerna är hårda för att inte tillverkningen ska bli förorenad. Enrique Leyton Arevalo är klädd i
brandsäkrade skyddskläder och ansiktsmask.
10
sysav / retur nr 2.13
nr 2.13 Sysav / retur
11
Allt avfall är resurser
plantjordsautomater, konstaterade Gunilla Carlsson.
Genom undersökningen
kan man också sluta sig till att
återvinningscentralerna är en
viktigare kanal än medier när det
gäller att påverka allmänhetens
attityd till Sysav.
Matavfallet
Styrelseordföranden Göran Holm
inledde sysavdagen med utmaningen att
minska avfallsmängderna.
Spännande forskarblickar in i framtiden, lägesrapport kring
matavfallsinsamlingen och stipendieutdelning var något av
det som stod på programmet när den årliga Sysavdagen
arrangerades i Malmö i slutet av april.
Text: Jörgen Olsson
Foto: Martin Lindeborg
Johan Wester, känd från bland
annat Hipp Hipp ledde Sysavdagen flinkt och underhållande.
12
sysav / retur nr 2.13
Strävan uppåt i avfallstrappan var
en röd tråd under den faktaspäckade dagen, som leddes av Johan
Wester, känd från bland annat
Hipp Hipp.
Sysavdagen samlade storpublik
med representanter för bland
annat den regionala avfalls- och
miljöbranschen i hörsalen i Orkanen på Malmö högskola.
Där inledde Sysavs styrelseordförande Göran Holm och slog
an tonen genom att förklara Sysavs
strävan att förflytta sig uppåt i
avfallstrappan – det vill säga att
minska avfallsmängderna.
– Det kan låta kontraproduktivt med tanke på vår verksamhet, men man ska komma ihåg att
Sysav i första hand är ett miljöföretag, inte ett avfallsföretag, sa
Göran Holm.
Även Sysavs vd Håkan Rylander resonerade kring avfallstrap-
pan och påminde om den svenska
avfallsbranschens framtidsvision
– ”Det finns inget avfall” – som
bland annat kan förstås som att
allt ska ses som resurser.
En av de riktigt stora och fortfarande i stor utsträckning outnyttjade resurserna är matavfall, som
rätt insamlat och omhändertaget
blir både biogas till fordon och
biogödsel till jordbruket. Tre av
Sysavs ägarkommuner – Svedala,
Lund och Malmö – berättade
om sina system för insamling av
matavfallet.
Svedala har ganska nyligen
infört insamlingen och kunde
därför redovisa färska erfarenheter, inte minst av behovet av
information och kommunikation.
Svedala gjorde mycket samtidigt:
samtidigt som matavfallsinsamlingen startade bytte man
till 370-literskärl och bytte även
entreprenör.
– Det blev en väldig belastning
på vår personal tre månader
före och tre månader efter. Det
är många åsikter, frågor och
invändningar som ska hanteras,
så behovet av informations- och
kommunikationsresurser går
knappast att överskatta, sa Svedalas service- och avfallschef Lukas
Jönsson. Han betraktar utfallet
som lyckat:
– Klagomålen avtog snabbt.
Den förväntade kostnadsökningen för insamlingen stannade
vid tre-fyra procent i stället för
förväntade åtta. Vi samlar in
drygt 50 kilo matavfall per person
och år och även källsorteringen
har generellt ökat – främst är det
förpackningar som hamnar rätt.
Max och ESS. Där planerar vi för
underjordiska insamlingssystem,
med målet att nästan helt slippa
transporter, berättade Anna
Wilhelmsson-Göthe, driftchef på
Lunds renhållningsverk.
Malmö är på väg upp ur
startblocken. Matavfallsinsamling införs stegvis i område efter
område, med målet att 2018 samla
in 40 procent av allt matavfall.
VA Syd håller i insamlingen och
projektledare Ingela Morfeldt
pratade bland annat om den stora
beteendeförändring som krävs:
– 70 procent av innehållet i
en vanlig soppåse är sådant som
egentligen inte ska vara där. Det
är alltså stora vinster med att
sortera det.
Utmaningar i Lund och
Malmö
Framtida perspektiv
Även i Lund, där villahushållen
länge sorterat ut matavfall och
där insamlingsmålen för 2018 redan är nådda, är erfarenheten att
matavfallsinsamlingen även ger
bättre källsortering i övrigt.
– Vår utmaning gäller flerbostadshusen och även den nya
stora stadsdelen Lund NV med
Johan Sundberg från Profu levererade framtidsperspektiv från en
forskningshorisont. Profu har studerat fem områden inom avfallshantering och blickar decennier in
i framtiden:
– Bland det viktigaste man kan
konstatera är att det är kvaliteten
i systemen och metoderna som
utveckli g
Sysavdagen:
n
Avfallstrappan illustrerar
prioriteringsordningen
för avfallshanteringen.
Sysav i Medierna
Sysavs kommunikationschef
Gunilla Carlsson redogjorde för
den fallstudie som gjorts kring
vilken bild av Sysav som förmedlas i medierna under åren20092012. Den visar att det mesta
som skrivs om Sysav består av
informativa artiklar och på platsreportage. Publiceringarna delas
in i tre kategorier; huvudsakligen
neutrala, positiva eller negativa.
– Sysavs framtoning är nästan
helt neutral. Det är något mer
negativt än positivt, men de
negativa artiklarna går ofta att
förklara med enskilda händelser, till exempel icke fungerande
Sysavdagen bjöd också
på möjligheter att mingla
i miljöns tecken.
nr 2.13 Sysav / retur
13
utveckli g
Årets Sysavstipendiater:
Brinnande intressen för avfall
”Trädgårdsavfall till biogas – Hur
kan Lunds invånare sorterar
trädgårdsavfallet för biogasproduktion?” är namnet på hennes
examensarbete.
Varför valde du trädgårdsavfall
som ämne?
–I grunden har jag ett stort
intresse för avfallsfrågor. Ämnet
visar på ytterligare en möjlighet
med avfall. Att du inte behöver
gräva ner det, utan ser det som en
resurs som går att använda igen.
Tommy Nyström, VD för Sysavs intressebolag, ÅGAB
är det avgörande. Det är inte automatiskt bra
att sortera och samla in ett avfallsslag, utan det
måste göras rätt och effektivt – annars är det
bättre att energiåtervinna genom förbränning.
De två översta stegen i avfallstrappan – att
återanvända och att förbygga att avfall uppkommer – är de i särklass bästa metoderna, tiotals
gånger bättre än allt annat.
– Men en av våra slutsatser är att import av
brännbart avfall är en effektiv klimatåtgärd. 2017
väntas vi importera 2,5 miljoner ton
avfall till förbränning. Det ska jämföras med att
det bara i EU 27 kommer att deponeras 140 miljoner ton, som borde behandlas på annat sätt.
Ökande avfallsmängder
Globalt ses en väldig ökning av avfallsmängderna – med så mycket som 72 procent fram till 2025.
– En stor del av ökningen sker i tillväxtländerna, men det är viktigt att veta att det fortfarande
kommer att handla om markant mycket mer
avfall per person i de rika länderna.
Av sin namne, konferencier Wester, fick Johan
Sundberg frågan hur vi ska nå de två översta
stegen i avfallstrappan:
– Vi ska nå dit genom att ta små steg i taget
och genom att informera mycket längs vägen. Vi
ska inte tro att vi kan få ner avfallsmängderna i
en handvändning – det vi kan göra är att bromsa
ökningen.
Ågab återvinner
Sysavdagen innehöll också en presentation av
Sysavs intressebolag ÅGAB – Återvinningsbar
grus, asfalt och betong – och vd Tommy Nyström berättade bland annat om den smarta produkten ”Ågab-blocket” som är stora byggklossar
gjorda av återvunnen betong.
– Återvinningen av byggmaterial står inför
stora utmaningar framöver, när husen från
1950-talet och framåt börjar rivas. Då kommer
stora mängder kompositmaterial med olika
plaster, gips och annat som blir svårt att hantera.
Samtidigt innebär det möjligheter eftersom det
kan skapa många jobb på en delvis ny arbetsmarknad, konstaterade Tommy Nyström.
14
sysav / retur nr 2.13
Årets Sysavstipendiater från vänster Tova Andersson, Sara Waxegård och och åsa järvholm, här tillsammans
med Sysav utvecklings vd stig edner, johan wester och handledare Britt-Marie Fagerström
På Sysavdagen mottog tre studenter från Lunds Universitet och deras
handledare stipendier för sina examensarbeten. Den gemensamma nämnaren är att de tre unga kvinnorna har ett brinnande intresse för avfallsfrågor som de i sin kommande yrkesbana vill omsätta till praktiskt arbete.
Text: ULlrika HOtopp
Tova Andersson, 27 år
Är nyanställd som avfallsingenjör
inom Tjörns kommun. Hon har
studerat VA-teknik vid Lunds
tekniska högskola och avslutade
med examensarbetet ”Från hage
till mage – en studie av oundvikligt och onödigt matavfall”.
Vad handlade ditt arbete om?
– Om onödigt matavfall. Uppskattningsvis 35 procent av vårt
matavfall kunde ha ätits. Jag
har undersökt hur stor del av de
svenska hushållens matavfall som
är onödigt och vilken typ av mat
som slängs mest i onödan.
Hur har du gjort studien?
– Jag har undersökt matavfall
från 5000 hushåll och gjort egna
plockanalyser på Augustenborg i
Malmö.
Vad fick du för resultat?
– Närmare hälften av det onödiga
matavfallet bestod av tillagad mat
och drygt en tredjedel var mat
som slängdes i sina förpackningar.
Detta är slöseri med resurser.
Vad hoppas du att ditt arbete ska
kunna leda till?
– Jag hoppas att man kan använda
min information till att inte bara se
Foto: Martin Lindeborg
matavfall som möjlig energikälla,
utan hitta metoder för att få fler
att äta den mat som köps in. Det
slängs mycket frukt och grönt.
Innan de blir för dåliga går de att
ta tillvara, som att bananer kan
frysas för att sedan användas i en
smoothie.
Vad ska du göra med stipendiet?
– Jag har köpt in en Kitchen Aid
för jag älskar att baka. Och jag
tänker äta upp allt jag bakar!
Sara Waxegård, 27 år
Bor i Lund där hon studerat
miljövetenskap vid universitetet.
Hur gick du till väga i din studie?
– Det var tre bitar. Jag läste litteratur kring avfallshantering och
biogasproduktion. Sedan pratade
jag med experter på området, som
biogastekniker och personal på
Lunds renhållningsverk. Syftet
var att lära mig om det går att
göra biogas av trädgårdsavfall,
vilka delar man kan använda och
om det behövs förbehandling.
Till sist gjorde jag en kvalitativ
enkätstudie riktat till kommuner
och kommunens avfallsbolag som
redan har sortering av trädgårdsavtal. Det var ungefär 100 kommuner totalt.
Vad fick du för resultat?
– Jag kom fram till att man
behöver ett sorterat trädgårdsavfall om det ska kunna användas
till biogas. Framförallt fungerar
”mjukt trädgårdsavfall”, gräs,
löv och fallfrukt. Det behöver
skiljas från grenar och ris på
återvinningscentralerna.
Hur ska du använda pengarna?
– Jag vill hitta på något kul i
sommar. Kanske en resa.
Åsa Järvholm, 27 år
Bor i Lund och studerade ekosystemteknik vid Lunds tekniska
högskola. Sedan i fjol arbetar
hon som miljökonsult på Tyréns
i Malmö där hon även skrev sitt
examensarbete: ”Utformning av
avfallsutrymmen i sjukhusmiljö
baserat på individens drivkrafter
och hinder för källsortering –
Fallstudie på urologiska mottagningen, SUS Malmö”.
Hur kom du in på detta område?
– Avfallsfrågor valde jag att
specialisera mig på tidigt. Jag tog
kontakt med Tyréns som hade
ett intressant projekt tillsammans
med Region Skåne och presenterade ett förslag på en studie
för mig. Sedan var jag med och
utvecklade frågeställningen.
n
Vad var särskilt intressant?
– Det var en hel del miljöpsykologi i detta och människors beteenden har alltid intresserat mig. Det
är viktigt att fokusera på individen och dess beteende, snarare än
tekniska lösningar.
Hur ser det ut inom sjukvården?
– Jag intervjuade personalen
på en specifik avdelning, mätte
avfall och bevakade deras beteenden. Det jag upptäckte var att
det inte alltid är så att människor
faktiskt gör det de säger att de
gör. När jag tittar på avfallet så
har många inte gjort allt som är
möjligt för att sortera så mycket
som möjligt.
Hur ska du använda pengarna?
– Jag funderar på elcykel för att
kunna ta min hund till sitt dagis
på ett smidigt, miljövänligt vis.
Sysavstipendiet
Sysav delar årligen ut stipendier för att stimulera
ökad kunskap inom avfallshantering och återvinning.
Stipendiekommittén utgörs av styrelsen för
Sysav Utveckling AB, Sysavs helägda dotterbolag
för forskning och utveckling.
Den totala stipendiesumman är 50 000 kronor.
nr 2.13 Sysav / retur
15
Industri AB
Box 503 44, 202 13 Malmö
Farligt avfall - säkert hanterat.
Vi gillar inte när det blir onödigt spännande. Därför transporterar vi alltid farligt avfall så säkert som
möjligt – med LOTS Miljösystem och utbildade chaufförer. Specialbehållarna finns i flera storlekar
och för flera avfallsslag, bland annat spillolja, oljefilter, färgburkar, glykol och andra vätskor.
Ta inga risker. Kontakta våra avfallsrådgivare för en genomgång av ditt
företags farliga avfall så berättar vi hur vi säkert och miljöriktigt tar hand om det.
Ring 040-635 19 00 eller besök sysav.se/farligtavfall.