Transcript 75 år - 2012 - Kungsgärdets småstugeförening

Kungsgärdets
småstugeområde
1937 - 2012
0
Kungsgärdets småstugeområde firar 75 år
För 75 år sedan - i oktober 1937 – flyttade 308 personer in i 88
nybyggda småstugor i Kungsgärdet. Området är idag levande
och attraktivt och är både oförändrat och förändrat. Oförändrat
i det stora när man tittar på det utifrån, på avstånd. Men
mycket förändrat i det lilla och inte minst i själva
byggnaderna, ibland med utbyggnader för att passa dagens
boende.
Nu har alltså 75 år gått och vi ger en bakgrund till varför och
hur Kungsgärdets småstugeområde tillkom.
Vi ger en inblick i hur vi har det i vårt område med utbyggnader och ombyggnader, ett Kungsgärde som passar dagens
och förhoppningsvis morgondagens invånare. Detta gör vi i
form av tre samtal med fastighetsägare som på olika sätt byggt
ut och byggt om. Vi hoppas att detta kan stimulera och ge
idéer.
Vi ger också tillbakablickar. 1937 fanns klara villkor för hur
byggnader och tomter fick se ut. Villkoren ser annorlunda ut
idag och ger större möjligheter till förändring. Det skriver vi
om.
Det är också intressant att se på det som med ett modernt
uttryck kallas infrastrukturen, sådant som affärer och skolor
och hur sådant förändrats över åren.
Småstugebladet som kommer ut två gånger varje år har funnits
i tjugo år. En kavalkad i text och bild från de olika årgångarna
presenteras.
Omslagsbild från Tegelgatan 45.
Tryck - Kopieringshörnan Uppsala 2012-10-22, 300 ex
1
Vi hoppas att denna lilla skrift ska vara till glädje och nytta för
oss alla som slår vakt om de värden som finns idag i vårt
område och där varsamma förändringar som bevarar
karaktären kan göra området attraktivt även i framtiden.
Uppsala i oktober 2012
Berndt Englund Ingemund Hägg
Tegelgatan 35
Läbygatan 8
*********
Vi tackar alla som bidragit med underlag för denna skrift.
Material, som vi samlat på oss och som inte ryms i skriften har
vi lagt upp på Kungsgärdets Småstugeförenings hemsida med
adress www.kungsgardet.se. Se mer om det i avsnittet "Mer att
titta på och läsa".
Vi tackar också bibliotekarie Gunilla Fällman, Uppsala- och
Upplandssamlingen vid Uppsala stadsbibliotek, och antikvarie
Agnetha Pettersson, Upplandsmuseet för hjälp med underlag
och bilder.
Avsnitt där författare inte angivits har skrivits av Ingemund
Hägg .
Vad omfattar Kungsgärdets småstugeområde?
1937 avgränsades Kungsgärdets småstugeområde av
Hagundagatan, Tegelgatan, Arosgatan och Läbygatan. Det var
där som 88 småstugor byggdes 1937.
2
1947-49 tillkom 64 hus i det område som avgränsas av
Arosgatan, Tegelgatan, Birkagatan och Läbygatan.
Detaljplanen för det området dateras till 1944. Det handlade
fortfarande om småstugor men de fick inte en lika enhetlig
utformning som de som byggdes 1937.
1953 påbörjades byggnationen av 16 hus längs Karlsrogatan
varav sex var 1½ planshus och de fyra hus som ligger väster
om lekparken längs båda sidor om Arosgatan.
Redan i slutet av 1940-talet hade vid hörnet av Karlsrogatan
och Hagundagatan tillåtits två stycken tvåvåningshus.
Skiss över Kungsgärdets Småstugeområde med omgivningar. Anna Englund
3
Det finns också ett annat Kungsgärde, inte att förblanda med
småstugeområdet. Det är det villaområde som avgränsas av
Krongatan, Karlsrogatan, Hagundagatan och Bergagatan.
Det har namnet Kungsgärdets egnahemsområde. Huvuddelen
byggdes 1925-31 med byggnader ritade av stadsarkitekten
Gunnar Leche.
Flygfoto 1950. Den nybyggda Bergaskolan och "Egnahemsområdet i
förgrunden, med vårt "Småstugeområde" söder därom. Foto Oscar Bladh
Hur skulle småstugeområdet se ut 1937 och hur ser det ut
idag?
”Husen skulle verka i grupp, de var inga individer. Leche lade
ut långsmala kvarter längs svagt böjda gatuaxlar, som följde
konturerna av omgivande avgränsningar. Långgatorna var
4
smala. Korsande axlar hade en kontrasterande bredd, smala
gångstråk eller en vidare passage och genomfart, i båda fall
med skärningar som vidgade sig och skapade rymd inom
området – lekplats eller ett ”affärstorg” (som dock blev
bebyggt). Stugorna blev lagda i grupper om 10 eller 12, där
gruppen hörde samman över gatan, inte inom kvarteret.”
(Bergold 1985, s. 244). På långgatorna har det funnits
trottoarer på den ena sidan, dessa trottoarer togs dock bort
under 1960-talet. På Läbygatan finns den kvar och Bergagatan
har ju trottoarer på båda sidorna.
Kvarteren är oförändrade. Området är i stort sig ganska likt
med samma karaktär som vid starten. Men byggnader och
tomter har förändrats. En förändring är att det nu utefter delar
av Bergagatan och Arosgatan finns höga parkträd (björk) som
enligt intentionerna inte skulle finnas i området eftersom det
skulle bryta mot idén med öppenhet utan avskärmande
avgränsningar.
Hur skulle tomterna se ut 1937 och hur ser de ut idag?
”Till den byggda enhetligheten kom den planterade ordningen.
Småstugebyrån tillhandahöll olika alternativ till planering av
tomterna. I köpekontraktet var inskrivet att staket och plank
inte fick förekomma; tomterna avgränsades istället med
häckar. Vidare skulle enligt bostadskommittén ”endast
fruktträd och buskar men inga höga parkträd få förekomma på
tomterna. Härigenom skulle småstugekvarterens inre område
bliva öppna och ljusa samt förlänas karaktären av sammanhängande trädgårdar.” (Bergold 1985, s. 244). Tomterna höll i
5
genomsnitt 440 m2 för den mindre stugtypen och 520 m2 för
den större typen.
Idag tar byggnader en större andel av tomtytan och karaktären
blivit mer varierande. Häckar har på en del ställen ersatts av
staket och låga plank förekommer på en del ställen. Bland
träden märks inte längre bara fruktträd utan även andra lövträd
och barrträd, vissa nu ganska höga och egentligen stridande
mot intentionerna med området.
Hur skulle byggnader se ut 1937 och hur ser de ut idag?
Två stugtyper tilläts. Den mindre stugan (Typ I) på 55 m2 hade
ett vardagsrum på 15 m2, ett mindre rum (kammare) på 6 m2
samt "ett korridorkök med ljus matplats inrymt på 8.5 m2, det
hade avsiktligen gjorts litet för att man inte skulle kunna
utnyttja det som sovplats.” I den större stugan (Typ II) på 66
m2 var vardagsrummet på 21 m2 och det minsta rummet på 8.6
m2. (Bergold 1985, s 242). Husen hade ljus ton i sina färger,
fasader i locklistpanel, skärmtak över en dörr försedd med
träljus ribbpanel, och med karm (Bergold 1985, s 244). Enligt
andra uppgifter kunde dörrarna även vara släta. Garage kunde
man få tillstånd att bygga i källarplanet.(Instruktionsboken, s
68).
Intressant är bestämmelserna om färgen på husen. ”Målningen
utföres med färdigblandad färg, som tillhandahålles genom
förrådet. Vilken kulör, färgen skall ha, bestämmes av stadens
egnahemsarkitekt.” (Instruktionsboken, s. 60). Minnesgoda
personer menar att det rörde sig om fem kulörer och att
intilliggande hus inte fick ha samma kulör.
6
De byggnader som tillkom i området söder om Arosgatan,
hade redan från början en friare stil än 1937 års byggnader.
Och byggnaderna utefter Karlsrogatan är visserligen
huvudsakligen envåningshus men avviker individuellt från den
mer enhetliga bebyggelsen i övriga delar av småstugeområdet.
I hela området har mycket förändrats. Garage var sparsamt
förekommande till en början och har tillkommit liksom
carports. Friggebodar av olika slag är flitigt förekommande.
Många stugor har förlängts och andra har fått tillbyggnad i
vinkel. Källaren har i många fall kommit att inredas med
sovrum och gillestugor. Byggnadshöjden är dock oförändad.
Flygfoto 1947. "1947-området" under produktion, och de två husen i korsningen Hagundaoch nuvarande Karlsrogatan är på plats. Bergaskolan är ännu inte byggd och landsbygden
breder ut sig i bakgrunden, där även järnvägen Uppsala - Enköping skymtar.
Foto Oscar Bladh.
7
Stora tankar blir små hus
av Henrik Ericson, Tegelgatan 37
När Anna-Klara, Harald och jag flyttade in på Tegelgatan
2004 berättade vår granne Berndt Englund lite kort om husens
historia. Han nämnde att köket var avsiktligt litet för att man
inte skulle tillbringa för mycket tid i kökssoffan. Kökssoffan
skulle helt enkelt inte få plats.
Jag blev nyfiken på idéerna bakom byggandet av husen och
när jag fick möjlighet att skriva en magisteruppsats i historia
valde jag att skriva om småstugorna.
Den första av många motioner om att bygga småstugor i
Uppsala lades fram av socialdemokraterna redan 1929 och
sedan tog det sju år för kommunen att komma fram till
beslutet. Man kan se beslutet som en kompromiss mellan
liberalerna och socialdemokraterna. Småstugebyggandet var
inte en renodlad planekonomisk bostadspolitik utan hade
inslag som tilltalade både liberaler och socialdemokrater.
Byggherren och ägaren var samma person och ägandet skulle
vara privat och individuellt, vilket tilltalade de liberala.
Socialdemokraterna tilltalades av den kommunala
helhetssynen som innebar ett stort byggprojekt på 88
fristående villor och att kommunen kunde hjälpa ambitiösa
arbetare till en bättre bostad.
Kompromissen i Uppsala speglar en nationell utveckling.
Många borgerliga debattörer argumenterade för det privata
ägandet. De menade att om man ägde sin bostad underhöll
man den och fokus kom att ligga vid familjen och hemmet mer
än arbetet och arbetskamraterna. Med en trevlig hemmiljö
behövde mannen inte hålla till på krogen på kvällarna och
supa, eller ännu värre, diskutera politik och bli revolutionär.
Det privata ägandet borgade för en arbetarklass och lägre
8
medelklass som fann sig tillrätta i det framväxande
folkhemmet. Klasskampen och revolutionstankarna tonades
ner i den nya socialdemokratin såsom den formades av PerAlbin Hansson.
1928 karaktäriserade han i ett tal i riksdagen idealsamhället
som det goda hemmet med orden:
I det goda hemmet råder likhet, omtanke,
samarbete, hjälpsamhet. Tillämpat på det stora
folk- och medborgarhemmet, skulle detta betyda
nedbrytandet av alla sociala och ekonomiska
skrankor, som nu skiljer medborgarna i
privilegierade och tillbakasatta, i härskande och
beroende, i rika och fattiga, besuttna och
utarmade, plundrade och utplundrare.
Per Albin Hansson talade även om orättvisorna i Sverige och
hur vissa bor i palats medan andrar bor ”i sina kolonistugor
även under den kalla vintern”.
Stockholmsutställningen 1930 visade den nya funktionalismen
där bostadspolitik handlade om mycket mer än att bara bygga
vackra bostäder. Arkitekterna bakom utställningen lanserade
en helhetssyn på boende där funktion skulle komma före
gamla nationalromantiska tankar om bostäder i klassisk stil
där bostadens utseende var viktigast. De frågade sig retoriskt
vad som är vackert och vem som ska avgöra det? I skriften
acceptera (med liten begynnelsebokstav) beskrev dessa
tongivande arkitekter de nya idéerna. Hus ska vara ljusa,
luftiga och ha modern utrustning såsom rinnande vatten, el,
vattenklosett, tvättstuga och badrum. Trädgården ska kunna
användas för att odla potatis och andra nyttoväxter samt
innehålla flera fruktträd. Författarna hyllade småstugeidén
som ett bra exempel på de nya idéerna.
9
Krispolitiken som socialdemokraterna och bondeförbundet
inledde 1933 för att komma tillrätta med arbetslösheten och
bostadsbristen innebar att regeringen snabbt tillsatte
utredningen den bostadssociala undersökningen. Här satt
många ledande bostadsdebattörer och arkitekter som
propagerade för funktionalism och en bostadspolitik byggd på
förnuft. Genom bättre bostäder tänkte man sig att människor
skulle bli friskare och i förlängningen mer produktiva. Det var
en slags social ingenjörskonst som inte såg några
begränsningar för hur långt samhället kunde reglera livet för
vanliga människor. Hemmet skulle anpassas efter människors
behov och byggas i enlighet med den senaste forskningen.
Experter visste bättre än vanliga människor hur de borde leva.
När Alva och Gunnar Myrdal publicerade sin bok Kris i
befolkningsfrågan 1934 slog den ner som en bomb i
bostadsdebatten. De beskrev den svaga befolkningstillväxten i
Sverige och menade att orsaken var de usla bostäderna. Att
”den svenska folkstammen” var hotad och att dåliga bostäder
kunde leda till epidemier var en varningsklocka för alla. Nu
kom partierna, från höger till vänster, att omfamna en större
statlig styrning av bostadspolitiken.
Småstugorna är en tydlig manifestering av den nya
bostadspolitiken med folkhemmet som ideal. Området
präglades av tydliga ambitioner på enhetlighet och sundhet.
Trädgårdens fruktträd och häckar var tydligt angivna och
rummens utseende standardiserade.
Hur blev det då med de nya husen när de var färdiga? Jo,
köken blev små men många tog bort en del av de fasta
köksskåpen för att få plats med en kökssoffa. Men det var inte
så att man satt i sin kökssoffa särskilt länge. Alle Rudström
berättade om sin pappa som efter middagen kunde nicka till i
tio minuter för att sedan ge sig ut och fortsätta arbetet på huset
10
eller hjälpa andra som behövde hjälp. Husen var privata och
boendet individuellt men att man hjälpte varandra var
självklart.
Småstugorna är en tydlig manifestering av det nya
folkhemmet präglat av individualism och privat men även med
starka inslag av gemenskap och omtanke.
Samtal med tre husägare
av Berndt Englund och Ingemund Hägg, foto Berndt Englund

Hos Anna Fredlund och Ingolf Pääjärvi på Tegelgatan 45
Bakom fasaden mot gatan till Annas och Ingolfs hus döljer sig
en hel del ombyggnad. När vi frågar om vad som varit bäst
säger Anna: ”Källaren!”
Anna och
Ingolfs sovrum i förgrunden.
Barnen
Kevin och
Kalle har
varsitt rum
mot gatan.
De flyttade in i februari 2009 och kom så småningom på att
det behövdes fler sovplatser än vad som rymdes på
våningsplanet. Och då uppkom idén om källaren. Den borde
rymma en hel del. Avsikten var att i källaren få in ett stort
11
badrum, en tvättstuga som inte behövde vara så stor och sedan
utrymmen för många sängplatser. Anna: ”vi gjorde egna
skisser för hur det borde bli”
I källaren
inryms
också ett
rymligt
badrum
Att lägga golvvärme ovanpå betonggolvet skulle innebära för
låg takhöjd, och bland annat risk för fuktskador om man inte
först anlägger golv med ordentlig isolering där under . Ingolf:
”vi engagerade en firma som bilade bort betonggolvet, som
bara var mellan 5-10 cm tjockt och grävde bort ungefär 20 cm
lera.
Anna och
Kevin
inspekterar
ombyggnaden
av källaren.
Foto Ingolf
Pääjärvi
12
Foto Ingolf
Pääjärvi
Lerklumpar och betongbitar sögs ut med en jättedammsugare
på en stor lastbil. Därefter placerades cellplastskivor i grundet,
omlott i två lager och ovanpå det en fiberduk. En rörfirma lade
sedan ut rör för golvvärmen och en elfirma drog elrör. Ovanpå
allt detta en specialbetong som kunde torka ut på kanske sex
månader (vanlig betong tar längre tid på sig). Vi anlitade en
betongfirma som hällde ut betongen och jämnade ut. Jag la
sedan, när betongen var torr, själv på ett ljust trägolv (ask). I
det som skulle bli duschrum och tvättstuga la vi klinkers. Till
det anlitade en kompis, sedan satte vi kakel på väggarna i
duschrummet"
Anna: ” På det här sättet hade vi ett stort allrum, ett duschrum
och en tvättstuga. Golvvärme och ingen källarlukt gjorde det
bra att sova i källaren. Lite senare delade vi in allrummet i två
mindre sovrum för barnen och ett större för mig och Ingolf.
Och det fungerar utmärkt för oss alla - för sovandet, badandet
och tvättande.”
Hur lång tid tog det hela? Ingolf: ”Jag tror vi började lite smått
redan i februari 2009 och det hela var klart före årsskiftet. Vi
hade flera firmor inblandade och la också ner egen tid. Det är
13
svårt att säga hur mycket hela källarombyggnaden kostade.
Men det kan kanske röra sig om 250000 kr (2009 års priser).”
Behöver man bygglov eller byggnadstillstånd? Ingolf: ” Om vi
hade ändrat på bärande delar hade vi behövt byggnadstillstånd
men det gjorde vi inte hos oss.”
Både Anna och Ingolf anser att det hela blev mycket bra. Man
tog en etapp i taget och tog sedan ställning till hur man skulle
gå vidare. Bra var att man anlitade välrenommerade
hantverkare för sådant som rör-, el- och betongarbeten. ”Det
rekommenderar vi alla att göra även om man har en del
kunskap på området själv.”

Hos Hasse Jonsson och Sara Jönsson på Tegelgatan 57
Vitt, putsat hus möter besökaren från gatan. I vinkel ser man
en utbyggnad. När Hasse och Sara flyttade in år 2000,
ytrenoverade de väggar och golv. Ett nytt kök blev det också i
stora sovrummet som vätter mot baksidan. Det lilla gamla
köket blev sovrum för vår flicka som föddes våren 2001. Efter
ett antal år började de fundera på en utbyggnad, de mätte och
ritade. Sara och Hasse, som har egen byggnadsfirma, byggde
modeller för att se hur det kunde bli. En vinkelutbyggnad var
vad de hade tänkt sig. Tillsammans med en arkitekt tog
planerna alltmer form. Hasse: "Arkitektens förslag var ett rum
på 29 m2 (utvändigt mått) och med en utstickande del på ca 2
m utanför norrgaveln. Det gjorde också att vi fick ett fönster
mot gatan, det blev en mycket bra lösning och var inget vi
tänkt på i våra modeller. På det sättet fick vi också fönster i
alla fyra riktningarna.
14
Utbyggnaden sett
från
trädgårdssidan.
Vi ville ha ett nedsänkt vardagsrum i förhållande till golvnivån
i huset för att komma närmare marknivån där en altan skulle
knyta an.
Intervjuare
Ingemund i
förgrunden,
därbakom det
nya köket
med den
omtalade
trappen.
Men det här med lägre golvnivå var knepigt att få tillstånd till,
eftersom Byggnadsnämnden krävde en handikappanpassning
med hiss eller ramp, till slut löste det sig ändå."
Sara tyckte det var svårt med olika tillval t.ex. fönster där de
till slut valde en typ med samma stil som i huvudbyggnaden.
15
En vy över
tillbyggnaden som
ligger i nära
markplan.
Hasse: ” Jag är ju snickare så jag byggde allt själv. Vi satte
igång våren 2010 och till jul var vardagsrummet klart. Det
gamla vardagsrummet fick bli matplats i anslutning till köket
som vi renoverade 2011. I samband med att vi bytte samtliga
golv lade vi in golvvärme. För el, gjutning och putsning på
ytterväggar tog vi hjälp.”
Sara: "Tyvärr fick ett äppelträd stryka på foten, men i övrigt
var det bara lite gräsmatta som försvann."
Sara: ” Vi har nu förutom det nya rummet ett stort kök med
anslutande matrum och två små sovrum i våningsplanet för
barnen. Vi vuxna har ett sovrum i källaren tillsammans med
gästrum, toalett tvättstuga och TV-rum. Vi byggde tidigare
också en ny yttre källartrappa på gaveln, det har också blivit
familjens huvudingång med ett grovutrymme. Det känns som
att vi har bra utrymme för oss fyra. Det är svårt att ange
kostnaderna för utbyggnaden eftersom så mycket var
egenarbete.
16
Men materialet kostade kanske ett par hundra tusen kronor.
Blev det som ni ville? Sara: ” Ja vi skulle inte ha gjort något
annorlunda eller byggt på annat sätt!”
Hasse: ” Det var bra att ha en arkitekt inkopplade, det råder vi
alla att göra. Jag tror också att de som funderar på utbyggnad
här i området ska knacka på hos andra och be att få se hur de
har byggt".

Hos Inger och Peter Eriksson på Läbygatan 13
Peter och Ingers hus ger ett ursprungligt intryck, trots att huset
fått en ganska stor utbyggnad åt norr. De flyttade 1999 in i ett
hus som var i stort behov av renovering. Dessutom fanns det
behov av att bygga till huset. Med två stora barn behövde de
ytterligare två sovrum, ett villkor vid köpet var att det fanns
tillstånd att bygga ut.
En vy från Inger
och Peters tillbyggnad, här från
deras sovrum,
som vetter ut mot
trädgården.
Inger: ”Vi ritade själva utan arkitekthjälp.” Det blev en
utbyggnad på 33 m2, med två sovrum placerade i vinkel mot
den befintliga byggnaden. "Mellan sovrummen byggde de en
17
toalett med dusch." Vi kunde därför riva den ursprungliga
toaletten i hallen, vilket gjorde att vi kunde bygga ett större
kök, som vi byggde 2000, då vi även rev skorstenen."
Köket ligger
kvar på samma
plats med
fönster mot
gatan. Men nu
betydligt större,
när skorstenen
samt toaletten i
hallen rivits.
”Vi passade på att gräva källare under utbyggnaden” säger
Peter. ”Vi lejde för grävning och gjutning av bottenplatta där
vi lade in golvvärme. Även för el och rörmokeri lejde vi
hantverkare”. I övrigt byggde de själva och sönerna hjälpte
till. Familjen hade tidigare fått erfarenhet av husbyggnation
när de byggde en 1½ plans villa i lösvirke, så de kände inget
problem med att bygga det mesta själva.
Förutom utbyggnaden så fanns det ett stort behov av att
åtgärda fasaden, vilken hade plastpanel, därunder en putsad
yta ovanpå den ursprungliga träfasaden. Hela huset fick en
enhetlig panel i ursprunglig stil samtidigt som vi
tilläggsisolerade. De målade med en ljus färgton som liknade
de ursprungliga färgerna Vid omläggning av taket var röda
tegelpannor en självklarhet. I samband med att skorstenen revs
byggde de in ett nytt ventilationssystem i hela huset. Trots
ombyggnaderna har Peter och Inger lagt ner stor möda på att
18
bibehålla den ursprungliga karaktären.
Den nya källaren har ett något nedsänkt golv, viket skapade en
bättre takhöjd. Här finns ett stort badrum och en imponerande
hemmabioanläggning, och även här har de byggt det mesta
själva.
Den
imponerande
hemmabioanläggningen
inryms i den
nya utbyggnadens källare.
”Det var bra att vi även byggde ut källaren under
tillbyggnaden, den har vi haft stor nytta av. Speciellt när
pojkarna bodde hemma, men även nu när man vill avnjuta en
bra film. "tillade Peter.
De känner sig mycket nöjda, allt blev som de tänkt sig, och
även de konstaterar att allt tog längre tid än vad de tänkt sig,
men det var det värt!
Ett nöjt par på
trappen till
sitt hus på
Läbygatan 13.
19
Vad säger detaljplanen 2008?
2008 fick Kåbo-Kungsgärdet en ny detaljplan. Den omfattar
dels Kungsgärdets egnahemsområde, dels Kungsgärdets
småstugeområde.
Vi lyfter här fram de föreskrifter och råd som planen
innehåller för småstugeområdet. Det gäller enligt planen att slå
vakt om områdets karaktär med olika slag av restriktioner för
byggandet. Vi tycker villkoren är rimliga och inte hämmande
för utveckling och förnyelse. De skiljer sig åt i vissa
avseenden för de tre olika delarna av småstugeområdet. Se
skissen på sid 3.
Att tänka på när man bygger nytt och bygger till
Det finns gränser för hur mycket av tomtarean som får vara
bebyggd. Det rör sig om mellan 20 och 25 procent.
Huvudbyggnad ska ha minst ett visst angivet antal meter till
tomtgräns mot granne. Efter dennes medgivande får ena
kortsidan placeras i tomtgräns (således inte båda kortsidorna).
Bostadsdel i huvudbyggnad får ej byggas samman med
bostadsdel i huvudbyggnad på granntom.
Vid nybyggnation ska den ursprungliga bebyggelsens volym,
placering och takform efterföljas. Taktäckning ska bestå av
röda takpannor i tegel eller betong. Det finns gränser för
högsta nockhöjd och största taklutning.
20
Trappa och enklare överbyggnad av trappa får för
småstugorna uppföras på mark som egentligen inte får
bebyggas. Detta betyder att en trappa till entrédörren och ett
enklare tak över denna får byggas på den förgårdsmark som på
plankartan är markerad med prickar.
Var varsam med de befintliga husen
För småstugorna gäller följande.
”Småstugeområdet är arkitektoniskt av intresse och
stadsplanemässigt av mycket stort intresse. Samtidigt är
området social- och kulturhistoriskt av mycket stort intresse.”
En stor del av bebyggelsen har förändrats sedan uppförandet
varför det är särskilt viktigt att värna om de karaktärsskapande
faktorerna som de uttrycks i gällande detaljplan från 2008:
 Röda takpannor - som utöver att det ger karaktär är en
sammanhållande faktor för området. Takpannorna ska
vara av tegel eller betong.
 Tvåluftsfönster utan spröjs - typiskt för
funktionalistiska hus.
 Fönster som ligger i liv med fasaden.
 Lätta entrétak och stålrörstrappräcke – dessa ska om
möjligt bevaras eller ersättas med lika ursprungliga.
 Socklar som går upp till ovansidan av källarfönstren.
21
Flygfoto 1950. Delar av vårt småstugeområde. Husen längs Karlsro- och Arosgatan
från 1953, är inte byggda. Lekplatsen har en central plats och har en något annorlunda
utformning än i dag. Foto Oscar Bladh
Småstugebladet - en uppskattad bytidning
Ständige redaktörn kallar sekreteraren i småstugeföreningen
Hasse Nohldén mig för. Det stämmer då jag är den första och
hittills enda utgivaren av Småstugebladet. Det startade 1992.
Som motorskribent och redaktör för personaltidningen på mitt
dåvarande jobb tyckte jag att vi borde ha en ”bytidning” för
vårt bostadsområde.
Det har hela tiden varit med enkla medel som arbetsredskap.
Till en början på skrivmaskin. Bilder och text klipptes ihop för
hand och klistrades in på sidorna. Efter kopiering viktes och
22
häftades tidningen för hand med hjälp av goda vänner i
styrelsen och så gör vi alltjämt i dag.
Nu har det gått 20 år sedan starten med två nummer varje år.
Alltså har inalles 40 nummer producerats på Kvarnbogatan 8.
Deadline är alltid april och oktober. Det har jag aldrig missat.
Här ett litet axplock från de gångna åren. Håll till godo och
trevlig läsning.
Gunnar Flodén, redaktörn
23
24
25
26
27
Affärer, skola och annat i området under de första
årtiondena
Där Bergaskolan nu ligger fanns en bondgård med
benämningen Berga 1. Gården karakteriserades som lägenhet
vilket kunde tyda på att det var en mindre gård.
28
Berga gård 1 sedd ungefär från korsningen Wallerius- och Thunbergsvägen.
Foto Gunnar Hägg 1939
Bergaskolan byggdes 1948-49, ritad av stadsarkitekten Gunnar
Leche. Han hade också tankar på att bygga ett medborgarhus
på skolgården. Skolan bestod av en lång svagt svängd
byggnad (liksom gatorna i vårt område) parallell med
Norbyvägen och med täckt rastgårdsflygel mot söder i riktning
ut mot Norbyvägen. Flygeln skiljde småskolan från
folkskolan. I början av 1960-talet tillkom tillbyggnader norrut.
Om skolans värde skriver man: ”Arkitektoniskt och
konstnärligt sett hör Bergaskolan till de mest genomarbetade
skolor som byggts i Uppsala. Skolan är i stort sett bevarad i
originalskick. Den har ett stort kultur- och arkitekthistoriskt
värde.” Dellbeck 2001. Det kan vi Kungsgärdesbor vara stolta
över att ha i vår direkta närhet!
Den för boende i småstugeområdet viktigaste livsmedelsaffären var Kooperativa (senare Konsum) som byggdes i slutet
av 1930-talet. Affären uppfördes efter ritningar av
Kooperativa förbundets arkitektkontor.
29
Foto Axel Sagerholm 1942
Som framgår av bilden hade den tre entréer: Den högra för
mjölk och bröd, mitten för specerier och den vänstra för
charkuterier. I källaren fanns ett mangelrum. Affären lades
ned år 1988. Kungsgärdesborna tog i växande grad bilen till
köpcentra med större utbud. Det gick inte att få lönsamhet för
lilla affären.
Efter omfattande ombyggnad finns där nu en förskola med
Föräldraföreningen Berga Montessoriförskola som huvudman.
Det fanns två andra affärer i närområdet. Sandins (Sven-Olof)
Speceri-, Mjölk- och Matvaruaffär låg i hörnet av Norbyvägen
och Hagundagatan. I byggnaden Krongatan 15 fanns en tredje
livsmedelsbutik.
En liten kiosk med tidningar, tidskrifter och godis fanns i
hörnet av Thunbergsvägen och Krongatan, intill nuvarande
kyrkogården.
Telefon var inte så vanlig i slutet av 1930-talet. En
telefonkiosk i hörnet av Bergagatan och Hagundagatan gjorde
länge tjänst.
30
Bror Hjorts hus vid Norbyvägen mitt emot Bergaskolan
ritades 1943 av arkitekten Hummel-Gumaelius och var bostad
för Bror Hjort fram till hans död 1968.
Från 1978 är det ett levande och spännande museum med inte
minst barnaktiviteter.
Slutligen vill vi nämna den pärla för oss som närliggande
Stadsskogen utgör. Den är nu naturreservat som bör borga för
fortsatt bevarande.
Ett flygfoto troligen från 1947-50, med Ekeby bruk i förgrunden, med dess
omgivande lertäkter och vårt småstugeområde i bakgrunden. Okänd fotograf
31
Mer att titta på och läsa
Information finns på Kungsgärdets småstugeförenings
webbplats www.kungsgardet.se. Där hittar du bland annat:
- 50-årsskriften om Kungsgärdet Uppsala Stads
småstugebyggen 1937 1987. (Ett något missvisande namn på
skriften). Där finns bl.a. inslag om hur småstugeområdet
tillkom, originalritningar och berättelser från några som var
med och fotografier från den tiden.
- 60-årsskriften Vi på Kungsgärdet, jubileumsskrift 19371997.
Där finns inslag om åren som gått och gamla minnen av den
tidens nybyggare fram till 1997 och några dokument från -37.
- En del gamla dokument, foton och filmer.
Hemsidan kommer efterhand att kompletteras med fler
historiska dokument och bilder såsom:
Uppsala stads småstugebyggen 1937, en åttasidig broschyr där
staden presenterar småstugeprojektet på Kungsgärdet, tryckt
1936.
- Uppsala stads småstugebyggen. Instruktionsbok. Allmänna
anvisningar och föreskrifter. Den ger mycket detaljerade
anvisningar för hela byggprocessen på hela 85 sidor. Tryckt i
Stockholm 1937. Uppsalaversionen är helt enkelt
Stockolmsversionen med ett antal stycken överstrukna för
hand – stycken som inte har relevans för Uppsala.
- Denna skrift "Kungsgärdets småstugeområde 1937 - 2012"
32
- Alla historiska bilder i denna skrift, samt ett antal foton som
inte fick plats.
Länkar till:
- Ericson, Henrik, Stora tankar blir små hus. Den politiska
bakgrunden bakom byggande av småstugor i Uppsala 19291936. Magisteruppsats i historia, Historiska institutionen vid
Uppsala universitet 2012
- Detaljplan för Kåbo – Kungsgärdet som trädde i laga kraft
11 januari 2008. Den innehåller kartor med planbestämmelser
för Kungsgärdets småstugeområde och föreskrifter angående
förändringar i befintliga byggnader och uppförande av nya
byggnader och tillbyggnader.
- Uppsala- och Upplandssamlingen vid Uppsala stadsbibliotek,
med länk till ett antal av de flygfoton som finns i skriften.
Dessutom finns andra böcker och skrifter som berör vårt
småstugeområde, exempelvis:
- Bergold, Carl Erik, Bostadsbyggande i Uppsala 1900 – 1950
– en aspekt på folkhemmets framväxt. Acta Universitatis
Upsaliensis. Uppsala 1985. På sidorna 239 – 245 beskrivs
Kungsgärdets småstugeområdes tillkomst och framväxt.
- Dellbeck, Johan, Skolhus i Uppsala kommun, Kulturhistorisk
byggnadsinventering. Upplandsmuseet 2001.
Vi lämnar nu gärna stafetten till de som framöver vid lämpligt
jubileum är beredda att skriva mer om den del av området
som tillkom i andra hälften av 1940-talet.
33
Flygfoto från Detaljplanen 2008. Hela småstugeområdet med
omgivningar.
34
Flygfoto 1950. Lasseby i förgrunden och med huvuddelen av vårt småstugeområde, förutom de delar som byggdes 1953.
Foto Oscar Bladh
35