Transcript HANDBOK OM EMPOWERMENT FÖR ESF

HANDBOK OM EMPOWERMENT FÖR ESF
ESF:s lärande nätverk om Empowerment & Inclusion
September 2012
HANDBOK OM EMPOWERMENT FÖR ESF
ISBN: 978-91-87051-19-7
Text: The ESF Learning Network on Empowerment and Inclusion
Svensk översättning: Camilla Dahrén
Grafisk form: Erik Davidsson
Första upplagan 2013
© 2013 Arbetsmiljöforum i Norden AB / Tema Likabehandling
Distribution: www.temalikabehandling.se/material
Att sörja för de fattiga är det sanna testet på civilisation.
Samuel Johnson, 1770
Empowerment innebär att öka förmågan och möjligheten för
fattiga människor att delta i, förhandla med, kontrollera, och
hålla de myndigheter och institutioner, som påverkar deras liv,
ansvariga... Eftersom fattigdomen är flerdimensionell behöver
fattiga människor en rad förmågor och möjligheter på individuell nivå (som hälsa, utbildning och boende) och på kollektiv
nivå (som förmågan att organisera och mobilisera för att gemensamt agera för att lösa sina problem).
Världsbanken, 2002
FÖRORD - BILDANDET AV NÄTVERKET
Efter utlysningar som gjordes av Europeiska kommissionen 2008 och 2009,
skapades 13 lärandenätverk inom ESF för att stärka ESF:s transnationella
utbyte och samverkan genom nätverkande för kapacitetsuppbyggnad, och
ömsesidigt lärande mellan ESF:s förvaltande myndigheter, genomförandeorganisationer och strategiska intressenter.
Lärandenätverket om empowerment & inclusion består av partner från sex
medlemsstater:
• Nordirland: Departementet för arbetsmarknad och utbildning, som är
förvaltande myndighet för ESF och ledande partner i lärandenätverket,
PROTEUS (NI) Ltd – ESF:s nationella stödstruktur och Belfast kommunfullmäktige.
• Belgien – Flandern: ESF-byrån – ESF:s förvaltande myndighet.
• Spanien: Departementet för arbetsmarknad och immigration – ESF:s
förvaltande myndighet.
• Grekland: Departementet för arbetsmarknad, socialförsäkring och välfärd
– Särskild service för social inkludering och social ekonomi – ESF:s förvaltande myndighet.
• Sverige: Tema Likabehandling/Arbetsmiljöforum, en organisation utnämnd av ESF:s förvaltande myndighet i Sverige.
• Slovenien: Statligt kontor för lokalt självstyre och regionalpolitik – ESF:s
förvaltande myndighet.
Tillsammans har dessa partner genomfört aktiviteter sedan programperioden
EQUAL.
Nätverket har arbetat med tre områden:
1. Att ta fram en handbok om empowerment – utformad för att hjälpa ESF:s
förvaltande myndigheter, genomförandeorganisationer och projektägare
att använda sig av empowerment som ett arbetssätt för att uppnå sina mål.
2. Empowerment för individer – framtagning och utprovning av verktyg för
att ESF-projekt ska kunna mäta graden av empowerment hos sina deltagare och för att kunna göra jämförelser mellan projekt.
3. Etablering av inkluderande arbetsplatser – skapandet av ett diagnostiskt
verktyg och belöningssystem, som ger erkännande åt arbetsgivare som
utmärker sig i skapandet av inkluderande arbetsplatser.1
Den här handboken bygger på erfarenheter och råd från representanter från
en rad ESF-projekt. Dessa projekt har bidragit till utvecklingen av denna text
genom en workshop, och efterföljande dialog. Kontaktuppgifter till projekten
och deras kontaktpersoner finns i bilaga B. Det hade inte varit möjligt att ta
fram den här handboken utan deras engagemang och stöd. Lärandenätverkets
alla partner vill därför tacka dessa personer och organisationer.
1 Rapporter om det individuella empowerment-verktyget och det diagnostiska verktyget för arbetsgivare
finns tillgängliga på nätverkets webbsida
Alla rättigheter är reserverade. Ingen del av detta dokument får reproduceras eller överföras,
i någon form eller på något sätt, elektroniskt, mekaniskt, fotokopieras, avbildas eller liknande,
eller förvaras i någon form av söksystem utan skriftligt tillstånd av upphovsrättsinnehavaren.
Ansökan måste göras till upphovsrättsinnehavaren.
INNEHÅLL
SAMMANFATTNING ....................................................................10
Sammanfattning av kapitel 1: Vad är egentligen empowerment?.................................... 12
Sammanfattning av kapitel 2: Empowermentprocessen ....................................................... 13
Sammanfattning av kapitel 3: Förstärka empowerment-dimensionen inom ESF .... 17
Mål 1: Främja sysselsättning och stödja arbetstagarnas rörlighet........................................................ 17
Mål 2: Investera i utbildning, kompetens och livslångt lärande............................................................. 18
Mål 3: Främja social inkludering och bekämpa fattigdom......................................................................... 19
Mål 4: Förbättra institutionernas kapacitet och effektivisera den offentliga förvaltningen.... 20
Sammanfattning av kapitel 4: Förslag och nästa steg ............................................................ 20
Förbättrad problemanalys ........................................................................................................................................ 20
Att se socialt utestängda individer som nyckeln till att angripa socialt exkluderande............. 21
Öka effekter genom att fokusera på makthavare........................................................................................... 21
Stärka partnerskapsprincipen ................................................................................................................................. 21
Främja social innovation............................................................................................................................................. 21
Lyfta fram makt som centralt inom ESF.............................................................................................................. 22
Använda systematiska metoder för jämlikhet................................................................................................. 22
Att vara tydlig om nivån på empowerment och inkludering.................................................................... 22
En vision för framtiden................................................................................................................................................ 22
Inledning............................................................................... 24
Europeiska socialfondens roll.............................................................................................................. 26
Framtagning av handboken................................................................................................................... 30
Tack.................................................................................................................................................................... 31
1. Vad är egentligen empowerment?...................................... 32
1.1 Begreppet empowerment.............................................................................................................. 32
1.2 Förstärka empowerment inom ESF............................................................................................ 37
2. Empowerment-processen – en fallstudie av ESF-projekt.... 38
2.1 Utgångspunkter för Empowerment-aktiviteter................................................................... 39
2.1.1 Individer som är exkluderade har liten makt och inflytande över sin situation på
arbetsmarknaden .......................................................................................................................................................... 40
2.1.2 Brist på kontakt mellan makthavare och individer som är socialt exkluderade................ 41
2.1.3 Utbildnings- och sysselsättningsåtgärder grundar sig inte på empowerment-principer .... 41
2.1.4 Stödåtgärder på arbetsmarknaden är inte anpassade efter de exkluderades verklighet...... 42
2.1.5 Brist på rättigheter och demokrati............................................................................................................. 42
2.1.6 Erfarenheter av social exkludering leder till ”inlärd hjälplöshet” .......................................... 43
2.1.7 Människor kan vara aktiva och kapabla om de ges rätt förutsättningar............................... 43
2.2 Lösningar .............................................................................................................................................. 44
2.2.1 Alla kan om de har rätt förutsättningar................................................................................................... 44
2.2.2 Öva på att vara aktiv och att släppa ”inlärd hjälplöshet” ............................................................. 45
2.2.3 Fokusera på rättigheter och ansvar – lämna skamkänslorna....................................................... 46
2.2.4 Ökad kompetens genom utbildning och information..................................................................... 47
2.2.5 Skräddarsytt arbetsmarknadsstöd utifrån behoven hos individer i social exkludering......... 50
2.2.6 Ökad makt och inflytande över arbetsmarknaden............................................................................ 53
2.2.7 Empowerment genom riktigt arbete ....................................................................................................... 55
2.2.8 Sammanföra makthavare med personer i social exkludering..................................................... 58
2.2.9 Ändrad lokal förvaltning................................................................................................................................. 60
2.2.10 Stärkandet av individer och organisationer för att främja empowerment ....................... 61
2.2.11 Arbete för jämlikhet och jämställdhet.................................................................................................. 63
2.3 Är Empowerment-metoder framgångsrika?.......................................................................... 67
2.3.1 Mer kapabel med rätt förutsättningar...................................................................................................... 67
2.3.2 Från inlärd hjälplöshet till att aktivt påverka sitt liv och sin omgivning................................ 67
2.3.3 Från skamkänslor till stolthet inom ett rättighetsperspektiv....................................................... 68
2.3.4 Individer som är socialt exkluderade har fått ökat inflytande och makt över sin
situation.............................................................................................................................................................................. 70
2.3.5 Nya jobb, utbildning och steg mot arbetsmarknaden..................................................................... 70
2.3.6 Förbättrade analyser, lösningar och kapacitet genom att sammanföra makthavare med
individer som är socialt exkluderade................................................................................................................... 73
2.3.7 Stödstrukturer eller organisationer som arbetar för grupper som är socialt exkluderade
förbättras eller skapas genom inblandning av målgruppen.................................................................... 74
2.3.8 Empowerment för medborgarna genom förbättrad organisatorisk kapacitet ................... 75
3. Främja empowerment i ESF................................................. 76
3.1 Analys....................................................................................................................................................... 76
3.2 Strategi och prioriteringar.............................................................................................................. 80
3.2.1 Främja sysselsättning och stödja arbetstagarnas rörlighet.......................................................... 81
3.2.2 Investera i utbildning, kompetens och livslångt lärande............................................................... 88
3.2.3 Stödja social inkludering och bekämpa fattigdom........................................................................... 90
3.3 Genomförande..................................................................................................................................... 95
4. FÖRSLAG OCH STEG FRAMÅT.................................................... 98
4.1 Förstärka problemanalysen........................................................................................................... 99
4.2 Socialt marginaliserade är nyckeln till att bekämpa utestängning........................... 99
4.3 Förstärkt effekt genom att fokusera på dem som har makt att förändra.............100
4.4 Främja partnerskapstanken.........................................................................................................101
4.5 Främja social innovation...............................................................................................................102
4.6 ESF kan bidra till maktfördelning.............................................................................................102
4.7 Använda systematiska åtgärder för jämlikhet...................................................................103
4.8 Tydlighet kring graden av empowerment och delaktighet.........................................104
4.9 Sammanfattning................................................................................................................................105
5. KÄLLFÖRTECKNING.............................................................. 107
Bilaga A: PROJEKT OCH ORGaNISATIONER SOM har DELTAGIT I
WORKSHOPEN OM EMPOWERMENT............................................ 111
10
SAMMANFATTNING
socialt exkluderande skulle vara ett
av dess sju flaggskepp inom EU2020strategin. I meddelandet står det att:
”Deltagandet av personer som
upplever fattigdom är av yttersta vikt
för att uppnå målen med inkluderingspolitiken, både som ett verktyg
för individuell empowerment och
som styrningsmekanism.”
Europa har blivit illa tilltygat av
kreditkrisen 2008 och lågkonjunkturen som följde i dess spår. Den
stigande arbetslösheten är huvudproblemet. I juli 2012 låg arbetslösheten i EU27-länderna på 10,4
procent, eller 23,5 miljoner personer.
De unga har drabbats särskilt hårt,
i juli 2012 var nästan fem och en
halv miljon, eller 22,5 procent av de
unga i EU27-länderna arbetslösa.
Utöver det beräknas över 80 miljoner
invånare i Europa leva under fattigdomsgränsen – ungefär 16 procent
av befolkningen.
I en sådan situation är det lätt att
se varför det är så fundamentalt
viktigt med sociala frågor och
arbetsmarknadsfrågor. Som en del
i sin respons utfärdade Europeiska kommissionen ett meddelande
[KOM(2010) 758 slutlig], där man
föreslog att bildandet av en europeisk plattform mot fattigdom och
Meddelandet pekar också ut ESF
som Europas viktigaste finansiella
instrument för att främja arbete och
motverka socialt exkluderande.
Mot den bakgrunden har
denna handbok tagits fram av ESF:s
lärandenätverk om empowerment &
inclusion. Den ska bidra till att ESF:s
förvaltande myndigheter, genomförandeorganisationer och ansvariga
för ESF-projekt kan använda metoder
för empowerment i sitt arbete.
Lärandenätverket anser att:
”Empowerment och inkludering
är intimt sammanlänkade. Sysselsättningsåtgärder som innefattar
metoder för empowerment är mycket
effektivare när mottagarna ska få och
behålla arbete. Det utgör också den
mest pålitliga vägen ut ur fattigdom
och socialt exkluderande.”
Handboken visar hur metoder för
empowerment kan bidra till att
uppnå ESF:s mål och i synnerhet
11
de fyra tematiska målen och de 18
prioriterade investeringarna som
har fastställts för programperioden
2014–2020. Den ger också en översikt över aktiviteter eller åtgärder
som kan finnas med i nationella eller
regionala operativa program eller
gemensamma handlingsplaner för
nästa period. Handboken avslutas
med förslag på hur empowerment
kan användas för att förbättra
implementeringen av socialfondsprogrammen och socialfondsprojekten.
12
SAMMANFATTNING AV KAPITEL 1: VAD ÄR EGENTLIGEN
EMPOWERMENT?
Detta kapitel börjar med en kort
översikt över internationell litteratur
om empowerment. Utifrån översikten har lärandenätverket tagit fram
följande definition:
”Empowerment handlar om de
processer där utestängda individer
och grupper ökar sin personliga makt
att ta kontroll över de beslut som
påverkar deras liv, på personlig nivå,
grupp– och samhällsnivå.”
Detta i sin tur knyter an till Europeiska kommissionens definition av
socialt exkluderande, som är:
”En process som gör att vissa individer trycks ut i samhällets utkant
och förhindras från att delta fullt ut
på grund av fattigdom, genom brist
på grundläggande kompetenser och
möjligheter till livslångt lärande, eller
som ett resultat av diskriminering.
Detta distanserar dem från möjligheten till jobb, inkomst och utbildning liksom sociala och samhälleliga
nätverk och aktiviteter. De har liten
tillgång till makt och beslutsfattande
organisationer, och känner sig därför
ofta maktlösa och oförmögna att ta
kontroll över de beslut som påverkar
deras vardag.”
Det finns flera metoder för empowerment, däribland:
Stärka individer på olika sätt, för att
ge dem mer makt och kunskap (fler
starka aktörer).
Öka möjligheten för individer
och grupper att kunna välja och
ta självständiga beslut (förbättra
möjlighetsstukturerna).
Framhålla hur individer, grupper
13
och samhällsstrukturer är sammanlänkade. Empowerment förändrar
situationen för grupper som står
utanför samhället, vilket också
innebär förändringar i samhälleliga
strukturer som begränsar utsatta
gruppers förmåga att använda makt
(institutionell reform).
Empowerment är både en process
och ett mål som ser olika ut i
olika sammanhang och situationer.
Gemensamma drag är att empowerment innehåller åtgärder som ökar
kunskap, självförtroende, kompetens
och förmåga hos individer i samband
med att man försöker öka deras
inflytande över organisationer och
program som påverkar deras liv.
Användningen av empowerment
inom ESF förstärktes under EQUALprogrammet, mellan 2000 och 2007.
Empowerment var en av EQUALs
fem ”byggstenar” och hade som syfte
att ”stärka kapacitetsuppbyggnad
genom att få alla relevanta aktörer,
inklusive målgruppen, att arbeta
tillsammans på jämlik grund”.
I de fall man lyckades fick målgrupperna för EQUAL-projekten högre
självkänsla och egenvärde, förbättrade sin kompetens och makt och
blev mer proaktiva. Utvecklingspartnerskapen ökade också kontakten
mellan ”svårnådda” grupper och
beslutsfattare, vilket möjliggjorde en
bättre utformning och leverans av
åtgärder och service.
Lärandenätverket om empowerment & inclusion har byggt på
sådana erfarenheter från EQUAL och
ESF-projekt från programperioden
2007–2013. Det har bidragit till
ett grundläggande antagande, som
stöder lärandenätverkets aktiviteter:
”Sysselsättningsåtgärder fungerar
bäst när målgruppen är inblandad i
utformningen, genomförandet och
utvärderingen av dem. Detta gör att
empowerment-perspektivet bör stå i
centrum i ansatser för att fler ska ha
arbete.”
SAMMANFATTNING AV KAPITEL 2: EMPOWERMENTPROCESSEN
Handboken, och särskilt kapitel 2
och 3, bygger på erfarenheter och
råd från representanter från ett
antal ESF-projekt. Dessa projekt har
bidragit till handboken genom en
workshop och efterföljande dialog.
De har också lämnat in fallstudier
som används för att åskådliggöra
arbetssätt för empowerment som
finns sammanfattat i detta kapitel.
Det övergripande målet för projekten var att underlätta den sociala
inkluderingen av grupper som lever,
14
eller riskerar att hamna, i social
exkludering, samt att påverka de
strukturer som cementerar exkluderingen. Man arbetade både med
stöd för grupperna men också på de
system som möjliggör eller hindrar
deras handlingsutrymme. Projektdeltagarna var exempelvis människor
som lever i fattigdom, personer med
drogproblem, psykiskt sjuka, unga
som saknar utbildning, romer, före
detta kriminella, eller helt enkelt
personer som har det svårt att ta sig
in på en arbetsmarknad med mycket
få arbetstillfällen. Projekten identifierade begränsningarna och hindren
för personer som är socialt exkluderade, och gjorde sedan en översikt
över de metoder för empowerment
som de använde för att övervinna
problemen.
Alla kan om de har rätt förutsättningar. Projekten utgick från en
positiv syn på alla individer, som
förutsätts vara kompetenta, aktiva
och vet vad som är bäst för dem,
givet rätt förutsättningar.
Öva på att vara aktiv och att släppa
”inlärd hjälplöshet”. Upplevelser av
att känna sig oförmögen att påverka
sin egen livssituation kan ofta leda
till en känsla av inlärd hjälplöshet.
Därför har det varit viktigt i projekten, både för individerna och
organisationerna, att öva på att vara
aktiv, att ta ansvar och att ta små steg
för att förbättra situationen.
Fokusera på rättigheter och
ansvar – lämna skamkänslorna.
Många projekt har i sitt arbete utgått
ifrån FN:s formuleringar om att alla
har rätt till arbete, tillfredsställande
ersättning och respekt. Gemensamt
för projekten var att de med den
utgångspunkten arbetade med att få
individerna att inte känna skam för
sin situation utan att istället uppleva
att de har samma värde som alla
andra.
Ökad kompetens genom utbildning. En hörnsten i arbetet för
empowerment är att öka kompetensen och det livslånga lärandet hos
personer som är socialt exkluderade.
Skräddarsytt arbetsmarknadsstöd
utifrån behoven hos individer som
är socialt exkluderade. Många av
projekten identifierade svagheter
i arbetsmarknaden och dess stödstrukturer. Alla projekten arbetade
därför med att utveckla nya former
av stöd och aktiviteter som skulle
göra det möjligt för målgrupperna att
komma in på arbetsmarknaden.
Ökad makt och inflytande över
arbetsmarknaden. Projekten utgår
ifrån att personer med erfarenhet av
socialt exkluderande är experter på
sin egen situation. De involverades
15
därför i arbetet med att beskriva och
förändra sin situation.
Empowerment genom riktigt
arbete. Att ha ett jobb, eller
tillfredsställande sysselsättning,
är viktigt för social inkludering.
Arbete är både mål och medel i
empowerment-projekten. Som en del
i ett integrerat synsätt har projekten
antingen erbjudit riktiga arbeten,
arbetsplatsträning eller tagit fram
praktikplatser som ett komplement
till utbildning.
Sammanföra makthavare med personer som är socialt exkluderade.
Att kombinera metoderna ”uppifrån
och ner” respektive ”nerifrån och
upp”, kan få positiva resultat. Projekten underströk att det är viktigt
att involvera makthavare i försöken
att sprida makt neråt till dem som
har lite. Forskningen visar också att
beslutsfattare behöver involveras för
att arbetssätt och förfaranden inom
organisationer och sociala strukturer
ska kunna förändras.
Ändrad lokal förvaltning. Projekten
undersökte nya förvaltningsmetoder.
De baserades på direkt deltagande
av målgrupperna i arbetet med att
identifiera lokala problem och behov,
i definitionen av prioriteringar och
i genomförandet av projekt, men
också i övervakning och utvärdering
av dessa.
Stärkandet av individer och organisationer för att främja empowerment. Projekten underströk att när
man öppnar upp för ökat deltagande
behöver man möta upp med kompetensutveckling. De utbildar alltså
medarbetarna i konventionella
organisationer och stödstrukturer för
att öka deras kompetens att arbeta
med grupper i social exkludering på
ett sätt som främjar empowerment.
Arbete för jämlikhet och
jämställdhet. För många som
står utanför arbetsmarknaden är
ojämlikhet och diskriminering en av
anledningarna till deras begränsade
möjligheter att få arbete. Empowerment handlar om att utmana
ojämlika maktrelationer och skapa
rättvisare villkor för alla i samhället
och på arbetsmarknaden. Projekten
menar att metoder för empowerment
kan bidra till jämställdhet mellan
kvinnor och män, samt jämlikhet i
övrigt. Metoder som att öka makt och
16
inflytande hos de individer som har
lite, att belysa rättighetsperspektivet,
ökat medvetandegörande och individuella metoder sågs som viktiga.
En del projekt har också använt sig
av mer systematiska arbetssätt i
arbetet med jämlikhet, och kombinerat jämställdhetsintegrering med
särskilda insatser för jämställdhet
mellan kvinnor och män.
Detta kapitel sammanfattas med
en rad exempel, fakta och siffror
från projekten för att visa att dessa
metoder för empowerment har
fungerat och varit framgångsrika.
Generellt rapporterade projekten
positiva resultat:
På individnivå, i form av nyfunnen
stolthet, förbättrad förmåga att delta
på arbetsmarknaden, kompetens
att delta i eller driva ESF-projekt,
förmåga att utveckla nya projekt,
vilja att engagera sig i politiken
och att kräva sina medborgerliga
rättigheter. Ett exempel: ”Under de
senaste 10 åren har fokuseringen
på deltagande och empowerment
möjliggjort uppkomsten av en
generation som nu ansvarar för
projekten. Detta vittnar det ökande
antalet ungdomsorganisationer som
har vuxit fram inom programmet om,
och även antalet tidigare deltagare
som numera är medarbetare i lokala
projekt och organisationer.”
På organisationsnivå, eftersom
ESF-projekt som anammat metoder
för empowerment blev effektivare,
mer mottagliga för målgruppens
rättigheter och behov. Man har också
blivit mer medvetna om andra frågor,
till exempel jämställdhet mellan
kvinnor och män. ”Genom att man
har använt sig av samrådsgrupper
har organisationen blivit flexibel
och lyssnar på ungdomarnas åsikter.
Denna förmåga att ’lyssna’ innebär
att vi har större chanser att lyckas
med att engagera de unga som vi
arbetar med. Ungdomarna är också
inblandade i rekryteringen av medarbetare och volontärer.”
På samhällsnivå, eftersom
makthavare utmanades och hölls
ansvariga genom att de som upplever
social exkludering fick en tydligare
”röst”, genom att hävda medborgerliga rättigheter och till och med
genom att omarbeta förvaltningen.
Till exempel: ”Dessa myndigheter
var inte utformade för medborgarinflytande. Strukturerna var mycket
formella och hierarkiska och var inte
utformade för att hantera medborgarmedverkan i skapandet och
hanteringen av lokalpolitik”.
17
SAMMANFATTNING AV KAPITEL 3: FÖRSTÄRKA EMPOWERMENT-DIMENSIONEN INOM
ESF
Detta kapitel är huvudsakligen riktat
till de som är ansvariga för att ta
fram eller implementera operativa
program eller handlingsplaner för
ESF:s nästa programperiod. Här
poängteras att programperioden
2014–20 kommer att vara annorlunda jämfört med den föregående.
Under 2007 lanserades Europeiska
socialfondsprogrammet i vad som
verkade vara en period av oöverträffad högkonjunktur, medan
2014–20 sannolikt blir en period
av blygsam återhämtning från den
djupaste lågkonjunkturen på 70 år,
där vissa ekonomier kämpar för
att klara av sina skuldåtaganden.
En utmaning kommer att vara att
behålla inkludering som ett viktigt
politiskt mål i en värld med dålig
(eller negativ) ekonomisk tillväxt
och finanspolitiska åtstramningar
– där vikten av att återställa den
europeiska ekonomin kan komma att
marginalisera fokuseringen på social
sammanhållning.
Det avgörande testet för ESF kommer
att bli svaret på de utmaningarna
– att förstå situationen, hur den
utvecklats och vilka nya utsattheter
som har uppstått i de fattigas vardag;
att utforska alla möjligheter att
uppnå maximal effekt i det som
kommer att vara en mycket svår
ekonomisk situation; att realisera de
transformativa möjligheterna ESF
står för, och det faktum att empowerment har blivit mer, inte mindre,
betydelsefullt att betona.
Detta kapitel illustrerar hur metoder
för empowerment kan hjälpa till med
måluppfyllelsen av var och ett av
ESF:s fyra tematiska mål och dess 18
investeringsprioriteringar för nästa
period. De viktigaste budskapen
finns nedan.
Mål 1: Främja
sysselsättning och stödja
arbetstagarnas rörlighet
1. Tillgång till sysselsättning för
arbetssökande och ickeförvärvsarbetande, inklusive lokala sysselsättningsinitiativ, samt stöd till
arbetstagarnas rörlighet. Genom
empowerment-insatser har deltagare
i ESF-projekt fått större självförtroende och motivation, vilket hjälpt
dem att övervinna många hinder på
vägen till arbete.
2. Varaktig integration på arbetsmarknaden för ungdomar
som inte arbetar eller studerar.
Metoder med nya ”vägar in” ger en
18
lokal ingång, med låg tröskel, till
en integrationsprocess i flera steg
och på flera nivåer. Här länkas och
matchas behov och intressen hos
unga personer till hittills åtskilda
tjänster och erbjuds individanpassat
stöd och uppföljning.
3. Egenföretagande, entreprenörskap och företagsgrundande.
Några av ESFs empowerment-projekt
har framgångsrikt experimenterat
med att utbilda personer för att
starta egna företag eller bli egenföretagare.
4. Jämställdhet och åtgärder för
att göra det lättare att kombinera
arbete och privatliv. Empowerment-projekten som har arbetat
med jämställdhetsintegrering med
särskilda insatser för jämställdhet
mellan kvinnor och män har visat
att detta systematiska arbetssätt
har förbättrat kvaliteten på analyser,
åtgärder och resultat, och har visat
på hur insatser för att förbättra kvinnor och mäns situationer kan behöva
utformas på olika sätt.
5. Anpassning till förändringar för
arbetstagare, företag och entreprenörer – Lärandenätverket om
empowerment & inclusion arbetar
också med en arbetsplatscertifiering,
som ger erkännande till arbetsgivare
som utmärker sig i att utforma
inkluderande arbetsplatser (se www.
empowermentandinclusion.eu).
6. Aktivt och sunt åldrande. Det
finns avsevärd outnyttjad potential
hos äldre personer som i egenskap
av ”erfarenhetsexperter” kan erbjuda
sin samlade visdom och kunskap
som mentorer till deltagarna i ESFprojekt.
7. Åtgärder för att modernisera
och stärka arbetsmarknadsinstitutionerna, även för att öka
arbetstagarnas rörlighet över
gränserna. Metoder för empowerment har hjälpt individer till anställning genom att man har erbjudit
existerande institutioner förbättrad
information, rådgivning, utbildning,
nätverksmöjligheter och praktisk
hjälp.
Mål 2: Investera i
utbildning, kompetens
och livslångt lärande
8. Minska andelen elever med
enbart grundskoleutbildning
och främja lika tillgång till bra
förskole-, grundskole- och gymnasieutbildning. Arbetssätten i
empowerment-projekt möjliggör för
individer att söka, och förhandla om,
bästa möjliga form av utbildning.
9. Höja kvaliteten och öka
effektiviteten och öppenheten
19
inom universitets- och högskoleutbildningen för att öka deltagandet och förbättra resultaten. Många
av empowerment-projekten agerar
som kanaler till högre utbildning
eftersom de utvecklar individers
självförtroende och kompetens, och
öppnar upp nya horisonter som man
tidigare inte ens drömde om, som att
gå på universitet.
sive uppskattningen och erkännandet
av deras färdigheter och erfarenheter,
utbildning som innehåller språk och
grundläggande livskunskap, som
IKT, samt att tillvarata deras kultur,
kontakter och språkfärdigheter för
att skapa nya arbetsmöjligheter.
Mål 3: Främja social inkludering
och bekämpa fattigdom
14. Ökad tillgång till kvalitativa
och hållbara tjänster till rimlig
kostnad, inbegripet hälso- och
sjukvård och sociala tjänster av
allmänt intresse. ESF:s operativa
program bör stimulera förbättrad
samordning och nätverkande mellan
alla relevanta regionala myndigheter
och aktörer för att tillhandahålla ett
sammanhållet utbud av tjänster som
kan möta behoven hos grupper i
social exkludering.
10. Stärka lika tillgång till livslångt
lärande, höja arbetskraftens kompetens och förbättra utbildningens
relevans för arbetsmarknaden.
ESF:s erfarenhet har visat att empowerment och ägarskap är kärnan
till livslångt lärande, för ökad kompetens att delta på ett ekonomiskt,
samhälleligt och personligt plan.
11. Aktiv inkludering. Användningen av strategier för empowerment
är oerhört viktigt för att främja en
aktiv arbetsmarknadspolitik och
aktiva arbetsmarknadsprogram. Att
ha inflytande och valmöjligheter
bidrar till en ökad förmåga att vara
proaktiv.
12. Integration av marginaliserade
grupper som t.ex. romer. Det finns
viktiga arbetssätt som kan ge effektiv
integration för dessa grupper, inklu-
13. Åtgärder som har samband
med kön, ras, etniskt ursprung,
religion eller övertygelse, funktionsnedsättning, ålder eller
sexuell läggning. Operativa program
bör understryka vikten av att
projekten fokuserar på ”rättighetsperspektivet” och att arbeta med
individer som upplevt social exkludering. Det är också viktigt att ändra
strukturer och institutionell praxis
(såsom rekrytering) för att förhindra
diskriminering på arbetsmarknaden.
20
15. Främjande av den sociala
ekonomin och socialt entreprenörskap. ”Företagsinkubatorer” kan
startas också i områden med
svag ekonomisk utveckling – om
långsiktiga planer utvecklas, som
bygger på individuell och kollektiv
empowerment. Här krävs att bredare
sociala frågor kopplas till ekonomisk
aktivitet.
16. Lokalt ledda strategier för
lokal utveckling. Centralt för detta
koncept är att målgruppen och medborgarna i området är delaktiga i en
empowerment-process. Att samråda
”på riktigt” ger ett högt åtagande och
ägarskap. På samma sätt resulterar
bristen på äkta samråd i cynism och
desillusion.
Mål 4: Förbättra
institutionernas kapacitet
och effektivisera den
offentliga förvaltningen
17. Investeringar i institutionernas kapacitet och de offentliga
förvaltningarnas och tjänsternas
effektivitet med sikte på reformer,
bättre lagstiftning och god förvaltning. ESF-projekt har kunnat bidra
till förändringar av policy och praxis
inom offentlig förvaltning.
18. Kapacitetsuppbyggnad för
aktörer som ansvarar för genom-
förandet av åtgärder som rör
arbetsmarknad, utbildning och
socialpolitik samt sektoriella och
territoriella pakter för att skapa
stöd för reformer på nationell,
regional och lokal nivå. Ett begrepp
som har vuxit fram ur ESF:s empowerment-initiativ är ”ingenting för oss,
utan oss”. Ny kompetens och kapacitet behövs bland medarbetarna på
myndigheter och organisationer som
arbetar med att stärka individers empowerment, för att göra det möjligt
för målgrupperna att ta kontroll över
sin egen väg till integration.
Kapitlet avslutas med exempel från
tre medlemsstater på samrådsprocesser som gjort att erfarenheter
hos projekt och projektdeltagare
bättre återspeglas i ESF:s operativa
program.
SAMMANFATTNING AV KAPITEL 4: FÖRSLAG OCH NÄSTA
STEG
I detta kapitel följer lärandenätverkets förslag på hur empowermentansatser kan användas för att
förbättra implementeringen av
socialfonden och dess projekt.
Förbättrad problemanalys
En viktig lärdom från projekten är
att förståelsen förbättras genom att
21
koppla ihop informell och formell
kunskap. Genom att involvera
personer som har direkt erfarenhet
av problemet deltar en ny och viktig
kategori av experter i analys och
beskrivning av den aktuella frågan.
Genom att koppla ihop dessa ”erfarenhetsexperter” med andra experter
och förändringsagenter, förbättras
analysen. På så sätt kan ESF skapa
bättre förutsättningar för att de nya
åtgärder som man kommer fram till
blir hållbara.
Att se socialt utestängda
individer som nyckeln till att
angripa socialt exkluderande
Om man inser att de personer som
vanligtvis kallas ”målgruppen”
är – med Choices-projektets egna
ord – ”vår största resurs”, innebär
det att de bör äga utvecklingen och
implementeringen av insatser och
lösningar för de aktuella frågorna. De
utestängda är en outnyttjad resurs
som ESF behöver se som en del av
lösningen istället för som ”ett problem som ska lösas”.
Öka effekter genom att
fokusera på makthavare
Utgångspunkten för empowermentprojekt är att personer i social
exkludering behöver tillgång till
förbättrade arbetsmarknadsstruk-
turer och sociala strukturer för att
kunna använda sina kapaciteter fullt
ut och få samma rättigheter som alla
andra i samhället. För att detta ska
hända måste det ske förändringar
i hur stödstrukturer och arbetsmarknader fungerar. Detta innebär
att ESF-projekt kan få större effekt
genom att lägga mer vikt vid att
påverka makthavare att åstadkomma
förändringar.
Stärka partnerskapsprincipen
Man behöver förstå och använda sig
av kopplingen mellan bra styrning
och framgångsrik utveckling. Det har
visat sig vara viktigt att upprätta en
effektiv ledningsstruktur som ger en
sammanhållen politik, och lämpliga
genomförande- och utvärderingsmekanismer. Men inte ens de bästa
strukturer räcker om de inte stöds
av rätt samverkanskultur. Denna nya
kultur handlar främst om att skapa
möjligheter för samverkansmetoder
inom, och mellan, en rad myndigheter och målgrupper.
Främja social innovation
Social innovation är ett nyckelområde för ESFs kommande programperiod och detta har en stark
koppling till empowerment. För att
uppnå social innovation och öka den
sociala och ekonomiska hållbarheten
22
i samhället är det viktigt att marginaliserade grupper är aktiva i de
konventionella ekonomiska, sociala
och kulturella institutionerna. Detta
deltagande bör inte vara som enbart
mottagare, utan som aktiva deltagare
och bidragsgivare.
Lyfta fram makt som
centralt inom ESF
ESF har en viktig roll i empowerment-arbetet för grupper som är
exkluderade, genom att fortsätta sitt
stöd för kapacitetsuppbyggnad. Empowerment handlar om att individer
som är exkluderade får mer makt
att göra saker, men också om att
organisationer i mindre utsträckning
utövar begränsande makt över dem.
På så sätt innebär empowerment
också att arbeta för större ansvar
och jämlikare representation inom
organisationer som har ”makt över”
invånarna.
Använda systematiska
metoder för jämlikhet
Forskningen visar att ojämlika
maktrelationer inte ändrar sig
per automatik. Att börja erkänna
ojämlikheter är ett viktigt första
steg. Nästa steg är att identifiera hur
saker och ting kan göras annorlunda.
Erfarenheter från jämställdhetarbete
mellan könen, kan bidra med den
lång erfarenhet av systematiska,
utvärderade arbetsmetoder när man
vill förändra ojämlika maktstrukturer. Ett av ESF:s skallkrav är att
jämställdhet ska ingå i allt socialfondsarbete. Bara några få projekt
i studien arbetar med jämställdhet,
men många säger att de är intresserade av att utveckla sina aktiviteter
genom att arbeta med jämställdhetsintegrering och särskilda insatser
för jämställdhet mellan kvinnor och
män. Att kombinera empowermentmetoder med systematiska arbetssätt
för jämlikhet skulle kunna medföra
en intressant utveckling för båda
perspektiven.
Att vara tydlig om nivån på
empowerment och inkludering
Det är också viktigt att vara tydlig
angående syftet med empowerment
och se till att nivån på det ökade
ägarskapet och inkluderingen är
meningsfull för alla berörda. Ofta
behöver personer ur målgruppen och
medarbetare på organisationer och
myndigheter få utbildning för att öka
effekten av denna typ av inkludering.
En vision för framtiden
I arbetet med att undersöka fallstudierna var lärandenätverket i
första hand ute efter att ta fram
rekommendationer för att stärka
23
social inkludering i den nya programperioden, särskilt relevansen av
empowerment för de 18
investeringsprioriteringarna som
redan har satts upp i ESF:s regelverk.
EU:s program behöver dock vara
mottagliga för, och kunna anpassas
till, de turbulenta ekonomiska och
sociala förhållandena som troligen
fortsätter under resten av detta
årtionde.
ESF:s roll är särskilt relevant i detta
avseende, då det ger relativt små
projekt resurserna och utrymmet
att testa nya sätt att angripa social
utestängning, nya sätt att säkerställa
medborgerliga rättigheter och nya
sätt för de relativt maktlösa att
ta kontroll över sina liv. Några av
dessa experiment kommer att
misslyckas, men genom att de
verkar i liten skala kan de lära sig av
dessa misslyckanden utan att riskera
flaggskeppsprogrammen. Att uppmuntra risktagande och experiment
inom ESF möjliggör för EU, och dess
medlemsstater, att ta fram program
som får maximal positiv effekt på
deltagarna och
samhället. Även med begränsade
resurser kan uppfinningsrikedom
och fantasi leda till positiva förändringar.
24
INLEDNING
Europa har blivit illa tilltygat av
kreditkrisen 2008 och lågkonjunkturen som följde i dess spår.
Speciellt de ekonomier som kännetecknas av höga skuldnivåer, både
offentligt och privat, och relativt låga
produktivitetsnivåer – har drabbats
hårdast av krisen. Euro-skeptiker
har hävdat att det är euron i sig
som är en del av problemet – en
enda valuta över en enhet med olika
nivåer av konkurrenskraft som
skapar avvikande, snarare än
överensstämmande, utveckling.2
Sedan 2008 har Greklands ekonomi
varit särskilt hårt drabbad med ett
tvåsiffrigt BNP-ras på bara tre år,
men både Portugals och Irlands
regeringar kräver räddningsaktioner.
Samtidigt har lånekostnaderna för
Spanien och Italien varit farligt höga.
Samordnade aktioner av Europa och
Internationella valutafonden har
(hittills) förhindrat att någon har
dragit sig ur euro-samarbetet, men
de sociala och ekonomiska kostnaderna för de svagare ekonomierna
har varit enorma, samtidigt som
kärnekonomierna oroar sig för att
behöva betala oändligt understöd.
2 I det globala konkurrenskraftsindexet 2012–2013
rankas Finland, Sverige, Nederländerna och
Tyskland på plats 3–6, jämfört med Spanien som
har plats 36, Italien 42 och Portugal 49. Global
Competitiveness Report 2012–2013, Genève, World
Economic Forum.
Vid slutat av 2012 förväntade sig
elva medlemsstater att ligga kvar på
BNP-nivåer som låg under dem som
föregick krisen. Som Reuters (201209-06) säger:3
De flesta ekonomer tror att eurozonen, som genererar 16 procent av
den globala produktionen, krymper
med minst 0,3 procent i år (2012). En
upphämtning kan tidigast komma i
mitten av 2013.
Ökningen av arbetslösheten är dock
det stora problemet. I juli 2012 var
lite drygt 18 miljoner människor
arbetslösa inom eurozonen – 11,3
procent av befolkningen i arbetsför
ålder (EU27-nivån var 10,4 procent
eller 25,3 miljoner arbetslösa).
Dessutom är skillnaden mellan
arbetslöshetssiffrorna i de olika
medlemsstaterna ovanligt hög – 4,5
procent i Österrike och 25,1 procent
i Spanien. Den aggregerade arbetslösheten har inte bara ökat, den blir
allt mer koncentrerad till ungefär
hälften av medlemsstaterna.4
De unga har drabbats särskilt hårt
av den ökade arbetslösheten. I juli
2012 var nästan fem och en halv
miljon människor i EU27 arbetslösa
(22,5 procent), av vilka tre och en
halv miljon fanns inom eurozonen
3 www.reuters.com
4 Eurostat-pressmeddelande (2012-08-31), www.
europa.se
25
(22,6 procent). I vissa länder har
ungdomsarbetslösheten överstigit 50
procent (53,8 procent i Grekland och
52,9 procent i Spanien).
Dessutom uppskattas att ungefär 80
miljoner människor lever under
fattigdomsgränsen i Europa –
ungefär 16 procent av den totala
befolkningen. Precis som vad gäller
arbetslöshet är fattigdomen koncentrerad till vissa grupper och vissa
platser. Nästan 20 procent av alla
barn inom EU27 beräknas leva i
fattigdom. För ensamstående föräldrar med minderåriga barn ligger
fattigdomsnivån på över 30 procent.
40 procent av de arbetslösa är fattiga
jämfört med 8 procent av dem som
arbetar. I Sverige, Danmark och
Österrike lever under 12 procent av
befolkningen i fattigdom jämfört med
över 20 procent i Grekland, Spanien,
Portugal och Irland.5 Lågkonjunkturens fulla effekt på fattigdomen har
för övrigt inte kartlagts – fattigdo5 www.poverty.org.uk
men är utan tvivel större än vad
dessa siffror visar.
Det finns dessutom allt mer bevis för
att officiell, övergripande data inte
fångar upp kvinnors och minderåriga
barns utsatthet i den rådande lågkonjunkturen. Under det andra kvartalet
2012 till exempel var kvinnors
anställningsnivå i EU27 59 procent
jämfört med 70 procent för männen
(58 % jämfört med 70 % i eurozonen), trots att kvinnors arbetslöshet bara är marginellt högre än mäns
i en stor del av medlemsstaterna.6 Ett
avsevärt antal kvinnor klassas därför
som ickeförvärvsarbetande eller
helt utanför arbetsmarknaden och
syns inte i arbetslöshetsstatistiken.
Individer som är beroende av bidrag
har drabbats då bidragsregimer har
bantats ner på grund av besparingsprogram. En OECD-studie 2008
fann att barnfattigdomen stadigt
har ökat under årtiondet.7 Hushåll
med ensamstående föräldrar med
minderåriga barn, som i huvudsak
består av kvinnor, har stadigt haft
den högsta fattigdomsrisken inom EU
(se ovan).
6 www.stats.oecd.org
7 EOCD, (2008), Growing Unequal: income distribution and poverty in OECD countries, Paris
26
Landvinningar inom jämställdheten riskerar dessutom att
gå förlorade.8 Ett exempel är att
kvinnor inom EU:s offentliga sektor
i högre grad än männen riskerar att
bli arbetslösa.9 En djupgående studie
av arbetsmönster hos kvinnor och
män inom EU visar en minskning av
kvinnors betalda arbetstimmar och
en ökning av osäker sysselsättning
bland kvinnor.10
I en sådan situation är det lätt
att se varför sociala frågor och
sysselsättningsfrågor är så fundamentala. Som en del i sitt svar
utfärdade Europeiska kommissionen
ett meddelande KOM(2010) 758
slutlig11 som föreslog att man skulle
bilda en europeisk plattform mot
fattigdom och socialt exkluderande
som ett av sina sju flaggskeppsinitiativ inom Europa 2020-strategin.12
I detta meddelande konstaterar man
att ”Delaktighet för människor
som upplever fattigdom erkänns
som det viktigaste målet för inkluderingspolitiken, både som en väg
till empowerment och en form för
förvaltning där de berörda parterna
involveras”. Man talar också om den
8 KOM(2009) 694 slutlig s.3.
9 ILO/Europeiska kommissionen (augusti, 2012),
Public Sector Adjustment in Europe, Genéve
10 Se EP, 2010/2018(INI)
11 http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=CELEX:52010DC0758:EN:NOT
12 http://europa.eu/press_room/pdf/complet_en_
barroso___007_-_europe_2020_-_en_version.pdf
viktiga roll som icke-statliga organisationer och stiftelser spelar
i främjandet av ”empowerment och
delaktighet i samhället för människor
som står inför fattigdom och social
utestängning”. Slutligen uppmanar
man till ”inkluderande, målinriktade nättjänster på viktiga områden
(sysselsättning, boende, hälso- och
sjukvård m.m.) som underbygger
användarnas och de utsatta gruppernas empowerment.”
Sedan toppmötet i Lissabon har den
europeiska visionen varit ett globalt
konkurrenskraftigt område som
förbinder sig att uppnå en hög nivå
av social inkludering. Det är nödvändigt att kriser och lågkonjunkturer
inte får denna vision att spåra ur. För
att behålla social inkludering som en
prioritet inom EU-programmen har
Europeiska socialfonden (ESF) en
avgörande roll.
EUROPEISKA SOCIALFONDENS ROLL
I meddelandet anförtror man ESF
nyckelrollen som Europas finansiella
verktyg för att stödja sysselsättning
och social inkludering. Här framgår
att 5 miljoner arbetslösa och cirka 1
miljon personer från utsatta grupper
får direkt stöd varje år, och att det
under programperioden 2007–2013
fanns mer än 10 miljarder euro
27
öronmärkta till projekt som bekämpar socialt exkluderande.13
Kommissionen betraktar ESF som
hörnstenen i kampen mot fattigdom
och socialt exkluderande. ESF bildades ursprungligen för att främja
sysselsättning men har dock utvecklats till ett högeffektivt verktyg för
att minska risken för fattigdom. ESF
utvecklades då arbetsmarknadsstrategier alltmer förvandlades från
passiva (stödja de arbetslösa genom
socialförsäkringsutbetalningar) till
aktiva (bistå de arbetslösa i att ta
sig tillbaka in på arbetsmarknaden)
som svar på de växande skattekostnaderna och rädslan för långsiktigt
bidragsberoende – en process som
har tagits till sin ytterlighet i USA
under parollen ”a hand-up rather
than a hand-out” (ungefär: ”hjälp till
självhjälp istället för bidrag”). Viktig
i denna process var övertygelsen
att de huvudsakliga hindren till full
sysselsättning ligger på utbudssidan
(arbetsmarknadsreglering, uppdelad
arbetsmarknad och bristfälligt utbildad och orörlig arbetskraft) och att
den enda säkra vägen ut ur fattigdom
är sysselsättning.
Det har förekommit intensiv ekonomisk debatt om sanningen bakom
13 The European Social Fund: a cornerstone in
the fight against poverty and social exclusion
at http://ec.europa.eu/esf/main.jsp?pager2.
offset=5&catId=3&langId=en#opt2
sådana antaganden, men kraschen
2008 testade båda antagandena
till det yttersta. Produktionskollapsen över hela Europa 2008–09
och den åtföljande ökningen i
arbetslöshet antyder att även de
mest ”flexibla” arbetsmarknader
inte har lyckats försäkra sig om full
sysselsättning. Vad gäller fattigdom så finns det påfallande bevis
för att antalet fattiga som arbetar
växer, och cirka 60 procent av alla
fattiga barn lever i hushåll med en
arbetande förälder14, främst som ett
resultat av omstruktureringar på
arbetsmarknaden och ökningen av
korttids- eller deltidssysselsättning.
Trots att risken för fattigdom är
mindre för sysselsatta än för arbetslösa, innebär den första gruppens
mycket större omfattning att det
totala antalet fattiga som arbetar
är mycket stor. Det är därför ingen
garanti för att undvika fattigdom att
man lyckas sysselsätta de arbetslösa.
Det finns dessutom en växande andel
forskning som visar att effekten
på fattigdomen är marginell även
där man lyckats uppnå nationella
kompetensutvecklingsmål.15Kort sagt
är det svårt att hitta bevis på att
14 Se Lansley, S. (2012), The Cost of Inequality,
London, Gibson Square.
15 Se till exempel, The Joseph Rowntree Foundation (2012), Can improving UK skills levels
reduce poverty and inequality by 2020? York,
som uppskattar att man genom att fullborda högt
ställda mål för utbildning/kompetens för hela
befolkningen i arbetsför ålder bara skulle minska
fattigdomen med en procentenhet.
28
program som främjar anställningsbarhet ensamma kan åstadkomma
någon påtaglig minskning av fattigdomen.
För att bli ett effektivt fattigdomsbekämpningsverktyg måste
ESF gå bortom paradigmen av att
hjälpa människor att hjälpa sig
själva.
På basnivå hjälper det medlemsstaterna att förstärka den sociala
inkluderingen av missgynnade individer med utsikt till hållbar integration via sysselsättning och bekämpning av alla former av diskriminering
på arbetsmarknaden. Det är en
nödvändig men otillräcklig process
inom fattigdomsbekämpning. Precis
som fallstudierna som analyseras
nedan kommer att demonstrera,
har ESF-projekt tagit radikalare
steg mot sysselsättning och social
inkludering, som bäst sammanfattas
som ett ”arbetssätt som baseras
på de mänskliga rättigheterna”. (Se
kapitel 2 för detaljer om projekt som
använder ett arbetssätt som baseras
på de mänskliga rättigheterna.) Detta
definierades av en FN-högkommissarie som:16
Det rättighetsbaserade arbetssättet …
innebär att inte beskriva situationen
utifrån mänskliga behov eller utvecklingsområden, utan istället utifrån
skyldigheten att tillvarata individers
rättigheter. Detta ger individerna
makten att kräva rättvisa som en
rättighet, inte som välgörenhet …
(och) innebär direkt inblandning av
individer i beslut som relaterar till
deras egen utveckling.
16 Mary Robinson – förord till ”A human rights
conceptual framework for UNICEF”, Santos, M.
UNICEF, Paris 1999
29
Dess principer är:17
• Tydlig, noggrann användning av
det internationella ramverket
för mänskliga rättigheter.
• Empowerment som en
förutsättning för effektivt deltagande – som en rättighet.
• Deltagande i utvecklingsbeslut
som rättighet.
• Icke-diskriminering och
prioritering av grupper som ofta
får sina mänskliga rättigheter
kränkta.
• De som har skyldigheter ska
hållas ansvariga för dem som
har rättigheter.
I verkligheten har ESF-projekt blivit
mer än aktiva ingripanden i arbetsmarknaden. Såsom programmet har
skrivits och speciellt som det tillämpas i praktiken har ESF blivit ett
ramverk för att förbättra deltagarnas
kompetens inom ramen för empowerment och mänskliga rättigheter.
ESFs möjligheter att förändra uppnås
bara till fullo om empowerment står i
centrum för programmet.
ESF håller på att anpassas till den nya
Europa 2020-strategin så att fonden
i så hög grad som möjligt kan öka
människors förmågor och minska
17 www.concordeurope.org
fattigdom. En del i anpassningen har
varit etableringen av tematiska mål
för nästa programperiod, 2014 till
2020. Dessa är:
• Främja sysselsättning och stödja
arbetstagarnas rörlighet
• Investera i utbildning, kompetens
och livslångt lärande
• Främja social inkludering och
bekämpa fattigdom
• Förbättra institutionernas
kapacitet och effektivisera den
offentliga förvaltningen
Dessutom kommer ökad jämställdhet mellan kvinnor och män att
även fortsättningsvis vara ett viktigt
mål under perioden.
Meddelandet KOM(2010) 758 pekar
slutligen på att ”EU har föregått
med gott exempel och kommer att
fortsätta att sprida kunskap och
bra lösningar om delaktighet”.
Som en del i denna satsning vill
denna handbok visa hur metoder
för empowerment och medbestämmande kan användas för att uppnå
de tematiska mål och investeringsprioriteringar som har satts upp
inför kommande programperiod
inom ESF.
Handboken innehåller en rad
metoder och arbetssätt, som har
30
tagits fram av ESF-finansierade
projekt i nuvarande och föregående
programperiod. Precis som i några av
de nivåer och situationer som nämns
ovan tittar handboken på främjandet
av empowerment för individer,
grupper och inom organisationer
och offentlig verksamhet. Den visar
också hur empowerment kan skapa
effektivare styrning, inte bara för ESF
utan också för offentliga myndigheter.
FRAMTAGNING AV
HANDBOKEN
Syftet har varit att fokusera på arbetssätt och resultat från projekt som
med ESF-medel utvecklat arbetssätt
som baseras på empowermentprinciper. I slutet av februari 2012
bjöds tretton av dessa projekt eller
program in till en workshop i Bryssel
för att dela sina erfarenheter och
berätta om vad som gjorde dem
framgångsrika. De fick också identifiera hur deras empowerment-arbete
kunde bidra till de fyra övergripande
tematiska mål som har tagits fram
för ESF:s nästa programperiod. Efter
sin medverkan i workshopen fick de
skicka in skriftliga kompletteringar.18
Handboken sammanställer de viktigaste erfarenheterna och lärdomarna
från projekten och tidigare arbeten
18 Listan på projekt och ytterligare innehåll och
kontaktuppgifter för respektive projekt finns i
bilaga A.
om empowerment som har gjorts
inom ESF på europeisk nivå. Handboken presenteras i fyra delar:
• Kapitel 1:
Utforskande av empowermentkonceptet
• Kapitel 2:
Sammanfattning av erfarenheter
och resultat från nitton projekt
• Kapitel 3:
Förslag på aktiviteter eller åtgärder som kan ingå i nationella
eller regionala operativa program
i ESF:s nästa programperiod
2014 till 2020
• Kapitel 4:
Sammanfattning med förslag på
hur empowerment kan användas
för att förbättra genomförandet
av ESF:s operativa program och
ESF-projekt.
31
TACK
Nätverket vill tacka följande för deras
bidrag till denna handbok.
--
---
Först och främst de tretton
projekt som deltog i workshopen
i Bryssel och övriga som därefter
bidrog med viktiga fallstudier.
Nätverket uppskattar verkligen
den tid, de ansträngningar och de
bidrag som lagts ned av dem som
dagligen arbetar med empowerment-processer och kampen mot
social exkludering.
Nätverkets partners som har
föreslagit omarbetningar av
handboken.
Anna Tengqvist och Allen Mercer
som skrev handboken och verkställde alla omarbetningsförslag
från våra partners.
--
Mike Morrissey som arbetade
med Anna och Allen för att
revidera utkasten och producera
en slutlig version.
32
1. VAD ÄR EGENTLIGEN EMPOWERMENT?
1.1 BEGREPPET EMPOWERMENT
Användningen av begreppet
empowerment har blivit allt
vanligare. Det har använts i en
rad olika sammanhang, däribland
medborgarrättsrörelsen i USA, lokal
samhällsutveckling, inom vården
och i managementlitteratur. Det har
använts av politiker på både vänsteroch högerkanten och av EU, Världsbanken, fackförbund och icke-statliga
organisationer. En risk med att ett
begrepp används så flitigt är att det
börjar sakna innebörd och inriktning.
För att undersöka om empowerment
är mer än ett populärt begrepp och
om det kan bidra till att skapa ett
mer socialt inkluderande EU till 2020
är det viktigt att:
• utarbeta en detaljerad förståelse
för begreppet
• undersöka på vilka sätt det kan
användas som en grundprincip
inom ESF
• kartlägga hur ESF-projekt har
byggts upp kring, och använt,
empowerment i sitt arbete
• dra lärdomar från dessa erfarenheter
• formulera dessa lärdomar som
riktlinjer för ESF:s nästa programperiod
Kapitel 1 täcker de första två punkterna, resterande behandlas i kapitel
2, 3 och 4.
I en översikt av internationell litteratur om empowerment har forskarna
dragit slutsatsen att empowerment
handlar om att missgynnade individer eller grupper utan makt och
inflytande rör sig till en position med
mer makt och inflytande i samhället.
Empowerment handlar också om
ansatser som tittar på, och ifrågasätter, hur makten fungerar, hur makt
används och vilka konsekvenser det
får, orättvisor i samhället, förtryck
och utnyttjande19. Whitmore20 menar
att nästan all användning av empowerment innehåller fyra grundläggande faktorer:
1. Individer förutsätts förstå sina
egna behov bättre än någon
annan och bör därför ha makten
både att definiera och åtgärda
dem.
19 Askheim, O. P. och Starrin, B. (2007). ”Empowerment – ett modeord?” I: O. P. Askheim och B. Starrin
(Eds.), Empowerment i teori och praktik (s. 9–17).
Malmö: Gleerup.
20 Whitmore, E. (1988). ”Participation, empowerment and welfare”, Canadian Review of Social
Policy, 22, 51–60.
33
2. Alla människor besitter styrkor
som de kan utveckla.
3. Empowerment är en livslång
strävan.
4. Personliga kunskaper och erfarenheter är giltiga och användbara
för att fungera väl.
Moser21 föreslår att empowerment
är nyckeln till fattigdomsbekämpning: ”individer är medborgare med
rättigheter (rättigheter och kapaciteter) snarare än förmånstagare
med behov; regeringen, med dess
skyldigheter till sina medborgare, har
en viktig roll i den rättighetsbaserade
utvecklingen; det är nödvändigt att få
gräsrötterna att delta för att se till att
21 Moser, M. (2004), ”Rights, Power and Poverty
Reduction” i: Alsop, R. (red.), Power, Rights and
Poverty: Concepts and Connections, Washington,
Världsbanken, s.35.
de fattigas röster hörs”.
Empowerment handlar alltså om mer
än att utrusta individer och grupper
för att bättre kunna engagera sig
i arbetsmarknaden (aktörskap).
Det handlar också om att utmana
ojämlikheter, orättvisor och den
ojämna fördelningen av makt – ett
empowerment-perspektiv tittar
också på att förändra institutioner.
Världsbanken tog fram en omfattande rapport om empowerment
och fattigdomsbekämpning 2002,
som är inriktad på genomgående
förändringar av samhällets institutioner. De fyra grundläggande
delarna av empowerment som bidrar
till sådana förändringar är:22
22 Världsbanken, (maj, 2002), Empowerment and
Poverty Reduction: a source book, Washington, s.vi
34
• Tillgång till information. Information är makt. Informerade
medborgare är bättre rustade
att dra nytta av möjligheter, få
tillgång till service, utöva sina
rättigheter och hålla statliga och
icke-statliga aktörer ansvariga.
Kritiska områden där information är mycket viktigt är statlig
och privat sektor, finansiella
tjänster och marknader, och
regler och rättigheter för grundläggande service. Informationsoch kommunikationsteknik
spelar ofta en väsentlig roll i att
öka tillgången till information.
• Inkludering/deltagande.
Möjligheten för fattiga och andra
grupper i exkludering att delta
i att fatta beslut är avgörande
för att användandet av offentliga resurser ska bygga på
lokala kunskaper och prioriteringar. Det bidrar också till bättre
förutsättningar för förändring.
Att arbeta för inkludering och
ökat deltagande kräver förändringar av regler så att utrymme
skapas för människor att debattera frågor, att delta i prioriteringar på lokal och nationell
nivå, i budgetutformning och i
hur leverans av grundläggande
tjänster.
• Ansvarstagande. Statstjänstemän, offentligt anställda, och
privata aktörer måste hållas
ansvariga för sin politik, sina
ageranden och hur finansiella
resurser används. Myndigheter,
både administrativa och politiska,
och företag måste ha mekanismer för horisontellt och internt
redovisningsansvar, och de måste
också ha ett resultatansvar inför
medborgarna och sina kunder.
• Förmåga till lokal organisering. Detta innebär människors
förmåga att arbeta tillsammans,
organisera sig, och mobilisera
resurser för att lösa gemensamma problem. Organiserade
grupper har större möjlighet att
göra sina röster hörda och att få
sina krav tillgodosedda.
Utifrån dessa fyra punkter har
lärandenätverket arbetat med
följande definition:
Empowerment handlar om de processer där exkluderade personer och
grupper ökar sin makt att ta kontroll över de beslut som påverkar
deras liv, på individ-, grupp- och
samhällsnivå.
Definitionen kan kopplas till Europeiska kommissionens definition av
social exkludering:23
23 Eurostat, (2011), Combating poverty and social
exclusion: a statistical portrait of the European
Union, 2010, Luxemburg: EUs Publikationsbyrå, s.7.
35
En process där vissa individer knuffas
längst ut i samhället och förhindras
från att delta fullt ut på grund av
fattigdom, brist på grundläggande
kompetens eller möjligheter till
livslångt lärande, eller som resultat
av diskriminering. Detta distanserar
dem från möjligheter till arbete,
inkomst och utbildning samt
sociala och samhälleliga nätverk och
aktiviteter. De har dålig tillgång till
makt och beslutsfattande organ
och känner sig därför ofta maktlösa
och oförmögna att ta kontroll över
beslut som påverkar deras vardag.
Empowerment är viktigt för att
förändra situationen för utestängda
grupper, då det innebär att bygga på
och stärka deras förmågor så att de
kan bli förändringsaktörer i arbetet
mot ett mer inkluderande samhälle.
Empowerment innebär också att
utmana organisatoriska och samhälleliga strukturer för att möjliggöra
användningen av dessa förmågor på
ett bättre sätt.
Det finns olika empowermentmetoder. Översikter av dessa metoder visar att de ofta fokuserar på:
• att stärka individer på olika sätt,
vilket ger dem mer makt och
36
kompetens (kraftfullare aktörer).
• att öka möjligheten för individer
och grupper att göra självständiga val (förbättra möjlighetsstrukturerna).
• att betona hur individer, grupper och samhälleliga strukturer
är kopplade. Empowerment
förändrar situationen för grupper
som är exkluderade, som är svaga
och maktlösa. Detta medför
att de samhälleliga strukturer
som begränsar utsatta grupper
att utöva makt (institutionell
reform) behöver förändras.
Empowerment är nödvändigt
eftersom makt är ojämlikt fördelat
i samhället. Detta betyder att inte
bara individer och grupper behöver
stärkas, utan även att man bör
försöka se till att alla har inflytande
och kan påverka de institutioner och
organisationer som påverkar deras
liv. Om empowerment bara går ut på
att förbättra individer kan det leda
till påståenden om att ”förtryckta
grupper har makten att ändra sina
materiella omständigheter genom
psykologisk omstrukturering”.24
24 Morley, L. (1995), Empowerment and the New
Right. Youth and Policy, 51, s. 1–10
Världsbanken25 understryker att
empowerment ”innebär att man inom
utvecklingsarbete sammanför utbud
och efterfrågan – man förändrar livsmiljön för fattiga personer och hjälper
dem att bygga på och utnyttja sina
egna egenskaper. Ett efterfrågestyrt
sätt att förbättra förvaltningen
fokuserar på att utbilda, informera
och möjliggöra fattiga individers
organisering så att de kan interagera
med regeringen. Ett utbudstyrt sätt
fokuserar på institutioner på makronivå och det rättsliga ramverket, som
avgör hur fattiga personer kan få
tillgång till utvecklingsmöjligheter. En
empowerment-styrd metod ser till att
de två agerar i synergi”.
Empowerment är således både en
process och ett mål, som – även om
det ser annorlunda ut i olika situationer – består av åtgärder som ökar
kunskapen, självförtroendet, kompetensen och kapaciteten för individer
samtidigt som man försöker öka
inflytandet över institutioner och
program som påverkar livet för
individer som är socialt exkluderade.
25 http://web.worldbank.org/WBSITE/EXTERNAL/TOPICS/EXTPOVERTY/EXTEMPOWERMENT
37
1.2 FÖRSTÄRKA EMPOWERMENT INOM ESF
Användningen av empowermentbegreppet inom ESF förstärktes
av gemenskapsinitiativet EQUAL
som pågick mellan 2000 och 2007.
Empowerment var en av EQUALs
fem ”byggstenar”26 och tanken var
att det skulle ”stärka kapacitetsbyggandet genom att alla relevanta aktörer, inklusive deltagarna, arbetade
tillsammans på jämställda villkor”.
När de lyckades stärkte EQUALprojekten (utvecklingspartnerskapen) grupper och individer för att hitta sina egna vägar
att ta sig in på arbetsmarknaden
och skapa sig tillfredsställande liv.
Deras mål var också att ge dessa
grupper ett verkligt inflytande över
stödstrukturer och beslutshavare på
olika nivåer. Resultaten visade hur
målgrupperna gick från en upplevd
maktlöshet och lågt värde till högre
självkänsla och värde, ökad kompetens och större proaktivitet och makt.
Utvecklingspartnerskapen ökade
kontakten mellan grupper som är
”svåra att nå” och beslutsfattare för
att möjliggöra bättre utformning och
leverans av aktiviteter och tjänster.
Lärandenätverket om empowerment
& inclusion har byggt på sådana
26 http://ec.europa.eu/employment_social/equal/
about/index_en.cfm
erfarenheter inom EQUAL och
ESF-projekt från programperioden
2007–2013. Dessa har påverkat de
grundläggande antagandena, som
styrker deras arbete:
”Sysselsättningsprogram fungerar
bäst när mottagarna är involverade
i utformningen, genomförandet och
utvärderingen av dem. Detta lyfter
upp tanken med empowerment högt
på anställningsbarhetens dagordning”.
Inom ESF kan man väva in ansatser
till empowerment i programmen
genom att tillhandahålla en struktur
där ESF-projekt:
• Ses som utvecklingsprojekt som
utgår ifrån en rättighetsbaserad
konstruktion (medan en behovsbaserad konstruktion framhåller
beroende och lägger ansvaret för
exkluderingen på individerna
själva).
• Utformas och organiseras för att
utmana det tillstånd som kallas
”inlärd hjälplöshet”, vilket är tron
att ingenting kan göras för att
ändra situationen för personen i
exkludering – vilket också är en
nyckelaspekt i social exkludering.
• Tillhandahåller möjligheter för
att bygga upp kompetenser och
färdigheter (inklusive egenvärde
och självförtroende).
38
• Underlättar för medverkan i
projektstyrningen – detta är
ett centralt kännetecken för ett
empowerment-projekt.
• Tillåter ägarskap i projektet, som
är ett ännu bättre verktyg för
empowerment.
• Visar nya sätt att hantera problem som bekräftar värdigheten
och ökar inflytandet hos individer i exkludering i alla aspekter
av deras dagliga liv.
• Sammanför deltagarna med
samhället i stort och uppmuntrar
till kollektiv organisering och
mobilisering.
• Uppmuntrar deltagarna att
engagera sig i påverkansarbete
och kampanjarbete för politisk
förändring/institutionella reformer.
• Strävar efter att koppla ihop
människor som upplever social
exkludering med de beslutsfattare som är ansvariga för att
arbeta med problemet.
• Tillhandahåller mekanismer som
låter projektdeltagarna få en roll i
utformningen och organiseringen
av själva socialfonden.
I kapitel två exemplifierar några
ESF-projekt ovan nämnda aspekter
av empowerment.
2. EMPOWERMENTPROCESSEN – EN
FALLSTUDIE AV ESFPROJEKT
Detta kapitel sammanfattar erfarenheterna från de tretton
empowerment-projekten som
deltog i workshopen i Bryssel, och
ytterligare sex som har försett oss
med material till fallstudien. Kapitlet
försöker visa varför projekten har
valt att arbeta på det sätt de gör
– vad de anser inte fungerar bra i
nuvarande försök att bekämpa social
exkludering, och vad de föreslår som
bättre lösningar.
Kapitlet börjar med en beskrivning
39
av projektens utgångspunkter –
begränsningarna och problemen som
de har identifierat och även några
av de ansatser som de baserar sitt
arbete på.
Den andra delen fokuserar på de
lösningar som projekten har använt.
Den sista delen är en översikt av de
resultat som de har identifierat som
ett led i empowerment-arbetet.
2.1 UTGÅNGSPUNKTER FÖR
EMPOWERMENT-AKTIVITETER
Ett övergripande mål för projekten
var att underlätta den sociala inklu-
deringen för grupper som befinner
sig, eller riskerar att hamna, i social
exkludering, samt att påverka de
strukturer som bevarar och upprepar
exkluderingen. De strävade alltså
både efter att arbeta med utsatta
grupper och att förändra existerande
sociala, ekonomiska och politiska
strukturer. De individer som var
med i projekten var till exempel
människor som lever i fattigdom,
missbrukare, individer med psykisk
ohälsa, unga utan utbildning, romer
långt från arbetsmarknaden, f.d.
kriminella eller individer som helt
enkelt kämpar för att komma in på
en arbetsmarknad med mycket få
40
arbetstillfällen.
Projekten hade två slags utgångspunkter:
• Den första var att de identifierat begränsningar och hinder
som påverkar människor som
lever i social exkludering.
• Den andra var den grundläggande synen att människor,
oavsett hur exkluderade de
är, kan med rätt insatser och
lämpliga åtgärder, återta
kontrollen över sina liv.
Projekten beskrev dessa två faktorer
som orsaker till deras empowerment-arbete.
2.1.1 Individer som är
exkluderade har liten makt och
inflytande över sin situation
på arbetsmarknaden
Projekten beskrev att huvudanledningen till att arbeta med empowerment var det faktum att exkluderade individer har liten makt att
påverka de åtgärder som riktas
mot dem eller att förändra den
begränsande situation de lever i.
De behandlas ofta som ett ”problem
som ska lösas” och all diskussion
om deras situation sker ofta ”över
huvudet” på dem. Detta innebär att
41
deras kompetens och expertis förblir
outnyttjad, man värderar inte deras
åsikter och erfarenheter, och mycket
av arbetet riktat mot marginaliserade
grupper görs ”för” dem, inte ”med”
dem. Ett projekt från Nordirland
angav ytterligare en dimension till
maktlösheten, som man kopplade till
effekten av politiska konflikter – ”de
historiska politiska och väpnade
konflikterna har gjort att de mest
marginaliserade grupperna har fått
försämrad socioekonomisk ställning
att delta i samhällets återuppbyggnad”.
2.1.2 Brist på kontakt mellan
makthavare och individer
som är socialt exkluderade
Politiker, högt uppsatta tjänstemän
och andra som har makt och möjlighet att ta initiativ till förändring
kommer sällan i kontakt med, eller
har kunskap om, de individer som
faktiskt är socialt exkluderade.
Detta leder till ofullständiga analyser, bristfälliga åtgärder och dåliga
resultat. Medan en av anledningarna
till den socioekonomiska uppdelningen är avståndet mellan maktlösa
och makthavare, är en annan anledning den kunskap som används
i utformningen av politiken. I bästa
fall tar politikerna beslut grundat på
formell kunskap och fakta (i värsta
fall grundat på egennytta och egenintressen). Under 2010-talet har man
dock börjat intressera sig mer för att
kunskapen ska vara ett samspel av
formell och informell kunskap. Det
faktum att program för fattigdomsbekämpning ofta har liten mätbar
effekt är bara delvis beroende på att
fattigdom är ett strukturellt tillstånd
som kräver ekonomiska, sociala och
politiska reformer. Programmens
ineffektivitet beror också på bristande deltagande från ”målgruppen”
i utformningen och genomförandet.
ESF-projekt som arbetar med empowerment vill integrera formell och
informell kunskap i utformningen
och genomförandet. Detta bygger
inte bara upp en bättre kunskapsbas,
utan främjar engagemang mellan
individer i exkludering och dem
som har i uppgift att förbättra deras
situation.
2.1.3 Utbildnings- och
sysselsättningsåtgärder
grundar sig inte på
empowerment-principer
Åtgärder för utbildning och praktik
ses som hörnstenar i empowermentprojekten. Enligt projekten, blir det
ofta problem med åtgärder för social
inkludering eftersom de sällan
bygger på berörda individers
inflytande och styrkor. De utarbetas
42
utan inblandning av målgruppen,
de har terapeutisk inriktning (hanterar ”problemindivider” istället för
arbetsmarknadsproblem), och de är
indirekta och i slutänden omänskliga.
Det nordirländska projektet STEP
anser att den ”fortsatta motviljan att
förändra strukturer, processer och
attityder som förstärker exkludering
av de personer som arbetar med att
återuppbygga samhället” är ett av
huvudproblemen.
2.1.4 Stödåtgärder på
arbetsmarknaden är
inte anpassade efter de
exkluderades verklighet
De flesta projekten gav uttryck för
att de strukturer som ska förse
målgruppen med samma rättigheter och möjligheter som andra,
saknades eller var ineffektiva. I
Grekland fanns inget stöd för invandrare. Andra projekt identifierade ineffektivitet eller luckor i existerande
stödstrukturer. I Nordirland uppstod
projektet Include Youth ”som ett svar
på bevis och forskningsresultat som
lyfter fram det utbildningsmässiga
underläge och de hinder som finns
för att uppnå utbildningsresultat,
som upplevs av många unga som
riskerar att bli exkluderade”. Ett
projekt som drivs av SOVA i Storbritannien studerade kvinnor som satt
i fängelse, eller precis hade kommit
ut. Det gav en översikt av situationen
för kvinnor när de kommer ut från
fängelse, och erbjöd lösningar för att
anpassa det tillgängliga stödet för
dem i ett så avgörande skede i livet.
2.1.5 Brist på rättigheter
och demokrati
Projekten poängterade vikten
av mänskliga rättigheter och
demokrati, då detta ofta saknas
i arbetet med att avhjälpa social
exkludering. Flera jämförde bristen
på relevant stöd till målgrupperna
med deras rätt till mänskliga rättigheter, jämställdhet och demokrati.
Spanska FSG anser att ”för att romer
som grupp ska kunna uppleva empowerment måste de ges tillgång till
ekonomiska och sociala rättigheter
på samma villkor som övriga medborgare”. WAW-projektet i Belgien anser
att ”fattigdom är en orättvisa” medan
det grekiska projektet försökte tackla
”invandrares begränsade utövande
av rätten till arbete. Projektet har
försökt ta bort relevanta hinder
genom att skapa en miljö som främjar
empowerment där invandrarna kan
utöva sina rättigheter”. Ett annat
exempel är projektet Restore från
Storbritannien som visar hur stödet
i projektet till individer som lider
av psykisk ohälsa skiljer sig från
andras stöd. ”Restore finns för att
43
hjälpa individer att övervinna de
hinder som orsakas av stigmatisering
och diskriminering”. Include Youth
arbetar i Nordirland med att ”se till
att de (unga) har likvärdig tillgång
till arbetsmarknaden”. Portugisiska In
loco association kopplar sitt arbete
till den demokratiska krisen och
människors icke-deltagande i politiken. Projektet STEP rapporterade
att ”den värdegrund som ligger
bakom arbetet med empowerment
är nyckeln. Vårt huvuddokument
är FN:s stadga om mänskliga rättigheter och grundläggande friheter.
Vi definierar inte människor utifrån
religion, medborgarskap, hudfärg
eller deras bidrag till landets ekonomi
utan utifrån deras lika rätt till skydd
och rättigheter och deras kollektiva
ansvar att skydda och respektera
andra människors rättigheter”. Det
finns ett motsvarande behov att
ändra existerande diskriminerande
antaganden om målgrupperna – målgrupperna anses ofta inte veta vad
som är bäst för dem, vilket innebär
att någon annan utarbetar lösningar
för deras situation, vilket urholkar
deras demokratiska rättigheter.
2.1.6 Erfarenheter av
social exkludering leder
till ”inlärd hjälplöshet”
Att vara socialt exkluderad betyder
ofta att man inte har någon möjlighet
att använda sina kunskaper och
kompetenser. Många har försökt
men lever med en känsla av att vara
oförmögen att påverka sin livssituation och har gått in i en ”inlärd
hjälplöshet”. Andra har ”skamkänslor” för att de är exkluderade,
vilket minskar deras känslomässiga
energi avsevärt. Därför understryker
projekten att det är viktigt att vara
proaktiv och utöva sin makt, och att
bygga på inneboende styrkor. Det
gör att individerna kan börja uppleva
små framgångar, och med tiden
börjar de se hur de kan använda
makt och inflytande för att påverka
sin livssituation.
2.1.7 Människor kan vara
aktiva och kapabla om de
ges rätt förutsättningar
Trots de många begränsningar i
möjligheterna för målgrupperna att
ha kontroll över sina livssituationer,
delade alla projekten den grundläggande tron på att människor och
situationer kan förändras. Projekten
delade en positiv syn på alla individer, såg alla som kapabla, aktiva
och medvetna om vad som är bäst för
dem, om de ges rätt förutsättningar.
De som upplever social exkludering
skiljer sig inte från andra människor.
De har, som alla andra, styrkor och
44
förmågor som bör utvecklas i, och
bidra till, hållbara samhällen och
arbetsmarknader. Projekten anser
att denna syn ofta saknas i åtgärder
för social inkludering. Fokus ligger
istället ofta på att ändra på människor och att avlägsna det som är ”fel”,
istället för att stärka deras redan
befintliga förmågor och skapa rätt
förutsättningar för alla.
2.2 LÖSNINGAR
Ansatserna för att förändra de
begränsningar som lyfts fram ovan
har tagit sig många olika uttryck, till
exempel: nya former av individanpassat stöd, startandet av en tidning,
en ny form av universitetsutbildning,
skapandet av organisationer för
empowerment, skapandet av nya
representativa organ och engagerandet av medborgarna i regional
utveckling och förvaltning.
Projekten delar många utgångspunkter i hur de tänker när det gäller
människor och deras förhållande
till samhället och arbetsmarknaden.
Dessa utgångspunkter har sedan
”materialiserats till de metoder de
använder, de organisationer de har
startat eller de allmänna arbetssätt
de har utvecklat”.
Följande underavsnitt beskriver de
former som empowerment-metoderna har tagit.
2.2.1 Alla kan om de har
rätt förutsättningar
Projekten grundar sitt arbete på en
positiv syn på alla individer, där
alla ses som kapabla, aktiva och
vet vad som är bäst för dem, om
de ges rätt förutsättningar. Ett citat
från utvärderingen av EU-programmet Choices i Portugal sammanfattar
tanken som ligger till grund för vad
empowerment-projekten har försökt
åstadkomma. De beskriver programmet som baserat på: ”Förmågan att
tro på dessa personer, deras resurser,
deras förmåga att förändras och deras
motståndskraft. Genom att inte se
dem som offer utan aktörer, fokuserar
ingripandet på själva uppbyggnaden,
stärkandet av positiva identiteter, att
övervinna olika typer av sårbarhet
och återskapa starka sociala band”.
45
2.2.2 Öva på att vara aktiv och
att släppa ”inlärd hjälplöshet”
Målgruppens erfarenheter av känslan
att vara oförmögen att påverka sin
livssituation leder ofta till en känsla
av inlärd hjälplöshet. Att träna på
att vara aktiv, att ta ansvar och att
ta små steg för att förbättra situationen har därför varit centralt
i projekten, både för individerna
och för organisationerna. I det
svenska sociala kooperativet Villa Vägen Ut var en av huvudmetoderna att
delta i problemlösningen: ”Från början var det svårt att finansiera Villan
och alla som var med från början fick
lov att delta i diskussionerna med
politikerna för att hitta en lösning.
Vi – personalen – har inte lösningen.
Vi har funnit att det tar längre tid och
kräver mer arbete, men det är ett bra
sätt att få människor att växa och ger
en känsla av empowerment.”
Detta arbetssätt är en viktig organisationsprincip. Det är inte bara upp
till individerna att ta kontroll över
sitt eget öde och vara proaktiva, det
är också någonting som medarbetare
och institutioner behöver lära sig –
att uppmuntra medverkan och att
släppa taget om en del av sin makt
och sitt inflytande. Restore: ”Organisationens medlemmar får större
möjlighet medverka i takt med sina
framsteg, inte utifrån vad organisa-
tionen anser vara ’bäst’ för dem.”
Många projekt beskrev också hur viktigt det var att bygga på de positiva
förmågorna, styrkorna, initiativen
och erfarenheterna hos exkluderade
individer. Eller som Restore förklarar: ”Människor har sina egna styrkor
och sina egna lösningar, och man bör
lita på dem. Varje individ som lider
av psykisk ohälsa har egna förmågor,
talanger och ett eget värde och de bör
bedömas utifrån dessa egenskaper och
inte sin medicinska bakgrund, eller
diagnos. Varje individ har rätt att få
ta ’risker’ i försök att ta sig ifrån det
terapeutiska gettot till det vanliga
samhället.”
SOVA: ”Både manliga och kvinnliga
’kamratstödjare’ har varit inblandade i att upprätta och underhålla
projekten och att stötta och ge råd till
deltagarna, från jobb- och praktikansökningar till arbete. Alla ’kamratstödjare’ har deltagit i aktiviteter
för personlig utveckling som sträcker
sig från kompetensutveckling till att
söka jobb. De har arbetat tillsammans
med SOVA:s personal och hjälpt till
med att organisera evenemang. De
har kunnat ta steget från mentor till
avlönat arbete i en icke-hotfull miljö,
vilket visade sig vara svårt för en del.
De har tyckt om sin arbetsroll och
har upptäckt att anställningen har
minskat frestelsen att återfalla.”
46
ansvar att bidra till en större helhet.”
2.2.3 Fokusera på
rättigheter och ansvar –
lämna skamkänslorna
Trots att valmöjligheter och sociala
strukturer är begränsade – vilket
kan bidra till att vissa personer
måste kämpa hårdare – understryker
projekten behovet av att alla tar
ansvar för de val som finns, trots
begränsningarna. Erfarenheten av
social exkludering kan innebära att
människor fastnar i en känsla av
maktlöshet och tar på sig rollen som
”offer”. Vi måste komma ihåg att ta av
oss ”offerkoftan”, som en deltagare i
workshopen sa.
Fire Works anser att: ”Det verkar
mycket viktigt för individer i utsatta
grupper att ha stödmetoder som ger
dem mer än de redan har i form av
styrkor, livserfarenhet och drömmar
om ett bättre liv. Det är viktigt för
människor att ta ansvar, och projekt
bör vara utformade så att ansvaret
inte tas ifrån dem … det verkar vara
mycket viktigt att utgå från tanken
att varje individ har rätt till hjälp från
samhället, samtidigt som man har ett
Många projekt baserar sitt arbete på
FN:s formuleringar om att alla har
rätt till arbete, skälig ersättning och
respekt. En av projektens gemensamma erfarenheter var hur de arbetade
för att hjälpa individerna att släppa
skamkänslorna och att känna att de
hade samma värde som alla andra.
Ett sätt att göra detta på var att
utmana uppfattningen att människor
som ofta blir exkluderade är ”annorlunda” än andra och att de har sig
själva att skylla för den situation de
befinner sig i. Det italienska projektet
Ristretti arbetar inifrån ett fängelse
för att bekämpa fördomarna om att
de som sitter i fängelse ”praktiskt
taget föds med kriminell DNA. Vår
idé är att producera en tidning som
kan skapa kontakt mellan människor
i fängelse och samhället utanför”,
för att göra det lättare för individer
som suttit i fängelse att komma
tillbaka till arbetsmarknaden och
samhällslivet.
Ett rättighetsperspektiv lägger tonvikt på hur alla har rätt till ett utbildningssystem, stödstrukturer och en
arbetsmarknad som ger alla rättvisa
47
möjligheter. Fokus flyttas från att
ändra på, eller lägga skulden på, dem
som har liten makt, till att förändra
dem som har makt. Detta innebär
att man tittar på hur organisationer
och strukturer ”gör” saker och ting,
istället för att bara koncentrera sig
på att stärka dem som befinner sig
”utanför”.
Projekten understryker också rättighetsperspektivet i hur man förhåller
sig till andra. Empowerment är till
stor del ett relationellt koncept och
den nuvarande chefen för Basta
gav ett exempel från ett möte med
socialtjänsten när hon fortfarande
använde droger: ”Jag kände verkligen
att jag blev respektlöst bemött. Så jag
sa till socialsekreteraren att under
andra omständigheter hade det kunnat vara ombytta roller. Hon svarade
att ’nej, det skulle aldrig hända. Jag
skulle aldrig kunna bli narkoman.’ Det
fick mig att känna mig som någon
annan, jag kände mig inte ens som en
människa.”
2.2.4 Ökad kompetens genom
utbildning och information
Att öka kompetensen hos dem som
befinner sig i social exkludering
genom utbildning och fortsatt
lärande är en av hörnstenarna i arbetet med empowerment i projekt.
Alla projekt innehåller någon dimen-
sion av utbildning eller kapacitetsuppbyggnad. Include Youth beskriver
att deras utbildningar har formen
av ”individuella handlingsplaner”,
medan SOVA Yorkshire och Humber
Offender Partnership pratar om att
anpassa och skräddarsy utbildningar
för varje individ. Den huvudsakliga
innovativa sidan av dessa arbetssätt
ligger i att man på lokal nivå
tillhandahåller en ingång, med låg
tröskel, till en integrerad process
med flera etapper, länkar till och
matchar individernas behov och
intressen till olika, hittills åtskilda
tjänster. De erbjuder också individanpassat stöd och uppföljning. Dessa
arbetssätt med ”vägar in” använder
sig av ett brett spektrum av resurser
som kan mobiliseras lokalt eller
regionalt och kan erbjuda flexibla
lösningar på vitt skilda grupper och
individers behov.
FSG ser att romers låga akademiska
nivå har en djupgående effekt på
deras anställning och sysselsättning
som t.ex. lågkvalificerat arbete,
osäkra anställningar, undersysselsättning och arbetslöshet. För att
öka romers akademiska framgångar, tillhandahåller FSG specifika
utbildningsåtgärder. Deras utbildningsprogram Promociona, har som
syfte att öka intresset för utbildning
hos romska studenter. Programmet
söker aktivt upp familjer och arbetar
48
med medvetandegörande för att fler
romer ska uppnå sin utbildningspotential och fullvärdigt medborgarskap
och inkludering. Romer är i hög grad
involverade i utformningen och utvecklingen av programmet och dess
aktiviteter. Romerna är således både
målgrupp och ansvariga för implementeringen av projektet. Att arbeta
med integrerade och individanpassade ”vägar in” till anställning, gör
det möjligt för dem att ta hänsyn
till behoven och åsikterna hos varje
familj och barn inom målgruppen.
Nyckelfaktorer som bidrar till programmets framgångar är familjernas
och skolornas inblandning genom en
formell överenskommelse. Romska
studenter som har lyckats och
fungerar som förebilder för andra.
Främjandet av flickors utbildning
är ett huvudmål med programmet.
Bakgrundsorsaker är ojämställdhet
mellan könen och flickors benägenhet att gifta sig och få barn i tidig
ålder. Programmet arbetar med både
studenternas mammor och pappor,
och arbetssättet har varit ganska
framgångsrikt. Läsåret 2009–2010
var 52 procent av programmets
deltagare flickor, och detta ökade
till 57 procent under 2010–2011.
Detta arbetssätt bidrog till en ökning
i romska flickors utbildningsprestation. Under 2009–2010 fullföljde
46,3 procent av studenterna sin
grundskoleutbildning med godkända
betyg, varav 34,78 procent av flickorna och 54,84 procent av pojkarna.
Under 2010–2011 ökade andelen till
68,22 procent, varav 75,71 procent
av flickorna och 59,32 procent av
pojkarna.
I Italien kommer ett individuellt
framgångsexempel från Elton, en före
detta intern, som efter att ha spenderat flera år i fängelse i närheten
av Padua nu driver Ristretti Orizzonti, eller Begränsade horisonter, en
nyhetsbyrå som inifrån ett fängelse
producerar en nationell tidning
som heter Ristretti Orizzonti och en
dagstidning med 75 000 prenumeranter, varav de flesta är medarbetare
inom rättsväsendet och universitetsforskare.
”När jag började arbeta med Ristretti
Orizzonti-projektet hade jag aldrig
använt en dator. Vi i redaktionen
organiserade en rad datakurser. Efter
de första kurserna fortsatte jag att
studera datorer. Jag förbättrade mina
kunskaper och efter några månader
blev jag ansvarig för att skriva ledaren. När jag insåg att jag klarade av att
göra viktiga saker på jobbet bestämde
jag mig för att fortsätta. Jag bestämde
mig för att studera och började på
universitetet. När jag slutade arbetet
i min cell, gick jag till badrummet för
att hitta lite lugn och ro, och pluggade
49
där. På så sätt lyckades jag ta examen
i statskunskap och sedan gick jag den
tvååriga kursen ”Institutioner och
politik för mänskliga rättigheter och
fred”.
är tillgången till information. Flera
projekt i studien använder på samma
sätt information som ett viktigt
verktyg i sitt arbete med empowerment.
I STEP-projektet i Nordirland var
information en viktig beståndsdel för
att bidra till huvudsyftet att bygga ett
fredligt och framgångsrikt samhälle
i ett av områdena som var värst
drabbade av konflikten, som också
är en av de mest fragmenterade
och segregerade regionerna. Ett av
projektets mål var att arbeta direkt
med dem som står längst ifrån
samhället och ge dem information,
råd och handledning. Syftet med
detta var ett rättvist deltagande i
beslutsprocesser som påverkar deras
vardag. Detta stärkte dem också att
involvera sig i socioekonomiska och
kulturella aktiviteter i samhället och
i det gemensamma ansvaret för att
skydda ”andras rättigheter”.
Att tillhandahålla information är
också viktigt för ökad kapacitet. I
kapitel 1 finns en referens till Världsbankens rapport om empowerment
som fokuserar på institutionell
reform. En av de fyra viktigaste
beståndsdelarna som empowerment
och institutionell reform bygger på
En inledande fas i STEP var att se
till att alla hade lika tillgång till
information om fredsprocessen och
fredsfonderna, och hade möjlighet att
identifiera problem och möjliga lösningar. Möten hölls i städer och byar,
utifrån vilka arbetet med projektet
utvecklades. ”Samhällsstödjare”
utbildades sedan för att informera
andra om vad de lärt sig och fungera
som specialister på olika nivåer.
50
Information, råd, handledning och
opinionsbildning erbjöds på en
basnivå och specialister på frågor
som sysselsättning, praktik, bostäder,
familjevälfärd, utbildning, social
omsorg, hälsa, ekonomisk rådgivning, missbruk, personlig utveckling,
rapportering av hatbrott, diskriminering, missbruk av rättigheter.
”Samhällsstödjarna” bistår också
med representation och opinionsbildning på informell nivå i förhandlingar om stöd med myndigheter
och leverantörer av sociala tjänster
av allmänt intresse, och på formell
nivå vid hearingar om invandring och
arbetsrättsliga förhandlingar.
Information var också centralt i
det italienska projektet Ristretti
Orizzonti. Huvudidén var att tillhandahålla information om fängelser
från insidan och att övervinna den
klyfta som finns mellan internerna
och samhället som brott orsakar – en
klyfta som ibland underblåses av
”media, som bidrar till rädsla och hat”.
Internerna skriver i självbiografisk
form när de vänder sig till samhället
utanför, vilket projektet beskriver
som ett tålmodigt arbete av att ”väva
en slags kollektiv medling”. Internerna
har vuxit i sin yrkesmässiga roll
genom att arbeta med information, genom kurser i skrivande,
datorkunskap och digital grafik. De
två webbplatser de sköter ökar deras
förmåga att kommunicera med den
fria världen; informera människor på
utsidan om rättssystemet och fängelser, sett ur deras perspektiv. Representanter för projektet åker också
ut till skolor och pratar med elever,
gör filmer och dokumentärer, och
anordnar studiebesök på fängelser.
Genom att återta diskursen om vilka
som är lagbrytare, använder man
empowerment som ett verktyg. Som
projektledaren Elton Kalica säger:
”Att skriva ärligt är ett bra sätt att
bryta cirkeln av hat i ett samhälle som
har ett stort behov av att sluta hata.”
2.2.5 Skräddarsytt
arbetsmarknadsstöd utifrån
behoven hos individer
i social exkludering
Genom sitt arbete har många av
projekten identifierat svagheter
på arbetsmarknaderna och i
stödstrukturerna. Dessa svagheter kan bidra till att hålla kvar
människor i socialt exkludering.
Därför jobbade alla projekten med
att utveckla former av stöd och
aktiviteter som skulle göra det lättare
för målgruppen att komma in på
arbetsmarknaden.
Restore beskriver hur: ”Vi litar på
människor och bedriver alla våra
tjänster utifrån deras önskemål, och
kommentarerna och förslagen från
51
dem som använder sig av tjänsterna.
Medlemmarna är också involverade
i organisationens förvaltarskap och
är alltid välrepresenterade och gör
sina röster hörda på våra stämmor.
Ungefär 40 procent av våra medarbetare har personlig erfarenhet av
psykisk ohälsa och många av dem
är tidigare deltagare i Restores med
insikt i det positiva och negativa med
våra tjänsteutbud.”
I Grekland har deras Center för sysselsättning av invandrare och flyktingar ”bättre information, rådgivning,
praktik, nätverksmöjligheter och
praktiskt stöd för att invandrarna
ska kunna utöva sina rättigheter, tack
vare målgruppens inblandning”.
En annan metod för att förbättra
stödet är att utbilda personer i social
exkludering så att de kan ge råd och
vara mentorer till sina likar.
I projektet SOVA erbjuder mentorerna, efter utbildning, enskilt stöd till
interner om ekonomiska frågor och
ger råd och vägledning i förberedelserna inför ett liv utanför fängelset.
I projektet Bruksvärde införde man
en särskilt kurs i social mobilisering
på Lunds universitet, där individer
som upplevt social exkludering och
marginalisering har möjlighet att
påverka framtida socialarbetare.
Under femveckorskursen studerar
de blivande socialarbetarna med
personer från olika målgruppsorganisationer. Några av lärarna har
också egna erfarenheter från att leva
52
i social exkludering så utbildningen
bidrar till ökad empati och bättre
kvalitet på de blivande socialarbetarnas insatser.
På Basta tillhandahålls det förbättrade stödet till missbrukare av det
sociala företaget själv. ”Rehabiliteringen på Basta bygger på arbetet
och företaget vi driver tillsammans.”
Genom att uppleva riktigt arbete i
en miljö som erbjuder empowerment och med stöd av sina kamrater
i företaget, förflyttar de sig från
missbruk till arbete.
I Storbritannien har programmet
Women into Work som drivs av
SOVA tittat på sätt att bekämpa den
diskriminering och ojämlikhet som
missgynnade kvinnor har upplevt,
särskilt de med erfarenheter från
kriminalvården. Kvinnliga interner
var inblandade i programmets alla
steg, inklusive ”kamratforskningsfasen”. Några gick vidare till
anställning inom SOVA som en del av
pilotprojekten. Forskningsresultaten
gynnade förståelsen för de kvinnliga
internernas erfarenheter och gav
SOVA en solid grund att utveckla sina
tjänster utifrån.
Många av projekten säger att det är
viktigt att kombinera ”traditionella”
experter och experter på social
53
exkludering. WAW menar att ”i
alla våra arbetsgrupper ’blandar’ vi
personer med och utan erfarenhet av
fattigdom. Detta gör att vi kan utgå
från reell ’kunskap om fattigdom’ och
kombinera det med perspektivet från
personer som inte upplevt fattigdom,
och som utgår från en annan kunskap”.
2.2.6 Ökad makt och inflytande
över arbetsmarknaden
Projekten anser att individer med
erfarenhet av social exkludering
är experter på sin egen situation
och ser därför till att de är inblandade i alla försök att beskriva och
förändra situationen. Som Basta
säger: ”Oavsett vad man vill göra,
eller vem man vill hjälpa, börjar
man med att fråga dem som berörs
eftersom de är experter på sin egen
situation.” STEP: ”I ett första skede
utformades lösningarna i sin helhet
med målgruppen … Genom hela
STEP-processen ligger val, beslut och
ansvar hos deltagaren. Val, möjliga
beslut och eventuella konsekvenser av
varje beslut förklaras och deltagarna
stöttas i alla besluten. STEP gör dock
ingenting för individerna, vi gör
det med dem. Makten, oavsett hur
begränsad, ligger kvar hos individen
och växer i processen – i takt med
att individen ökar sin empowerment,
ökar också dennas kapacitet att dela
ansvaret med andra.”
Projekten ser till att individerna
och grupperna får mer makt och
inflytande över sina olika situationer.
Deltagarna stärks också genom att
man ser till att organisationerna
drivs, eller påverkas, av dem som
berörs och även genom styrningen
som flyttar inflytandet och makten
till marginaliserade grupper. Ofta
riktar sig projekten till flera av dessa
nivåer på samma gång.
I projektet Include Youths ”ge och
ta”-program, påverkar de unga det
stöd de får och förbättrar utformningen av den löpande. ”När de har gått
med i programmet påverkar de unga
utformningen, genomförandet och
utvärderingen av den individanpassade handlingsplanen som ska möta
deras behov och på så vis övervinna
de hinder som finns för utbildning,
anställning och praktik. De unga
har också möjlighet att lägga fram
sina synpunkter på strukturen och
utvecklingen av projektet genom en
samrådsgrupp, lokalt och centralt.”
På organisatorisk nivå varierar inflytandet från målgrupperna från att
man tar hänsyn till deras synpunkter,
till att målgruppen själv driver
organisationen. Vissa organisationer
drivs av individer med erfarenhet
av det sociala problem man arbetar
54
för att förändra tillsammans med
individer utan personlig erfarenhet
av det. I FSG är över 40 procent
av medarbetarna romer. På Basta
är 95 procent av de personer som
driver företaget före detta missbrukare. WAW, som arbetar med
fattigdomsbekämpning i Belgien,
berättar: ”Människor i fattigdom
ägde hela processen, var inblandade
på lika villkor när man definierade
problemen, lösningarna, fastställde
tidsplanen för de olika stegen i processen, definierade prioriteringarna etc.
I den meningen hade de kontroll över
sina liv och processen. Ju längre in i
projektet vi kom, desto mer ägde de
processen. Organisationen och dess
partner gjorde det möjligt, skapade
förutsättningarna och bidrog med
välbehövlig expertis för individerna i
fattigdom, men det balanserades av
vad de själva bidrog med. Vi gjorde en
’resa’ tillsammans, där alla lärde sig
mycket, både projektet och de fattiga
individerna.”
I Grekland etablerades ”Observationscentrum för sysselsättning
av invandrare och flyktingar” med
sju understödjande center i fem av
landets största städer. Målgruppen
var inblandad i utformningen av
projektets handlingsplan, och så
småningom drevs hela centret av och
för personer som hade invandrat.
Man hittar empowerment på samhällsnivå i programmet Choices, ett
statligt program i Portugal som skapades för att främja inkluderingen av
barn och unga från de mest utsatta
grupperna, särskilt barn till personer
som hade invandrat och etniska minoriteter. Målet är att främja jämlika
möjlig-heter och att förstärka den
sociala sammanhållningen genom
att ge stöd till lokala aktiviteter inom
områdena integration i skolan, ickeformell utbildning, yrkesutbildning
och behörighet, samhällsdeltagande,
digital inkludering, entreprenörskap
och empowerment.
Utgångspunkten för Choices är att
de betraktar målgruppen som sin
största resurs. Detta reflekteras i den
uppmärksamhet de lägger på arbetet
med ungas empowerment. Under
den senaste ansökningsomgången till
programmet var målgruppen inblandade i analysen, definitionen av
handlingsplanen, genomförandet och
utvärderingen av alla föreslagna aktiviteter. Alla förslag måste valideras
av målgruppen i utformningsfasen.
Några exempel på de ungas inblandning:
• Obligatoriska ”ungdomsmöten”
som, minst var sjätte månad,
55
validerar rapporterna och handlingsplanerna som personalen
och projekten levererar.
• Direktstöd till ungas projekt där
50 procent av medlen ges till
projekten som utvecklas av unga.
Resterande 50 procent måste de
själva skaffa fram, vilket hjälper
dem i deras empowerment- och
entreprenörsprocess.
• Stöd till ungdomsföreningar och
samhällsdeltagande.
Programmets utvärderare beskriver
ingripandet som baserat på denna
filosofi. ”De senaste 10 årens fokus
på deltagande och empowerment
har gjort att det har vuxit fram en
generation som nu tar kontroll över
projekten.
Detta visar sig tydligt genom det
ökande antal ungdomsföreningar
som har vuxit fram inom programmet, men även av antalet före detta
deltagare som nu är medarbetare i
lokala projekt och organisationer och
som, numera, speglar empowermentstrategin som inleddes för tio år
sedan”.
Dessa exempel demonstrerar hur
man kan involvera människor i social
exkludering i arbetet med att förbättra sin egen situation, om man förser
dem med rätt stöd och möjligheter.
2.2.7 Empowerment
genom riktigt arbete
Att ha ett jobb eller en meningsfull
sysselsättning är centralt för social
inkludering. Inom empowermentprojekt är jobb både mål och
medel. Som en del av arbetet med
integrerade ”vägar in” har projekten
antingen erbjudit arbetsplatsplacerad utbildning eller förhandlat
arbetspraktik för att komplettera en
utbildning. Den direkta inblandningen av arbetsgivare eller arbetsgivarorganisationer är också ofta nyckeln
till framgång för många projekt som
har arbetat med utsatta grupper.
Basta, ett socialt företag i Sverige,
började med att erbjuda bättre stöd
till personer med missbruksproblem,
hemlösa eller långtidsarbetslösa. I
dag är Basta ett företag på den öppna
marknaden med en årsomsättning
på 5 miljoner euro, där 95 procent
av medarbetarna och ledningen
kommer från målgruppen. Företaget
och det arbete de utför är ”formen”
som gör det möjligt att arbeta med
empowerment-processer på Basta.
Basta började sitt arbete som en
reaktion på existerande strukturer
som ansåg att målgruppen inte var
kapabel att veta vad som var det
bästa stödet för dem själva – ett
arbetssätt som bidrar till passivitet
och marginalisering istället för
56
integrering.
Basta driver olika företag som
erbjuder allt från snickeri, bygg,
städtjänster och turridningar till en
småskalig djuruppfödning. Genom
detta verkliga arbete kan före detta
missbrukare få en ny identitet och
skapa sin egen version av Bastas
vision om ett bättre liv.
”Rehabiliteringen på Basta är uppbyggd runt arbete och det företag vi
driver tillsammans. Vi bedriver inte
traditionell terapi, bara stödet av
vänner här på Basta. Basta är som en
stödstruktur för empowerment där
man själv gör det möjligt. Empowerment är känslan att man kan kontrollera sitt liv och ta beslut som påverkar
ens liv, att ha makten över sitt eget
öde. Men för att få den makten måste
man även få ta ansvar för sina val. Vi
tror att människor har mycket kompetenser, så mycket att vi driver ett
företag på den öppna marknaden som
vi bara rekryterar missbrukare att
arbeta inom. Med dessa medarbetare
har vi en årsomsättning på runt 5
miljoner euro.”
För nykomlingar är det inspirerande
att se att företaget i huvudsak drivs
av före detta missbrukare:
”Det är väldigt mäktigt att inse att
alla på Basta, inklusive högsta chefen,
en gång har stått där på tröskeln
med en plastpåse i hand, precis som
nykomlingen.”
Flera projekt vänder negativa erfarenheter av social exkludering till
någonting som man kan bygga ett
yrkesmässigt liv på. Ett exempel är
Le Mat, ett hotellfranchisingsystem
som startade i Italien som ett svar
på en reform inom psykiatrin. Här
omvandlade man det som då kallades
”dårhus” till en bar och ett hotell som
personer med psykisk ohälsa drev i
ett kooperativ. En framgångsfaktor
sägs vara att personer som levt i
social exkludering vet hur det är att
inte känna sig välkommen. Så Le Mat
ser till att alla gäster får ett varmt
57
välkomnande.
FSG i Spanien tänkte ut Accederprogrammet för att skapa jobb ”som
ett program där hela det romska
samhället är inblandat, istället för ett
program för romerna”. Aktiviteterna
drivs av romer och icke-romer
medan vissa positioner, som ”förmedlare”, i huvudsak innehas av
romer. Detta ger organisationen
löpande förstahandsinformation och
feedback från det romska samhället, vilket gör att de kan anpassa
programmet till särskilda behov eller
omständigheter.
Det individuella stödet följer samma
mönster där behoven och synpunkterna från varje deltagare styr
stödaktiviteterna – en diagnos följt av
utformningen av lämpliga åtgärder,
handledningsträffar, och individanpassade ”vägar in” till anställning
som kontrolleras i olika steg.
FSG menar att arbetssättet där
romerna har makt att påverka hela
programmet, samt de individanpassade ”vägarna in” till anställning,
innebär att Acceder kan erbjuda det
lämpligaste stödet för inkluderingen
av romer på den spanska arbetsmarknaden.
Sedan år 2000 har närmare 65 000
individer dragit fördel av programmet, och närmare 44 000 har fått ett
anställningsavtal, varav 55 procent
av dessa är kvinnor. Dessa positiva anställningsresultat har också
förändrat många åsikter som romska
familjer hade om avlönat arbete, och
också fördomar som offentlig sektor,
näringslivet och samhället i stort
hade om romer. Det finns, tack vare
programmet, nu också många romska kvinnor och män som kan vara
empowerment-förebilder för andra.
Andra projekt har med framgång experimenterat med att utbilda utsatta
grupper att starta sina egna företag.
Associação In Loco, en ideell organisation som skapades av en grupp
engagerade medborgare, drivs i Serra
do Caldeirão i Portugal, ett ganska
bergigt område som har avfolkats
sedan slutet på 1950-talet. För att
hejda utvecklingen kom projektet
tillsammans med lokalbefolkningen
på ett antal lösningar, varav en var att
främja kvinnors egenföretagande.
Efter flera möten visade det sig
att kvinnorna var intresserade av
traditionella aktiviteter som vävning
eller bakning, samtidigt som de var
medvetna om den magra inkomst
sådana produkter genererar. Lösningen låg i en omfattande omformulering av aktiviteterna genom att
försöka inlemma innovativa särdrag
i dessa gamla traditioner, gällande
produktionsprocesser, hantering, ut-
58
formning eller hur man marknadsför
eller säljer produkterna. Samtidigt
hittade man på och utvecklade nya
ekonomiska aktiviteter för kvinnorna
som en del i processen att blåsa liv i
samhället och länkade detta till andra
sociala, ekonomiska och kulturella
initiativ som skedde i samhället.
Den deltagarmedverkan som projektet testade med dessa kvinnor
har sedan dess kopierats av ett
EU-finansierat nätverk med lokala
utvecklare. Hundratals personer,
icke-statliga organisationer, företag
och lokala myndigheter har fått hjälp
med att sjösätta sina sysselsättningsprojekt. 2.2.8 Sammanföra
makthavare med personer
i social exkludering
Kvinnorna genomgick en lång och
mycket intensiv utbildningsprocess.
Utbildningsgruppen bestod av en
lokal kontrollant som var expert på
traditionen och den lokala kulturen,
externa yrkesmän som bidrog med
modern kunskap inom design,
produktionstekniker och -hantering,
samt marknadsföringssystem, och en
koordinator från In Loco. Vid kursens
slut hade gruppen en god grund. Det
fanns tillräckligt med råvaror i lagret
och en kundstock hade etablerats.
Dessutom hade gruppen lagt undan
tillräckligt med pengar för att klara
den riskabla övergången mellan
utbildning och normal produktion.
Empowerment kan inte skapas åt
individer, de behöver själva ta sig
dit. Detta innebär att en ”uppifrån
och ner”-metod inte fungerar och
att alla sätt att arbeta för empowerment måste engagera individerna
som saknar makt och inflytande. Att
kombinera metoderna ”uppifrån
och ner” respektive ”nerifrån och
upp” kan också få positiva resultat
(Världsbankens idé om att man,
inom utvecklingsarbete, för samman
utbud och efterfrågan). Projekten
underströk att det är viktigt att
involvera makthavare i försöken
att sprida makt neråt till dem som
har lite. Forskningen visar också att
beslutsfattare behöver involveras för
att arbetssätt och förfaranden inom
organisationer och sociala strukturer
ska kunna förändras.
59
WAW beskriver hur den lokala
kommunen och flera allmännyttor
var inblandade från början. ”Det
är viktigt att man börjar med att få
med de politiska aktörerna – det kan
vara mycket svårt och utmanande att
arbeta på det sättet men det gör att
stora förändringar kan komma till
stånd. Projekten kan bara garantera
framgång om vi får åtagande och
engagemang från alla. Det innebär
att politiska makthavare, experter och
medborgare involveras.”
I Choices och projektet In Loco
har kombinationen av att använda
empowerment-metoder på lokal
förvaltningsnivå tillsammans med
ökningen av kapaciteten hos marginaliserade grupper för att öka deras
inflytande och makt, visat sig effektiv.
I korthet har projekten försökt
organisera sina ansträngningar för
att öka makten och inflytandet över
resurser och institutioner och har
inte lämnat över empowermentprocessen enbart till de individer
som upplever social exkludering. En
utmaning för alla som arbetar med
dessa frågor är att vara medveten
om de existerande maktskillnaderna
bland dem som arbetar för empowerment. Man kan inte ta för givet att
man genom att sammanföra makthavare med individer med mindre
makt automatiskt ger önskat resultat.
Att arbeta för jämställdhet eller
maktfördelning är en komplicerad,
utmanande process.
60
2.2.9 Ändrad lokal förvaltning
Ett exempel på empowerment
på lokal förvaltningsnivå är den
portugisiska organisationen In
Loco som har arbetat fram en
metodik där deltagarna får medverka vid budgetarbetet på lokal
myndighetsnivå. Organisationen ser
denna ”budgetmedverkan” som en
ny förvaltningsmetod, baserad på
medborgarnas direkta medverkan i
identifieringen av lokala problem och
behov, i definitionen av prioriteringar
genom omröstning av hur projekten
och offentliga medel ska fördelas och
i genomförandet av projekten, samt
kontroll och utvärdering av dem.
In Loco erbjuder samrådsverksamhet
i utformning, genomförande och
utvärdering av ”budgetmedverkan”,
utbildning för experter, politiker och
medborgare och organiserar även
workshopar och seminarier i ämnet.
In Loco anser att lokala myndigheter
i allmänhet inte är utformade för
inblandning av medborgarna och inte
förberedda för medborgarmedverkan
i utformningen och förvaltningen
av lokalpolitiken. Men genom metodiken där deltagarna får medverka
vid budgetarbetet är det möjligt att
introducera sådan medverkan.
Många projekt understryker vikten
av att förena socialt exkluderade
grupper och beslutsfattare, för att få
positiva förändringar.
Ristretti-projektet har haft möjlighet
att kommunicera med beslutsfattare om lagar som gäller interner,
och kunde påverka den faktiska
formuleringen på några av de slutliga
lagförslagen. På Nordirland bidrog
Include Youth till att Nordirlands
Arbetsmarknads- och utbildningskommitté lämnade in en motion om
att bredda tillgången till ett särskilt
underhållsbidrag för studier och
praktik för unga personer, inom sina
egna och liknande ESF-projekt.
Det är tydligt att vissa projekt vill gå
från deltagarmedverkan i
projektstyrningen till medborgar-
61
medverkan i lokal förvaltning. Detta
understryker också tankesättet att
målgruppen är medborgare med
rättigheter, inte bara med behov.
2.2.10 Stärkandet av individer
och organisationer för att
främja empowerment
Projekten arbetar för att se till att
målgrupperna och organisationerna
kan engagera sig i, och påverka sin
egen situation. De understryker
att när man öppnar för deltagande
och inblandning behöver man möta
upp med kompetensutveckling hos
de berörda, och även stärka det
civila samhället för att denna typ
av inblandning ska bli meningsfull.
De är också inblandade i hur
medarbetare i organisationer
och stödstrukturer ska öka sin
kapacitet att arbeta med grupper i
social exkludering på ett sätt som
främjar empowerment.
I Grekland utbildade experter med
med annan etnisk tillhörighet än
grekisk multietniska medarbetare
från målgruppen. Detta ökade deras
kapacitet att tillmötesgå olika behov
och språkkrav genom sina egna
erfarenheter av de komplexa frågor
som personer med annan etnisk tillhörighet än grekisk ställs inför. Individer med olika etniska tillhörigheter
utbildades också till att arbeta som
rådgivare inom respektive organisation. Denna rådgivning har hjälpt
organisationer att lösa sina interna
konflikter och förbättra sin funktion.
Invandrarorganisationer har också
utbildats i hur de ska organisera och
62
leda sitt arbete effektivt.
FSG har erbjudit kurser för romska
ledare, och investerat i kompetensutveckling för yrkesutbildade romer.
FSG agerar också som en katalysator
för romers sociala deltagande, och
har underlättat deltagande i – och
kapacitetsuppbyggnad för – grannföreningar, föräldraföreningar samt
kvinnoföreningar.
SOVA utbildade en grupp unga
”kamratforskare” som har deltagit
i projektutvärderingar. Detta har
fört in ett målgruppsperspektiv i
organisationen och har också gjort
det möjligt för unga personer att
prata med utvärderare i sin egen
ålder som har liknande erfarenheter.
Utvärderingarna har delats med hela
organisationen och där det har varit
relevant har man tillämpat det man
har lärt sig.
RESTORE erbjöd utbildning för
sina medlemmar i att hålla tal inför
publik, läsa offentlig sektors upp-
handlingsdokument, anbudsskrivning för finansieringsansökningar,
ekonomiska budgeteringstekniker,
grupparbete och besök till konferenser om initiativ som leds och drivs
av målgruppen.
Dessa kunskaper kunde sedan användas i bildandet av samhällsgrupper
där praktikanterna kunde spela en
central, ledande roll. Syftet var att
dessa medlemmar skulle:
(a) Vara inblandade i, och ha kontakt
med, lokala grupper i sina roller och
inte i huvudsak som ”patient med
psykisk ohälsa” eller ”brukare” utan
som styrelseordförande, kassör eller
sekreterare.
(b) Omprogrammera sin självbild
och utveckla självförtroende som ett
resultat av utbildningen och ta steg
mot sin nya roll.
(c) Få kontakt med allmänheten på
jämlika villkor, som kollegor istället
för att de ”friska” arbetar med de
”sjuka”.
In Loco-projektet har utbildat
medarbetare till kommuner med sin
metodik där deltagarna får medverka
vid budgetarbetet för att främja
empowerment.
63
STEP erbjuder ”information, rådgivning, handledning och påverkansarbete – av medarbetare på allmän
nivå eller på specialistnivå – inom
sysselsättning, praktik, boende,
familjevälfärd, utbildning, social
omsorg, hälsa, ekonomisk rådgivning, missbruk, personlig utveckling,
rapportering av hatbrott, diskriminering och brist på rättigheter.
Dessa medarbetare bistår också
med representation och påverkansarbete på informell nivå gentemot
myndigheter och leverantörer av
sociala tjänster av allmänt intresse.
Specialister erbjuder representation
och påverkansarbete på formell nivå,
t.ex. hearingar om invandring och
arbetsrättsliga förhandlingar. STEP
har nyligen lyckats få dispens, vilket
har gjort det möjligt för dem att
erbjuda viktiga juridiska tjänster på
en icke-vinstdrivande basis.
2.2.11 Arbete för jämlikhet
och jämställdhet
För dem som står utanför arbetsmarknaden begränsar ojämlikhet och
diskriminering deras tillgång till
arbetsmarknaden ytterligare. Empowerment handlar om att utmana
ojämlika maktrelationer, och att
skapa mer rättvisa förhållanden för
alla i samhället och på arbetsmarknaden.
Fallstudierna antyder att empowerment-metoder kan bidra till jämställdhet mellan kvinnor och män
och jämlikhet inom andra områden.
Centralt i projektens jämlikhetsarbete är också att flytta makt och
inflytande till dem som har mindre,
att betona rättighets- och ansvarsperspektivet, öka medvetenheten
i samhället och individanpassa
arbetssätten. Vissa projekt har
använt sig av mer systematiska
arbetssätt i sitt arbete för jämlikhet
såsom jämställdhetsintegrering
kombinerat med särskilda insatser
för jämställdhet mellan kvinnor och
män. Detta innebär att ha särskilda
åtgärder för jämställhet mellan
könen som en del av projekten, men
också att integrera frågan om kön i
alla steg i projektarbetet.
I ESF:s förordning är det tydligt att
ESF ska bidra till EU:s åtagande att
minska ojämställdhet mellan kvinnor
och män och att förebygga diskriminering. Där framgår att medlemssta-
64
terna ska kombinera jämställdhetsintegrering med särskilda insatser för
jämställdhet mellan kvinnor och män
och icke-diskriminering.27
Flytta makt och inflytande
till dem som har mindre
Projekten utmanar den systematiska
bristen på möjligheter för exkluderade grupper att få makt och
inflytande över sina livssituationer
– en ojämlikhet i sig själv som också
bidrar till att upprätthålla mönster
av ojämlikhet. Några projekt anser
att man genom att använda sig av
metoder där alla har någonting att
säga till om bidrar till rättvisare
förhållanden.
I In Loco-projektet menar man
att ”metodiken där deltagarna får
medverka vid budgetarbetet ska ge
män och kvinnor, unga och gamla
och invandrare etc. lika tillträde.
Vi vill utveckla hur man tar del av
tillgängliga platser – med särskilt
fokus på tillgänglighet för personer
med funktionsnedsättningar – och
på tider som fungerar för de flesta
medborgare”.
27 http://eurlex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2006:210:0012:0018:SV:PDF
Utgå från ett ”rättighetsoch ansvarsperspektiv”
FSG i Spanien har arbetat med
antidiskriminering och främjandet
av likabehandling för romer, en
heterogen befolkning av vilka många
fortfarande blir diskriminerade dagligen. FSG har arbetat för att uppdaga
fall av diskriminering, ge råd och
stöd till de drabbade, utbilda nyckelspelare i kampen mot diskriminering
och främja politik som påskyndar
likabehandling genom kontroll av
lagstiftning och åtgärder för socialt
medvetande om diskriminering och
likabehandling.
Individer som står långt från arbetsmarknaden behandlas ofta som offer,
eller som ”problem” som behöver
lösas. Men empowerment-projekten
betonar att det är upp till individer
med mer makt att se till att utbildningssystemen, arbetsmarknaden
och stödstrukturerna fungerar på
ett sätt som gör det möjligt för alla
att bli resurser åt sig själva och på
arbetsmarknaden. Fokus flyttas då
från att ändra på de individer som
har lite makt, till att ändra på dem
som har mycket makt, vilket innefattar att titta på hur organisationer och
strukturer ”gör” saker istället för att
enbart fokusera på att stärka dem
som lever i exkludering, eller riskerar
att hamna i exkludering.
65
Projekten balanserar också
rättighetsperspektivet med fokus
på ansvar och betonar att alla har
ansvar för att göra de val som är
hållbara för individen och samhället.
Använda systematiska
arbetssätt för att ändra
ojämlika maktpositioner
Empowerment kan stödja jämlikhet
men systematiska arbetssätt för jämlikhet kan också förbättra kvaliteten
på empowerment-metoder. FSG
arbetar med jämställdhetsintegrering med särskilda insatser för
jämställdhet mellan kvinnor och
män som Europeiska kommissionen
efterfrågar. Detta innebär att de
strävar efter att inkludera jämställdhetsdimensionen i alla delar av sitt
arbete såsom datainsamling, analys
och studier. De har också särskilda
åtgärder och program för jämställdhet mellan könen. Arbetet utförs ofta
med stöd av experter från Spanska
kvinnoinstitutet. FSG menar att detta
arbetssätt har bidragit till balansen
i antalet kvinnor och män som får
anställningsavtal – 55 procent av
kvinnorna och 45 procent av männen.
Efter studier med genusperspektiv
om unga kvinnors situation har man i
Choices-projektet nu adresserat flickors högre risk för att lämna skolan
på grund av graviditet. Man har
utvecklat former för dem att fortsätta
studierna efter att ha fött barn, och
arbetar med förebyggande åtgärder
för att minska antalet oplanerade
graviditeter.
Restore-projektet insåg att män oftare behöver längre rehabiliteringsperioder. Statistiken visar att män
inte söker eller får vård för psykisk
ohälsa i samma utsträckning som
kvinnor. Samhällets normer bidrar
till att män väntar längre innan de
ber om stöd, och att vården har
svårare för att se signalerna från
män. Eftersom psykisk ohälsa som
behandlas i ett tidigt skede har bättre
prognos har denna situation blivit
kritisk. Det har fått verkan och nu arbetar projektet med män och kvinnor
på olika sätt. Normalt innebär det att
mäns tillfriskningsprocess, framsteg
och återgång till arbete förlängs.
I samband med en utvärdering på
Basta undersökte man om kvinnor
diskriminerades vad gäller tillgång
till resurser och möjligheter, då de
är i minoritet inom organisationen.
Man fann att så inte var fallet utan
beskrev istället Basta som en organisation där det var lätt för kvinnor att
nå chefspositioner. På Basta tror man
att deras sätt att arbeta med empowerment bidrar till detta.
66
Andra projekt arbetar för jämställdhet mellan könen genom att ta bort
hindren för kvinnors deltagande
och tillhandahåller barnomsorg och
transporter vid behov. Det fanns
också exempel på hur projekten
strävar efter att uppnå jämlik representation av män och kvinnor i sina
styrelser och andra beslutsfattande
organ.
Man bör notera att inte alla försök att
öka inblandningen av grupper i social
exkludering garanterar att alla är
inkluderade och hörda. Blindhet när
det gäller ojämlikheter i maktförhål-
landen existerar inom alla grupper
och det kan påverka möjligheterna
att arbeta med empowerment. Män
och kvinnor kan till exempel ha
olika utbildning i, eller erfarenhet
av, att göra sina åsikter hörda och
maktskillnader kan göra det svårt
för människor att säga emot det som
framstår som den allmänna åsikten.
Samhällsnormer, som påverkar vad
människor förväntas göra och vara,
är osynliga och kan begränsa människor på olika sätt. Genusforskning
visar att de sällan kan adresseras
utan särskilda systematiska insatser,
vilket också gäller för andra ojämlikheter. Många av empowermentprojekten sa att de var intresserade
av att arbeta mer med systematiska
arbetssätt för jämställdhetsintegrering, och att de behövde mer
kompetens inom jämställdhet och
likabehandling hos sina medarbetare,
och/eller mer hjälp i att använda
sig av systematiskt stöd. Ytterligare
forskning om hur empowermentmetoder kan stärkas av systematiska
arbetssätt för jämställdhetsintegrering och likabehandling i allmänhet
kan förbättra kvaliteten på aktiviteter
inom båda dessa områden.
En annan sak som bör noteras är att
alla grupper inte är homogena när
det gäller önskningar, erfarenheter
och synpunkter. Det finns skillnader
när det gäller t.ex. ålder, kön, klass,
67
etnicitet – och hur de kategorierna
samverkar påverkar vad människor
kan göra eller vara. Ett starkt fokus
på en grupps särskilda kategorier
och beteenden gör ofta att man
upprätthåller ojämlikheter mellan
grupper. Man bör komma ihåg att de
flesta grupper är heterogena. Det kan
vara viktigt att dela liknande erfarenheter, men det finns fortfarande
skillnader mellan dem som delar
erfarenheter.
2.3 ÄR EMPOWERMENTMETODER FRAMGÅNGSRIKA?
Vilka resultat har man fått genom att
använda arbeta med empowerment?
Det är ju självfallet inte alltid möjligt
att isolera resultatet av arbetet med
empowerment från andra faktorer
som har bidragit till projektetens
framgångar. Här följer dock resultat
som projekten tillskriver sitt arbete
med empowerment.
2.3.1 Mer kapabel med
rätt förutsättningar
Individer som upplevt social exkludering blir både mer kapabla och aktivare när rätt förutsättningar finns.
Att ses som någon med potential och
kapacitet, istället för ett problem som
måste lösas, verkar spela en nyckelroll i hur individer uppfattas.
Basta beskriver hur deras framgång
har bidragit till att förändra de
begränsande förväntningarna om sin
målgrupp: ”Basta som organisation
har genom företagets goda resultat
visat samhället att grupper i social
exkludering har ett värde och inte är
en börda, som man ofta anser”.
2.3.2 Från inlärd hjälplöshet
till att aktivt påverka sitt
liv och sin omgivning
För dem som lever i social exkludering har inflytande och påverkansmöjligheter bidragit till en ökad förmåga
att vara proaktiv och att kunna
påverka sin livssituation och detta
beskrivs som ett nyckelresultat för
projekten. Erfarenheter av att vara
värderad och betrodd och att kunna
bidra till riktigt arbete har också
ökat individernas självförtroende
och egenvärde. Andra rapporterade
resultat är deltagarnas ökade tro
på att de faktiskt kan påverka sin
livssituation positivt. Många projekt
beskriver hur målgrupperna växte i
sitt medvetande om hur de, med sina
egna erfarenheter av olika typer av
exkludering, besitter en expertis som
behövs för att förbättra begränsande
situationer och arbetsmarknadens
system.
Projektet Vägen Ut anger att: ”Kvinnorna som bor i huset växer och kän-
68
ner sig mer stärkta på en individuell
nivå och som grupp inser de att de kan
lösa sina egna problem och ta ansvar
för sina egna liv. Människor växer och
kan ta hand om sig själva istället för
att någon annan tar hand om dem. Vi
har bidragit till hela processen, från
idé till där vi är i dag. Och det är vår
idé och ingenting som någon annan
har sagt åt oss att göra.”
Genom Fire Works har ”praktikanter
åter kommit i kontakt med sina egna
talanger och sin egen inspiration.
De lär sig att göra val baserade på
personlig makt och att bygga den
framtid de vill ha. De lär sig att på
ett uppskattande sätt titta på de steg
de redan tagit, och att utveckla ett
perspektiv på sitt eget liv och händelser som utgår från möjligheter, istället
för problem”.
Restore: ”Individer som kommer
till oss lär sig att betrakta sig själva
som en del av projektet, inte bara
som mottagare. På detta sätt växer
självförtroendet och egenvärdet och
individen upptäcker ofta att den
upplevda oförmågan vad gäller makt
eller beslutsfattande utmanas och
visar sig vara felaktig.”
Och slutligen i Grekland: ”Fram till
nu har målgruppen bara lyckats
reagera på de problem de ställs inför,
medan empowerment förväntas öka
deras proaktivitet samt att de får ett
långsiktigt perspektiv när de hanterar
komplexa frågor. Dessutom förväntas
Grekiska invandrarforumet spela en
viktig roll i att få fler invandrar- och
flyktinggrupper till att ”äga” sin egen
situation.”
Andra resultat på individuell nivå
är utveckling av sociala färdigheter,
som att känna sig bekvämare på
arbetsplatsen eller i andra sociala
sammanhang.
2.3.3 Från skamkänslor
till stolthet inom ett
rättighetsperspektiv
Att arbeta med ett rättighetsperspektiv innebär att se att social exkludering har strukturella orsaker och
bekräfta att alla har rätt till stöd som
anpassas efter deras situation. Detta
har bidragit till en medvetandeförändring.
Restore: ”I allmänhet lämnar människor projektet efter att ha insett sina
egna styrkor och förmågor och sin
rätt att förvänta sig samma möjligheter som dem som har haft turen att
inte påverkas av psykisk ohälsa”.
Restore erbjuder också utbildning
för medarbetare, volontärer och
andra organisationer som träffar
på psykisk ohälsa varje dag, såsom
polisen och frivården: ”Utbildningen
har en praktisk grund i verkligheten
69
bakom psykisk ohälsa, symtomen,
behand-lingar och fokuserar på att
motverka stigmatisering. Kursdeltagarna rapporterar enhälligt att det
har fått positiv verkan på deras
förståelse för sin egen psykiska hälsa
och en mycket bättre förståelse för
hur dessa tillstånd faktiskt påverkar
människor, i motsats till de myter som
omgärdar dem.”
Ristretti håller seminarier för
journalister som skriver om brott
och rättsfrågor. De har nått 200
journalister som ett led i arbetet med
att se till att interner presenteras på
ett rättvist sätt i pressen. Ristretti
har också träffat skolungdomar. När
eleverna träffar interner ansikte mot
ansikte inser de att de är verkliga
människor, och de förstår också
hur enkelt det kan vara att hamna
i fängelse. En sådan förståelse kan
hjälpa till att interner möter mindre
fiendskap från samhället, när de
kommer ut från fängelset.
70
Spanska FSG har noterat ett ökat
antal rapporterade fall av diskriminering och tror att detta är ett tecken
på romers ökade medvetande om
sina rättigheter.
2.3.4 Individer som är
socialt exkluderade har
fått ökat inflytande och
makt över sin situation
Projekten hade för avsikt att involvera individer i social exkludering i
beskrivningen och analysen av deras
situation på arbetsmarknaden, och
också att formulera lösningar på
problemen som de beskrev. Detta har
gjorts i varierande grad i alla projekten, från en nivå där man lyssnat på
dem till en nivå där de berörda själva
tar itu med frågorna, påverkar stöd,
skaffar fram sin egen finansiering
eller deltar i lokala budgetprocesser
– ”precis som alla andra”. Detta ökade
inflytande kan ses mest på individuell och gruppnivå, men också på
organisatorisk och annan strukturell
nivå. In Loco: ”Ett direkt resultat är
att det i dag finns mer än 30 initiativ
till ”budgetmedverkan” i Portugal
som använder sig av vår metodik.
Vi försökte ändra människors medvetande vad gäller hur de uppfattar
vad som utgör, och som borde utgöra,
en demokrati. Vi vill bekämpa denna
kris i demokratin med större medborgardeltagande.”
STEP: ”Alla som kommer till STEP
får hjälp med att formulera sin egen
utgångs-punkt, var de behöver/vill
vara. Och de uppmuntras att formulera vad som hindrar dem från att ta
sig dit, hur problemet kan lösas på
sikt. Detta gör att stödarbetaren kan
identifiera kort- och långsiktiga behov,
ge information, råd eller hänvisa
individen vidare, internt eller externt,
för lämpligt stöd och hjälp”.
2.3.5 Nya jobb, utbildning och
steg mot arbetsmarknaden
Projekten har bidragit till att tillhandahålla nya jobb, utbildning och
andra värdefulla erfarenheter för
individer som närmar sig arbetsmarknaden.
Några exempel är:
• Restore: 92 av 946 personer har
påbörjat avlönat eller ideellt
arbete.
71
• FSG: 65 000 personer har haft
nytta av programmet. Närmare
44 000 personer har fått anställning, varav 55 procent är kvinnor.
• WAW: 7 av 17 arbetssökande
arbetar, 5 går utbildning.
• Include Youths program ”Ge
och ta” i Nordirland: 60 procent
av de unga gjorde positiva
framsteg. Runt 70 procent av
de unga uppnådde godkända
räknefärdigheter, 67 procent
uppnådde godkända läs- och
skrivfärdigheter, 78 procent av de
unga uppnådde godkända resultat i mer än ett ämne och över
80 procent av de unga uppvisade
en ökning i självförtroende och
självkänsla.
• STEP: under 2011 kom över
6 500 individer till STEP för
stöd. Alla som kom fick stöd
och handlingsplan. För vissa är
resan mot empowerment kort,
för andra är den lång och krokig
men med stöd tar sig de flesta
framåt. Nyckelresultat inkluderar
förändrad attityd mot sig själv
och andra, personlig utveckling samt att en stor andel av
deltagarna fullföljer och avslutar
programmet, och gör framsteg i
de utbildningar de deltar i. Detta
är direkt kopplat till deras syn på
individen som en ”hel person”.
STEP:s arbetssätt värdesätter
kollektiv makt och påverkansarbete. Genom att utveckla
grupper av brukare och klienter
(t.ex. hemlösa brukare och grupper för migrerande arbetstagares
rättigheter) ökar självförtroendet
och kapaciteten hos individerna.
Beslutsfattare och leverantörer
av sociala tjänster av allmänt
intresse har direkta ingångar för
att följa upp om programmen
faktiskt får effekt eller om de
skapar nya problem. Grupperna
som utvecklas genom STEP ses
som partner i social förändring,
istället för sociala problem i sig
själva.
Projekten har också ökat kapaciteten
hos dem som lever, eller riskerar att
hamna, i social exkludering. Att lära
sig hur de lokala budgetprocesserna
fungerar och faktiskt kunna påverka
72
dem bygger upp medborgarkapaciteten hos dem som får möjligheten.
I Choices fick målgruppsorganisationer ledningskompetens och deras
representanter leder nu nyligen
etablerade organisationer och lokala
konsortier. I Restore har utbildning
i föreningsverksamhet inneburit
att deltagarna kan arbeta som
styrelseordföranden, kassörer eller
sekreterare. Ristretti beskriver hur
de har skapat en av de mest heltäckande webbplatserna om situationen
i italienska fängelser. Redaktörerna
bakom dess innehåll är interner,
varav de flesta aldrig tidigare har
använt internet. På den svenska
universitetskursen Bruksvärde får
individer från målgrupperna nya
erfarenheter av hur man startar och
driver olika projekt inom sina egna
organisationers ramverk.
Många projekt beskriver också hur
deltagare har blivit öppnare för att
närma sig arbetsmarknaden. För
Include Youths unga:
Först och främst har deltagandet
märkbart ökat deras självkänsla och
kompetens, vilket gör det möjligt för
dem att påbörja praktik och slutligen
en anställning – något som hade varit
otänkbart i början. De långsiktiga
effekterna av vårt arbete med empowerment kommer att vara ökat
självförtroende och ökad självkänsla
hos de unga. De unga kommer att
ha fått godkänt i upp till sju ämnen
och fått arbetserfarenhet från en rad
olika områden, vilket förser dem med
överförbar kompetens som kommer
att förbättra deras långsiktiga möjligheter till anställning. De kommer
att känna sig mer kopplade till de
formella systemen för utbildning och
anställning, och de kommer att ha
förbättrat sin syn på hur de kan bidra
till samhället. Med anda ord en ökad
känsla av medborgarskap.
En sista kommentar om resultat från
arbete med empowerment kommer
från Elisabeth Lindgren, från Vägen
Ut:
När vi arbetar med empowerment
skapar vi diamanter. Människor växer
och bär huvudet högre. De börjar
ringa telefonsamtal och slutar be om
ursäkt för sin existens. Människor
börjar tro på sig själva och att de har
makt att förändra sina liv.
73
2.3.6 Förbättrade analyser,
lösningar och kapacitet
genom att sammanföra
makthavare med individer
som är socialt exkluderade
Genom att försäkra sig om en koppling mellan dem som lever i social
exkludering och dem som har makt
att förbättra den situationen kan
man få förbättrade analyser av frågor
och man kan få bättre förslag på
lösningar. Alla inblandade kan också
öka sin kapacitet genom en sådan
koppling.
Bruksvärde: ”I vårt exempel får
brukardrivna organisationer nya kunskaper, vilket kan hjälpa dem att klara
mer än de tror inom nya och olika
områden. För de mer traditionella
studenterna inom socialt arbete och
deras universitet finns en möjlighet
att utveckla nya kontaktpunkter inom
de grupper i social exkludering som
de antingen kommer att arbeta med
eller fortsätta att studera i framtida
forskning. Sammanfattningsvis är det
viktigt att alla olika grupper, i vårt
fall akademiker och brukare och före
detta brukare har sina egna tydliga
fördelar med att arbeta tillsammans,
som innebär att alla olika grupper
verkligen ser fördelen av att arbete
tillsammans i ett projekt. Det de gör
tillsammans är på riktigt.”
WAW: ”Vi stärker fattigas kapacitet
att göra sina röster hörda och forma
sina egna liv. Genom vårt politiska
arbete ändrar vi regeringens regler
och lagar för att bekämpa fattigdom
och genom dialog med samhället och
leverantörer av sociala tjänster av
allmänt intresse förändrar vi synen
på de berörda och visar dem hur de
oavsiktligt tvingar in människor i
fattigdom.”
Att sammanföra ungas kunskaper
med beslutsfattare har visat sig
framgångsrikt i Include Youth:
”Include Youth har, med de unga i
centrum, blivit stärkta i arbetet att
utmana politiken som gör att unga
inom programmet nekas ’särskilt underhållsbidrag för studier och praktik’,
som deras kamrater inom statligt
finansierade program har rätt till. Vi
har med framgång engagerat våra
lokala representanter och ministern
och har skapat debatt om vår motion i Nordirlands parlamentariska
församling, och vi har fått stöd från
Arbetsmarknads- och utbildningskommittén.”
74
2.3.7 Stödstrukturer eller
organisationer som arbetar
för grupper som är socialt
exkluderade förbättras eller
skapas genom inblandning
av målgruppen
Genom projekten är de som upplever
social exkludering inblandade i att
leverera och förbättra stödet för
andra i deras situation, och de är
också inblandade i driften av organisationer som arbetar med frågor
som berör dem direkt. Projekten har
pekat på ett antal existerande tjänster som stärkts, liksom ett antal nya
organisationer som skapats för att
förbättra målgruppernas situation.
Dessa organisationer drivs delvis,
eller helt, av grupper som tidigare
sågs som ”problem”.
Ristretti i Italien startade en tidning
med två kontor för att förbättra
situationen för interner i fängelse.
Tre av deras redaktörer är före detta
interner och en sitter frihetsberövad
i hemmet.
I Grekland fanns inget existerande
stöd för invandrade. Nu är Grekiska
invandrarforumet en juridisk person
och en av deras center drivs av
de invandrade själva: ”Kulmen av
denna empowerment-process var
omvandlingen av vad som innan
projektet var ett informellt nätverk
till den juridiska personen Grekiska
invandrarforumet, som inte bara
lyckades svara upp till målgruppens
behov utifrån deras egna idéer om hur
dessa behov borde mötas, utan också
blev en referenspunkt för alla som har
invandringsfrågor på sin agenda”.
Grekiska invandrarforumet representerar i dag 24 invandrarorganisationer. De håller regelbundna möten
för sina medlemmar och representanter från olika etniska grupper för
att planera och besluta om lämpliga
handlingsplaner. De bedriver också
dialog med departementen, oberoende myndigheter, centrala och
regionala förvaltningsorgan och
andra institutionella organ som
tillämpar invandrarpolitik eller
hanterar frågor som rör invandring.
Inom detta ramverk uttrycker de
åsikter och presenterar förslag som
målgruppen har formulerat. Forumet
samarbetar också med offentliga och
privata organisationer och deltar
i andra forum med målet att höja
medvetenheten hos dem som formar
allmänhetens åsikter och driver på
nödvändiga åtgärder för att stärka
positionen för de som invandrat.
SOVA beskriver hur deras arbete
med empowerment har bidragit till
utvecklingen av kvalitativa tjänster
för deltagarna, vilket lett till att de
är bättre rustade för att nå arbete.
75
Deras arbetssätt hjälper dem även
att hålla sig uppdaterade med frågor
som påverkar deltagarna och bästa
sättet att jobba med dem, vilket slutligen leder till att ”deltagarna kan få
och behålla lämpligt och meningsfullt
arbete och i förlängningen kan leda
fullvärdiga liv fria från kriminalitet”.
2.3.8 Empowerment för
medborgarna genom förbättrad
organisatorisk kapacitet
Projekten har lyckats med att öka
kapaciteten hos organisationer,
stödstrukturer och lokalsamhällen
för att flytta makten och kontrollen
över resurser och institutioner till
dem som tidigare varit utestängda
från den typen av inflytande. Organisationerna informeras om principen
”ingenting om oss utan oss” som
gäller deras praxis och aktiviteter,
och det sker ofta i samarbete med
dem som i dag har mest makt och
inflytande.
Choices: ”Under de senaste 10 åren
har fokuseringen hos programmet
för deltagande och empowerment
gjort att en generation som nu tar
över projekten har vuxit fram. Det
syns tydligt genom det ökande antalet
ungdomsorganisationer som har
uppstått inom programmet och också
av det antal före detta deltagare som
nu är medarbetare i lokala projekt och
organisationer som, numera, tydligt
reflekterar empowerment-strategin
som började för 10 år sedan.”
SOVA: ”Fortlöpande konsultation
och deltagande som en del i SOVA:s
kvalitetscykel ger alla möjlighet
att forma det sätt vi arbetar på och
”kamratstödjarna” har varit mycket
delaktiga i hur vi kan ta detta initiativ
vidare.”
Include Youth: ”Genom de lokala och
centrala samrådsgruppernas verk är
organisationen flexibel och svarar upp
till den unga målgruppens syn. Denna
’lyssnande’ förmåga innebär att vi
har större möjligheter att engagera
de unga som vi arbetar med. Unga är
också inblandade i rekryteringen av
medarbetare och volontärer, vilket är
ett annat exempel på hur vi värderar
de ungas åsikter.”
In Loco bidrar till kapacitetsuppbyggnaden av Portugals kommunala
myndigheter då: ”dessa organisationer inte är utformade för delaktighet
från medborgarna. Med en metodik
där deltagarna får medverka vid
budgetarbetet kan myndigheterna
införa medborgarmedverkan, som
inte är begränsad budgetmedverkan.
Strukturerna var mycket formella
och hierarkiska och var tidigare inte
förberedda för medborgarmedverkan
i lokalpolitiken.”
76
som ojämställdhet mellan könen.
• På samhällsnivå, där makthavare
utmanades och hölls ansvariga
genom att individer som är
exkluderade fick en starkare
”röst”, utövades medborgerliga
rättigheter i högre utsträckning,
och arbetssätt förändrades.
Projekten rapporterade positiva
effekter från arbetet med empowerment:
• På individuell nivå med avseende
på nyfunnen stolthet, nya kompetenser, förmågan att engagera
sig bättre på arbetsmarknaden,
förmågan att delta i och driva
ESF-projekt, kapaciteten att
utveckla nya projekt, att engagera sig politiskt och att göra
anspråk på sina medborgerliga
rättigheter.
• På organisatorisk nivå, ESFprojekt som använde sig av
empowerment som arbetssätt
var effektivare, mottagligare
inför målgruppens rättigheter
och behov, och mer kapabla att
se kopplingarna till andra frågor,
3. FRÄMJA EMPOWERMENT I ESF
Projekten från de två tidigare
kapitlen visar arbete med empowerment-metoder i ESF-projekt från
programperioden 2007–2013.
Empowerment-dimensioner skulle
kunna förstärkas ytterligare om nationella och regionala operationella
program för programperioden
2014–2020 ger projektägare ett
större utrymme och uppmuntran till
att använda sådana metoder.
3.1 ANALYS
Programperioden 2014–2020
kommer att vara annorlunda jämfört
med tidigare programperiod. 2007
lanserades ESF-programmet i vad
man trodde skulle bli en period av
oöverträffat välstånd, medan 2014–
20 troligen blir en period av blygsam
77
återhämtning från den djupaste
lågkonjunkturen på 70 år, där några
av medlemsländerna kommer att få
kämpa för att klara sina skuldåtaganden. De flesta framtidsanalyser
visar (med undantag av några av
de nordligaste ekonomierna som
Tyskland och Sverige) att återhämtningen från kraschen 2008 kommer
bli trög, kanske med fler av de svaga
ekonomierna som begär stöd från
Europeiska stabilitetsmekanismen.
För att rädda många av Europas
banker kommer återfinansiering
och nya regleringar att krävas. Det
debatteras om åtstramning är den
rätta vägen till konkurrenskraft
och tillväxt och det finns betydande
opposition mot åtstramningsprogrammen. I Tyskland har
författningsdomstolen varit tvungen
att slå fast att stabilitetspakten inte
motsäger den tyska konstitutionen.
I vissa länder i eurozonen (i till
exempel Nederländerna och Finland)
finns det en växande opposition mot
Euro-projektet. Utanför eurozonen
finns motsvarande känslor, i Storbritannien till exempel har regeringen inte uteslutit en folkomröstning
om EU-medlemskapet. Vissa påstår
att det dominerande ekonomiska
paradigmet sedan 1970-talet har
imploderat och skapat ett behov av
att ompröva utformningen av europeisk kapitalism. Wood, till exempel,
hävdar att:28
… nyliberalismen har spårat ur på
grund av den finansiella krisen och
den efterföljande recessionen. Löftena
har visat sig vara illusioner – inte
bara för de fattigaste, utan för den
stora majoriteten av arbetare.
Trots denna oro är det betydelsefullt
att EU antog ett nytt tillväxtperspektiv (Europa 2020) som kombinerar
strategier för ”smart”, ”hållbar” och
”inkluderande” tillväxt. För inkludering sattes målet att minska den europeiska fattigdomen med 20 miljoner
människor. Man definierar fattigdom
och utestängning med hjälp av
tre indikatorer: risk för fattigdom
(efter sociala transfereringar), ett
index över materiella brister samt
antal personer i procent som lever
i hushåll med väldigt låg arbetsintensitet. Beviset för att EU prioriterar
inkludering i den nya tillväxtstrategin
visade sig genom starten av plattformen för att bekämpa fattigdom och
social exkludering29, som återigen
betonade vikten av anställningsbarhet för att bekämpa fattigdom:
28 Wood, S. (2011-09-26), ”The God that Failed”,
New Statesman, s. 45
29 Se Den europeiska plattformen mot fattigdom
och social utestängning: Det europeiska ramverket
för territoriell och social sammanhållning,
Luxemburg, EUs publikationsbyrå, 2011.
78
Arbetslöshet är den största orsaken till fattigdom för den arbetsföra
befolkningen. Risken för fattigdom
för arbetslösa är mer än fem gånger
så hög än för dem som har ett
jobb (44 procent mot 8 procent).
Fattigdom och utestängning från
arbetsmarknaden går hand i hand
och det är särskilt tydligt för kvinnor
och unga. Att få ett jobb är det tryggaste sättet att lämna fattigdom
för dem som kan arbeta. Det här
är ett svårt budskap att förmedla när
vi har ekonomisk kris, men när våra
ekonomier återigen har tillväxt måste
vårt främsta fokus vara att säkerställa
hållbar jobbintensiv tillväxt.
Plattformen har beslutat att kalla till
ett årligt konvent för att dra nytta av
framsteg, se över genomförandet och
ge förslag till framtida initiativ.
För dem som är engagerade i att
bekämpa social exkludering i Europa
är det uppmuntrande att se den
centrala placeringen av inkludering
i tillväxt- och konkurrensstrategin. I
ett stort antal länder har reaktionen
på krisen varit finansiell åtstramning
trots växande bevis på dess oproportionella påverkan på de fattigaste.30
Därför är det viktigt att Europa som
30 Se, t.ex. Jenkins, S. P., Brandolini, A., Micklewright, J. och Nolan, B. The Great Recession and
the Distribution of Household Income, London.
Presenterat vid den XIII:e europeiska konferensen
för Rodolfo Debenedetti Foundation, Palermo, 10
september 2011.
helhet inte försummar att sätta social
inkludering på dagordningen.
Utmaningen är att hålla fast vid
social inkludering som ett centralt
politiskt mål i en värld med låg
(eller negativ) ekonomisk tillväxt
och finansiell åtstramning – en
värld som av nödvändighet tvingas
återställa den europeiska ekonomins
hälsa kan komma att marginalisera
den sociala sammanhållningen på
dagordningen. I vissa medlemsländer
har arbetslösheten och fattigdomen
samtidigt nått aldrig tidigare skådade
nivåer. I Grekland till exempel har
nästan en miljon jobb i den offentliga
sektorn skurits ned i successiva
åtstramningsprogram. Den genomsnittliga hushållsinkomsten har
fallit med över 50 procent och delar
av den grekiska befolkningen har
blivit beroende av soppkök för att
överleva – ”vanliga greker, som innan
krisen hade bland Europas lägsta
lönenivåer, tänjs nu till bristningsgränsen, något som är för uppenbart
för att ignorera”.31 En icke-statlig
organisation i Grekland beräknar att
fattigdomsnivån (beräknad till 20
procent år 2009 av Eurostat) ”redan
är över 30 procent och kan nå 40
procent om arbetslösheten fortsätter
att öka i år, som förutspåtts”.32
31 The Observer, (2011-09-25), Despairing Greeks
say: ‘We can’t take any more of this’ s. 12–13.
32 ”Volunteers step in as Greek Poverty Soars”,
(2012-04-16), www.ft.com
79
Även metoderna för att mäta fattigdom kan göra att den nyuppkomna
situationen missbedöms. I perioder
av ekonomisk tillväxt är det viktigt
att använda ”relativa” indikatorer för
fattigdom och utestängning. Annars
finns risk att förbättringar i levnadsförhållanden för fattiga halkar
efter alla andras – därför är det
viktigt med indikatorn 60 procent
av medianhushållsinkomsten. Om
medianinkomsten ökar, ökar även
nivån vid vilken vi anser hushåll som
fattiga. Målet är att även de mest
missgynnade grupperna ska kunna ta
del av tillväxten.
Men i en lågkonjunktur finns det ett
annat problem. När medianinkomsten tenderar att minska, vilket
betyder att även dem längst ned
på skalan får minskade inkomster,
förblir fattigdomsnivån oförändrad.
I relativa termer kan fattiga ha exakt
samma procent av medianhushållsinkomsten som de hade innan. De
fattigas inkomster kanske inte ens
räcker till att täcka kostnader för
basförnödenheter (absolut fattigdom) utan att en ökning av fattigdomsnivån registreras.
Absolut fattigdom – oförmågan att
kunna betala för mat, uppvärmning
och boende – är ett gemensamt drag
för en långfristig lågkonjunktur.
Grekland, Portugal och Spanien har
sett en dramatisk tillväxt i andelen
av befolkningen vars inkomst fallit
till så låga nivåer att den inte räcker
till att betala räkningar. Även kärnekonomierna har börjat se en ökning
av absolut fattigdom – i Storbritannien ”har 42 procent av granskade
välgörenhetsorganisationer börjat
se en ökning av efterfrågan på mat
det senaste året då matpriserna har
skjutit i höjden och lågkonjunkturen
tilltagit, vilket har ökat bördan på
familjer och människor med låga
inkomster”.33
Den största prövningen för nästa
programperiod kommer att vara hur
man svarar upp till dessa utmaningar:
• För det första behöver man ha en
grundförståelse för situationen,
hur den utvecklats och vilken
ny utsatthet fattiga lever under.
ESF-projekt bör ha tillgång till
detaljerad kunskap om hur deras
lokala arbetsmarknad fungerar,
vem som är mest utsatt för
ekonomiska omstruktureringar
och finansiella åtstramningar och
hur man kan nå dem längst från
arbetsmarknaden.
33 www.fareshare.org.uk Pressmeddelande
(2011-10-01).
80
• För det andra bör dessa projekt
undersöka alla möjligheter
att uppnå största effekt, i vad
som kommer att vara krävande
omständigheter med varaktig
resursbrist. Under programperioden 2007–13 investerade
ESF 10 miljarder euro i projekt
för att bekämpa social exkludering, som med hänsyn till
storleken på det aktuella problemet kan tyckas vara en blygsam
summa. Under decenniet som
följde återföreningen överförde
Tyskland cirka 90 miljarder euro
per år till öst, som fortfarande är
dess mest utsatta område.
• Slutligen visar arbetet som gjorts
av lärandenätverket att ESFs
möjligheter till förändring bäst
kan förverkligas i projekt som är
baserade på rättigheter och som
är till fullo engagerade i empow-
erment-processer. Empowerment
har blivit ännu mer, inte mindre,
viktigt i den aktuella situationen.
3.2 STRATEGI OCH
PRIORITERINGAR
Regelverket för nästa programperiod
inom ESF innefattar fyra tematiska
målsättningar och 18 investeringsprioriteringar enligt nedan.
Empowerment-metoder kan bidra
till uppfyllandet av de fyra tematiska
målen. Här nedan sammanfattas hur
de kan bidra till de flesta av de 18
investeringsprioriteringarna, som är
underordnade dessa fyra mål.
81
3.2.1 FRÄMJA SYSSELSÄTTNING
OCH STÖDJA ARBETSTAGARNAS
RÖRLIGHET
Tillgång till sysselsättning för
arbetssökande och icke-förvärvsarbetande, inklusive lokala sysselsättningsinitiativ, samt stöd till
arbetstagarnas rörlighet
Fallstudierna har använt olika begrepp såsom individanpassade vägar,
handlingsplaner eller skräddarsydda
lösningar för att beskriva de åtgärder
som har lyckats öppna upp nya vägar
till sysselsättning för arbetssökande
och icke-förvärvsarbetande. Genom
dessa arbetssätt har deltagare fått
större självförtroende, högre motivation och en stärkt känsla av empowerment. Detta har gjort det möjligt
för dem att övervinna många hinder i
vägen mot sysselsättning.
Stöd i olika former såsom handledning, rådgivning och mentorskap har
getts till deltagare. Några faktorer
har identifierats som särskilt vik-
tiga när man stödjer deltagare att
överkomma hinder, till exempel:
• Visa deltagare förtroende och
respekt samt delegera ansvar.
• Fokusera på individernas
förmågor och möjligheter och
inte deras begränsningar.
• Främja personlig utveckling som
ska skräddarsys efter individens
egna behov.
• Viktigt att erkänna deras många
”identiteter” såsom att vara
kvinna, mamma och anställd med
olika förmågor/funktionsnedsättningar och att vara medveten om deras mångfacetterade
problem.
Detta bidrar till att erkänna företrädet för människors grundläggande
rättigheter och förmågor framför
deras behov. Där det har varit som
mest framgångsrikt har man gått
från medverkan och acceptans av
individens rättigheter, till att utveckla
lärande och sysselsättningspraxis.
Detta har möjliggjort för människor
att utveckla sina talanger och
förmågor och att använda dem för att
hitta arbete.
82
Målsättningar för programperioden och investeringsprioriteringen 2014-2020
FRÄMJA SYSSELSÄTTNING OCH STÖDJA ARBETSTAGARNAS RÖRLIGHET
1
2
3
4
5
6
7
Tillgång till sysselsättning för arbetssökande och icke-förvärvsarbetande, inklusive lokala sysselsättningsalternativ, samt stöd till
arbetstagarnas rörlighet.
Varaktig integration på arbetsmarknaden för ungdomar som inte
arbetar eller studerar.
Egenföretagande, entreprenörskap och företagsgrundande.
Jämställdhet och åtgärder för att göra det lättare att kombinera
arbete och privatliv.
Anpassning till förändringar för arbetstagare, företag och entreprenörer.
Aktivt och sunt åldrande.
Åtgärder för att modernisera och stärka arbetsmarknadsinstitutionerna, även för att öka arbetstagarnas rörlighet över gränserna.
INVESTERA I UTBILDNING, KOMPETENS OCH LIVSLÅNGT LÄRANDE
8
9
10
Minska andelen elever med enbart grundskoleutbildning och främja
lika tillgång till bra förskole-, grundskole- och gymnasieutbildning.
Höja kvaliteten och öka effektiviteten och öppenheten inom universitets- och högskoleutbildningen för att öka deltagandet och förbättra resultaten.
Stärka lika tillgång till livslångt lärande, höja arbetskraftens kompetens och förbättra utbildningens relevans för arbetsmarknaden.
83
FRÄMJA SOCIAL INKLUDERING OCH BEKÄMPA FATTIGDOM
11
Aktiv inkludering.
13
Åtgärder mot diskriminering på grund av kön, ras, etniskt ursprung,
religion eller övertygelse, funktionsnedsättning, ålder eller sexuell
läggning.
12
14
15
16
Integration av marginaliserade grupper, som t.ex. romer.
Ökad tillgång till kvalitativa och hållbara tjänster till rimlig kostnad,
inbegripet hälso- och sjukvård och sociala tjänster av allmänt
intresse.
Främjandet av den sociala ekonomin och socialt entreprenörskap.
Lokalt ledda strategier för lokal utveckling.
FÖRBÄTTRA INSTITUTIONERNAS KAPACITET OCH EFFEKTIVISERA DEN
OFFENTLIGA FÖRVALTNINGEN
17
18
Investeringar i institutionernas kapacitet och de offentliga förvaltningarnas och tjänsternas effektivitet med sikte på reformer, bättre
lagstiftning och god förvaltning.
Kapacitetsuppbyggnad för aktörer som ansvarar för genomförandet
av åtgärder som rör arbetsmarknad, utbildning och socialpolitik
samt sektoriella och territoriella pakter för att skapa stöd för reformer på nationell, regional och lokal nivå.
84
85
Varaktig integration på
arbetsmarknaden för ungdomar
som inte arbetar eller studerar
Fallstudierna har också visat värdet
av en ”vägar in”-metod för att stödja
integration av unga både socialt och
yrkesmässigt. Metoden skapar en låg
tröskel, på lokal nivå, som ingång till
en integrationsprocess i flera steg
som också kan ske på olika nivåer.
Den länkar och matchar ungas behov
och intressen mot olika, hittills
uppdelade, tjänster och erbjuder
individualiserat stöd och uppföljning.
”Vägar in”-metoden erbjuder flexibla
lösningar som svar på gruppens behov och använder olika resurser som
mobiliseras lokalt eller regionalt.
Varje deltagare är delaktig i utformningen och genomförandet av den
individuella handlingsplanen och har
ofta också stöd av en mentor. Detta
gör att deltagaren känner ett ägarskap över handlingsplanen och blir
stärkt i att arbeta mot de uppsatta
målen.
Egenföretagande,
entreprenörskap och
företagsgrundande
Några av ESFs empowerment-projekt
har framgångsrikt experimenterat
med att kompetensutveckla personer
i utsatta grupper till att starta företag
eller att bli egenanställd. Avsnitt
2.2.3 ger ett exempel på en metod
som nu har kopierats på nationell
nivå.
Jämställdhet och åtgärder
för att göra det lättare att
kombinera arbete och privatliv
86
Europeiska kommissionen ser
jämställdhet som en ”grundläggande
rättighet, en gemensam europeisk värdegrund och en nödvändig
förutsättning för att uppnå EUs mål
för tillväxt, sysselsättning och social
sammanhållning”. Empowermentprojekt som har använt jämställdhetsintegrering med särskilda
insatser för jämställdhet mellan
kvinnor och män har visat att detta
systematiska arbetssätt har förbättrat kvaliteten på analyser, åtgärder
och resultat. Det har också visat att
män och kvinnors situationer kan
kräva olika åtgärder i förbättringen
av deras livssituationer. Många
projekt framhåller också att empowerment-metoder i sig själva, bidrar
till jämlikhet, genom att de förändrar
maktobalanser och möjligheten för
utsatta att kunna påverka sin situation.
Denna punkt skulle kunna utvecklas
ytterligare. ESF:s regelverk betonar
att mainstreaming-åtgärder behöver
kombineras med särskilda åtgärder
i arbetet för att nå jämställdhet och
icke-diskriminering. Fortsatt forskning för att stärka empowerment
genom jämställdhetsarbetets dubbla
ansats (jämställdhetsintegrering och
särskilda insatser) vore intressant,
likväl som hur empowermentmetoder kan bidra till jämställdhetsarbete
En annan sak som bör noteras är att
alla grupper inte är homogena när
det gäller önskningar, erfarenheter
och synpunkter. Det finns skillnader
när det gäller t.ex. ålder, kön, klass,
etnicitet – och hur de kategorierna
samverkar påverkar vad människor
kan göra eller vara. Ett starkt fokus
på en grupps särskilda kategorier
och beteenden gör ofta att man
upprätthåller ojämlikheter mellan
grupper. Man bör komma ihåg att de
flesta grupper är heterogena. Det kan
vara viktigt att dela liknande erfarenheter, men det finns fortfarande
skillnader mellan dem som delar
erfarenheter.
Empowerment-metoder kan bidra
till jämställdhet mellan kvinnor och
män och även till jämlikhet inom
andra områden. När man flyttar
makt och påverkansmöjligheter till
dem som har lite makt är det viktigt
att lyfta fram deras rättigheter och
skyldigheter, att medvetandegöra
samt att skapa individuella lösningar.
Därför kan empowerment vara ett
viktigt bidrag för denna prioriterade
investering.
Anpassning till förändringar
för arbetstagare, företag
och entreprenörer
Trots att denna prioriterade investering knappt är synlig i fallstudierna,
87
arbetar lärandenätverket om empowerment & inclusion med att skapa
ett belöningssystem för arbetsgivare
som utmärker sig i att tillhandahålla
inkluderande arbetsplatser. Som en
del i arbetet har man tagit fram ett
diagnostiskt verktyg som indikerar
områden där förbättringar kan göras
för att säkerställa att arbetsplatserna
blir mer inkluderande.
Aktivt och hälsosamt åldrande
Inget av fallstudieprojekten arbetade
specifikt mot äldre personer. Men i
den elfte målsättningen, aktiv inkludering, beskrivs hur påverkans- och
valmöjligheter bidrar till en större
förmåga att vara proaktiv, vilket är
sant oberoende av ålder. Projekten
har angett att stöd och uppbackning
från personer som är i, eller har varit
i, liknande situationer kan bli en
vändpunkt för många människor.
Termen som projekten använde
för dessa personer var mentorer,
kamrater, förebilder, eller helt enkelt
vänner. Det finns betydande outnyttjad potential hos äldre människor.
Som ”erfarenhetsexperter” kan de
bidra med sin samlade visdom och
erfarenhet, särskilt till unga människor som för tillfället varken arbetar
eller studerar, unga som behöver
stöd i att utveckla en positiv bild eller
rytm i sitt liv.
Åtgärder för att
modernisera och stärka
arbetsmarknadsinstitutionerna,
även för att öka arbetstagarnas
rörlighet över gränserna
Utsatta människor eller människor
i fattigdom stöter ofta på utestängningsmekanismer och andra hinder
i livet som gör det svårt att hitta
ett långsiktigt och bra arbete. Den
handledning som finns är oftast inte
anpassad till deras behov.
Fokus på kortsiktiga lösningar
fungerar helt enkelt inte då de har
problem inom flera områden av
sina liv, till exempel: låg inkomst,
låg utbildningsnivå, familjeproblem,
boende och hälsa. Arbete är en viktig
hävstång för att komma ur denna
onda cirkel. Avsnitt 2.2.5 beskriver
hur några av fallstudierna har hjälpt
människor till sysselsättning via
förbättrad information, rådgivning,
kompetensutveckling,
nätverksmöjligheter samt genompraktiskt stöd.
88
3.2.2 INVESTERA I
UTBILDNING, KOMPETENS
OCH LIVSLÅNGT LÄRANDE
Minska andelen elever med
enbart grundskoleutbildning
och främja lika tillgång till
bra förskole-, grundskole-,
och gymnasieutbildning
Det finns ingen direkt länk mellan
empowerment-projekten och denna
investeringsprioritering förutom
att arbetssätten i dessa projekt
ökar individernas kunskap om och
förmåga att ta del av sociala tjänster,
oavsett om det gäller vård och hälsa,
boende, socialbidrag, eller utbildning. Särskilt kvinnor kan dra nytta
av detta, då de oftare är hemma
med barn och därmed oftare är
icke-förvärvsarbetande eller lever i
fattigdom. Det är alltid svårt
89
politiska rättigheter innebär rätten
till utbildning också en skyldighet att
erbjuda lika tillgång till högre utbildning, helst genom en gradvis ökning
av gratis högre utbildning. Många av
empowerment-projekten fungerar
som en kanal till högre utbildning då
de utvecklar människors självförtroende och förmågor och öppnar upp
för nya mål, som till exempel möjligheten att studera på universitet som
man tidigare inte kunnat drömma
om.
att kombinera familjeliv och arbete,
särskilt om man är ensamstående
förälder. Empowerment-projekt har
hjälpt både kvinnor och män att hitta
de bästa lösningarna för sig själva
och för sina barn vad gäller förskole-,
grundskole-, och gymnasieutbildning.
Höja kvaliteten och öka effektiviteten och öppenheten inom
universitets- och högskoleutbildningen för att öka deltagandet och
förbättra resultaten
Rätten till utbildning är en allmän
rättighet som också är erkänd som en
mänsklig rättighet. Enligt FNs internationella konvention om civila och
Stärka lika tillgång till livslångt
lärande, höja arbetskraftens kompetens och förbättra utbildningens
relevans för arbetsmarknaden
ESF:s erfarenheter visar att
empowerment och ägarskap är
viktiga för livslångt lärande. Livslångt
lärande innebär bland annat att
man utvecklar förmågan att erövra
färdigheter för att fullt ut kunna delta
i ekonomiska aktiviteter, i samhället
och privat. Deltagarna bygger upp
sitt självförtroende, får ny kunskap
och färdigheter samt utövar val – allt
inom ramen för organiserat lärande.
För att försäkra sig om utbildningssystemens relevans för arbetsmarknaden är det viktigt att etablera
samarbeten med arbetsgivare och
arbetsgivarorganisationer och att involvera dem i beslut, utformning och
genomförande av yrkesutbildningar.
90
Arbetsplatsförlagd praktik är också
ett bra sätt att stärka arbetssökande,
då de kan visa upp sina färdigheter
för möjliga framtida arbetsgivare. Det
är också en möjlighet för dem att se
om det erbjudna jobbet passar dem.
3.2.3 STÖDJA SOCIAL
INKLUDERING OCH
BEKÄMPA FATTIGDOM
Då empowerment är så nära kopplat
till social inkludering och att bekämpa fattigdom, förtjänar var och en av
dessa prioriterade investeringar ett
eget omnämnande om hur de kan
användas i kommande operationella
program för att främja fortsatt
empowerment av ESF-deltagare.
Prioriterad investering 11 – Aktiv
inkludering
Att integreras, eller återintegreras,
på arbetsmarknaden kan vara en
lång process och ju längre tid den
tar, desto större risk att människor
blir passiva. Att vänta på att systemet ska lösa problemen skapar
endast en ökad grupp av passiva
potentiella arbetstagare. Att använda
empowerment-strategier är väldigt
viktigt för att skapa förhållanden som
främjar aktiv arbetsmarknadspolitik
och arbetsmarknadsprogram. Avsnitt
2.3.6 förklarar hur möjligheten att
påverka och att ha valmöjligheter
ökar förmågan att vara proaktiv.
Det ska också nämnas att aktiv
inkludering inte sker av sig självt.
Det är beroende av att det operativa
programmet och den gemensamma
handlingsplanen tillgodoser flera av
de andra prioriterade investeringarna, inte bara dem som nämnts under
det tematiska målet ”Främja social
inkludering och bekämpa fattigdom”.
Prioriterad investering 12 – Integration av marginaliserade grupper, som t.ex. romer
Det finns några nyckelmetoder som
kan introduceras och implementeras
i ESF:s operationella program för att
utveckla effektiva integrationsvägar
för personer med olika etniska
tillhörigheter, t.ex. romer samt för att
stärka deras empowerment. Dessa
omfattar att:
• Erbjuda lämpliga verktyg och
tjänster för att validera och
erkänna meriter och erfarenheter
hos människor i utsatta grupper.
91
• Erbjuda yrkesutbildning som innefattar språk och grundläggande
livskunskaper inklusive IKT. Och
för nyanlända: yrkesutbildning
som är kopplat till introduktion
av den lokala arbetskulturen,
användning av relevant yrkesterminologi och stöd i att utveckla
personliga nätverkskontakter.
• Dra nytta av kultur, kontakter och
språkfärdigheter för att utveckla
nya sysselsättningsmöjligheter
i näringsliv, handel, socialtjänst
och inom den tredje sektorn,
samt att också ta tillvara alla
tillfällen för egenanställning.
Prioriterad investering 13 – Åtgärder mot diskriminering på
grund av kön, ras, etniskt ursprung, religion eller övertygelse,
funktionsnedsättning, ålder eller
sexuell läggning
Det finns två typer av aktiviteter
som kan stärka empowerment för
personer i dessa grupper.
• Den första relaterar till aktiviteter som höjer medvetandet och
förändrar attityder om värdet av
mångfald, och metoder som kan
användas för att utnyttja denna
resurs.
• Den andra är att främja rättvis
rekrytering som värdesätter
mångfald och tar hänsyn till
potentialen hos de sökande.
Inom empowerment-projekt är
arbetet ofta grundat på FN:s formuleringar om rätten att arbeta med
skälig ersättning och respekt.
Prioriterad investering 14 – Ökad
tillgång till kvalitativa och hållbara tjänster till rimlig kostnad,
inbegripet hälso- och sjukvård och
sociala tjänster av allmänt intresse
För att fungera effektivt som praktikant eller anställd kan individer
behöva hjälp med överhängande
problem och stöd i flera områden
av livet. Utifrån detta har projekt
arbetat inom olika områden såsom
hälsa, boende och rättighetsfrågor.
Individer har också fått hjälp med
att inse vilka slags tjänster som de
har rätt till. De har också gradvis
utvecklat förmågan och färdigheten
att använda sig av dessa tjänster på
ett effektivt sätt.
Medan de flesta institutioner, myndigheter och leverantörer av sociala
tjänster av allmänt intresse delar
gemensamma övergripande mål så
arbetar många av dem parallellt och
verkar i olika målgruppsspecifika
strukturer samt med olika finansiering. Detta minskar chanserna till smidig integration och för möjligheten
att utveckla nya metoder och verktyg.
Här kan de operationella program-
92
men föreslå en förbättrad koordinering och ökat nätverkande mellan alla
relevanta lokala förmedlingar och
aktörer. Genom ett sammanhållet
utbud av tjänster kan de bättre svara
upp mot utsatta individers mångsidiga behov.
Prioriterad investering 15 – Främjandet av den sociala ekonomin
och socialt entreprenörskap
ESF:s aktiviteter har visat att
entreprenörskap inte beror på
utbildningsmeriter, social status
eller etnicitet. Även de mest utsatta
stads- och landsbygdsområden kan
bli ”företagsinkubatorer” – men
det betyder att man måste utforma
långsiktiga integrerade strategier
som stödjer både individuell och
kollektiv empowerment och som
kan länka bredare sociala frågor till
ekonomisk aktivitet. ESF-projekt
betonar vikten av att starta med
småskaliga aktiviteter som kommer
direkt från personer på lokal nivå
och att använda dessa till att skapa
positiva exempel och förebilder,
vilket är fröet för entreprenörskap.
Att bygga förtroende genom familj
och sociala nätverk är livsviktigt –
liksom användningen av IKT.
Bastas och Villa Vägen Uts aktiviteter
visar hur sociala företag kan göra
vinst på samma gång som de stödjer
människor som har problem med
droger och alkohol. På många sätt
är rehabiliteringen uppbyggd kring
arbete där rehabiliteringen och
företagandet samverkar. Genom
empowerment-arbetet skapas
förutsättningar för riktigt arbete.
Detta tillsammans med stöd från
kollegor i företaget gör att människor
går från missbruk till arbete.
Även här skulle de operationella
programmen kunna stödja fortsatt
utveckling inom social ekonomi.
Prioriterad investering 16 - Lokalt
ledda strategier för lokal utveckling
ESF-deltagare och personer från
lokala grupper kan ses som ”erfarenhetsexperter”, då de själva har
upplevt problemen eller själva levt i
de utsatta områdena. Startpunkten
för ett riktigt samråd med åtföljande
förslag för att lösa gruppens behov,
är att det finns en samarbetsstrategi.
Den kan ta sig flera uttryck men bör
innefatta en organisatorisk medvetenhet av vikten av behovsstyrda,
individualiserade åtgärder.
93
operationella programmen för nästa
programperiod borde bestämma
hur deltagare ska involveras i att
sätta mål för sina ESF-projekt och
för uppföljningen och utvärderingen
av projektresultaten. Denna aspekt
är beaktad till viss del i avsnittet om
genomförande nedan.
Centralt för detta begrepp är att
medborgare, också de med erfarenhet av social exkludering, är
delaktiga i empowerment-processer.
Projekt som arbetar med detta tema
har fokuserat på tydlig information,
flexibilitet, individualiserade behov,
deltagande av berörda intressenter,
lyhördhet för förändringar och att
använda samhället och den ideella
sektorn som en slags mäklare. ”Äkta”
samråd skapar engagemang och
ägarskap som annars inte kunde ha
uppnåtts. Omvänt gäller att vid frånvaro av äkta samråd blir resultatet
cynism och besvikelse. Att involvera
invånare och projektdeltagare i
samråd, där de är aktivt involverade
och respekterade som ”erfarenhetsexperter”, har haft en betydande
effekt på kvaliteten och lämpligheten
på de föreslagna lösningarna.
Det samma stämmer i hög grad med
ESF:s förslag och projekt. De som är
ansvariga för att skriva utkast för de
Prioriterad investering 17 – Investeringar i institutionernas
kapacitet och de offentliga förvaltningarnas och tjänsternas effektivitet med sikte på reformer, bättre
lagstiftning och god förvaltning
Avsnitt 2.2.7 till 2.2.9 ger några
indikationer på hur ESF-projekt har
kunnat bidra till att förändra regler
och praxis inom offentlig förvaltning.
Nästa prioriterade investering, som
även är den sista, är mest relevant för
att stärka empowerment i programperioden 2014–2020.
94
Prioriterad investering 18 – Kapacitetsuppbyggnad för aktörer
som ansvarar för genomförandet av åtgärder som rör arbetsmarknad, utbildning och socialpolitik samt sektoriella och
territoriella pakter för att skapa
stöd för reformer på nationell,
regional och lokal nivå
Ett begrepp eller slogan som har utvecklats utifrån arbete med empowerment är ”inget om oss, utan oss”.
Även om många professionella och de
som arbetar med integration håller
med om detta i teorin, är det sällan
de använder det själva i sitt praktiska
arbete. Traditionella hjälpmetoder
som man finner i utbildnings- och
kompetensutvecklingssystem, hos
förmedlingstjänster samt hos sysselsättnings- och jobbcoachinitiativ
tenderar att föreviga beroendet. Det
är större sannolikhet att deltagare
som tillåts att fatta egna beslut över
sina ”vägar in” till sysselsättning
håller fast vid sitt deltagande och
tar steg mot sysselsättning. Därför
behöver medarbetarna inom vissa
myndigheter som arbetar med integration nya förmågor och färdigheter.
Även om dessa organisationer inte
stimulerar eller stärker individens
95
empowerment, måste de åtminstone
respektera den för att vara säker på
att han eller hon verkligen kan ta sitt
ansvar för integrationsprocessen.
Kapacitetsuppbyggnad behövs på
två nivåer och dessa kan komma att
inkluderas i de operationella programmen:
• För det första ska stöd ges, i
form av kapacitetsuppbyggnad
och genom att skapa formella
strukturer för samråd på lokal,
regional och nationell nivå, för
att möjliggöra för deltagare att
påverka beslutsfattare.
• För det andra ska kompetensutveckling eller något slags
experimentellt lärande ges till
personal i ESF-projekt samt i offentlig och frivillig sektor. Denna
kompetensutveckling ska stimulera ett större behov av förändringar i organisationskulturen. Detta
kan bidra till ett mer direkt och
aktivt deltagande av brukare eller
brukarorganisationer.
Delar av de aktiviteter som beskrivits
ovan under de olika prioriterade
investeringarna kan återfinnas i nationella och regionala operationella
program för att stärka befintliga,
eller för att främja nya, empowerment-metoder.
3.3 GENOMFÖRANDE
Några av ESF:s förvaltande myndigheter har haft samråd inför sina
operationella program och också
inför kommande programperiod.
Detta har visat sig involvera projektägare som bäst känner till deltagarnas rättigheter, behov och förväntningar.
Storbritannien – Nordirland
Under ett stort PR-evenemang för
ESF som hölls i juni 2011 erbjöds
samtliga ESF-projekt att bli mer
involverade i arbetsgruppen för
innovation och spridning, som Nordirlands förvaltande myndighet från
departementet för arbetsmarknad
och utbildning hade bildat. Projekten
fick dela in sig i grupper och påbörja
preliminära diskussioner i det öppna
forumet under eftermiddagen.
Nästa möte för arbetsgruppen för innovation och spridning hölls i december 2011 när ordföranden förklarade
att den nya programperioden
2014–20 innehåller två huvudteman
som är direkt länkade till arbetsgruppens arbete och som kan bidra
mycket till den tredje sektorn. Dessa
teman var sociala innovationer och
transnationalitet. Han poängterade
att det var viktigt att fortsätta arbetet
96
med undergrupper för att identifiera
och visa upp innovation och att en
samrådsprocess skulle initieras med
representanter för projekt för att
höra deras åsikter om innehållet i
det operationella programmet, för
perioden 2014–2020. Fem grupper
med projektägare fortsatte sitt arbete
under olika teman:
• Unga
• Funktionsnedsättning
• Kvinnor
• Transnationalitet
• Förvaltning och redovisningsansvar
PROTEUS, ESF:s tekniska stödstruktur på Nordirland, faciliterade
flera workshops med ESF-projekt
mellan februari och mitten av maj
2012. Efter detta presenterades
ESF-projektens åsikter vid en
EU-konferens i Belfast den 30 maj
2012. De som fanns på plats för att
höra projektens åsikter var bland
annat dr Stephen Farry, Nordirlands
minister ansvarig för departementet
för arbetsmarknad och utbildning
och Peter Stub Jørgensen, direktör
för Europeiska kommissionens
generaldirektorat för sysselsättning,
socialpolitik och inkludering, som är
ansvarigt för ESF.
Arbetet har fortsatt och ännu ett
seminarium organiserades i oktober
2012 som samlade Nordirlands ESFprojekt tillsammans med experter
från hela EU.
Grekland
När det operationella programmet
för programperioden 2007–2013
nådde första utkaststadiet, så
laddades det upp på den ansvariga
myndighetens webbplats. Detta var
början på en öppen samrådsprocess
som gav intresserade aktörer möjlighet att komma med synpunkter på
förslagen.
På en mer formell nivå hölls en
konferens där ett brett samråd
genomfördes med deltagande från
olika sociala aktörer. Deltagarlistan
innehöll alla myndigheter, icke-statliga organisationer och föreningar som
representerade ESF:s målgrupper
tillsammans med andra organisationer som arbetar med frågor som berör
målgrupperna. Dessa inkluderade
FNs flyktingorgan UNHCR och IOM,
universitet och statliga myndigheter,
inklusive OAED, generalsekretariatet
för jämställdhet samt generalsekretariatet för unga.
Efter konferensen hölls också möten
med den förvaltande myndigheten
97
på arbetsmarknadsdepartementet
med utgångspunkt från de sociala
aktörernas individuella synpunkter.
Informationen från denna samrådsprocess bidrog till revisionen av det
operationella programmet.
Ett exempel på målgruppernas
viktiga bidrag gavs av det grekiska
handikappförbundet som representerar föreningar med personer
med funktionsnedsättningar och
deras familjer. Förbundet tyckte att
det föreslagna kriteriet i det operationella programmet för funktionsnedsättningar var alltför generellt
och de lämnade in ett detaljerat
förslag på hur dessa kriterier kunde
specificeras för att passa människor
med funktionsnedsättningar. Det
grekiska handikappförbundet är nu
även medlem i det operationella programmets styrgrupp, som godkänner
utvärderingskriterier för projekt
inom det operationella programmet.
Belgien – Flandern
Under programperioden 2007–2013,
hade ESF i Flandern något som
kallades ”resultatorienterade utlysningar” som avsåg projekt som syftar
till att uppnå övergripande policyrelevanta mål. De faktiska lösningarna
inom det relevanta policyområdet
var inte fastställda av utlysningen
och projektägare hade tid att tänka
på och besluta om hur de skulle bidra
till policymålet. Detta gav också tid
att engagera målgruppen i projektplaneringen.
Till exempel, manualen för dessa
”resultatorienterade utlysningar”
indikerade att:
• En bra arbetsmetod är att inleda
med att presentera temat för
representanter för slutmålgruppen.
• Empowerment genom målgruppsdeltagande vid utformning
och genomförande av projekt
försäkrar att projektet bättre
svarar upp mot deras behov.
Denna form av empowerment
ökar chanserna för ett effektivt
användande av projektets tjänster.
• Slutmålgruppen och intermediärerna måste involveras så mycket
som möjligt. Detta kan uppnås
genom att ge formell beslutsmakt
eller genom samråd.
• Den starkaste formen kallas
formellt deltagande som ger målgruppen möjlighet att blockera
ett projektförslag eller ett projektgenomförande, det blir heller
98
inte möjligt att fortsätta utan att
ta hänsyn till deras synpunkter
och förslag
• En svagare form består av endast
samråd. I detta fall kan ett projekt inte formellt blockeras. Det
betyder att projektansökan kan
skickas in av projektägaren, även
om det har förkastats av målgruppen och/eller intermediär
under ett samråd.
• Deltagande måste garanteras
både i utformningen och i
genomförandet av projektet. Det
gäller alltid för hela projektet, det
räcker inte att slutmålgruppen
endast blir tillfrågad att bidra till
en viss del av projektets genomförande när ansökan redan är
skriven.
• Alla intermediärer eller individer ur slutmålgruppen måste
självklart inte involveras, representanter för dessa borde räcka.
Men det måste vara tydligt vilka
representanterna är med hänsyn
till organisationen de tillhör och/
eller den roll/position de innehar.
Förhoppningsvis ger ovanstående
exempel vägledning till ESF:s
förvaltande myndigheter och genomförandeorganisationer om hur de
kan öppna upp implementeringen
för representanter för ESF-projekt
och deras deltagare. Målgruppens
deltagande i projektutformning och
genomförande har blivit ett återkommande tema i denna handbok, men
man kan också fundera på hur de kan
ges större möjlighet att påverka de
formella arrangemangen eller strukturerna för styrning, uppföljning
och utvärdering av ESF-projekt och
operationella program.
4. FÖRSLAG OCH
STEG FRAMÅT
Handboken har hittills främst
fokuserat på lärdomar från den
grupp av ESF-projekt som säger sig
ha gett stöd åt sina strategier och
arbetsprogram genom att använda
arbetssätt och värdegrunder för empowerment, samt på deras relevans
för de investeringsprioriteringarna.
Nätverket menar att empowermentmetoder ska användas för att förbättra genomförandet av ESF generellt.
99
4.1 FÖRSTÄRKA PROBLEMANALYSEN
En viktig lärdom från de olika fallstudierna är att vi når ökad förståelse
genom mötet mellan informell och
formell kunskap. Genom att involvera dem som har direkt erfarenhet
av problemet blir en ny och viktigt
grupp experter involverade i att
analysera och beskriva den aktuella
frågan. Analysen blir ännu bättre
genom att länka dessa erfarenhetsexperter med andra experter och
förändringsaktörer.
Situationen på Europas arbetsmarknad är instabil och situationen
för de fattiga är allt mer bekymmersam. Program som ansvarar för social
inkludering behöver vara flexibla och
anpassningsbara till snabbt förändrade situationer. Ett huvudproblem
med systemet för formell kunskap,
som i grunden är pålitlig, är att
informationen alltid har en tidsförskjutning då data ska samlas in och
verifieras. Informell kunskap är inte
bara mer direkt, utan de inblandade
går från att vara ”forskningsobjekt”
till erkända aktörer i kunskapsskapandet. Hopkopplingen och syntesen
mellan dem som deltar i det formella
kunskapsskapandet och förståelsen
för ”erfarenhetsexperter”, leder till
bättre programresultat.
På detta sätt kan ESF förbättra sin kapacitet att lägga en bättre grund för
hållbart arbete inom varje relevant
åtgärd som de finansierar.
4.2 SOCIALT MARGINALISERADE ÄR NYCKELN TILL ATT
BEKÄMPA UTESTÄNGNING
Att inse att personer som vanligtvis
beskrivs som målgruppen, för att använda Choices-projektets uttryck, är
”dess största resurs” innebär att de
bör ges ägarskap över utvecklingen
och genomförandet av metoder och
lösningar på problemet. Människor
är experter på sina egna problem
och bör finnas med i lösningen.
Syftet med ESF är att tillhandahålla
information, rådgivning, stöd och
kompetensutveckling för att möjliggöra för människor att ta sig an sina
egna problem och att visa förståelse
för andras. Detta maximerar inte
bara effekten av program, utan
förlänger dess räckvidd och kopplar
ihop det med allt annat som händer
100
i samhället. Insatser måste gå från
att vara ”programstyrda” till ”människostyrda”. Marginaliserade är en
outnyttjad resurs som kan användas
av ESF, om de ses som en del av
lösningen, istället för ”problemet
som ska lösas”.
4.3 FÖRSTÄRKT EFFEKT
GENOM ATT FOKUSERA PÅ
DEM SOM HAR MAKT ATT
FÖRÄNDRA
Forskning visar att effekten av
projekt går bredare och djupare när
strukturer och sättet att organisera
arbetet och arbetsplatser förändras,
snarare än när man försöker förändra individer.34 Empowerment-pro34 Brulin, G. & Svensson, L., (2011). Att äga, styra
och utvärdera stora projekt, Studentlitteratur AB,
Lund, s. 210
jekt fokuserar både på att stödja
individer och på att systemen
måste förändras. Utgångspunkten
är att om social exkludering ska
lyftas fram tillräckligt inom ESF
måste människor kunna vara aktörer för sitt eget förändringsarbete.
Arbetsmarknader och samhällsstrukturer måste dessutom förändras
för att skapa en struktur som inte
missgynnar människor utan makt.
Ramverket för en sådan metod är
en utveckling baserad på mänskliga
rättigheter, vilket är centralt i FN:s
arbete. Marginaliserade har samma
rättigheter som alla andra i samhället. De borde egentligen ha ännu
fler – det sägs att testet för alla
samhällen är hur de behandlar sina
mest utsatta.
För att åstadkomma detta måste
101
stödstrukturer och arbetsmarknader
förändra hur de arbetar och fungerar
genom ”insatser för att öka kontrollen över resurser och lagstiftande
institutioner, för dem som har
blivit utestängda från att ha en sådan
kontroll”.35
4.4 FRÄMJA PARTNERSKAPSTANKEN
Partnerskap är en visionär idé men
svår att genomföra i praktiken.
Huvudförslaget här är att empowerment endast kan uppnås genom en
omvärdering av befintlig programoch projektstyrning och genom att
fokusera på relationer och utbyten,
i stället för formella strukturer
eller centraliserat beslutsfattande.
Detta lägger större vikt vid socialt
kapital än på social byråkrati. Den
europeiska modellen för partnerskap
som en form för demokratisk och
lokal styrning har historiskt sett inte
haft några problem med begrepp
som empowerment och jämlikhet.
EQUAL-modellen valde partnerskap
som programmets organiseringsprincip tillsammans med fullt deltagande.
Fördelarna med ett sådant upplägg
har visat sig vara många.
Kopplingen mellan god förvaltning
35 Stielfel, M. och Wolfe, M. (1994) A voice for the
excluded: Popular participation in development:
utopia or necessity? London, Zed Press, s. ?
och framgångsrik utveckling måste
erkännas och användas. Det är viktigt
att införa rätt organisationsstruktur
som tillåter ett sammanhållet
beslutsfattande och användandet av
lämpliga genomförande- och utvärderingsmetoder. Men den bästa av
strukturer behöver förstärkas av rätt
kultur. En sådan kultur handlar om
att öppna upp för samarbeten mellan
och bland olika myndigheter och
målgrupper. Flexibelt nätverkande
säkerställer att mervärdet av allt utvecklingsarbete är större än vad som
kan uppnås genom enskilda initiativ.
Utmaningen är att gå bortom en process med uppdelade initiativ för att
istället finjustera utvecklingsinsatser
i en mer koordinerad och fokuserad
strategi.
Partnerskap förutsätter att jämlikhet
finns parallellt med ekonomi och
effektivitet som måttstock på verkligt
utfall. God förvaltning innebär inte
en återgång till gammeldags avlägsna
offentliga byråkratier, inte heller kan
medborgares välfärd – särskilt för de
mest utsatta – utelämnas till företag
eller tredje sektors begränsningar.
Det innebär att en enda sektor inte
har alla resurser eller alla svar. Det
innebär att man i beslutsfattande
måste samarbeta med de som berörs
av besluten. Det för med sig att
människor kommer att uppskatta de
aktiviteter som de själva har varit en
102
del av att utveckla. När man samlar
människor med olika erfarenheter
och åsikter skapas möjligheter för
nya tankar, för nya tider. Vad som kan
uppnås av sektorer som samarbetar
är större än summan av vad som kan
uppnås genom enskilt arbete.
En effektiv partnerskapsstruktur kan
dessutom hjälpa till att lösa den omstridda frågan om ”ägarskap”. I denna
struktur ”ägs” ett program av alla
parter, och alla har lika möjligheter
och skyldigheter. Det betyder att de
lokala aktörerna inte kan hävda att
de har full kontroll. Det betyder även
att andra parter, som exempelvis
offentliga aktörer, har ett ansvar för
programmets resultat. Vad som är
intressant är att de flesta av de här
undersökta projekten fungerar som
partnerskap.
4.5 FRÄMJA SOCIAL
INNOVATION
Ett prioriterat område i ESFs nästa
programperiod är social innovation,
vilket har ett starkt samband med
empowerment. För att uppnå social
innovation och för att öka samhällets
sociala och ekonomiska
motståndskraft, är det viktigt att
utsatta grupper engageras i samhällets ekonomiska, sociala och kulturella institutioner. Detta bör ”inte
bara vara som mottagare, men som
aktiva deltagare och bidragare. När
dessa grupper utestängs, går deras
synpunkter, mångfald och möjlighet
att bidra förlorade”.36
Samma författare poängterar hur
”förmågan i alla samhällen att skapa
ett stabilt flöde av sociala innovationer, särskilt de som innefattar utsatta
grupper, är en viktig bidragande
faktor till övergripande social och
ekologisk motståndskraft”.
4.6 ESF KAN BIDRA TILL
MAKTFÖRDELNING
Empowerment har blivit ett populärt
begrepp som används av många,
men som kanske inte alltid tolkas
på samma sätt. På grund av detta
bestämde sig nätverket tidigt för att
gå från generella termer till specifika
definitioner och till att skapa verktyg
för att mäta hur empowerment
används i praktiken. Nätverkets
synpunkt är att det är viktigt att
betona att empowerment handlar om
makt. De som upplever social exkludering har mindre makt än andra
över beslut som berör deras liv, på
grund av den ojämlika maktfördelningen i samhället. Dessa orättvisor
är inbyggda i sättet som människor
36 Westley, F. och Antadze, N. (2010), ”Making a
difference: strategies for scaling social innovation
for greater impact”, The Innovation Journal: The
Public Sector Innovation Journal, Vol. 15(2), 2010,
artikel 2. Sid. ?
103
interagerar med varandra, hur
arbetsmarknader är organiserade
samt i tankegångarna som avgör
hur man ska stödja utsatta gruppers tillträde till arbetsmarknaden.
Genom att fortsätta stödja och bidra
till ökad kapacitetsuppbyggnad har
ESF en viktig roll att spela för utvecklingen av makt för utsatta grupper.
ESF kan också stödja organisationer
som arbetar för ett samhälle där alla
individer och grupper kan delta och
bidra till arbetsmarknaden och till
samhället som helhet. På detta sätt
kan hållbar social inkludering uppnås. Ett fortsatt fokus på maktfrågan
är viktig, för annars finns risk att
fokus stannar vid att stärka individer
och ingen verklig effekt uppnås inom
de sociala strukturerna. Makt och
maktförhållanden diskuteras sällan,
men det är väldigt viktigt att förstå
hur makt fungerar och den roll som
makt har för social inkludering.
I maktdiskussioner handlar debatten
ibland om makten gäller ”makt över”
(att få människor att göra saker, till
och med mot deras vilja) eller ”makt
att” (att ha möjlighet att uppnå och
göra saker). Empowerment-arbete
handlar om att utsatta får mer
makt att göra saker, men också om
att institutioner ställs till svars för
sitt maktutövande. Empowerment
innefattar därför också ett arbete
för större ansvar och en mer jämlik
representation inom institutioner
som har ”makt över” medborgare.
ESF kan skapa en form av ”makt
över” som är mer representativ och
öppen genom att försäkra sig om
deltagarnas projektägarskap och
delaktighet i programmet som
helhet.
4.7 ANVÄNDA SYSTEMATISKA
ÅTGÄRDER FÖR JÄMLIKHET
Forskning visar att ojämlika maktförhållanden inte ändrar sig automatiskt. Att börja med att erkänna
orättvisor är ett viktigt steg. Nästa
steg är att identifiera hur saker kan
göras annorlunda. Erfarenheter från
jämställdhetsarbetet, som har den
längsta, systematiska erfarenheten av
utvärdering av förändring av ojämlikhet, kan vara till hjälp när man vill
förändra ojämlika maktförhållanden.
Kommissionens och ESF:s regelverk
säger att jämställdhetsintegrering
är centralt för ESF:s arbete. Några
104
projekt använder jämställdhetsintegreringsmetoder i sitt arbete, men
många är också intresserade av att
utveckla dessa aktiviteter genom
att använda särskilda insatser för
jämställdhetsarbetet. Att kombinera
empowerment-metoder med systematiska åtgärder för jämställdhet
skulle vara en intressant utveckling
för båda perspektiven.
4.8 TYDLIGHET KRING
GRADEN AV EMPOWERMENT
OCH DELAKTIGHET
En vanlig kritik mot empowermentarbete är att den är symbolisk.
Många grupper som upplever social
exkludering har blivit inbjudna till
möten för att uttrycka sina åsikter,
men sedan har dessa diskussioner
ingen verklig effekt på det efterföljande arbetet. Det är viktigt att
vara tydlig med vilken slags makt
målgruppen kan ha, eller inte ha,
i projekt och organisationer. Som
föreningen Bruksvärde säger ”vi har
alltid en pågående diskussion kring
makt och maktlöshet. Vem har makten
i olika situationer och varför har
han eller hon makt? Organisationens
maktsystem måste hela tiden öppet
ifrågasättas”.
Det är också viktigt att vara tydlig
med syftet med empowerment och
att säkerställa att graden av ökat
ägarskap och delaktighet medför
en meningsfull utveckling för alla
berörda.
Där det är nödvändigt ska personer
ur målgruppen och personal i organisationer och institutioner få
kompetensutveckling för kapacitetsuppbyggnad för att öka effekten av
denna typ av delaktighet.
Att endast fokusera på att stärka
individer och deras valmöjligheter
är också en risk. Att endast inrikta
sig på att stärka individer för att öka
deras möjligheter på en begränsad
arbetsmarknad är något eller i viss
mån orealistiskt, med tanke på det
ekonomiska nuläget. Fokus bör ligga
på de strukturella orsakerna till
den höga arbetslösheten. Vissa av
projekten har involverat marginaliserade grupper i diskussioner om hur
gemensamma resurser kan användas. De har också engagerat dem i
att skapa fler jobb och i att förbättra
arbetsmarknader genom att göra
dem mer inkluderande.
105
4.9 SAMMANFATTNING
När nätverket analyserade relevansen av arbetet med fallstudierna
tittade man främst på rekommendationer för att stärka den sociala
inkluderingen i ESF:s kommande
programperiod, då särskilt relevansen av empowerment för
investeringsprioriteringarna. I det
avslutande kapitlet är påståendena
mer ambitiösa – särskilt att ESF och
andra EU-program bör vara mottagliga och anpassningsbara inför de
turbulenta ekonomiska och sociala
villkoren som troligen kommer att
bestå under resten av årtiondet. Det
behövs nya arbetssätt för att lösa de
nya problemen.
ESF:s roll är särskilt viktig här då
man erbjuder relativt småskaliga
projekt resurser och utrymme att
testa nya sätt att ta sig an social
inkludering, nya sätt att förverkliga
medborgares rättigheter samt nya
sätt för de relativt maktlösa att ta
kontrollen över sina liv. Några av
dessa kommer att misslyckas, men
den småskaliga operativa nivån
betyder att lärande kan göras utan
att riskera flagskeppsprogrammen.
Att uppmuntra risk och experimenterande inom ESF gör att EU:s, och
106
medlemsstaternas, program kan utformas och genomföras med största effekt.
Om offren för ekonomiska förändringar ses som ansvariga för sina egna öden
och som ytterligare ett problem som måste lösas, pekar allt fler bevis för att
detta inte kommer ”fixa” ekonomin. Det kommer i stället att förstöra den
sociala strukturen och drabba dem som är minst an-svariga för krisen.37 Men
även med begränsade resurser och fantasi kan förändring ske.
37 Se Krugman, P. (2012), Bankrutt?: den stora vanföreställningen om krisens orsaker och hur den ska
lösas, London, W Norton & Co.
107
5. KÄLLFÖRTECKNING
Askheim, O. P. och Starrin, B. (2007). ”Empowerment – ett modeord?” I: O.
P. Askheim & B. Starrin (Eds.), Empowerment i teori och praktik (s. 9–17).
Malmö: Gleerup.
Eurostat-pressmeddelande (2012-08-31), www.europa.eu.
Eurostat, (2011), Combating poverty and social exclusion: a statistical portrait
of the European Union, 2010, Luxemburg: EUs publikationsbyrå, s.7.
Global Competitiveness Report 2012-2013, Geneva, World Economic Forum.
http://ec.europa.eu/employment_social/equal/about/index_en.cfm
http://ec.europa.eu/employment_social/equal/news/200712-belfast_en.cfm
http://ec.europa.eu/esf/main.jsp?catId=56&langId=en
http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=CELEX:52010DC075
8:SV:NOT
http://europa.eu/press_room/pdf/complet_en_barroso___007_-_europe_2020_-_en_version.pdf
108
Jenkins, S. P., Brandolini, A., Micklewright, J., och Nolan, B. The Great Recession
and the Distribution of Household Income, London. Presenterat vid den XIII
europeiska konferensen för Rodolfo Debenedetti Foundation, Palermo, 10
september 2011.
Krugman, P. (2012), Bankrutt?: den stora vanföreställningen om krisens
orsaker och hur den ska lösas, London, W Norton & Co.
Lansley, S. (2012), The Cost of Inequality, London, Gibson Square.
Moser, M. (2004), ”Rights, Power and Poverty Reduction”. I: Alsop, R. (red.),
Power, Rights and Poverty: Concepts and Connections, Washington, Världsbanken, s.35.
Robinson, M (1999) – förord till “A human rights conceptual framework for
UNICEF”, Santos, M. UNICEF, Paris.
Stielfel, M, och Wolfe, M. (1994) A voice for the excluded: Popular participation
in development: utopia or necessity? London, Zed Press
Den europeiska plattformen mot fattigdom och social utestängning: Det
europeiska ramverket för territoriell och social sammanhållning, Luxemburg,
EUs publikationsbyrå, 2011.
The European Social Fund: a cornerstone in the fight against poverty and social exclusion på: http://ec.europa.eu/esf/main.jsp?pager2.
offset=5&catId=3&langId=en#opt2
109
Joseph Rowntree Foundation (2012), Can improving UK skills levels reduce
poverty and inequality by 2020? York, som uppskattar att man genom att
fullborda högt ställda mål för utbildning/kompetens för hela befolkningen i
arbetsför ålder bara skulle minska fattigdomen med en procentenhet.
Listan med projekt med extramaterial och kontaktuppgifter för varje projekt
finns i Bilaga A.
The Observer, (2011-09-25), Despairing Greeks say: ”We can’t take any more
of this” s. 12–13.
Volunteers step in as Greek Poverty Soars, (2012-04-16), www.ft.com.
Westley, F. och Antadze, N. (2010), ”Making a difference: strategies for scaling social innovation for greater impact,” The Innovation Journal: The Public
Sector Innovation Journal, Vol. 15(2), 2010, artikel 2.
Whitmore, E. (1988). ”Participation, empowerment and welfare”, Canadian
Review of Social Policy, 22, s. 51–60.
Wood, S. (2011-09-26), ”The God that Failed”, New Statesman, s. 45
Världsbanken, (maj, 2002), Empowerment and Poverty Reduction: a source
book, Washington, s. vi
110
www.concordeurope.org
www.fareshare.org.uk Pressmeddelande (2011-10-01).
www.poverty.org.uk
www.reuters.com
111
BILAGA A: PROJEKT OCH ORGANISATIONER
SOM HAR DELTAGIT I WORKSHOPEN OM EMPOWERMENT
Kontaktuppgifter
WAW – Trajectory
Fourth World Group – Aalst
Heidi Degerickx
[email protected]
www.vierdewereldgroepaalst.be
+32 05378 3660
Fire Works
Stebo
Griet Bouwen
[email protected]
www.stebo.be
+32 08950 1244
The Strengthening of Immigrants and Refugees in
the Job Market
Greek Forum of Migrants
Moawia Ahmed
[email protected]
+30 69 3856 9068
Land
Belgien,
Nederländerna
Belgien,
Nederländerna
Grekland
112
Kontaktuppgifter
Acceder Programme
Promociona Programme
Equality Area and Anti-Discrimination line of action
Fundación Secretariado Gitano (FSG)
Andreas Tsolakis
[email protected]
www.gitanos.org
+34 91 4220 960
Journal of Prisoners and Volunteers in Prison
Ristretti Orizzonti
Elton Kalica
[email protected] / [email protected]
www.ristretti.it / www.ristretti.org
+39 049 654 233 / +39 392 558 0837
Participatory Budget Initiative
In Loco Association
Vanessa Sousa/Nelson Dias (President)/Priscila Soares
[email protected]/[email protected]/priscila.
[email protected]
www.in-loco.pt/www.op-portugal.org/www.infoop.org
+351 91 6067 390 / +351 289 840 860
Land
Spanien
Italien
Portugal
113
Kontaktuppgifter
Choices Programme
Programa Escolhas
Paulo Vieira
[email protected] / escolhas@
programaescolhas.pt
www.programaescolhas.pt
+351 21 8103 060
Basta
Basta
Namu Nambiar
[email protected]
www.basta.se
+46 733 265 215
Bruksvärde
Bruksvärde
Cecilia Heule
[email protected]
www.powerus.se
+46 707 434 001
Villa vägen ut!
Villa vägen ut!
Susanne Elisabeth Grankvist
[email protected]
www.vagenut.coop
+46 766 459 867
Land
Portugal
Sverige
Sverige
Sverige
114
Kontaktuppgifter
Potential At Work (p@w)
Leadership Training Programme
Restore
Pat Wood
[email protected]
www.restore.org.uk
+44 845 250 0518
YHOP
Home Grown Project
Women into Work
SOVA
Sophie Wilson
[email protected]
www.sova.org.uk
+44 121 230 9970
Give and Take Scheme
Campaign to extend the provision of Education
Maintenance Allowance
Include Youth
Paddy Mooney
[email protected]
www.includeyouth.org
+44 28 9031 1007
STEP
STEP
Bernadette McAlliskey
[email protected]
www.stepni.org
+44 28 8775 0211
Land
Storbritannien
Storbritannien
Storbritannien
Nordirland
Storbritannien
Nordirland
SVENSKA ESF-RÅDET
Svenska ESF-rådet finansierar Tema Likabehandling och är en statlig
myndighet under Arbetsmarknadsdepartementet, med uppgift att förvalta
Europeiska socialfonden i Sverige.
Socialfonden är EU:s viktigaste verktyg för att skapa fler och bättre jobb i
Europa. I Sverige satsas det, under perioden 2007-2013, över 12 miljarder
kronor på att hjälpa kvinnor och män att stärka sin kompetens och förbättra
sina utsikter till arbete.
Läs mer på www.esf.se
ARBETSMILJÖFORUM
Arbetsmiljöforum är projektägare till Tema Likabehandling och är ett medieoch utbildningsbolag som vänder sig till både privat och offentlig sektor.
Målet är att vara ett ledande forum för information, kunskap och debatt för
ett hållbart arbetsliv.
Arbetsmiljöforum står bakom:
• Tidningen Du&jobbet
• Utbildningar
• WorkingLife – en arbetslivsdag
• Nätverk för arbetsmiljöengagerade
Läs mer på www.arbetsmiljoforum.se och www.duochjobbet.se
Handbok om empowerment för ESF
Empowerment handlar om processer där personer från grupper som ofta
exkluderas stärker sin makt för att ta kontroll över besluten som påverkar
deras liv, på individ-, grupp- och samhällsnivå.
I den här handboken, tas erfarenheter upp från 13 ESF-projekt från Sverige,
Storbritannien (Nordirland), Belgien, Spanien, Grekland och Portugal.
Handboken är skriven av ESF:s lärande nätverk om Empowerment & Inclusion, där Tema Likabehandling ingår. Den riktar sig till projekt som vill
använda ett empowermentperspektiv i sitt arbete och alla med ett intresse
för empowermentarbete. Den är översatt från engelska till svenska av Tema
Likabehandling.