Transcript EMDR TIDNINGE EMDR TIDNINGEN

EMDR TIDNINGEN
TIDNINGEN
Föreningen EMDR Sverige
Årgång 13, Nummer 2
December 2011
NY ORDFÖRANDE I FÖRENINGEN
Raili Hultstrand, ordförande
Kerstin Bergh Johannesson, avgående ordförande
I detta nummer:
2) Ordföranden har ordet
6) Inbjudan studiedagar med årsmöte
8) Rapport från studiedag maj 2011
10) Referat från Wien-konferens juni 2011
14) Certifierade EMDR-terapeuter november 2011
2)
8)
9)
13)
1
Intervju med avgående och tillträdande ordförande
Höga krav för att bli EMDR-handledare
EMDR och kognitiva inflätningar
Kalendarium
Ordföranden har ordet
Intervju med Kerstin Bergh
Johannesson, avgående
ordförande och Raili Hultstrand,
nyvald ordförande i EMDRföreningen i Sverige.
Och så var det byte på ordförandeposten på
årsmötet 2011. Kerstin har en längre tid
flaggat för att hon vill ägna sig mera åt
utbildningsfrågor men ordförandefrågan har
varit svårlöst. Målet har varit en föryngring på
posten men nu blev det tvärtom.
Jag tackar för förtroendet och hoppas kunna
göra nytta. Orsaken att jag vågade tacka ja är
att styrelsen, där jag suttit med i många år, är
ett fantastiskt engagerat och kompetent team
där alla gör det vad man lovat och lite till.
28 september2011
Intervjuare: Charlotta Lindahl
Kerstin har varit ordförande i 12 år och är nu
ansvarig för utbildning i EMDR grundkurs 1 och
2 i Sverige, är fortfarande kvar i styrelsen och
ansvarig för utbildningsutskottet.
Raili har suttit med i styrelsen i 11 år och varit
kassör i 5 år. Raili är EMDR-handledare och
facilitator på grundutbildningarna.
Den varma och sköna sommaren bröts av
tragedin i Norge. Föreningen EMDR Sverige
har uttryckt till föreningen i Norge sitt
deltagande i sorgen och även erbjudit stöd om
det skulle behövas. Norrmännen har skött
krisarbetet på ett mycket kompetent sätt.
Sista numret av norska psykologtidningen lär
handla om arbetet på Utöya.
Psykologtidningen 8/11 har en artikel av en
norsk psykolog om det akuta krisarbetet.
C Hur länge har du varit ordförande?
K Sedan starten, 1998/99.
C Om du skulle säga några ord om vad hade
du för förhållande till EMDR före 1998 innan
starten av föreningen?
K När jag gick EMDR utbildning åkte jag över
till Helsingfors, hösten 1995, och fick då lära
känna Roger Solomon. Han sa på sitt
kontaktnätverkande sätt, ”Skulle inte du kunna
ordna EMDR kurser i Sverige?”
C Och då sa du?
K Jag hade fått en väldigt positiv bild av EMDR
och tänkte att det var väldigt knasigt att inte
ha kurser i Sverige. Norge hade sina kurser
och Finland hade sina, så jag tog det lite som
en utmaning. Jag kommer ihåg att Roger sa,
”det här kommer att förändra ditt liv”, men då
hisnade jag lite och tänkte att det ska det väl
inte göra.
I och med att jag sen blev en samlande person
och tog initiativ till att ordna fler kurser och det
blev tal om att starta en sammanslutning, då
var det naturligt att jag var med från början. Vi
hade en första förberedande samling på gamla
Barnspyk på Ulleråker. (Var du med då Raili?)
(nej). Vi hade ett upprop bland dem som hade
gått EMDR utbildningen. Det var en del av
mina gamla kollegor här i Uppsala som hade
gått kurser -96, -97, -98. Bland de tidiga som
fanns med var Monica Chu, Susanne Pousette,
Reet Oras, Anne Martinell Vestin, HP
Söndergaard, Luis Ramos Ruggiero och Göran
Högberg. Gunnel Olsson från Lukas var också
med. Reet, Susanne och Berit Ekerstam
jobbade på BUP och kunde ordna lokal. Vi som
var intresserade hade en första samling där
och diskuterade vad vi ville göra.
Vår förening fyller en viktig funktion i att värna
om kompetensen i EMDR både när det gäller
att stödja nyutbildade terapeuter, uppdatera
medlemmarna om nyheter, handledarna om
det senaste och skapa forum för etiska
diskussioner och ställningstaganden. Det finns
många uppgifter som väntar och det kanske
vore på sin plats att bilda arbetsgrupper när
styrelsens resurser inte räcker till. Dessutom är
det önskvärt med flera medlemmar!
Vårens studiedagar har planerats sedan en
lång tid tillbaka (se inne i tidningen). Tyvärr
krockar vi delvis med Psykoterapimässan. Vår
föreläsare Jim Knipe har varit svårfångad och
det har inte gått att ändra datum.
I detta nummer finns rapporter från detta års
studiedag/årsmöte. Vi kan vara stolta över
den egna kompetensen i vår förening.
Hoppas att läsningen av detta nummer blir
matnyttig och stimulerande.
Vi välkomnar flera inlägg från medlemmar!
I fallande färggranna lövens tid!
/Raili Hultstrand
2
Göran Högberg gick hem och fiskade fram
förslag på stadgar utifrån att han var med i en
annan förening. På så vis bidrog han aktivt till
att vi fick stadgar som vi kunde anamma.
C Var det självklart att du skulle vara
ordförande?
K Det har jag ingen aning om!
C För dig?
K Nej, för mig var det inte självklart för jag är
egentligen inte en föreningsmänniska
C Vad är du för slags människa?
K Det vet jag inte, men jag har inte betraktat
mig som en föreningsmänniska. Men när jag
tänker efter så har jag ju suttit med i en del
föreningar (skratt). Jag är inte så där…., i alla
fall kommer jag ihåg att jag tidigare tyckte att
det inte var så roligt med paragrafer och
formaliteter, men jag tycker att det är roligt att
få saker och ting fixade.
C Om du tänker på 1998/99 och nu 2011, då
du har låtit bollen som ordförande gå vidare
och lämnar över till Raili, vilket tycker du har
varit den största utmaningen under dessa år
vad gäller föreningen?
K En utmaning är att fundera hur man kan
bibehålla intresset hos EMDR-terapeuter att
vara kvar i föreningen. Att kunna erbjuda
något som gör att människor tycker att det här
är värt att satsa på och betala pengar till är ju
alltid en utmaning. Att göra föreningen
tillräckligt innehållsrik för att medlemmarna
ska känna att det här vill jag vara med i. I
början när vi var en liten grupp var vi ju bara
som en liten ”EMDR-familj” och vi hade utbyte
av att bara träffa varandra. Ju fler vi blivit så
ökar ju kraven att det faktiskt ska vara något
man kan ha nytta av.
Syftet i föreningen redan från början var ju att
bevaka att det skulle vara bra standard på
utbildningar och att det skulle bli bra nivåer på
behandlingar och terapeuter. Så föreningen
hade ett självklart syfte och något som alla
ställde upp på. Men det är ju också en
utmaning att vara tillräckligt spridande i det
här.
C Om du skulle reflektera över drivkraften, du
har varit ordförande i tolv år?
K Jag tycker att vi varit ett väldigt trevligt gäng
i styrelsen genom åren och det har varit så
roligt att hålla på då. Nya har kommit, alla har
ställt upp och varit engagerade och hjälpt till.
En av drivkrafterna är att jag känner att jag
har haft folk med mig och att alla
styrelseledamöter genom åren varit så trevliga
människor.
Den andra, och främsta, drivkraften är förstås
att EMDR är en jäkligt bra behandlingsmetod.
Jag tycker att det varit en skyldighet att jobba
för att fler får kunskap om EMDR.
Men jag har i flera års tid sagt att någon
annan ska ta över stafettpinnen. Det ska inte
stå och falla på en person, man ska
onödiggöra sig själv. Som ordförande ska man
göra så att föreningen växer och lever vidare
och det är en utmaning för alla.
C Vad har varit det svåraste för dig i
ordförandeskapet?
K Jo, det som varit svårt är att hinna med och
informera vidare. Om jag varit på EMDR
Europa möten hinna och kunna föra tillbaks
det som diskuterats där så att det blir
levandegjort för hemmafronten. Det är ju inte
alltid så lätt, man sitter där (i Europa ☺) och
diskuterar och pratar, och så ska man försöka
förmedla det när man kommer hem till resten
av styrelsen. Vi har ofta telefonmöten, som i
sig är jättebra, man slipper resan, men det kan
bli svårare att förmedla saker. Det är lättare
att sitta öga mot öga.
C Då måste jag kolla med dig - är det så då att
du har en idé att det är svårare för dig eller för
oss, jag blev nyfiken där?
K När vi införde telefonkonferenser blev det
jättebra eftersom det blev lättare att ha en
geografisk spridning i styrelsen. Tidigare
turades vi om att ha styrelsemöten i Stockholm
och Uppsala. Det var ju rätt slitigt att sitta och
åka, för alla, men samtidigt är det där med att
träffas och prata - det blir något annat.
När man möts på styrelsemöten har man ju
kommunikation på en annan nivå.
C Som ordförande har du inte bara varit
ordförande, du sitter ju på så många stolar,
har det påverkat hur det varit?
K Nu i och med att jag håller kurserna är det
verkligen på tiden att inte sitta på alla stolar,
så har det inte alltid varit. Förr var jag ansvarig
att ordna kurserna, men som idag att känna
ansvaret för innehållet i kurserna, då är det
läge att träda tillbaka från ordförandeskapet.
C Om du tänker efter, vad uppskattar du mest
i ordförandeskapet?
K Kontakten med alla bra människor som vi
har i föreningen och i styrelsen och att vi
hjälps åt. Även om alla har mycket att göra, så
sitter det som regel inte fast. Det viktiga är att
alla vill göra något positivt.
Som det är nu säger styrelsemedlemmarna,
det fixar jag, det fixar vi. Jag uppskattar den
inställningen.
Det är roligt att se hur det växer fram och hur
EMDR landar och etablerar sig. Exempelvis hur
vi deltagit i Psykoterapimässan och hur alla har
bidragit i montern och med presentationer.
3
Ett annat exempel är någon som skrev till mig
häromdagen, ”jag blev intervjuad i Tara och en
patient ställde upp också, och jag hoppas ni
tycker det var bra”. Sånt är kul.
behöver inte reta sig på nån som inte får
ändan ur vagnen, alla är hjälpsamma och det
här är teamarbete, det är inte jag som ska dra
lasset. Jag ska hålla ihop gänget, jag ska
absolut inte gör allting, det finns en massa
experter på sina områden och det gäller att
fungera ihop.
C När du sitter här nu och tänker på om två år
och någon ny ordförande har kommit in och
tagit över vad tror du var den största
utmaningen för dig, de här två åren?
R Att lära mig av de internationella
kontakterna, för det vet jag väldigt lite om. Där
räknar jag med att Kerstin fortsätter och är
med. Det har varit bekvämt att luta sig mot
Kerstins rapporter. Men hur det går till i
verkliga livet, det tycker jag är en viktig
utmaning. Jag har ju varit med i styrelsen så
länge så jag är bekant med det inre arbetet.
Det som är en riktig utmaning det är ju att
fortsätta att bygga vidare på föreningen, det
som Kerstin var inne på det. Hur ska/kan vi
utveckla medlemsaktiviteter mera, hur ska
man hålla EMDR-terapeuter uppdaterade, det
tycker jag att jag bekymrat mig om hela tiden i
styrelsen. Hur ska de som gått utbildningen för
länge sen lära sig nytt. Jag tycker inte vi har
riktigt bra kanaler för det. Jag kan även undra
hur EMDR används, det finns mycket frestelser
att göra egna varianter som kanske inte alltid
är så bra eller att man glömmer delar i
protokollet. Hur ska man hålla god kvalitet i
EMDR-arbetet? En sak som bekymrar mig är
att många går utbildningen men sen inte
verkar komma igång. Det har ju varit en
aktuell fråga i styrelsen hela tiden vad vi skulle
kunna göra för att flera fortsatte och började
använda EMDR. Vilket stöd och vilka
handledningsmodeller behövs? Hur ordna ännu
fler repetitionskurser? De senaste åren har vi
ju fått mycket bättre ekonomi, för 5-6 år sen
gick vi knappt runt, så vi skulle ju kunna
fundera på hur vi skulle använda en del pengar
till medlemmarnas förkovring.
Jag tänker också att när Kerstin nu ”bara” har
ansvar för utbildningsfrågor då har du mer tid
att utveckla detta. Utbildningsfrågor som hur
kurserna, all vidareutbildning och mycket mer,
ska utvecklas.
K Jag har en vision om hur du Raili, nu som
pensionär, skulle kunna ha tid att resa runt och
ha lite lokalmöten runt om i landet.
R Det låter kul.
C Vad tror du att du kommer bli för en
ordförande?
R Jag tänker att min uppgift blir att hålla ihop
gänget, att samarbetet och trivsamheten
C Finns det någonting som du kan i dag som
du inte kunde när du klev på som ordförande,
någonting som du lärt dig?
K Min första tanke var att när någonting
förändras känns det så självklart, så där som
med EMDR-förändringar, det är bara självklart.
Jag kanske är mera uppmärksam idag, även i
andra sammanhang, att hitta den där
balansgången mellan att ta på sig ansvar och
att uppmuntra andra att göra det. Jag är inte
ensam och måste inte göra allt själv, utan det
handlar om teamwork. Det har jag mer ögonen
på nuförtiden, och därför har jag bett att få
träda tillbaka.
C Så vad har du för förhoppningar för EMDRföreningen för framtiden?
K Att den växer och blir större än både Italiens
(ca 1000 medlemmar), Frankrikes (ca 1000
medlemmar) och Tysklands (ca 1000
medlemmar) EMDR-föreningar tillsammans
(☺och skratt)!!! Det är en av de saker som vi
inte lyckats så bra med. Kanske är vi svenskar
med i så många olika föreningar eller så har vi
inte haft tillräckligt med aktiviteter runt
omkring.
C Har du några ord som du vill skicka över till
Raili för framtiden?
K Det är väl att tänka på teamarbetet, att inte
göra allt själv. Jag känner mig så trygg med
Raili att hon ser till att alla styrelseledamöter
kommer att trivas i styrelsen. ”Raili, tänk på
teamjobbet, att du får många goda år som
ordförande, tro på att det kommer att gå
jättebra.”
C Raili, vad var det som gjorde att du tog över
ordförandeskapet?
R Det hade jag inte alls tänkt mig, för det var
ju tänkt att det skulle vara föryngring och jag
representerar den raka motsatsen – föräldring,
föråldring, förädling☺. Och jag fick frågan för
några år sedan och sa då nej, eftersom jag
inte representerar föryngring, men i våras var
det lite nödsituation och när jag fick frågan
ramlade jag av stolen och fick ett hysteriskt
skrattanfall och så ringde jag till Kerstin och sa
”vad är det här?” Det som gjorde att jag till
slut tackade ja, ja det var ju en utmaning, men
det som var avgörande var det som Kerstin
säger nu, styrelsen är ett bra gäng med
självständiga, självgående, ansvarstagande
personer för de områden de har åtagit sig så
att alla fullföljer alltid sina uppgifter. Man
4
fortsätter, att jag vill att alla ska blomma och
bidra med det som man är bra på.
C Finns det något som du oroar dig för?
R Ja, vi står inför nya utmaningar om
föreningens ansvar och etiska koder. Samtidigt
känner jag mig inte orolig att stå som ensam
ansvarig. Styrelsearbetet får vi tackla
tillsammans och jag känner mig trygg i att alla
kommer att bidra och jag gör inga solobeslut.
Jag är ju van i mitt jobb att vara i
sammanhang där jag håller ihop saker i olika
utbildningar så att olika delar blir till en helhet
och fungerar.
C Låter som att du tänker dig att du håller i
ledarskapet men att alla får hålla i sitt eget
ledarskap.
R Jag är inte expert på de olika områden som
var och en ansvarar för i styrelsen, jag blev
kassör utan att kunna något om pengar…
K …och har varit en alldeles utmärkt kassör
C Det är en spännande tanke, att alla som
kommer in i EMDR- tänkandet, apropå den här
frågan du tog upp, hur vi ska stötta terapeuter
att börja arbeta med och även fortsätta med
EMDR efter grundkurserna och förstå vad
EMDR är, om alla måste gå igenom
”förvirringens år” då kanske det också märks i
föreningen.
R Jag löste det så att jag väldigt snabbt sökte
handledning hos Kerstin, dels för att förstå min
förvirring och dels hur jag skulle använda
EMDR.
K Och faktum är, vi har precis haft en
grundkurs, och när jag hörde pratet där så var
alla på hugget på en gång för att skaffa
handledning för att komma igång. Och det
tycker jag är lite grann av ett trendskifte, att
deltagarna är mycket mer på alerten. Det är
lite spännande inför framtiden.
R Ja, så handledning var min lösning och min
andra lösning var att eftersom jag inte bodde
så långt från Uppsala, så kunde jag sitta längst
bak på grundkurserna och lyssna, för det fick
man då. Sen ändrade EMDR mitt arbete, så
EMDR är det bästa jag gjort.
C Till er båda, finns det någon fråga som ni
hade tänkt att jag skulle ställa, som jag inte
har ställt och som ni skulle ha velat svara på?
Det här skulle du Kerstin ändå vilja berätta
eller säga om ditt ordförandearbete som du
haft som eller som du Raili kommer att få?
K Ja, att EMDR förändrade våra liv, det är bara
att konstatera och jag tror till det bättre☺.
R Ja, det har varit en del förvirringens år i att
ändra tanke och arbetssätt, och det kanske är
en del av den här förvirringen som man
upplever som utgör hinder för nyutbildade att
komma in i EMDR-arbetet.
C Berätta, se om du kan fånga den där kvalitén
som du försöker beskriva här, förvirringens år
vad är det för dig?
R Ja, det är ju att jag kommer från en
psykodynamisk tradition, så att det man gör i
EMDR är ju, vet inte om man kan säga det så
grymt, men att en hel del av det som man
bejakar och tar till sitt arbetssätt i EMDR skulle
vara rambrott i det andra.
C Och förvirringen vad är det då för dig?
K Du kanske menar EMDR som
behandlingsmetod?
R Ja
C Nu kommer det äntligen en bok på svenska
om EMDR vad tror ni att det kommer att
innebära?
K Jag tror att det kan betyda en hel del. Boken
är så tillämpad (Kerstin har varit
fackgranskare) och författarna har ett språk
som kan tilltala väldigt brett.
R Jag har ytterligare en idé, vi borde ha en
slags shop för EMDR-material. Kollegorna
frågar efter de nya EMDR grundkursmanualerna, det kommer olika protokoll,
Marilyn Lubers två tjocka böcker med olika
protokoll. Det skulle vara bra att på nått sätt
underlätta för EMDR-terapeuterna får tag i
protokoll som de behöver.
K Och där skulle vi behöva skapa en liten
arbetsgupp som utvecklar det arbetet.
C Tack så mycket för denna intervju. Lycka till
båda två med det som kommer härnäst.
Raili Hultstrand
5
Kerstin Bergh Johannesson
EMDR SVERIGE
VÄLKOMMEN
till Studiedagar med årsmöte för Föreningen EMDR Sverige
fredag och lördag 11 - 12 maj 2012, 09 – 17.
Föreningen EMDR Sverige har glädjen att erbjuda spännande två dagars Workshop med Jim Knipe,
Ph.D, för Er som är medlemmar eller planerar att bli medlemmar.
EMDR Toolbox: Specific EMDR-related Methods of Therapy for Clients with Complex PTSD
and Dissociative Personality Structure
The focus of this workshop is to describe a theoretical framework, and specific therapy “tools” which
may be useful in providing effective therapy, within the EMDR Adaptive Information Processing Model,
to individuals suffering with Complex PTSD. Important concepts and particular interventions will be
illustrated through video examples and transcripts from therapy sessions.
Dr. Knipe will present methods for identifying and treating specific dissociative symptoms with
accompanying evidence from available research or case studies. He will discuss the primary
characteristics of clients with Complex PTSD, including problems with disrupted attachment and
inappropriate psychological defenses. He will offer EMDR “tools” that can be used to make the healing
power of EMDR more available to clients who have difficulty with dysfunctional attachment styles,
defensive avoidance, and/or have high vulnerability to dissociative abreaction, chronic shame, and
unrealistic idealization of self or of others. And he will illustrate how to identify separate Ego-States
and work with these within the Adaptive Information Processing Therapy Approach.
Tid kommer att finnas för deltagarna att diskutera egna svåra EMDR-fall.
Plats: NürnbergHuset, Swedenborgssalen, Björngårdsgatan 14 B, ög.
DAG 1: 2012-05-11
Program
08.30-09.00
09.00-12.00
12.00-13.00
13.00-14.00
14.00-17.00
DAG 2: 2012-05-12
Program
09.00-12.00 Fortsatt workshop
12.00-13.00 Lunch
13.00-17.00 Fortsatt workshop
Registrering
Workshop
Lunch
Årsmöte
Fortsatt workshop
Anmälan och ev frågor skickas till Gunvor Ingemansson, [email protected]
Önskas faktura uppge fakturaadress i din anmälan tack.
För deltagande krävs Level 1/grundkurs 1 nivå.
Kostnad: Medlemmar 1.500 kr och icke medlemmar 2.500 kr. Fm- och em-fika ingår.
Betalas till EMDR-föreningens plusgiro 44 74 42 – 5, senast den 20/4 2012.
OBS! Vid internetbetalning – uppge namn, tack☺.
Jim Knipe, PhD, är licensierad psykolog, har privat verksamhet i Colorado, USA, sedan 1976 och har
arbetat med EMDR sedan 1992. Han har skrivit flera bokkapitel: i EMDR Casebook (P Mansfield,
2002), EMDR Solutions (R Shapiro, 2005), Healing the Heart of Trauma and Dissociation (C Forgash &
M Copeley, 2007), och EMDR Scripted Protocols: Special Populations (M Luber, 2009). I dessa kapitel
har han beskrivit olika tillvägagångssätt som kan användas för att utvidga EMDR-metoden för klienter
som visar självbegränsande psykologiska försvar och/eller dissociativa symptom.
6
Jim Knipe är trainer i EMDR-HAP, EMDRIA-certifierad handledare och instruktör, och utnämndes till
”Master Clinician” av EMDRIA 2007. Han har varit inbjuden som gästföreläsare till EMDRIAS
konferenser 2006 och 2007, till EMDR Europas konferenser 2006 och 2008, till EMDR Asiens konferens
2010 och till nationella konferenser i Danmark, Italien, Skottland, Nederländerna, Turkiet, Palestina,
Spanien och Japan. 2010 var han en av huvudföreläsarna i form av en ”key note” vid EMDRIAkonferensen i USA. Han har varit engagerad i EMDR USA:s Humanitarian Assistance Program (HAP)
som styrelsemedlem och som ansvarig för forskning och utbildning. Han har också varit aktiv i HAPinsatser i Oklahoma City, Turkiet, New York (efter 11 september-attentatet), Palestina, Sri lanka och
Indonesien. Därutöver är han medförfattare i publicerade forskningsartiklar som dokumenterat
effekterna av EMDR-behandling av drabbade dels efter 11 september-attentatet 2001, och dels efter
jordbävningen i Turkiet 1999.
Ett litet bildkollage från studiedagen i maj 2011
7
Framtida planering
Som medlem av EMDR Europa har vi i EMDR
Sverige att följa de internationella riktlinjer
som antagits. Som jag nämnde inledningsvis
kommer vi att behöva se till att vi har en
spridning av handledare runt om i landet och
att dessa har en hög kompetens. På våra
grundutbildningar efterfrågas möjlighet till
handledning, och ju snabbare man kan komma
igång med detta desto mer underlättar det för
nyutbildade att komma igång med EMDRbehandlingar.
Av kravlistan ovan blir det tydligt att det tar tid
att meritera sig. I skrivande stund är inte
datum för någon ny handledarkurs planerad.
För er som är intresserade kan det dock vara
bra att titta på kriterierna, jobba på att
meritera er och så småningom anmäla ert
intresse till mig eller någon annan i styrelsen.
Att säkra fortsatt tillgång till duktiga och
kompetenta handledare är en del av
föreningens hjärtefrågor.
Höga krav för att bli EMDRhandledare
Med jämna mellanrum kommer frågor om hur
man kan bli handledare. Vi har hittills haft tre
kurser i Sverige, men det kommer i framtiden
att behövas flera. En arbetsgrupp inom EMDR
Europa har tagit fram gemensamma kriterier,
vilka godkändes för en tid sedan. Centralt i
Europa har en modell också utvecklats för
utbildning till handledare.
Kriterierna är uppdelade i tre delar
A.
Generella minimumkriterier
B.
Kriterier vad gäller klinisk erfarenhet
C.
Erfarenhet av handledning och
undervisning samt egen EMDRhandledning
Under del A, generella minimumkriterier,
framgår bland annat:
Sökande ska vara medlem av en nationell
EMDR-organisation, kan rekommenderas av
organisationen och lever upp till den
yrkesmässiga och etiska standard som gäller
för den sökandes grundprofession och för den
nationella EMDR-organisationen.
Sökande arbetar minst 16 timmar i veckan som
klinisk psykoterapeut och har minst tre års
erfarenhet som certifierad EMDR-terapeut.
Vidare ska sökande ha behandlat patienter
med varierande diagnoser och komplexitet, ha
haft minst 300 sessioner och behandlat minst
75 klienter efter certifiering med EMDR.
En formell EMDR-handledarkurs är obligatorisk
utöver 20 tim klinisk handledning av godkänd
EMDR-handledare, samt minst 24 tim fortsatt
professionell utveckling och uppdatering av
aktuell forskning. Enligt EMDR-Europa krävs
också ett minimum av tre godkända
inspelningar, eller in-vivo-sessioner, varav en
ska vara en patientbehandling, den andra
visande en individuell EMDRhandledningssession, och den tredje
handledning av en gruppsession (totalt
minimum sex timmar).
Del 2 innehåller att sökande dels ska visa
kompetens vad gäller standardprotokollets
olika delar, dels kunskap och erfarenhet vad
gäller olika tillämpningar: komplex trauma och
dissociation, fobier, missbruk, smärta, akut
trauma, traumatisk förlust och sorg.
Del 3 avhandlar områden som gäller visad
handledningskompetens vad gäller
förhållningssätt, ansvar, kontakt, förmåga
förmedla kunskap i relevanta avseenden.
/Kerstin Bergh Johannesson
Rapport från studiedagen 110506
Årets studiedagar med 80-tal deltagare hölls
fredagen 6.5 i Aulan på Ersta Sköndal
högskola på Söder. Den som orkade ta de 124
trappstegen från Tjärhovsplan till Ersta
Campus belönades med en fantastisk utsikt
över stan mot inloppet till Skeppsbron.
Programmet var gediget som vanligt.
På förmiddagen gick Kerstin Bergh
Johannesson igenom den senaste forskningen
och fördjupade kunskapen om kognitiva
inflätningar (se separat artikel).
Efter årsmötet på eftermiddagen presenterade
Charlotta Lindahl och James Samec den
svenska versionen av Akutprotokollet (R-TEP),
som de har översatt. De har också gjort en
utmärkt demovideo som också presenterades.
Det är roligt att vi har nu detta på svenska
efter att Elan Shapiro och Brurit Laub,
protokollets skapare, var hos oss på en
studiedag för några år sedan.
Det är dock svårt att skriva om detta protokoll,
det behöver upplevas! Hoppas att Charlotta
och James kan i framtiden ordna flera
presentationer och övningar.
8
Mötesordf Bosse Ahlstedt
Metoden kan beskrivas som att man hjälper
klienten vidare till nästa informationsnivå.
Inflätningar kan utgöras av frågor eller
instruktioner som aktiverar tankar, handlingar
eller uppfattningar.
Kognitiva inflätningar innebär att terapeuten
blir mer aktiv och hjälper patienten genom att
locka fram information som ligger lagrat i
andra associativa nätverk. Det kan också
innebära att man förser klienten med
information som inte finns tillgänglig.
Terapeuten använder därvid frågor eller
utsagor, som lockar fram adaptiva responser.
Inflätningar ska så mycket som möjligt
efterlikna spontan bearbetning. Metoden bör
användas selektivt, alltså bara när det
verkligen bedöms som nödvändigt. Det är dock
inte säkert att det räcker med en enstaka
inflätning, utan flera inflätningar kan visa sig
vara nödvändiga för att processen ska kunna
gå vidare. Viktigt är också att komma ihåg att
efter en intervention av detta slag ska man
alltid gå tillbaka till spontan bearbetning så fort
som det är lämpligt. En modell som beskriver
detta framkommer i figur 1 nedan.
Sekr Anita af Ekenstam
Efter lunchen blev det sedvanliga
årsmöteshandlingar. Det blev ett
ordförandebyte och styrelsen beviljades
ansvarsfrihet.
/Raili Hultstrand
EMDR och Kognitiva inflätningar
Vid den vanliga, normala EMDR-bearbetningen
är grundhållningen den att terapeuten håller
sig ur vägen så mycket som möjligt. Syftet är
att den spontana processen av att icke
adaptiva nätverk ska kunna kopplas upp
gentemot mer adaptiva nätverk.
Bearbetningsmodell Kognitiv Inflätning
Specifikt minne/händelse/nod
Vid blockerad bearbetning finns behov för
terapeuten att intervenera, men dessa
interventioner ska efterlikna spontan
bearbetning i mesta möjliga utsträckning.
De enklaste teknikerna är att ändra de rent
mekaniska inslagen i stimuleringen, ex ändra
riktning, ändra hastighet och längd eller ändra
typ av stimulering. En annan teknik är att be
klienten att fokusera på kroppsförnimmelser.
En tredje väg är att undersöka kognitiva
aspekter, exempelvis scanna av
ursprungsminnet för att undersöka om det
finns andra visuella inslag, eller störande ljud
som spontant inte kommit fram tidigare.
Distanseringsstrategier är ytterligare en metod
om klienten överreagerar, men man kan även
undersöka om den negativa kognitionen
möjligen kan vara för vag.
Ibland räcker inte dessa åtgärder och då kan
metoden kognitiva inflätningar komma väl till
pass. Kognitiva inflätningar (KI) är en metod
som har utvecklats för att bättre kunna
hantera utmanande sessioner med klienter där
svårigheter uppstår för en spontan bearbetning
trots ovan beskrivna hjälpåtgärder. Kognitiva
inflätningar innebär att klienten kan erbjudas
en slags ”startkablar” vid blockerad
bearbetning så att information som saknas kan
vävas in i lämpligt neuronalt nätverk.
Bild
KI
Kerstin Bergh Johannesson 2011
29
Fig. 1. Modell för bearbetningsprocess med enstaka
kognitiv inflätning (KI)
När används kognitiva inflätningar?
En indikation för kognitiv inflätning kan vara
när spontan bearbetning är otillräcklig.
Exempel på detta kan vara att
bearbetningsprocessen karaktäriseras av
”looping”, d v s associationerna går runt i
samma spår utan att processen förs framåt. En
annan indikation kan vara att patienten saknar
eller inte kommer åt nödvändig information för
att kunna komma vidare, och en tredje
indikation kan vara att det börjar bli ont om tid
under sessionen för att kunna avsluta den i ett
så gott mentalt tillstånd som möjligt. Brist på
generaliseringsförmåga kan vara ytterligare ett
tecken på att KI kan vara lämpligt att tillämpa.
9
Slutligen kan kognitiva inflätningar vara till god
hjälp om klienten hamnar i ett tillstånd av
extremt känslomässigt obehag.
Vid tillämpning av KI bör terapeuten ha
klientens psykosociala historia i åtanke vilket
kan vara vägledande i val av typ av kognitiv
inflätning. Därvid kan den valda positiva
kognitionen vara en hjälp genom att den pekar
mot helheten i en adaptiv respons, och
fungera som en inlänkning i adaptiva nätverk.
Kognitiva inflätningar kan fylla ut
utvecklingsmässiga brister hos klienten och
länka över där det finns ”brott på rälsen”. KI
kan även fungera som ett stöd till att hålla
spåret under bearbetning.
Teman i kognitiv inflätning handlar ofta om
adekvat ansvar, om säkerhet i nuet och om
möjlighet att göra andra val i framtiden. Typer
av KI kan gälla att inflika ny information,
alternativt att stimulera den redan befintliga
information som klienten inte spontant kan få
kontakt med. En annan användbar strategi är
att använda sig av sokratisk metod eller att
ändra bild, perspektiv, eller personliga
referenspunkter. Ytterligare en modell är att
introducera ett vuxenperspektiv, att förankra
klienten i nutid eller i vuxna tankar.
Exempel 1
En ambulanssjuksköterska blev skadad i en
allvarlig tågolycka. Han hjälpte andra, men
efter olyckan fick han problem med
minnesbilden av en äldre man som han inte
hjälpte. Denna minnesbild fastnade som ett
plågsamt minne. Han sitter fast i den negativa
tanken ”Jag borde ha hjälpt honom”. Han får
BLS flera ggr utan att det sker någon
förändring. Terapeuten skjuter då in en KI:
”Utifrån vad du berättade, kunde han ha
räddats?”
K: ”Nej”
T: ”Vad gjorde du istället?”
K: ”Jag ägnade mig åt andra som jag visste
kunde räddas”
T: ”Fokusera på det”
Exempel 2
Bearbetning av barndomsminne när vuxna
bråkar. Klienten sitter fast i att det är hans fel.
Efter fyra gånger med BLS, åter till målminnet:
K: ”Jag är osäker och otrygg”
K: ”Jag är maktlös och har ingen kontroll”
K: ”Oro”
K. ”Inget nytt”
T: KI: ”Du var 9, dom var vuxna – vem hade
ansvaret?”
K: ”Jag kunde inte gärna ta ansvar”
BLS
K: ”Ökat lugn”
BLS
K: ”Inget nytt”
Tillbaka till målminnet
K: ”Jag var bara 9 år och blev rädd och ledsen,
men jag kunde inte göra nåt”
BLS
K: ”Lugnare”
BLS
K: ”Inget nytt”
Tillbaka till målminnet:
SUD = 1
K: ”Jag kunde inte gjort nåt annat än det jag
gjorde”
BLS
Sammanfattning kognitiva inflätningar
Kognitiva inflätningar används för att
• Hantera utmanande sessioner med mycket
störda klienter
• Kunna erbjuda en ”startkabel” till
blockerad bearbetning
• Efterlikna spontan bearbetning
KI bör användas selektivt, och när spontan
bearbetning är otillräcklig. Efter kognitiv
inflätning – gå alltid tillbaka till spontan
bearbetning!
/Kerstin Bergh Johannesson 2011
Referenser
Shapiro F. Eye movement desensitization and
reprocessing: Basic principles, protocols, and
procedues (2nd ed.). New York: The Guilford
Press; 2001.
EMDR manual, del 1 och del 2
…trust the process…
Referat från Wienkonferens 3 –5
juni 2011
Under några soliga dagar i ett vänligt
välkomnande Wien fick jag tillsammans med
EMDR-terapeuter från i stort sett alla
världsdelar uppleva intressanta och
fullspäckade dagar på Campus of the
Universitet of Vienna.
Udi Oren (President EMDR Europa) öppnade
konferensen tillsammans med Eva MunkerKramer (President EMDR Netzwerk Österreich),
Miranda Olff (president ESTSS) och Brigitte
Lueger-Schuster(Organizer ECOTS 2011).
10
Dr.Ulrich Sachsse, Tyskland, inledde
konferensdagarnas första key note med en
föreläsning ”From Freud to Shapiro – a walk”.
Vi fick följa i Sigmund Freuds spår från1919
och hans relation till dåtida kollegor Breuer,
Charcot och Pavlov och deras inverkan på
utvecklingen av psykologins historia. Freuds
studier kring hysteri, om hur minnen av
traumaupplevelser ger upphov till kroppsliga
reaktioner relaterades slutligen till Francine
Shapiro och hennes utveckling av EMDRtraumabehandling. Promenaden blev en fin
inramning till kommande key notes och
workshops.
Härefter presenterade Dr.Udi Oren årets
Francine Shapiro pris som detta år delades
mellan Caroline de Roos, Nederländerna och
Marco Pagani, Italien, för sina
forskningsinsatser.
Här följer kort presentation av key notes och
workshops under de tre konferensdagarna;
Dr. Derek Farrell, Birmingham, ” EMDR
with Perpetrators” pekade i sin presentation
på den kostnad våld och kriminalitet orsakar
samhället. Hans undersökning är baserad på
ett kriminellt belastat område i Barnsley. I
studien har ingått 8 personer med
posttraumatiska stressymtom. Efter
genomgången EMDR-terapi hade SUD-nivån
efter 12 sessioner sänkts och samtliga i
studien hade fått bättre förståelse för
bakomliggande orsaker till destruktivt
beteendemönster.
Dr. Marco Pagani, Italien, tidigare forskare i
neurofysiologi vid Karolinska Institutet i
Stockholm. I sitt föredrag” Neuroimaging and
Novel Neurobiological Findings in EMDR
Research” redogjorde Marco Pagini för olika
neurobiologiska forskningsmetoder att mäta
hjärnaktivitet vid EMDR-session som SPECT,
PET, MRI-tekniker. Han presenterade även en
pågående studie med EEG-aktiviet hos
personer med komplex traumabild. Vad man
hittills sett är att vid EMDR-behandling sker
liksom under remsömn att aktivitet i amygdala
fryses och bearbetning blir tillgänglig i frontala
cortex. I stort är resultaten av forskning inom
neurobiologiska området ännu begränsat – och
för icke biolog något svårt att överblicka!
Joany Spierings, PhD, psykolog och
psykoterapeut, Nederländerna, presenterade
under en heldag ”Interweaves in EMDR”. Vi
fick följa henne i arbetet med svårt
traumatiserade patienter där det i första hand
handlar om stabilisering och anpassning av
EMDR-metoden.
Hon pekade på att ett aktivt förhållningssätt
krävs av terapeuten som med hjälp av intuitiv
känsla för spontana ingrepp kan hjälpa
patienten vidare i processen. Om patienten
känslomässigt håller sig utanför sitt
`toleransfönster´som exempelvis, tomhet,
dissociation, fly-tendenser finns behov av
kognitiva inflätningar. Under dagen fick vi flera
exempel på hur Joany Spierings i samspel med
patienten modulerar processen med hjälp av
kognitiva inflätningar, såväl kognitiva, fysiska,
humoristiska och även andliga interventioner
som hjälp att hantera hyperarousal och
hypoarousalnivåer.
Dr. Arne Hoffman, Tyskland, „EMDR in the
Treatment of Depression“ inledde med frågan
om vad är depression. Han pekar på vikten att
undersöka bakomliggande orsaker till kronisk
depression. Finns traumaupplevelse som ex
övergrepp, övergivenhet eller andra
stressrelaterade livshändelser som kan ge ett
annat perspektiv på symtombilden. Han
redogör för forskning som visar att 80% av
kroniskt deprimerade patienter efter EMDRterapi nått påtagligt förhöjd livskvalitet, medan
20% bedömdes som kronisk depression. I
sistnämnda grupp fanns många
återfallstillfällen.
Patienter som exempelvis erhållit ECTbehandling visar på 50% återfall efter 2-3 år.
Pågående finns ett samarbetsprojekt EDEN
(European Depression EMDR Network) med
center i Italien, Tyskland, Spanien, Turkiet och
Schweiz. Resultaten följs upp efter ett och
två år.
Atle Dyregrov, Norge, psykolog och
chefsansvarig för krishantering i Bergen höll
konferensens andra key note ”Clinical Work
following Acute Trauma – Crisis Intervention
and Trauma Therapy- implications from Recent
Research”. Välkänd för många av oss som
utbildare och föreläsare samt även författare
till flera böcker i ämnet.
I sin framställning gjorde han en genomgång
av förfarandet vid krissituation.
Vikten av att informera varje timma även om
inget nytt tillkommit. Att skapa översikt så
långt det är möjligt.
Hjälpa till att visualisera hotet kan göra att
stressnivån sänks. Respektera de som inte vill
prata. Gränssätta för media för att undanröja
risk för sekundär traumatisering. Samt allmänt
ta hand om de drabbade på ett skonsamt sätt.
11
Han pekade på en studie kring sömn och
minne som visat på att vi inte skall sova direkt
efter ett trauma. Sömnen sätter igång en
process som är emotionellt laddat och som det
inte finns distans till direkt efter
traumaupplevelse.
och utebliven korrekt diagnostisering förstärker
symtombilden. Han menar att ett aktivt
teamarbete, korrekt diagnostik och EMDRterapeutisk behandling kan förebygga psykisk
ohälsa i livsloppet för denna patientgrupp.
Korta referat hölls av Ina Dieffenbach,
Tyskland, om behovet av långtidsstudier kring
den tidiga interventionen betydelse för att
identifiera riskfaktorer hos vuxna och barn
med multipla trauman.
Friederike Oppermann, Tyskland,
presenterade resultat från sin verksamhet på
vårdcentral. Tvåhundra patienter med
varierande stressymtom och med olika
traumaupplevelser erbjöds EMDR-behandling.
Efter en till fem sessioner upplevdes
symtomlättnad. Uppföljning efter tre och sex
månader visade stabila resultat.
Letizia Bossini, Italien, redogjorde i sin
studie för cortical och subcortical förändring
efter EMDR-behandling.
Patienter med PTSD-diagnos genomgick en
åttaveckors EMDR-behandling samt mätning
med MR-tekniken. Preliminära resultaten visar
på en positiv förändring i hippocampus.
Peter Bumke, Tyskland, socialantropolog,
presenterade den tredje key note
föreläsningen ”Trauma Centered
Psychotherapy and EMDR in Humanitarian
Mass Disaster: Evaluating the Aceh
Experience”. Peter Bunke har varit fältarbetare
samt deltagit i projekt i flera katastrofområden,
som mest i Sydostasien. För närvarande är han
knuten till Trauma Aiol-HAP, Tyskland, i
utvärderingen av EMDR-behandling efter
tsunaminkatastrofen i Aceh/Indonesien. Någon
psykologisk beredskap eller specifik behandling
fanns inte vid tidpunkten för katastrofen.
I första hand gällde att bygga upp
traumaomhändertagande, EMDR-terapeut från
Tyskland fick i uppdrag att specialträna tolv
indonesiska psykologer. Sammantaget fick ca
3000 vuxna och barn tillgång till akut EMDRbehandling. För att på sikt få möjlighet till
uppföljning av effekten av traumabearbetning i
katastroflägen gjordes diagnostiska data före
och efter EMDR-terapin.
Trots intensiva konferensdagar fanns tillfällen
för socialt umgänge. Lördagskvällens
mingelparty på Rådhuset blev en fin
upplevelse. Här fanns anrika Wien återspeglat i
de vackra lokalerna. Vår Skånegrupp hann
med ett givet besök på Freuds museum, Opera
Bergens gästspel i Stephansdomskatedralen
och nattlig sommarkonsert i Schönbrunns
vackra omgivning.
Sammantaget kunskapsgivande gemytliga
dagar i Wien.
David van den Berg, Nederländerna, klinisk
psykolog, satte fokus i sin framställning ”EMDR
with Trauma in Psychosis: Preliminary
Findings” på att sambandet mellan trauma och
psykos är komplext. Många patienter med
psykosdiagnos har traumaupplevelser bakom
sig. Uppskattningsvis menar han att 35% av
psykospatienter har komorbid PTSD-diagnos.
Den psykotiska upplevelsen och upplevd
negativ behandling som exempelvis isolering
/Gunvor Ingemansson
Medlemsavgift 2012
Kolla om du har betalat medlemsavgift för 2012 med 400 kr till EMDR-föreningens
plusgiro 44 74 42 – 5
Se till att du betalar medlemsavgift för 2012 senast 30 januari 2012.
Du riskerar annars att bli borttagen från Kontakta Terapeutlistan och inte få
grupputskick under 2012.
Maila till [email protected] om du vill kolla att du betalat medlemsavgift för 2011
12
Kalendarium 2011 – 2012
Studiedagar 11-12 Maj 2012 med årsmöte för Föreningen EMDR Sverige.
Seminarieledare och föreläsare Jim Knipe
Mer information och anmälningssätt se annan plats denna tidning.
Kommande EMDR utbildningar 2012
GRUNDKURS, DEL 1 OM EMDR, VT 2012
Eye Movement Desensitization and Reprocessing
Kursen kan tillsammans med del ett och godkänd examination tillgodoräknas
inom specialistutbildningen för psykologer.
Ett 3 dagars seminarium samt 1 fortsättningsdag med Kerstin Bergh Johannesson, Med. Dr, leg
psykolog, leg psykoterapeut, specialist i klinisk psykologi.
TID: 22 – 24 mars samt 25 maj 2012. Plats : meddelas senare
Anmälan genom: IHPU´s hemsida:
LÄNK: http://www.ihpu.se
GRUNDKURS, DEL 1 OM EMDR, HT 2012
Eye Movement Desensitization and Reprocessing
Kursen kan tillsammans med del ett och godkänd examination tillgodoräknas
inom specialistutbildningen för psykologer.
Ett 3 dagars seminarium samt 1 fortsättningsdag med Kerstin Bergh Johannesson, Med. Dr, leg
psykolog, leg psykoterapeut, specialist i klinisk psykologi.
TID: 18 – 20 oktober samt 7 december 2012. Plats : Plats meddelas senare. IHPU´s hemsida:
LÄNK: http://www.ihpu.se
GRUNDKURS, DEL 2 OM EMDR, HT 2012 Eye Movement Desensitization and Reprocessing.
Andra delen av grundkurs (del 2) i tillämpning av EMDR-metodiken för PTSD (Post Traumatic Stress
Disorder). Datum den 15 - 17 november och uppföljningsdag den 18 januari 2013.
Lärare:
Kerstin Bergh Johannesson | Med. Dr, leg psykolog, leg psykoterapeut, specialist i klinisk psykologi.
Kursen kan tillsammans med del ett och godkänd examination tillgodoräknas inom
specialistutbildningen för psykologer.
Anmälan genom: IHPU´s hemsida: http://www.ihpu.se
LÄNK: http://www.ihpu.se
Nästa datum för beslut om certifiering är den 7 december 2011
Certifieringar beslutas den 7 december 2011. Avgift samt ansökningshandlingar ska vara
certifieringsgruppen tillhanda 1 vecka innan datum för sammanträdet.
EMDR EUROPE Conferences:
13th EMDR Europe Conference 2012 i MADRID. Mer info kommer under VT2012
Edinburgh 2014
2012 EMDRIA Conference
Austin, Texas
October 5 - 7, 2012
with a Pre Conference Day on October 4th
2013 EMDRIA Conference
Arlington, VA
13
Certifierade EMDR-terapeuter november 2011
Abrahamsson Bengt
Af Ekenstam Anita
Ahmad Abdulbaghi
Akterin Charlotte
Alm Lennart
Andersson Ann-Sofie
Andersson Linda
Andersson Mona
Avaki Åsa
Ax Eva
Bengtsson Jill
Bergh Johannesson Kerstin
Berglund Sten
Berglund Sussie
Bergman Emma
Beser Aniella
Bjälke Christer
Björn Madeleine
Björn-Persson Maj-Britt
Bodin Iris
Bodlund Ulla-Britt
Bogren Monica
Bolin Helen
Botella Charlotte
Brage Britt-Marie
Braun Aline
Britz Carin
Brynielsson Johanna
Bylund Maria
Carlsson Lena
Catoni Lena
Cederström Caroline
Cifuentes Garcia Jeannette
Chu Monica
Danielsson Karin
Daire Annmari
Delberg-Persson Gunny
Djerf Sture
Ekerstam Berit
Elén Liselotte
Engstrand Marianne
Ericsson Anja
Ericsson Leif
Eriksson Ann-Charlotte
Eriksson Christer
Eriksson-Block Eva
Falkner Eva
Frantzich Åke
Fredin Ingela
Fredin Krister
Friberg Margareta
Frick Birgitta
Garpe Fredrik
Gauffin Leif
Gerge Anna
Granberg Margareta
Griebel-Panke Andrea
Grind Sören
Guldbrand Britt-Marie
Gustafsson Jan
Gustafsson Mona-Lis
Göransson Therese
Görsing Christina
Göland Agneta
Haga Gun
Hammarlund C G
Hansson Kerstin
Hansson Ulf
Hallberg Lillemor
Hederus Anna
Hellstedt Doreen
Hermanrud Christina
Hildebrand Dolores
Hindersson Olle
Hultmann Ole
Hultstrand Raili
Högberg Göran
Ingemansson Gunvor
Jansson Elisabeth
Jerrelid Inkeri
Johansson Carina
Johanell Ingemar
Jormfeldt Kersti
Jönsson Lena
Klauber Olga
Kärkkäinen Teija
Labitzke Jutta
Lallerstedt Christer
Lampinen Kjell
Lander Christina
Levin Sven-Erik
Liljeqvist Marie
Lillieroth Christina
Lindahl Charlotta
Lindberg Bo
Lindén Kjerstin
Lindman Eva
Lindgren Åsa
Lindqvist Mona
Lindroth Gudrun
Lindström Eva-Maria
Lindström Gerd
Lundbäck Eva
Lundmark Marianne
Lundqvist Ardmar Ingegerd
Lydén Margareta
Löfstad Marie-Louise
Maarten Nauta
Markevind Marianne
Macke-Alström Rosanne
14
Martinell-Vestin Anne
Mogren Anne-Marie
Mårtensson Mats
Möller Söderberg Anne
Nilsson Anne-Marie
Nilsson Lennart
Nilsson Marianne
Noresjö Olaison Ann-Marie
Nyman Sture
Oknelid Bodil
Olingdahl Gerd
Ohlsson Signe
Oras Reet
Persson Jarl Lill
Pirilä Jouni
Pousette Susanne
Påemius Birgitta
Ranch Maria
Riis Maire
Rincon Jorge
Romare Ulrika
Rommel Catharina
Rudstam Gabriella
Råberg Carl-Johan
Räihä Tommi
Samec James
Samuelsson Helena
Sandström Marianne
Schultz David
Simonsson Karin
Stahlheuer Marianne
Stensberger Anne
Strand Sofia
Svensson Jiri
Svensson Martin
Sundqvist Gunilla
Söderström Bodil
Söndergaard Hans Peter
Thorné Elisabeth
Thulin Annika
Wermelin de Lange Ingrid
Westerling Astrid
Wikström Anders
Winborg Ingmarie
Wretlind Ola
Wächter Margareta
Yderberg Nina
Yllner Styrbjörn
Zaunders Margareta
Zeziola Berg Maria
Ziemelis Kristaps
Öhlen Birgitta
Österberg Christer
Östlin Mia
Östlund Eva-Maria
Login och lösenord till online edition of the Journal of EMDR Practice and
Research för år 2011.
Kostnader: 150 kr för medlemmar 2011 – Anmäl aktivt ditt intresse för detta på
[email protected] samt betala in 150 kr till EMDR-föreningens plusgiro 44 74 42 – 5, för år 2011.
OBS!
Om du missade ditt första e-mail avseende username and password.
Gå till www.springerjournals.com och skriv i dialogrutan in följande:
Username: Skriv din e-postadress
Password: Skriv “forgot my password”
Ditt password kommer nu att skickas till din e-postadress.
Gå tillbaka till www.springerjournals.com och använd din e-postadress som login och det password som
du fått i mailet. Du kommer då att länkas till the online edition av The Journal of EMDR Practice and
Research.
Pappersversionen av Journal or EMDR Practice and Research kan beställas på
www.springerjournals.com. Kostar bara $34 om du är medlem i EMDR Sverige.
Frågor: [email protected]
Journal of EMDR Practice and Research
The Official Publication of the EMDR International Association
Länk: www.springerpub.com
E-postadresser
Föreningen EMDR i Sverige har gjort
utskick via mail under 2011.
Gensvaret från Er medlemmar har
varit positivt, vilket är glädjande.
Om du vet att du inte fått mail från
föreningen beror det på att vi inte har
din rätta mailadress. Sätt dig då
genast vid datorn och skriv till
[email protected] och meddela din rätta
adress.
EMDR-RESEARCH
Francine Shapiro Library – EMDR Bibliography
Länk: http://library.nku.edu/emdr/emdr.php
Handledning i grupp eller individuellt finns
hos EMDR-handledare
Se under rubriken ”Handledare” på www.emdr.se
EMDR SVERIGE och HAP Sverige - Humanitarian Assistance Program
HAP Sverige består av en arbetgrupp under EMDR-styrelsen.
I arbetsgruppen ingår Susanne Pousette och Reet Oras. HAP samlar in ekonomiska medel för bl a
utbildning av terapeuter i de Baltiska länderna.
Du är välkommen att ge en gåva/donation till HAP Sverige genom att att sätta gåvan på HAP:s
plusgiro: 304489-8.
Maila ditt intresse till [email protected]
15
David Servan-Schreiber dog den 24 juli 2011, 50 år gammal
Vi vill uppmärksamma Davids för tidiga bortgång. David Servan-Schreiber var en enastående och unik
människa och har betytt mycket för EMDR-utvecklingen som lärare, föreläsare och författare, inte minst i sitt
hemland Frankrike. Med sina böcker, ex "Bot på naturlig väg" nådde han många läsare. Hans sista bok: "On
peut se dire au revoir plusieurs fois", (Man kan säga adjö många gånger), skrev han med vetskap om sitt
återinsjuknande och vad han lärde sig under detta.. Den är ännu inte översatt till engelska, men kommer
säkert snart. Jag fick tillfälle att lära känna David litet grand och hans bortgång känns mycket sorglig. Han var
en människa som gjorde skillnad.
Kerstin Bergh Johannesson
En video om David går att hitta på nätet:
www.essentia.fr/david-servan-schreiber-2/
Bild: foto-david.doc
Lennart Alm
Ulf Hansson Kerstin Bergh Johannesson Charlotta Lindahl
Redaktion:
Lennart Alm, Ulf Hansson,
Charlotta Lindahl, Ewa Johansson
Ansvarig utgivare:
Kerstin Bergh Johannesson
16
Ewa Johansson