Transcript EMDR TIDNINGE EMDR TIDNINGEN

EMDR TIDNINGEN
TIDNINGEN
Föreningen EMDR Sverige
Årgång 14, Nummer 1
Mars 2012
Hemsidan kommer att göras om från grunden,
likaså tidningen. Vi planerar också en
webshop där man kan beställa olika protokoll.
Det kommer ju hela tiden nya och gamla
putsas upp.
Bästa EMDR tidningens läsare
Som ordförande är jag glad att kunna
presentera detta nummer,
som är full av praktisk hantverkskunskap när
det gäller användandet av EMDR.
Som ni ser har listan på certifierade terapeuter
blivit längre. Vi gratulerar till de nytillkomna.
Det är ju mycket arbete innan man får ihop
alla nödvändiga moment.
Samtidigt passar jag på att påminna dem som
varit certifierade i fem år att det är dags för
recertifiering. Anvisningar finns på hemsidan.
Charlotta Lindahl har sammanställt ”Vad vi ska
tänka på när vi börjar använda EMDR” samt
vilka ”Vanliga misstag vi gör när vi använder
EMDR.”
Det är skönt att få det så här konkret, lättare
att komma ihåg.
Charlotta har också översatt en viktig artikel
angrisken för terapeutens traumatisering.
Vi möter så svåra livserfarenheter, smärta och
sorg i vårt arbete och det är lätt att glömma
att ta hand om oss själva, vårt viktigaste
instrument!
Vi i styrelsen funderar ofta hur det går för
nyutbildade terapeuter att komma igång med
EMDR- arbetet. Vi önskar kontakt med dem
som gått utbildningen angående vad som
försvårar/underlättar att komma igång med
EMDR (t.ex. brist på lämpliga patienter,
handledning, kollegialt stöd)
James Samec har skrivit om The art ofEMDR i
Venedig. The Art ofEMDR innebär både
teoretisk förkovran och egen bearbetning. Läs
denna spännande artikel!
Till sist vill vi påminna om vårens studiedagar
med Jim Knipe 11-12 maj.
Vi beklagar att dagarna sammanfaller med
Psykoterapimässan. Jim Knipe är en så
svårfångad person att våra datum var
bestämda innan vi fick veta datumen för
Psykoterapimässan, vilket vi beklagar.
Det är högsäsong i styrelsearbetet. Förutom
arbete med detta tidningsnummer närmar sig
både de årliga studiedagarna med årsmöte och
Psykoterapimässan.
Dessutom pågår ett intensivt förändringsarbete
för att förbättra och underlätta kontakten till
och mellan föreningens medlemmar.
Och våren är här! 28.3. såg jag de första
vitsipporna mot en södervägg.
På återseende och –hörande
/Raili Hultstrand, ordförande
1
Att observera när vi börjar
använda EMDR
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Ställ stolarna så att klienten och
terapeuten sitter som ”skepp som
möts om natten”. Denna position
hjälper terapeuten att inte belasta sin
arm och ryggmuskler.
Påminna klienten om stopp signalen
Komma ihåg att skriva ner NK och PK
Komma ihåg att följa manualen
Att komma fram till lämplig negativ
och positiv kognition/tanke
Att komma ihåg att inte upprepa det
klienten säger innan BLS fortsätter
Undvika att terapeuten inflikar sina
egna tolkningar eller tankar.
Att träna på att kunna hantera det
som händer under reaktion, (tex. vid
starka emotionella reaktioner)
Att terapeuten själv får panik och
avbryter BLS istället för att hjälpa
klienten igenom en stark känslomässig
reaktion (abreaction).
Om klienten blir blockerad och det inte
uppstår någon förändring på SUDskalan eller inget förändras fysiologiskt
efter 2 till 3 omgångar kan du:
Göra längre omgångar av BLS,
fler än 24.
Ändra riktning på handrörelser
(vid ÖR)
Kolla om den negativa
kognitionen är riktig
Kolla om den positiva
kognitionen är riktig (tex. att
den inte innehåller negativa
tankar som alltid/aldrig eller
omöjligt)
Föreslå att klienten koncentrerar
sig på kroppsupplevelser
Kontrollera om det finns
olust/ovilja mot metoden (om
klienten inte vill fortsätta med
EMDR – AVSLUTA)
Lägg märke till klientens fysiologiska
förändringar, tex. andning, ansiktsfärg
mm
Var flexibel – jobba vidare med vad
det än är som dyker upp (tillåt klienten
att följa sin egen process, inte vår idé
om klientens process)
Låt processen fortgå – stanna inte och
kolla SUD om det är uppenbart att
processande pågår.
Tillåt klienten att följa kroppskänslor
•
•
•
•
•
Om klienten får starka
emotionella reaktioner i början
av processen följ med i detta
och stöd klienten
Stötta klienten vid starka emotionella
reaktioner, ”det är gammalt, lägg bara
märke till det, värdera inte det som
sker”, använd metaforen tåg eller
fjärrkontrollen för att komma vidare.
Hjälp klienten med dossering av
emotioner
Om sessionen blir oavslutad och
klienten fortfarande har mer material,
fler kanaler eller frågan har inte blivit
löst, hjälp då klienten till den
lugna/trygga platsen och avsluta där.
Uppmuntra klienten att föra dagbok
(nytt material kan ju dyka upp som
glöms bort om det inte dokumenteras)
Hjälp klienten att vara tyst under BLS.
/Charlotta Lindahl
Sjukvårdsregion har genomfört
egen EMDR-utbildning
BUP:s sektorsråd i Västra Götalandsregionen
beslutade häromåret att tillstyrka en komplett
EMDR-kurs för sin personal som var
kvalificerade för att gå utbildningen. Kursorter
har varit Göteborg och Borås. Kursen har alltså
genomförts som en internutbildning på totalt
åtta dagar för grundkursen, (EMDR 1: tre plus
en dag, EMDR 2: tre plus en dag) samt en
tilläggsutbildning specifikt för EMDR i
behandling av barn. Ett trettiotal deltagare från
de olika BUP-teamen i Västra Götaland har
utbildats och ett team bestående av Kerstin
Bergh Johannesson, Raili Hultstrand och Reet
Oras har varit kursledare för grundkursen,
medan Margareta Friberg har hållit i den
specifika barnkursen. Reaktionerna på
utbildningen har varit mycket positiva och
sektorsrådet har tillstyrkt ytterligare en
uppföljningsdag för möjlighet till fortsatt
träning och handledning.
Kerstin Bergh Johannesson
2
traumatiska informationen lagrad och hanterad
av försvarssystemet. Det defensiva systemet
utvecklar emotionella delar (engelska:
emotionell parts: EP:s) av personligheten som
bär med sig det traumatiska materialet och blir
låst i dåtid. Dessa emotionella delar motsvarar
EMDR:s feladapterade neurologiska nätverk.
Begreppen ANP och EP används i denna text.
The Art of EMDR
En rapport från The Art of EMDR i Venedig (710 oktober 2011)
Om dissociation och hur en mötesplats kan
underlätta behandling.
/James R. Samec, leg. psykoterapeut,
psykoterapihandledare och EMDRIA-konsult.
När dissociation uppstår, är hela psyket
dissocierat. ANP fortsätter med att handskas
med dagliga uppgifter, men utan tillgång till
hela psyket, för mycket energi går åt för att
undvika informationen lagrad i de emotionella
delarna.
Introduktion
Venedig kan ses som en metafor för
dissociation. Venedig etablerades under 400talet av ett folk som flydde kaoset orsakade av
de upprepade invasionerna på fastlandet efter
fallet av det romerska imperiet. Venedig består
av ett antal öar med olika avstånd till
varandra. Dissociation är ett försvar mot
överväldigande känslor som gör att man inte
kan stanna i nuet med en affekt eller
erfarenhet. Dissociation leder till en uppdelning
av psyket i delar som har olika grader av
kontakt och kunskap om varandra. Till skillnad
från Venedigs öar som upprätthåller kontakt
med båtar och broar, innebär dissociation att
vissa delar av Självet är avskurna från
varandra medan andra delar har ”broar” och
andra sorts länkar mellan varandra.
De emotionella delarna—EP:s—som erfar det
traumatiska materialet och affekt är fast i
traumatiden (dåtid) och har inte tillgång till
adaptiv information. Beroende på graden av
dissociation, är det möjligt att de är eller inte
är medvetna om andra EP:s eller om ANP. En
EP som blir aktiverad kan endast uppleva
information i sitt eget neurologiska nätverk
som inkluderar den somatosensoriska
informationen av det traumatiska materialet
den innehåller. Aktiveringen påverkar de andra
delarna (EP:s och ANP:s) som kan eller inte
kan vara medvetna om varför de upplever
oönskad sensomotorisk information. Denna
upplevelse ökar ANP:s behov att undvika detta
material och skulle kunna leda till att andra
EP:s i personligheten aktiveras.
The Art of EMDR inkluderar några korta
metodföredrag och demonstrationer med
deltagarna om de olika metoder som
presenterats. Därefter använder deltagarna
själva dessa metoder med varandra för att
bearbeta personligt material under ledning av
två erfarna EMDR-kliniker, Roger Solomon och
Kathleen Martin.
Det finns tre sorts dissociation: primär,
sekundär och tertiär. Primär består av en ANP
och en EP (som kännetecknar Posttraumatiskt
stressyndrom—PTSD); sekundär, en ANP och
två eller fler EP (som kännetecknar komplex
PTSD och Dissociativt syndrom UNS—DDNOS)
och tertiär, två eller fler ANP och fler EP (som
kännetecknar Dissociativ identitetsstörning—
DID).
Teori
Strukturell dissociation (van de Hart, Nijenhuis,
& Steele, 2006) är teorin som används under
kursen. Här följer en beskrivning av teorin:
Människan har två så-kallade aktionssystem,
det ena systemet ger stöd i vardagslivet och
det andra när försvar behövs. Vid psykisk hälsa
samarbetar båda systemen—de är integrerade
i personen, t.ex. när man måste bromsa in sin
bil för att undvika en olycka. När psyket blir
översvämmat vid traumatisering, upphör
samarbetet och de två ovannämnda
aktionsystemen blir mer separerade från
varandra och mindre kapabla att kommunicera
och samarbeta i respons till livet. För att kunna
svara på livets krav utan att bli upptaget av
traumamaterial, har vardagslivets
aktionssystem utvecklat en Tillsynes Normal
Personlighet (engelska: Apparently Normal
Personality: ANP). På så sätt undvikar man den
Dissociation fortgår på grund av att:
•
•
•
3
varje gång en EP aktiveras, förstärks
ANP:s fobi att hålla EP på avstånd
EP har ingen tidsorientering - då-,
nu- och framtid blandas i ett
de differentierings och anamnestiska
hinder som finns mellan ANP och EP
•
reducering av Hippocampus volym
(specifikt, dendriter) vilket innebär
att man har svårare att orientera sig
och att komma ihåg - det episodiska
minnet är reducerat p.g.a. att den
autobiografiska informationen inte är
helt integrerad.
Ordet ”mötesplatsen” används istället för
”konferensrum” för att det ger patienten
möjligheten att själv välja fritt var de olika
delarna kan träffas. Mötesplatsen kan gestaltas
på fler sätt—med ord, i en sandlåda eller med
att rita eller måla den. Det gäller för både barn
och vuxna.
Metoden är mycket användbar med patienter
med komplext trauma och när man är mitt i en
bearbetning (EMDR fas 4) och upptäcker att
bearbetningen har stannat upp. Under kursen
märkte jag att metoden underlättade
bearbetningen av enkel PTSD enormt.
Att arbeta med en patient med dissociation att integrera hela personligheten
Anamnestagning (EMDR fas 1)
Klinikern bör vara uppmärksam på dissociativa
manifestationer redan under
anamnestagningen. Om sådana visar sig, bör
intervjun förkortas för att hindra
omtraumatisering och stabiliseringsmetoder
som riktar sig till hela systemet introduceras.
Mötesplatsen kan också användas för
stabilisering genom att hyper- eller
hypoaktiverade EP blir identifierade och hjälpta
med tidsorientering och grundning. Om man
använder den dissociativa mötesplatsen för
stabilisering, bör klinikern vara uppmärksam på
att vissa personer kan bli mycket oroade av att
bli medvetna om andra delar i sig själva. Även
exponering till positiva upplevelser kan orsaka
att en EP hamnar utanför sitt emotionella
toleransfönster (engelska: Window of
Tolerans). När det händer, ska klinikern som
visar uppmärksam till alla delarna i systemet
använda sig av stabiliseringstekniker.
Föreberedelse (EMDR fas 2)
Ett antal förberedelser för arbete med
dissociativa patienter har beskrivits i
litteraturen, bl.a., Forgash & Copeley (2007),
Paulsen (2009), Gerge (2010) och Wieland
(2011). Förberedelser inkluderar
resursutveckling och stabilisering. Under
kursen blev jag uppmärksammad på att dessa
tekniker kan få den dissociativa patienten att
dissociera om terapeuten inte är uppmärksam
på hela systemet. Orsaken är att den
dissociativa patienten, som inte är medveten
om sina delar, kan dissociera när endast en del
uppmärksammas för att de andra delarna
känner sig glömde eller övergivna. Vid varje
intervention ska hänsyn tas till alla P:s delar,
vad det än gäller, t.ex. ska varje del har sin
egen lugna plats. Mötesplatsen som ska
beskrivas här är en metod som kan främja
vidare integrationen—så mycket som möjligt—
av alla delarna i det dissociativa psyket. ”Så
mycket som möjligt” för det inte går att lär
känna alla delar av personligheten. Man
behöver inte vara högt dissocierad för att ha
delar—det räcker med att man har ett
obearbetat trauma.
Det är viktigt att klinikern tar anteckningar om
varje del och delens karakteristika för att
kunna hålla kontakt med patienten och
patientens delar.
Efter det att en mötesplats har hittats eller
skapats, kan man när som helst kolla de olika
delarna. För att göra det, ber man patienten
att gå till sin mötesplats och bjuda in alla dit.
Det är viktigt att veta vem som kommer och
vem som inte kommer. När det gäller det
senare, handlar det oftast om en hyper- eller
hypoaktiverad del. När problemet är
identifierat, är det lätt att hjälpa den del
tillbaka till den optimala emotionella
bearbetningsnivån där patienten blir inte övereller understimulerad av materialet.
Mötesplatsen är en plats för att identifiera och
kommunicera med alla delar av Självet. Enligt
Paulsen (2012) var det Helen Watkins och
David Caul som först använde metoden som
senare blev formaliserad av George Fraser
(1991) som ”konferensrum” metoden.
En beskrivning om hur en session kan gå till
följer. Beskrivningen förutsätter att terapeuten
har träning och erfarenhet av behandling av
patienter med dissociation och att patienten
både är stabiliserad och kan stabilisera sig vid
behov.
Kiessling (2005) använder ett konferensrum
med EMDR och beskriver hur man kan
inkludera resursinstallationer, men metoden är
inte specifik för dissociativa patienter.
4
Terapeuten (T): ”Alla av oss har olika delar,
som till exempel den del jag visar Dig som
professionell, en annan del som jag tar fram i
min familj, en annan del när jag är ute och
handlar. Kan Du tänka Dig att prova en övning
som kan hjälpa oss identifiera och
kommunicera med alla aspekter—delar—av Dig
själv?”
Patienten (P): ”Ja.”
T: ”Kan Du gå till Din lugna plats. Ta några
djupa andetag och långa utandningar.”
T ger Bilateral stimulering (BLS). Eventuellt: T:
”Tänk på något Du njuter av eller är riktigt
tacksam för.”
T: ”Är Din oro (eller annat som T har märkt
hos P) någorlunda bra eller behövs mer tid för
att lugna ner det?”
P: ”Mer tid.”
T försöker med några stabiliseringsfrågor,
t.ex.: Vad åt Du till frukost?” ”Hur kom Du hit
idag?” ”Finns det något Du vill göra över
helgen?” tills det att P känner sig mer lugn.
T: ”Vi ska ordna en mötesplats där alla olika
aspekter—delar—av Dig kan träffas. Är Du
med?”
P svarar.
T: ”Skapa en bild av en bra mötesplats där alla
dessa aspekter/delar av Dig kan träffas.
Fantisera att Du gör det och berätta för mig
när Du är där.”
P berättar.
T: ”Bjud in alla delar av Dig själv, så många Du
kan” (alternativt … ”alla delar av Dig själv som
kan hjälpa oss med det Du har kommit med
idag”).
P identifierar de som kommer. Om det inte är
uppenbart, frågar T vilket kön och ålder och
var på mötesplatsen var och en står i relation
till P själv. T antecknar detta.
T ställer frågor om delarna och om T anser att
det är lämpligt att förstärka svaren, ska BLS
användas. Några exempel följer:
P: ”Det skulle vara bra om de hade mer
kontakt.” Eftersom det är underförstått att P
inte vet hur det ska gå till, kan T svara:
T: Kan jag prata med en av delarna?
P svarar positivt.
Om P skulle ge ett negativt svar ska T
undersöka den negativa delen (del 2) som
opponerar sig, undersöka vad den vill säga och
vad den kan göra under tiden T och P arbetar
med del 1 (3 åringen). Den negativa delen
måste vara nöjd innan man fortsätter.
T (som pratar med delen samt tittar i P:s
ögon): ”Kan Du hjälpa mig att förstå vad Du
gör?” Alternativt: ”Vad kan Du hjälpa P med?”
Om det finns en orolig eller rädd del, ska den
delen undersökas. Därefter ska 3 åringen
undersökas. Om P svarar att den delen
fortfarande är i affekt, kan T fråga, ”Vet den
delen att han/hon är i Stockholm 2011?”
P: ”Nej.”
T: "Vad som är viktigt är att hon/han vet att
det har gått många år sedan hon/han var 3 år
och att hon är vuxen nu. Kan Du be
henne/honom att titta genom Dina ögon på
Din/Dina byxor, skor, strumpor eller annat?
Var köpte Du den/dem? Kan en 3 åring köpa
en sådan sak/sådana saker?”
P svarar.
T: ”Hur mår 3 åringen nu?”
P svarar.
T: ”Kan Du be henne/honom att titta genom
Dina ögon på Din klocka? Var fick Du den?”
P svarar.
T: ”Kan en 3 åring göra det?”
P svarar.
T: ”Även om 3 åringen inte erfar det, är
hon/han en del av den äldre personen.”
När T observerar att 3 åringen är lugn, kan T
undersöka med de andra delarna på
mötesplatsen om de har någonting att säga.
För att förstärka responserna, kan T använda
BLS.
Vad är det som gör att den delen kommer?
Vad känner den delen inför för att den
kunde visa sig?
Hur mår den mycket rädda 3 åringen?
Vad behöver den delen? Vad känner de
andra delarna gentemot det?
Vad beror det på att den delen av Dig gör
som den gör på mötesplatsen, t.ex. är så
långt bort, inte leker med de andra, väljer
att vända ryggen osv? Vad känner de andra
delar gentemot det?
Känner de olika delarna varandra?
Vad är det som just denna del gör för att
hjälpa P?
Vad känner de andra delarna för det?
T: ”När Du själv går till mötesplatsen, vad
lägger Du märke till nu?”
P: ”Det har blivit mörkt. Förr var det ljust.
Konstigt.”
T: ”Finns det någon annan del där som inte
har vågat komma fram när det var ljust?”
P: ”Ja. Den skäms.”
T: ”Får jag prata med den?”
P: ”Ja.”
5
T berättar hur förödande skammen är och
bekräftar delens mod att komma fram för att
hjälpa Sedan kan T fråga P:s Själv om det
finns någon del som kan hjälpa den del som
skäms . . . osv.
Behandling av P med dissociation sker
smidigast med en kombination av EMDR och
fraktionering. ”Fraktionering” (att bryta ner till
bråkdelar; portionera) är en metod som
utvecklades redan 1976-77 för att underlätta
arbete med psykiskt eller medicinskt fragila
patienter av psykoanalytikern Richard P. Kluft
(2009). Metodens kärna är appliceringen av en
systematisk desensibilisering under vilken
patienten föreställer sig ett traumatiskt
scenario, för en kort stund, och sedan
stabiliseras—om och om igen. Patienten är inte
exponerad för det traumatiska scenariot längre
än P tål det. Fraktionering är integrerad i
många EMDR protokoll, t.ex. Knipes (2010)
Kontinuerlig installation av nuvarande
orientering och trygghet (engelska: Constant
installation of present orientation and safety:
CIPOS) för barn och vuxna. CIPOS har
beskrivits på svenska (Samec, 2011). Det är
lätt att inkorporera mötesplatsen i CIPOS,
speciellt eftersom fraktionering som används i
denna metod är en pendling mellan
traumaminnet och terapirummet som patienter
ofta väljer som mötesplatsen. Givetvis är det P
som ska välja sin mötesplats. När P
rapporterar oro, kan T be P att undersöka om
någon del behöver något eller vill säga något.
Kommunikation och integration uppmuntras
med en sådan procedur för att P fokuserar på
delarna som representerar bilder, känslor och
kroppsupplevelser i hela systemet.
T: ”Vad är det Du vill arbeta med idag?” (T
undersöker vad P vill arbeta med efter det att
P är stabiliserad och en mötesplats har skapats
så att ANP och EP:s inte blir överaktiverade.)
P beskriver vad han eller hon vill arbeta med.
Minnet/händelsen bearbetas med det standard
EMDR protokollet. Vid behov, kan man
undersöka vad olika delar vill säga.
Allmänt
Att bringa sig själv i samklang med patienten
Det är viktigt att terapeuten bringar sig själv i
samklang med patienten (P). Fler resurser och
stabilisering behövs om den dissociative
patienten inte kan komma till sin mötesplats
eller vara kvar där.
Om P visar rädsla, ska korta och långsamma
BLS initieras. Om P känner sig luddig, yr eller
har huvudvärk eller mår illa, kan P ha hamnat
utanför sitt emotionella toleransfönster. Det är
en signal om att stabilisera P. Stabilisering kan
vara att be P att andas djupt och fråga om det
finns någon del på mötesplatsen som vill säga
något. Om P blir väldigt trött, och det inte
räcker med att dricka vatten, kan T kasta boll
med P, be P att stå upp och gå eller hoppa.
Om knackning används för göra BLS, ska P
följa knackningen med sina ögon. Knackningen
ska vara hård och högljud—detta för att hindra
P från att dissociera.
Vid en framtidsinstallation, efter det att dåoch nutid har bearbetats, rekommenderas att
P först föreställer sig att P klarar av en sådan
framtidssituation och att det undersöks.
Därefter används den klassiska EMDR
framtidsinstallationen för att ta reda på om P:s
Positiv kognition (PK) håller. T ber P att skapa
en situation i framtiden som liknar den som
har bearbetats och tittar på filmen som
föreställer den situation. Därefter ska PK
undersökas. Om PK håller, ska den installeras
igen. Om PK inte håller, d.v.s. PK stimulerar
störning, har T tre val:
Vad gör man om förövaren, som P har/haft en
nära relation till, kommer till mötesplatsen? I
ett sådant fall är det viktigt att differentiera de
två olika sidorna av förövaren. T.ex.:
T: Titta på skärmen där borta. Där finns en
bild av förövaren som gjorde Dig illa och inuti
Dig finns en annan representation av
förövaren. Vilken av dessa två har kommit hit
för att hjälpa Dig? Därefter fokusera på den
del som försöker hjälpa P.
1.
Behandling/Desensibilisering (EMDR fas 4)
2.
Som nämndes tidigare, bör terapeuten ha
träning och erfarenhet av behandling av
patienter med dissociation innan en behandling
inleds och patienten måste kunna stabiliseras.
3.
6
T kan gå tillbaka till bearbetning
genom att be P att notera störningen
och initiera BLS;
T kan be P att gå tillbaka till minnet
som var under bearbetning och
fortsätt där eller;
Om det händer att ett annat minne
kommer upp och kräver bearbetning
innan man kan gå vidare, kan T hjälpa
P bearbetar detta minne.
Sammanfattning
emdrlistserve . I R. Kiessling (moderator),
Emdr internetbaserade mail listan, den 15 maj.
Knipe, J. (2010). The method of constant
installation of present orientation and safety
(CIPOS). I M. Luber (red.), Eye movement
desensitization and reprocessing (EMDR)
scripted protocols: special populations (235241). New York: Springer.
Paulsen, S. (2009). Looking through the eyes
of trauma and dissociation: An illustrated guide
for EMDR therapists and clients. Washington:
Bainbridge Institute for Integrative Psychology.
Paulsen, S. (2012). [EMDR] John G. Watkins Ego State Therapy. E-brev till
[email protected]; [email protected] den 18 januari 2012.
Samec, J. R. (2011). Fraktionering: ett sätt att
portionera traumatiska upplevelser i små doser
innan och under EMDR-bearbetning. EMDR
tidningen, 1: 8-11
van der Hart, O., Nijenhuis, E., & Steele, K.
(2006). The haunted self: Structural
dissociation and the treatment of chronic
traumatization. New York: Norton.
Wieland, S. (red.). (2011). Dissociation in
traumatized children and adolescents: theory
and clinical interventions. New York:
Routledge.
Mötesplatsen erbjuder en möjlighet att ge en
plats för alla de oroliga delarna i den
dissociativa patienten. Därmed stöds den
integration av olika delar i Självet som är
nödvändigt för psykisk hälsa. Dessutom kan
mötesplatsen användas under
traumabearbetning för att undersöka och
bearbeta delarna som annars kan vara svårt
att nå.
(Läsaren som är intresserad av att delta i The
Art of EMDR kan få information vid
[email protected] or at the EMDR
Institute’s home site.)
Referenser
Forgash, C. & Copeley, M. (red.). (2007).
Healing the heart of trauma and dissociation
with EMDR and ego state therapy. New York:
Springer.
Fraser, G. (1991). The dissociative table
technique: A strategy for working with ego
states in dissociative disorders and ego-state
therapy. Dissociation, Vol IV,1, dec., 1991.
Gerge, A. (red.). (2010) Psykoterapi vid
dissociativa störningar. Stockholm; Insidan.
Kiessling, R. (2005). Integrating EMDR
resource development strategies into your
EMDR practice. I R. Shapiro (red.), EMDR
solutions (57-87). New York: Norton.
Kluft, R. P. (2009). About fractionating . . .
adding to Sandra Paulsen’s remarks. E-mail till
7
EMDR SVERIGE
VÄLKOMMEN
till Studiedagar med årsmöte för Föreningen EMDR Sverige
fredag och lördag 11 - 12 maj 2012, 09 – 17.
Föreningen EMDR Sverige har glädjen att erbjuda spännande två dagars Workshop med Jim Knipe,
Ph.D, för Er som är medlemmar eller planerar att bli medlemmar.
EMDR Toolbox: Specific EMDR-related Methods of Therapy for Clients with Complex PTSD
and Dissociative Personality Structure
The focus of this workshop is to describe a theoretical framework, and specific therapy “tools” which
may be useful in providing effective therapy, within the EMDR Adaptive Information Processing Model,
to individuals suffering with Complex PTSD. Important concepts and particular interventions will be
illustrated through video examples and transcripts from therapy sessions.
Dr. Knipe will present methods for identifying and treating specific dissociative symptoms with
accompanying evidence from available research or case studies. He will discuss the primary
characteristics of clients with Complex PTSD, including problems with disrupted attachment and
inappropriate psychological defenses. He will offer EMDR “tools” that can be used to make the healing
power of EMDR more available to clients who have difficulty with dysfunctional attachment styles,
defensive avoidance, and/or have high vulnerability to dissociative abreaction, chronic shame, and
unrealistic idealization of self or of others. And he will illustrate how to identify separate Ego-States
and work with these within the Adaptive Information Processing Therapy Approach.
Tid kommer att finnas för deltagarna att diskutera egna svåra EMDR-fall.
Plats: NürnbergHuset, Swedenborgssalen, Björngårdsgatan 14 B, ög.
DAG 1: 2012-05-11
Program
08.30-09.00
09.00-12.00
12.00-13.00
13.00-14.00
DAG 2: 2012-05-12
Program
09.00-12.00
12.00-13.00
13.00-17.00
14.00-17.00
Registrering
Workshop
Lunch
Årsmöte
Fortsatt workshop
Lunch
Fortsatt workshop
Fortsatt workshop
Anmälan och ev frågor skickas till Gunvor Ingemansson, [email protected]
Önskas faktura uppge fakturaadress i din anmälan tack.
För deltagande krävs Level 1/grundkurs 1 nivå.
8
Kostnad: Medlemmar 1.500 kr och icke medlemmar 2.500 kr. Fm- och em-fika ingår.
Betalas till EMDR-föreningens plusgiro 44 74 42 – 5, senast den 20/4 2012.
OBS! Vid internetbetalning – uppge namn, tack☺.
Jim Knipe, PhD, är licensierad psykolog, har privat verksamhet i Colorado, USA, sedan 1976 och har
arbetat med EMDR sedan 1992. Han har skrivit flera bokkapitel: i EMDR Casebook (P Mansfield,
2002), EMDR Solutions (R Shapiro, 2005), Healing the Heart of Trauma and Dissociation (C Forgash &
M Copeley, 2007), och EMDR Scripted Protocols: Special Populations (M Luber, 2009). I dessa kapitel
har han beskrivit olika tillvägagångssätt som kan användas för att utvidga EMDR-metoden för klienter
som visar självbegränsande psykologiska försvar och/eller dissociativa symptom.
Jim Knipe är trainer i EMDR-HAP, EMDRIA-certifierad handledare och instruktör, och utnämndes till
”Master Clinician” av EMDRIA 2007. Han har varit inbjuden som gästföreläsare till EMDRIAS
konferenser 2006 och 2007, till EMDR Europas konferenser 2006 och 2008, till EMDR Asiens konferens
2010 och till nationella konferenser i Danmark, Italien, Skottland, Nederländerna, Turkiet, Palestina,
Spanien och Japan. 2010 var han en av huvudföreläsarna i form av en ”key note” vid EMDRIAkonferensen i USA. Han har varit engagerad i EMDR USA:s Humanitarian Assistance Program (HAP)
som styrelsemedlem och som ansvarig för forskning och utbildning. Han har också varit aktiv i HAPinsatser i Oklahoma City, Turkiet, New York (efter 11 september-attentatet), Palestina, Sri lanka och
Indonesien. Därutöver är han medförfattare i publicerade forskningsartiklar som dokumenterat
effekterna av EMDR-behandling av drabbade dels efter 11 september-attentatet 2001, och dels efter
jordbävningen i Turkiet 1999.
Medlemsavgift 2012
Kolla om du har betalat medlemsavgift för 2012 med 400 kr till EMDRföreningens plusgiro 44 74 42 – 5
Se till att du betalar medlemsavgift för 2012 senast 30 januari 2012.
Du riskerar annars att bli borttagen från Kontakta Terapeutlistan och inte få
grupputskick under 2012.
Maila till [email protected] eller [email protected] om du vill
kolla att du betalat medlemsavgift för 2012
Medlemstidningen blir digital fr o m nästa nummer 2/2012
Se till att du meddelat rätt mailadress till
[email protected]
9
Kalendarium 2012
Studiedagar 11-12 Maj 2012 med årsmöte för Föreningen EMDR Sverige.
Seminarieledare och föreläsare Jim Knipe
Mer information och anmälningssätt se annan plats denna tidning.
Kommande EMDR utbildningar 2012
GRUNDKURS, DEL 1 OM EMDR, VT 2012
Eye Movement Desensitization and Reprocessing
Kursen kan tillsammans med del ett och godkänd examination tillgodoräknas
inom specialistutbildningen för psykologer.
Ett 3 dagars seminarium samt 1 fortsättningsdag med Kerstin Bergh Johannesson, Med. Dr, leg
psykolog, leg psykoterapeut, specialist i klinisk psykologi.
TID: 22 – 24 mars samt 25 maj 2012. Plats : meddelas senare
Anmälan genom: IHPU´s hemsida:
LÄNK: http://www.ihpu.se
GRUNDKURS, DEL 1 OM EMDR, HT 2012
Eye Movement Desensitization and Reprocessing
Kursen kan tillsammans med del ett och godkänd examination tillgodoräknas
inom specialistutbildningen för psykologer.
Ett 3 dagars seminarium samt 1 fortsättningsdag med Kerstin Bergh Johannesson, Med. Dr, leg
psykolog, leg psykoterapeut, specialist i klinisk psykologi.
TID: 18 – 20 oktober samt 7 december 2012. Plats : Plats meddelas senare. IHPU´s hemsida:
LÄNK: http://www.ihpu.se
GRUNDKURS, DEL 2 OM EMDR, HT 2012 Eye Movement Desensitization and Reprocessing.
Andra delen av grundkurs (del 2) i tillämpning av EMDR-metodiken för PTSD (Post Traumatic Stress
Disorder). Datum den 15 - 17 november och uppföljningsdag den 18 januari 2013.
Lärare:
Kerstin Bergh Johannesson | Med. Dr, leg psykolog, leg psykoterapeut, specialist i klinisk psykologi.
Kursen kan tillsammans med del ett och godkänd examination tillgodoräknas inom
specialistutbildningen för psykologer.
Anmälan genom: IHPU´s hemsida: http://www.ihpu.se
LÄNK: http://www.ihpu.se
Nästa datum för beslut om certifiering är den 30 maj 2012
Certifieringar beslutas den 30 maj 2012. Avgift samt ansökningshandlingar ska vara
certifieringsgruppen tillhanda 1 vecka innan datum för sammanträdet.
EMDR EUROPE Conferences:
13th EMDR Europe Conference 2012 i MADRID. Mer info kommer under VT2012
Edinburgh 2014
2012 EMDRIA Conference
Austin, Texas
October 5 - 7, 2012
with a Pre Conference Day on October 4th
2013 EMDRIA Conference
Arlington, VA
10
Certifierade EMDR-terapeuter mars 2012
Abrahamsson Bengt
af Ekenstam Anita
Abdulbaghi Ahmad
Akterin Charlotte
Alm Lennart
Andersson Ann-Sofie
Andersson Linda
Andersson Mona
Aspered Anette
Avaki Åsa
Ax Eva
Bengtsson Jill
Bergh Johannesson Kerstin
Berglund Sten
Berglund Sussie
Bergman Emma
Beser Aniella
Bjälke Christer
Björn Madeleine
Björn-Persson Maj-Britt
Bodin Iris
Bodlund Ulla-Britt
Bogren Monica
Bolin Helen
Botella Charlotte
Brage Britt-Marie
Braun Aline
Britz Carin
Brynielsson Johanna
Bylund Maria
Carlsson Lena
Catoni Lena
Cederström Caroline
Cifuentes Garcia Jeannette
Chu Monica
Danielsson Karin
Daire Annmari
Delberg Persson Gunny
Djerf Sture
Ekerstam Berit
Elén Liselotte
Engstrand Marianne
Ericsson Anja
Ericsson Leif
Eriksson Ann-Charlotte
Eriksson Christer
Eriksson-Block Eva
Falkner Eva
Frantzich Åke
Fredin Ingela
Fredin Krister
Friberg Margareta
Frick Birgitta
Garpe Fredrik
Gauffin Leif
Gerge Anna
Granberg Margareta
Griebel-Panke Andrea
Grind Sören
Guldbrand Britt-Marie
Gustafsson Jan
Gustafsson Mona-Lis
Göransson Therese
Görsing Christina
Göland Agneta
Haga Gun
Hammarlund C G
Hansson Kerstin
Hansson Ulf
Hallberg Lillemor
Hederus Anna
Hellstedt Doreen
Hermanrud Christina
Hildebrand Dolores
Hindersson Olle
Hultmann Ole
Hultstrand Raili
Högberg Göran
Ingemansson Gunvor
Isaksson Ann Helena
Isaksson Anna
Jansson Elisabet
Jerrelid Inkeri
Johansson Carina
Johanell Ingemar
Jormfeldt Kersti
Jönsson Lena
Klauber Olga
Kärkkäinen Teija
Labitzke Jutta
Lallerstedt Christer
Lampinen Kjell
Lander Christina
Levin Sven-Erik
Liljeqvist Marie
Lillieroth Christina
Lindahl Charlotta
Lindahl Liselotte
Lindberg Bo
Lindén Kjerstin
Lindman Eva
Lindgren Åsa
Lindqvist Mona
Lindroth Gudrun
Lindström Eva-Maria
Lindström Gerd
Lundbäck Eva
Lundmark Marianne
Lundqvist Ardmar Ingegerd
Lydén Margareta
Löfstaf Marie-Louise
Maarten Nauta
Markevind Marianne
Macke-Alström Rosanne
Martinell Vestin Anne
Mogren Anne-Marie
11
Mårtensson Mats
Möller Söderberg Anne
Nilsson Anne.Marie
Nilsson Lennart
Nilsson Marianne
Nilsson Maud
Noresjö Olaison Ann-Marie
Nyman Sture
Oknelid Bodil
Olingdahl Gerd
Ohlsson Signe
Oras Reet
Persson Jarl Lill
Pirilä Jouni
Pousette Susanne
Påemius Birgitta
Ranch Maria
Riis Maire
Rincon Jorge
Romare Ulrika
Rommel Catharina
Rudstam Gabriella
Råberg Carl-Johan
Räihä Tommi
Samec James
Samuelson Helena
Sandström Marianne
Schultz David
Simonsson Karin
Skalin-Salin Susan
Stahlheuer Marianne
Stensberger Anne
Strand Sofia
Svensson Jiri
Svensson Martin
Sundqvist Gunilla
Söderström Bodil
Söndergaard Hans Peter
Thorné Elisabeth
Thulin Annika
Wermelin de Lange Ingrid
Westerling Astrid
Wikström Anders
Winborg Ingmarie
Wretlind Ola
Wächter Margareta
Yderberg Nina
Yllner Styrbjörn
Zaunders Margareta
Zeziola Berg Maria
Ziemilis Kristaps
Öhlen Birgitta
Österberg Christer
Östlin Mia
Östlund Eva-Maria
arbete utan att bli drabbad. Det finns så
många sätt att undvika detta problem och
förbli i känslomässig balans som det finns
temperament, men alla innebär att man måste
hålla fast vid ett positivt tänkande, lita på den
terapeutiska processen och förnya sin
känsloupplevelse av sitt eget själv.
Mitt mål är att mina klienter ska uppleva min
optimism istället för att jag ska uppleva deras
trauma. Albert Einstein skrev en gång; ”Det
finns två sätt att leva ditt liv. Ett sätt är som
att ingenting är ett mirakel. Det andra är som
att allting är ett mirakel”. Vad som har hjälpt
mig att hålla fast vid min optimism i detta
arbete är att jag kommit fram till att jag inte
bara tror på mirakel i terapi, jag förväntar mig
dem också. Jag har lärt mig att jag inte alltid
måste vara den som är ansvarig för det som
sker i en terapi, att jag kan lita på att det som
måste ske i en terapi sker, om jag bara är
tydlig, är uppmärksam på var min klient
befinner sig hela tiden och inte hindrar det
som måste ske. Att, under synnerligen
intensiva sessioner, förbli tyst och ändå vara
helt närvarande, inte bara minskar känslan av
jag måste fixa allt utan skapar också en känsla
av lugn som är läkande för mig och klienten.
Naturligtvis använder jag mig av min kliniska
kunskap och erfarenhet, men en del av denna
kunskap har förvandlats till en tillit om att
mirakel kommer att ske.
Följande artikel är hämtad från Psychotherapy
Networker sept./okt. 2001
FÖRVÄNTA DIG MIRAKEL
Av Bonnie Collins
Terapeutens egen optimism är nyckeln till en
verksam traumaterapi.
FRÅGA:
Jag är en traumaterapeut, som i första hand
arbetar med vuxna överlevare av sexuella
övergrepp i barndomen. Hur hanterar jag den
sekundära traumatisering
som ofrånkomligt uppstår?
SVAR:
Det flesta terapier kan från och till vara
intensiva och emotionellt dränerande och de
flesta terapeuter känner då och då av sin egen
sårbarhet, djupa sorgsenhet och ibland stora
trötthet. Detta är inte tecken på sekundär
traumatisering. Det är viktigt att särskilja
utmattning och överföring från sekundär
traumatisering. Utmattning uppstår i alla
terapier när det är för mycket som är svårt och
för lite av stöd. Överföring uppstår när en
terapeuts egna emotionella frågor blir väckta
av relationen till klienten.
För länge sedan skrev jag ner orden
FÖRVÄNTA DIG MIRAKEL på en lapp och satte
upp den bredvid dörren till mitt rum.
Ursprungligen satte jag upp meddelandet för
att erbjuda ett hopp till mina klienter, men
under alla dessa år har jag läst budskapet
varje morgon när jag går in på mitt kontor och
varje kväll när jag går hem.
Sekundär traumatisering påverkar terapeuter
som arbetar med klienter som har genomgått
svåra trauman och uppstår när gränserna
mellan dem och klienterna upphör/försvinner
och terapeuten börjar att identifiera sig med
klientens traumatiska upplevelser.
Symptom på sekundär traumatisering kan
inkludera irrationell rädsla för sin egen
säkerhet, mardrömmar om att klientens
historia drabbar en själv, fantasier om fysisk
misshandel utlösta av vanliga känslouttryck
från dem som står dig nära och en stegrad
känsla av att hela världen håller på att gå åt
skogen. Du kan börja känna att ingenting i
livet är så viktigt som relationen till
traumapatienten. Dina prioriteringar förändras
– du arbetar alldeles för sent, du har litteratur
om trauman på ditt nattduksbord, du tycker
inte att någonting är roligt längre. Du förlorar
alla andra identiteter utom den att vara en
traumaterapeut.
Efter att ha arbetat med överlevare i mer än
trettio år, har jag upptäckt att med en insikt
om de svårigheter detta innebär och medvetna
steg för att förebygga sekundär
traumatisering, är det möjligt att göra detta
Oavsett om du har mycket erfarenhet och
mängder med hopp, är det nödvändigt med
regelbunden handledning hos en terapeut som
kan och förstår traumaarbete, för att undvika
eller komma ur sekundär traumatisering. Precis
som dina klienter, måste du ”berätta ur dig”
alla berättelser om övergrepp som du hör hela
tiden, annars kommer de att bli dina egna
mardrömmar eller irrationella rädslor. Under
handledning ska du återberätta allt det du
hört, tala om din egen modfälldhet och få
professionellt stöd.
Men vitsen med handledning är inte i första
hand att hjälpa dig med det direkta
klientarbetet utan att med empatiskt stöd höja
din medvetenhet om din egen medkänsla,
styrka och terapeutiska färdighet.
12
När jag handleder nedtyngda trauma
terapeuter, föreslår jag att de ska ersätta
beskrivningar av deras klienters trauman med
tröstande, hoppfulla berättelser från sina egna
liv. En handledare kan hjälpa dig att återvinna
en känsla av framåtskridande och tron på att
allt ska gå väl genom att visa vilken läkning
och förändring terapin redan har lett till.
Små dagliga ritualer som du väljer själv kan
hjälpa dig att hålla fokus när det stormar
emotionellt runt dina klienter. En kollega börjar
varje dag på kontoret med att stänga sin dörr
och sitta tyst i 60 sekunder, utan att göra
någonting. Det är hans sätt att hitta sin
koncentration och förbereda sig för dagen som
ska komma. Jag har själv en daglig ritual, det
första jag gör varje morgon är att tända ett
ljus som brinner hela dagen. Det påminner mig
om att jag måste ta hand om mig själv och det
skapar en fridfull atmosfär. Du kan påverka dig
själv och dina klienter mycket genom att
medvetet skapa en stödjande, harmonisk
atmosfär på ditt arbetsrum. Att skapa en plats
som är tröstande och trygg för mig själv och
mina klienter har blivit mycket viktig i mina
ansträngningar för att undvika sekundär
traumatisering. För mig har mitt arbetsrum
blivit en verkligt ”helig plats” där jag
värdesätter de unika gåvor som var och en
som stiger in bär med sig.
Som de flesta terapeuter som börjat arbeta
med trauma överlevare har du säkert upplevt
att det att få vara en del av och bevittna en
klients läkeprocess är en nåd. För att bevara
denna medvetenhet, vilket kraftfullt
motarbetar sekundär traumatisering, sök och
ta kontakt med några kollegor som delar ditt
sätt att tänka. Gruppstöd är närande, kan
förnya ditt engagemang för trauma arbete när
det blir svårt och är en naturlig arena att dela
alla mirakel av läkning/helande. Mitt tips är att
i en sådan grupp eller för dig själv föra en
”läkejournal” i vilken du skriver ner speciellt
meningsfulla berättelser om dina klienters
förmåga till återhämtning. Närhelst du behöver
bli påmind om att läkning är möjlig, läs om
dessa berättelser om mirakel. Om du är del av
en kamrathandledningsgrupp, kan dessa
berättelser revitalisera alla gruppmedlemmar.
Du kan experimentera med olika sätt att skapa
en sådan atmosfär för dig själv. Jag tycker om
att ha blommor på mitt rum som en
påminnelse om den eviga förnyelsen i livet.
Jag har inrett med varma färger och spelar
musik för att skapa en känsla av lugn. De
gåvor klienter har gett mig för att visa sin
tacksamhet över den läkning de upplevt i
rummet har jag framme, de påminner mig om
att den smärta som skapas av trauman inte
varar i evighet. Till att börja med skapade jag
denna omhändertagande miljö för att mina
klienter skulle må väl av den, men sakta har
jag börjat inse att detta även är en av
orsakerna till att jag inte drabbas av sekundär
traumatisering. Att ta hand om mitt rum har
blivit en av mina dagliga aktiviteter som
hjälper mig att bibehålla min inre balans i
detta arbete. När dagen är över genomför jag
en tacksamhetsritual för den läkning som
uppkommit under dagen. Jag står stilla en
stund i mörkret efter det att jag släckt alla
lampor och skänker uppskattning till mitt eget
arbete genom att påminna mig om att jag har
gett mina klienter det bästa jag kan.
Även med bra handledning och bra gruppstöd,
kan du ibland bli så översköljd av en klients
trauma att du förlorar din känsla av dig själv
och känner dig som en tom tunna som
innehåller din klients sorg. Detta är ett säkert
tecken på sekundär traumatisering. När det
händer (och långt före det!) måste du ta dig
tid att bara ”vara” istället för att hela tiden
”göra”. Det finns många sätt att nära och
förnya dig själv och de kräver alla
medvetenhet och mening. Ta emot rådet som
terapeuter ofta ger till sina klienter och
undersök vad som hjälper dig att ha kontakt
med dig själv – kanske en skogspromenad,
avsätt tid för att vara med dem du älskar
(gäller även husdjur), meditera eller be böner,
träna och idrotta, hugg ved eller arbeta i
trädgården. Det är obligatoriskt, enligt min
mening, att som motvikt till det intensiva
arbete som utförs vid traumaterapi även ha tid
för roliga saker. Lär dig att släppa taget och
var lite gränslös då och då. En terapeut som
jag känner tycker om att klä ut sig till clown på
barnens födelsedagskalas.
Andra tycker att det är härligt att sjunga
uruselt på en karaoke bar. Du kommer att
uppleva personliga mirakel om du leker
intensivt. Lek och skratt hjälper dig att få ett
perspektiv på ditt arbete och dina klienters
trauma.
Mina dagliga ritualer bevarar den
återhämtningsförmåga som jag själv uppnår
genom handledning, gruppstöd och ett eget
rikt personligt liv.
13
Bonnie Collins arbetar som familjeterapeut
sedan trettio år, är chef för ”the Family
Counseling and Wellness Center” i Hamburg,
New York, författare och lärare vid
Socialhögskolan, State University of New York
at Buffalo
Vanliga misstag vi gör när vi
börjar använda EMDR
1. Ingen eller bristande bakgrundshistoria
Tar endast reda på klientens symtom
här och nu
• Inga frågor om resurser och
styrkor när det är uppenbart
att klienten inte har
stor/tillräcklig Ego-styrka
• Inga frågor om barndomen
(minnesförlust, belastningar
mm.)
• Inga frågor om sociala
problem och svårigheter i nuet
i det dagliga livet.
Översättning: Charlotta Lindahl, cert
EMDR-terapeut, cert EMDR-handledare
Nya böcker
Den första boken om EMDR som översatts till
svenska kommer nu ut på Studentlitteratur:
EMDR i klinisk praktik, skriven av två engelska
EMDR-terapeuter, Kerr & Royle. Boken har
fackgranskats av Kerstin Bergh Johannesson.
Se bifogad annons med beställningssedel.
2. Diagnos saknas (man utgår från att
det är ett grundläggande komplext
trauma)
Francine Shapiro har kommit ut med en ny bok
som vänder sig till en bredare allmänhet:
"Getting Past Your Past: Take Control of Your
3. Behandlingsplan saknas
• Att börja arbeta med ett
komplext trauma utan att veta
att det finns finansiering av
terapin (som en ”sista
räddning”).
• Att använda EMDR direkt efter
en smärtsam händelse utan
att några symtom har
utvecklats.
• Osystematiskt tillvägagångssätt utan kunskap om traumakartläggning.
• Missa att checka att det
dagliga livet fungerar, innan
EMDR används
• Med allvarligt traumatiserade
klienter: glömma att höra efter
om klienten fortfarande har
kontakt med förövaren.
• Fortsätta att använda EMDR
trots att klienten haft svåra
symtom efter föregående
EMDR session.
Life with Self-Help Techniques from EMDR
Therapy". Boken går att beställa via Adlibris
eller Amazon.com. I USA kommer boken att bli
rekommenderad som litteratur vid EMDRinstitutets grundkurser. Överskottet av boken
kommer i USA att gå till HAP.
Carol Forgash som besökte oss häromåret har
medverkat i en ny open access book, som man
själv kan ladda ner. Hon skriver följande:
I am the co-author of a chapter in the
following newly published on line book:
Monahan, K., & Forgash,C. (2012). Childhood
Sexual Abuse and Adult Physical and Dental
Health Outcomes.
In E.A.Kalfoğlu & R.Faikoglu (Eds.),Sexual
Abuse - Breaking the Silence (pp.137-152).
Croatia: InTechOpen.
Link to online access:
http://www.intechopen.com/books/sexualabuse-breaking-the-silence
In the chapter there is a short case of a person
with health problems who I treated with EMDR
This book is open access, free to download a
chapter or the entire book. I do not make any
money for this book, as there is no charge!! I
think that the scope of the book is
comprehensive, provides a lot of new
information, and is very well written.
Thanks, Carol.
4. Fel förklaring på vad EMDR är och kan
användas till.
5. Osv.
/Charlotta Lindahl
/Kerstin Bergh Johannesson
14
15
Lennart Alm
Ulf Hansson Kerstin Bergh Johannesson Charlotta Lindahl
Redaktion:
Lennart Alm, Ulf Hansson,
Charlotta Lindahl, Ewa Johansson
Ansvarig utgivare:
Kerstin Bergh Johannesson
16
Ewa Johansson