Affektfokuserad psykoterapi i praktiken

Download Report

Transcript Affektfokuserad psykoterapi i praktiken

Affektfokuserad
psykoterapi
i praktiken
www.affekta.se
Freud
Rogers / Perls
Malan / Davanloo
Intensive Short-Term
Dynamic Psychotherapy
(ISTDP)
Patricia Coughlin
Affect Phobia Therapy (APT)
Leigh McCullough
Accellerated
Experential Dynamic
Psychotherapy (AEDP)
Diana Fosha
Emotion Focused
Therapy (EFT)
Leslie Greenberg
Compassionate Mind
Therapy (CMT)
Paul Gilbert
CBT




Psykiska besvär/symtom bottnar i dysfunktionell affektreglering, inre
konflikter mellan olika psykobiologiska system samt undvikande av
grundaffekter (maladaptiva försvar)
Terapiprocessen bygger på att hjälpa patienten närma sig
grundaffekter inom ramen för en god allians (trygg anknytning)
Terapeuten fokuserar på det icke-verbala, affektiva samspelet i
rummet med patienten (s.k. ”Moment-to-Moment Tracking”)
Terapeuten använder interventioner för att aktivera och fördjupa
affektupplevelsen i terapirummet




Aktivering och reglering och av affekter är relaterat till positivt
utfall i olika terapiformer (Greenberg & Pascual-Leone, 2006)
Terapeutens fokus på upplevelse/uttryck av affekter relaterar
till positivt utfall i psykodynamisk korttidsterapi (Diener, et al., 2007)
Terapeutens utforskande av affekter är relaterat till positivt
utfall i både IPT och KBT vid depression (Coombs, et al., 2002)
Fokus på affekter är associerat med patienters tillfredställelse
med behandlingen (Pilerio, 2004)

Vad är affekter?
Medfödda biologiska mekanismer som utlöser ett förutsägbart mönster
av kroppsliga och psykologiska responser. Affekter uttrycks genom
typiska ansiktsuttryck och bygger upp en handlingspotential som kan få
oss att agera. När en affekt är aktiv vill vi något!
Affekterna är nedärvda och kopplade till våra primära
överlevnadsbehov (drifter), men hur affekter regleras och uttrycks är ett
resultat av inlärning (kultur, familj, erfarenheter i anknytningsrelationer)
Affekter, snarare än drifter, är primär motivationskälla till vårt beteende
(Tomkins, 1992)

Våra grundaffekter
Glädje
Förvåning
Rädsla
Ilska
Nyfikenhet / Intresse
Sorg / lidande
Avsky / Avsmak
Skam

Två kliniskt relevanta ”affektkomplex” kopplade till våra inre
arbetsmodeller av själv- och andra
Positiva känslor mot självet:
Intresse och glädje riktade mot den inre
representationen av sig själv
Självkänsla, självtillit, stolthet, förmåga till
omhändertagande av sig själv
Känslomässig närhet till andra:
Intresse och glädje riktade mot den inre
representationen av andra
Tillit till andra, trygghet, omtanke, förmåga
att ta emot omsorg från andra
Aktiverande affekter:
Får oss att bli energiska och vilja agera, att
närma oss snarare än att undvika, att
springa snarare än att bli paralyserade.
Upplevs som att de börjar inifrån kroppen
och rör sig utåt
Glädje, intresse, ilska/självhävdelse,
sorg/lidande, positiva känslor mot självet,
känslomässig närhet
Hämmande affekter:
Får oss att sakta ner, att dra oss undan
snarare än att fortsätta, att dra ihop
kroppen snarare än att slappna av
Skam, skuld, rädsla/ångest, avsky,
känslomässig smärta
Konflikttriangeln
Försvar
Ångest
Förbjuden
impuls/känsla/tanke
Persontriangeln
Nuvarande
relationer
Terapeuten
Historiska
personer
Försvar
Ångest
Undvikande: maladaptiva
beteenden, tankar eller
affekter
Hämmande affekter:
rädsla/ångest, skam, skuld,
avsky eller känslomässig
smärta
Impuls/känsla
Aktiverande affekter: ilska/självhävdelse, sorg, intresse, glädje, etc
Positiva känslor mot självet: stolthet, omhändertagande om sig själv, etc
Känslomässig närhet: trygghet, spontanitet, omtanke, etc
Kliniska symtom:
depression, ångest
och maladaptiva
karaktärsdrag
Försvar
Ångest
Undvikande: maladaptiva
beteenden, tankar eller
affekter
Hämmande affekter:
rädsla/ångest, skam, skuld,
avsky eller känslomässig
smärta
Impuls/känsla
Aktiverande affekter: ilska/självhävdelse, sorg, intresse, glädje, etc
Positiva känslor mot självet: stolthet, omhändertagande om sig själv, etc
Känslomässig närhet: trygghet, spontanitet, omtanke, etc
Försvar
Ångest
Hjälpa patienten upptäcka
och överge självdestruktiva
försvar
Hjälpa patienten reglera
hämmande affekter till
adaptiv nivå
Impuls/känsla
Hjälpa patienten uppmärksamma, uppleva
och uttrycka aktiverande affekter i den
situation där han/hon behöver använda sig
av dem
Försvar
Ångest
”Jag klarar allt”
”Du är värdelös”
”Jag klarar allt själv”
”Det finns ingen där”
Impuls/känsla
”Jag orkar inte”
”Jag behöver dig”
Försvar
Ångest
Superkompetent, självständig
självattackerande,
kritisk, irritabel
Skam
Skräck
Impuls/känsla
Ledsenhet
…att patienten pratar/tänker för mycket och känner för lite - Terapeuten missar
intellektualiserande försvar och/eller undvikande av känslomässig närhet
…att patienten känner för mycket och tänker/reflekterar för lite - Terapeuten
utmanar inte regressiva försvar och/eller defensiva affekter tillräckligt
…att patienten har för hög ångestnivå i terapin - Terapeuten hjälper inte
patienten att reglera ner till en ångestnivå där reflektion blir möjlig
…att patienten har för låg ångestnivå i terapi - Terapeuten går samman med
försvaren och utmanar för lite
…att terapeuten ger för mycket - Terapeuten agerar ut motöverföring i
överdrivet omhändertagande, bristande gränssättning, rambrott
…att terapeuten ger för lite - Terapeuten blir en ”blank skärm”, långa ickekonstruktiva tystnader, förlitar sig enbart på tolkningar som teknik
...att patienten uppnår en lagom(=reglerad) stark arousal/affektupplevelse i
samtalet. Möjliggör för samtidig reflektion - patienten ska i efterhand minnas
samtalet!
...att terapeuten fokuserar på affekt i röstläge/ansiktsmimik/kroppsspråk - fokus
är på hur något sägs snarare än vad som sägs
...att terapeuten speglar icke-verbala uttryck direkt med med hjälp av röstläge,
ansiktsmimik, kroppsspråk - d v s visar tydligt inlevelse och medkänsla med
patientens adaptiva aktiverande affekter
...att terapeuten fördjupar upplevelser av adaptiva aktiverande affekter och
undersöker handlingspotential/impuls
...att samtalet är en korrektiv emotionell erfarenhet, d v s affekter som tidigare
varit starkt ångest-/skuld-/skambelagda upplevs istället med reglerade nivåer
av ångest/skuld/skam
Att arbeta med försvar
Innebär att avbryta, visa på,
undersöka, ifrågasätta, utmana
Terapeuten behöver använda
sin egen nyfikenhet/intresse
samt ilska/självhävdelse
Att reglera hämmande
affekter
Att öka ångest/skuld/skam kan
innebära att väcka och därmed
behöva hantera egen
ångest/skuld/skam
Närma sig/stanna kvar i/fördjupa adaptiva
aktiverande affekter
När ångest/skuld/skam regleras följer ofta aktiverande
affekter i den terapeutiska relationen vilket innebär en
ökad känslomässig närhet - en mer spontan, tydligare,
kanske också varmare relation
…utifrån patientens problemformulering skilja ut maladaptiva försvar,
hämmande affekter och adaptiva aktiverande affekter
…formulera ett fokus för behandlingen som patienten känner sig delaktig och
engagerad i
…hjälpa patienten upptäcka och överge maladaptiva försvar
…upptäcka och reglera hämmande affekter efter behov
…hjälpa patienten att närma sig, stanna kvar i och fördjupa upplevelsen av
adaptiva aktiverande affekter
…hjälpa patienten generera adaptiva responser i relation till sina grundaffekter
och problemformuleringen





Utbildnings-/handledningssituationer behöver balansera mellan
trygghet/utmaning (d v s innehålla inslag av ökad arousal) - en möjlighet att
öka förmåga till stark affektupplevelse i den terapeutiska relationen
Videoinspelning vid handledning ger tydliga bilder av samspelet
Videoinspelning erbjuder möjligheter att identifiera terapeuters och
patienters affektundvikanden (=typiska situationer där man kör fast)
Genom att rollspela samspelet (t ex växelvis vara patient/terapeut) väcks
och fördjupas affektupplevelse i samspel där affektundvikanden annars
dominerar
Genom att i rollspelet använda sina interventioner samtidigt som hämmande
affekter (ångest/skuld/skam) väcks - öva sin förmåga att reglera också
patienters ångest/skuld/skam och erbjuda förutsättningarna för korrektiv
emotionell erfarenhet
Utrymme för frågor!
www.affekta.se