Transcript Att arbeta med problemskapande beteende

Att arbeta med problemskapande
beteende
Andreas Åhslund
Leg. psykolog
Upplägg




Bakgrund och föreställningar
Kravanpassning- låg affektivt
bemötande
Stressfaktorer
Avslut
1. Bakgrund och föreställningar
Människosyn
”Människor som
kan uppföra sig
gör det”
(Ross W. Greene)
Människosyn
Problemskapande beteende ett
resultat av att man inte kan möta
omgivningens krav.
Förstå konsekvenser av eget handlande
Flexibilitet
Sociala förmågor
Kommunikationsförmåga
Stresstålighet
Överskott
Följsamhet
Problemskapande beteende

Beteenden som
skapar problem.



Problem för vem?
Vem har ansvaret?
Genus?
Bakgrund - metoder

För personer med
utvecklingstörning främst
beteendeorienterande metoder.




Struktur
Belöning och straff (”konsekvens”)
Konsekvenspedagogiska metoder
Absurt beteende
Bakgrund - metoder

I den normalbegåvade gruppen, har
man tidigare inte sett
neuropsykiatrisk störning.




Psykoterapi
Fostrande metoder med fokus på
relationer (anknytning)
Holding
Konsekvenspedagogik
Våra föreställningar

Vanlig fostran



Man får diagnos för att vanliga metoder
inte fungerar!
Metoder som inte fungerar skall inte
upprepas.
Anknytning


Anknytning som begrepp irrelevant vid
problemskapande beteende
Orsaksförhållandena mer komplexa.
Föreställningar om metod


Skäll och tillrättavisningar
Straff




Legitimerande effekt
Allmänpreventiv effekt
Negativ effekt
Konsekvens


Tanke: förutsägbarhet, trygghet
Kräver förståelse för sammanhang
Våra föreställningar

Att upprätthålla
kontroll
Brukaren måste ha
kontroll över till sig
själv om hon ska
kunna lämna över
lite kontroll till oss.
Föreställningar om kontroll

Lättare problemskapande beteende
ofta strategier för att bevara
kontrollen.





Att vägra
Gå två steg baklänges
Bita sig i handen, skära sig
Glåpord
Spottande, enstaka slag, skrik
Föreställningar om kontroll

Våldsamt problemskapande
beteende handlar oftast att man
förlorat kontrollen

Slag, sparkar, bett, skadegörelse,
våldsamt självskadande
Kontroll och förtroende


Man har lättare att bevara
kontrollen med någon man har
förtroende för
Hjälper våra metoder:


Brukaren att bevara självkontrollen
Att öka förtroendet för personalen
2. Kravanpassning – Avledning Lågaffektivt bemötande
Kravanpassning

70 % av alla problembeteenden
uppstår vid krav

Två sorters krav
Minuskrav: stopp, låt bli
 Pluskrav: Nu ska du, kom hit etc.

Kravanpassning

Alla har rätt
att säga nej!
Kravanpassning

Den pedagogiska uppgiften är att ställa
kravet på så sätt att svaret blir ”ja”.
Struktur
 Vi-upplevelse
 Val
 Tid
 Att bli klar
 Att bli redo
 Påminnelser utan press
 Belöning, avlöning muta

Kravanpassning


Inte för många krav samtidigt
Anpassa kraven till brukarens
dagsform
Avledning

Avledning fungerar bättre än krav




Avled med affekt


Flyttar fokus från begynnande känslointensitet
Avledningar upplevs inte som belöning av
negativt beteende
Avledning minskar risken för användning av
fysisk makt
Humor, affektbefrielse
Avled med handfasta medel – Glass i
stället för konflikter.
Affekt
Ett antal grundläggande affekter:








Glädje
Intresse
Ilska
Rädsla
Ledsenhet
Skam
Leda
Avsmak/avsky
Affekter

Affekter
smittar!
Affekter

Affekter
smittar!
Låg-affektivt bemötande



Dämpa känsloutrycken
Undvik ögonkontakt när affekten byggs upp
Undvik beröring med spända muskler



Slappna av om brukaren tar tag i dig
Känner du inte brukaren väl, undvik beröring helt
och hållet
Respektera det personliga utrymmet


Varje gång brukaren går ett steg bort, gå själv 2
steg
Placera dig inte mitt emot brukaren
Låg-affektivt bemötande





Sätt dig när brukaren blir orolig
Undvik att markera dig fysiskt
Låtsas vara på stan en mörk
lördagsnatt
Undvik att smittas av brukarens oro
Se till att smitta din brukare med
lugn
3. Stressfaktorer
Stressfaktorer

Hejiskov-Uhrskovs stressmodell
Kaos
Varningstecken
Stressfaktorer

Det finns två typer av stressfaktorer
Situationsbestämda
Grundläggande
Stressfaktorer
Kaos
”Hej, god morgon”
Varningstecken
Svag central Koherens / Bristande struktur
Ljudkänslighet / Oljud
Sömnproblem
Varningstecken

Negativa
Positiva – Coping
Skärmar sig
Ljudkänslighet
Copingorienterat självskadande beteende
Kaos
Ljuskänslighet
Låtsaskompisar
Kliva i och
bilenlättja
till jobbet
Störd sömn
Trötthet
Ångest
Specialintressen
Varningstecken
Svag central Koherens / Bristande struktur
Allergier
Infektioner
Tappade färdigheter
Ljudkänslighet
/ Oljud
Tvångsbeteenden
Personliga
Irritabilitet
Hygien
Ljud
Sömnproblem
Rastlöshet
Språk
Rörelser
Modlöshet
Koncentration
Tics
Minne
Ord
Skolfärdigheter
”Svarta ögon”
Sociala Färdigheter
Kaostecken
Akuta
Utagerande beteende
Slag, sparkar, bett etc.
Skrikande
Kaos
Skadegörelse
Orättvisa
Självmordsförsök
Ångestattacker
Varningstecken
Svag central Koherens / Bristande struktur
Våldsamt Självskadande
Desorientering
Ljudkänslighet / Oljud
Handlingsförlamning
SömnproblemLångvariga
Depression
Psykoser
Ätstörningar
Ångesttillstånd
Grundläggande stressfakrorer
Kognitiva
Svag förståelse sammanhang
Arbetsminnesproblem
Kommunikationsproblem
Sinnesoverload
Ljud – Hörsel
Ljus – Syn
Kläder struktur
– Känsel
Varningstecken
Svag central Koherens / Bristande
Stökiga omgivningar
Smärta
Ljudkänslighet / Oljud
Sömnsvårigheter
SömnproblemFör många höga krav
Kaos
(Egna/andras)
Ensamhet
Familjerelaterade Problem
December
Stora känslor i omgivningen.
Situationsbetingade Stressfaktorer
Krav
Konflikter
Inte förstå
Huvudvärk/Tandverk
Plötsliga oljud
Kaos
Orättvisa
Vikarier
Personal eller brukare man inte
Varningstecken
tycker om
Svag central Koherens / Bristande
struktur
Plötsliga ändringar
Bristande kontroll
Ljudkänslighet / Oljud
Mat
SömnproblemOrättvisor
Högtider och fester
Fasthållningar
Skyddande faktorer
Personliga
Kaos
Varningstecken
Orättvisa
Bra vardagsstrategier
Självförståelse
Alltid en nödutgång
Att vara bra på något
Valfri Identitet
Tillit
Omgivningen
Struktur
Svag central Koherens / Bristande
struktur
Lugn
Ljudkänslighet / Oljud
Kravanpassning
SömnproblemGemensam problemförståelse
Möjligheter att dra sig undan
Bra nätverk
Relationer
Att arbeta med stressmodellen

För varje brukare

Beskriv





Grundläggande stressfaktorer
Situationsberoende stressfaktorer
Varningstcken
Kaostecken
Skyddande faktorer
Att arbeta med stressmodellen

För varje brukare

Vilka faktorer kan vi ta bort?
Vilka faktorer vill vi ta bort?

Navigera efter varningstecken…

Människosyn
”Människor som
kan uppföra sig
gör det”
(Ross W. Greene)