Transcript Logistik i hemtjänsten – Inte jobba mera utan smartare

ECE.NETWORK AB
JAN ESPENKRONA
TRANSPORTER
i en genomsnittlig svensk kommun
•
80–100 egna fordon
•
Milproduktion 120–150 000 mil/år
•
Kör 30–40 varv runt jorden/år
•
30–40 000 timmars transporttid
•
17–23 anställda kör bil hela dagen
LOGISTIKKUNSKAPER
Ca 80 % av alla personbilar
finns inom omsorgen.
Stor logistikanvändare.
Ofta bristfälliga kunskaper
om logistikplanering och
moderna hjälpmedel.
LOGISTIKMETODEN
PROJEKT KOMMUNAL RESEREVISION
Ett projekt som visar
att man med sunt FÖRNUFT och lite kunskaper i LOGISTIK avsevärt kan förbättra de kommunala tjänsteresorna.
VÄGVERKETS MÅL MED KKR
att uppnå 10–12 % bättre miljö- och trafiksäkerhet
Minska miljöbelastningen genom
minskad kilometerproduktion
Öka trafiksäkerheten genom att
minska antalet timmar i bil
KLIMAT & TRAFIKEFFEKTER
Det finns enkla sätt att bli mer klimateffektiva
• Bättre ruttplanering , ger mindre tid i bil
• Minska kilometerproduktionen, ger mindre CO2‐utsläpp
• Minska antal fordon – cykla mer, ger bättre hälsa
• Utbilda i sparsam körning, ger bättre fordonsekonomi
LOGISTIKMETODEN
Ett helt nytt sätt att tänka och planera
LEAN
att tänka logistiskt
Att planera med
logistik innebär inte
Traditionellt fokus
- Arbeta snabbare, hårdare
- Tillsätt personal
Lean Administration
- Förbättra värdeflödet genom att
ta bort slöserier
att personalen ska
jobba hårdare,
Värde
Slöseri
utan smartare.
LEDTID
TIDSEFFEKTER
Det finns några enkla sätt att bli mer tidseffektiva
• Minska planerings‐ och administrationstiden
• Minska transporttiden
• Minska väntetiden
Kringtid =
påverkbar tid PÅVERKBAR
TID
Planeringstid =
påverkbar tid
Totalt tillgänglig arbetstid
Transporttid =
påverkbar tid
Insatstid = fastställt vårdbehov och kan EJ påverkas
Personal effektivisering
Ruttoptimering OM MÅLSÄTTNINGEN
ÄR 60/40 %
Vilken typ av data‐hjälpmedel behöver jag då
för att uppnå
mål‐sättningen?
Kringtid =
påverkbar tid Transporttid =
påverkbar tid
Insatstid = fastställt vård‐
behov och kan
EJ påverkas
Inför planerare och låt dem planera rutter i veckointervaller.
MANUELLT RUTTSCHEMA I EXCEL
OM MÅLSÄTTNINGEN
ÄR 70/30 %
Behövs då några data‐hjälpmedel?
Kringtid =
påverkbar tid Transporttid =
påverkbar tid
Insatstid = fastställt vård‐
behov och kan
EJ påverkas
Inför planerare och låt dem planera rutter med hjälp av logistik och moderna optimeringssystem.
RUTTOPTIMERING
LOGIX FÖRARSCHEMA = RESURSBEHOV
PLANERINGSFOKUS
Med rätt planeringsfokus
•Minskar stressen
•Minskar sjukskrivningar
•Ökar trivseln
UTVECKLING AV
HJÄLPPROGRAM I TVÅ RIKTNINGAR
Personaloptimerat
Brukaroptimerat
Vårdtagare
Personal
Transporter
Vårdtagare
Vad skall göras?
Var skall det göras? När skall det göras?
Vad skall göras? Var skall det göras? När skall det göras?
Ruttoptimering
Personal
Transporter
PERSONALOPTIMERAT
Gammalt planeringssätt. Arbetsschemat styr.
PERSONALOPTIMERING
MED UTGÅNGSPUNKT FRÅN ARBETSSCHEMAN,
BEHÖRIGHET OCH ANDRA RESTRIKTIONER
Personal
Kontaktman Klientkrav Tidkrav Behörighet Utbildning
A
B
C
D
E F
Kontaktman Klientkrav Tidkrav Behörighet Utbildning
G
H
I
J
K
L
BRUKAROPTIMERAT
NYTT PLANERINGSSÄTT. BEHOVET STYR.
Vårdtagare
Vad skall göras? Var skall det göras?
När skall det göras?
Ruttoptimering
Personal
Transporter
RUTTOPTIMERING
MED UTGÅNGSPUNKT FRÅN BRUKARENS BEHOV
Rutt 1
B
H
C
L
F
A
G
Rutt 2
J
E
I
D
K
Personalresurs
Anna Stina Eva Karin
Transportresurs
Bil 1
Bil 2
Bil 3 Cykel Går
Kontaktman Klientkrav Tidkrav Behörighet Utbildning
ORUST
KOMMUN
ANVÄNDA TIDSBEGREPP
Den faktiska tid som personalen är hos brukaren.
All tid, oavsett transportsätt, som används för förflyttningar.
Väntetider vid samåkning, hämtning av nycklar etc.
Tid som används för att planera arbetsscheman och rutter.
Tid som frigjorts.
FORDON
NULÄGE 2005 OCH 2006
2005
2006
Kringtid 20 %
Frigjord tid
Ca 5 000 timmar
Planeringstid 9 %
Kringtid 13 %
Transporttid 19 %
Planeringstid 3 %
Transporttid 11 %
Insatstid 52 %
Insatstid 73 %
SAMMANSTÄLLNING
KILOMETERPRODUKTION
Distrikt Röra Orust
Sammanställning utfall 2005 planering med den gamla metoden
2006 planering med den nya metoden
km
89 280
64 800
diff. km diff. %
Sammanställning utfall
2005 planering med den gamla metoden
2006 planering med den nya metoden
antal
4
4
diff. st
diff. %
‐0
‐0
‐ 24 480 ‐ 27
mil/år
8 928 6 480
CITAT
”Det här är ett helt nytt sätt att arbeta. Det har
blivit ett annat lugn i arbetsgruppen och den tid vi
tidigare alla lade ner på att planera används nu till
att gå igenom vårdtagarnas behov. Med en nya
planeringen blir det också mindre bilkörning och
mindre stress, och då lättar många på pedalen och
kör lugnare.”
Susanne Matsson, planerare i Röra
”Nu har jag äntligen tid med det jag tycker är
roligt, att utveckla min avdelning.”
Inger Jönsson, enhetschef Röra och Torp/Myckleby
KARLSHAMN
KOMMUN
BRUKARFÖRDELNING 2007/2010
DISTRIKT SVÄNGSTA
2007
2007
100
Kringtid
30 h 4 %
95
79 h 9 %
plan.tid
90
plan.tid
57 h 9 %
85
85 h 10 %
Svängsta
2010
Kringtid
Plan.tid
Kringtid
Kringtid
30 h 5 %
78 h 13 %
Plan.tid
30 h 5 %
30 h 5 %
Tran.tid
80
75
Tran.tid
70
202 h 24 %
101 h 15 %
2010
Tran.tid
108 h 19 %
Tran.tid
108 h 17 %
65
60
55
50
Insatstid
Insatstid
Insatstid
Insatstid
45
479 h 57 %
479 h 72 %
405 h 65 %
405 h 71 %
Nuläge
Potential
Nuläge
Potential
100 % 845 h
100 % 667 h
100 % 621 h
100 % 573 h
40
35
30
25
20
15
10
5
SAMMANSTÄLLNING
KILOMETERPRODUKTION
Distrikt Svängsta
Sammanställning 1 Faktiskt utfall 2007 planering med den gamla metoden
2010 planering med den nya metoden
km
4732
4209
diff. km diff. %
Sammanställning 2 Simulering
2007 planering med den gamla metoden
2010 planering med den nya metoden
km
5439
4209
diff. km diff. %
‐ 1230 ‐ 23
Sammanställning 1 Faktiskt utfall
2007 planering med den gamla metoden
2010 planering med den nya metoden
antal
7
5
diff. st
diff. %
‐2
‐ 29
Sammanställning 2 Simulering
2007 planering med den gamla metoden
2010 planering med den nya metoden
antal
8
5
diff. st
diff. %
‐ 3 ‐ 38
‐ 523
‐ 11
mil/år
24 600 21 900
mil/år
28 300
21 900
LOGISTIKMETODEN
Logistikmetoden
Minskar bevisligen: är så vitt vi vet den enda •Kilometerproduktionen
metod med bevisat positiva •Antalet använda bilar
effekter.
•Transporttiden
•Kringtiden
•Stressen
•Kostnaderna
•CO2‐utsläppen •Ökar trafiksäkerheten
NULÄGESMÄTNING
Hur går det till?
NULÄGESMÄTNING
Tillvägagångssätt
• vem de har besökt
Under en period av en vecka har den tjänst‐
görande personalen registrerat sin arbetstid för varje arbetspass de utfört.
• var besöket gjordes
• vad de utförde för insats under besöket
• tidpunkterna när de kom fram och åkte ifrån varje besök.
NULÄGESMÄTNING
NULÄGESMÄTNING
INSATSFÖRDELNING
Insatsfördelning ‐ Mätvecka
Måndag
P‐hjälp
1000
Med.
Tillsyn Matdist Dusch Pro/soc Led/avi
700
80
200
80
200
200
Städ
Tvä/ink Ö. insats
400
100
80
Tisdag
1000
500
30
200
200
300
50
260
200
100
Onsdag
1500
500
50
100
200
80
80
200
200
100
Torsdag
1700
300
70
200
160
200
300
160
100
200
Fredag
1500
400
60
200
130
50
200
260
200
100
Lördag
1600
500
30
200
0
0
0
0
10
50
Söndag
1300
400
60
200
0
0
0
0
0
20
Totalt i minuter 9600 min 3300 min 380 min 1300 min 770 min 830 min 830 min 1280 min 810 min 650 min
Totalt i timmar
160 h
55 h
6 h
22 h
13 h
14 h
14 h
21 h
14 h
11 h
FÖRÄNDRINGSFÖRSLAG
NULÄGESMÄTNING
SOM KONSEKVENSMÄTNING
Underlag för beslut om alternativ hemtjänst
• Hur påverkas klimatet.
• Hur påverkas ekonomin.
• Helt fritt val eller kommunstyrt. Logistikmetoden har visat sig så framgångsrik,
att den fick 2:a pris vid prisutdelningen av
Götapriset 2007
på operan i Göteborg.
GÖTAPRISET
är ett pris som delas ut vartannat år
för att kora:
”Sveriges bästa utvecklingsprojekt i offentlig sektor”