HINDERBELYSNING

Göteborg 2013-11-28

Inledning

Vindkraftparken kommer att utrustas med flyghinderljus och märkas ut enligt direktiv från Luftfartsstyrelsen, Transportstyrelsen och Sjöfartsverket. Främst har

Tranportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om markering av föremål som kan utgöra en fara för luftfarten (TSFS 2010:155)

använts som underlag för denna beskrivning.

Vindkraftverk över 150 meter

I en vindkraftspark med vindkraftverk över 150 meter ska samtliga yttre verk förses med ett högintensivt blinkande vitt ljus, och placeras så att de skapar en säkerhetszon runt parken på minst 1 600 m. De inre verken förses med ett lågintensivt fast rött ljus. De högre vindkraftverken (över 150 meter) ska förses med ett vitt blinkande flyghinderljus. Det högintensiva vita ljuset lyser som starkast vid dagsljus. Risken att bländas av ljuset är mycket liten. På natten lyser ljuset svagare och även om man ser ljuset tydligt i mörkret så är det inte starkt nog för att man ska bländas. Om det finns samlad bostadsbebyggelse inom 5 km från ett vindkraftverk ska högintensiva ljus skärmas av så att direkt ljus inte når markytan. Detta minskar risken för bländning ytterligare. Belysningen nattetid behöver inte upplevas som särskilt störande om det finns land i bakgrunden. Den tolkas då in i den övriga befintliga belysningen i form av fyrar och övrig bebyggelse. Detta gäller även för de lägre vindkraftverken.

Vindkraftverk under 150 meter

I en vindkraftspark med vindkraftverk under 150 meter ska samtliga yttre verk förses med ett medelintensivt blinkande rött ljus, och placeras så att de skapar en säkerhetszon runt parken på minst 450 m. De inre verken förses med ett lågintensivt fast rött ljus. Detta kan dock uppfattas som blinkande då rotorbladen på vindkraftverken roterar. Den nedersta delen av vindkrafttornen kommer sannolikt att vara upplyst med fasadbelysning. Till skillnad från det högintensiva vita ljuset på högre vindkraftverk, vilket avskärmas från bebyggelse, kan de blinkande lamporna på de lägre vindkraftverken verka störande för omgivningen. Ett stilla ljus påverkar inte ögat lika mycket som ett ljus som blinkar. Blinkande ljus bör om möjligt synkroniseras med närliggande föremåls blinkande ljus för att minska störningar i omgivningen, hur detta skall göras bör utredas vidare då särskilda förhållanden råder i Göteborgs Hamninlopp med farledernas fyrar, vilka inte skall störas. Trots att det vita högintensiva ljuset är starkare än det medelintensiva röda ljuset så kan det röda ljuset upplevas som mer påtagligt. Detta beror på att ögat lättare uppfattar röd färg jämfört med vitt ljus som är fördelat över hela ljusspektrat och upplevs som mer naturligt. 1 (2)

S w e c o E n v i r o n m e n t A B

Radarteknik för hinderbelysning

En alternativ utformning av hinderbelysning som godkändes första gången år 2011 är användningen av radarteknik som gör att hinderljusen kan vara släckta under perioder och tändas endast då det finns flygplan eller helikoptrar i närheten. En sådan lösning kan minska eventuella störningar för närboende. Ett exempel på ett system som används i sådana lösningar är OCAS (http://www.ocas-as.no/). Godkännandet att använda OCAS (Obstacle Collision Avoidance System) har lämnats till ett antal vindkraftparker i Sverige och utomlands. Moskogen i Jämtland och Näsudden på Gotland, Talbot Wind Energy Project, Kanada, m.fl. projekt. Den OCAS-lösning som kommer att användas där, baserad på 3D-radar, tillåter vindkraftparken att hålla belysningen avstängd om inte något flygplan eller helikopter finns i området. Detta minskar den visuella effekten av vindkraftverk för boende i omgivningen och upprätthåller samtidigt flygsäkerheten. OCAS fungerar genom att hinderljusen tänds då ett flygplan närmar sig vindkraftverken inom ett visst avstånd på en farlig färdväg mot vindkraftparken. Systemet kan kompletteras med andra varningssystem som innebär en hörbar varning på pilotens VHF-radio. Ingen speciell utrustning behöver installeras på flygplanen för att ta emot varningen ombord på planet. Transportstyrelsen har möjlighet att medge undantag från ovan nämnda föreskrifter om hinderbelysning enligt TSFS 2010:155, förutsatt att man visar att den föreslagna lösningen upprätthåller samma flygsäkerhetsnivå.

Sammantaget bedöms OCAS eller likvärdigt system för att reducera störningar kunna användas inom Vindplats Göteborg. Flera vindkraftparker har redan fått tillstånd och börjat använda OCAS - systemet.

Det bör dock noteras att det sannolikt kommer att finnas andra tekniker än OCAS för att minska ljusstörningar vid tidpunkten för byggande av Vindplats Göteborg. Av denna anledning behöver det lämpligaste systemet för Vindplats Göteborg undersökas vidare i detaljplaneskedet. 2 (2)