Transcript Bilaga D komplettering - Statkraft Södra Vindkraft AB

Bilaga D
MARHULT VINDPARK
BEMÖTANDE AV YTTRANDEN
MAJ 2013
1 VERKSAMHETSKOD
2 2 ÖVERENSSTÄMMELSE MED KOMMUNAL ÖVERSIKTSPLAN
2 3 OLJOR OCH KEMISKA PRODUKTER
2 4 NATURGRUS
3 5 MARKAVVATTNING
3 6 NATURVÄRDESINVENTERING
3 7 STRANDSKYDD
3 8 FÅGELINVENTERING
4 8.1 ÖRN
4 8.2 TJÄDER
4 9 LJUDNIVÅ VID NATURRESERVAT VITHULT
4 10 LJUDNIVÅ VID FASTIGHET
5 11 LÅGFREKVENT BULLER
6 12 PÅVERKAN HINDERBELYSNING
6 13 BEHOVSBASERAD HINDERBELYSNING
6 14 VISUELL PÅVERKAN PÅ NATURRESERVAT VITHULT
7 15 NEDMONTERING
7 16 UPPVIDINGE KOMMUN, BEMÖTANDE AV YTTRANDE
8 BILAGOR
Bilaga D1
Översiktskarta
Bilaga D2
Naturvärdesinventering
Bilaga D3
Fågelinventering (sekretess, redovisas separat)
Bilaga D4
Rapport lågfrekvent ljud
Bilaga D5
Fotomontage
1
VERKSAMHETSKOD
Verksamhetskoden för den aktuella vindparken är SNI 40.90.
2
ÖVERENSSTÄMMELSE MED KOMMUNAL ÖVERSIKTSPLAN
Bolaget åtar sig att inte placera vindkraftverk inom 250 m från fastigheter angränsande till
projektområdets områdesgräns. Undantag från detta utgörs av angränsande fastigheter för vilka
särskilda överenskommelser har tecknats/kommer att tecknas med fastighetsägaren samt
eventuella angränsande berörda vindkraftsintressenter. Genom dessa överenskommelser anser
Bolaget att det respektavstånd som översiktsplanen gör gällande inte är aktuellt i
förekommande fall.
Den karta som visar vilka områden inom vindpark Marhult som undantas från vindkraftsetablering och kringanläggning (Bilaga A2 i ansökan) har uppdaterats i enlighet med
ovanstående, se Bilaga D1
I övrigt anser Bolaget att etablering av vindpark Marhult, i enlighet med de yrkanden som görs i
ansökan, är förenlig med gällande översiktsplan. Se även punkt 10 i föreliggande dokument.
3
OLJOR OCH KEMISKA PRODUKTER
Eventuell växellåda i vindkraftverken samt hydraulsystem kräver olja för att fungera.
Oljemängden i växellåda och hydraulsystem varierar beroende på vindkraftverkets fabrikat och
modell. Smörjfetter behövs för smörjning av olika komponenter i maskinhuset.
För ett vindkraftverk (en av de modeller som är tänkbara här) av modell Siemens D3, som bland
annat inkluderar modellen SWT2.3-113, behövs enligt specifikation från Siemens cirka 250 liter
olja och 30 liter smörjfetter. För vindkraftverkens vattenbaserade kylsystem behövs även
blandning av vatten och glykol, cirka 330 liter per vindkraftverk. Andra kemikalier som
förekommer är kväve i hydraulsystemen. Därutöver används cirka 1 kubikmeter olja i
transformatorn som antingen kan finnas i basen på vindkraftverket eller i en separat byggnad
intill vindkraftverket. I transformatorn kan även finnas SF6-gas i slutna system.
Kvaliteten på oljan i växellådor, hydraulsystem och transformator kontrolleras vid regelbundet
återkommande service av vindkraftverken och byts vid behov, vanligen cirka var femte år. I
samband med oljebyte transporteras ny olja in till vindkraftverken inom vindparkens område och
den uttjänta oljan transporteras ut från området till avsedd och godkänd anläggning för
hantering av uttjänt olja. Den olja som behövs för vindkraftverk och transformatorer lagras inte
inom vindparken. Fetter och liknande för smörjning kan förvaras i maskinhusen i för produkterna
avsedda förvaringskärl.
Vindkraftverken är utrustade med varningssystem som indikerar om oljetrycket sjunker, vilket
leder till driftstopp och att servicepersonal tillkallas. Om ett fel skulle uppstå som medför
oljeläckage så samlas oljan upp i för detta avsedda tråg inom vindkraftverket och/eller
transformatorkiosken. Dessa uppsamlingstråg är anpassade i storlek till att rymma avsedd
oljemängd, och från dessa tråg kan oljan sedan omhändertas utan att läcka till omgivningen.
Risken för oljeläckage till omgivningen är därmed mycket liten.
Förvaring och hantering av oljor och kemiska produkter sker så att risken för läckage minimeras
och att om sådant skulle uppstå att oljor och kemiska produkter inte kan nå mark och
grundvatten i området. Avfallsförordningen (2011:927) kommer följas vid hantering av farligt
avfall.
4
NATURGRUS
Det är tekniskt möjligt att gjuta fundament med bergkross i stället för naturgrus. Tillgången på
bergkross av lämplig kvalitet beror på bergart och bergartens mineral. Bergkrossen behöver
dock anpassas för ändamålet, bland annat genom att bergkross behöver kubiseras för att få en
rundare form, siktas till rätt storleksfraktioner och för att minska mängden stenmjöl samt i vissa
fall med magnet sortera ut vissa oönskade magnetiska bergarter. Vissa leverantörer använder
bergkross vid tillverkningen av betong medan andra i nuläget enbart använder naturgrus.
Att använda sig av krossmaterial istället för naturgrus innebär att tillverkningskostnaden för
projekt Marhult ökar med ca en miljon kronor (i dagens prisläge). Fördyringen härrör från att
bergkrossen behöver anpassas inför tillverkningen av betongen. Användning av bergkross i
stället för naturgrus kan även medföra ett ökat slitage på pumputrustning och om
bergkrossmaterialet är för kantigt behöver andelen cement ökas för att få till rätt egenskaper på
betongen, vilket kan medföra ökade kostnader.
Enligt beräkningar (kap 3 i MKB för vindparken) kommer det att krävas ca 800 transporter av
betong till fundament enkel väg med lastbil. För att minska påverkan på miljön avser bolaget att
välja, där det är ekonomiskt försvarbart, en närbelägen leverantör av betong för att därigenom
minska längden på transporterna.
Att helt utesluta naturgrus skulle innebära att antalet leverantörer av betong skulle begränsas.
Det skulle också innebära en risk för ökade transporter samt en betydande ökad kostnad.
5
MARKAVVATTNING
Bolaget tolkar begreppet ”passiv markavvattning” som en oavsiktlig, indirekt orsakad dränering
av markvatten till följd av anläggningsverksamhet som exempelvis vägbyggnation eller
förläggning av markkablar.
Våtmarker är extra känsliga för förändrade hydrologiska förhållanden. Anläggning av
vindkraftverk med tillhörande kringanläggningar kommer därför så långt som möjligt att ske
utanför område som utgörs av våtmark. Det kommer dock sannolikt inte bli möjligt att helt
undvika viss typ av anläggning, exempelvis förstärkning av befintlig väg, inom våtmarker. Detta
gäller i synnerhet befintlig infartsväg över Marhulta fly. Denna våtmark är visserligen redan idag
starkt påverkad och där vägen går utgörs marken enligt Sveriges Geologiska Undersökning till
stor del av fyllnadsmaterial. För att minimera ytterligare påverkan på denna och andra
våtmarker kan förstärkning och nybyggnation av vägar ske genom principen ”flytande väg”, se
avsnitt 3.9.2 i MKB. Markkablar kommer så långt möjligt att följa befintliga och nya vägar inom
vindparken. Kabelschakt kommer så långt möjligt att återfyllas med schaktmassor. Genom
dessa åtgärder bedömer Bolaget att risken för passiv markavvattning minimeras.
6
NATURVÄRDESINVENTERING
En kompletterande naturvärdesinventering har genomförts under 2013. Detta innebär att hela
området för vindparken nu är naturvärdesinventerat. En uppdaterad version av
naturvärdesinventeringen redovisas i bilaga D2.
I den kompletterande inventeringen har ett område av klass 3 och två områden av klass 4
registrerats inom vindparkens område.
7
STRANDSKYDD
Av bilaga A2 i ansökan framgår att ett område om 25 m på respektive sida om vattendrag
kommer att undantas från placering av vindkraftverk. Däremot kan kringanläggningar som vägar
och kablar komma att bli aktuella inom detta område. Bolaget vill härmed förtydliga att
kringanläggning som utgör uppställningsplats inte kommer att bli aktuell inom 25 meter från
vattendrag eller sjöar.
Ovanstående innebär att lokalisering av vindkraftverk och vissa tillhörande kringanläggningar
kan bli aktuell inom strandskyddat område kring Dammån med tillflöden. Bolaget gör
bedömningen att sådan lokalisering, genom att de restriktioner som Bolaget hävdar i enlighet
med bilaga A2 i ansökan, inte motverkar syftet med strandskyddet som det definieras i 7 kap 13
§ miljöbalken. Denna bedömning grundar sig i det faktum att genomförd naturinventering, se
bilaga D2, visar att de strandskyddade områdena kring Dammåns vattensystem, utöver de
områden som enligt bilaga A2 undantagits från exploatering, inte besitter några särskilda
naturvärden.
Det kommer sannolikt inte att vara möjligt att helt undvika lokalisering av vägar och kablar inom
25 meter från vattendrag p.g.a. vattendragens geografiska läge inom området för vindpark
Marhult. Förstärkningsåtgärder av befintliga vägar samt anläggning av nya vägar som berör
vattendrag kommer att utföras i enlighet med beskrivning i MKB (avsnitt 4.9.1) och på ett sådant
sätt att vattenflödet i vattendragen inte hindras. Anläggning av väg och markförlagd kabel
bedöms, om redovisade skyddsåtgärder vidtas, inte hindra allmänheten från att beträda
strandskyddat område och inte heller väsentligt förändra livsvillkoren för djur- eller växtarter.
Därmed bedömer Bolaget att de aktuella åtgärderna inte strider mot 7 kap. 15 § miljöbalken.
Enligt 7 kap 18c § pkt 6 miljöbalken får Länsstyrelsen ge dispens från eller upphäva
strandskydd om området behöver tas i anspråk för att tillgodose ett annat mycket angeläget
intresse. Bolaget anser att vindkraftsetablering i vindpark Marhult utgör ett sådant intresse.
Området är också utpekat som riksintresse för vindbruk. Bolaget hemställer därför åt
Länsstyrelsen att genom att meddela tillstånd för vindkraftparken, tillåta verksamhet i enlighet
med yrkande i ansökan även inom strandskyddat område.
8
FÅGELINVENTERING
8.1
ÖRN
En inventering av förekomseten av havs- och kungsörn har utförts av Ecocom AB i mars 2013.
Rapporten från inventeringen kan komma att sekretessbeläggas och redovisas därför i separat
bilaga (se bilaga D3).
8.2
TJÄDER
Under våren 2013 har EcoKonsult genomfört en kompletterande naturvärdesinventering av
Vindpark Marhult, se rapport i bilaga D2. En närmare undersökning och inventering av en
tidigare konstaterad tjäderspelplats vid Sjunkekärr i projektområdets östra del genomfördes
också inom ramen för den kompletterade naturvärdesinventeringen. Resultatet från
inventeringen visar att tjäderspelplatsen inte har använts av spelande tuppar under våren 2013.
Anledningen till detta kan vara att skogsavverkningar gjorts i anslutning till spelplatsen.
9
LJUDNIVÅ VID NATURRESERVAT VITHULT
Ljudberäkningarna visar att med nu gällande exempellayout för vindpark Marhult kommer 40
dB(A) kunna innehållas för hela naturreservatet, även efter att reservatets utbredning utökats i
sydlig riktning. Den beräknade ljudnivån 40 dB(A) tangerar reservatets södra gräns, se figur 1
nedan.
Figur 1. Ljudberäkning för exempellayouten för vindpark Marhult.
Om positionen av vindkraftverken i norra delen av vindparken justeras norrut medför det att
ljudutbredningen norrut ökar något, och att 40 dB(A) därmed inte kan innehållas inom hela
reservatet. Dock bedöms endast den yttersta södra delen av reservatsområdet vid detta fall
kunna uppnå en ljudnivå som överstiger 40 dB(A). Naturreservatets kärnområden är kopplade
till de tidigare befintliga avsatta naturområdena vid Vithults urskog centralt i naturreservatet och
Tängsjöfly i norra delen av naturreservatet. Vid dessa områden kommer 40 dB(A) kunna
innehållas oavsett placering av vindkraftverken inom vindpark Marhult. Det är även i de centrala
delarna av reservatet som det finns rastplatser, fågeltorn och andra för besökare mer attraktiva
besöksmål.
10
LJUDNIVÅ VID FASTIGHET
Byggnaden som avses är belägen på Marhult 1:5 och är av enkel beskaffenhet, utan el och
vatten, och används som jaktstuga. Fastighetsägaren har inte för avsikt att använda byggnaden
till bostadsändamål.
11
LÅGFREKVENT BULLER
En beräkning av lågfrekvent buller har genomförts för presenterad exempellayout för planerad
vindpark Marhult, se bilaga D4. Resultatet från beräkningarna visar att Socialstyrelsens
riktvärde för lågfrekvent ljud inomhus bedöms klaras med avseende ljud från de planerade 11
vindkraftverken i projekt Markhult för presenterad exempellayout. .
Genom att uppfylla gällande rättspraxis om 40 dB(A) vid bostad visar vi här att vi då även
uppfyller Socialstyrelsensens rekommendationer för lågfrekvent buller.
12
PÅVERKAN HINDERBELYSNING
På sidan 56 i MKB beskrivs påverkan från vindkraftverkens hindermarkering sammantaget som
”begränsad till betydande”. Bolaget har i MKB använt sig av en femgradig skala för bedömning
av miljökonsekvenser. De kriterier som används definieras nedan:
Bedömningskriterier
Miljökonsekvenserna för de aspekter som tas upp i MKB:n har bedömts utifrån
skalan: obetydlig – liten – begränsad – betydande – stor.
Obetydlig påverkan – bedömningen är att den planerade vindkraftparken
saknar betydelse för bedömd aspekt.
Liten påverkan – bedömningen är att den planerade vindkraftparken i stort
saknar betydelse för bedömd aspekt.
Begränsad påverkan – bedömningen är att den planerade vindkraftparken
påverkar berörd aspekt i begränsad omfattning och att vindkraftparken kan
anläggas utan risk för skada eller olägenhet för miljön eller människors hälsa.
Betydande påverkan – bedömningen är att den planerade vindkraftparken
påverkar berörd aspekt och kan innebära risk för skada eller olägenhet av
betydelse för miljön eller människors hälsa.
Stor påverkan – bedömningen är att den planerade vindkraftparken påtagligen
påverkar berörd aspekt och kan innebära risk för skada eller olägenhet av stor
betydelse för miljön eller människors hälsa.
Bedömningen av miljökonsekvenserna från hinderbelysningen i vindparken grundar sig på den
siktanalys som redovisas i bilaga C5 i tillståndsansökan, där det framgår att de planerade
vindkraftverken inte kommer att bli synliga i vindparkens omedelbara närhet. På ett större
avstånd, exempelvis vid enstaka bostadshus i byarna Marhult, Granhult samt vid Hjärtsjöns
strand, riskerar dock den högintensiva belysningen att bli synlig. Det går inte att utesluta att
påverkan till följd av hinderbelysningen för boende på dessa platser kan bli betydande.
13
BEHOVSBASERAD HINDERBELYSNING
Transportstyrelsen är den myndighet som hanterar dispensansökningar avseende
hinderbelysning för vindparker. En dispens innebär att projektören måste presentera en
omfattande risk- och säkerhetsanalys för Transportstyrelsen baserat på bland annat teknikval,
drifttid, sitespecifika analyser, samråd med försvar och den flygoperativa sidan med mera. För
att dispens ska kunna beviljas behöver högt ställda krav uppfyllas avseende att det efter-
frågestyrda systemet kan garantera samma säkerhet som den enligt lagstiftningen påkallade
hinderbelysningen uppfyller.
Bolaget följer utvecklingen avseende dispenser för efterfrågestyrd hinderbelysning noggrant.
Det finns i dagsläget endast ett efterfrågestyrt hinderbelysningssystem som har erhållit dispens
för testverksamhet i Sverige. Detta system är dock i dagsläget inte kommersiellt tillgängligt på
marknaden utan ägs i dag av en enskild turbintillverkare.
Bolaget har nyligen haft en dipensprocess hos Transportstyrelsen för att få prövat ett alternativt
system för efterfrågestyrd hinderbelysning (baserat på transponderteknik) i en av bolagets
vindparker i norra Sverige, ett system som finns tillgängligt på marknaden. Hittills gjord prövning
hos Transportstyrelsen visar dock att detta system inte kommer att få dispens för det specifika
projektet. Alternativa lösningar utreds av Bolaget, men idagläget har inget lämpligt system
identifierats. Baserat på ovanstående kan Bolaget inte åta sig att utrusta vindkraftverken med
ett system för efterfrågansstyrd hindermarkering. Det är Transportstyrelsen som prövar och tar
beslut om det är möjligt.
14
VISUELL PÅVERKAN PÅ NATURRESERVAT VITHULT
Ett antal positioner för fotomontage har valts ut för att åskådliggöra eventuell visuell påverkan
av vindpark Marhult på naturreservatet. Två av positionerna har valts utifrån god tillgänglighet
och där människor förmodas besöka området (punkt 2 och punkt 3). En tredje position (punkt 1)
i den södra delen av naturreservatet har valts för närheten till vindparken och för att den är
tillgänglig från den väg som går genom reservatet. Den fjärde positionen är vid Tångsjö fly som
är ett av reservatets kärnområden (punkt 4 och 5). Se karta i bifogad bilaga D5 för positioner för
fotografier.
Vindkraftverk är endast synliga vid punkt 2 (Träholmasjön). Vid övriga fotopunkter hindrar
skogsridån verken från att synas. I bilaga D5 visas det framtagna fotomontaget från punkt 2. För
övriga fotopunkter har inte framtagits fotomontage med anledning av att inga verk syns från
dessa positioner.
Vindparken kan eventuellt ses från vissa andra positioner inom reservatet. Bolaget gör dock den
bedömningen att de valda positionerna beskriver eventuell påverkan med avseende på
tillgänglighet och där besökare kan tänkas vistas inom reservatet.
15
NEDMONTERING
Det finns olika typer av torn till vindkraftverk på marknaden. Förutom ståltorn finns framförallt så
kallade hybridtorn (även kallade betongtorn) där nederdelen är av betong och överdelen är av
stål. Nedmonteringskostnaderna skiljer sig åt beroende på vilken typ av torn vindkraftverket har.
Om tornen är konstruerade av annat material än stål är kostnaden för nedmontering av
vindkraftverken bland annat beroende av följande variabler; typ av torn (material, teknik och
storlek), metod för nedmontering och intäkt för återvunnet material. Oavsett vilket material som
tornet består av så behövs troligtvis en lyftkran för nedmontering.
Vid nedmontering av betongtorn sker arbetet ofta på samma sätt som vid montering, det vill
säga lyftkran används och betongsektion för betongsektion plockas ned. Sedan de olika
torndelarna har nedmonteras kan de krossas och återanvändas som exempelvis
fyllnadsmaterial i andra byggnationer.
Beräkning för nedmontering av betongdelen består av i huvudsak två delar; dels a)
lyftkranskostnad (som i sig är en kostnad för uppställning och sedan en kostnad per
vindkraftverk) och dels b) krossning samt bortforsling av krossad betong. Transport av krossat
material brukar ingå i kostnaden för krossning av betong.
Beräkning för nedmontering av betongtorn respektive hybridtorn kan beräknas enligt det
följande.
a) Kostnaden för lyftkransetablering kan indelas i två faser, den initiala i området och
därefter de efterkommande etableringarna vid varje verksplats. Den initiala kostnaden
bedöms till 500 000 kr och de påföljande till ca 335 000 kr/vindkraftverk.
b) Att krossa nedmonterade betongdelar kostar ca 400 kr/kubikmeter. En kubikmeter
betong väger ca 2,3 ton.
Avvecklingskostnad per vindkraftverk beräknas till ca 520 000 kr/vindkraftverk (se nedan).
Intäkter från återvinning minskar kostnader för nedmontering.
Beräkning per vindkraftverk om 11 vindkraftverk med betongtorn anläggs.
Den intäkt som återvinning medför ingår inte i nedanstående beräkning.
1. Kostnad för lyftkran
a. Uppställningskostnad 500 000 kr/område ger 500000/11 kr = 45 454 kr
b. Kostnad per verk; =
335 000 kr
2. Krosskostnad med 800 ton betong i tornet (inklusive transport av kross)
a. omvandla ton till kubikmeter: 800/2,3 = 348 kubikmeter
kostnad för krossning 348 kubikmeter x 400 kr =
139 200 kr
3. Summa för att nedmontera vindkraftverk med torn av betong= 519 654 kr
Källa: Consortis;. Studie för att ta fram kostnad för nedmontering av vindkraftverk, Dnr 2008001048
16
UPPVIDINGE KOMMUN, BEMÖTANDE AV YTTRANDE
1. Byggnationen av vindparken kommer att ske under de tider och med de begränsningar
av buller som redovisas i ansökan, förslag till villkor, punkt 7.
2. Den mängd massor som beräknas åtgå är:
45 000 ton till berg/grus till väg och uppställningsytor
5 500 m3 till betong för fundament
1 200 m3 för sand till kabelgravar
För underlag till beräkning av ovanstående, se kap 3 i MKB:n.
3. Uppskattat transportbehov redovisas under avsnitt 3.10 i MKB.
Övriga punkter i yttrandet från kommunen är medtagna i Länsstyrelsens föreläggande.