Transcript Samrådshandling Norrberget

VKS Vindkraft Sverige AB
Vindkraftspark
Norrberget
Samråd enligt 6 kap Miljöbalken
Samrådshandling
17 november 2011
Lokalisering
Lokalisering
VKS Vindkraft Sverige AB planerar att etablera
en vindkraftanläggning med ca 20 vindkraftverk
inom ett höjdområde mellan Västerfärnebo och
Sala i Sala kommun, Västmanlands län. Merparten av området är skogsmark och genom
området går ett antal skogsbilvägar och vandringsleder. Efter våra kontakter med markägarna
i området har vi valt att kalla projektområdet för
Norrberget.
Under sommaren 2010 identifierade vi området
som ett av få riktigt intressanta större områden
för vindkraft i Sala kommun. Den vindkartering
som finns för Sverige visar på goda vindförhållanden i området samtidigt som vi bedömer att det
finns goda möjligheter att vindkraft i området kan
samsas med andra intressen.
Projekt Norrberget är så stort att det enligt
lagstiftningen automatiskt kan antas innebära betydande miljöpåverkan och VKS genomför nu ett
utökat samråd enligt MB 6 kap 4 § andra stycket.
Ett utökat samråd innebär att vi förutom Länsstyrelsen, kommunen och enskilda särskilt berörda
även bjuder in övriga statliga myndigheter, intresseorganisationer och berörd allmänhet.
Samrådstiden är 18 november – 19 december
2011. Under samrådstiden kan synpunkter lämnas skriftligen till.
VKS Vindkraft Sverige AB
Strandvägen 169,
591 46 Motala
Märk kuvertet ”Samråd Norrberget”
Har du frågor, kontakta oss gärna:
Projektledare Nadine Jörres:
0141-44 11 62, [email protected]
eller
Informationsansvarig Fredrik Sander:
0141-44 11 51, [email protected]
Besök även vår hemsida www.vksvind.se, där det
finns ytterligare samrådsunderlag, bland annat
ett antal fotomontage av projektet och de utställningsplanscher som vi använder vid samrådsmöten.
Foto på framsidan: Fotomontage som visar ett av parkalternativen, från Tappebo i riktning mot sydöst.
2
Vindförhållanden
Vid lokalisering av Norrberget har vindtillgången
varit en grundläggande faktor. Enligt den nationella vindresursberäkningen från Meteorologiska
institutionen vid Uppsala universitet (MIUU) har
projektområdet Norrberget en årsmedelvind kring
6,2 m/s på 71 meters höjd och 7 m/s på 103 meters höjd, vilket är bra vindar för att få ekonomisk
bärighet i projektet.
Under oktober 2011 byggdes en 120 meter hög
vindmätningsmast i området. Masten är utrustad
med meteorologisk utrustning och levererar kontinuerligt vinddata. De uppgifter som framkommer ligger sedan till grund för parkens slutliga
utformning och val av vindkraftverk.
Bebyggelse
Närmaste bebyggelse kring projektområdet utgörs av permanent- och fritidsbebyggelse kring
Tappebosjön och Ljömsebosjön, ca 1 km från
projektområdet. Avståndet till Västerfärnebo
tätort är ca 5 km. Avståndet till Sala tätort är ca
8,5 km. I övrigt omges projektområdet av mindre
jordbruksbyar och enstaka bostadshus.
Motstående intressen
Området omfattas inte av något riksintresse för
naturmiljö, kulturmiljö eller friluftsliv. I omgivningarna finns emellertid höga natur- och kulturvärden i Svartådalen väster om området, samt
i området kring Sala Silvergruva inklusive dess
dammsystem.
Infrastruktur
Projektområdet har god tillgång till befintligt
elnät och vägstruktur, vilka håller hög standard.
I projektområdet finns ett antal skogsbilvägar för
skogsbruk vilket minskar behovet av att anlägga
nya vägar.
Fastigheter inom projektområdet:
Gullvalla 12:1, Gullvalla 13:1, Gullvalla 2:18, Gullvalla
2:2, Färnebo-Hedbo 5:14, Färnebo-Hedbo 3:3, FärneboHedbo 4:2, Färnebo-Hedbo 1:6, Färnebo-Hedbo 4:4,
Färnebo-Hedbo 1:3, Väster Vrenninge 2:8, Skogbyn 4:1,
Färnebo-Hedbo 5:18, Lindsjö 3:1, Gullvalla 3:35, Gullvalla 10:1, Gullvalla 11:3, Gullvalla 1:50, Gullvalla 3:33,
Gullvalla 3:19, Tvärhandsbäcken 1:5, Norrsalbo 2:12 och
Gullvalla 2:25 (samtliga inom Sala kommun).
Förutsättningar
Landskap och kulturmiljö
Kulturlandskapet i Svartådalen och Sala med
omnejd har lång kontinuitet med odling och tidig
gruvbrytning. Även om senare tiders lantbruk och
övrig markanvändning har förändrat landskapet
kan gamla strukturer skönjas med vidsträckta slåtterängar, småskalig odlingsmark och äldre bebyggelse såsom bagarstugor och ängslador.
kraft, sträcker sig från sjöarna norr om Broddbo,
via Silvköparen/Olof-Jons damm och Långforsen,
till Sala gruva.
Riksintresse för kulturmiljövård
I Svartådalen och öster om projektområdet finns
områden som ingår i länsstyrelsens och kommunens bevarandeområde för odlingslandskapet och
kulturminnesvårdsprogram. Till dessa hör exempelvis kyrkplats, bebyggelsemiljöer, betesmarker,
strandängar och vägmiljöer.
Till de miljöer som anses som riksintresse för kulturmiljövård kring projektområdet hör bla. Hedbo,
ca. 2 km väster om projektområdet, som har en
bevarad radbebyggelse med tydliga exempel från
äldre tiders bymiljö.
Nötmyran, strax väster om Västerfärnebo, är ett
vidsträckt odlingslandskap, med ängslador längs
Svartån, som varje år svämmas över och ger näring till sensommarens skörd. Nötmyran har även
historiska lämningar i form av tidiga järnframställningsplatser och stenåldersboplatser. Sätra brunn
är en kurortsmiljö från 1700-talet med kyrka,
brunnshus och delvis bevarad anlagd park.
Sala Silvergruva och Sala bergstad har lämningar
och bebyggelse i form av rätvinkliga stadskvarter,
gruvlavar och småskalig gruvarbetarbebyggelse
från 1500-1800-talen. Det vidsträckta fördämningssystemet, som försörjde gruvan med vattenR
R
Figur 1. Projektområdets registerade
kulturmiljövärden
Bevarandeplan för
odlingslandskapet och
kulturminnesvårdsprogram
Fornlämningar
Fornlämningsinventering i projektområdet genomfördes 1989 av Riksantikvarieämbetet och
en fast fornlämning och en övrig kulturhistorisk
lämning registrerades inom projektområdet.
Fornlämningen är ett hytt- och hammarområde
längs Sågbäcken i projektområdets nordvästra
del, som bl.a. består av hyttruin, hammarlämning
och dammvallar. Områdets övriga kulturhistoriska
lämning består av höjden Hyttberget, en plats av
värde för seder och traditioner i bygden.
I direkt anslutning tillKulturmiljö
anslutningsvägen som ska
användas för transporter Riksintresse
finns ettkulturmiljövård
mindre antal
R
övriga kulturhistoriska lämningar.
Bevarandeområde för odlingslandskapet
Kulturminnesvårdsprogram
R Fast fornlämning
Kulturmiljö
Övrig kulturhistorisk lämning
Riksintresse kulturmiljövård
Bevakningsobjekt
RR
R
R
R
R
R
R
R
R
R
R
Bevarandeområde
för odlingslandskapet
Föreslagen
kraftledningsdragning
R
Kulturminnesvårdsprogram
R Projektområde
R Fast fornlämning
Övrig kulturhistorisk lämning
Bevakningsobjekt
Föreslagen kraftledningsdragning
R
R
R
R Projektområde
R
R
RR
R
R
RR
R
R
R
RR
R
R
R
R
RR
R
R
R
R
RR
R
N
R
R
R
N
R
R
R
R
R
R
R
RR
R
R
1,5
3
R
R
R
R
0
0
3
1,5
R
km
3
km
Förutsättningar
Naturmiljö
Flora och fauna
Projektområdet består i huvudsak av barrskog,
med inslag av lövskog och hällmark, och nyttjas
för skogsbruk. Hyggen och ungskogar blandas
med äldre bestånd. På torrare och mer näringsfattig mark finns tallskog och på fuktigare och mer
näringsrik mark finns större inslag av gran. Markskiktet består av lägre risväxter, mossor och lavar.
I projektområdet rör sig de vanligast förekommande arterna av småvilt och gnagare, liksom
stammar av klövvilt såsom rådjur, älg och vildsvin.
Räv, björn, varg och lodjur har observerats i närheten av projektområdet.
sädgäss och sångsvan och deras flyttsträck passerar projektområdet. Fåglar behandlas vidare på
sid 5.
Andra områden som omfattas av skydd är naturreservaten Gullvalla och Fläckebo söder om projektområdet, vilka består av hasselskog respektive
björksumpskog.
Nyckelbiotoper, biotopskydd
och våtmarker
Skyddade områden
Till de avsnitt av skyddsvärd natur som finns
inom projektområdet hör mindre (0,1-5 hektar),
åtskilda områden med nyckelbiotoper, skogliga
naturvärden och sumpskogar. Deras inslag av
döda träd, skrymslen och skrevor, branter och
stillastående vatten erbjuder goda livsbetingelser för mossor, svampar och ormbunksväxter. De
skogliga värdena utgörs av äldre, uppvuxen skog,
kalkbarrskog och andra typer av blandad skog.
Inga Natura 2000-områden eller naturreservat
finns inom projektområdet. Några kilometer väster om området finns emellertid värdefulla naturområden. Där i Svartådalen finns våtmarksområden som är skyddade enligt Ramsarkonventionen
och EU:s fågeldirektiv (Natura 2000). Svartådalen
är en viktig rastlokal framför allt under våren för
Inom området finns våtmarker som klassats som
våtmark klass 2 i länsstyrelsens inventering. Det
innebär att de har höga naturvärden, med stor
biologisk mångfald och betydelse för vattengenomströmning och avrinning.Inom projektområdet finns även sumpskogar, som är skogsbevuxna
våtmarker.
Sala Silvergruva, ca 8 km sydöst om projektområdet, är en känd övervintringsplats för fladdermöss. Inom projektområdet finns inga kända
gruvhål eller övervintringsplatser för fladdermöss.
Naturmiljö
Sumpskog
Naturmiljö
Nyckelbiotoper
Sumpskog
Naturvärden
Nyckelbiotoper
Biotopskydd
Naturvärden
Naturvårdsprogram
Biotopskydd
Våtmarksinventering klass 1
Naturvårdsprogram
Våtmarksinventering klass 2
Våtmarksinventering klass 1
Projektområde
Våtmarksinventering klass 2
Föreslagen kraftledningsdragning
Projektområde
Föreslagen kraftledningsdragning
N
N
Figur 2. Projektområdets registrerade naturvärden
4
0
1,5
3
km
0
1,5
3
km
Förutsättningar
Fåglar
I Svartådalen väster om projektområdet finns ett
internationellt värdefullt våtmarksområde som på
grund av fågellivet är skyddat som Ramsarområde
(ett av 51 områden i Sverige) och Natura 2000
enligt Fågeldirektivet som ett SPA-område (Specially Protected Area). Tillgång på föda och goda
övernattningsområden gör dalgången till en viktig
rastlokal under framför allt våren för änder, gäss,
sångsvanar, tranor och vadare.
Frågan om eventuell påverkan på näraliggande
Natura 2000-områden och rastande flyttfåglar
kommer därför att belysas särskilt i kommande
Miljökonsekvensbeskrivning. Rastande sädgås
är rödlistad och sångsvan ingår i bilaga 1 i EU:s
fågeldirektiv och kommer att behandlas mer
utförligt.
Sångsvan har ett mycket stort utbredningsområde, främst i Ryssland, och populationen är stor,
mer än 180 000 individer. Den svenska populationen har ökat starkt de senaste 30 åren och
bedöms även öka starkt de närmaste 30 åren.
Rastplatser är viktiga för populationen och Svartådalen är troligen en av Sveriges fyra viktigaste
rastlokaler för sångsvan.
Sädgås har också ett mycket stort utbredningsområde, främst i Ryssland, och globalt finns det
en mycket stor population, 700 000 individer.
Vanligen skiljer man på taigasädgås och tundrasädgås och den population av taigasädgäss som
övervintrar i nordvästra Europa har minskat från
100 000 i mitten på 1990-talet till 63 000 cirka
15 år senare. Orsaken till minskningen är okänd
men kan vara jakt. På grund av minskningen är
rastande sädgås i Sverige rödlistad som NT (Nära
hotad).
Sädgäss har två flyttvägar i Sverige, en östlig över
Åland och en längs Norrlandskusten. Sädgäss
individmärkta med halsringar visar att båda flyttlederna används av gäss som rastar i Svartåområdet. Svartåområdet är dock inte en av de stora
svenska rastlokalerna för sädgås. Området ligger
i utkanten av huvudflyttstråket genom Mellansverige.
Figur 3. Sångsvan. © Jens Morin
Figur 4. Flyttande sädgäss, där en fågel är individmärkt
med halsring. © Jens Morin
5
1
2
3
4
5 km
Figur 5. Projektområdet för vindkraft. Se beskrivning på sida 7.
6
© Lantmäteriet Gävle 2011. Medgivande I 2011/0151.
0
Möjliga transportvägar in till området
Föreslagen kraftledningskorridor
Översiktskarta
Projektområde Norrberget
Omfattning & Utformning
Omfattning & Utformning
Föreslagna parklayouter och utformning
Vindkraftverk
I planeringsarbetet har två preliminära utformningar av vindkraftparken studerats, en med
maximalt antal verk och en med maximal effekt
på verken. Det ger 22 st 2 MW verk med max
höjd 172 meter eller 16 st 3 MW verk med max
höjd 186 meter. Båda alternativen genererar ungefär samma energimängd, en årlig elproduktion
av 125 GWh. Vilken verkplacering som väljs beror
på resultaten av vindmätningarna, men också på
det pågående samrådet och den fortsatta tillståndsprocessen. I de båda principalternativen
har vindkraftverkens placering främst styrts av
vindenergi- och markförhållanden, att minimera
påverkan från ljudutbredning och skuggning gentemot närboende, samt att undvika identifierade
natur- och kulturmiljövärden.
Teknik
Figur 6. Parklayout Alternativ A - max antal verk.
För att nyttja senaste teknik fastställs normalt
leverantör och modell av vindkraftverk i ett sent
skede i tillstånds- och utvärderingsprocessen.
Beroende på geotekniska förhållanden och vindkraftverkleverantör används vanligtvis gravitationsfundament eller bergförankrade fundament.
Figur 7. Parklayout Alternativ B - max storlek på verken.
7
Omfattning & Utformning
Omfattning
Vägsystem och uppställningsplats
Under byggskedet kommer vägtransporterna
att vara av stor omfattning. Transporterna är av
olika typer; tunga, långa och i vissa fall med stor
bredd. Huvuddelen av transporterna in i projektområdet kommer sannolikt att gå över Gullvalla.
Generellt är förhållandena inom projektområdet gynnsamma då marken är torr och det inte
förekommer stora höjdskillnader. Breddning och
förstärkning kommer att behöva ske på vissa befintliga vägar för att uppnå de geometriska standardkrav som ställs på vägsystemet p.g.a. tunga
eller långa trailerfordon. Förutom de befintliga
vägarna måste nya vägstråk tillkomma fram till
vart och ett av verken. Dessutom tillkommer uppställningsplats vid varje vindkraftverk för kran vid
uppförande och underhåll av vindkraftverken.
För att fastställa den slutliga utformningen av
tillfartsvägar kommer en detaljprojektering att
genomföras.
Elanslutning
Elledningar inom parken kommer att förläggas i
anslutning till de tillfartsvägar som avses nyttjas
inom vindkraftparken. Det interna elnätet kopplas till en ny fördelningsstation i östra delen av
vindkraftparken.
Det finns två alternativ till externt kraftledningsnät för att koppla in vindkraftparken till transformatorstationen söder om Sala. Antingen byggs
den befintliga 70 kV-ledningen om eller så anläggs en ny 20 kV-ledning längs befintlig kraftledningsgata öster om projektområdet.
För att fastställa den slutliga utformningen av det
interna och externa elnätet kommer en detaljprojektering att genomföras i samverkan med nätägaren.
8
Förväntade konsekvenser
Konsekvenser
En vindkraftetablering påverkar landskapet på ett
direkt sätt; genom den fysiska etableringen med
fundament, vägar och elledningar, samt på ett indirekt sätt genom att landskapsbilden förändras.
Landskapsbild
Vindkraftverkens påverkan på landskapsbilden
beror mycket på avståndet till vindkraftverken,
verkens storlek, antal och hur hela anläggningen
är utformad och konstruerad.
Fotomontage har tagits fram för att illustrera de
två layoutalternativens påverkan från olika platser i projektområdets omgivning. Dessa montage
kommer att visas under Öppet hus.
Landskapets skogliga karaktär och områdets
topografiska förutsättningar medför att vindkraftverken främst syns på avstånd från de öppna
delarna i omgivande landskap.
Kulturmiljö
Kulturlandskapet i Svartådalen och Sala med
omnejd har lång kontinuitet med odling och tidig
gruvbrytning. Även om senare tiders lantbruk och
markanvändning har förändrat landskapet kan
gamla strukturer skönjas med vidsträckta slåtterängar, småskalig odlingsmark och äldre bebyggelse. Vindkraftparken kommer i varierande grad att
påverka kulturmiljövärden visuellt från det öppna
landskapet.
Ljud
Två slags ljud uppkommer i vindkraftverk; det
maskinella ljudet, som i ett modernt vindkraftverk är mycket begränsat, och det aerodynamiska
ljud som uppstår från rotorbladen. Naturvårdsverkets generella rekommendationer är att 40
dBA utomhus vid bostäder inte bör överskridas.
Figur 8. Vy från Svartådalen öster om Västerfärnebo i riktning mot projektområdet.
Fotomontage med utformningsalternativ med 16 vindkraftverk. Fler fotomontage finns tillgängliga på VKS hemsida.
Figur 9. Vy från Ljömsebrosjön öster om projektområdet.
Fotomontage med utformningsalternativ med 22 vindkraftverk.
9
Förväntade konsekvenser
Alla ljudnivåer anges som ekvivalentnivåer. Med
ekvivalentnivå menas ett medelvärde över tid, inte
ett tillfälligt ljud som kan uppstå av exempelvis
ett passerande tåg. Parklayouten har utformats så
att riktvärdet 40 dB(A) kan klaras med god marginal för samtliga närliggande bostadsfastigheter.
Se figur 10 nedan för den beräknade ljudutbredningen.
Oavsett vilken leverantör och vilket vindkraftverk
som slutligen väljs för Norrberget kommer gällande riktvärde avseende ljudpåverkan gentemot
närboende att innehållas.
Skuggor
Rörliga skuggor från vindkraftverkens rotorblad
kan upplevas som störande nära vindkraftverk vid
soligt väder. I och med att avståndet ökar täcker
rotorbladen en allt mindre del av solskivan och
skuggorna blir mer diffusa. På 600-1000 meters
avstånd från vindkraftverken är skuggorna såpass
diffusa att de inte längre går att uppfatta.
I praktiken blir påverkan obefintlig eller lägre än
vad beräkningarna visar eftersom beräkningarna
är utförda med värsta fall-scenario. De antaganden som har vägts in är bl.a. att alltid solen lyser
under dygnets ljusa timmar, alla dagar om året
och att ingen skog eller terräng finns mellan vindkraftverken och betraktaren.
Friluftsliv och jakt
Vindkraftparken kommer inte vara inhägnad och
hindrar därmed inte tillgängligheten till området.
Inom området kommer anläggningens vindkraftverk och vägar att dominera området visuellt även
om en liten del av markytan påverkas direkt.
Mycket lokalt, rakt under vindkraftverken, kan
Figur 10. Ljudberäkning för Alternativ B (16 verk) med källjud 107 dB(A). Alternativ A, med fler
men mindre vindkraftverk ger lågot lägre ljudnivå
10
Förväntade konsekvenser
ljudet från vindkraftverken påverka jakten genom
försämrade möjligheter att höra en skällande jakthund. Ljud och aktiviteter runt vindkraftverken
under byggtiden kommer att störa viltet. Erfarenhet visar att viltet vänjer sig och kommer tillbaka
när de anpassat sig till de nya förhållandena på
platsen.
Lokal naturmiljö
Vindkraftetableringens påverkan på naturmiljöerna utgörs av lokal påverkan på de markytor
där vindkraftverken ska placeras, samt där vägar
och kraftledningar kommer att anläggas fram
till vindkraftverken. För att minimera påverkan
på områdets värdefulla naturmiljöer har hänsyn
tagits vid planering och anläggande av vindkraftanläggningen och därför kan mindre registrerade
naturvärden undvikas.
Skyddade områden
Eventuella konsekvenser för Natura 2000-områden och andra skyddade områden som finns i
Svartådalen är under utredning; framför allt betydelsen som rastlokal för sädgäss och sångsvan.
Fladdermöss
Det stora avståndet, 8 km, gör att ingen påverkan
förväntas på de fladdermöss som övervintrar i
Sala silvergruva.
Risker
De källor till elektromagnetiska fält som finns vid
en vindkraftanläggning är lågspänningskablar,
transformatorstation och anslutande kraftledningar. Ofta finns det större källor till elektromagnetiska fält i hemmen än de som uppstår kring
exempelvis en transformatorstation. Genom att
marklägga elkablarna kommer styrkan på magnetfältet vara minimal inom parken.
Anläggnings- och avvecklingsskedet
Under byggtiden kommer transporter till och
inom området öka. De ökade transporterna bedöms medföra att ljudpåverkan gentemot närboende ökar i samband med att lastbilstransporterna passerar. Med anledning av att förhållandevis
få närboende påverkas, samt beroende på att
etableringsfasen är begränsad i tiden, bedöms
denna påverkan vara rimlig.
Återställandet förväntas ske efter 25-30 år och
bedöms orsaka mindre störningar än byggskedet.
Eftersom fundament och merparten av nyttjade
tillfartsvägar sannolikt kommer att behållas, bedöms transportbehovet bli något lägre. De tyngre
transporter som emellertid kommer att krävas till
och från området är i samband med resning av
kranar och nedmontering.
Rastande fåglar
Undersökningar visar att både gäss och svanar
undviker vindkraftverk när de flyttar. Dessutom
är det långt, 2-10 km, från projektområdet till de
områden där fåglarna brukar rasta. Därför kan
det förväntas att merparten av fåglarna kommer
att undvika att flyga genom en vindkraftpark.
Men flyttfåglarnas användning av området är
under fortsatt utredning och en eventuell inventering kan bli aktuell under våren 2012.
11
Företagen
VKS Vindkraft Sverige AB
VKS utvecklar, genomför, säljer och leder byggprojekt fram till dess
anläggningen är driftsatt och kan överlämnas till den slutliga ägaren.
Vi arbetar med vindkraftprojekt över hela Sverige och i olika utvecklingsfaser, vårt huvudkontor finns i Motala.
Inom VKS organisation finns kompetens och kapacitet för alla de delar
som ett vindkraftsprojekt består av; projektfasen, byggnationen och
för driften när anläggningen står klar.
VKS ägare har omfattande erfarenhet av vindkraft i Sverige och
internationellt
WKN AG
Vår huvudägare WKN AG är en av Europas mest framstående projektörer inom vindkraft. 1993 byggde man sin första vindkraftsanläggning
i norra Tyskland. Idag är WKN cirka 200 personer i koncernen som
dagligen arbetar med vindkraft och solkraft och med över 80 vindkraftparker att erfarenhetsmässigt luta sig emot. WKN´s affärsområden
omfattar allt från utvärdering av markområden och utveckling, planering, finansiering, nyckelfärdig konstruktion och drift, ända fram till
kommersiell och teknisk administration.
Förutom i Tyskland är WKN AG representerat i flera andra europeiska
länder samt i USA och Sydafrika.
Telecontracting Scandinavia AB
VKS andra delägare är Telecontracting Scandinavia AB, en av Sveriges ledande aktörer inom vindmätning för vindkraftbranschen. Både
i Sverige och i flera andra europeiska länder har kompletta vindmätningsmaster och anläggningar uppförts i enlighet med den gällande
IEC-normen. Telecon driver egna vindkraftsprojekt i Sverige och erhöll
nyligen miljötillstånd för ett av sina projekt omfattande 34 turbiner.
Telecons huvudkontor finns i Motala.