Transcript Aldermyrberget - wpd Scandinavia AB

Vindkraftspark
Aldermyrberget
Projektbeskrivning, utkast
April 2011
Innehåll
1
1
Projektbeskrivning, utkast...................................................................................................................................... 1
Administrativa uppgifter........................................................................................................................................ 4
Bakgrund ...................................................................................................................................................................... 5
1.1
Presentation av bolaget................................................................................................................................ 5
1.3
Skickade remisser........................................................................................................................................... 7
2.1
Områdets förutsättningar för vindkraft ................................................................................................ 8
1.2
2
Lokalisering, Omfattning och utformning ....................................................................................................... 8
2.2
2.3
2.3.1
3
2.3.2
3.1
3.2.1
3.2.2
5
3.3
Omfattning och utformning ........................................................................................................................ 8
Antal vindkraftverk och placering ...................................................................................................... 8
Typ av vindkraftverk ............................................................................................................................. 10
Anläggningsskedet ...................................................................................................................................... 11
Driftskedet ...................................................................................................................................................... 13
Ljud ............................................................................................................................................................... 13
Skuggor ....................................................................................................................................................... 15
Avvecklingsskedet ....................................................................................................................................... 16
Elanslutning .............................................................................................................................................................. 17
Områdesbeskrivning............................................................................................................................................. 18
5.1
5.2
5.3
6
Planförhållanden............................................................................................................................................. 8
Teknisk beskrivning av projektet .................................................................................................................... 11
3.2
4
Varför vindkraft............................................................................................................................................... 6
5.4
Områdets användning och karaktär .................................................................................................... 18
Naturvärden................................................................................................................................................... 18
Kulturmiljö och Arkeologi ........................................................................................................................ 20
Rovfågel ........................................................................................................................................................... 20
Förutsedd miljöpåverkan ................................................................................................................................... 21
6.1
6.1.1
6.1.2
6.1.3
6.1.4
6.1.5
6.2
6.3
Påverkan på människor ............................................................................................................................ 21
Visuell påverkan ...................................................................................................................................... 21
Ljud ............................................................................................................................................................... 25
Skuggor ....................................................................................................................................................... 25
Friluftsliv .................................................................................................................................................... 25
Risker ........................................................................................................................................................... 25
Påverkan på Rennäringen ........................................................................................................................ 26
Växtlighet/Naturvärden ........................................................................................................................... 26
2
6.4
6.5
Fladdermöss .................................................................................................................................................. 27
6.7
Hushållning med resurser........................................................................................................................ 28
6.6
7
Fågel .................................................................................................................................................................. 26
Kulturmiljö och Arkeologi ........................................................................................................................ 28
Investeringar, arbetstillfällen och lokal nytta ............................................................................................ 29
7.1
7.2
Lokalt ägande i vindkraftspark Aldermyrberget - vindkraftsandelar ................................... 29
Vindkraftsfond - bygdepeng .................................................................................................................... 29
3
1
ADMINISTRATIVA UPPGIFTER
wpd Onshore Aldermyrberget AB
c/o wpd Scandinavia AB
Ferkens Gränd 3
111 30 Stockholm
Tfn: 08-501 091 50
Fax: 08-501 091 90
Kontaktperson:
Maria Röske
wpd Scandinavia AB
[email protected]
08-501 091 52
4
1
BAKGRUND
wpd Scandinavia AB planerar för en vindkraftsanläggning cirka åtta kilometer norr om Jörn, ca
55 km nordväst om Skellefteå, i Skellefteå kommun, Västerbottens län. Anläggningen består av
maximalt sex vindkraftverk med en total maximal uteffekt av 21 MW. Markägare är Sveaskog.
wpd Scandinavia avser att söka bygglov för vindkraftsanläggningen enligt Plan- och bygglagen
hos Skellefteå kommun. En Miljöanmälan kommer också att lämnas in till Miljönämnden i
Skellefteå kommun enligt Miljöbalken. Detta dokument är ett utkast till projektbeskrivning och
redogör för projektet och miljön i området.
1.1
PRESENTATION AV BOLAGET
Projektet att etablera en vindkraftspark vid Aldermyrberget norr om Jörn, ”Vindkraftspark
Aldermyrberget”, drivs av wpd Scandinavia AB (wind project development) genom projektbolaget wpd Onshore Aldermyrberget AB.
wpd Scandinavia AB är ett helägt dotterbolag inom wpd koncernen – en av Europas ledande
vindkraftsaktörer med lång erfarenhet av förnyelsebara energiprojekt.
5
wpd Scandinavia arbetar för närvarande med
projektering och utveckling av ett flertal vindkraftprojekt, bland annat onshoreprojekten
Tandsjö, Hittsjön och Tallträskliden samt
offshoreprojekten Storgrundet och
Finngrunden.
wpd har erfarenhet av utveckling, byggnation,
finansiering och drift av fler än 1 600 vindkraftverk, framförallt i Europa och Asien, med en
sammanlagd kapacitet av över 2 000 MW. Vi är
idag cirka 600 medarbetare i 20 olika länder.
År 2006 fick wpd utmärkelsen ”Ernst & Young
Global Renewable Award 2006” för sina
framgångsrika vindkraftsprojekt världen över.
E
E
Exempel på wpd:s projekt 2011
1.2
VARFÖR VINDKRAFT
Vinden är oändlig och kan användas som energikälla. Den är gratis, skapar inga föroreningar och
kräver inga bränsletransporter. Vindkraftens miljöpåverkan är liten. Dessutom kan vindkraftverk lätt tas bort efter avslutad drift varpå marken kan återställas.
Vindkraft är en inhemsk energikälla som kan göra Sverige och Europa mindre beroende av
importerade bränslen som olja, kol och naturgas. Inom en snar framtid förväntas en ny
generation elbilar och elhybridbilar att finnas på marknaden vilket gör att ren el från vindkraft
kan bli en del av lösningen även för transportsektorn.
Regeringens mål för förnybar el är en ökning med 25 TWh till år 2020 jämfört med 2002 års
nivå. Av detta uppskattas vindkraften behöva bidra med cirka 10-15 TWh.
Vindkraften i Sverige producerade 2010 ca 3,5 TWh el vilket motsvarar cirka 3 % av
elkonsumtionen. Det kan jämföras med Danmark som får cirka 20 % av sin el från vindkraft.
Utbyggnaden av vindkraft i Sverige har ökat något de senaste åren och uppgick under 2010 till
cirka 600 MW, medan flera EU-länder bygger mer än 2 000 MW årligen.
Livscykelanalyser visar att energiåtgången för tillverkning, transport, byggande, drift och
rivning av ett vindkraftverk motsvarar mindre än en procent av dess energiproduktion under
dess livslängd. Detta innebär att ett modernt vindkraftverk placerat i ett bra vindläge har
producerat lika mycket energi som det går åt för dess tillverkning redan efter några få månaders
drift.
6
Vindkraftsutbyggnad går i linje med miljöbalkens intentioner där hushållning med ändliga
naturresurser betonas. Enligt 2 kapitlet 5 § miljöbalken ska ny elproduktion i huvudsak baseras
på inhemska och förnybara energikällor. Då vindkraft används som energikälla uppfylls direkt
eller indirekt de flesta av de 15 nationella miljökvalitetsmålen, exempelvis Begränsad
klimatpåverkan, Frisk luft och Bara naturlig försurning.
Vindkraft passar bra in i det nordiska kraftsystemet där det finns gott om vattenkraft som kan
reglera produktionen efter behovet av elproduktion. Forskning från KTH visar att det är tekniskt
möjligt att integrera stora mängder vindkraft i det svenska elsystemet och balansera
variationerna med befintlig vattenkraft. Upp till 30 TWh vindkraft per år har studerats. 1
Om man bortser från skatter, avgifter och bidrag är produktionskostnaden för el från nyanlagda
vindkraftverk på land ungefär lika stor som för el från nyanlagda anläggningar för kolkondens,
storskalig biokraftvärme och storskalig gasturbinkraftvärme. Ett vattenkraftverk som har
arbetat i 40 år och har hunnit tjäna in vad det en gång kostade att bygga, kan naturligtvis
producera el billigare än ett helt nybyggt vindkraftverk.
För att uppnå målen för utbyggnad av ny inhemsk förnybar elproduktion har regeringen inrättat
det s.k. elcertifikatsystemet. Systemet är delvis marknadsbaserat vilket innebär att de
produktionsanläggningar som är mest kostnadseffektiva kommer att byggas först, om systemet
fungerar som det är avsett. Kostnaden för stödet fördelas på alla elkunder, förutom elintensiv
industri som är undantaget.
Genom vindkraftsutbyggnaden kommer elmarknaden att få ett ökat utbud av elproduktion.
Vindkraft på elmarknaden gör att produktionen av dyrare kolbaserad elkraft minskar och då
kommer elkundernas pris följaktligen att sjunka. Hur mycket lägre det blir beror på hur det
totala utbudet och den totala efterfrågan utvecklas.
1.3
SKICKADE REMISSER
För att initialt kunna bedöma områdets lämplighet har wpd skickat remisser till LFV (flyg),
försvaret, TV- och telebolag. I ett bygglovsärende ligger det dock formellt på kommunen att
skicka remisser när ärendet inkommit.
1
Mikael Amelin. Kungliga Tekniska Högskolan. Oktober 2009.
7
2
LOKALISERING, OMFATTNING OCH UTFORMNING
2.1
OMRÅDETS FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VINDKRAFT
Aldermyrberget ligger i Skellefteå kommun cirka åtta kilometer norr om Jörn och cirka
55 kilometer nordväst om Skellefteå. Jörn är närmaste samhälle, avstånd till närmaste hus är
cirka 1 600 meter. Området utgörs av ett skogsområde där det bedrivs skogsbruk och är utpekat
av Energimyndigheten som riksintresse för Vindbruk. Arrendeområdet är cirka 396 hektar och
projektområdets storlek utgör totalt cirka 396 hektar.
Enligt vindberäkning utförd vid Uppsala universitet (MIUU, 72 meters höjd) är årsmedelvinden i
området cirka 6,7 meter per sekund. Enligt beräkningar utförda på uppdrag av wpd är årsmedelvinden cirka 7,0 meter per sekund på 100 meters höjd vid de planerade platserna. Att
platsen ligger på en hög och fri kulle ger också en indikation på att medelvinden bör vara
tillräckligt bra för en etablering. En mätmast planeras sättas upp under våren/sommaren 2011
för att få mer exakta uppgifter om vinden på sajten.
2.2
PLANFÖRHÅLLANDEN
Ingen Detaljplan eller Områdesbestämmelser finns för området. Kommunen arbetar dock i
dagsläget med en översiktsplan för vindkraft.
Den planerade vindkraftsparken ligger inom ett riksintresseområde för vindbruk (3 kap 8 § MB).
I området där vindkraftsparken planeras finns i övrigt inga riksintressen eller reservat. 2
2.3
OMFATTNING OCH UTFORMNING
2.3.1
Antal vindkraftverk och placering
Antalet vindkraftverk och deras placering baseras bland annat på följande variabler:
•
•
2
Rotordiameterns storlek
Vindkraftverk i parker bör placeras med ett visst antal rotordiametrars avstånd mellan
verken för att de inte ska skapa lä och turbulens för varandra. En större rotor innebär
därför att det behövs ett större avstånd och därmed att färre vindkraftverk ryms på en
given yta. Färre stora vindkraftverk producerar dock som regel mer elektricitet än flera
små vindkraftverk på samma yta. Större vindkraftverk har också en långsammare gång
(rotation) vilket kan upplevas som mer harmoniskt.
Parkens verkningsgrad
Avståndet mellan vindkraftverken bör vara minst 400 meter för att vindkraftsparken ska
få en god verkningsgrad. Teoretiskt vore det möjligt att placera dem tätare men då skulle
För information om olika värden i vindkraftsparkens närområde, se kapitel 5.
8
•
•
•
produktionen sjunka och slitaget på vindkraftverken bli större.
Avstånd till fastigheter
Vindkraftverken bör placeras med ett visst avstånd till fastigheter för att minimera
olägenheter till följd av visuell upplevelse, ljud och skuggor. Vindkraftverken har samma
ljudkrav på sig som industrianläggningar, vilket normalt är högst 40 dB(A) invid fasaden
nattetid 3.
Vindförhållandena
Förutom att verken bör placeras där det blåser som bäst (den genomsnittliga
vindhastigheten kan variera relativt mycket inom ett vindparksområde) måste
placeringen ske med hänsyn till turbulensen i området. Dessutom måste hänsyn tas till
den vanligaste förekommande vindriktningen.
Områdesspecifika förhållanden
Detta kan till exempel vara markens beskaffenhet och förekomst av skyddade habitat,
arter eller fornlämningar.
Utifrån ovan anförda variabler har wpd tagit fram en parklayout med sex vindkraftverk.
Avstånden mellan vindkraftverken är mellan 400 och 500 meter.
Preliminär parklayout
3
Naturvårdsverkets Externt industribuller– Allmänna råd (RR1978:5)
9
2.3.2 Typ av vindkraftverk
wpd:s planer baseras på ett vindkraftverk med en
uteffekt om 2–4 MW. Vindkraftverket till höger är
ett exempel på den typ av vindkraftverk wpd
avser att använda. Maximal totalhöjd kommer att
bli 150 meter.
Det är i detta skede inte är möjligt att avgöra
vilken typ av vindkraftverk eller vilken navhöjd
som är mest lämplig för platsen. Beräkningar av
ljud och skuggor samt visualiseringar har
genomförts med N100, 100 meters navhöjd, som
exempel.
Enligt våra tidiga beräkningar är medelvindhastigheten cirka 7 meter per sekund på 100
meters höjd.
Ett alternativ med sex stycken 2 MW
vindkraftverk skulle ge en årsproduktion på cirka
36 GWh eller 36 miljoner kWh vilket skulle räcka
för att försörja drygt 12 000 personer med
hushållsel 4.
4
Elanvändningen för hushållsändamål är i Sverige ca 27 TWh, 27 TWh/ 9 miljoner invånare = 3 000 kWh/person.
10
3
3.1
TEKNISK BESKRIVNING AV PROJEKTET
ANLÄGGNINGSSKEDET
Närområdet hyser en del befintliga vägar. Dessa kommer att förstärkas och användas i så stor
utsträckning som möjligt. Anläggande av ny väg är dock nödvändigt för att kunna installera
vindkraftverken samt för att möjliggöra transporter vid service under anläggningens drift och
vid dess avveckling. Vägarna dimensioneras och underhålls löpande för att klara den varierande
påverkan som sker vid anläggningens installation, drift och avveckling.
Förslag till vägdragning
De fundament som planeras användas är så kallade gravitationsfundament. En cirka 20 meter
bred cirkulär grop grävs och förbereds för att skapa en stark och stabil bäryta. I botten på
gropen kommer en 0,5-1 meters grusbädd läggas och på den gjuts en 2,5-3 meter tjock
betongplatta. Den nedersta delen av vindkraftverkets torn, ingjutningssektionen, förankras i
armeringen och gjuts fast i fundamentet. På fundamentet läggs sedan gruslast och uppgrävda
11
massor återplaceras över plattan som jordtäckning. Fundamenten till vindkraftverken
iordningställs senast cirka fem veckor innan vindkraftaggregaten levereras.
Exempel på konstruktion av fundament, foto wpd
Montering av vindkraftverken sker med en större mobilkran och en mindre hjälpkran. Tornet
lyfts på plats i olika sektioner och därefter lyfts maskinhus och rotor på plats. Montering av ett
verk tar normalt någon vecka och aggregaten kan efter genomfört kontrollprogram kopplas till
elnätet och tas i drift.
Utöver platsen för själva vindkraftverken kommer andra ytor temporärt att behöva tas i
anspråk. Detta gäller till exempel ytor för montering av vindkraftverken och uppställningsplatser för kranar, byggbaracker, fordon, servicebyggnader med mera.
Montering av vindkraftverk, foto wpd
12
3.2
DRIFTSKEDET
Vindkraftverken fungerar automatiserat och producerar energi när det blåser cirka 4-25 meter
per sekund. Blåser det mer än 25 meter per sekund ändras rotorbladens lutning till noll grader
och verket stannar tills vinden minskar. Maximal produktion nås redan vid cirka 13 meter per
sekund. Man brukar räkna med att det blåser tillräckligt för att ett vindkraftverk ska producera
el drygt 6 000 av årets 8 760 timmar, alltså cirka 80 % av tiden.
Vindkraftverken kommer att kontrolleras från en driftcentral. Verkens kontrollsystem
identifierar problem tidigt och avger felmeddelanden. Genom konstant övervakning ska fel
kunna avhjälpas tidigt innan stora skador uppkommer.
Under driftskedet sker transporter till och från vindkraftverken med lättare fordon vanligtvis
någon eller ett par gånger i månaden. Under det första halvårets inkörningsperiod sker dock i
regel täta besök. Serviceintervallet är vanligtvis sex månader. Vid större reparationer krävs
mobilkran eller andra tyngre fordon.
3.2.1 Ljud
Vindkraftverk kan alstra två typer av ljud; mekaniskt och aerodynamiskt. Det mekaniska ljudet
är ”metalliskt” och kommer från pumpar och fläktsystem och i förekommande fall växellåda. I
moderna vindkraftverk har man nästan lyckats eliminera det mekaniska ljudet. Detta har skett
genom isolering av maskinhuset och genom att montera växellådan elastiskt. Det aerodynamiska
ljudet är ”schwichande” och kommer från turbinbladen.
Beräkningar har utförts på hur ljudet från vindkraftverken kommer att breda ut sig. Resultatet
från ljudberäkningen redovisas på nästa sida.
Beräkningen baseras på ljudemission från rotornavet. Ljudemissionen mäts när det blåser cirka
8 m/s på 10 meters höjd, enligt internationell standard. Vid högre vindstyrkor maskeras ljudet
ofta av bakgrundsljudet från vindbrus, lövprassel och annat. När vindkraftverket uppnått full
effekt ökar inte ljudet ytterligare även om vindhastigheten ökar.
Ljudberäkningen anger också ett värsta fall (”worst case”) så till vida att ingen hänsyn tas till
markdämpning eller till skog som kan absorbera ljudet och beräkningen sker utifrån antagandet
att det alltid blåser från vindkraftverken mot det ljudkänsliga området. Riktvärdet 40 dB(A)
överskrids enligt beräkningen inte vid någon bostad eller fritidshus.
Vindkraftverk kan även alstra infraljud och ultraljud. Infraljud och ultraljud från vindkraftverk
uppnår dock aldrig hörbara eller kännbara nivåer.
13
Beräknad ljudutbredning från vindkraftsparken, Nordex N100, 100 meters navhöjd, källjud 106
dB(A)
14
3.2.2 Skuggor
Vindkraftverk skapar under vissa förutsättningar roterande skuggor. Beräkningar av teoretiskt
maximalt antal skuggtimmar har genomförts. Vid dessa beräkningar antas det att himlen alltid
är molnfri, att vindkraftverket står på en öppen yta i 90 graders vinkel mot solen och att verket
alltid går (dvs även här en så kallad ”worst case-beräkning”). Resultatet från skuggberäkningen
redovisas nedan. Det rekommenderade värdet maximalt 30 timmar per år och 30 minuter per
dag överskrids inte vid någon bostad eller något fritidshus.
Teoretiskt maximalt antal skuggtimmar, Nordex N100, 100 meters navhöjd
15
I enlighet med Luftfartsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om markering av byggnader,
master och andra föremål, kommer vindkraftverken markeras med medelintensivt rött ljus
under skymning, gryning och mörker. Blinkande ljus krävs på de yttre vindkraftverken i parken
och fast ljus på de övriga verken. De blinkande ljusen synkroniseras så att de blinkar samtidigt. 5
Vindkraftverken kommer att kontrolleras från en central driftcentral på distans via telecom.
Verkens kontrollsystem identifierar problem tidigt och avger felmeddelanden. Genom konstant
övervakning ska fel kunna avhjälpas tidigt innan större skador uppkommer.
Under driftskedet sker transporter till och från vindkraftverken med lättare fordon någon eller
ett par gånger i månaden. Under det första halvårets inkörningsperiod sker dock i regel täta
besök. Serviceintervallet är vanligtvis ett servicebesök per verk var sjätte månad. Vid större
reparationer krävs mobilkran eller andra tyngre fordon.
3.3
AVVECKLINGSSKEDET
Efter avslutad drift, cirka 25 år, demonteras vindkraftverken och transporteras bort från platsen.
Liksom monteringen utförs demonteringen med mobilkran. Delar från kraftverken återvinns
som industriskrot genom smältning eller nedmalning. Det finns även en marknad för begagnade
vindkraftverk och enskilda delar.
5
Se LFS 2008:47.
16
4
ELANSLUTNING
Elanslutningen kommer att utföras av ett separat bolag och separata tillstånd för linjekoncession
kommer vid behov att sökas härför.
Den elektricitet som produceras vid vindkraftsparken ska på ett tillförlitligt sätt kunna matas in i
kraftnätet. Vid placering av anslutningskabeln är ambitionen att finna sträckningar som ger
minst påverkan på berörda fastigheter, miljö med mera. I detta fall planeras en luftledning dras
till befintlig kraftledningsgata, längs med befintlig kraftledning fram till befintlig
transformatorstation söder om Jörn, se bilden nedan. Ledningen beräknas bli cirka 12 kilometer
lång.
Möjlig anslutningspunkt till elnätet
17
5
5.1
OMRÅDESBESKRIVNING
OMRÅDETS ANVÄNDNING OCH KARAKTÄR
Etableringsområdet ligger i ett skogsområde. Runtomkring området finns byar, exempelvis
Storträsk, Jörn och Österjörn. I området bedrivs skogsbruk och rennäring. Berörd sameby är
Mausjaure sameby (Gränsbestämt område, Vinterårstidsland) Vindkraftsparken ligger delvis i
ett så kallat Uppsamlingsområde. Enligt uppgift från Mausjaure sameby har även Svaipa sameby
nyttjat Aldermyrberget vid olika tillfällen, även om området formellt tillhör Mausjaure sameby.
Mausjaure sameby är en skogssameby som har sina åretruntmarker i Arvidsjaurs kommun.
Samebyns totala område uppgår till 3 621 km2 (362 100 hektar). Samebyn har tre
renskötselföretag och sammantaget har de ca 3 000 renar (högsta tillåtna antal djur i
vinterhjorden är 3 500). I den planerade vindkraftsparkens närområde finns områden av
riksintresse för rennäringen. Det närmaste området av riksintresse ligger mindre än en
kilometer sydväst om vindkraftsparken.
Översiktskarta rennäringen
5.2
NATURVÄRDEN
I området där vindkraftsparken planeras finns inga riksintressen eller reservat med avseende på
naturvärden.
Cirka fem kilometer sydväst och tio kilometer nordost om området finns områden som är
klassade som riksintresse Naturvård. De höga naturvärdena i området sydväst om den
18
planerade vindkraftsparken betingas dels av de särpräglade terrängformerna, dels av de stora
opåverkade myrvidderna med sitt rika växt- och djurliv. Området nordöst om vindkraftsparken
är av riksintresse för sitt geovetenskapliga värde då det omfattar en del av en dalgång som
bildades före den senaste istiden, mellan Ålsån i nordväst och Degervattnet i sydost.
Cirka åtta kilometer sydväst om området finns även ett område av riksintresse för värdefulla
ämnen och material.
Samtliga angivna områden finns angivna på kartan nedan.
Översiktskarta intresseområden
Enligt en inventering utförd av Sveaskog finns det ett område med nyckelbiotoper direkt
nordost om den planerade vindkraftsparken, se kartan på nästa sida. Gul färg, NV-OkL, är vad
Sveaskog kallar naturvårdslokaler som de har hög ambition att bevara. I det område som är
aktuellt för vindkraftsparken har inga nyckelbiotoper hittats.
19
Resultat av inventering, Sveaskog
Under våren 2011 görs en markstudie på uppdrag av wpd för att identifiera eventuella
naturvärden.
5.3
KULTURMILJÖ OCH ARKEOLOGI
5.4
ROVFÅGEL
Det finns inga kända områden av värde för kulturmiljön eller arkeologi i eller i anslutning till den
planerade vindkraftsparken. En studie med syfte att identifiera värden för kulturmiljön utförs på
uppdrag av wpd under våren 2011.
Det finns inga kända häckningsplatser för örn i anslutning till projekteringsområdet. En studie
av förekomst av Berguv och Kungsörn i området genomfördes under mars-april 2011 på
uppdrag av wpd och då observerades inte heller några häckningsplatser.
20
6
6.1
FÖRUTSEDD MILJÖPÅVERKAN
PÅVERKAN PÅ MÄNNISKOR
6.1.1 Visuell påverkan
Påverkan på landskapsbilden är oundviklig vid vindkraftetableringar eftersom vindkraftverken
måste placeras på öppna ytor, höjder eller vara så höga att det kan utnyttja tillräckligt goda vindförhållanden. Hur den förändrade landskapsbilden upplevs varierar beroende på var i
landskapet man står och, eftersom upplevelsen är subjektiv, vem som tillfrågas.
Havsnäs Vindkraftspark, foto wpd
Landskapet kring området där vindkraftsparken planeras är kuperat och till stor del täckt av
skog vilket gör att vindkraftverken från många håll kommer att skymmas helt eller delvis.
Vindkraftsparken kommer dock att synas väl från sjöstränder, myrar, kalhyggen och andra
öppna platser i närområdet samt från höga platser. Landskapet innehåller i övrigt inga höga
byggnader och på de platser vindkraftverken syns kommer förändringen av landskapsbilden
därför vara tydlig.
Fotomontage har tagits fram för att ge en bild av hur etableringen kan komma att se ut från olika
platser. Tre av dessa visas nedan. Den första bilden visar de foto-positioner som använts för
fotomontagen.
21
22
Från Långnästräsk
Från Långnästräsk, samma bild men med ringar runt vindkraftverken för ökad synlighet
23
Från Storträsk
Från närmaste asfalterade vägen (öster om parken)
24
6.1.2 Ljud
Under anläggnings- och avvecklingsarbetet kommer en ökad trafik i området och de maskiner
som används att skapa buller som kan vara störande under en begränsad tid.
Under driftskedet kommer ljud uppkomma från vindkraftverken och de servicefordon som
trafikerar området. Ljudet från vindkraftverken beräknas understiga 40,0 dB(A) vid närmast
belägna hus, när det blåser åtta meter per sekund på tio meters höjd (se avsnitt 3.2.1 ovan) och
därmed följs de rekommenderade riktvärdena.
Källa: Naturvårdsverket, rapport 5444. Kartläggning av bullerfria områden.
6.1.3 Skuggor
Vindkraftverk skapar under vissa förutsättningar roterande skuggor som kan vara besvärande.
Vad avser begränsningsvärde för skuggtid finns inga fasta riktvärden för skuggeffekter från
vindkraftverk att utgå ifrån. I praxis har dock framarbetats en rekommendation som innebär att
den teoretiskt maximala skuggtiden för störningskänslig bebyggelse inte bör överstiga
30 timmar per år och att den faktiska skuggtiden inte bör överstiga åtta timmar per år eller
30 minuter per dag.
wpd har utfört skuggberäkningar av den teoretiska skuggtiden för den planerade vindkraftsanläggningen, se avsnitt 3.2.2. Vid beräkningen av den teoretiska skuggtiden antas att solen
skiner från morgon till kväll från en molnfri himmel 365 dagar per år och att rotorbladen alltid
roterar i den vinkel som ger störst skuggpåverkan på bakomliggande bostadshus. Hänsyn tas
inte heller till några skymmande effekter, såsom till vegetation eller andra byggnader.
Beräkningarna visar att ovan nämnda rekommendationer kommer att innehållas och påverkan
på grund av skuggor förväntas bli liten.
6.1.4 Friluftsliv
Normalt finns inga avspärrningar runt en vindkraftsanläggning. Friluftsaktiviteter såsom jakt
eller svamp- och bärplockning eller möjligheten till vandring med mera inom området begränsas
inte av en vindkraftsetablering.
6.1.5 Risker
Is och snö kan vid speciella väderleksförhållanden falla ner i närheten av verken. I ett EUforskningsprogram (WECO) om vindkraftsproduktion i kallt klimat har ett riskavstånd tagits
fram för is-kast 6. Beräkningsmetoden ger ett högsta riskavstånd på cirka 350 meter vid en
maximal vindhastighet på 25 meter per sekund.
6
Svenska erfarenheter av vindkraft i kallt klimat – nedisning, iskast och avisning”, Elforsk rapport 04:13.
25
Ingen bebyggelse finns inom ett sådant avstånd från de planerade vindkraftverken, varför risken
för skador till följd av haveri, isbildning et cetera bedöms vara liten. För att minimera risken för
skador planeras varningsskyltar att sättas upp.
De vindkraftsverk som kommer att användas kommer med största sannolikhet ha någon form av
anti is system för att minimera risken för is-kast.
Vindkraftverken är utrustade med övervakningssystem vilket innebär att vindkraftverken
stoppas om exempelvis temperaturen i maskinen blir för hög. Vid extrema vindar stoppas
verken automatiskt för att undvika alltför stora påfrestningar. Varje vindkraftverk är utrustat
med åskledare ansluten till jord.
6.2
PÅVERKAN PÅ RENNÄRINGEN
6.3
VÄXTLIGHET/NATURVÄRDEN
Det finns få undersökningar om huruvida vindkraftverk kan störa renar. De undersökningar som
gjorts 7 visar inte någon negativ effekt för renar. En viss osäkerhet kan dock ligga i resultaten
eftersom undersökningarna inte med säkerhet går att överföra till naturliga förhållanden för
renar, samt att man inte tagit hänsyn till hela flockars beteende vid studierna. Erfarenheter från
ett flertal samebyar visar att renarna inte verkar störas av själva vindkraftverken 8. Det finns
dock risk för att renarna kan komma att störas under byggfasen om de befinner sig i
närområdet. Annars är sannolikt ökad mänsklig aktivitet i området samt förekomst av nya vägar
och ledningsgator det största störningsmomentet för renarna. Det är också det som Mausjaure
sameby uttryckt sin oro över vid ett första möte. Fler samtal kommer att föras med berörd
sameby med syfte att om möjligt minimera påverkan på rennäringen och komma överens om
ekonomisk kompensation.
Påverkan på flora beräknas ske lokalt under anläggningsarbetet av vindkraftsparken och vid
byggnation av eventuella tillfartsvägar. Även under rivningsarbetet av vindkraftverken
förväntas floran påverkas lokalt. Växtligheten förväntas återkomma när arbetena väl är
avslutade.
Den fortsatta planeringen av parklayout, uppställningsplatser, väg- och kabeldragning kommer
att ske med hänsyn till eventuella känsliga områden.
6.4
FÅGEL
Studier beträffande risker för fåglar förknippade med vindkraft har visat att risken för påverkan
är liten9. Idag sker normalt cirka 0-10 kollisioner per vindkraftverk och år och medianen för alla
fågelarter är 2,3 kollisioner per vindkraftverk och år. Detta motsvarar cirka 2 000 fåglar per i
Sverige och kan jämföras med att minst 6-7 miljoner fåglar dör i Sverige per år i trafiken. De
arter som löper störst risk att kollidera är rovfåglar, måsar, tärnor, hönsfåglar, seglare och
svalor. Idag är vindkraft inget problem för någon fågelpopulation men vissa arter kan möjligtvis
7 Vindkraft och Renar. En studie med bilder från Rodovålen. Arivind AB, 1999. Flydal & Reimers. 2002
8 Konsekvenser av vindkraft för rennäringen i Jämtlands Län – En pilotstudie. Madeliene Larsson.
9 Vindvals lägesrapport Nu vet vi det här! Vindkraftens miljöpåverkan – resultat från forskning 2005-2009 inom Vindval.
2010. Rapport 8469.
26
komma att påverkas lokalt om man inte tar hänsyn till viktiga fågelområden vid val av
lokalisering. De arter som löper störst risk att påverkas av vindkraft är de som har hög årlig
överlevnad och låg reproduktionstakt, till exempel Kungsörn och Havsörn, och som häckar inom
eller i närheten av en vindkraftspark. Idag räknar man med 0,07-0,14 döda rovfåglar/vkv/år i
Sverige men detta inkluderar då flera platser där ingen hänsyn tagits till häckande rovfåglar vid
lokaliseringen.
Fåglarna verkar inte undvika att rasta på platser där vindkraftverk står. En del häckande fåglar
använder fortfarande områden nära vindkraftverk som häckningsplats, även om störningskänsligheten varierar beroende på fågelart 10. Det vanligaste för de arter som undviker vindkraft
är ett avstånd på cirka 100 meter men för vissa arter har störningseffekten observerats på upp
till 800 meter från vindkraftverken. I regel är habitatförstöring inget problem för landbaserad
vindkraft, såvida inte lokaliseringen sker inom fågelskyddsområde.
6.5
FLADDERMÖSS
När det gäller kollisioner har undersökningar visat att fladdermöss kan kollidera med
vindkraftverk men att risken i regel är liten förutsatt att vindkraftverken inte är lokaliserade i
områden med hög täthet av flygande fladdermöss. Det är vid svaga vindar och vackert väder när
insekter samlas kring vindkraftverk som fladdermöss lockas att jaga högre upp i höjd med
rotorbladen och risken för kollision förhöjs.
Riskerna är som störst under koloniperioden (juni-juli) och migrationsperioden (slutet av
augusti-september). Risken är även högre om verken placerats som flaskhalsar i landskapet, då
avståndet mellan vindkraftverken är mycket litet eller då fladdermössen födosöker i den
omedelbara närheten. De områden som kan vara av intresse är främst våtmarkspartierna och
åar som kan fungera som transportsträckor.
I norra delarna av Sveriges inland är endast ett fåtal fladdermusarter påträffade. I de inre
delarna av Gävleborgs och Jämtlands län förekommer nordisk fladdermus, vattenfladdermus och
mustasch/brandts fladdermus, samt möjligen fransfladdermus. Längre norrut minskar antalet
arter ytterligare och i nordligaste Norrland är endast nordisk fladdermus påträffad. Längs
kusten kan dock artantalet fläckvis vara större. Nordisk fladdermus och vattenfladdermus tillhör
Sveriges vanligaste arter. Brandts fladdermus är också en vanligt förekommande art i norra
Sverige men är svår att särskilja från mustaschfladdermus, som tycks ha en nordgräns i höjd
med norra Gävleborgs län. Fransfladdermus är klassad som sårbar (VU) i den Svenska rödlistan
från 2010, men förekommer endast sporadiskt norr om Gävleborgs län.
wpd kommer att undersöka vilken befintlig kunskap som finns angående fladdermöss i aktuellt
området. Förekomsten av fladdermus i området väntas dock vara begränsad.
10 Naturvårdsverket 2004. Effekter av störningar på fågel.
27
6.6
KULTURMILJÖ OCH ARKEOLOGI
6.7
HUSHÅLLNING MED RESURSER
Om värden för kulturmiljön eller arkeologi skulle påträffas under projekteringen kommer wpd
följa de regelverk som finns beträffande detta. Till exempel ska då Länsstyrelsen kontaktas 11.
Enligt Miljöbalken ska mark- och vattenområden användas för det eller de ändamål för vilket de
är bäst lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Användningen
av förnyelsebara material och energi ska främjas.
I området bedrivs idag skogsbruk och rennäring. Endast en begränsad areal kommer att upptas
av nya vägar och uppställningsplatser, mindre än två procent av det totala området. I övrigt
begränsar inte en vindkraftetablering möjligheten att bedriva fortsatt skogsbruk. På vilket sätt
rennäringen påverkas kommer att diskuteras med företrädare för berörda samebyar.
Vindkraft utgör en förnybar energikälla som främst ersätter el producerad med fossila bränslen i
det Nordiska kraftsystemet. Kostnaden för produktion av el med vindkraftverk avgörs till största
del av vilka vindförhållanden som råder på platsen och en skillnad i årsmedelvind på 0,1 meter
per sekund ger signifikanta skillnader i produktionskostnaden. För att hålla kostnaden för
produktion av el från vindkraft så låg som möjligt och därmed erhålla ett stabilt el- och
elcertifikatpris för konsumenter och industrier är det av samhällsekonomiskt intresse att
vindkraftsanläggningar tillåts lokaliseras på platser där det råder goda vindförhållanden.
Om vindkraftsanläggningen inte byggs innebär det en förlust av den beräknade elproduktionen
om 36 GWh per år, med tillhörande konsekvenser för miljön. Om vindkraftsparken inte byggs
skulle även ett flertal regionala och lokala arbetstillfällen gå förlorade.
Den el som produceras av vindkraftverk ersätter idag nästan uteslutande importerad el
producerad av kolkraftverk i Danmark, Tyskland, Polen eller Ryssland. Den importerade elen
bidrar till växthuseffekten genom sina stora koldioxidutsläpp och orsakar även försurning av
mark och vatten.
Den förväntade produktionen från vindkraftsparken skulle räcka för att reducera utsläppen av
koldioxid från kondenskolkraftverk med 36 000 ton årligen, en reducering som skulle utebli om
projektet inte genomförs 12. Detta motsvarar koldioxidutsläpp från drygt 20 miljoner mil
bilkörning 13.
11 Det är förbjudet att utan tillstånd rubba, ta bort, gräva ut, täcka över eller på annat sätt skada en fast fornlämning. Om
en fornlämning påträffas under grävning eller annat arbete, ska arbetet omedelbart avbrytas till den del fornlämningen
berörs. Den som leder arbetet ska omedelbart anmäla förhållandet hos länsstyrelsen. Om byggnationen medför ett ingrepp
i en fast fornlämning krävs tillstånd enligt 2 kap. 12 § kulturminneslagen. Länsstyrelsen får lämna tillstånd endast om
fornlämningen medför hinder eller olägenhet som inte står i proportion till dess betydelse.
12 Treibhausgasemissionen und Vermeidungskosten der nuklearen, fossilen und erneuer-baren Strombereitstellung, ÖkoInstitut e.V, 2007 (beräkningen bygger på att 1 kWh kolkondensgenererad el ger upphov till cirka 1 kilo koldioxidutsläpp).
13 Personbilar nyregistrerade i Sverige år 2006 släpper i genomsnitt ut drygt 1,8 kilo CO2/mil.
28
7
INVESTERINGAR, ARBETSTILLFÄLLEN OCH LOKAL NYTTA
Investeringar i vindkraftverk, vägar och elnät bedöms uppgå till ca 200 miljoner kr för en
vindkraftspark av den här storleken. Huvuddelen av investeringskostnaden består av själva
vindkraftverken, medan cirka 10-20% bedöms bestå av lokal infrastruktur såsom vägar och
elnät.
Lokala arbetstillfällen uppkommer under undersöknings- och byggperioden. För de lokala
arbetsmomenten att bygga fundament, vägar, elledning, transporter etc. behövs ca 5 årsarbetskrafter per MW. För en vindkraftspark på 18 MW (6 stycken 3 MW-vindkraftverk) beräknas
detta ge cirka 90 årsverken.
Under drift finns ett lokalt behov av drift- och underhållspersonal. För service och underhålls
krävs generaliserat 2-3 årsarbetskrafter per 50 MW installerad effekt under en period av 25-30
år.
Totalt i Sverige beräknas vindkraftbranschen ge 6000 - 14000 årsarbeten fram till 2020, om
vindkraften byggs ut i enlighet med Regeringens målsättning. 14
7.1
LOKALT ÄGANDE I VINDKRAFTSPARK ALDERMYRBERGET - VINDKRAFTSANDELAR
Om tillräckligt stort intresse finns lokalt kommer wpd att erbjuda möjligheten att köpa
vindkraftsandelar i ett av vindkraftverken. Försäljningen planeras ske i samarbete med ett
befintligt vindkraftskooperativ som driver vindkraftverket utan vinstintresse. Andelar kommer
att säljas i första hand till närboende, i 2:a hand innevånare och företag i kommunen och i 3:e
hand till angränsande kommuner.
Som andelsägare producerar man i princip sin egen el och minskar därmed de egna
elkostnaderna. Man slipper dyra mellanhänder och får köpa el till ett lågt och stabilt pris.
Dessutom bidrar du till att minska koldioxidutsläppen. Kontakta gärna wpd om du är
intresserad av att veta mer om vindkraftsandelar eller vill anmäla ditt intresse.
7.2
VINDKRAFTSFOND - BYGDEPENG
wpd har beslutat att avsätta medel till en lokal vindkraftsfond från vindkraftspark
Aldermyrberget, så att de som berörs också ska få nytta av anläggningen. Pengarna betalas
förslagsvis till en vindkraftsfond, ur vilken de som bor och verkar i berörda byar kan söka
pengar för projekt som utvecklar bygden.
Ersättning motsvarande 0,5 % av bruttoinkomsten uppskattas för denna park med 6 verk ge
cirka 125 000 kr per år vilket genererar cirka 2,5 miljoner kr på 20 år. 15
14 Jobb i medvind – Vindkraftens sysselsättningseffekter. Svensk Vindenergi 2009.
15 Beräknad produktion 36 000 000 kWh per år, antagen ersättning el och elcertifikat totalt 70 öre/kWh.
29