Transcript Manual till Observationsschema - Mun-H

MANUAL TILL
OROFACIALT
OBSERVATIONSSCHEMA
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
sid
1.
EXTRAORALT 3
2.
TAL 6
3.
INTRAORALT 7
4.
BETTFUNKTION 9
5.
BETTFÖRHÅLLANDEN10
6.
TÄNDER OCH GINGIVA11
7.
PARODONTALT STATUS13
8.
SAMMANFATTNING14
9.
ACCEPT15
EXTRAORALT
Nedsatt stabilitet i nacken
Beskrivning: Uppenbar svårighet eller oförmåga att hålla huvudet upprätt eller att lyfta upp
huvudet.
Vanlig orsak: Svaga, slappa eller spastiska nackmuskler pga neuromuskulär eller neurologisk sjukdom/skada.
Kraniofacial missbildning
CraniosynostoserAchondroplasi
Crouzons syndrom
Aperts syndrom
Pfeiffers syndrom
Saethre Chotzenssyndrom
Craniofrontonasalt syndrom
Carpenters syndrom
Greig Cephalopolysyndactyli syndrom
Antley-Bixlers syndrom
Baller-Gerolds syndrom
Jackson-Weiss’ syndrom
Mandibulofacial dysostos (Treacher Collins syndrom)
Koanalatresi
Total blockering (atresi) eller förträngning (stenos) av bakre näsöppningarna – förbindelsen mellan näsa-svalg. Kan vara benig eller membranös, unilateral eller bilateral. Förekommer ofta tillsammans med små näsborrar.
Vanligt symtom vid CHARGE syndrom
Läpp-, käk- och gomspalt
Diagnoser: Submukös kluven mjuk gom
Subtotalt kluven mjuk gom
Totalt kluven mjuk gom
Kluven uvula
Kluven läpp (/käke) bilateralt eller unilateralt
Kluven mjuk gom med bilateralt kluven läpp eller läpp/käke
Kluven mjuk gom med unilateralt kluven läpp
Kluven mjuk och hård gom med bilateralt kluven läpp eller läpp/käke
Kluven mjuk och hård gom med unilateralt kluven läpp eller läpp/käke
Ansiktsspalt
3
Augusti 2012
Ansiktsasymmetri - skelettal
Beskrivning: Frontal vy. Uppenbara sidoavvikelser med utgångspunkt från ansiktets medel-
linje, speciellt om näsa eller haka devierar åt något håll. Beskriv asymmetrin - riktning och vad som devierar.
Vanlig orsak: Hemifacial mikrosomi och makrosomi, trauma, tumörer, enkelsidig collum
hyperplasi, icke korrigerat korsbett och fibrös dysplasi.
Facialispares
Beskrivning: Förlamning av muskler innerverade av kranialnerv VII, facialisnerven. Svaga muskler på grund av muskelsjukdom skall ej noteras här.
Vid central unilateral pares drabbas endast nedre ansiktshalvan. Den övre ansikts-
halvan är dubbelinnerverad vilket gör att den friska hjärnhalvan kan kompen-
sera för en skada på motsvarande sida. Perifer skada påverkar som regel hela ansiktshalvan men om nervskadan är lokaliserad till någon av fascialisnervens förgreningar förlamas enstaka muskler.
Pseudobulbär pares, som förekommer vid exempelvis cerebral pares, perisylviärt syndrom och förvärvade hjärnskador, är ofta dubbelsidig.
Medfödd perifer bilateral facialispares ses vid Möbius sekvens.
Profil
Normal
Normal = rak till lätt konvex. Detta indikerar en normal relation mellan käkarna.
Noteras bör att upp till pubertala tillväxtspurten (primärt bett och växelbett) har barnen normalt lätt konvex profil – och skall då noteras ”normal”). Notera endast uppenbara avvikelser.
Konvex
Konvex = indikerar ett Class II bett.
Konkav
Konkav = indikerar ett Class III bett.
Mandibelns lutning
Beskrivning: Normal/ökad/minskad lutning Lutningen kan uppskattas kliniskt i förhållande till Frankfurter-horisontalen (öronöppning—nedre begränsningen av ögonhålan). Normal lutning är ca 25 grader. Använd ev en ”gradskiva” att mäta med.
4
Augusti 2012
Öppen mun i vila
Beskrivning: Patienten har för vana att gå med öppen mun. Munnen kan vara helt öppen eller läpparna endast något isär. Den skall vara oftare öppen än stängd för att markering skall göras.
Vanlig orsak: Munandning, t ex pga förstorade adenoider. Slapp (hypoton) eller svag oro
facial muskulatur pga neuromuskulär eller neurologisk sjukdom/skada.
Facialispares. Bettavvikelse
M mentalis hyperaktiv
Beskrivning: Underläppen skjuts upp. Vanligt kompensationsmönster vid inkompetent läpp-
slutning. Kan påverka underkäksframtändernas lutning.
Ansträngd läppslutning
Får anstränga sig att sluta läpparna. Ibland oförmåga att sluta läpparna. Av
vikelser i normal läppslutning, t ex underläpp palatinalt om ök-incisiver.
(Ex stora horisontella överbett, proklinerade incisiver, kort överläpp, stora frontala öppna bett).
Låg tonus i läpparna
Beskrivning: Läppen saknar spänst och är övervägande inaktiv. Undersökning sker både genom observation och genom palpering av läppmusklerna. Vid låg tonus i överläppen är läppen ofta uppdragen, bullig på mitten och tunn på sidorna vilket gör att munnen kan få ett trekantigt eller tältformat utseende. Vid låg tonus i underläppen är det vanligt förekommande att m. mentalis blir hyperak-
tiv för att hjälpa till med läppslutningen. Detta kompensationsmönster bidrar till att underläppen blir utåtroterad och mungiporna neddragna. Läppslut
ningen är dålig och dregling är vanligt förekommande.
Vanlig orsak: Neuromuskulär eller neurologisk sjukdom/skada. Vanligt symtom vid ett flertal genetiska syndrom.
Hög tonus i läpparna
Beskrivning: Läppen är orörlig och spänd. Undersökning sker både genom observation och genom palpering av läppmusklerna. Tonus i läpparna växlar. Markering görs om patienten är övervägande spastisk/spänd.
Vanlig orsak: Spastisk tetraplegi eller annan medfödd eller förvärvad neurologisk sjukdom/
skada. Ovanligt vid diagnoser med genetisk orsak.
5
Augusti 2012
TAL
Talsvårigheter
Vid värdering av talet måste hänsyn tas till ålder. Lämna frågan obesvarad, vid osäkerhet, om barnet är yngre än tre år. Till talsvårigheter räknas även talrytmstörningar som stamning och snabbt tal samt öppen och sluten nasale-
ring. Avvikande röstanvändning bör också noteras och vokala tics (övrigt).
Saknar tal
Markering görs om patienten saknar tal helt eller använder färre än fem talade ord.
Mycket svårförståeligt tal
Patienten försöker uttrycka sig med tal men har mycket svårt att göra sig för-
stådd. Kommunikationen påverkas påtagligt och alternativ kommunikation behöver användas som komplement till talet.
Svårförståeligt tal
Patienten kommunicerar huvudsakligen med tal men missförstånd är vanligt
förekommande.
Något otydligt tal
Avvikelser i talet som inte direkt påverkar förståeligheten.
6
Augusti 2012
INTRAORALT
Avvikelser i form, struktur, rörlighet, tonus mm
Låg tonus i tungan
Beskrivning: En hypoton tunga saknar spänst och känns ”svampig”. Den har en låg placering i munhålan, vilar ej mot gomtaket. Det är vanligt att tungspetsen ligger mellan framtänderna.
Vanlig orsak: Förekommer vid generell muskelhypotoni, muskelsjukdomar och tungpareser.
Hög tonus i tungan
Beskrivning: En hyperton tunga är avsmalnad och hård (”limpformad”) och pressas framåt.
Vanlig orsak: Förekommer vid suprabulbära pareser och är främst associerat med cerebral pares
Nedsatt rörlighet i tungan
Beskrivning: Utveckling av tungans rörlighet enligt Suzanne Evans Morris (1978)
0-6 mån: slick och sugrörelser
6 mån: vertikala (odifferentierade) rörelser. Sidorörelser kan förekomma vid beröring av tungans kanter (tungreflex)
7 mån: Sidorörelser i tungan blir allt vanligare. Hela tungan rör sig i block.
9 mån: Lateralisering av tungan från mitten till sida.
12 mån: Lateralisering från mitten till vardera sidan.
24 mån: Lateralisering från sida till sida över medellinjen.
24 + : Väl utvecklade lateraliseringsrörelser. Tungspetsen kan lyftas.
Extensions-retraktionsrörelser förekommer inte längre i matsituationen.
Vid tre års ålder kan man förvänta sig att barn kan slicka runt läpparna och röra tungan från mungipa till mungipa samt ut och in. Äldre förskolebarn kan utföra rörelserna relativt snabbt och med god precision (Holmberg E. och Berg-
ström A, 1996). Barn under 3 år kan oftast inte medverka till oralmotorisk pröv-
ning. Bedömningen får göras under observation.
7
Augusti 2012
Kort tungfrenulum
Beskrivning: Svårighet att slicka sig runt läpparna. Vid utsträckning av tungan blir tungspetsen hjärtformad.
Klassifikation enligt Lawrence A. Kotlow (1999):
1.
Kliniskt acceptabel, normalt rörelseomfång. Tungspetsen > 16 mm. Mäts från tungfrenulats fäste i tungan till tungspetsen.
2.
Klass I: Mild ankyloglossia: 12 – 16 mm.
3.
Klass II: Måttlig ankyloglossi: 8 – 11 mm.
4.
Klass III: Uttalad ankyloglossi: 3 – 7 mm.
5.
Klass IV: Fullständig ankyloglossi: < 3 mm.
Tungasymmetri
Beskrivning: Notera om uppenbar asymmetri i vila föreligger.
Makroglossi
Beskrivning: Notera om uppenbart stor tunga.
Mikroglossi
Beskrivning: Notera om uppenbart liten tunga.
Högt/smalt gomvalv
Beskrivning: Tillsvidare subjektiv bedömning.
Förstorade tonsiller
Beskrivning: Noteras endast om det också finns symtom eller om tonsillerna möts i medelinjen.
Exempel på symtom: 1. Talet ”grötigt”
2. Sömnapnerelaterad: snarkning, andningsuppehåll mm
3. Sväljsvårigheter
Noteras ej om patienten nyligen haft tonsillit eftersom tonsillerna fortfarande kan vara förstorade och det kan ta ett par månader innan de återgått till normal storlek. Den lymfoida vävnaden tillväxer i storlek från födelsen för att nå sin topp vid ca 10-11 års ålder. Därefter sker en gradvis tillbakagång.
Hypersensibilitet
Beskrivning: Grov skattning. Markering görs när patienten överreagerar för beröring i
ansikte eller mun.
Vanlig orsak Neurologisk sjukdom/skada. Intraoral understimulering i samband med långvarig sondmatning.
8
Augusti 2012
BETTFUNKTION
Nedsatt gapförmåga
Beskrivning: Maximalt incisalavstånd + vertikal överbitning. Normalt palperas både rota-
tion och translation med en extraoral palpation av käklederna. Patienten ska kunna röra underkäken vid öppning, laterotrusion vä/hö samt protrusion.
Referensvärde: för barn 3-10 år < 30 mm, från 11 år < 40 mm.
Vanlig orsak: Svårighet med underkäkens rörlighet beroende på nedsatt funktion i muskler och/eller käkleder medförande begänsning av underkäkens rörelse. Kan före-
komma vid neuromuskulära och reumatiska sjukdomar.
Överrörlig käkled
Beskrivning: Dålig stabilitet och funktion i käkleden. Spontana luxationer av en eller båda käklederna är vanligt.
Vanlig orsak: Vanligt vid Marfan syndrom, Ehlers-Danlos syndrom och Down syndrom.
Låg tonus i tuggmuskulaturen
Beskrivning: Muskulaturen är ofta tunn och svag vid palpation. Öppen mun, slapp käke i vila.
Vanlig orsak: Cerebrala/neurologiska skador och vid vissa sjukdomstillstånd som ger muskel-
svaghet.
Hög tonus i tuggmuskulaturen
Beskrivning: Spänd, ibland spastisk tuggmuskulatur (trismus). Kan vara förenat med tonisk bitreflex eller någon form av hyperfunktion.
Vanlig orsak: Neurologisk skada som t ex vid cerebral pares eller förvärvad hjärnskada.
9
Augusti 2012
BETTFÖRHÅLLANDEN
Neutralbett
Postnormalt bett
Prenormalt bett
Kant-i-kant bitning
Frontal invertering
Beskrivning: Med eller utan tvångsförning?
Vertikal överbitning
Beskrivning: Mätes i mm.
Horisontell överbitning
Beskrivning: Mätes i mm.
Djupt bett med gingival kontakt
Öppet bett enbart frontalt
Beskrivning: Mätes i mm (vid fullt erupterade incisiver).
Öppet bett enbart lateralt
Beskrivning: OBS! ej tänder i infraocklusion eller erupterande tänder
Öppet bett lateralt endast kontakt molarpartiet
Förväntad platsbrist
Beskrivning: Beroende på ålder. Viss trångställning i fronten är normalt i växelbettet. I växel-
bettet ta hänsyn till t ex mesialvandrade 6:or.
Trångställning
Beskrivning: Mer än 2 mm trångställning i ett segment (front eller sida). Ange vilken region.
Frontal oregelbundenhet.
Glesställning
Beskrivning: Beroende på ålder. Viss glesställning i mjölktandsbettet är normalt.
Hyperplastiskt alveolarutskott
10
Augusti 2012
TÄNDER OCH GINGIVA
Emaljförändring, hypoplasi
Beskrivning: Makroskopiskt iakttagbar defekt i emaljens yta. Reduktion av emaljens tjocklek där kanterna är avrundade med distinkta begränsningar. Pits, horisontella/verti-
kala insnörningar eller fåror. Ej emaljkollaps eller tandslitage.
Emaljförändring, hypomineralisation
Beskrivning: Emalj med lägre mineraliseringsgrad. Ytskiktet kan vara normalt, matt eller uppvisa substansförlust. Exempel: opacitet med intakt ytskikt; hypomineralisa-
tion med matt yta – fluoros, lindrig form av hypomineraliserade 6:or; hypomi-
neralisation med substansförlust – då underliggande emalj varit mycket porös, har ytskiktet kollapsat, alltid ojämna, frakturerade kanter/begränsning.
Andra tandmissbildningar
Beskrivning: Till exempel avvikelser i form – tapptand, peg shape (andra än ök-lateraler), taurodonti, dubbelformationer, dens confusi/geminati, emaljpärlor, Talons kusp, rotanatomi.
Gingivahyperplasi
Beskrivning: Förstoring, hyperplasi, av gingiva.
Vanlig orsak: Medicinering
Slemhinneförändringar, exempel
Papillatrofi på tungan
Beskrivning: Områden på tungan där papiller saknas. Blank, slät yta på tungan.
Lingua geografica
Beskrivning Välavgränsade rodnade områden med papillatrofi (atrofi av papillae filiformis) på tungan som kan växla i lokalisation. Kallas även geografisk tunga.
Hairy tongue
Beskrivning: Hypertrofi av de filiforma papillerna på tungryggen. Ger tungan ett hårigt ut
seende. Ofta förenat med missfärgning.
Fissurerad tunga
Beskrivning: Tunga som uppvisar rikligt med fåror på tungryggen
Hårda gommens slemhinnor
Beskrivning: Notera avvikande slemhinna t.ex 1) hypertrofisk slemhinna 2) ”klyftig” gom
11
Augusti 2012
Bitsår
Beskrivning: Ange lokalisation, utbredning eller annat. Notera tydliga bitsår om det gäller kind, tunga, läppar eller annat.
Andra slemhinneförändringar
Beskrivning: Till exempel röda och vita förändringar. Strukturen kan vara atrofisk, erosiv, plackformig mm. Specifika förändringar t ex retikulär lichen planus, papillom, fibrom. Notera lokalisation, färg, storlek och struktur.
12
Augusti 2012
PARODONTALT STATUS
Se tandstatus (använd Ramfjords indextänder: 16, 12, 24, 36, 32 och 44).
Tandsten, supragingival
Beskrivning: Tandsten ovan tandköttskanten.Vanligt lingualt i underkäksfronten och buckalt överkäkens molarområde. Kan även förekomma ocklusalt.
Tandsten, subgingival
Beskrivning: Tandsten under tandköttskanten, ofta mörk. Kan ses vid blästring i tandkötts-
fickan samt på röntgen.
Gingivit
Beskrivning: Blödning / ej blödning buccalt (vid sondering med ficksond vid fickans mynning).
Plack
Beskrivning: Plack / ej plack.
Slitage
Beskrivning: Uppenbara tecken på tandgnissling eller tandpressning med eller utan muskulära eller andra funktionsrelaterade symtom. Patienten medveten/omedveten om parafunktionen. Notera om möjligt frekvens och när på dygnet patienten brux-
erar. Ofta vanligt hos barn, speciellt i mjölktandsbettet eller växelbettet, utan att det behöver vara patologiskt. Detta noteras då i kommentar!
Klassifikation:
Score 0: inget slitage eller försumbar nötning av emaljen
Score 1: tydligt slitage av emaljen eller abrasion in till dentinet på enstaka ställen
Score 2: abrasion av dentinet upp till 1/3 av kronans höjd
Score 3: abrasion av dentinet mer än 1/3 av kronans höjd, omfattande abrasion av tandlagningsmaterial, broar eller kronor mer än 1/3 av kronhöjden
Permanenta tänder, mjölktänder eller i växelbettet om tydliga parafunktioner.
Klassifikation anges generellt i 6 segment.
Vanlig orsak: Kan vara stressrelaterat och kan också förekomma vid cerebrala skador. Andra faktorer som har betydelse kan vara gastroesofageal reflux och kostfaktorer.
13
Augusti 2012
SAMMANFATTNING
Svårförståeligt tal/saknar tal
Beskrivning: Kryssa för ”ja” om patienten enligt observationsschemat under rubriken TAL bedöms ha svårförståeligt/mycket svårförståeligt tal eller saknar tal.
Ät- och dricksvårigheter
Beskrivning: Kryssa för ”ja” om fråga 24 i frågeformuläret besvarats med ”ja, i hög grad” eller
”ja, i viss mån”.
Riklig dregling
Beskrivning: Kryssa för ”ja” om fråga 43 i frågeformuläret besvarats med riklig/mycket riklig dregling.
Andningsunderstöd
Beskrivning: Kryssa för ”ja” om det finns markerat behov av andningsunderstöd i fråga 4 i frågeformuläret.
Tandgnissling/pressning varje dag
Beskrivning: Kryssa för ”ja” om fråga 23 i frågeformuläret besvarats med ”varje dag”.
Behandlingskrävande bettavvikelser
Beskrivning: ”Målet för ortodontisk behandling är att skapa ett normalt eller ett så kallat ”idealt” bett som är morfologiskt stabilt, estetiskt och funktionellt välavpassat. Medan förebyggande eller interceptiva åtgärder utförs tidigt, exempelvis för att avbryta en ogynnsam bettutveckling, innebär korrektiva åtgärder behand-
ling av etablerade bett - eller käkavvikelser” [SBU-rapport nr 176, 2005, sid 26]. ”Obehandlade avvikelser från ett normalbett har bl a i prioriteringsindex kopplats till försämrad oral hälsa och/eller funktion. Detta tillsammans med risker för missnöje vid påtagligt synliga bettavvikelser har bedömts som vik-
tiga behandlingsmotiverande faktorer. Obehandlade avvikelser har relaterats till ökad risk för trauma, kariesskador, parodontit, försämrad tal- eller tuggfunktion, käk funktionsstörningar eller psykosociala problem” [SBU-rapport nr 176, 2005, sid 24]. Hänsyn tas till ålder.
14
Augusti 2012
ACCEPT 0–3
0 Ingen accept
Beskrivning: Patienten vägrar behandling eller går med på behandlingsförsök men reaktionerna är så starka att att behandlingen är praktiskt taget omöjlig att genomföra.
1 Negativ accept
Beskrivning: Patienten är inte avslappnad. Reaktionerna är uttalade och behandlingen påverkas påtagligt.
2 Motvilligare accept
Beskrivning: Patienten är ganska avslappnad. Behandlingen kan fortgå om den anpassas till patientens reaktioner.
3 Positiv accept
Beskrivning: Patienten är avslappnad men mindre reaktioner kan observeras. Behandlingen kan genomföras utan hinder.
15
Augusti 2012