Nr 2 . 2012 - Vittangi församling

Download Report

Transcript Nr 2 . 2012 - Vittangi församling

Nr 2 . 2012

1

Tidning för Svenska Kyrkan i vårt pastorat

KYRKPOSTEN

Vittangi församling Nr 2 2012 Redaktionskommitte: Oskar Skoglind, Börje Johansson Birgitta Ranner och Ileana Huuva Ansvarig utgivare: Oskar Skoglind

Hemsida:www.vittangiforsamling.com

Tryck: Fabricii Tryckeri AB Vi tar gärna emot skrivelser som känns angelägna för er att få ut i Kyrkposten t.ex debattartiklar, synpunkter eller historik m.m.

Adress: Pastorsexpeditionen Abrahamsvägen 16 Fax: 980 10 Vittangi Telefon: 0981 / 100 01 vx 0981 / 102 21 Öppettider:

Mån-tisd och Torsd-fredag 09.00–12.00

Kanslist:

Torsdag

kvällsöppet 15.00 -18.00 Onsdag är expeditionen stängd.

Åsa Nordström 070-678 02 99

Kyrkoherde

Oskar Skoglind Mobil:

Komminister:

Anna Kuoksu Mobil:

Organist:

Mobil:

Församlingsass.

Mobil:

Diakonass:

Mobil:

Direkttelefoner:

Eva Holma. Pia Stålnacke Anne Pekkari

Diakon.

Monika Nutti Blind 0980-

10 808

070-627 91 32 0980-

12 941

070-678 01 15 0981-

10 834

070-216 45 76 0981-

10 122

070-551 07 67

0981-10 836

070-288 81 17 Mobil. 0981-

10 836

070-615 08 36

Vaktmästare exp:

Börje Johansson. 0981-

101 66

Mobil:

Vaktmästare Vittangi:

Bengt Henriksson Rune Larsson

Vaktmästare Svappavaara

Tore Lageholm 070-552 25 80 0981-

10 835

070-211 17 54 070-317 51 37 070-582 54 41

Vaktm. Lannavaara kyrkogård

Rune Törelid 070-216 46 69

Vaktmästare Lainio kyrkogård

Kenneth Jakobsson bost. 0981-410 76

Kyrkogårdar:

Vittangi Nya Vittangi Gamla Svappavaara

Kyrkor:

Vittangi 0981-105 70 0981-106 33 0980-301 56 0981-103 63 Svappavaara 0980-300 72

Församlingshem:

Vittangi 0981-101 25 Svappavaara 0980-300 72

Sommaren är på väg

I dag är det den 18 maj och isen i Vittangiälven har lämnat oss för denna gång. Isen i Torneälven är sakteliga på väg. Allt detta sker lugnt och stilla medan regnet mjukar upp de sista snöhögarna.

Sommaren är på väg även i år, trots att vi många gånger undrar om det alls blir en sommar att tala om.

Kristi himmelsfärdsdagen som vi firade igår, firas för att det var den definitiva slutpunkten på Jesu jordiska liv och den ljuvliga början av hans himmelska reger ingstid, då han också är alldeles närvarande för oss. För lärjungarna blev det början på en gemenskap med Jesus som var helt oberoende av tid och rum. En ge menskap som vi också är inlemmade i. Men innan dess sade Jesus åt lärjungarna ”Jag ska sända er vad min fader har lovat. Men ni ska stanna här i staden tills ni har blivit rustade med kraft från höjden” (Lukas 24:49). Det var den helige Ande (Hjälparen) han talade om som skulle komma till dem på pingstdagen för att de skulle vara rustade för livet och uppgiften att bära evangeliet om Jesus Kristus och frälsningen till hela världen.

Trots vår undran ifall det blir sommar, så kommer vi att bli rustade för den, precis på samma sätt som lärjungarna blev rustade för framtiden på pingstdagen, den gemenskap som även vi är delar av.

Under sommarmånaderna flyttar vi våra gudstjänster utomhus eller till platser där människor samlas under sommarens olika aktiviteter. Kyrkan skall vara där människorna är. Det är nämligen så att Gud bor inte i kyrkan. Han finns där vi befinner oss i varje ögon blick.

Gud har skapat naturen på olika sätt. På sommaren exploderar den i prunkande fruktbarhet. Livet växer och är som allra vackrast. Därför ska vi passa på och njuta av det, eftersom det för oss handlar om en kort tid, men är desto intensivare.

Att söka livsmening handlar om växande. Från frö och späd planta till den mogna växt som bär frukt utvecklas våra liv. Växandet är en mognad inte bara till kroppen och förståndet utan också i själen. Därför handlar våra gudstjänster under sommaren om den mänskliga mognaden. Vi skall påminna varandra om Guds kärlek.

Guds kärlek är ovillkorlig och upphör aldrig. Våra liv går ut på att söka Gud, men vi är redan funna. Guds närvaro finns redan i livet och behöver inte erövras. Det handlar om att finna sig funnen.

Välsignade sommarhälsningar Oskar Skoglind kyrkoherde 2

Kyrkorådet informerar

Nu kommer värmen, äntligen! Vi skriver den 23 maj idag. Erik-dagen den 18 maj har vi bakom oss och nästa märkesdag är Urban den 25 maj. Men den utlovade värmen kan också betyda höga vattenstånd och allt vad det kan föra med sig.

Efter vår kommer sommar och det är den vi väntar på med mycket sol och värme.

Mycket nytt händer också i kyrkans värld. Den 1 januari 2014 bildar Karesuando, Vittangi och Jukkasjärvi församlingar ett storpastorat med rat skick kommer inte att respekteras. redan idag är ett bristyrke.

e n

gemensam kyrkoherde för hela storpastoratet. Beslutet är inte fattat än men våra remissvar, krav och protester att vi vill ha kvar vår samfällighet, våra tre kyrkoher dar, våra tre kyrkoråd d v s vår samfällighet i oföränd Vi har ju en väl fungerande samfällighet, bra ekonomi och en aktiv förtroendemannaorganisation anpassad till våra församlingar, våra långa avstånd och våra olika församlingsstrukturer. Varför ska vi slå sönder en väl fungerande struktur? Nu blir det centralisering med en enda kyrkoherde för hela området, sämre ser vice till medlemmarna, nedskärningar i vår politiker organisation och allt svårare att rekrytera präster, som Allt detta kommer nog att leda till att fler kommer att lämna den svenska kyrkan, som i sin tur gör att vi får mindre pengar till våra verksamheter ute i församling arna.

Exempel från våra grannförsamlingar gör att jag ser alla dessa problem torna upp sig hos oss också efter 2014. Samtidigt får vi inte kasta yxan i sjön utan käm pa vidare för att göra det bästa möjliga av situationen. Svenska kyrkan

måste

leva vidare. Den behövs så väl i våra bygder.

Vittangi kyrkoråd höll sitt aprilsammanträde i Svap pavaara och nästa möte den 29 maj 2012 skall hållas i Lainio bönhus.

Där möter vi våra medlemmar klockan 18.00, fikar tillsammans och diskuterar Svenska kyrkans verksam het i Lainio, svarar på frågor och tar upp önskemål.

Kyrkorådet sammanträder klockan 19.00.

Kyrkorådet kommer att behandla bl. a följande ären den på mötet i Lainio:

¤

Budgetuppföljning 2012.

¤

Kurser och konferenser.

¤

Revisionsberättelse kollekträkenskaper.

¤

Anslag till Parakka bönhus 2012.

¤ ¤

Senior- och äldreboende i Svappavaara och Vit tangi.

Ekonomisk budgetram för år 2013.

¤ ¤

Brev från vår vänförsamling Kanazi i Bukoba distriktet i Tanzania med förfrågan om att få skicka en volontär under minst ett år till Vittangi församling.

Körresa till Israel påsken 2013 - budget.

¤

Medlemsvård.

¤

Ordföranden informerar.

¤

Kyrkoherden informerar.

Fastighets- och kyrkogårdsnämnden hade sitt senaste sammanträde den 10 maj och behandlade bl. a. föl jande ärenden:

¤

Vittangi nya kyr kogård får en hy permodern traktor av märket Ville och maskinen finns redan på plats i Vittangi, när detta skrivs. Pris lappen ligger på 1,4 miljoner kronor. I inbyte lämnas den

Här studeras den nya traktorn av vktm Bengt Henriksson och kh Oskar Skoglind.

gamla ”Lundbergaren” så fakturan stannar på bra precis en miljon kronor.

¤ ¤

Taket på Svappavaara kyrka har varit ett sorgebarn under många år. Trots flera olika reparationsinsatser kvarstår problemen, men nu ska krafttag tas för att en gång för alla lösa problemen. Projektet har högsta prioritet.

¤

Också kyrktrappan och handikapprampen vid in gången till Vittangi kyrka skall åtgärdas i sommar.

Riktlinjer för krematorieverksamheten har fastställts liksom rekommendationerna om förkortad tid mellan dödsfall och kremering eller gravsättning. Kiruna samfällda kyrkofullmäktige har haft sitt vår sammanträde i Karesuando den 23 maj 2011. Bland ärenden på dagordningen kan nämnas verksamhetsbe rättelser från våra tre församlingar för år 2011, årsre dovisning för år 2011 för Kiruna kyrkliga samfällig het, revisionsberättelse för år 2011, krematoriefrågan, miljöcertifiering samt inköp av fastighet i Kiruna C. Alla Kyrkpostens läsare – var Ni än befinner Er tillönskas en varm, solig och härlig sommar!

Vittangi den 23 maj 2012 Thore Klippmark, kyrkorådets ordf 3

Ny medlem i församlingen

Thea Amanda Strand, Vittangi, född den 14 mars 2011, döptes lördag den 24 mars 2012 i Vittangi kyrka.

Fr.v. Kyrkoherde Oskar Skoglind, pappa Markus Sydberg, mamma Anna Nordström Strand med lilla Thea i famnen, faddrar Marina Sydberg och Malin Nordström Karl Viktor Vinsa, Vittangi, född den 26 maj 2011, döptes lördag den 31 mars 2012 i Vittangi kyrka.

Fr.v. Storasyster Olivia, mamma Ewa och pappa Ingemar med lilla Viktor i famnen.

Samtidigt genomfördes en välsignelseakt för att bekräfta vigseln inför Gud.

Doppräst: Komminister Gertrud Koivuniemi Jonah Emanuel Blind, Övre Soppero, född den 10 januari 2012, döptes fredag den 18 maj 2012 i Övre Soppero kapell.

Fr.v. Mamma Åsa med lilla Jonah i famnen, pappa Samuel och storasyster Elisa, samt faddrarna Caroline och Peder Blind Doppräst: Kyrkoherde Oskar Skoglind Hans Harry Troy Sundman, Vittangi, född den 26 oktober 2011, döptes lördag den 26 maj 2012 i Vittangi kyrka.

Fr.v. Fadder Yvonne Jönsson, pappa Per-Ola, mamma Elinor med lilla Troy i famnen och syskonen Gustav, Eddy och Elin.

Doppräst: Komminister Anna Kuoksu.

4

Heidi Maaria Mård Pietikäinen

Vuxenkonfirmation

Söndagen den 20 maj var det en stor dag för Heidi, då hon konfirmerades i Vittangi kyrka. Med konfirmationen bekräftade hon sitt dop och lovade att med Guds hjälp leva i tron på Jesus Kristus och visa den med kärlek till Gud och sina medmänniskor.

Samtidigt blev hon utsänd för att göra Guds kärlek och rättfärdighet kända i världen.

Konfirmationen inleddes med att Heidi läste utsändningstexten från Matteus 28:16-20 på finska, eftersom det är hennes modersmål.

Naturligtvis bad vi för Heidi för att hon skulle få styrka och mod att leva som kristen.

”Som den unga björk i skogen växer frisk i sommarregn, låt mig växa, stark och trogen, i ditt milda fadershägn. Och när stormar skaka mig, låt mig fäste ha i dig och mig hålla vid det ena: att dig älska, frukta, tjäna.” (sv psalm 582:4)

Text och foto: Oskar Skoglind

Flyktingcafé i Vittangi

Text och foto: Oskar Skoglind

I december har Vittangi församling och Vittangi RödaKors krets åter öppnat flyktingcafé i försam lingshemmet. Anledningen till det är att vi har fått asylsökande till Vittangi, främst från balkanstater na men också från Eritrea, Iran och Kazakstan.

Flyktingar som kommer till Sverige slussas inom ett par dagar via Gävle till olika ställen i landet. Det här innebär att flyktingarna inte har kläder, skor och annat som behövs för att klara vårt vinterklimat med de det har på sig och med sig, särskilt de som kommer från Afrika.

För att vi ska kunna rusta flyktingarna för vinterklima tet och hälsa dem välkomna till byn har vi öppnat ett flyktingcafé. Tack vare människorna i församlingen och andra som har hörsammat vår vädjan om kläder och skor, så har vi klarat av att hjälpa flyktingarna med vinterkläder, skor och också leksaker till barnen.

Flyktingarna kommer denna gång att stanna hos oss fram till april månad. Vi kan nog räkna med att till nästa vinter blir det likadant.

Högtidsgudstjänst med nattvard i Vittangi kyrka ”Ave Maria”

På Marie bebådelsedag den 25 mars genomfördes en bejublad gudstjänst i Vittangi kyrka, naturligt vis främst för att vi firade Herrens moder, hon som bar Guds Son intill sitt hjärta. Vi gjorde det också, eftersom kören efter 30 år fick nya kördräkter, som med sina blå kragar och med männens blåa kavajer verkligen pekade på Maria (blå är Marias färg).

Gudstjänsten inleddes med procession och kören sjöng ”Alta Trinita Beata”. Tillsammans med kören under ledning av Eva Holma och Anja-Maria Holma som dirigent genomfördes en fantastisk gudstjänst. För att förstärka kören fanns solisterna Carina Hen riksson, Henna Holma och Cecilia Häggroth med i gudstjänsten liksom Monica Jonasson på cello och Therese Holma på tvärflöjt. Eva Holma spelade på fly gel och orgel. Liturg var kyrkoherden.

Gudstjänsten avslutades med kör och solister som sjöng Magnificat (Marias lovsång). Text: Lukas 1:46-55. Musik: Eva Holma.

Vi tackar kören, solisterna och andra medverkande i gudstjänsten för en underbar upplevelse som vi alla tar med oss och ber om nåden att själva få säga: ”Jag är Herrens tjänarinna” och ”Jag är Herrens tjänare”.

Frivilligarbetare från församling och Röda korset. Fr.v.Eivor Perälä, Anna Maria Henriksson, Astrid Sidmalm, Göta Engström, Astrid Emriksson och Birgit Bjurholt.

Vi från Vittangi församling och Vittangi RödaKors krets vill tacka er som har hörsammat vår vädjan och kommit till oss med kläder, skor och annat som flyktingarna kan tänkas behöva. Allt har varit till stor nytta. Nu har vi också ett lager som vi kan börja med när flyktingströmmen kommer till oss i december.

Kören under ledning av Anja Holma Sång av Henna Holma och Carina Henriksson Text och foto: Oskar Skoglind

5

VÄGEN TILL PRÄSTTJÄNST

Många undrar hur man blir präst. I denna artikel ska jag presentera de olika utbild ningsmomenten som leder en till prästtjänst i Svens ka kyrkan.

”Att vara präst är att hjälpa människor att upptäcka Gud i sina liv, att få människor att växa i tro och tillsammans med övriga i arbetslaget skapa en församlingsgemenskap”.

Detta är orden som möter oss på Svenska kyrkans hemsida under rubriken

”Utbildning präst”.

För att ta reda på om man har Guds och kyrkans kallelse att utbilda sig och så småningom vigas till präst behöver man dela tankar i samtal och bön med många människor. Dessutom förväntas att man är aktiv i kyrkan i sin lokalför samling och har kontakt med stiftet som man vill bli vigd i.

Jag kontaktade Anna Fjällborg från Kaalasjärvi, som läser sista terminen på Pastoralinstitutet i Lund denna vår och frågade henne om hur prästutbildningen ser ut idag. Hon berättade att det inte är så lätt att beskriva en utbildning som håller på att göras om, men beskrev den väg hon gått. Utifrån hennes beskrivning berättar jag nu om de olika momenten: Först ska man läsa Svenska kyrkans grundkurs på folkhög skola under en termin. Därefter är det fem år (300 högsko lepoäng) på universitet där du minst ska ta ut en teologie kandidat examen. Antagningskonferens hålls av stiftet och som student väljer du vilket stift du vill söka till. Syftet med antagningskon ferensen är att ge kyrkans kallelse till dem som känner kallelsen att bli präst. Efter godkänd antagningskonferens är man prästkandidat i stiftet man sökt till. Det innebär att man garanteras arbete det första året som präst i det stift man blivit godkänd till. Man måste med andra ord ha en församling som kallar till tjänst för att kunna bli prästvigd i Svenska kyrkan. Efter åren på universitetet ska du gå en sluttermin på Svenska kyrkans Pastoralinstitut som finns i Lund och Uppsala. Om man under universitetstiden inte läst tre pas toralteologiska kurser får man gå två terminer på Pastoral institutet istället för en. Det tillkommer även tre månaders praktik i församling och nio veckors VFU (Verksamhetsförlagd utbildning). Vid tre tillfällen ska man åka på PKV (Parallell kursverksamhet) i sitt hemstift. Innan man prästvigs ska man avlägga prästexamen för domkapitlet i det stift man ska prästvigas i. Prästvigningen sker i respektive stifts domkyrka. Slutligen arbetar man som Pastorsadjunkt (PA) under det första året som präst. Pastorsadjunkten placeras i en församling och arbetar ungefär som en AT-läkare. Arbetsbördan är mindre och arbetet sker under hand ledning men det är en präst som möter dig. Sammanlagt blir det en utbildning på mer än sex år.

6 Det finns också möjlighet att läsa ett helt prästutbildnings program vid Johannelunds Teologiska högskola i Uppsala.

Ett första steg är att kontakta rekryteraren för att få mer in formation om utbildningen till präst i Svenska kyrkan och kunna få stöd längs utbildningens gång. För närvarande är det Annika Nordekvist, som är rekryteringsansvarig för präster i Luleå stift: [email protected]

OLIKA PRÄSTTITLAR

Präster har olika titlar som baseras på vilka funktioner de har i församlingen eller stiftet. Gemensamt är att de alla är präster.

Ärkebiskop

Präst som är Svenska kyrkans högste ledare nationellt och internationellt. Ärkebiskopen viger bl.a. nya biskopar. 2006 blev Anders Wejryd ärkebiskop i Svenska kyrkan.

Biskop

Präst som har till uppgift att främja och ha tillsyn över stiftets församlingars grundläggande uppdrag att fira guds tjänst, bedriva undervisning och utöva diakoni och mission. 2002 blev Hans Stiglund biskop i Luleå stift.

Kyrkoherde (Kh)

Präst som är chef över arbetet i ett pastorat (bestående av en eller flera församlingar). Utöver chefsrollen arbetar kyrkoherden också oftast som församlingspräst i sin för samling. 2002 blev Oskar Skoglind kyrkoherde i Vittangi församling.

Vikarierande kyrkoherde (Vik kh)

Den som tillförordnats som vikarie för kyrkoherden i ett pastorat.

Komminister (Km)

Präst som arbetar som församlingspräst i en församling. Komministern är kyrkoherdens medhjälpare. 2010 blev Anna Kuoksu komminister i Vittangi församling.

Pastorsadjunkt (Pa)

Präst som arbetar sitt första år efter prästvigningen. Tjäns ten inrättas av stiftet i en av biskopen vald församling, en s.k. missivförsamling.

Övriga titlar Emeritus (man)/Emerita (kvinna)

Används i kombination med yrkestiteln av präster som gått i pension, t.ex. Kyrkoherde Emeritus.

Emeritus betyder ”den som har tjänat ut” eller ”veteran”

Pastor

Latinets ord för herde. Pastor användes förr som synonym till kyrkoherde. Bruket av denna titel upphörde officiellt genom kyrkoordningen 2000. Pastor används ofta för en präst eller predikant inom frikyrkan.

Vice Pastor

Den som tillförordnats som vikarie för kyrkoherden i ett pastorat. Bruket av denna titel upphörde officiellt genom kyrkoordningen 2000.

Prost

Präst (man eller kvinna) som fått en hederstitel av bisko ling. pen.

Kontraktsprost

Präst som utsetts av biskopen att samordna det kyrkliga arbetet inom ett kontrakt (en enhet av flera församlingar). Vår kontraktsprost är Gotthard Nilsson, Jokkmokk.

Domprost

Präst som arbetar som kyrkoherde i en domkyrkoförsam-

Jean-Claude Marclay, pastorsadjunkt i Jukkasjärvi församling

Den lilla byn Troistorrents,

“de tre älvarna”

i byn som Jean-Claude kommer från. , ligger i den franska delen av Schweiz. Tre små älvar möts bland bergen Han växte upp i en religiös familj med tio barn, såväl hel syskon som adopterade och fosterbarn, och hade alltid god kontakt med kyrkan och prästerna. Syskonen är utspridda men bor i Schweiz, förutom Jean-Claude, som bor i Kiruna.

Efter grundskolan gick han gym nasiet i en benediktinsk kloster skola där han läste både latin och grekiska. Han gjorde militärtjänst och studerade därefter bl.a. hebreiska under sina sex år vid universitet. De tre första åren stu derade han i den franska delen av Schweiz. Därpå följde ett socialt år då han arbetade praktiskt på en kibbutz för hemlösa i Frankrike.

Jean-Claude Marclay Foto: F. Egger

J ean-Claude berättade att katolska kyrkan nu tagit bort det sociala året från sin utbildning och att han tyckte det var synd då det var skönt att komma bort från studierna och göra något annat ett tag.

Sista åren vid universitetet studerade Jean-Claude i Öster rike. Han blev diakon och arbetade som sådan under ett år och därefter blev han präst och fick tjänstgöring som sjuk huspräst i katolska kyrkan. Han arbetade som sjukhuspräst under elva år. På fritiden var han också länge aktiv inom Röda korsets krisgrupp och har även arbetat i Frankrike och Thailand. Det första vi tänker på när vi hör beteckningen katol ska präster är att de lever i celibat, något som prästerna i Svenska kyrkan inte förväntas göra. Celibat betyder om katolska präster ska få ingå äktenskap.

“ogift”

och innebär ett totalt avstående från sexuellt umgänge.

När Jean-Claude blev präst fanns det flera olika rörelser inom katolicismen. Vissa var för och andra var emot celiba tet. Han själv var egentligen emot celibatet men bestämde sig ändå för att lyssna på sitt kall och bli präst och försöka ändra attityder inifrån. Han sympatiserade med en grupp präster som såg som sin uppgift att bl.a. arbeta med frågan Det fanns många anledningar till att Jean-Claude ville konvertera från katolska kyrkan och börja arbeta som präst i Svenska kyrkan, som är en evangelisk-luthersk folkkyrka. I katolska kyrkan stämplas man som kättare om man vill byta kyrka. Kätteri, eller heresi, är en beteckning för vil lolära, det vill säga en åsikt som strider mot ett etablerat samfund och dess trosuppfattning.

Detta bestred Jean-Claude. Han menade istället att hans övergång till Svenska kyrkans tro var en fördjupning av den kristna tron och inte heresi. Eftersom Jean-Claude aldrig erkände heresi kan de inte bevisa att det var heresi, så på hans ”bannbulla” står det att det

”kanske är heresi”

, något som Jean-Claude är mycket nöjd med. Han fick veta att han hade ett år på sig att komma tillbaka till Rom och be om förlåtelse. Detta gjorde han inte och blev därmed exkommunicerad (utesluten) från katolska kyrkan.

Han följde sin tro, sitt hjärta och kärleken. Han ville leva sant och kände att katolska kyrkan inte längre var vägen för honom. Efter tre års kontakt med Svenska kyrkan och Luleå stift har han nu börjat som pastorsadjunkt i Juk kasjärvi församling, dvs han gör sitt första år som präst i Svenska kyrkan. Sommaren 2009 träffade han biskop Hans Stiglund för första gången. Han fick läsa om Martin Luther via Umeå universitet och lärde sig svenska på egen hand. Han gjorde sin praktik i Ålidhems församling i Umeå 2011. Eftersom Jean-Claude redan var prästvigd blev han inte prästvigd på nytt i Luleå utan istället upptagen i tjänst som präst i Svenska kyrkan. Parallellt med sitt pastorsadjunktår går han kurser i Uppsa la på Johannelunds teologiska högskola för att lära sig mer om Svenska kyrkan och han åker regelbundet på efterträf far i Skellefteå. Vi möter honom även på Facebook där han aktivt uppdate rar Jukkasjärvi församlings Facebooksida. - - Vill du vara kvar hos oss här i Norrland? frågade jag.

Ja, jag trivs häruppe, svarade Jean-Claude.

Text: Anna Kuoksu

7

Kontraktssyföreningsdag i Vittangi

Text och foto: Oskar Skoglind

En gång om året i maj månad samlas kontraktets (Norra Lapplands kontrakt) syföreningar i någon av kontraktets församlingar. Detta år var det Vittangi församlings tur att stå för värdskapet.

Till kontraktet hör Jokkmokk, Gällivare, Malmberget, Jukkasjärvi, Karesuando och Vittangi församlingar.

Ett hundratal medlemmar från de olika församlingarna hade hörsammat kallelsen och kommit till Vittangi.

Det är diakonin (Monica Nutti Blind och Anne Maria Pekkari) tillsammans med arbetskretsen i Vittangi som hade anordnat träffen. Den inleddes i kyrkan med morgonmässa som leddes av kyrkoherden.

Eva Holma vid flygeln

Vi tackar Eva för en underbar stund i kyrkan.

Efter lunch berättade våra duktiga konstnärer Britta Marakatt Labba och Randi Marainen om sitt arbete och visade upp sin konst. Britta och Randi arbetar båda med kyrkokonst, Britta med textil och Randi i huvudsak med silver. Båda har bland annat också fått Asa Kitok- stipendiet för sitt konstnärliga arbete.

8

Dagen inleddes med morgonmässa i Vittangi kyrka

Efter mässan ledde Eva Holma en sång- och musik stund i kyrkan med temat ”I svanarnas tid”. Svanarnas tid i Vittangi är i maj, när de anländer på sin väg till häckningsplatserna i fjällen, och på hösten när isen lägger sig och de är på väg mot söder. Sångerna som Eva framförde hade hon själv skrivit och arrangerat.

Britta Marakatt Labba och Randi Marainen presenterar en del av de alster de tillverkat

Vi tackar arbetskretsen i Vittangi, Monica Nutti Blind och Anna Maria Pekkari för en fin och givande dag. Nästa år är det Jokkmokks tur att vara arrangörer för syföreningsdagen.

Læstadiusdagarna 2012

Minoriteternas Læstadius – om språkens betydelse

Torsdagen den 12 juli Lannavaara-dagen 08.30

Avfärd från Læstadiusmuséet, Pajala

11.00

Övre Soppero Lunch och besök i Den gode Herdens kyrka

13.00

Lannavaara kyrka Presentation av tidigare okänt källmaterial,

teol.dr., docent Sölve Anderzén

14.00

Kaffe

14.30

”Om August Lundberg”,

Agne Söderström

”Om Johan Petter Pääjärvi”,

Bertil Kero

15.30

”Om släkten Carl Eric Læstadius”,

Hans Læstadius

16.30

Stensliperiet Kristallen Studiebesök

17.30

Middag och avslutning av Læstadiusdagarna 2012

21.00

Ankomst till Pajala Anmälan till Lannavaararesan senast den 4 juli till [email protected] eller tel. 0978-120 55

Tolkning mellan svenska/norska och finska/meänkieli

Mocambique. Vi vet inte så mycket om killen på den här bilden. Han kablades ut i världspressen via nyhetsbyrån AFP. Pojken mitt i Mocambiques upplopp blev en symbol för ilska över att livet ibland är otroligt orättvist

Nu får det vara nog!

September 2010

, det är upplopp i Moçambique.

Folk har fått nog. Nog av fattigdom. När priset på mat och transporter ökar samtidigt klarar man inte mer. Det är ingen organiserad protest. Den är spontan. Genom sms sprider sig missnöjet och fler och fler går ut på gatorna.

Juli 2011

, en kvinna flyr torkan i Somalia. Nu står hon vid grinden till flyktinglägret Dadaab, i Kenya. Solen lyser obarmhärtigt och hon har vandrat i en evighet. I famnen bär hon sitt spädbarn, som ligger tyst och stilla i famnen.

Orkar inte längre skrika.

Mamman vid grinden är för utmattad av svält för att skrika ut sin frustra tion och sin vanmakt. Sannolikt önskar hon att hon kunde göra mer, men hon har gjort det hon kunde; hon vandrade i hopp om att finna mat. Tills dess hon själv orkar får vi som finns runtomkring henne föra hennes kamp för familjens rättighet att äta sig mätta. Med förhoppningen om att hon i framtiden ska få hålla sitt barn, vagga det och säga: Schh… Det är bra nu, allt är bra. Det kommer aldrig att hända igen.

Om inte världen agerar kraftfullt kommer det att hända, igen och igen. Akuta svältkatastrofer, såväl som den alltjämt malande hungern, den som sällan får medial uppmärksamhet.

Det är dags nu

, att vi sluter upp bakom de fattiga som har fått nog, och på allvar tar vår del av ansvaret.

9

Pianokonsert med Maritanna Porshneva

Text: Anna Kuoksu

Måndagen den 14 maj fick vi lyssna till klassisk pianomusik i Svappavaara kyrka. Maritanna Porsh neva från Ukraina spelade Mozart, Piazzolla, Tiersen, Babadzhanyan och Tchaikovsky. Hennes make, Kon stantin Proshnev, reciterade dikter och talade mellan styckena. Maritanna är utbildad på musikhögskola i Ukraina och vi är mycket glada och tacksamma över att hon ville dela med sig av sin otroliga musikaliska talang! Ett tack till Tore Lageholm som uppmuntrar och öpp nar kyrkan för många människor i Svappavaara. Tore var den som först mötte Maritanna och Konstantin.

Maritanna Porshneva, Anna Kuoksu och Konstantin Porshnev

Foto: Kurt Lindmark Han öppnade kyrkan så hon kunde börja spela piano och han erbjöd henne en plats i studiecirkeln om Frälsar kransen. I studiecirkeln träffade hon mig, Anna Kuoksu, och tanken på en konsert i Svappavaara kyrka växte fram.

Efter tretton år i Vittangi församling

Olika omständigheter har gjort att jag nu lämnar Vittangi församling efter tret ton år som präst, varav tio år som kyrkoherde. Jag kommer att från och med september påbörja tjänsten som kyrkoherde i Jukkasjärvi församling. Således inte långt bort men dock en annan församling.

Vår samfällighet kommer att genomgå stora strukturella förändringar, som måste inledas snarast. Våra tre församlingar Jukkasjärvi, Karesuando och Vittangi kommer att från och med 2014 bilda ett pastorat med en kyrkoherde. Min uppgift förutom att vara kyrkoherde i Jukkasjärvi församling är att tillsammans med berörda kyrkoråd, kyrkonämnden och kansliet ta fram en organisation som pas sar alla våra församlingar och att vi även fortsättningsvis finner vår identitet i den församling som var och en tillhör. Min förhoppning är sedan att den kyrkoherde som kommer att leda detta stora pastorat kan ta över på ett smi digt sätt och fungera som kyrkoherde i alla våra församlingar.

Mina år i Vittangi församling har varit fantastiska. Jag har trivts med församlingen och arbetslaget och hade sett fram emot att vara kyrkoherde fram till min pensionering om drygt två år här i församlingen. Men vi kan inte alltid planera våra vägar eftersom förändringens vindar far åt olika håll i våra liv. Vi borde kanske försöka leva efter psalmens ord, ”blott en dag ett ögonblick i sänder” och inte staka ut våra vägar långt in i framtiden.

När jag kom hit 1999 deklarerade jag för er att jag skulle stanna fram till pensioneringen, för så kändes det då. Men många sa åt mig att här i församlingen stannar prästerna i tre år. Sedan går de vidare. Så har det varit när man studerar hur länge prästerna stannat i församlingen efter det att Vittangi blev ett eget pastorat 1949. Undantag finns dock. Kuno Åberg, den förste kyrkoherden, stannade i tio år och efter honom Lars Byström i nio år.

Jag vill tacka er församlingsmedlemmar för allt stöd och all uppskattning jag fått under alla dessa år i Vittangi och hoppas att den som tar över efter mig kommer att känna likadant.

10

Midsommardagen 23 juni

FRILUFTSGUDSTJÄNST Vittangi hembygdsgård Kl.11.00

Parakka hembygdsgård Kl.14.00

VÄLKOMMEN!

Vittangi Gamla kyrkogård

Söndag 15 juli kl.11.00

FRILUFTSGUDSTJÄNST Överfart med kyrkbåten börjar kl.10.00 Sista turen över 10.50

Medtag fikakorg!

VÄLKOMMEN!

VIIKUSJÄRVI

Söndag 5 augusti kl.14.00

FRILUFTSGUDSTJÄNST Rökt sik, smörgås och kaffe serveras Medtag regnkläder

VÄLKOMMEN

Lannavaara kyrka

Söndag 12 augusti kl.15.00

PILGRIMSMÄSSA

Medverkan av Biskop Hans Stiglund och kyrkoherde Oskar Skoglind

VÄLKOMMEN

Övre Soppero

Söndag 29 juli kl.11.00

FRILUFTSGUDSTJÄNST på Kivitieva VÄLKOMMEN!

Vittangi församling med personal önskar er alla en trevlig sommar!

Se också församlingens hemsida!

Adress:

www.vittangiforsamling.com

11

12 Söndag 10/6 Söndag 17/6 Fredag 22/6 Midsommardagen 23/6 Söndag 24/6 Söndag 1/7 Söndag 8/7 Söndag 15/7 Söndag 22/7 Söndag 29/7 Söndag 5/8 Söndag 12/8 Söndag 19/8 Söndag 26/8 Lördag 1/9 Söndag 2/9 Söndag 9/9 Söndag 16/9 Söndag 23/9

PREDIKOTURER

(Reservation för ev. ändringar) Övre Soppero Svappavaara Vittangi Svappavaara Vittangi Parakka Vittangi Lannavaara Svappavaara Vittangi Lainio Lannavaara/Soppero Vittangi Lainio Svappavaara Övre Soppero Vivungi Viikusjärvi Lannavaara Vittangi Svappavaara Masugnsbyn Övre Soppero Vittangi Vittangi Nedre Soppero 11.00 FAMILJEGUDSTJÄNST 14.00 FRÄLSARKRANSMÄSSA 11.00 GUDSTJÄNST 14.00 FRILUFTSGUDSTJÄNST (Hembygdsgården) 11.00 FRILUFTSGUDSTJÄNST (Hembygdsgården) 14.00 FRILUFTSGUDSTJÄNST (Hembygdsgården) 11.00 KONFIRMATION 13.00 FRILUFTSGUDSTJÄNST (Kenttäniemi) 15.00 KONFIRMATION 11.00 FRILUFTSGUDSTJÄNST (Nya kyrkogården) 14.00 FRILUFTSGUDSTJÄNST (Kyrkogården) 14.00 FRILUFTSGUDSTJÄNST (Kyrkogården) 11.00 FRILUFTSGUDSTJÄNST ( Gamla kyrkogården) 11.00 FRILUFTSGUDSTJÄNST (Lypsyniemi) 14.00 GUDSTJÄNST 11.00 FRILUFTSGUDSTJÄNST (Kivitieva) 15.00 GUDSTJÄNST med dop (Björnlyan) 14.00 FRILUFTSGUDSTJÄNST 15.00 PILGRIMSMÄSSA. Biskop Hans Stiglund.

11.00 HÖGMÄSSA 14.00 GUDSTJÄNST (Brukskyrkogården) 11.00 GUDSTJÄNST 14.00 HÖGMÄSSA 18.00 HELGMÅLSBÖN inför älgjakten 11.00 SÖNDAGSMÄSSA 14.00 GUDSTJÄNST Lannavaara 11.00 HÖGMÄSSA Parakka Vittangi Svappavaara Lainio 14.00 GUDSTJÄNST 11.00 GUDSTJÄNST 14.00 GUDSTJÄNST 11.00 GUDSTJÄNST Kuoksu 14.00 GUDSTJÄNST

Medtag för säkerhets skull regnkäder, paraply till sommarens alla friluftsgudstjänster!