Transcript Nr 4 . 2011 - Vittangi församling

Nr 4 . 2011
1
Tidning för Svenska Kyrkan i
vårt pastorat
KYRKPOSTEN
Vittangi församling
Nr 4 2011
Redaktionskommitte:
Oskar Skoglind
Börje Johansson
Birgitta Ranner / Ileana Huuva
Ansvarig utgivare: Oskar Skoglind
Hemsida:www.vittangiforsamling.com
Tryck: Fabricii Tryckeri AB
Vi tar gärna emot skrivelser som känns angelägna för er att få ut i Kyrkposten
t.ex debattartiklar, synpunkter eller historik m.m.
Adress:
Telefon:
Fax:
Öppettider:
Kanslist:
Pastorsexpeditionen
Abrahamsvägen 16
980 10 Vittangi
0981 / 100 01 vx
0981 / 102 21
Mån, onsdag-fredag 09.00–12.00
Torsdag kvällsöppet 15.00 -18.00
Onsdag är expeditionen stängd
Åsa Nordström 070-678 02 99
Direkttelefoner:
Kyrkoherde: Oskar Skoglind 0981-108 08
Mobil.
070-627 91 32
Komminister: Anna Kuoksu 0981-103 55
Mobil:
070-678 01 15
Organist: Eva Holma.
0981-10 834
Mobil:
070-216 45 76
Församl.ass. Pia Stålnacke 0981-10 122
Mobil:
070-551 07 67
Diakonass: Anne Pekkari 0981-10 836
Mobil:
070-288 81 17
Diakon. Monika Nutti Blind 0981-10 836
Mobil. 070-615 08 36
Vaktmästare exp:Börje Johansson.0981-101 66
Mobil:
070-552 25 80
Vaktmästare exp Vittangi:
0981-10 10 166
Mobil:
070-552 25 80
Bengt Henriksson
070-211 17 54
Rune Larsson
070-317 51 37
Vaktmästare Svappavaara
Tore Lageholm
070-582 54 41
Vaktm. Lannavaara kyrkogård
Rune Törelid 070-216 46 69
Vaktmästare Lainio kyrkogård
Kenneth Jakobsson
bost.0981-410 76
Kyrkogårdar:
Vittangi Nya
Vittangi Gamla
Svappavaara
Kyrkor: Vittangi
Svappavaara
Församlingshem: Vittangi
Svappavaara
2
0981-105 70
0981-106 33
0980-301 56
0980-300 72
0981-101 25
0980-300 72
Julefriden sänker sig över oss
Vilken förunderlig känsla att få komma tillbaka till församlingen efter nästan ett års
bortavaro. Tiden har bara rusat iväg och
snart är det jul och sedan ett nytt årsskifte.
Jag hoppas att jag också har med mig nya intryck och erfarenheter som jag kan dela med
mig till er.
Nu närmar vi oss åter julen och allt den har
med sig av förväntan av olika slag. För ett barn
som väntar på något stort, blir tiden lång och
det känns att det är evigheter kvar till jul. Vi
som redan har hunnit till medelåldern, för oss
har väntan blivit en rutin, som gör att vi vet vad
som komma skall, med julstök och allt det som
hör julen till. Ändå hoppas vi att just den här
julen skall bli speciell, något att vänta på. Ja,
vad väntar vi på? Vad förväntar vi oss?
I århundraden hade det som hände på juldagen
varit förutsagt, löftet om Messias. Men jag tror
att många hade nog inte tagit skriftens ord på
allvar. Men plötsligt efter lång tid av tystnad var
dagen inne. Tiden blev fullbordad. Skrifternas
ord uppfylldes. Gud hade hållit vad han lovat.
”Var inte rädda. Jag bär bud till er om en stor
glädje, en glädje för hela folket. I dag har en frälsare fötts åt er i Davids stad. Han är Messias,
Herren” så löd ängelns ord åt herdarna. Det här
är julens yttersta budskap. I dag väntar vi på
Jesu återkomst, han som skall befria oss.
Hela adventstiden handlar faktiskt om just Jesu
återkomst.
Varje möte med en människa är också på sätt
och vis Jesu ankomst i vår vardag, en utmaning
att handla efter kärleksbudskapet. Det vi gör
mot vår nästa det gör vi mot Jesus. För att påminna oss om vår medmänniska inleder vi julinsamlingen till Svenska kyrkans internationella
arbete under adventstiden. Din gåva kommer att
användas till akut hjälp vid katastrofer, arbete
för fred och försoning, mänskliga rättigheter och
möjligheter till ett bättre liv. Din gåva gör nytta.
Den gör hoppet om ett nytt liv verklig.
En God och Fridfull jul till er alla
Oskar Skoglind
kyrkoherde
Kyrkorådet informerar
”Det ska inte längre finnas några flerpastoratssamfälligheter.
De flerpastoratssamfälligheter, som finns vid årsskiftet 2013/2014 övergår då till att bli ett pastorat.”
Ja, så står det att läsa i Svenska kyrkans utredningar
2011:2. Det är ett betänkande från den s k Strukturutredningen, som har rubriken ”Närhet och samverkan.”
Om Strukturutredningens förslag tycker vi i n t e.
Vi har en massa invändningar mot deras förslag till
kyrkomötet. De invändningarna ska vi lämna in i vårt
remissvar, som ska vara inne senast den 15 december
2011.
Kort sagt!
Vi vill behålla vår samfällighet som den är idag. Vi
anser att vi har en väl fungerande samfällighet och ett
väl fungerande kansli. Vi har också en stabil ekonomi
i samfälligheten.
Vi vill ha kvar våra kyrkoherdar i våra tre församlingar och inte en gemensam för alla tre församlingarna.
Med våra enorma avstånd kommer det helt enkelt inte
att fungera. Vi vill i n t e minska på demokratin utan
vi vill behålla våra kyrkoråd i resp. församling.
Utredningens förslag om ett gemensamt kyrkoråd
med ett församlingsråd bestående av minst fyra valda
ledamöter i varje församling kan vi inte tänka oss, när
förslaget dessutom säger att de som tillhör någon av
församlingarna i ett pastorat ska vara valbara till ett
församlingsråd i pastoratet. Vi är djupt oroliga för att
avståndet till församlingsborna ökar och tillgängligheten till pastorsexpeditionen blir närmast obefintlig på
grund av avstånden. Orden närhet och tillgänglighet
blir bara tomma ord utan innehåll. Medlemsvården
blir närmast obefintlig och antalet medlemmar, som
lämnar Svenska kyrkan kommer att öka och som en
följd av detta kommer också kyrkans ekonomi att
försämras.
arbetet på hemmaplan, vilket gagnar verksamheten i
församlingen.
Anne Pekkari och Rune Larsson har deltagit i en kurs
i Luleå med rubriken ”Att möta sörjande” och Börje
Johansson har bevistat kursen ”Begravningstjänst” i
Malmö 12 – 14 oktober 2011.
Vidare har våra ombud för församlingens internationella arbete deltagit i årets ”Internationella konferens” för Luleå stift i Skellefteå.
Klockstapeln från Tuolluvaara avvecklade kyrka har
flyttats till Lannavaara kyrkogård och kommer att
invigas sommaren 2012.
Samfällda kyrkofullmäktige kommer att i november
fastställa budgeten för 2012 och planen för 2013 –
2014 för hela vår samfällighet.
I sista stund fick vi från Vittangi församling vid kyrkonämndens senaste sammanträde projektet ”Takbyte
i Vittangi församlingshem” flyttat från 2014 till 2012
d v s nästa år, då även f. d. kyrkoherdebostaden och
församlingshemmet skall målas utvändigt.
GOD JUL och GOTT NYTT ÅR tillönskas
alla Kyrkpostens läsare!
Vittangi den 1 november 2011
Thore Klippmark,
kyrkorådets ordf
Förslaget om en gemensam församlingsinstruktion för
alla tre församlingarna med våra olika förhållanden
i församlingarna är inte heller en realistisk tanke för
oss.
Vittangi kyrkoråd har haft en första diskussion om
Strukturutredningens förslag och beslutade att uppdra
åt beredningsutskottet att besvara remissen.
Stöd också församlingens insamlingar som går
till samma ändamål!
Fortbildning är av stor vikt för våra anställda. På så
vis får de stimulans och ny kunskap för det fortsatta
3
Nya medlemmar i församlingen
Tvillingarna Eva Klara Inez och Ingeborg Julia Helena Lantto,
Masugnsbyn, födda den 30 april 2011, döptes den 3 september 2011 i
Masugnsby kyrka.
Fr.v. Faddrarna Ida Forsman och Tomas Lantto, pappa Mikael Lantto
med lilla Klara och mamma Mathilda Edfast med Julia i famnen.
Dopförrättare: Kh em Jan-Erik Kuoksu
Nova Elsy Angelina Salomonsson, Vittangi, född den 4 juni 2011, döptes
den 8 oktober 2011 i Vittangi kyrka.
Fr.v. Pappa Björn Lundberg, mamma Eva Salomonsson med Angelina i
famnen, och syskonen Liv, Oliver och Elliot.
Dopförrättare: Kh Oskar Skoglind
Dopuppföljning
Lars Johan-Tomas Blind, Lannavaara, född den 8 juli 2010, döpt den 11 september
2010 , har firat sin 1-åriga dopdag.
Föräldrar: Tomas Påve och Monika Blind, Lannavaara.
Else Marit Ellen Blind, Övre Soppero, född den 23 juli 2010, döpt den 11
september 2010 , har firat sin 1-åriga dopdag.
Föräldrar: Anna och Henrik Johannes Blind, Övre Soppero
Kjell Johan Mattheo Svalkvist, Svappavaara, född den 19 mars 2010, döpt den
28 augusti 2010 , har firat sin 1-åriga dopdag. Med på bilden storasyster Milea.
Föräldrar: Marie och Håkan Svalkvist, Svappavaara
4
Avlidna medlemmar i Vittangi församling 2010/ 2011
1. 2. 3.
4.
5. 6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
14.
15.
16.
17.
18.
19.
20.
21.
22.
23.
24.
25.
26.
27.
28.
29.
30.
31.
32.
33.
34.
35.
36.
37.
38.
39.
40.
41.
42.
43.
44.
45.
46. Karin Ann-Charlotte Labba
Emma Kristina Pettersson
Eva Matilda Lahti
Alf Erik Olsson
Tage Sixten Stålnacke
Nils Paul Nordvall
Katri Aili Eelin Romppanen
Jan-Evert Johansson
Maria Elisabet Henriksson
Stig Johan Pallari
Lisa Karolina Lundström
Tage Alfred Levi Hansi
Henrik Johannes Partapuoli
Gustav Aron Fredriksson
Dagny Linda Eugenia Nilsson
Rita Linnéa Martimo
Anna Maria Johanna Määttä
Svea Matilda Holma
Gösta Nils Johan Rautio
Edvin Karl Albert Hansi
Elin Irene Rova
Väinö Erling Sigurd Henriksson
Nils Tomas Labba
Maria Kristina Baer
Åke August Fors
Gustav Labba
Ingrid Maria Idivuoma
Karl Jakob Lindmark
Åsa Ulrika Jakobsson
Anna Gunhild Ingegärd Pallari
Edit Elmina Ek
Alf Emil Salomonsson
Ellen Hildegard Eriksson
John Oskar Rautio
Vilho Erland Bertil Määttä
Erik Olof Kemi
Kurt Harry Reinhold Rova
David Unto Juhani Ainasoja
Östen Reinhold Fredriksson
Sture Karl-Göran Notstrand
Ella Alice Winman
Allan Harry Isaksson
Jenny Katariina Johansson
Knut Elon Linghall
Ivar Johannes Henriksson
Nils Gustav Nutti
Övre Soppero
Kuoksu
Vittangi
Vittangi
Parakka
Svappavaara
Vittangi
Vittangi
Vittangi
Kuoksu
Vittangi
Vittangi
Nedre Soppero
Vittangi
Övre Soppero
Masugnsbyn
Vittangi
Vittangi
Vittangi
Vittangi
Vittangi
Vittangi
Övre Soppero
Övre Soppero
Vittangi
Övre Soppero
Lannavaara
Parakka
Vittangi
Vittangi
Vittangi
Vittangi
Lannavaara
Vittangi
Kuoksu
Svappavaara
Lainio
Svappavaara
Vittangi
Vittangi
Vittangi
Vittangi
Vittangi
Vittangi
Vittangi
Övre Soppero
27/10 2010
20/11 2010
29/11 2010
6/12 2010
7/12 2010
13/12 2010
4/1 2011
23/1 2011
4/2 2011
26/2 2011
28/2 2011
4/3 2011
5/3 2011
11/3 2011
18/3 2011
1/4 2011
1/4 2011
2/4 2011
4/4 2011
14/4 2011
17/4 2011
25/4 2011
25/4 2011
9/5 2011
12/5 2011
22/5 2011
2/6 2011
15/6 2011
17/6 2011
20/6 2011
25/6 2011
30/6 2011
3/7 2011
10/7 2011
12/7 2011
14/7 2011
21/7 2011
30/7 2011
31/7 2011
19/8 2011
5/9 2011
14/9 2011
17/9 2011
25/9 2011
27/9 2011
26/10 2011
40 år
91 år
98 år
65 år
75 år
77 år
87 år
61 år
89 år
76 år
87 år
92 år
62 år
96 år
76 år
57 år
91 år
87 år
80 år
88 år
71 år
88 år
85 år
88 år
86 år
82 år
89 år
86 år
41 år
77 år
88 år
75 år
93 år
81 år
84 år
84 år
88 år
47 år
82 år
65 år
77 år
69 år
80 år
75 år
88 år
64 år
5
GÖRAN WIDMARK
Göran Widmark föddes den 28 januari 1910 i Jukkasjärvi. Pappan Frans W. Stenberg var järnvägstjänsteman och mamman hette Ebba Stenberg. Göran prästvigdes
1940 och arbetade som stiftsadjunkt i Tornedalen fram till 1946, då han flyttade till
Uppsala för att arbeta åt Svenska kyrkans mission.
Senare arbetade han som komminister i Maria Magdalena församling i Stockholm.
I Uppsala blev han invald i stadsfullmäktige för socialdemokraterna och satt även
som ordförande i barnavårdsnämnden. Han var aktiv i Sveriges Kristna Socialdemokrater – Broderskapsrörelsen.
Göran Widmark avled den 13 januari 1982 i Hedemora. Två veckor senare skulle han
ha fyllt 72 år.
Göran Widmark är utan tvekan mest känd som författare av psalmen ”I tro under
himmelens skyar”, som finns i vår nuvarande psalmbok som psalm nr 228.
”I tro under himmelens skyar” är en psalm om kyrkan och gudsfolket skriven 1945. Melodin (E-moll, 2/4) är komponerad
av Emil Törnvall från Finland och är från 1902.
Psalmen skrevs ursprungligen i äkta tornedalsmiljö, varför första strofens tredje rad ursprungligen löd: ”och än genom
Torne älvs byar”.
Andra strofens femte rad lydde ursprungligen ”kring sockenkyrkans altar han samlar än sitt folk”, men ändrades senare av
ekumeniska skäl till ”kring helga nattvardsbordet han samlar än sitt folk”.
Psalmen är en av endast tre psalmer i 1986 års psalmbok, som är från 1940-talet.
”I tro under himmelens skyar ..”
Vi låter Göran Widmark själv berätta om hur psalmen kom till. Artikeln skrev han 1970 och den har varit införd i
Luleå stifts årsbok. Det låter så äkta, genuint och samtidigt spännande att få höra hur en psalm kan komma till. Så
här skriver Göran:
”Du kan väl berätta något om din sång ”I tro under himmelens skyar..”
En redaktör för en kyrklig tidning i Finland skrev så till mig för några år sen. Just den dag, som jag fick hans brev i min
hand, fick jag också ett vykort, avsänt från Ven, där kära tornedalska ungdomar meddelade mig, att de sjungit ”min”
sång i högmässan där nere på ön i Öresund. Det hjälpte mig att skriva ner några rader om sången i fråga, och jag skrev
ett brev med ty åtföljande artikel till min finländske vän.
Låt mig än i dag slå fast: hade jag aldrig mött Tornedalens kristna ungdom, så hade sången nog inte kommit till. Den
ungdom, som i sin fromhet förenar det gamla laestadianska arvet med en uppriktig kärlek till Svenska kyrkan.
Verserna 1, 2 och 4 skrev jag en kväll i januari 1945 i Nedre Kukkola, där jag bodde hos ett par verkligt goda vänner,
Maja och Vigert Lundström. Vi hade haft gudstjänst i skolan, och jag kände mig så glad och tacksam under den; jag tror
att vi var flera, som förnam, att Guds egen, gode Ande på ett särskilt sätt var med oss den aftonen. Några dagar senare,
eller närmare bestämt den 14 januari 1945, var det missionärsvigning i Övertorneå kyrka. Då vigdes diakonissan Ebba
Mörtberg, dotter till predikanten Johan Mörtberg, Karungi, till missionär i vår kyrkas tjänst. Vid ett kyrkkaffe i prostgården samma dag sjöngs sången för första gången hos Ruth och Per Boreman.
Senare den dagen framhöll biskop Bengt Jonzon, som hade förrättat vigningen, att sången naturligtvis borde ha en vers
om missionen, detta Guds eget verk. Och så kom den tredje versen till.
Några dagar därefter kom ett brev från predikanten Martin Lampinen i Juoksengi. Han höll före, att som allt rätt Guds
ord borde ”sluta i himmelen”. Den femte och sista versen såg då dagens ljus.
Kompositören hette Lars Emil Törnvall. Han dog som kyrkoherde i Alahärmä församling i mellersta Österbotten 1926.
I dag sjunger man ”I tro under himmelens skyar” lite varstans i vårt land, därtill också i Finland; sången finns med i
många sångsamlingar. Den lär ska tas med också i den nya ”Sions toner”, som är under utarbetande. Och det är jag
ödmjukt tacksam för; den sångboken är ju vida känd i det Västerbotten, som är mina tidiga ungdomsårs hembygd”.
Hur ser det ut i dag?
Psalmen ”I tro under himmelens skyar” finns i vår nuvarande psalmbok som nr 228. Psalmen med samma nr och med
titeln ”Kun myös isät uskoivat kerran” finns också sedan 1984 översatt till finska i den svenska psalmboken på finska.
Översättningen är gjord av Niilo Pekka Rauhala (f. 1936), en i Finland välkänd präst, poet, psalmförfattare och översättare bl a vid förnyelsen av Sions sånger.Vidare finns psalmen översatt till meänkieli av tornedalingen, författaren och
prästen Bengt Pohjanen 2010 och har fått titeln ”Vain uskossa taihvaitten alla”.
Det berättas att t o m Pippi Långstrump sjungit psalmen i något sammanhang i Astrid Lindgrens berättelser.
6
Förlåtelsens fromhet
I artikeln ”Förlåtelsens fromhet” skriver Göran Widmark om sina upplevelser som präst på ungdomsstormötena i Tornedalen, om lägerlivet, byagudstjänsterna, scoutträffarna och församlingsdagarna.
Intrycken från de östlaestadianska stormötena ville en av Göran Widmarks goda vänner, som var på besök, sammanfatta i
ordet förlåtelse. Aldrig har ett kyrkligt ungdomsmöte hört så mycket om förlåtelse. Det här var under 1940-talets mitt.
Född och uppvuxen i ett östlaestadianskt hem och med bönemöten och predikanter som en del av både vardag och helg,
har jag också under årens lopp besökt många östlaestadianska stormöten sommartid i Tornedalen. Senast i sommar besökte vi både stormötena i Juoksengi och Sattajärvi. Min känsla i dag är densamma som Göran Widmarks från 1940-talet.
Det är ingen tillfällighet. Våra kristet aktiva ungdomar kommer i stor utsträckning från laestadiankristna hem. De vet, att
det är syndernas förlåtelse, som skall dominera förhållandet till Gud och förhållandet till människor.
Det är det dyrbara arvet från våra fromma fäder och mödrar. Kan mor och far ge sina barn ett rikare arv än detta att man
skall vara beredd att be Gud och människor om förlåtelse för de synder man begått.
Stormötenas nattvardsgångar ger starka och mäktiga intryck. Före nattvardsgången kan man se hur gamla synder rensas ut
ur själen för att sedan i kärlek kunna gå till måltiden och få del av syndernas förlåtelse.
Här ser man skaror av unga och gamla kristna sida vid sida böja knä vid Herrens bord. Och under senare år har de unga
skarorna märkbart vuxit i antal.
När Guds ord förkunnas genom mänskliga redskap, då blir det många gånger – här som annorstädes - att det finns delade
meningar om förkunnelsens värde.
Men när Gud förkunnar i den enkla handlingens form, då
rasar alla mänskliga meningar ihop och församlingen faller
ned på knä och lovsången ljuder allt mäktigare.
Ungefär så tolkar jag innehållet i psalmen ”I tro under
himmelens skyar”. Det ger en bild av den östlaestadianska
väckelsen och om kyrkan och vandringsfolket.
I sina fem verser beskriver psalmförfattaren människans
vandring här på jorden, där slutmålet i sista versen är härlighetens himmel.
Psalmen är en dyr klenod för många av oss, som har rötterna i väckelsen och som väntar på att få mötas igen på
kommande stormötesdagar i sann kristen gemenskap på
vår väg mot det himmelska målet och det eviga livet hos
Gud. Där får vi en dag förenas med våra nära och kära,
som väntat på oss.
Vain uskossa taihvaitten alla.
(på meänkieli)
I det här huset i Nedre Kukkola skrev Göran Widmark 3 av
Foto:Gösta Klippmark
verserna i psalmen.
1. Vain uskossa taihvaitten alla oon isäme maat pruukanheet,
ja vieläki meän maassa kuuhlaan se mitä net oon huutanheet.
Nyt täyttyny oon aika, jo tehe paranus, näin anna Kristukselle syähmeen asumus.
Hään armoa antaa, Hään armoa antaa, sen katuva uskossa saa.
4. Näin uskossa taihvaitten alla met tunnemma kaipausta
ja ootama kans meän maala, nyt Henkesi vuotatusta.
Oon varmuus meilä tässä, ja kallis uskalus,
Ko synnit antheeks saama, Jeesuksen veressä.
Hään armoa antaa, Hään armoa antaa, sen katuva uskossa saa.
2. Hään kuttunsa armosthaan antaa, jo kastheessa siunauksen,
taas sanansa voimala kantaa,
ja nuhtheensa unohtaen.
Ko pyhhään ehtoolisheen, hään omat kokoaa,
hään näyttää meile toivon ja valon hohtoa.
Hään armoa antaa, Hään armoa antaa, sen katuva uskossa saa.
5. Nyt uskossa taihvaitten alla met täälä jo kattelemma
ja veisumme kiitosta kuuhlaan
ko toivossa iloittemma.
Ko sitte kerran nähhään, istumen Karittan,
Niin uusi laulu kuulu ko vetten pauhinan.
Hän armoa antaa, Hään armoa antaa, sen katuva uskossa saa.
3. Ja liekin ko Vapahtajamme
niin sytytti päälä tään maan,
se palakhoon kans aikanamme,
näin ilmottaa hään tahtoaan:
Nyt menkää koko mailhmaan, ja sannaa saarnatkaa,
niin Isän luotut kaikki, sa ilosanomaa.
Hään armoa antaa, Hään armoa antaa, sen katuva uskossa saa.
Teksti: Göran Widmark 1945
Musikki: Emil Törnvall 1902
Käänös: Bengt Pohjanen 2010
Sv 1986, 228 I tro under himmelens skyar.
För all hjälp i arbetet med denna artikel vill jag rikta ett stort tack till Luleå stift, kh em. Jan-Erik Kuoksu, Lars Suo och Erling Wälivaara.
Thore Klippmark
7
Angående medlemsutvecklingen och församlingarnas framtid.
Domkapitlet i Luleå stift har tagit del av den statistik, som finns angående medlemsutvecklingen i stiftets församlingar.
Domkapitlet har då kunnat konstatera att om utvecklingen fortskrider som förväntat så kommer medlemstappet i stiftet
som helhet åren 2010 – 2019 att ligga på 20 % och i vissa församlingar förväntas medlemstappet överstiga 25 %.
Med anledning av dessa dystra siffror begär nu domkapitlet att kyrkoråden och kyrkoherdarna redogör för hur
er församling ser på medlemsutvecklingen samt hur man arbetar för framtiden.
Av redogörelsen ska det framgå både hur ni ser på ekonomin och församlingens uppdrag och hur det återspeglas i
församlingsinstruktionen.
Kyrkorådets beredningsutskott och kyrkorådet har ingående diskuterat frågan vid rådets senaste sammanträde och uppdragit åt ordföranden och kyrkoherden att utifrån diskussionerna i utskottet och kyrkorådet besvara biskopens och domkapitlets frågor i ärendet.
Vi tror att vårt svar till domkapitlet kan vara av stort intresse för våra medlemmar, varför vi redovisar det i sin helhet här
nedan.
2011-09-20
Luleå stift
Domkapitlet
Box 942
971 28 Luleå
Remissvar ”Angående medlemsutveckling och församlingens framtid – Med sikte mot 2025” från
Vittangi församling
Vittangi församling är en ekonomiskt välmående landsortsförsamling i en flerspråkig och flerkulturell miljö.
Vittangi församling består av 16 byar utspridda på ett stort område med ambitionen att hela församlingen från
norr till söder och från väster till öster ska ha tillgång till församlingens grundläggande uppgift att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission.
Församlingen ser positivt på medlemsutvecklingen med många nyinflyttade barnfamiljer, eftersom vi upplever
en mycket positiv samhällsutveckling genom gruvexpansionen i församlingen och närområdet.
Drygt 80% av alla barn går i kyrkans barnverksamhet i centralorten och i de tre största byarna. Konfirmandantalet är mindre, men genom samarbete mellan församlingarna kommer blivande konfirmander att erbjudas
många olika former av konfirmandundervisning och lägerverksamhet. All konfirmandundervisning i lägerform
skall vara avgiftsfri, så att alla barn har möjlighet att välja den form av undervisning, som passar dem.
Föräldra- och barngrupperna i församlingen har på senare tid fått stor uppslutning, vilket visar på den stora
barnfamiljeinflyttningen.
Kommunens barnomsorg har kö till förskoleplatserna, vilket inte har skett på många år.
Vi har också genom tiden haft god kontakt med stiftet vad avser hjälp i olika projekt både personellt och ekonomiskt och hoppas att detta samarbete kommer att fortsätta även i framtiden.
Således är det våra ungdomar i konfirmandåldern, som vi måste fånga upp och fylla deras behov av det som
kyrkan kan erbjuda med olika former av ungdomsverksamhet och en varierad form av konfirmandundervisning.
Församlingen har nu även möjlighet att erbjuda ungdomarna vildmarksläger i fjällmiljö, eftersom vi nu har ett
kapell i Jarin som utgångspunkt i den verksamheten.
Vi ser även orosmoln inför framtiden eftersom samfälligheternas vara eller inte vara kommer att prövas. Vi i
Vittangi församling ser inga ekonomiska eller organisatoriska fördelar med en enpastoratssamfällighet.
För oss i Vittangi församling betyder det att avståndet till församlingsborna ökar och att tillgängligheten till pastorsexpeditionen blir närmast obefintlig på grund av avstånden.
Därmed försvåras kontakten mellan församlingsborna och församlingen med det som församlingen idag kan
erbjuda sina medlemmar.
På sikt befarar vi då att många medlemmar kommer att lämna församlingen, eftersom vi inte kan erbjuda församlingsborna det de vill ha, nämligen närhet och tillgänglighet.
Thore Klippmark
kyrkorådets ordförande
8
Oskar Skoglind
kyrkoherde
Jarin kapell
En vacker men kylslagen försommardag packade vi
kaffekorgen och ställde kosan mot samebyn Järämä.
Vårt mål var att besöka det lilla kapellet.
Via Övre Soppero och en vänlig Anders Påve som
anförtrodde oss nyckel till kapellet, tog vi vägen rakt
västerut. En grusväg, men i gott skick, tog oss fram
till vårt mål för dagen. Bara bilfärden blev en stor naturupplevelse. Den lummiga grönskan nere i Soppero
övergick allt mer i karg fjällnatur. De fyra milen blev
som en härlig naturfilm genom bilrutan. Vägen är farbar
året om.
Och där- titta- sa vi i mun på varann, där är det ju! Det
lilla söta kapellet, omgivet av vacker fjällnatur, låg där
upp till vänster strax före byn Järämä. Det gick faktiskt
att köra bil nästan ända fram till porten, tacknämligt
för personer som måste tänka lite extra på onda knän.
Kapellet välkomnade oss med skön värme denna
soliga men lite kylslagna dag. Allt var så vackert där
inne och solens än så länge bleka strålar lyste in genom
de generöst tilltagna fönstren. Den vackra fjällnaturen
vi kunde njuta genom fönstren blev som den finaste
altartavla. En altartavla formad av Guds fria natur – kan
det bli vackrare än så?
Kapellet stod klart för invigning sommaren 2010 då
det invigdes av vår biskop Hans Stiglund. Av gästboken
framgick att kapellet redan använts vid flera tillfällen
för familjesammankomster i både glädje och sorg. Ett
flertal gudstjänster har förrättats och vi ser fram emot
att få besöka någon kommande.
Jag råkade ha födelsedag denna dag. Självklart hoppas jag få uppleva många, många fler men sent vill jag
glömma denna, min sjuttioandra.
Jag vill på det varmaste rekommendera en utflykt till
Järämä och Jarin kapell!
Ragnhild Kemi
Svappavaara
Fr.v. Sanni Björkenäs, Solveig Pallari och Signe Tornlund som överlämnade blommor och presenter.
Avtackning av Sanni Björkenäs
I samband med gudstjänsten i Kuoksu kapell den 14
augusti avtackades Sanni Björkenäs för att hon i 26 år
har varit ansvarig för Kuoksu Blomsterfond.
Ett stort tack för ett mångårigt och värdefullt arbete.
Samtidigt välkomnades Solveig Pallari, som övertar
uppgiften att handha och ansvara för Kuoksu Blomsterfonds verksamhet
Foto:Mats Ericsson
Vi hälsar Solveig välkommen
Under min kurs i kyrkligt ledarskap blev jag
bekant med prästen Dan Richardsson och vi
kom att tala om Luleå stifts förebyggande
arbete mot sexuella övergrepp. Resultatet av
detta samtal blev att jag kontaktade Carina
Johansson och bad henne skriva en artikel
om deras arbete så att vi i Vittangi församling
är medvetna om hur stiftet arbetar när sexuella övergrepp av olika slag förekommer i våra
församlingar.
Anna Kuoksu
Att tala sant om livet
Ovälkomna sexuella anspelningar eller sex
som känns påtvingat. Sexuella övergrepp
kan se mycket olika ut.
Diakonen Carina Johansson och prästen Dan
Richardsson är Luleå stifts kontaktpersoner
mot sexuella övergrepp.
De är beredda att lyssna på och hjälpa den
som i kontakt med Svenska kyrkans representanter är drabbad av övergrepp.
Att mötas, samtala, dela, utmana och beröra
är en viktig del av mänskligt liv. Svenska
kyrkan har en omfattande verksamhet där
möten ingår. Målet är att erbjuda trygga
mötesplatser för människor i livets alla skeenden.
Trots detta vet vi att också i kyrkans sammanhang kan det, som inte får ske, ändå
ske.
9
Att någon som fått förtroendet att representera kyrkan missbrukar detta och utnyttjar
en annan persons tillit för att tillfredställa
egna känslomässiga och sexuella behov.
Svenska kyrkan vill på ett tydligt sätt ta sitt
ansvar för detta och stödja såväl barn, ungdomar och vuxna som har blivit utsatta för
övergrepp i kyrkliga miljöer.
Ett viktigt redskap i arbetet mot sexuella
övergrepp i kyrkans miljöer är de kontaktpersoner som är utsedda av biskoparna och
som finns i varje stift.
Kontaktpersonernas uppgift är att vara ett
stöd för den som upplever sig kränkt av en
anställd, förtroendevald eller ideellt arbetande inom Svenska kyrkan.
Luleå stifts kontaktpersoner är alltså Carina
Johansson, diakon i Norrfjärdens församling, och Dan Richardsson, stiftsadjunkt för
idealitet och frivillighet.
De är beredda att lyssna och hjälpa den som
är utsatt att orka hitta och formulera sin berättelse. Ibland kan det handla om händelser som ligger långt tillbaka i tiden och som
man behöver få berätta om.
Den som är drabbad väljer själv om hon eller han vill anmäla förövaren. Om den utsatta är barn eller omyndig ska alltid anmälan
göras till socialtjänsten.
Kontaktpersoner
Carina Johansson
0911/200871 (arb)
070/288 27 88 (arb)
Dan Richardsson
0920/26 47 11 (arb)
Läs mer på Svenska kyrkans hemsida under
www.svenskakyrkan.se
så kan kyrkan stötta dig
Uppvaktning av 100-åring
Måndagen den 31 oktober uppvaktades 100-åriga
Margo Labba f. Päiviö i Övre Soppero av prästen Anna
Kuoksu och församlingens besökstjänst representerad
av Aini Isaksson och Maria Zakariasson.
Firandet hade då pågått sedan söndagen med släktingar
och vänner. Svärdottern Britta Marakatt Labba berättade
att det varit många som kommit och gratulerat och under
vårt besök var det också många som ringde för att gratulera Margo.
Anna Maria Margareta Labba som oftast kallas Margo
föddes den 31 oktober 1911 i Vissatjokka vid svenskfinska
gränsen i Könkämävuoma sameby. Hon hade en syster
och tre bröder. Hon har varit verksam i rennäringen under
hela sitt liv och har varit en duktig slöjdare som sydde bl.a.
skor, handskar, koltar och mössor.
Margo var gift i 47 år med Johan J:son Labba fram till
hans bortgång för 19 år sedan. De bodde i Övre Soppero
i Saarivuoma sameby. Tillsammans fick de sonen NilsJohannes och i äktenskapet uppfostrades även styvdottern
Elsa. Före giftermål och flytt till Saarivuoma sameby tog
hon även hand om brorsonen Olof Nils Päiviö.
Vid ett tidigare möte med Britta Marakatt Labba frågade
jag henne hur hon skulle beskriva Margo som person och
fick svaret att Margo aldrig varit särskilt sjuk, att hon är en
person som är ganska rak på sak och att hon har mycket
humor och glädje.
Det är inte ofta man får gratulera en 100-åring och på frågan om hur man gör för att bli så gammal svarade Margo
att hon inte gjort någonting speciellt, utan hon hade, som
hon själv sa, bara varit. Enligt statistiska centralbyrån är
den äldsta nu levande personen i Sverige 111 år och i vår
församling är hon den enda 100-åringen.
Under 100-årsdagen kunde man också höra en intervju
med henne i Sameradion. Hon har tidigare blivit intervjuad
av dem och berättat om sina upplevelser från Norge under
andra världskriget och det har även gjorts en dokumentär
för SVT där hon delar med sig av sina upplevelser från
skolkåtornas tid i Karesuando. När man levt i så många år
har man mycket att berätta och Margo har fått rikedomen
att minnas sina år och berättar därför gärna om vad hon
fått vara med om.
Vid uppvaktningen sjöngs också några finska psalmer
från Sions sånger och prästen Anna sjöng Oändlig nåd, på
svenska.
Vi i Vittangi församling vill gratulera 100-åringen Margo
Labba och önska henne Guds rika välsignelse!
Anna Kuoksu
10
Den första
julen
”The first Noel”
JULKONSERT
Vittangi kyrka
Lördag 17 december kl.18.00
Medverkande:
Församlingskören, musiker,
sångsolister,
Oskar Skoglind
VÄLKOMMEN!
”Gläns över sjö
och strand”
JULKONSERT
Lannavaara kyrka
Söndag 18 december kl.18.00
Medverkande:
Jens och Cessi
Oskare Skoglind
VÄLKOMMEN!
Vittangi kyrka
JULKRUBBA
Fredag 23/12 kl.18.00
VÄLKOMMEN!
Laestadianska
samlingar
Övre Soppero kapell
31 december
kl.18.00
1 januari 2012 kl.11.00 och 16.00
Harry Esberg och Håkan Siggemo.
Lannavaara minneskyrka
6 januari
7 januari
8 januari
kl.17.00
kl.12.00 och17.00
kl. 12.00 och 17.00
Timo Orre, Sören Ylipää
och Per Gustav Wasara
VÄLKOMMEN!
Lannavaara minneskyrka
Trettondagen
Fredag 6 januari kl.11.00
HÖGMÄSSA
kyrkoherde Oskar Skoglind och
Koralkören
VÄLKOMMEN!
JULOTTA
EN GOD JUL
och
ETT GOTT NYTT ÅR!
Söndag/Juldagen 25 december
önskar
06.00
06.00
08.30
08.30
Vittangi
Svappavaara
Övre Soppero
Lainio
VÄLKOMMEN!
Vittangi församling
Se också församlingens hemsida!
Adress: www.vittangiforsamling.com
11
PREDIKOTURER
(Reservation för ev. ändringar)
Vittangi
11.00
ADVENTSGUDSTJÄNST
Svappavaara
14.00
ADVENTSGUDSTJÄNST
Övre Soppero
11.00
ADVENTSGUDSTJÄNST
Vittangi
18.00
FAMILJEGUDSTJÄNST
Kuoksu
11.00
ADVENTSGUDSTJÄNST
Nedre Soppero
14.00
ADVENTSGUDSTJÄNST
Lördag 17/12
Vittangi
18.00
DEN FÖRSTA JULEN. ”The First Noel” Julkonsert.
Söndag 18/12
Lannavaara
18.00
JULKONSERT ”Gläns över sjö och strand”
Fredag 23/12
Vittangi
18.00
JULKRUBBA
Vittangi
06.00
JULOTTA
Svappavaara
06.00
JULOTTA
Övre Soppero
08.30
JULOTTA
Lainio
08.30
JULOTTA
Måndag. Annandag jul 26/12
Parakka
14.00
JULGUDSTJÄNST
Lördag. Nyårsafton 31/12
Vittangi
23.00
NYÅRSBÖN
Lannavaara
11.00
HÖGMÄSSA
Vittangi
11.00
HÖGMÄSSA
Vittangi
11.00
GUDSTJÄNST
Kuoksu
14.00
GUDSTJÄNST
Nedre Soppero
11.00
GUDSTJÄNST
Svappavaara
14.00
GUDSTJÄNST
Vittangi
11.00
HÖGMÄSSA
Masugnsbyn
14.00
GUDSTJÄNST
Vittangi
18.00
MUSIKGUDSTJÄNST
Vittangi
11.00
GUDSTJÄNST
Övre Soppero
14.00
GUDSTJÄNST
Parakka
11.00
GUDSTJÄNST
Svappavaara
14.00
GUDSTJÄNST med nattvard
Vittangi
11.00
HÖGMÄSSA
Kuoksu
14.00
GUDSTJÄNST
Vittangi
11.00
GUDSTJÄNST
Lannavaara
14.00
GUDSTJÄNST
Vittangi
11.00
GUDSTJÄNST
Övre Soppero
14.00
HÖGMÄSSA
Svappavaara
14.00
GUDSTJÄNST
Vittangi
11.00
HÖGMÄSSA
Nedre Soppero
14.00
GUDSTJÄNST
Söndag 27/11
1 i advent
Söndag 4/12
2 i advent
Söndag 11/12
3 i advent
Söndag 25/12 Juldagen
4 i advent
Fredag 6/1. Trettondedag jul
Söndag 8/1
Söndag 15/1
Söndag 22/1
Söndag 29/1
Söndag 5/2
Söndag 12/2
Söndag 19/2
Söndag 26/2
Söndag 4/3
Söndag 11/3
Söndag 18/3
Söndag 25/3
12