Transcript Nr 1 . 2013 - Vittangi församling

KYRKPOSTEN
Nr 1 . 2013
1
Tidning för Svenska Kyrkan i
vårt pastorat
KYRKPOSTEN
Vittangi församling
Nr 1 2013
Redaktionskommitte:
Jan Jordal, Börje Johansson
Birgitta Ranner och Ileana Huuva
Ansvarig utgivare: Jan Jordal
Hemsida:www.vittangiforsamling.com
Tryck: Fabricii Tryckeri AB
Vi tar gärna emot skrivelser som känns angelägna för er att få ut i Kyrkposten
t.ex debattartiklar, synpunkter eller historik m.m.
Adress:
Telefon:
Fax:
Öppettider:
Kanslist:
Pastorsexpeditionen
Abrahamsvägen 16
980 10 Vittangi
0981 / 100 01 vx
0981 / 102 21
Mån-tisd och Torsd-fredag 09.00–12.00
Torsdag kvällsöppet 15.00 -18.00
Onsdag är expeditionen stängd.
Åsa Nordström070-678 02 99
Direkttelefoner:
Vik kyrkoherde: Jan Jordal 0980-12 941
Mobil:
070-955 44 32
Komminister Vakant
Mobil:
Organist: Eva Holma.
0981-10 834
Mobil:
070-216 45 76
Församlingsass.Gun Olofsson
0981-10 122
Mobil:
070-551 07 67
Diakonass: Anne Pekkari
0981-10 836
Mobil:
070-288 81 17
Diakon.Monika Nutti Blind 0981-10 836
Mobil. 070-615 08 36
Vaktmästare exp:Börje Johansson.0981-101 66
Mobil:
070-552 25 80
Vaktmästare Vittangi:
0981-10 835
Bengt Henriksson
070-211 17 54
Rune Larsson
070-317 51 37
Vaktmästare Svappavaara
Lisa Grönberg
070-582 54 41
Vaktm. Lannavaara kyrkogård
Rune Törelid 070-216 46 69
Vaktmästare Lainio kyrkogård
Kyrkogårdar:
Vittangi Nya
Vittangi Gamla
Svappavaara
Kyrkor: Vittangi
Svappavaara
Församlingshem: Vittangi
Svappavaara
2
0981-105 70
0981-106 33
0980-301 56
0980-300 72
0981-101 25
0980-300 72
Tankar i Advent
Advent är latin och betyder ankomst. De första kristna
väntade på Jesu omedelbara återkomst. De gick i ständig väntan. Snart skulle det ske. Redan innan de flesta
hunnit smaka döden skulle Jesus komma tillbaka. De
tydde tecken och höll sig redo för att ta emot Konungen. Åren gick och generationer Kristustroende avlöste
varandra. Ändock förlorade inte kyrkan hoppet och
tron om att det snart ska ske.
Julen, firandet av Kristi födelse, hans första ankomst,
fastställdes till årets längsta natt då solståndet vände
och världen ånyo gick in i ljusare tider.
Inför julen, Kristusmässan, infördes en fastetid då
man förberedde sig för Herrens andra ankomst med
fasta och bön.
Kyrkan, och vi med den, väntar fortfarande på vår
Herre Jesu Kristi andra ankomst.
Det var och är fortfarande en tid för eftertanke. En
förberedelsetid då man rannsakar sig själv och gör sig
redo för den stora dagen då Herren Jesus återkommer
i sin härlighet.
Nu har vi förlorat mycket av adventstidens ursprungliga mening. Vi fastar inte längre utan adventsveckorna har blivit en julbordens tid i överflöd av mat och
konsumtion inför julgranens, tomtens, TV-soffans och
Kalle Ankas stora högtidskväll den 24 december.
Låt oss försöka besinna oss något, ta några steg
tillbaka och försöka finna adventstidens ursprungliga
djupa mening. Guds Rike är inom er eller mitt
ibland er, säger Jesus. Låt oss försöka återfinna det
och förbereda oss för att ta emot Guds Rikes Konung,
vår Herre Jesus Kristus.
Jan Jordal
Vik kyrkoherde
Kyrkorådet informerar
Idag har vi firat Fars Dag i hela vårt avlånga land och
traditionsenligt har Svenska kyrkan också uppmärksammat dagen. Om två veckor infaller domssöndagen
och sedan följer firandet av första advent och julen
närmar sig med stormsteg.
Vittangi kyrkoråd har genomfört sitt senaste sammanträde den 24 oktober och nu återstår endast ett
sammanträde under denna fyraåriga mandatperiod.
Kyrkorådet i vår församling liksom i Karesuando och
Jukkasjärvi församlingar försvinner för gott vid årsskiftet, då alla tre församlingarna blir ett storpastorat
med ett enda kyrkoråd och en gemensam kyrkoherde
stationerad i Kiruna.
Som huvudpunkt på oktobersammanträdets dagordning stod fastställande av budget för år 2014 och plan
för åren 2015-2016. Kyrkorådet har av samfälligheten
för år 2014 tilldelats 5.200.000 kronor till församlingsverksamheten.
Kyrkorådet fastställde förslaget till fördelning mellan
de olika verksamheterna inom ramen för de tilldelade
medlen.
Samtidigt har vi också fått ett nytt och för hela Svenska kyrkan gemensamt budgetsystem inför omorganisationen från och med 1 januari 2014.
Tidigare stod posterna för kyrkoråd, information och
pastorsexpedition längst upp men nu har man vänt på
systemet så att gudstjänster, kyrkliga handlingar, gudstjänster och förrättningar, barnverksamhet osv toppar
listan. Anslagen till stiftelsekyrkor, kapell och bönhus
hamnar under rubriken mission.
Poängen är nog den att mission idag också bedrivs
hemma i den egna församlingen och inte bara i främmande länder. Det är en form av ny och vidare
tolkning av begreppet mission.
Vad gäller prästtjänsterna i vår församling är läget
just nu så här.
Vår kyrkoherde Anna Kuoksu är föräldraledig till
och med 31 december 2013.
Vikarierande kyrkoherde idag är Jan Jordal. Hans
förordnande går också ut den 31 december 2013.
Genom omorganisationen och bildandet av Kiruna
storpastorat så har vi ingen kyrkoherde efter den 1
januari 2014. Däremot har vi två komministertjänster, varav den ena innehas av Anna Kuoksu, men
Anna Kuoksu har sökt fortsatt föräldraledighet till
och med 31 mars 2014 och ledigheten är beviljad.
Där kommer vi att med alla medel försöka få in en
vikarie
Den andra komministertjänsten är utannonserad i
Kyrkans Tidning den 24 oktober 2013 under rubriken ”Kiruna pastorat söker komminister med placering i Vittangi församling”.
Ansökningstiden utgår den 22 november.
Jag tillönskar alla Kyrkpostens läsare
EN FRIDFULL JUL
och
ETT GOTT NYTT ÅR 2014!
Vi hoppas på ett gott samarbete med det nya tryckeriet!
Vittangi den 10 november 2013
Thore Klippmark,
kyrkorådets ordf
Under 2013 har vi haft svårigheter att hålla vår budget. Under alla mina år i kyrkorådet alltsedan 1977
och som ordförande under alla mandatperioder utom
en, då jag var vice ordförande, har vi lyckats hålla vår
budget och målsättningen är att göra det även i år. Det
är något av en hederssak.
Bestämmelserna är nämligen sådana att går kyrkorådet med underskott, så får vi ta med oss underskottet till nästa år och det vill vi inte ska behöva drabba
någon, speciellt inför en ny mandatperiod. Nu har vår
vikarierande kyrkoherde i egenskap av verksamhetsledare fått i uppdrag av kyrkorådet att hålla igen och dra
i bromsarna utan att det nämnvärt ska behöva drabba
våra medlemmar och vår verksamhet. Jag är övertygad om att vi klarar av problemet och når ett bokslut i
balans när året väl är slut.
3
Nya medlemmar i församlingen
Edvin Fredrik Tuoremaa Linghall, Vittangi, född den 20 december 2012,
döptes den 30 mars 2013 i Vittangi kyrka.
Fr.v. Mamma Josefin Nilsson Tuoremaa med lilla Edvin i famnen och pappa
Fredrik Linghall.
Dopförrättare: Vik kyrkoherde Jan Jordal
Pär Olle Loke Strålberg, Vittangi, född den 27 februari 2013,
döptes den 4 oktober 2013 i Vittangi kyrka.
Fr.v. Vik kh Jan Jordal, fadderVeronica Durhan, pappa Dick Strålberg med lilla
Olle i famnen, mamma Lina Carlsson och brodern Ebbe.
Dan-Olof Hugo Lantto, Vittangi, född den 23 november 2012,
döptes den 8 juni 2013 i Vittangi kyrka.
Fr.v. Vik kh Jan Jordal, faddrar Emma Andersson Junkka och Tomas Lantto,
pappa Mikael Lantto med Klara i famnen, mamma Matilda Edfast med Julia
och lilla Hugo i famnen.
Karl Axel Henrik Tervaniemi Blind, Vittangi,
född den 11 april 2013, döptes den 11 oktober 2013 i
Vittangi kyrka.
Fr.v. Vik kh Jan Jordal, mamma Sofie Blind, brodern William
och pappa Jonatan Tervaniemi med lilla Axel i famnen
Ronja My Eliasson, Vittangi, född den 27 december 2012, döptes den 8 juni
2013 i Vittangi kyrka.
Fr.v. Pappa Tobias Eliasson med lilla My i famnen, mamma Linda-Maria och
syskonen Wilja och Dennis.
Dopförrättare: Vik kyrkoherde Jan Jordal
Hilja Sigrid Elina Vitblom
Labba, Vittangi,
född den 8 augusti 2012,
döptes den 9 juni 2013 i Övre
Soppero kapell.
Fr.v. Syskonen John-Ante,
Ida Kristin med lilla Elina i
famnen och Per-Àilu Labba
Föräldrar, ej med i bild.
Ellen Marit Labba och Sven
Anders Vitblom
Dodförrättare:
Vik kyrkoherde Jan Jordal
4
Anna Elmina Engström, Vittangi, född den 25 september 2013,
döptes den 16 november 2013 i Vittangi kyrka.
Fr.v. Kh Oskar Skoglind, mamma Emma med systern Selma i famnen, brodern
Noah, pappa Simon med lilla Elmina i famnen och faddern Valter Määttä.
Avlidna medlemmar i Vittangi församling
kyrkoåret 2012/ 2013
1. 2.
3.
4.
5. 6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
14.
15.
16.
17.
18.
19.
20.
21.
22.
23.
24.
25.
26.
27. 28.
Henny Linnea Määttänen
Holger Albert Björkdalen
Carl Staffan Berggren
Eida Eva Frideborg Lindmark
Mauno Benjamin Anundi
Stig Andreas Raevaara
Doris Anna Viktoria Matilainen
Bo Dan William Lingbro
Johan Påve
Sanni Vanha
Alf Helge Lundberg
Göta Irene Isovaara
Oskar Vilhelm Vigren
Bror Vincent Romark
Brita Inger-Anna Pettersson
Maria Irene Karlsson
Ingvar Fredrik Vigren
Fanny Margareta Jakobsson
Alfred Orrmalm
Maire Karoliina Koivuniemi
Laila Maria Hansi
Jim Olaf Edmund Flygare
Göta Paulina Henrietta Uusitalo
Karl Gustav Lindmark
Hans Markus Nenonen
Viola Gertrud Hagebjörk
Per Thomas Skum
Tyra Sally Elisabet Norrblom
Vittangi
Vittangi
Vittangi
Svappavaara
Vittangi
Lainio
Vittangi
Silkkimuotka
Lannavaara
Svappavaara
Vittangi
Masugnsbyn
Lainio
Silkkimuotka
Lannavaara
Masugnsbyn
Vittangi
Vittangi
Svappavaara
Merasjärvi
Vittangi
Vittangi
Vittangi
Svappavaara
Svappavaara
Nedre Soppero
Övre Soppero
Vittangi
24/11 2012. 86 år
24/11 2012. 90 år
28/11 2012 70 år
10/12 2012 87 år
14/12 2012 85 år
26/12 2012 27 år
28/12 2012 72 år
22/1 2013 61 år
7/3 2013 89 år
10/3 2013 80 år
23/3 2013 78 år
6/4 2013 93 år
23/4 2013 84 år
28/4 2013 78 år
29/4 2013 77 år
19/5 2013 77 år
24/5 2013 74 år
27/5 2013 85 år
15/6 2013 84 år
23/7 2013 75 år
26/7 2013 87år
2/9 2013 67 år
11/9 2013 94 år
6/10 2013 89 år
8/10 2013 56 år
25/10 2013 89 år
29/10 2013 79 år
31/10 2013 77 år
5
Kyrkorådet informerar om den nya organisationen.
Det har varit ett längre uppehåll med utgivningen
av Kyrkposten under 2013 på grund av flera orsaker. Tryckeriet, som vi har anlitat i åratal, har lagt
ner sin verksamhet och i församlingen har vi bytt
personal och haft mycket att sätta oss in i. Stora saker i form av omorganisationer är också på gång.
Följande förändringar träder i kraft redan den 1 januari 2014.
¤ Vittangi, Karesuando och Jukkasjärvi församlingar
kommer att bilda ett storpastorat, som får namnet
Kiruna pastorat.
¤ Endast en kyrkoherde kommer att finnas i storpastoratet med placering i Kiruna.
Vi i Vittangi församling får behålla våra två präster.
Båda får titeln komminister.
¤ Storpastoratet styrs av kyrkofullmäktige bestående
av 29 ledamöter, som utsågs vid höstens direktval till
kyrkofullmäktige.
Tre nomineringsgrupper ställde upp i valet, där de 29
mandaten fördelades enligt följande:
Arbetarepartiet - Socialdemokraterna Församlingarnas väl i Kiruna pastorat Kyrkans väl i Kiruna pastorat
14
9
6
En koalition har bildats mellan Arbetarepartiet – Socialdemokraterna och Kyrkans väl i Kiruna pastorat,
som då tillsammans får totalt 20 mandat.
¤ Det blir endast ett gemensamt kyrkoråd för alla tre
församlingarna bestående av 12 valda ledamöter och
sex ersättare plus kyrkoherden eller den av kyrkoherden utsedda.
¤ Under kyrkorådet skall finnas en beredningsgrupp
bestående av ordföranden i kyrkorådet, vice ordförande i kyrkorådet, kyrkoherde, kanslichef och en
representant för övriga i kyrkorådet ingående nomineringsgrupper.
Kyrkorådets ordförande är beredningsgruppens ordförande.
¤ Under kyrkorådet skall finnas ett personalutskott bestående av ordförande i kyrkorådet och två ledamöter
från kyrkorådet samt kyrkoherde och kanslichef.
¤ Under kyrkorådet skall finnas ett fastighets- och
kyrkogårdsutskott bestående av en ordförande och
fyra ledamöter från kyrkorådet samt kyrkoherde och
kanslichef.
¤ Det blir ett församlingsråd i varje församling bestående av åtta ledamöter och fyra ersättare plus en präst.
¤ Det nya kyrkofullmäktige kommer att under december månad 2013 välja såväl det gemensamma kyrkorådet som samtliga tre församlingsråd.
¤ Den 1 januari 2014 träder den nya organisationen
enligt ovan i kraft.
¤ Som en följd av att denna nya organisation träder
i kraft den 1 januari 2014 så upphör Kiruna kyrkliga
samfällighet att existera efter detta datum.
Vittangi 2013-11-11
Thore Klippmark
ordförande
Var med och stöd tyfondrabbade i Filippinerna
Tillsammans med ACT-alliansen har nu Svenska kyrkan inlett insatser till 235 000 människor som drabbats av
tyfonen Haiyan. Insatserna ska täcka deras akuta behov, ge möjlighet till snabb återhämtning samt ge möjlighet
att bygga upp samhället igen.
Våra plusgiro- och bankgironummer
Svenska kyrkans internationella arbete
Ge en gåva direkt!
Plusgironummer:
90 01 22-3
Bankgironummer:
900-1223
Kontrolleras av Svensk
insamlingskontroll
6
Investering i ny miljövänlig krematorieteknik.
Eftersom verksamheten i krematoriet betraktas
som miljöfarlig verksamhet, har Kiruna kyrkliga
samfällighet en skyldighet att ansöka om tillstånd
för att bedriva verksamheten.
Länsstyrelsens miljöprövningsdelegation har den
9 april 2010 meddelat tillstånd enligt 9 kap miljöbalken för fortsatt verksamhet vid krematoriet
på fastigheten Kyrkan 12 med följande villkor för
verksamheten:
•
Senast den 31 december 2011 ska samfälligheten ha installerat reningsutrustning för rening av
rökgaser
Fastighets- och kyrkogårdsnämnden har under tiden
från det att länsstyrelsen meddelat miljöprövningstillståndet undersökt möjligheterna till att utföra kremationer i framtiden på bästa möjliga sätt och länsstyrelsen förlängde dispenstiden för att utföra kremationer
t o m 2013-02-28.
En extern konsult, knuten till Sveriges kyrkogårdsoch krematorieförbund, anlitades för att undersöka
möjligheterna att investera i befintligt utrymme i
Kiruna krematorium och enligt länsstyrelsens tillståndskrav.
Fastighets- och kyrkogårdsnämnden gjorde, enligt de
beslutsunderlag som framtagits, den bedömningen att
det bästa alternativet för att utföra kremationer i framtiden är att investera i ny miljövänlig krematorieteknik
i Kiruna krematorium.
Möte med LKABs företrädare för samhällsomvandlingen har genomförts i syfte att efterhöra om LKAB
har synpunkter på planerna att investera i ny krematorieteknik. LKAB har ej inkommit med några invändningar på planerade investeringar.
Fr.v den gamla ugnen från 1953 och ugnen från början av 70 talet
Investeringarna och ombyggnationerna är slutförda
och anläggningen är i drift fr. o m vecka 49, 2013.
I samband med ombyggnationerna har även arbetsmiljö- och handikappanpassning utförts av lokalerna i
krematoriet. Det som återstår att åtgärda är markarbeten och yttre underhållet av krematoriet som kommer
att utföras under sommaren 2014.
Under byggtiden har kremationer utförts i Gällivare
krematorium.
Historik: Kiruna krematorium invigdes den 17 september 1933. Arkitekt Bertil Höök.
2013-11-22
Roland Rova
Kanslichef
Foto: Börje Johansson
Samfällda kyrkofullmäktige beslutade i maj 2012 att
avsätta medel till investering i ny miljövänlig krematorieteknik.
Förvaltningen gjorde därefter besök i ett antal krematorier som nyligen infört ny krematorieteknik eller
var i stånd att införa ny krematorieteknik, bl.a Umeå
krematorium, Luleå krematorium och Narvik krematorium, för att få ta del av deras erfarenheter och få en
okulär bedömning av omfattningen av planerade investeringar. Arbetet med att utföra ombyggnationerna
och installation av ny ugn och rökgasrening påbörjades i februari 2013.
Allmänheten har informerats om arbetet med att
införa ny krematorieteknik och att eventuella olägenheter kan uppstå under byggtiden och då framförallt
gällande det yttre området kring krematoriet.
Framsidan av ugnen
I slutet av december färdigställdes allt
Se nästa sida: Bildkollage av reparation
7
I februari 2013 påbörjade schaktarbetet och öppningen av den nya ingången, som ligger i samma plan som krematoriet, och var färdig i början på
oktober månad.
I mitten av mars påbörjades rivningen av båda ugnarna och sågning av betongväggar. Detta var klar i mitten av april
I maj påbörjades murningen av ugnen och monteringen av skalet samt rökgasreningsanläggningen m.m.
I september påbörjades golvläggning och målning
Baksidan av ugnen
8
Foto: Börje Johansson
Från Arktis till Ekvatorn
och tillbaka
Jag är en gäst och främling som mina
fäder här.
Hem, hem mitt kära hem, ej finns en
plats på jorden så skön som du mitt
Jan Jordal
hem.
Som missionärsbarn blir livet som en flyttfågel men
med den skillnaden att fåglarna flyttar regelbundet
fram och tillbaka till bestämda platser.
Jag föddes i Narvik av norska föräldrar.
I tidiga barndomsår på sena femtiotalet flyttade familjen till London där vi barn gick i engelsk skola och
lärde oss läsa och skriva. Efter cirka fem år kallades
min far till missionärstjänst i Etiopien och familjen
bröt upp och flyttade vidare till huvudstaden Addis
Abeba. Därifrån flyttade sedan familjen vidare till
Norge, där vi bodde en kort tid för att sedan bosätta
oss i Stockholm.
När jag gick ut nionde klass i Sverige hade jag gått
i tio olika skolor i fyra olika länder. Jag blev kvar i
Sverige och gick i skola och utbildade mig och etablerade eget hem och familj.
Mina bröder flyttade tillbaka till Norge och mina
föräldrar tillbaka till London, där min far etablerade
huvudkontoret för hjälp- och biståndsorganisationen
ADRA som är verksam i 125 länder.
Nästan samtliga i vår släkt är missionärer eller arbetar med hjälp- och utvecklingsprojekt i olika länder i
världen, främst Afrika. Men släkt- och familjebanden
är starka och vi har funnit att hem är inte nödvändigtvis en bestämd plats på jorden. Ett hem är där ens älskade nära och kära är och dit du alltid är efterlängtad
och välkommen. Hem, hem mitt kära hem, ej finns en
plats på jorden så skön som du mitt hem.
Mitt hemland är Sverige. Jag är gift med en kvinna
från renskötarfamilj i Idivuoma. Nordnorge och
Nordkalotten är den plats som vi, precis som flyttfåglarna, alltid har återvänt till. Här har vi alltid känt oss
välkomna och fria. Kanske är det för att det faktiskt
finns likheter med Afrika. Jag upptäckte stora likheter
mellan att sitta vid elden i svärmors kåta på fjället
och i en familjs hydda i Etiopien.
Att få växa upp i Afrika gav mig fria och glädjerika
barn- och ungdomsår. I Afrika kastas man ideligen
mellan kontraster i olika situationer och miljöer. Från
det yttersta elände och misär ena stunden för att i
nästa minut befinna sig i de överdådigt lyxiga diplomatsalongerna eller de fina kyrkornas och biståndsorganisationernas ingärdade inrättningar.
Afrika har präglat mig. De senaste åren har jag tillbringat i Etiopien, där vi försöker överföra kunskap
för att skapa långsiktiga arbetstillfällen genom att
bearbeta inhemska råvaror för export och därmed
skapa långsiktiga stabila arbeten och inkomster i lokalsamhällena.
På senare tid har jag därför pendlat mellan Addis
Abeba och Bangkok.
Vid flera tillfällen har jag blivit inbjuden till församlingsaftnar för att föreläsa och tala om internationella
frågor. Händelserna annonseras med ett löfte om att
internationell mat kommer att serveras.
Jag tackar gärna ja till inbjudningarna men påpekar
att jag sällan varit internationell. Om de vill att jag
ska tala om mina ”internationella” erfarenheter kommer jag att tala om de gånger då jag mellanlandat och
suttit i transit på internationella flygplatser. För det är
de mest internationella platser jag varit på. Internationell mat? Vad är det? Vi kanske kan beställa takeaway
McDonald hamburgare för händelsen. Jag kan ropa
ut avgångstider och gatenummer till flighter till olika
världsmetropoler.
Att resa och bo i många länder och på olika platser
har lärt mig att vart man än färdas i världen så hamnar man slutligen i ett lokalsamhälle och i personliga
möten och situationer.
Om vi reser från Vittangi till en by i Etiopien passerar
vi många ”internationella anhalter” men slutligen når
vi fram till vårt färdmål, en plats, en grupp eller en
individ.
Så har min resa varit från Afrika och hit. Jag har passerat många anhalter på vägen. Slutligen når jag fram
till ett kapell eller ett personligt möte vid ett köksbord
i Lainio, Kuoksu, Övre Soppero eller Lannavaara. Det
är just där i det personliga mötet som vänskap, förtroenden och solidaritet kommer till. Så är det också med
missionens- och kyrkans hjälparbete.
Därför talar jag om mina erfarenheter från lokalsamhällen, eftersom det är där människor lever sina dagliga liv och relationer, och vänskap kommer till.
Det är just detta som är min poäng. Vi har mycket mer
gemensamt som förenar oss som mäniskor än de små
kulturella skillnader som tycks skilja oss åt. Det är
bara en fråga om ett öppet sinnestillstånd och perspektiv.
I möten med en för oss främmande kultur är det naturligtvis många saker som inte är förståeliga eller acceptabla för oss. Det är inte lätt, inte lätt alls. Därför är det
bra att inta en iakttagande hållning och försöka se och
ta emot och lära. Så sakteligen öppnar sig insikter och
förståelse, nya relationer, förtroenden och vänskap.
Kyrkan har ojämförligt världens största, vidaste och
Forts: Nästa sida
9
djupaste nätverk. Som kristen kan du bege dig nästan
var som helst i världen. Finner du en kyrka eller en
kristen församling har du funnit ett hem där du blir
välkomnad och mottagen av kristna bröder och systrar.
Uttrycksformerna må te sig olika för oss. Vi kan
känna oss främmande, obekväma till en början, men
minns då Jesu ord i Matteus 18:18 – 20:” Sannerligen, allt ni binder på jorden skall vara bundet i himlen, och allt ni löser på jorden skall vara löst i himlen.
Vidare säger jag er: allt vad två av er kommer överens om att be om här på jorden, det skall de få av min
himmelske fader. Ty där två eller tre är samlade i mitt
namn är jag mitt ibland dem.”
Herren är alltid med dig.
I möten med andra folk och kulturer märker man snart
att religion och kyrka tar sig andra uttrycksformer än
det vi känner till och är vana vid.
Gud talar inte bara många språk, Han talar alla språk
och han talar till människorna på alla platser i alla
tider. Beroende på var vi är i tid och rum så är våra
frågor till Honom olika. Hans svar till andra kan därför te sig underligt och svårbegripligt för oss.
Bara för att vi inte förstår språket, uttryckssättet och
frågorna just nu är inte det samma som att andra har
fel. Kom ihåg Jesu ord i Johannes 10:16. ”Jag har
också andra får, som inte hör till den här fållan. Också
dem måste jag leda, och de skall lyssna till min röst,
och det skall bli en hjord och en herde.”
Vår Herre skapade himmel och jord. Han skapade
en mänsklighet till att vara Honom lik. Till man och
kvinna skapade han dem. Vi är ett i Kristus. Låt oss
därför först ta fasta på vad vi har gemensamt och förenar oss som människor istället för det som skiljer oss
åt. Vi är ett i Honom.
Jan Jordal
Svenska Kyrkans Internationella arbete, actalliance.
Kraftsamla för julkampanjen 2013
Ge alla barn en framtid utan våld !
När vuxna slåss är det barnen som drabbas hårdast. Det gäller både i det lilla och i det stora perspektivet, i
familjen, i en region eller ett land. I år fortsätter julkampanjen att ha focus på barn i krig och konflikt.
Miljontals barn växer upp i en värld fylld av våld, krig och konflikter. Utsattheten gör dem till perfekta måltavlor
när gerillor och kriminella gäng rekryterar nya medlemmar. Varje dag tvingas barn att bli soldater med vapen i
hand och med droger i kroppen sprider de skräck i samhället. Andra utnyttjas sexuellt, som spioner eller tjänstefolk.
Tillsammans måste vi kämpa för att minska våldet och skapa en ljusare framtid för våra unga och det kräver
resurser. Vittangi församling har alltid varit bland de bättre insamlarna till olika projekt inom Svenska Kyrkans
Internationella arbete. Syrien, Filippinerna och många andra länder som drabbas av katastrofer är actalliance
bland de första hjälporganisationerna på plats.
Nu tar vi nya tag och lämnar ett bra bidrag i kollekthåvar, insamlingsbössor och bidrar till olika lotterier och
försäljningar!
Försäljningen den 30 november i församlingshemmet inbringade över
14 000 kronor. mycket bra och det tackar vi för.
Vi ger en eloge till de två före detta husmödrarna Anna-Maria Henriksson och
Göta Engström som hela veckan bakat och jobbat idéellt för denna försäljning.
Tack skall ni ha, alla som ställde upp på lördag och de som stickat, bakat och
stöttat den internationella gruppen! Vi hoppas att ni orkar fortsätta med fastekampanjen 2014.
Vatten en mänsklig rättighet. Vem använder vems vatten? Eftersom vatten är
en förutsättning för allt liv, har det alltid haft en central plats i Svenska kyrkans
internationella arbete. Vi skall också vara rädd om vårt vatten!
Tack för allt ni gör inom församlingen för de svaga i världen!
Den internationella gruppen i församlingen.
Majken, Anne, Monica, Alf
Julförsäljningen i
Vittangi församlingshem
10
Foto: Börje Johansson
Laestadianska
samlingar
”Hör Änglasången
Hälsar Oss”
JULKONSERT
Vittangi kyrka
Övre Soppero kapell
Söndag 15 december kl.18.00
1 januari 2014 kl.12.00 och 17.00
Medverkande:
Solist: Hanna Fors
Församlingskören
Pianist och körledare: Eva Holma
Sören Ylipää, Håkan Kero
Lannavaara minneskyrka
VÄLKOMMEN!
Övre Soppero kapell
Torsdag 19 december kl.18.00
5 januari
6 januari
Kl.12.00 och17.00
kl.17.00
”Vi sjunger in julen”
Predikanter: Se kommande annonser
Medverkande:
Koralkören
Körledare: Eva Holma
VÄLKOMMEN!
VÄLKOMMEN!
Lannavaara kyrka
Lördag 21 december kl.18.00
JULSPEL
Andlig förberedelse inför julen
Efteråt bjuds det på
glögg och fika
Vittangi församling/Marias Lamm i
Lannavaara
VÄLKOMMEN!
Lannavaara minneskyrka
Trettondagen
Måndag 6 januari kl.11.00
HÖGMÄSSA
kyrkoherde em Jan Erik Kuoksu och
Koralkören
Vittangi kyrka
VÄLKOMMEN!
JULKRUBBA
EN GOD JUL
och
ETT GOTT NYTT ÅR 2014
Måndag 23 december kl.18.00
VÄLKOMMEN!
JULOTTA
Onsdag/Juldagen 25 december
06.00 Vittangi
08.30 Svappavaara
VÄLKOMMEN!
OBS! Predikoturerna kommer ej ut för januari, februari
och mars vid denna tidnings tryckning p.g.a den nya organisationen. Se kommande annonser!
önskar
Vittangi församling
Se också församlingens hemsida!
Adress: www.vittangiforsamling.com
11
12