Transcript Ta del av vår studie

Kan resursfördelningen
lösa skolkrisen?
En studie om kommunal
resursfördelning till grundskolan
2014
Sammanfattning
EY genomförde våren 2013 en kartläggning av större
kommuners resursfördelning till grundskolan. Under våren
2014 har en uppföljande kartläggning gjorts, i vilken vi även
har frågat rektorer om hur de fördelar och använder resurser
för att öka måluppfyllelsen. Syftet är att ge ökad kunskap om
styrningen av skolan och att stimulera till fortsatta diskussioner
om resursfördelningens betydelse för ökad måluppfyllelse.
genom att räkna baklänges utifrån tillgängliga resurser och
minsta möjliga grundbelopp. Med andra ord tillämpas en
resursorienterad budgetering: först beräknas den tillgängliga
resursramen och därefter fastställs vilka behov som kan
hanteras inom den givna ramen. Det är den andra utmaningen:
nämnden utgår också från tillgängliga resurser och inte från
elevernas förutsättningar och behov.
Bakgrunden till årets undersökning är att det i skollagen kommer
att förtydligas att kommuner och rektorer ska fördela resurser
till utbildning efter barnens och elevernas olika förutsättningar
och behov. Det ses som ett viktigt steg mot en mer likvärdig
skola. Vi kan konstatera att det görs vissa ansträngningar runt
om i landet för att fördela resurser utifrån förutsättningar och
behov. Samtidigt finns det svårigheter med att säkerställa att
rätt omfördelning sker och att resurserna når fram och gör
nytta. Vi har identifierat tre utmaningar när det gäller att få
styrkedjan att fungera:
3. Rektorn blir gisslan
1. Statens styrsignaler når inte kommunfullmäktige
Enligt skollagen ska kommuner fördela resurser till utbildning
efter barnens och elevernas olika förutsättningar och
behov. Staten riktar således i skollagen en uppmaning
till kommunfullmäktige. I de allra flesta kommuner fattas
dock beslut om resursfördelning av den nämnd som är
ansvarig för grundskolan. Kommunfullmäktige beslutar om
ramar som nämnderna har att förhålla sig till. Ramarna
utgår i stor utsträckning från föregående års ram, med
marginella justeringar. Här finns den första utmaningen:
kommunfullmäktige utgår i sin resurstilldelning till ansvarig
nämnd från tillgängliga resurser och inte från elevernas
förutsättningar och behov.
2. Ansvarig nämnd tillämpar baklängesräkning
Utifrån den tilldelade ramen fördelar ansvarig nämnd medel
till kommunala och fristående skolor. Det är i de allra flesta fall
på denna nivå som fördelningen på socioekonomiska grunder
beslutas. Hur stor den socioekonomiska andelen blir avgörs
2
I skollagen ska det förtydligas att rektor ansvarar för att fördela
resurser inom enheten efter elevernas olika förutsättningar och
behov. De skolor som har stora behov får ofta ett tillägg utifrån
socioekonomiska faktorer, men rektorns dilemma är att tillägget
inte upplevs som tillräckligt. Vidare visar vår undersökning
att tillägget kan ätas upp av andra faktorer i kommunens
ekonomisystem, såsom att internhyran är högst för den skola
som får mest socioekonomiskt tillägg, eller att kostnader för
extern skolgång belastar skolenheten eller att införandet av
socioekonomisk fördelning sker samtidigt som andra tillägg
tas bort så att skolans budget totalt sett blir mindre. Det är
den tredje utmaningen: rektor försöker fördela resurser utifrån
elevernas förutsättningar och behov, men friutrymmet är
begränsat.
Om kommunernas resursfördelning ska kunna bidra till att
lösa skolkrisen ser vi behov av att lyfta diskussionen till
kommunfullmäktigenivå. Här finns möjligheter till att se
satsningar på skolan som en form av social investering. En
fullgången skolgång är den vaccination som samhället kan ge
en individ mot framtida utslagning, vilket bör betänkas när
prioriteringar görs. Dock är det ännu viktigare att säkerställa
att tillgängliga resurser används på bästa möjliga sätt, genom
att styra och följa upp hur resurserna används och vilka resultat
som genereras.
Kontaktuppgifter
Lars Eriksson
Tfn: 070-317 78 22
E-post: [email protected]
Ann-Mari Ek
Tfn: 070-215 58 45
E-post: [email protected]
Lars Eriksson och Ann-Mari Ek är verksamma som verksamhetsrevisorer och konsulter i EY:s
grupp för offentlig verksamhet. Varje år genomför de en stor mängd revisionella granskningar
och konsultutredningar till kommuner runt om i landet, varav flertalet rör skolfrågor.
3
1. Inledning
EY genomförde våren 2013 en kartläggning av större
kommuners resursfördelning till grundskolan. Under våren
2014 har en uppföljande kartläggning gjorts. Syftet är att ge
ökad kunskap om styrningen av skolan och att stimulera till
fortsatta diskussioner om resursfördelningens betydelse för
ökad måluppfyllelse.
1.1.
EY:s undersökning 2013
Undersökningen som genomfördes under våren 2013 utgick
från vad forskning om resursfördelning har visat, vilket
Skolverket1 sammanfattar på följande vis:
1) resurser har betydelse för resultaten och betydelsen är allra
störst för yngre elever samt för elever med mindre gynnsam
socioekonomisk bakgrund,
2) det viktigaste är hur resurserna används, allra viktigast är
lärarnas kompetens, och
3) principerna för resursfördelning har konsekvenser för hur
resurserna används.
Kartläggningen visade att resurser huvudsakligen fördelas
utifrån volym och på lika villkor oavsett huvudman. De flesta
kommuner fördelar utifrån socioekonomiska variabler, men
skillnader finns avseende vilka variabler som används och
hur stor andel av de totala resurserna som fördelas. Tillägg
utifrån individuella behov handlar framför allt om extraordinära
stödbehov utan koppling till den vanliga undervisningen.
Resurserna styrs i låg grad till de lägre årskurserna.
Slutsatser som drogs var att resursfördelning i låg grad sker
utifrån faktiska, konstaterade och dokumenterade pedagogiska
behov hos elever. Resursfördelningen sker istället i ökande
grad utifrån den statistiska sannolikheten för att elever vid
en skolenhet är i behov av särskilt stöd för att uppnå målen.
Lärarnas kompetens, den enskilt viktigaste faktorn för hög
måluppfyllelse, beaktas inte i resursfördelningsmodellerna.
Det saknas en koppling mellan resultat och resurser då
resursfördelningsmodellerna inte beaktar vad som händer i
skolan eller vilka resultat som genereras. Den övergripande
risken är att resursfördelningsmodellerna bidrar till status quo
istället för utveckling. Detta för att eleven, snarare än skolan,
ses som bärare av problemet.
1.2.
Andra undersökningar
Skolverket presenterade hösten 2013 en rapport om
kommunernas resursfördelning till grundskolor2. I rapporten
lyfts resursfördelningen fram som ett medel för att nå målet
att alla elever i skolan ska få tillgång till en likvärdig utbildning
av god kvalitet. Enligt Skolverket måste dock skolans resurser
också ses i ett bredare sammanhang av social service i
kommunerna. Vilka åtgärder som vidtas för att minska
skolsegregationen, vid sidan av dem som kompenserar för
1
2
4
Skolverket (2009)
Skolverket (2013)
segregationens negativa effekter, är också något som påverkar
hur resurserna till skolorna styrs. Sammantaget gör därför
Skolverket bedömningen att det inte är möjligt att identifiera
det för alla kommuner effektivaste resursfördelningssystemet.
Det optimala sättet att fördela resurser på, med avseende på
likvärdighet och studieresultat, formas av kommunen själv.
hos elever med svensk bakgrund vars föräldrar har svag
utbildningsbakgrund. Språkinriktad undervisning är enligt
Skolinspektionen ett av få exempel på insatser som gagnar alla
elever med bristande stöd i hemmet.
Studien visar också att det finns stora variationer
mellan kommuner i fråga om tilldelning av resurser till
skolverksamheten och fördelning av resurser mellan skolor.
Det gäller bland annat hur mycket resurser kommunerna
totalt satsar på grundskolan och hur stor del av resurserna
som fördelas efter skolornas förutsättningar. Kommunens
skolsegregation, med avseende på socioekonomiska skillnader,
förklarar dock endast i begränsad omfattning hur mycket en
kommun kompenserar skolor med sämre förutsättningar. På
kommunnivå kan skillnaderna i hur mycket som totalt sett
satsas på grundskolan inte alls förklaras av hur skolsegregerad
kommunen är, eller av andelen elever i åtgärdsprogram.
Riksdagen beslutade den 4 juni 2014 i enlighet med proposition
2013/14:148 Vissa skollagsfrågor. Det innebär att det från den
1 juli 2014 förtydligas i skollagen att kommuner ska fördela
resurser till utbildning inom skolväsendet efter barnens och
elevernas olika förutsättningar och behov. Vidare förtydligas
i lagen att rektorn och förskolechefen ansvarar för att fördela
resurser inom enheten efter barnens och elevernas olika
förutsättningar och behov.
Enligt rapporten har kommunerna över tid ökat anpassningen
av resurserna till skolornas socioekonomiska förutsättningar
och skolsegregerade kommuner anpassar resurserna i större
utsträckning än mindre segregerade kommuner. Dock är
fördelningen av resurser utifrån skolornas socioekonomiska
förutsättningar liten, i förhållande till de kraftfulla insatser
som Skolverket menar behövs för att förstärka likvärdigheten i
skolan. Skolverket menar att det är angeläget att kommunerna
i ännu större omfattning än idag följer upp hur resurserna
fördelas och används inom varje skola. Samt att de
analyserar hur fördelningen påverkar måluppfyllelsen så att
resursfördelningen kontinuerligt kan anpassas till de behov som
finns.
Skolinspektionen presenterade 2014 en rapport om
kommuners resursfördelning och arbete mot segregationens
negativa effekter i skolväsendet3. Rapporten visar att endast
en liten del av de ekonomiska resurserna omfördelas för att
uppväga skillnader i barns och elevers förutsättningar. Enligt
Skolinspektionen finns det inte ett resursfördelningssystem som
passar alla kommuner. Vidare konstateras att de granskade
kommunerna behöver utveckla och förbättra uppföljningen och
utvärderingen av sitt resursfördelningssystem och även vilka
effekter de får. Detsamma gäller uppföljningen av andra insatser
för att motverka segregationens negativa effekter. Många
kommuner saknar ett underlag för den politiska diskussionen
om hur resurser ska fördelas, trots att resursfördelningen
och hur dessa resurser sedan används har en avgörande
betydelse för skolornas möjligheter att tillgodose elevens rätt till
utbildning i enlighet med författningarnas krav.
Många av de insatser som Skolinspektionen har tagit del av
riktar sig till nyanlända elever och handlar om kartläggning av
kunskaper i alla ämnen och starkt språkstöd under de första
åren i Sverige. Det är däremot ovanligt med insatser som är
ägnade att motverka segregering och bristande måluppfyllelse
3
1.3.
Förtydligande av skollagen
I propositionen lyfts det fram att rätten till en likvärdig
utbildning för alla barn och elever är en av de viktigaste
grundprinciperna i det svenska utbildningsväsendet. Att
resurser viktas och fördelas utifrån barns och elevers
olika förutsättningar och behov ses som ett mycket viktigt
instrument för att kunna uppnå likvärdighet i utbildningen.
Det ses också som en viktig förutsättning för att eleverna ska
nå utbildningens mål. I syfte att skapa bättre förutsättningar
för att säkerställa en hög likvärdighet föreslås att skollagen
förtydligas så att det klart framgår att kommuner har ett ansvar
för att fördela resurser till utbildning inom skolväsendet efter
barns och elevers olika förutsättningar och behov. Skälet är att
kommunerna har ett övergripande och genomgående ansvar
för resursfördelning inom skolväsendet som andra huvudmän
inte har. Kommunerna fördelar nämligen resurser dels till sina
egna förskole- och skolenheter dels till andra huvudmän enligt
särskilda bestämmelser om bidrag till fristående verksamheter,
interkommunal ersättning eller ersättning till statliga skolor.
I propositionen lyfts det dessutom fram att det också krävs
att resursfördelningen inom skolenheter och förskoleenheter
anpassas efter barnens och elevernas förutsättningar och
behov. Det föreslås därför ett förtydligande av att rektorer
och förskolechefer ansvarar för att i sin tur fördela resurserna
inom sina skolenheter respektive förskoleenheter efter barnens
och elevernas olika förutsättningar och behov. I skolan bör
särskild hänsyn tas till att ge eleverna förutsättningar att nå
kunskapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt
mot utbildningens mål. Rektorn har ett särskilt ansvar för att
resursfördelning och stödåtgärder anpassas till den värdering
av elevernas utveckling som lärare gör.
Förslagen innebär förtydliganden av de bestämmelser som
redan finns på området i skollagen och läroplanerna och är inte
avsedda att vara någon ambitionshöjning eller något steg mot
en ändrad ansvarsfördelning.
Skolinspektionen (2014)
5
2. Kommuners resursfördelning till
grundskolan 2014
2.1.
Inledning
2.2.
EY skickade under våren 2014 ut en enkät till Sveriges femtio
mest befolkningsrika kommuner, i vilken frågor ställdes om
resursfördelningen till grundskolan. Enkäten skickades även
till samtliga tio stadsdelar i Göteborg, vilket innebär att
sammanlagt femtionio kommuner/stadsdelar mottog enkäten.
Svar inkom från trettioåtta kommuner och en stadsdel.
Redovisningen nedan bygger på dessa trettionio svar.
0%
5%
Fördelning på
socioekonomiska grunder
På frågan om det görs någon fördelning på socioekonomiska
grunder svarade 35 kommuner ja och 4 nej. Hur stor andel
som fördelas utifrån socioekonomiska faktorer åskådliggörs i
tabellen nedan.
10 % 15 % 20 % 25 % 30 % 35 % 40 % 45 % 50 %
Borlänge
Botkyrka*
Eskilstuna
Falun
Gotland
Gtbg Örgryte-Härlanda SDF
Gävle
Haninge
Helsingborg
Hässleholm
Järfälla**
Kalmar
Karlskrona
Kristianstad
Kungsbacka
Lidingö
Linköping
Lund
Malmö
Mölndal
Nacka
Norrköping
Nyköping
Skellefteå
Solna
Sollentuna
Stockholm
Sundsvall
Södertälje
Trelleborg
Tyresö
Täby
Umeå**
Uppsala
Växjö
Västerås
Växjö
Örnsköldsvik
*Botkyrka svarar att de fördelar 28-44%. Då elevpengen till årskurs 1-5 är lägre är andelen tillägg större.
**Järfälla fördelar 11-13 %. Då elevpengen till årskurs 1-5 är lägre är andelen tillägg större.
***Umeå har uppgivit att de fördelar 3-6%.
6
Varför fördelas just denna procentsats?
I enkäten fanns det på denna fråga inga fasta svarsalternativ.
Flera av kommunerna uppger att det är nämnden som
tagit beslut utifrån en politisk viljeinriktning att förbättra
resultaten vid skolenheter med svag socioekonomisk profil. Tre
kommuner beskriver att införandet har skett stegvis med en
successiv ökning under några år. En kommun uppger att det är
kommunfullmäktige som beslutar i frågan.
Flera kommuner beskriver att de har räknat baklänges utifrån
vad som blir över efter det att ett rimligt grundbelopp har delats
ut:
När vi införde socioekonomisk fördelning utgick vi från en
för oss lägsta godtagbar nivå av grundbeloppet. Resten
av de resurser vi hade gick till socioekonomisk fördelning.
En kombination av bedömning och beräkning där vi utgått
från den skola som får minst tilldelning i strukturersättning,
d.v.s. hur mycket pengar blir kvar att fördela när den skola
med minst strukturersättning fått en rimlig ersättning för att
bedriva verksamhet.
Ett ord som återkommer i svaren är ”rimlighetsbedömning”. Det
görs en avvägning mellan vad som är möjligt och vad som är
önskvärt utifrån tilldelad ram. En högre andel socioekonomisk
fördelning riskerar att få till konsekvens att vissa enheter får
för lågt grundbelopp, medan en lägre andel socioekonomisk
fördelning riskerar att inte få den efterfrågade effekten.
I en kommun fastställdes ett totalbelopp för fördelning på
socioekonomiska grunder år 2003 och har därefter inte
ändrats, trots att grundbeloppen har reviderats. I en annan har
procentsatsen varit densamma sedan införandet, men där har
simuleringar visat på problem i en förändrad procentuell nivå
utifrån befintlig budgetram.
En kommun uppger att det utifrån en utredning som gjorts
tillsammans med verksamhetsledare och ledningsgrupp
har gjorts en bedömning om vilken procentsats som är bäst
anpassad utifrån kommunens struktur. En annan nämner att
kommunen har stora skillnader i sin befolkningsstruktur, vilket
motiverar en stor omfördelning. En kommun som inte gör
någon fördelning på socioekonomiska grunder uppger att det
inte finns så stora skillnader mellan skolorna. I en kommun
fördelas inte någon bestämd totalsumma eller procentsats.
Istället fördelas cirka 100 000 kr extra för varje nyanländ elev
under elevens första tre skolår.
7
2.3.
Hur mycket extra resurser får skolorna?
Kommunerna fick också svara på hur mycket extra resurser per elev som utgår till den skola som får mest respektive minst
socioekonomiskt stöd. I diagrammet nedan redovisas lägsta respektive högsta ersättningen per elev och kommun.
Lägsta kr
Genomsnitt för högsta ersättn kr
Högsta kr
60 000,00
50 000,00
40 000,00
30 000,00
20 000,00
10 000,00
Växjö
Örnsköldsvik
Uppsala
Västerås
Umeå
Uddevalla
Täby
Tyresö
Trelleborg
Stockholm
Nacka
Sollentuna
Malmö
Mölndal
Lund
Linköping
Lidingö
Kungsbacka
Kalmar
Karlskrona
Järfälla**
Hässleholm
Haninge
Helsingborg
Gävle
Gtbg Örgryte-Harlanda SDF
Falun
Gotland
Borlänge
Eskilstuna
0,00
Vi kan konstatera att skillnaderna mellan kommunerna är stora, men det är viktigt att beakta att det är svårt att jämföra
kommunerna med varandra då resursfördelningsmodellerna är uppbyggda på olika sätt. Detta illustreras nedan med citat
från två kommuner som resonerar helt olika:
Inom ramen för det socioekonomiska tilläggsanslaget finansieras också kostnader för verksamhetsstöd för elever
med extraordinära stödbehov, ersättning för modersmål samt ersättning för förberedelseklasser.
Ett fast belopp fördelas ut som ett tillägg i form av sociala faktorer. Dessutom finns separat resursfördelning med
direkt riktade medel till modersmål, nyanlända, tilläggsbelopp osv.
Således får en del skolor förutom det socioekonomiska stödbeloppet även ersättning för modersmålsundervisning,
förberedelseklasser med mera, medan andra ska finansiera sådan verksamhet inom ramen för grundbelopp och
socioekonomiskt tillägg.
En del kommuner ger socioekonomiska medel till alla skolor, medan andra endast ger till skolor med hög socioekonomisk profil.
I en kommun är det endast skolor som har en svagare socioekonomisk profil än genomsnittet som får ett tillägg.
8
2.4.
Vad ska uppnås med den
socioekonomiska fördelningen?
På frågan om det finns några uttalade mål för vad som ska
uppnås med den socioekonomiska fördelningen svarade 27
kommuner ja och 9 nej.
Det fanns inga fasta svarsalternativ på frågan vilka målen i så
fall är, men de flesta svaren handlar om högre måluppfyllelse
(17 svar), att skapa likvärdiga förutsättningar genom att
utjämna strukturella skillnader (22 svar) och att alla elever i alla
ämnen minst ska uppnå de lägsta kunskapskraven (5 svar). En
kommun skriver att syftet är att nyanlända elever ska få extra
stöd för att lära sig svenska.
En kommun beskriver målet på följande vis:
Skolor med mer gynnsamma socioekonomiska
förutsättningar bidrar med resurser till skolor med mindre
gynnsamma förutsättningar. Både de skolor som får och
de som lämnar ifrån sig resurser, förutsätts anpassa sin
organisation i syfte att ge alla elever förutsättningar att nå
målen för utbildningen.
I Uppsala kommuns barn- och ungdomsnämnds uppdragsplan
finns målet att elever i åk 9 som går i skolor med hög
strukturersättning når målen i samma utsträckning som övriga
elever. Det är endast den kommunen som i enkäten hänvisar till
ett politiskt fastställt och uppföljningsbart mål.
2.5.
Utifrån vilka faktorer fördelas
socioekonomiskt bidrag?
De flesta kommuner använder mer än en bakgrundsvariabel.
Kombinationen föräldrarnas utbildningsbakgrund och
utländsk bakgrund är vanligt förekommande. Kommunerna
använder dock olika definitioner vad gäller utbildningsnivå
(t ex vårdnadshavares högsta utbildningsnivå, föräldrars
sammanvägda utbildningsnivå, högst gymnasium eller endast
grundskola). När det gäller utländsk bakgrund finns också stora
variationer i vilka faktorer som används (t ex invandringsår, född
utomlands, båda föräldrar har utländsk bakgrund, född i Sverige
av utlandsfödd, född utomlands med utländska föräldrar, utrikes
födda de tre första åren i Sverige). Två kommuner hänvisar
till HDI (Human Development Index), som används för att
bestämma ersättningsnivå utifrån vilket land eleven kommer
ifrån.
De olika variablerna viktas olika. De flesta kommuner lägger
störst vikt vid föräldrars utbildningsbakgrund, men det finns
kommuner som viktar utländsk bakgrund högst.
Två kommuner (Solna och Norrköping) fördelar endast utifrån
föräldrarnas utbildningsbakgrund. En kommun (Haninge)
fördelar endast utifrån faktorn ”utrikes födda de tre första åren
i svensk skola”. Nacka kommun har tagit beslut om att införa
en ny modell 2015 där endast föräldrars utbildningsnivå och
kön ingår och där högre ersättning kommer att ges till de lägre
årskurserna. Vidare kommer elever med utländsk bakgrund att
få en särskild resurs som är individbaserad och kopplad med en
faktor till årskursen (ju högre årskurs desto högre ersättning).
Ersättningen ges under fyra år och ersättningen sänks gradvis.
Ersättningen är också indelad utifrån vilket land eleven kommer
ifrån enligt HDI, Human Development Index.
I tabellen nedan finns en sammanställning över de olika faktorer
som används vid fördelningen utifrån socioekonomiska faktorer.
Faktor:
Antal
Föräldrarnas utbildningsbakgrund
34
Utländsk bakgrund
30
Ekonomiskt bistånd
13
Pojkar
9
Familjesituation/ensamstående förälder
8
Boendemiljö/område med högre ohälsotal
3
Skolmiljö/skoltyngd
3
Andel icke-godkända betyg och andel behörighet till
gymnasiet
1
9
2.6.
Kompetensutveckling
Forskning om resursfördelning har visat att det viktigaste är hur
resurserna används och allra viktigast är lärarnas kompetens.
Forskningen har även visat att principerna för resursfördelning
har konsekvenser för hur resurserna används. Mot bakgrund av
detta frågade vi kommunerna om någon del av resurserna som
fördelas är öronmärkta till kompetensutveckling. På den frågan
svarade 37 kommuner nej, en kommun lämnade inget svar och
en kommun svarade varken ja eller nej men skrev ”förstelärare”.
Helsingborgs stad beskriver i sitt enkätsvar vad de
socioekonomiska resurserna ska användas till:
•
Språkutveckling för alla barn/elever oavsett ursprung
eller härkomst. Svenska som andraspråk samt
behov av modersmålsstöd i förskolan ska här särskilt
uppmärksammas, då inga andra särskilda resurser utgår för
detta.
•
Förändrade pedagogiska angreppssätt i syfte att nå högre
måluppfyllelse gärna i samverkan med olika verksamheter
såsom förskola/skola/socialtjänst/fritid/kultur.
•
Anställning av förstelärare och/eller lektorer i syfte att
inspirera och engagera eleverna i deras utveckling och
lärande
•
Stöd till barn/elever som befinner sig på gränsen till behov
av särskilt stöd eller som behöver särskilt stöd på grund av
sociokulturell problematik.
Vi kan konstatera att lärarnas kompetens, den enskilt
viktigaste faktorn för hög måluppfyllelse, i låg grad beaktas
i resursfördelningsmodellerna. Dock finns det exempel på
kommuner som har uttalat vad resurserna ska användas till och
som särskilt nämner förändrade pedagogiska angreppssätt och
anställning av förstelärare.
2.7.
Fördelning till olika stadier
En annan aspekt av resursfördelningssystemets utformning
är fördelningen av resurser till de olika stadierna. Ett
grundläggande antagande är att resurser har större betydelse
för de lägre årskurserna. I enkäten frågade vi hur stor
elevpengen är vårterminen 2014. Av de trettiofem kommuner
som svarade på frågan är det fjorton kommuner som ger
samma ersättning till låg- och mellanstadiet. Två kommuner ger
högre ersättning till lågstadiet än till mellanstadiet.
I tabellen på nästa sida åskådliggörs den procentuella skillnaden
i elevpeng mellan olika stadier. Om det bara finns en stapel
för kommunen innebär det att samma resurser utgår till både
låg- och mellanstadiet. Saknas stapel betyder det att samma
ersättning utgår till alla tre stadierna.
10
-10 % -5 %
0%
5%
10 % 15 % 20 % 25 % 30 % 35 % 40 %
Borlänge
Botkyrka
Eskilstuna
Falun
Gotland
Gtbg Örgryte-Härlanda SDF
Haninge
Helsingborg
Hässleholm
Järfälla
Kalmar
Karlskrona
Kristianstad
Kungsbacka
Lidingö
Linköping
Lund
Malmö
Mölndal
Norrköping
Nyköping
Skövde
Solna
Sollentuna
Stockholm
Sundsvall
Trelleborg
Tyresö
Täby
Uddevalla
Umeå
Uppsala
Västerås
Växjö
Örnsköldsvik
Låg till mellan
Mellan till hög
Skolverket konstaterade 2009 att det saknas resursfördelningssystem som är framtunga i
betydelsen att mycket resurser läggs på förskola och grundskolans tidiga år4. Vi kan konstatera att
resurserna fortfarande i låg grad styrs till de lägre årskurserna.
4
Skolverket (2009)
11
3. Rektorers användning av medel fördelade
utifrån socioekonomiska faktorer
3.1.
Inledning
I enkäten som skickades till kommunerna efterfrågade vi
kontaktuppgifter till rektorn för den skola som får mest
socioekonomiskt stöd. Till dessa rektorer skickades en annan
enkät med frågor om hur resurserna används. Elva rektorer
svarade på enkäten. Eftersom flertalet frågor var öppna till
sin karaktär är detta en kvalitativt orienterad undersökning.
Sammanställningen nedan ger en inblick i hur rektorer vid
några av de skolor i Sverige som får mest socioekonomiskt stöd
resonerar.
3.2.
Rektorerna fick svara på frågan: Till vad använder du de extra
resurserna som fördelas utifrån socioekonomiska variabeler?
Flera olika svarsalternativ var möjliga, och egna svarsalternativ
kunde lämnas utöver de som vi föreslog. Som framgår av
tabellen nedan svarade alla utom en rektor högre lärartäthet.
Den rektorn som inte svarade högre lärartäthet lämnade svaret
att eftersom den extra fördelningen är så låg har det över
huvud taget inte blivit några extra satsningar. De flesta rektorer
har även svarat utökat stöd till elever med behov. Vi noterar
att fem rektorer gör satsningar riktade mot lägre årskurser. En
rektor har svarat kompetensutveckling.
Utökat stöd till elever med behov
10
8
Satsning på lägre årskurser
5
Förberedelseklass
5
Sv A
5
Elevassistenter
3
Digital teknik
3
Läxhjälp
2
Annat: studiehandledning på modersmålet
2
Sommarskola
1
Kompetensutveckling
1
Elevhälsa
1
Fritidshemsverksamhet med fritidspedagoger
1
Tolkkostnader
1
Utökad timplan i NO
1
Specialpedagoger
0
På frågan hur rektor säkerställer att det socioekonomiska
tillägget når fram till de mest behövande eleverna tar några upp
resultatuppföljning:
Genom analys- och resultatuppföljning enligt årsklocka.
Resultaten förs in i ett digitalt verktyg, där vi kan följa
resultaten på individ-, grupp- och organisationsnivå.
12
Övriga beskriver arbetssätt, såsom små elevgrupper,
riktat stöd och läxhjälp. Några tar upp kartläggningar och
behovsinventering. Två rektorer tar upp att det vid skolan finns
lång erfarenhet av att arbeta med elever från socialt belastade
familjer och av att organisera undervisning för nyanlända. En
beskriver att specialpedagogerna handleder lärarna och i yngre
åldrar även arbetar direkt med eleverna.
3.3.
Hur används resurserna?
Högre lärartäthet
Riktade resurser mäts genom vårt systematiska
kvalitetsarbete. Vi mäter elevernas måluppfyllelse.
Är omfördelningen tillräcklig?
Vi frågade rektorerna om de anser att kommunen fördelar
i rätt proportioner mellan grundbelopp, tillägg utifrån
socioekonomiska faktorer och tillägg utifrån extraordinärt
stöd. De flesta svarade nej på den frågan, med motiveringen
att skolan behöver ett större tillägg utifrån socioekonomiska
faktorer mot bakgrund av elevernas förutsättningar att klara
skolan:
Kommunen har ett system för fördelning med hänsyn till
socioekonomiska faktorer och extraordinärt stöd vilket
är en bra utgångspunkt, men det måste skruvas på så att
fördelningen möjliggör likvärdiga skolor. Delen som fördelas
enligt dessa faktorer är alldeles för liten. En större del av
grundbeloppet måste med andra ord läggas över på de
socioekonomiska och extraordinära stödinsatserna.
Två av rektorerna beskriver sina skolors elevsammansättning i
följande ordalag:
En multikulturell skola med mycket hög andel elever med
invandrarbakgrund/nyanlända samt bostadsområdets profil
med många hyresrätter vilket även innebär familjer med
sociala problem.
Skolan har idag 99 % elever som har utlandsfödda, 17 % är
nyanlända. Vi har många behövande elever som behöver
stöd även av socioekonomiska bekymmer.
En rektor menar att skolor i socialt utsatta områden behöver
mer pedagogiskt stöd med välutbildade pedagoger. En annan
svarar att skolan skulle behöva utöka den specialpedagogiska
resursen och ha fler utbildade studiehandledare på
modersmålet. En rektor menar att insatser för elever med
invandrarbakgrund endast kan ske med hjälp av statliga bidrag.
Flera rektorer tar upp andra problem med att få resurserna att
räcka. En av rektorerna menar att för mycket resurser går till
strukturbidrag till små skolor på landet:
Av den totala budgeten går mycket pengar till att hålla i
gång landsbygdsskolor. Kommunen har oproportionerligt
många skolor igång men den politiska viljan att göra något
åt detta finns inte.
En annan rektor beskriver att samtidigt som socioekonomisk
fördelning infördes så togs tillägget för nyanlända bort, vilket
totalt sett har inneburit en mindre budget för skolan. En
rektor beskriver att större delen av tillägget går till att bekosta
externplaceringar:
Externplaceringar av elever slukar största delen av beloppet.
Skolan har 19 elever som är externplacerade i annan
skolform. Det bekostar skolan. Vi arbetar nu för att elever
med stor problematik i möjligaste mån ska inkluderas i
skolan och försöker arbeta fram sätt att tillmötesgå dem
med de resurser som är kvar.
Svårigheter med att få resurserna att räcka till alla elever med
behov beskrivs av en rektor:
Skolan har många elever med stora svårigheter och mycket
av den samlade resursen går till individanpassade åtgärder.
Det handlar om individintegrering, autism, asberger, ADHD,
grava språksvårigheter etc. Tyvärr kräver dessa elever så
pass mycket att stödet till andra elever, också med stora
behov, inte räcker. Dessutom för vi en ständig kamp för att
kunna ge studiehandledning inom den ekonomiska ramen.
Det behovet är stort men vi lyckas dåligt med det.
En rektor tar upp det fria skolvalet och skolsegregationen:
En rektor berättar att skolan som får högst socioekonomiskt
tillägg betalar högst internhyra:
Det är svårt att få resurserna att räcka till trots att de är väl
tilltagna. Kravet från politiken är att hålla budget. Utifrån
kommunens hyresmodell har skolan värderats ha den högsta
kvadratmeterhyran i kommunen. Skolan betalar också ett
leasingavtal gällande en nedlagd högstadieskolas datorer.
Det gör att balansgången för rektor är mycket svår. Det
ekonomiska tillägget som ska gå till eleverna ska också räcka
till de förhöjda kostnader som skolan har.
Jag skulle vilja svara så här, vilka effekter ser man av
skolvalsprincipen: att det skapas skolor där stora flertalet
elever har svag socioekonomi, utländsk bakgrund, liten tid
Sverige, låg utbildningsnivå hos vårdnadshavare, osäkert
boende. Effekten som det ger på dessa skolor gör att många
elever har annat fokus är skolans mål.
Den socioekonomiska fördelningen fungerar inte fullt ut i ett
socialt utsatt område, enligt en rektor.
13
3.4.
Effekter på skolresultat
På frågan Vilka effekter ser du av den socioekonomiska
fördelningen? svarar rektorerna bl.a. små grupper, större
lärartäthet och möjlighet att fördela resurser utifrån behov.
Enligt en rektor innebär det möjlighet att ge eleverna lite av
det stöd som de har rätt till enligt skollagen. En rektor fördelar
resurserna ganska jämt då alla elever på skolan har svenska
som andraspråk och det finns stora sociala behov i alla klasser.
Nio av rektorerna tror att den socioekonomiska fördelningen
kommer att bidra till ett bättre skolresultat för skolan. Detta
motiveras med att en utökad budget är en förutsättning för
bättre resultat, då det bl.a.:
•
Möjliggör mer studiehandledning, mindre klasser, mera stöd
socialt och pedagogiskt samt individuell coachning.
•
Ger en större lärartäthet som gör att vi kan ge stöd till
nyanlända elever och elever med olika typer av problematik
som språkstörningar och koncentrationssvårigheter.
•
Möjliggör att ge nyanlända viss undervisning i mindre
grupper vilket gör att de snabbare kommer in i skolans alla
ämnen.
En rektor kan inte se någon sådan utveckling i dagsläget, då
den extra tilldelning som sker inte kompenserar för bristande
språkkunskaper och mindre bra hemförhållanden. En annan
rektor menar att det tyvärr är svårt att rekrytera bra lärare till
tyngre områden:
Skolor av typ min skola behöver många vuxna, välutbildade,
skickliga pedagoger. Både med kompetenser som främjar
språkinlärning och arbete med det sociala. Vi behöver
också ekonomi till att kontinuerligt fortbilda pedagogerna.
Förslaget att förstelärare ska arbeta på skolor som min
skola ser jag positivt på. Som det är nu orkar ingen av de
pedagoger som arbetar på skolan ens söka till förstelärare.
Nio av rektorerna tror att den socioekonomiska fördelningen
kommer att bidra till bättre skolresultat för kommunen
som helhet. Det motiverar de flesta med att skolan ingår i
kommunens statistik och att bättre skolresultat därmed ger
ett bättre resultat för kommunen. En rektor svarar att skolor
med sämre socioekonomiska förutsättningar delar med sig
av goda resultat och framgångsfaktorer och på så vis sprider
erfarenheter som alla skolor har glädje av.
14
15
4. Kan resursfördelningen lösa skolkrisen?
4.1.
Behovsbudgetering kontra
resursbudgetering
Enligt skollagen (2 kap 2 §) är kommuner huvudmän för
skolverksamheten. Statens uppdrag till huvudmannen, d.v.s.
kommunfullmäktige, är att ansvara för att skolverksamheten
genomförs enligt de statliga styrdokumenten, det vill säga
att fördela resurser och organisera så att nationella mål och
riktlinjer kan uppfyllas 5. Skollagen kommer nu att förtydligas,
så att den nya lydelsen i skollagen 2 kap 8 a § blir:
Kommuner ska fördela resurser till utbildning inom
skolväsendet efter barnens och elevernas olika
förutsättningar och behov.
Således torde det vara kommunfullmäktige, såsom varande
huvudman, som förväntas göra en fördelning till skolväsendet
utifrån barnens och elevernas olika förutsättningar och behov.
Det betyder i så fall att budgetberedningen i sitt arbete bör
ta hänsyn till inte bara förändringar i volymer (antal barn/
elever per skolform), utan även barnens och elevernas
socioekonomiska sammansättning.
Så ser dock inte budgetprocessen ut i majoriteten av Sveriges
kommuner. Kommunfullmäktige beslutar om ramar som
nämnderna har att förhålla sig till. Ramarna utgår i stor
utsträckning från föregående års ram, med vissa marginella
justeringar. I vissa fall kan en barn- och utbildningsnämnd få
tillskott av olika skäl, men det kan också hända att fullmäktige
beslutar om generella sparbeting som alla nämnder har
att förhålla sig till. En del kommuner budgeterar utifrån
verksamheternas volymer, men det är mer vanligt att historiken
styr.
Det är vanligt förekommande att kommuner tillämpar
rambudgetering, som är ett typiskt exempel på en
resursorienterad budget. Budgetberedningen fastställer den
totala resursramen och tilldelar nämnder finansiella ramar
utifrån totalramen. Nämnderna förväntas anpassa sina behov
efter de givna ramarna vilket leder till att ekonomi och inte
behov hamnar i fokus7.
Kommunfullmäktige fördelar alltså vanligtvis inte medel utifrån
behov, utan utifrån tillgängliga resurser. Utifrån den tilldelade
ramen fördelar ansvarig nämnd medel till kommunala och
fristående skolor. Det är i de allra flesta fall på denna nivå
som fördelningen på socioekonomiska grunder avgörs. Ofta
sker grundfördelningen till de olika skolorna utifrån volym:
en peng räknas fram och följer eleven till vald skola. Utöver
grundpengen kan nämnden besluta om ett tillägg/elev utifrån
socioekonomiska faktorer. Såväl grundpeng som tilläggsbelopp
räknas fram utifrån beviljad ram. En kommun beskriver
processen på följande vis:
När vi införde socioekonomisk fördelning utgick vi från en
för oss lägsta godtagbar nivå av grundbeloppet. Resten
av de resurser vi hade gick till socioekonomisk fördelning.
Hur stor den socioekonomiska andelen blir avgörs således
genom att räkna baklänges utifrån tillgängliga resurser och
minsta möjliga grundbelopp. Med andra ord tillämpas en
resursorienterad budgetering: först beräknas den tillgängliga
resursramen och därefter fastställs vilka behov som kan
hanteras inom den givna ramen. Såväl kommunfullmäktige som
ansvarig nämnd utgår från tillgängliga resurser och inte efter
elevernas förutsättningar och behov.
Inom ekonomistyrningen är det brukligt att skilja på
resursorienterad respektive behovsorienterad budgetering6:
Behovsorienterad budgetering innebär att behoven kartläggs
och resurserna fördelas utifrån angelägenhetsgrad:
Behov
Finansiella
konsekvenser
Skatter och
upplåning
Resursorienterad budgetering innebär att först beräknas den
tillgängliga resursvolymen och därefter fastställs vilka behov
som kan hanteras inom den givna ramen:
Bestäm skattesats
5
6
16
Skolverket (2011)
Brorström, et al (2005)
Fastställ total
resursram
Fördela ramar till
förvaltningarna
7
Brorström et al (2005)
Statlig
styrning
Fullmäktige
Beslut
om ram
Procentuell ökning
på historisk grund
Nämnd
Fördelningsmodeller
Baklängesräkning
Rektor
Resurser till
grupper/individer
Fördelning efter kommunens
interna modell för hyra,
kostnad för extern placering etc.
Budget skall hållas!
Vi ser ett antal konsekvenser som riskerar följa av ett sådant
system:
•
En uppenbar risk är att den omfördelning som sker är
för liten för att få tillräckliga effekter på de skolor som
utifrån socioekonomiska faktorer har störst behov.
Flertalet rektorer som har svarat på enkäten lyfter fram att
omfördelningen inte är tillräcklig.
•
En annan risk är att resultaten vid de skolor som får
mindre resurser drabbas negativt av omfördelningen.
Eftersom mer medel inte tillförs innebär omfördelningen
ett nollsummespel. En ökning av några skolors resurser
medför en lika stor minskning av andra skolors resurser.
Om resurserna redan är knappa kan införandet av en
socioekonomisk omfördelning leda till ett sämre skolresultat
för kommunen som helhet.
•
Rektorsenkäten visar att den omfördelning som sker ibland
äts upp av andra faktorer i kommunens ekonomisystem,
såsom att internhyran är högst för den skola som får
mest socioekonomiskt tillägg, eller att kostnader för
extern skolgång belastar skolenheten eller att införandet
av socioekonomisk fördelning sker samtidigt som annan
resurstilldelning tas bort, vilket innebär att skolan totalt sett
får en mindre budget.
Sammantaget kan man ställa sig frågan om det gör någon
större skillnad att fler kommuner på nämndnivå omfördelar
en viss andel av ramen på socioekonomiska grunder. Var det
vad staten tänkte sig? Når resurserna fram? Kan en sådan
resursfördelning lösa skolkrisen?
4.2.
Idéer som färdas
Våra undersökningar som genomförts 2013 och 2014 visar
att de allra flesta större kommuner gör en omfördelning
utifrån socioekonomiska faktorer och att variationsrikedomen
i modellernas utformning är stor. Det faktum att många
kommuner ungefär samtidigt inför en ny modell i det befintliga
resursfördelningssystemet och anpassar den efter lokala
förhållanden kan ses i ljuset av organisationsteoretisk
forskning8 . Forskare som utgår från nyinstitutionell teori har
i en mängd fallstudier studerat hur dominerande idéer om hur
ett problem ska lösas uppstår, sprids och omformas.
Grundtanken är att organisationer, som exempelvis kommuner,
befinner sig i omgivningar där de konfronteras med normer
om hur den enskilda organisationen vid varje tidpunkt bör
vara utformad9. Det leder till att organisationen upplever
ett förändringstryck och blir benägen att ta till sig de idéer,
recept eller lösningar som för tillfället anses vara rådande i
organisationens omgivning. Organisationer jämför sig med
andra organisationer och tar till sig idéer och reformer som
förefaller vara framgångsrika. Organisationer kan välja att
anamma de nya idéerna för att de är övertygade om att det
är effektivt och rationellt, men valet kan också göras för att
få organisationen att framstå som modern och legitim. En
förändring kan alltså genomföras för att ge omgivningen ett
visst intryck. Syftet är att sända signaler om effektivitet och
ändamålsenlighet.
8
9
Se t.ex. Meyer & Rowan (1977), Czarniawska (2005),
Rövik (2008), Latour (1987)
Rövik (2008)
17
Idéer sprids sällan oförändrade utan anpassas till varje
organisations specifika förutsättningar. I forskningen benämns
detta fenomen som översättning10. Resultatet av översättningen
kan bli att ett nytt syfte skapas som är en kombination av de
mål som den nya idén bygger på och de mål som organisationen
hade innan den stötte på idén. Därav uppstår på lokal nivå en
stor variationsrikedom.
Om förändringen ska ha någon effekt krävs att det inte bara
är regelverk och formell struktur som förändras, utan att
även faktiska handlingsmönster omprövas. I annat fall har en
särkoppling skett11. Särkoppling innebär att en organisation
anpassar sig till omgivningens förväntningar och därmed
ökar sin legitimitet utan att någon egentlig förändring sker.
Organisationer är trögrörliga och det finns många bromsande
faktorer. Förändring av en organisations praktik kräver tid,
energi och nytänkande.
När det gäller resursfördelning har det uppstått en dominerande
idé om att medel ska fördelas utifrån socioekonomiska
bakgrundsfaktorer, det vill säga utifrån den statistiska
sannolikheten för att elever är i behov av särskilt stöd. För att
komma fram till den statistiska sannolikheten används olika
modeller och tekniker, en del mer sofistikerade än andra. Den
dominerande idén har också förpackats till en produkt som säljs
till kommuner.
Vi kan konstatera att majoriteten av de stora kommunerna
redan gör en omfördelning utifrån socioekonomiska faktorer.
Frågan är om förtydligandet i lagstiftningen kommer att
innebära att även resten av kommunerna inför någon form
av omfördelning. Det blir också intressant att följa vilken
uttolkning som Skolinspektionen kommer att göra av den
nya lagtexten12. En kommun som överlag har mycket goda
skolresultat och små variationer mellan skolorna vad gäller
elevernas socioekonomiska bakgrund, behöver den göra om sitt
resursfördelningssystem? Kanske inte, men vi hör från sådana
kommuner att det finns ett politiskt intresse för att införa
socioekonomisk fördelning, vilket enligt vår tolkning i så fall
görs mer för att svara upp mot omgivningens förändringstryck
än för att råda bot på något verkligt problem.
Risken med flockbeteende är att fokus hamnar på en för ytlig
nivå, att kommuner härmar varandra i att använda allt mer
tekniska beräkningsmodeller, men glömmer bort att säkerställa
att rätt fördelning görs och att resurserna verkligen når fram.
Om resursfördelningen ska fungera som ett medel för att nå
målet att alla elever i skolan ska få tillgång till en likvärdig
utbildning av god kvalitet måste den:
•
•
•
vara grundad i ett behov av omfördelning,
vara tillräckligt genomgripande för att kunna ge effekt, samt
omsättas i praktisk handling på skolorna.
10 Latour (1987)
11 Meyer & Rowan (1977)
12 Skolinspektionen skriver i sitt remissvar på proposition 2013/14:148 Vissa
skollagsfrågor att förslaget avseende kommunernas ansvar för resursfördelning
inte utgör en tillräckligt tydlig anvisning för hur lagstiftaren anser att resursfördelning ska göras, och det kommer därför vara svårt för Skolinspektionen att
kunna konstatera brister.
18
4.3.
Utveckling eller status quo?
Som utgångspunkt för våra kartläggningar har vi haft forskning
om resursfördelning. Det finns tre grundläggande faktorer, som
dock inte beaktas av kommunerna i någon större utsträckning:
Beaktas:
Resurser har betydelse för resultaten och
betydelsen är allra störst för yngre elever samt
för elever med mindre gynnsam socioekonomisk
bakgrund.
Delvis
Det viktigaste är hur resurserna används, allra
viktigast är lärarnas kompetens
Nej
Principerna för resursfördelning har
konsekvenser för hur resurserna används.
Nej
Antalsmässigt är det många kommuner som gör en
socioekonomisk fördelning, men det är endast en kommun som
i enkäten hänvisar till ett politiskt fastställt och uppföljningsbart
mål med resursfördelningen.
Det kan vara intressant att problematisera vad en mindre
gynnsam socioekonomisk bakgrund innebär. Vi har noterat
att två kommuner endast fördelar utifrån föräldrarnas
utbildningsbakgrund. Det är den faktor som enligt forskningen
på området har störst betydelse. Med den faktorn som grund
kan även andra socioekonomiska svårigheter fångas in,
exempelvis kan mottagare av försörjningsstöd ha svårare att
bryta den situationen om de har en låg utbildningsnivå. Likaså
behöver utländsk bakgrund, kön och familjesituation inte alls
vara förknippat med svårigheter att nå skolans mål. Egentligen
finns det inga grupper, utan endast individer. Så fort en grupp
granskas närmare faller den samman. I gruppen elever med
utländsk bakgrund finns barn till internationella toppforskare
blandat med barn till analfabeter. I gruppen med ensamstående
föräldrar finns en enorm variation, för att inte tala om gruppen
pojkar. Därav kan vi se en klar poäng med att välja föräldrars
utbildningsbakgrund som ensam faktor för socioekonomisk
fördelning.
Ett annat sätt att fördela är att utgå från elevens vistelsetid
i landet. Då blir det elevens egna förutsättningar och inte
föräldrarnas bakgrund som hamnar i fokus. Det är också en
fråga att ställa – betyder omfördelning utifrån förutsättningar
och behov att ersättning ges utifrån ett faktiskt behov hos en
individ eller utifrån ett statistiskt sannolikt behov hos en grupp?
Kanske är det snarare så att båda systemen behövs parallellt.
Rektorns ansvar kommer nu att förtydligas i lagen:
Rektorn beslutar om sin enhets inre organisation och ansvarar
för att fördela resurser inom enheten efter elevernas olika
förutsättningar och behov.
Vi kan se att en decentralisering av ansvar sker: från staten
till kommunen, från kommunfullmäktige till ansvarig nämnd,
och från ansvarig nämnd till rektor. Staten fördelar inte pengar
till kommunerna efter elevers förutsättningar och behov och
kommunfullmäktige fördelar inte heller pengar till ansvarig
nämnd efter elevers förutsättningar och behov. Ansvarig
nämnd fördelar sällan tillräckliga resurser utifrån elevers
förutsättningar och behov.
Rektorn har ett tydligt uppdrag att fördela utifrån elevers
förutsättningar och behov, men för att kunna göra det behövs
ett visst friutrymme, som sällan ges.
Skolan är en del av samhället. Boendesegregation, ökad
segregation mellan skolor, ökande barnfattigdom etc. är
samhällsproblem vars konsekvenser blir synliga i skolan.
Lösningarna ligger emellertid på en annan nivå. Om
kommunernas resursfördelning ska kunna bidra till att
lösa skolkrisen ser vi behov av att lyfta diskussionen till
kommunfullmäktigenivå. Här finns möjligheter till att se
satsningar på skolan som en form av social investering och
att ta initiativ till att bygga bort fattigdom och social misär.
En fullgången skolgång är den vaccination som samhället kan
ge en individ mot framtida utslagning, vilket bör betänkas när
prioriteringar görs. Dock är det ännu viktigare att säkerställa
att tillgängliga resurser används på bästa möjliga sätt, genom
att styra och följa upp hur resurserna används och vilka resultat
som genereras.
Källförteckning
Brorström, Björn, Haglund, A och Solli, Rolf (2005):
Förvaltningsekonomi. Lund: Studentlitteratur.
Czarniawska, Barbara (2005): En teori om organisering. Lund:
Studentlitteratur.
Latour, Bruno (1987): Science in action. Harvard University
Press
Meyer, John W. & Rowan, Brian (1977): Institutionalised
Organizations: Formal Structure as Myth and Ceremony.
American Journal of Sociology. 83:2, s 340-63.
Regeringens proposition 2013/14: 148, Vissa skollagsfrågor.
Rövik, Kjell-Arne (2008): Managementsamhället. Trender och
idéer på 2000-talet. Malmö: Liber.
Skolinspektionen (2014): Kommunernas resursfördelning och
arbete mot segregationens negativa effekter i skolväsendet.
Rapport 2014:01.
Skolverket (2009): Resursfördelning utifrån förutsättningar och
behov? Rapport 330.
Skolverket (2011): Kommunalt huvudmannaskap i praktiken.
Rapport 362.
Skolverket (2013): Kommunernas resursfördelning till
grundskolor. Rapport 391.
19
EY | Assurance | Tax | Transactions | Advisory
Om EY
EY är ett världsledande företag inom revision, redovisning, skatt,
transaktioner och affärsrådgivning. Våra tjänster och insikter hjälper
till att skapa förtroende och hållbar tillväxt på finansmarknader och i
ekonomier världen över. För att hålla våra löften till våra intressenter
utvecklar vi ledare och medarbetare som arbetar i team över gränserna.
Vi vill att allt vi gör ska bidra till att affärsvärlden och arbetslivet fungerar
bättre – för våra medarbetare, våra kunder och de samhällen vi verkar i.
EY refererar till den globala organisationen samt kan avse en eller flera
medlemsföretag i Ernst & Young Global Limited. Varje medlemsföretag
utgör en egen juridisk person.
© 2014 Ernst & Young AB.
All rights reserved
ey.com
20