Transcript Resursfördelning - Sveriges Kommuner och Landsting

Resursfördelning
Budgetdagar i Luleå
2014-02-18
Stefan Bergström
NHG – Nordic Healthcare Group
Analytiskt drivna konsulttjänster

 Grundades 2004 som en akademisk avknoppning från avdelningen för Operations management vid Alto
University.
 Erbjuder analytiskt drivna konsulttjänster genom mer än 50 konsulter med bakgrund som forskare och/eller
managementkonsulter.
 Bidrar till utveckling av ersättnings- och resursfördelningssystem genom att agera rådgivare åt mer än 50
kommuner och landsting vid/efter införande av konkurrensutsättning och valfrihet.
 Har i samarbete med kommuner, landsting, myndigheter, SKL, Almega och privata välfärdsföretag arbetat med
styr- och ledningsfrågor på nationell-, regional- och lokal nivå vilket bl.a. har uppmärksammats i ett antal
publikationer.
För mer information om NHG: Kontakta [email protected], 0700 - 900 450 alt [email protected], 073 - 715 86 32.
2
2
NHG – Nordic Healthcare Group
Uppdragsfokus
 Analys av kvalitet, flöden och kostnader som underlag för effektiviseringar samt utformning av
ersättningssystem och fastställande av ersättningsnivå.
−
−
−
−
−
−
−
−
Förskola
Grundskola
Gymnasieskola
IFO
LSS
Äldreomsorg
Primärvård
Viss specialistvård.
 Utfallsbaserade ersättningsmodeller, äldreomsorg och beroende, Nordic Innovation
 Ersättningsmodeller som främjar en mer sammanhållen vård- och omsorg för äldre i ordinärt boende,
Socialdepartementet.
 Kravspecifikation för hur Sveriges 290 kommunerna ska rapportera in ersättningsnivåer för hemtjänst och
särskilt boende, Etiska rådet (SKL m fl).
 Östersundsstudien”, tillämpning av ny modell - GOD OMSORG - för att följa upp och utvärdera kvalitet,
medarbetarskap och ekonomi samt för att förklara skillnader mellan hur dessa delar utvecklas på två identiska
äldreboenden i Östersund.
 Resursfördelningsmodell, gymnasieskola, Stockholms stad.
 Kartläggning av lokalkostnader, gymnasieverksamhet, Kommunförbundet Stockholms län (KSL).
 Genomlysning av Utbildningsförvaltningen, Landskrona.
 Effektivisering av gymnasieskolan i Vansbro.
 Förslag till sammanslagning gymnasieskolan i Vansbro och Malung-Sälen.
För mer information om NHG: Kontakta [email protected], 0700 - 900 450 alt [email protected], 073 - 715 86 32.
3
3
Agenda
1
Resursfördelning , nödvändigt eller ekonomernas påfund?
2
Exempel från ett praktisk arbete
3
Verktyg för en konkurrenskraftig och effektiv resursfördelning
Resursfördelning , nödvändigt eller ekonomernas påfund?
Lagstiftarna förskriver att det skall råda likvärdiga förutsättningar för:
 Alla elever
 Alla huvudmän
 Alla anställda
Detta medför att det måste finnas system som garanterar att lagstiftarens intentioner
uppfylls och att detta kan kontrolleras.
5
Resursfördelning , nödvändigt eller ekonomernas påfund?
Elevprognos för gymnasieskolan I mindre svensk kommun
2011 - 2015
300
280
260
240
220
Antal 16-18 åringar
200
Antal elever i egen regi
Elever hos andra huvudmän
180
160
140
120
100
2009
2010
2011
2012
2013
2014
2015
6
Resursfördelning , nödvändigt eller ekonomernas påfund?
 Demografiska utvecklingen ställer krav på ökad effektivitet och omvandlingstryck.
 Öppna jämförelser och www.kolada.se, har synliggjort stora effektivitetsvariationer.
Nettokostnad per elev, grundskola
genomsnitt för fem år (2005-2009)
120 000
110 000
100 000
90 000
80 000
70 000
60 000
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
Sammanvägt värde av kommunernas pedagogiska resultat, 2010
Källa: Öppna Jämförelser – Grundskola, Sveriges Kommuner och Landsting (2010 och 2011)
* Sammanvägt värde: Det sammantagna värdet bygger på resultatindikatorer som funnits tillgängliga för samtliga kommuner. Samt liga indikatorer som ingår har
standardiserats för att vara jämförbara med varandra. Indikatorerna omfattar: 1) Andelen elever som uppnått målen i alla ämne n, 2) Andelen elever uppnått målen i alla
ämnen, SALSA-avvikelse, 3) Genomsnittligt meritvärde, 4) Genomsnittligt meritvärde, SALSA-avvikelse, 5) Behörighet till gymnasieskolan och 6) Ämnesprov åk 9
 Traditionell anslagsfinansiering fokuserar inte på relationen mellan output och input.
 Införande av prestationsbaserade ersättningsmodeller förändrar förutsättningarna för kostnadskontroll och förbättrar
möjligheten till mer ändamålsenligt resursallokering.
 Konkurrensutsättning och valfrihet mer eller mindre förutsätter volymbaserade resursfördelningsmodeller och
budgetar.
7
Resursfördelning , nödvändigt eller ekonomernas påfund?
Programuppdelning
 De nationella programmen har grupperats i fyra grupper
− Grupp 1
•
Ekonomiprogrammet
•
Humanistiska programmet
•
Samhällsventensapliga programmet
•
Naturvetenskapliga programmet
•
Barn- och Fritidsprogrammet
•
Vård- och omsorgsprogrammet
•
IB
− Grupp2
•
Estetiska programmet
•
Teknikprogrammet
•
Handels- och administrationsprogrammet
•
Hotell- och turismprogrammet
− Grupp 3
•
El- och energiprogrammet
•
Hantverksprogrammet
•
Industriprogrammet
•
Restaurang. och livsmedelsprogrammet
•
VVS- och Fastighetsprogrammet
− Grupp 4
•
Bygg- och anläggningsprogrammet
•
Fordonsprogrammet
 Naturbruksprogrammet har utlämnats då vi enbart har underlag från en enhet.
8
Resursfördelning , nödvändigt eller ekonomernas påfund?
Förklaring till pris- och kostnadsvariation (gymnasieverksamhet, skilda programgrupper)
Genomsnittligt antal elever per program och skola
450
400
350
Antal elever
300
250
200
150
100
50
0
Grupp 1
Grupp 2
Grupp 3
Grupp 4
9
Resursfördelning , nödvändigt eller ekonomernas påfund?
Förklaring till pris- och kostnadsvariation (gymnasieverksamhet, skilda programgrupper)
Lokalkostnader per programgrupp (kr/elev)
90,000
80,000
70,000
Kr/elev
60,000
50,000
40,000
30,000
20,000
10,000
0
Grupp 1
Grupp 2
Grupp 3
Grupp 4
10
Resursfördelning , nödvändigt eller ekonomernas påfund?
”Rätt”, medveten och hållbar ersättningsnivå förutsätter:
 Modell för beräkning av ersättningsnivå
−
−
−
−
−
Uppdelning per kostnadsslag
Baserad på huvudsakliga kostnadsdrivare
Data med god kvalitet för kostnadsdrivare
Analys av samband mellan kvalitets- och övriga krav, lokalstruktur och produktionskostnad
Öppenhet att förhålla sig till risk (rimlig vinstnivå).
 ”Öppna böcker” och samarbetsinriktad relation ”systemledare” och utförare.
 Likvärdiga villkor.
11
2
Exempel från ett praktisk arbete
Exempel från ett praktisk arbete
 Fas 1
• Presentera nulägesbild, identifiera brister i dagens modell och föreslå förändringar.
 Fas 2
• Översyn av befintlig resursfördelningsmodell inom gymnasieskolan, gy11, med avseende på grundbelopp,
vilket består av programpeng + ev. kompensatoriskt tillägg:
• Egenregi.
• Fristående skolor.
• Andra kommuner
• Översyn av resursfördelningsmodell i form av grundbelopp för nationella program inom den egna regin.
Modellen omfattar närmare ett 100-tal unika priser för de olika programmen.
 LEDORD: BEGRIPLIGHET, ENKELHET OCH LÄTTHANTERLIGHET
13
Exempel från ett praktisk arbete
Thousands
Prislista för elevpeng, riket respektive Skåne
165
155
145
135
125
115
105
95
85
75
65
Skåne median
Riket
14
Exempel från ett praktisk arbete
Svårigheter
 Stor komplexitet pga. många variabler
− Antalet nationella program
− Antalet kostnadstyper som skall kunna redovisas
•
Undervisning
•
Lärverktyg
•
Lokaler
•
Skolhälsovård
•
Skolmåltider
•
Administration
•
Etc.
Övriga kostnader
 Kompensatoriska tillägg
 Synliga respektive osynliga
− Avser exempelvis socioekonomiska tillägg
− Tillägg av historiska skäl
− Exempel
•
Jämför Barn- och fritidprogrammet (BF) med Samhällsvetenskapsprogrammet (SA) 85 800 kr med 75 400 (riksprislistan 2013)
•
Bedömning utifrån läroplanen indikerar att BF borde ha lägre elevpeng än SA.
15
Exempel från ett praktisk arbete
Grundbelopp
Kompensatoriska tillägg
Undervisning
Undervisning
Läroverktyg
Läroverktyg
stadigvarande
Centrala
Läroverktyg
stadigvarande
Lokaler
Lokaler
Administration
Administration
Övrigt
Övrigt
Övrigt
Kostnadsfördelningar beroende av varandra
Kostnadsfördelning per elev
Kostnadsfördelning efter nyckel
16
Exempel från ett praktisk arbete
Grundbelopp
Kompensatoriska tillägg
Undervisning
Undervisning
Läroverktyg
Läroverktyg
stadigvarande
Centrala
Läroverktyg
stadigvarande
Kompensatoriska tillägg
Lokaler
Lokaler
Administration
(
Version 1.0 tills ny modell
för lokalkostnader är införd
Övrigt
Övrigt
)
Administration
Övrigt
Kostnadsfördelningar beroende av varandra
Kostnadsfördelning per elev
Kostnadsfördelning efter nyckel
17
Exempel från ett praktisk arbete
Kompensatoriska tillägg
Grundbelopp
Centrala
Undervisning
Läroverktyg
Kompensatoriska tillägg
Lokaler
Lokaler
Administration
(
Version 1.0 tills ny modell
för lokalkostnader är införd
Övrigt
)
Administration
Övrigt
Kostnadsfördelningar beroende av varandra
Kostnadsfördelning per elev
Kostnadsfördelning efter nyckel
18
Exempel från ett praktisk arbete
Grundbelopp
Kompensatoriska tillägg
Centrala
Undervisning
Läroverktyg
Kompensatoriska tillägg
Lokaler
Administration
Administration
Övrigt
Övrigt
Kostnadsfördelningar beroende av varandra
Kostnadsfördelning per elev
Kostnadsfördelning efter nyckel
19
Exempel från ett praktisk arbete
20
Exempel från ett praktisk arbete
Indata
Resultat
Indatavärden
Texter
Parametrar
Budget
”Snurra”
Beräkning
Fördelning
Undervisning
Läroverktyg
Lokaler
Administration
Socio ekonomi
Centrala kostnader
Presentation
Egen regi
IKE inom länet
IKE utanför länet
Friskolor
En och samma modell för samtliga program och huvudmän
21
Exempel från ett praktisk arbete
Jämförelsen är gjort gentemot genomsnittsvärdena för regionen Skåne/Blekinge,
Stockholms läns gemensamma prislista och Riksprislistan.
Elevpeng per program
tkr
Jämförelse av summa elevpeng per program
1,500
Gymnasieskola 2
Gymnasieskola 1
1,000
500
0
BF
BA
HA
HT
RL
VO
EE
EK
ES bild
ES
musik
IN
NA
SA
TE
-500
-1,000
Program
Skåne/Blekinge
Riket
KSL
Skillnaden i den summerad elevpengen per skola blir ( positivt tal betyder att enheten får mer pengar än jämförelsen)
(tkr)
Skåne/Blekinge
KSL
Riket
Gymnasieskola 2
2 163
4 719
2 944
Gymnasieskola 1
-2 154
-469
-1 407
Hänsyn har ej tagits till årets underskott
All värden gäller för 2013
22
Exempel från ett praktisk arbete
Exempel på en övergripande långsiktig planering
250.0
250.0
Intäkter
200.0
200.0
150.0
150.0
100.0
100.0
50.0
50.0
0.0
2011
2012
Kommunens kostnader
2013
2014
Övriga intäkter
Antal pedagoger
0.0
2015
2011
Interkommunal esättning
2012
2013
2014
2012
2013
2014
2015
Egna gymnasiet
Entreprenad
106,2
98,0
92,8
92,8
89,7
Interkommunal ersättning/Bidrag
Inackordering/busskort
-8,2
-5,2
0,0
-3,1
Förändring pga minska elevunderlag
Sparbeting
10,1
10,1
10,1
10,1
10,1
2015
-50.0
2011
Personalförändring
Antal elever/pedagog
Kostnader
Ur budget kan följande noteras:
 Kommunens kostnader under perioden kommer att minska med c:a 10 %.
 Antalet lärare kommer att på grund av elevminskningen och anpassning av lärartätheten att behöva minskas med 16,5 tjänster till
2015.
 Behovet av personalförändringar för 2015 är inget exakt tal men ger ändå möjlighet till att planera då personalminskningar tar tid
att genomföra.
23
Exempel från ett praktisk arbete
Månadsvis
Grundskola F - 6, elevantal, personalkostnader och
helårsprognos
1,400
270
1,200
1,000
260
800
250
240
400
200
Antal
tkr
600
230
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
220
-200
210
Månader 2013
-400
-600
200
Personalkostnad
Hämtat från månadsuppföljning 2013
Helårprognos
Antal elever
24
Exempel från ett praktisk arbete
Månadsvis
Grundskola F-6, elevantal, personalkostnader och
helårsprognos
1,000
240
800
230
600
220
Antal
tkr
400
200
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
210
-200
-400
200
Månader 2013
Personalkostnad
Helårprognos
Antal elever
Hämtat från månadsuppföljning 2013
25
Exempel från ett praktisk arbete
Månadsvis
Grundskola 7-9, elevantal, personalkostnader och helårsprognos
600
120
500
400
300
110
Antal
tkr
200
100
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
100
-100
-200
-300
-400
90
Månader 2013
Personalkostnad
Helårprognos
Antal elever
Hämtat från månadsuppföljning 2013
26
3
Verktyg för en konkurrenskraftig och effektiv resursfördelning
Verktyg för en konkurrenskraftig och effektiv
resursfördelning
Antal elever per ämne och undervisningsgrupp, X gymnasiet
35
30
Antal elever
25
20
15
10
5
0
Ämnen
28
Verktyg för en konkurrenskraftig och effektiv
resursfördelning
Standardiserad schemaläggning för utvecklad kostnadskontroll
29
Verktyg för en konkurrenskraftig och effektiv
resursfördelning
Gymnasieverksamhet
Samband mellan undervisningskostnader vid ökning
av den genomsnittliga undervisningsgruppstorleken
Besparing av undervisningskostnader
60%
Exempel. En ökningen av gruppstorleken från 15 till 16,5 (10%)
medför att undervisningskostnaderna minskar med 9 %. För en
gymnasieskola med 500 elever motsvarar detta en
kostnadsminskning uppgående till ca 3 mkr.
50%
40%
30%
20%
10%
0%
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
Förändring av gruppstorlek
70%
80%
90%
100%
30
Verktyg för en konkurrenskraftig och effektiv resursfördelning
Poängmodell beroende på
elevantal
Genomsnittligt antal elever
per kurs
35
110
30
100
25
90
20
80
15
10
70
5
60
0
50
0

15
20
25
30

Diagrammet visar antalet tillgodoräknade poäng
beroende på gruppstorlek
En ny resursfördelning av undervisningen kommer att bygga på
•
•
•
•

10
Tillgodoräknade antal poäng
Genomsnittligt antal elever per kurs
 Diagrammet visar förhållandet mellan klasstorlek och genomsnittlig
gruppstorlek i förhållande till antalet kurspoäng utöver 2500
5
Antalet kurser som skall ges för programmet
Antalet elever per kurs (maximala antalet)
Genomsnittskostnad per undervisande lärare
Generellt påslag för skolledning
Modellen kan också innehålla poängmodell som anpassar lärarnas undervisningsansvar beroende på gruppstorlek
31
Frågor?
Stefan Bergström
[email protected]
070-377 15 79
32