Transcript Småföretags2014

Arbetarskyddsanvisningar och guider 5
Arbetarskyddsförvaltningen
Småföretagets arbetsmiljö
ger resultat 2014
Arbetarskyddsanvisningar och guider 5
Småföretagets arbetsmiljö
ger resultat 2014
Arbetarskyddsförvaltningen
Tammerfors 2014
ISSN 1456-257X
ISBN 978-952-479-119-9
Multiprint Oy, Tammerfors 2014
26. upplaga
Innehållsförteckning
Till Läsaren......................................................................................... 4
Arbetarskydd ger resultat................................................................... 5
Arbetarskyddslagen........................................................................... 6
1. ANSTÄLLNINGSFRÅGOR................................................................ 7
Arbetsavtal......................................................................................... 7
Hyrd arbetskraft............................................................................... 10
Unga arbetsagare............................................................................ 10
Inlärning i arbetet............................................................................ 11
Läroavtalsutbildning........................................................................ 13
Arbetstidsbokföring......................................................................... 13
Semester.......................................................................................... 17
Familjepolitiska ledigheter................................................................ 20
Anvisningar vid varning................................................................... 22
Permittering.................................................................................... 22
Att avsluta ett anställningsförhållande.............................................. 26
Arbetsintyg...................................................................................... 28
Anvisningar för hur ett löneintyg ska fyllas i .................................... 30
Lagstadgade skyldigheter som gäller anställningar........................... 30
Beställaransvarslagen – beställarens utredningsskyldighet
vid anlitande av utomstående arbetskraft......................................... 33
Lagstadgade avgifter 2014.............................................................. 34
Utländsk arbetskraft ........................................................................ 35
ArPL-försäkringsavgifterna är lagstadgade........................................ 37
2. ARBETSMILJÖ.............................................................................. 40
Ordning och reda – kontroll över kostnaderna ............................... 42
Bedömning av småföretagens och småföretagarnas verksamhet...... 43
Maskinsäkerhet................................................................................ 45
Personlig skyddsutrustning.............................................................. 46
Kemiska agenser.............................................................................. 48
Belysning......................................................................................... 51
Buller och bullerbekämpning........................................................... 52
Vibrationer och bekämpning av vibrationer..................................... 53
Damm............................................................................................. 54
Ventilation....................................................................................... 55
Säkerhetsmärkning och signaler ...................................................... 57
3. ARBETE, HÄLSA OCH VÄLMÅENDE.............................................. 58
Företagshälsovård............................................................................ 58
Arbetsförmåga och lönsamhet genom välbefinnande i arbetet......... 60
Friska rörelseorgan........................................................................... 61
Psykiskt välmående.......................................................................... 62
Arbete vid bildskärm – välmående i IT-arbete................................... 63
Rökning på arbetsplatsen................................................................. 64
Arbetarskyddssamarbetet på arbetsplatsen....................................... 66
BILAGOR
NYTTIGA INFORMATIONSKÄLLOR................................................... 67
Privatföretagarens första checklista.................................................. 69
Adresser och kontaktuppgifter......................................................... 71
Till Läsaren
Med små- och medelstora företag avses företag som sysselsätter under 250 anställda
(2003/361/EG), ett litet företag (småföretag) har under 50 arbetstagare medan ett mikroföretag sysselsätter under 10 arbetstagare. Egenföretagare har inga arbetstagare. Största
delen av företagen i vårt land hör till gruppen små och medelstora företag.
Informationsmaterialet om anställningsfrågor, arbetsmiljön och arbetsförhållandena har
främst tagits fram för att användas av stora och medelstora företag – det vill säga för sådana arbetsplatser där det finns personer med särskild yrkeskunskap som kan tillämpa materialet. Material som lämpar sig för småföretag finns det däremot ganska lite av.
Syftet med det här informationspaketet är att råda bot på bristen. I den här handboken har
vi samlat lättbegriplig information kring de frågor som vi upplever att hör till de viktigaste.
Materialet är avsett att utnyttjas av hela personalen. Vi har valt att främst ta upp frågor
kring anställningar och arbetsmiljön. Publikationen är inte emellertid inte fullständig, och
ibland ändras lagar och bestämmelser. I kapitlen hänvisas till källor för mera information.
Tilläggsinformation hittar du även på webben med hjälp av rätta sökord. Du får hjälp med
sökorden till exempel hos ansvarsområden för arbetarskyddet vid regionförvaltningsverken,
NMT-centralerna och hos expertinrättningarna för olika branscher. I slutet av handboken
finns en bilaga med viktiga kontaktuppgifter.
Vi har byggt upp innehållet så att det ska vara möjligt att bekanta sig med ett ämnesområde åt gången. När det på arbetsplatsen uppstår ett problem som gäller arbetsförhållandena eller när en annan fråga plötsligt blir aktuell ger den här handboken förstahandsinformation. Särskilt informationen som anknyter till anställningar har koncentrerats så att
varje delavsnitt avslutas med en modellblankett. Blanketterna får du kopiera och använda
fritt. Blanketterna finns också på webbplatsen www.arbetarskydd.fi/ fi/webblanketter.
Största delen av blanketterna kan fyllas i på webben och skrivas ut.
Små- och medelstora företag som är intresserade av att utveckla arbetsförhållandena
kan ha nytta av Europeiska Arbetsmiljöbyråns nätverk på webbplatsen http://fi.osha.
europa.e. Webbplatsen innehåller bland annat verktyg som hjälper dig att snabbt få en
överblick över grunderna i riskhantering, hur man gör upp en riskanalys på datorn och hur
du hittar utomstående hjälp med hjälp av ett expertregister. Finlands författningssamling
och de allmänt bindande kollektivavtalen har lagts ut på webbplatsen www.finlex.fi.
Den här handboken har publicerats i pdf-format på adressen
www.arbetarskydd.fi/julkaisumyynti > Webbutik > Arbetsmiljö.
Bekanta dig med materialet i sin helhet och föreslå förbättringar för oss. Då är du med om
att utveckla handboken så att den i framtiden bättre kan tillgodose småföretagens behov.
Innehållet i handboken har producerats av social- och hälsovårdsministeriet (SHM), Ansvarsområdet för arbetarskyddet vid regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland (LSSAVI) och av Arbetshälsoinstitutet (TTL) i samarbete. Eventuella förbättringsförslag tas emot
av Hannu Tapola, e-postadress: [email protected].
Tfn (03) 262 72471 eller [email protected].
ARBETARSKYDDSFÖRVALTNINGEN
4
Arbetarskydd ger resultat
Bättre arbetsförhållanden ger bättre
produktivitet
Undersökningar för att kartlägga arbetsförhållanden
och arbetsmiljöer har visat att förbättrade arbetsförhållanden och satsningar på ordning och reda ökar
produktiviteten avsevärt samtidigt som antalet arbetsolycksfall och frånvarosiffrorna sjunker.
Bättre produktivitet kräver inte nödvändigtvis
omfattande åtgärder eller extrakostnader. När arbetsförhållandena är goda och arbetsgemenskapen fungerar bra är det också möjligt att skapa välmående på
arbetsplatsen och därmed höja produktiviteten.
Olycksfall och sjukfrånvaro
tär på resultatet
Ett olycksfall eller frånvaro på grund av sjukdom innebär alltid en fysisk och psykisk prövning med ekonomiska förluster. Det uppskattas att kostnaderna till
följd av olycksfall och arbetsrelaterade sjukdomar kan
utgöra över 10 % av företagets lönekostnader.
Vem betalar kostnaderna för olycksfall och
sjukfrånvaro?
Kostnaderna som uppstår till följd av olycksfall och
frånvaro kan granskas ur samhällets, företagets och
arbetstagarens perspektiv. Det uppskattas att kostnaderna till följd av olycksfall och arbetsrelaterade
sjukdomar kan utgöra över 10 % av företagets lönekostnader.
För samhället medför frånvaro till följd av att den
tillgängliga arbetskraften minskar produktionsbortfall
och ökade sjukvårds- och sociala utgifter. Allvarliga
olycksfall och sjukdomar kan medföra kostnader för
invaliditets- och förtidspensioner.
Olycksfall och frånvaro höjer företagens produktionskostnader, försvagar produktiviteten och kvaliteten och inverkar negativt på konkurrenskraften och
kundbetjäningen.
För arbetstagaren innebär frånvaro på grund av
sjukdom eller olycksfall ofta att inkomstnivån sjunker,
särskilt om frånvaron fortsätter en längre tid. Nedsatt
arbetsförmåga och sjukvårdskostnader kan även leda
till andra ekonomiska förluster.
Läs mera:
• Arbetshälsoinstitutetes webbplats.Produktivitet och resultat. www.tuottavuustyo.fi
• www.henkilostotunnuslukulaskuri.fi
5
Arbetarskyddslagen (738/2002)
Arbetarskyddslagen (738/2002) har som utgångspunktoch mål att arbetsplatserna på eget initiativ ser
till hanteringen av säkerheten för att så effektivare
främja och upprätthålla säkerheten och hälsan i arbetet och arbetstagarnas arbetsförmåga. Åtgärderna för
att förbättra och upprätthålla säkerheten ska fortgå
utan avbrott och ses som hela organisationens uppgift. Lagen förutsätter att det utarbetas ett verksamhetsprogram för arbetarskyddet för arbetsplatsen.
Arbetarskyddslagen tillämpas på arbete som utförs i arbetsavtalsförhållande och i tjänsteförhållande
och på därmed jämförbara offentligrättsliga anställningar. Lagen omfattar också bestämmelser om
skyldigheterna för andra personer som inverkar på
säkerheten i arbetet. Sådana är tillverkare av maskiner
och anordningar, importörer och montörer, projekterare, personer som genomför ibruktagnings- och revisionsbesiktningar av vissa maskiner, fastighetsägare
och hamn- och fartygsinnehavare. Det ingår också
straffbestämmelser i lagen.
I lagen finns bestämmelser som gäller hanteringen
av arbetssäkerheten och arbetsgivarens skyldighet att
förbättra arbetsförhållandena. Arbetsgivarens skyldighet att identifiera och bedöma riskerna i anslutning
till arbetet och risker som uppstår som en följd av
arbetet betonas tydligare i den nya lagen än i den
gamla. Arbetsgivaren har en allmän skyldighet att se
till arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet men
skyldigheten gäller inte för ovanliga och oförutsebara
incidenter.
Med en gemensam arbetsplats avses en sådan
arbetsplats där åtminstone en utomstående arbetsgivares arbetstagare eller en s.k. egenförtagare arbetar
samtidigt med arbetstagare till den arbetsgivare som
utövar den huvudsakliga bestämmanderätten på arbetsplatsen.
6
Bestämmelser som gäller för gemensamma arbetsplatser tillämpas på alla gemensamma arbetsplatser oberoende av bransch. Dessutom ingår i lagen
en bestämmelse om olika arbetsgivares samverkan i
industri- eller affärshallar eller liknande lokaler.
Lagen omfattar också skyldigheter för arbetstagarna. De ska följa bestämmelser och anvisningar som
arbetsgivaren med stöd av sina befogenheter har
utfärdat och även i övrigt iaktta den ordning och renlighet, omsorgsfullhet och försiktighet som arbetet
och arbetsförhållandena förutsätter och som behövs
för att upprätthålla säkerheten och hälsan i arbetet.
Arbetstagaren ska med till buds stående medel se till
såväl sin egen som också övriga arbetstagares säkerhet och hälsa. Arbetstagaren ska också undvika trakasserier och osakligt bemötande som riktar sig mot
andra arbetstagare.
Riskkällor och olägenheter som förekommer på
arbetsplatsen och åtgärderna för att bekämpa dessa
behandlas i de enskilda avsnitten i lagen. Uppmärksamhet ägnas förutom bekämpningen av traditionella
olycksfallsrisker även belastningsfaktorer i arbetet och
hur dessa kan minskas, ergonomi och bildskärmsarbete, avvärjning av hot om våld och ensamarbete.
Likaså finns det föreskrifter om hur trakasserier och
övrigt osakligt bemötande ska förhindras.
Dessutom omfattar lagen bestämmelser om den
byggnadstekniska säkerheten på arbetsplatsen och
i arbetsmiljön och om säkerhetsaspekterna i fråga
om kemiska, fysikaliska och biologiska agenser samt
när det gäller maskiner och arbetsredskap. Närmare
anvisningar om lagbestämmelserna har getts bl.a. i
statsrådets förordning om säkerheten i drivningsarbete.
Okunskap om anställningsfrågor kan komma att
stå företaget dyrt. I det här avsnittet har vi därför
samlat de vanligaste frågorna som småföretag brukar
ställas inför.
lagen om unga arbetstagare. Arbetsgivaren och
arbetstagaren kan inom ramen för arbetstidslagen
och kollektivavtalet komma överens om olika avvikande arrangemang när det gäller arbetstiderna.
De viktigaste frågorna:
Lagstadgad ordinarie arbetstid
Enligt arbetsavtalslagen (55/2001) ska arbetsgivaren
iaktta åtminstone de löne- och övriga villkor som
fastställts i branschens allmänt bindande kollektivavtal för det arbete som arbetstagaren utför eller ett
därmed närmast jämförbart arbete.
• I kollektivavtalen finns vanligtvis en bestämmelse
om att arbetsgivaren ska teckna en grupplivförsäkring.
• Enligt lagen om olycksfallsförsäkring är arbetsgivaren skyldig att ingå ett försäkringsavtal för arbetstagare som arbetar för honom eller henne mer än
12 arbetsdagar under kalenderåret.
• För arbetsgivaren medför ett anställningsförhållande även skyldighet att betala avgifter för pensionsoch socialskydd.
Arbetstidslagen (605/1996)
Arbetstidslagen gäller för nästan allt arbete som utförs utgående från ett arbetsavtal eller ett tjänsteförhållande. För ungdomar under 18 år gäller även
1. ANSTÄLLNINGSFRÅGOR
1. ANSTÄLLNINGSFRÅGOR
Allmän regel:
Den ordinarie arbetstiden är högst 8 timmar per
dygn och 40 timmar per vecka men beakta också
periodarbete och arbetstidöverenskommelser som
grundar sig på kollektivavtal och lokala avtal.
Det maximala antalet övertidstimmar per dygn enligt arbetstidslagen:
under en period om 4 mån
per kalenderår
överenskommelse i lokala avtal
(extra övertidsarbete) 138 h
250 h
80 h
Läs mera:
• Lagbok för arbetsplatsen, Edita Publishing Ab 2009.
• Mauri Saarinen: Työsuhdeasioiden käsikirja. Edita Publishing
Ab 2003.
• www.finlex.fi
Arbetsavtal
Fördelarna med ett skriftligt avtal
Ett skriftligt arbetsavtal innebär många fördelar för
båda avtalsparterna. Med stöd av ett skriftligt avtal
är det möjligt att på ett tillförlitligt sätt bevisa vad
parterna har kommit överens om. Då man använder
branschens egna avtalsformulär kan man försäkra sig
om att alla sådana villkor som lagen föreskriver och
som är centrala inom branschen även beaktas i avtalet. Ett skriftligt arbetsavtal förmedlar dessutom intrycket av att arbetsgivaren är en seriös avtalspartner.
Detta å sin sida upprätthåller arbetsmotivationen och
främjar lojaliteten.
Planeringen av arbetsavtalets innehåll
I planeringen av arbetsavtalets innehåll ska arbetsgivaren tillämpa åtminstone branschens kollektivavtal,
arbetsavtalslagen, arbetstidslagen och semesterlagen
och den arbetsavtalsmodell som används inom branschen eller en annan arbetsavtalsmodell. Lagarna och
bestämmelserna och de allmänt bindande kollektivavtalen finns på nätet på webbplatsen www.finlex.fi.
Åtminstone följande faktorer inverkar på hur avtalet
gestaltas:
• arbetsgivarens och arbetstagarens behov
• bestämmelserna i arbetsavtalslagen om vilka punkter som åtminstone ska avtalas om i arbetsavtalet
• minimivillkoren i branschens kollektivavtal; det är
inte tillåtet att ingå ofördelaktigare avtal
• bestämmelser i arbetsavtalslagen, arbetstidslagen
och semesterlagen som begränsar avtalsinnehållet
7
Kopiering tillåten
ARBETSAVTAL
Arbetsgivare
Adress
Hemort
Arbetstagare personbeteckning
Adress ____________________________________________________________________________________
VI HAR INGÅTT AVTAL OM FÖLJANDE VILLKOR
Arbetsavtalet gäller
tillsvidare fr.o.m. ______ / ______
fr.o.m. ______ / ______
eller fram tills att den arbetsprestation som beskrivs nedan har slutföljts
______
______
t.o.m ______ / ______
___________________________________________________________________________________
grund för tidsbundenheten ___________________________________________________________
Plats där arbetet utförs/arbetsobjekt ___________________________________________________________
Arbetsbeskrivning ________________________________________________ ❑ i bifogad bilaga
Avtalad prövotid ________ månader/dagar
Ordinarie arbetstid
________ timmar per dag
________ timmar per vecka
I peridoarbete ________ timmar / _________ per veckoperiod
Uppsägningstiden och semestern bestäms i enlighet med lagen och det för branschen bindande kolektivavtalet
Lön när anställningsförhållandet börjar ___________  / __________ Lönebetalningsperiod
Lönedagar __________________________________________________________________________________
Slutlönen betalas: - vid uppsägning, när arbetsavtalet upphör
- vid hävning, senast på den tredje vardagen efter att anställningsförhållandet avslutats
Bank och kontonummer på vilket lönen betalas _________________________________________________
Naturaförmåner __________________________________________________
❑ i bilagan
Kollektivavtal som ska tillämpas ______________________________________________________________
Vi har också ingått följande överenskommelser: _________________________________________________
___________________________________________________________________________________________
Detta avtal har skrivits i två exemplar, ett för vardera avtalsparten
8
___________________________________ _______ / _______
_______
___________________________________
Arbetsgivarens underteckning ___________________________________
Arbetstagarens underteckning
Om parterna inte har ingått ett skriftligt arbetsavtal
eller avtalet inte innehåller de uppgifter som anges
här nedan är arbetsgivaren skyldig att utan särskild
uppmaning före utgången av den första lönebetalningsperioden ge arbetstagaren en skriftlig utredning över villkoren som gäller för anställningen. För
anställningar på viss tid som varar under en månad
behöver en utredning inte göras.
När det gäller hyrt arbete ska informationen på
den hyrda arbetstagarens begäran också ges då avtalet gäller för en tid som är kortare än en månad.
Informationen ska innehålla orsaken till och varaktigheten eller en uppskattning av varaktigheten för den
kundbeställning från användarföretaget som utgör
bakgrunden till avtalet för viss tid och en bedömning
av de andra motsvarande arbetsuppgifter än de som
avtalats om i den hyrda arbetstagarens arbetsavtal
och som den hyrda arbetstagarens arbetsgivarföretag
kan erbjuda.
Om arbetstagaren upprepade gånger och på
samma villkor står i anställningsförhållande till samma
arbetsgivare på viss tid som är kortare än en månad,
ska utredningen ges senast en månad efter att det
första anställningsförhållandet inleddes. Utredningen
behöver inte ges på nytt om inte villkoren ändras.
Om villkoren i arbetet ändras ska de nya villkoren
meddelas skriftligt senast vid utgången av den lönebetalningsperiod som följer på ändringen.
Av ett skriftligt arbetsavtal eller en utredning ska åtminstone framgå
• arbetsgivarens och arbetstagarens hemort eller
driftsställe
• tidpunkten då arbetet inleds
• giltighetstiden för ett arbetsavtal på viss tid och
orsaken till att avtalet ingåtts på viss tid samt tidpunkten då arbetsavtalet kommer att upphöra eller
uppskattas upphöra
• prövotiden (om det avtalats om prövotid)
• den plats där arbetet utförs eller, om arbetstagaren
inte har någon huvudsaklig permanent plats där
arbetet utförs, en utredning om de principer enligt
vilka arbetstagaren arbetar på olika arbetsställen
• arbetstagarens huvudsakliga arbetsuppgifter
• vilket kollektivavtal som tillämpas på arbetet
• enligt vilka grunder lönen och andra vederlag bestäms samt lönebetalningsperioden
• den ordinarie arbetstiden
• grunderna för hur semestern bestäms
• uppsägningstiden eller grunden för hur uppsägningstiden bestäms
• i fråga om utlandsarbete som varar minst en månad hur länge arbetet varar, den valuta i vilken
penninglön utbetalas, de penningersättningar och
naturaförmåner som betalas utomlands samt villkoren för hemförlovning av arbetstagaren.
Arbetsavtalets längd
Ordinarie anställning eller anställning på tid
Arbetstagare får alltid anställas i ordinarie anställningsförhållande, det vill säga ett anställningsförhållande som gäller tillsvidare. Om en arbetsgivare vill
anställa en arbetstagare för en viss tid ska han eller
hon komma överens med arbetstagaren om att anställningen är tidsbunden. Arbetsavtal på viss tid får
endast ingås om orsaken till att anställningen är tidsbunden är godtagbar. Grunden ska anges i arbetsavtalet. Sådana godtagbara grunder är till exempel
vikariat, säsongartat arbete, tidsbestämda projekt,
enskilda arbetsprestationer, praktik i samband med
studier vid läroanstalter, praktiktid i samband med läroavtalsutbildning eller en annan anledning i anslutning till företagets verksamhet eller arbetsuppgiften
som förutsätter ett tidsbundet avtal.
Om arbetsgivaren inte kan ange en motiverad
anledning till att anställningen är tidsbunden, anses
arbetsavtalet gälla tillsvidare.
Prövotid
Syftet med en prövotid är att under en kortvarig
period i början av anställningsförhållandet ta reda
på vilka förutsättningar som finns för att fortsätta
anställningsförhållandet. Parterna kan komma överens om att prövotid tillämpas. Då ska man också
komma överens om prövotidens längd. Om det i
kollektivavtalet för branschen finns en bestämmelse
om prövotidens längd ska arbetsgivaren åtminstone
informera arbetstagaren om prövotiden och hur lång
den är när arbetsavtalet görs upp. Om arbetsgivaren
inte informerar arbetstagaren om att arbetsavtalet
omfattar en prövotid tillämpas inte heller prövotid i
anställningsförhållandet.
Prövotiden inleds när anställningen börjar och varar
utan avbrott under den överenskomna tiden. Det
är inte tillåtet att fortsätta prövotiden längre än vad
parterna har kommit överens om. Vanligtvis varar
prövotiden högst 4 månader. I anställningsförhållanden för viss tid som varar kortare än 8 månader
får prövotiden utgöra högst hälften av den tid som
arbetsavtalet gäller. Om prövotidens längd har
egränsats i det kollektivavtal som är bindande för
arbetsgivaren får han eller hon inte avtala om en
längre prövotid.
9
1. ANSTÄLLNINGSFRÅGOR
Skriftlig utredning
1. ANSTÄLLNINGSFRÅGOR
Hyrd arbetskraft
Hyrd arbetskraft innebär att en arbetsgivare hyr ut
sina anställda att utföra arbete för en annan arbetsgivare (den som tar emot arbetet, användarföretag,
uppdragsgivare, beställare). Arbetstagaren utför
arbetet under ledning och övervakning av arbetsledningen hos den som tar emot arbetet. Arbetet utförs
vanligen på mottagarens arbetsplats. Mottagaren
av arbetet betalar ersättning till den som överlåter
arbetskraften och inte till själva arbetstagaren. Arbetstagaren får sin lön av sin egen arbetsgivare.
Bemanning är inte samma sak som underleverans
eller underentreprenad där den som beställer arbetet
och underleverantören eller underentreprenören står
i ett avtalsförhållande för att uppnå ett bestämt slutresultat.
Bestämmelser
När en arbetsgivare enligt 1 kap. 7 § 3 momentet
i arbetsavtalslagen (55/2001) med samtycke av arbetstagaren överför honom eller henne till en annan
arbetsgivares förfogande övertar användarföretaget
rätten att leda och övervaka arbetet och de arbetsgivarskyldigheter som har direkt samband med hur
arbetet utförs och ordnas. Om en arbetsgivare (t.ex.
bemanningsföretaget) som hyr ut sina arbetstagare
inte är bunden av ett kollektivavtal tillämpas enligt
2 kap. 9 § det kollektivavtal som gäller för företaget
som anlitar den hyrda arbetskraften.
Om inget kollektivavtal tillämpas på anställningsförhållandet ska villkoren som gäller den hyrda
arbetstagarens lön, arbetstider och semester åtminstone motsvara avtal och rutiner som är bindande för
användarföretaget och som allmänt tillämpas där.
I 3 § i arbetarskyddslagen (738/2002) finns bestämmelser om hyrd arbetskraft. Enligt paragrafen är
den som under sin ledning och övervakning anlitar
arbetskraft som är anställd hos en annan arbetsgivare
(hyrt arbete) under arbetet skyldig att iaktta arbetarskyddslagens bestämmelser som gäller arbetsgivare.
Den som tar emot arbetet är enligt andra momentet skyldig att informera den hyrda arbetstagarens arbetsgivare om vilka krav på yrkeskompetens
det hyrda arbetet ställer och vad som i övrigt är särskilt kännetecknande för arbetet. Arbetsgivaren ska
försäkra sig om att arbetstagaren har rätt yrkeskompetens och är lämplig för arbetet.
I tredje momentet åläggs mottagaren av arbetet
se till att arbetstagaren blir introducerad i arbetet.
10
Enligt fjärde momentet ska den som tar emot arbetet i den mån det behövs uppge för företagshälsovården och arbetarskyddsfullmäktig att arbetet inleds.
Vilka skyldigheter har arbetstagarens egen
arbetsgivare?
Arbetstagarens egen arbetsgivare ska:
• ordna företagshälsovård för arbetstagarna som hyrs ut
• informera arbetstagaren om kraven på yrkeskunskap som ställs i arbetet och om arbetets art
• försäkra sig om att arbetstagaren har tillräcklig yrkeskompetens, erfarenhet och är lämplig för arbetet
Vilka skyldigheter har den som tar emot arbetet?
Den som tar emot arbetet ska:
• innan arbetet inleds informera den som överlåter
arbetet om vilka krav på yrkeskompetens som ställs
i arbetet vad som är kännetecknande för det
• informera arbetsplatsens företagshälsovård och arbetarskyddsfullmäktig om att hyrd arbetskraft kommer att börjar arbeta
• se till att arbetstagaren får tilläcklig information om
olägenheter och risker som förekommer i arbetet
och om vilka arbetarskyddsåtgärder som förutsätts
• informera arbetstagaren om eventuella särskilda
risker i anslutning till arbetet och om hälsokontroller som krävs (arbetsuppgifter som medför särskild
risk för att insjukna, nattarbete)
• introducera arbetstagaren i arbetet och förhållandena på arbetsplatsen och i åtgärder som gäller
arbetarskyddet
• se till säkerheten och hälsan i arbetet medan arbetet pågår gång, det vill säga personlig skyddsutrustning, ändamålsenliga personalrum, trygga
arbetsredskap och den ergonomiska dimensioneringen av arbetsmiljön
• vid behov introducera arbetstagaren i arbetarskyddssamarbete och informationen på arbetsplatsen samt hur företagshälsovården har ordnats.
Guide om hyrt arbete på www.mol.fi
Vem är ung arbetstagare?
Vilka arbeten får unga arbetstagare utföra?
Lagen om unga arbetstagare (998/1993) gäller arbetstagare under 18 år.
Unga arbetstagare får inte anlitas för arbetsuppgifter
som kan vara skadliga för hans eller hennes fysiska
eller psykiska utveckling. Arbetet får inte kräva större
ansträngning eller ansvar av den unga än vad som
med tanke på den unga personens ålder och krafter
kan anses vara skäligt. Statsrådets förordning om
arbeten som är särskilt skadliga och farliga för unga
arbetstagare (475/2006) innehåller närmare bestämmelser. Social- och hälsovårdsministeriet har gett en
förordning om en förteckning över exempel på arbeten som är farliga för unga arbetstagare (188/2012).
15-åringar
En ung person som har fyllt 15 år och som har fullgjort sin läroplikt får anställas i ett ordinarie anställningsförhållande.
14-åringar
Arbetet får inte störa skolgången. En 14- eller
13-åring som under samma kalenderår fyller 14 får
utföra lätt arbete. Skoleleven får under skolornas
ferier arbeta under högst halva ferietiden. Medan
skolarbetet pågår får skoleleven arbeta tillfälligt eller
utföra kortvariga arbetsprestationer.
13-åringar eller yngre personer
Med tillstånd av ansvarsområdet för arbetarskyddet
får även barn som är yngre än 13 år arbeta som tillfälliga aktörer eller assistenter vid konstnärliga, kulturella och liknande evenemang.
Arbetsavtal
En 15-åring kan själv ingå ett arbetsavtal. För unga
som inte har fyllt 15 år ingår vårdnadshavaren, det
vill säga vanligtvis någondera av föräldrarna, avtalet.
Med tillstånd av vårdnadshavaren kan den unga arbetstagaren också själv ingå arbetsavtalet.
Vårdnadshavaren har rätt att häva en ung persons
arbetsavtal om vårdnadshavaren med tanke på den
unga personens fostran, utveckling eller hälsa anser
det nödvändigt.
Om den unga arbetstagaren eller vårdnadshavaren begär det ska arbetsgivaren ge en skriftlig utredning om villkoren som gäller anställningen INNAN
parterna ingår arbetsavtalet. Det här gäller inte hushållsarbete i arbetsgivarens hem som varar endast en
dag.
Läkarundersökning
Om anställningsförhållandet är avsett att vara över
tre månader ska den unga arbetstagaren på arbetsgivarens bekostnad genomgå en hälsoundersökning
inom en månad efter det att anställningsförhållandet
inleddes.
Hälsoundersökningen behöver inte genomföras
om arbetet är lätt affärs- och kontorsarbete eller annat därmed jämförbart lätt arbete eller om den unga
kan uppvisa ett läkarintyg som inte är äldre än 12
månader och som tillräckligt klart utvisar att han eller
hon är lämplig för arbetet.
Förteckning över unga arbetstagare
Arbetsgivaren ska föra en förteckning över alla unga
personer vars anställningsförhållande varar minst 2
månader. Av förteckningen ska framgå:
• den unga personens fullständiga namn och födelsedatum
• adress
• vårdnadshavarens namn och adress
• datum när anställningsförhållandet inleddes
• utredning över arbetsuppgifterna.
Guide om hyrt arbete på www.tem
11
1. ANSTÄLLNINGSFRÅGOR
Unga arbetstagare
1. ANSTÄLLNINGSFRÅGOR
Kopiering tillåten
Unga personers arbetstider
Ordinarie arbetstid
13–15 åringar
15–17 åringar
UNDER FERIERNA
7 h/dygn
35 h/vecka
8 h/dygn
40 h/vecka
UNDER SKOLTERMINEN
Lediga dagar 7 h/dygn
Skoldagar 2 h/dygn
Sammanlagt 12 h/vecka
OBS!
13–15 åringar
Skoldagens och arbetstidens
längd sammanlagt högst 8
h/dygn (Undantagstillstånd kan
beviljas om yrkesutbildningen
förutsätter det)
Övertidsarbete
Förbjudet
Högst 80 h/år
(med undantagstillstånd
ytterligare 40 h/år) 48
h/vecka
15–17 arbetstiden
högst 9 h/dygn
Placering av arbetstiden
Kl 8-20 (i hushållsarbete
till kl 23)
Kl 6-22 (i hushållsarbete till kl 23)
15 år fyllda i tvåskiftesarbete
pga av yrkesutbildning senast
till kl. 24
Lunch
½ h, om arbetstiden
4 ½ h/dygn
som ovan
Dygnsvila utan avbrott
14 h/dygn
12 h/dygn
38 h/vecka
som för vuxna
Veckovila
Inlärning i arbetet
Yrkesstuderande får praktisk erfarenhet av arbetsuppgifterna inom sin bransch redan under studietiden. I varje treårig yrkesinriktad grundexamen ingår åtminstone 20 studieveckor (ca ½ år) inlärning i arbetet, det vill säga studier som avläggs på arbetsplatser.
Bestämmelser om inlärning i arbetet finns i lagen (630/1998) och förordningen (811/1998) om
yrkesinriktad utbildning. Dessutom styrs den arbetsplatsförlagda inlärningen av arbetsmarknadsorganisationernas rekommendationer och ställningstaganden
och av branschernas kollektivavtal.
De allmänna målen för inlärningen i arbetet är att
• utöka arbetslivets ansvar för utbildningen
• underlätta rekryteringen av yrkesutbildad arbetskraft för företagen
12
• främja sysselsättningen och överföringen av unga
till arbetsmarknaden
• öka de studerandes kunskap om arbetsmarknaden
och om spelreglerna i arbetslivet
• öka samarbetet mellan skolan och arbetslivet.
Inlärningsperioderna gagnar alla parter mest då de planeras väl på förhand. Inlärningen i arbetet främjas av
att den studerande är väl förberedd. Även arbetsplatsen kan förbereda sig på att ta emot den studerande.
Arbetsplatsen och läroanstalten kommer skriftligen överens om de allmänna arrangemangen för inlärningen i arbetet. I avtalet kommer parterna bland
annat överens om målen för inlärningsperioden, utbildningens centrala innehåll (inlärningsuppgifterna),
inlärningsperiodens längd och när den ska infalla.
Dessutom fastställs parternas uppgifter.
Arbetsplatsen, läraren och den studerande har alla
sina egna uppgifter när det gäller ordnandet av inlärning i arbetet. De viktigaste uppgifterna har vi samlat
i följande avsnitt:
Arbetsplatsens uppgifter:
• informera läroanstalten om de förhållanden som
råder i arbetet och arbetsmiljön och om arbetsredskap
• ingå skriftliga avtal med läroanstalten om ordnande
av inlärning i arbetet
• utse en ansvarig arbetsplatshandledare som styr
och bedömer den studerandes inlärning i arbetet
• svara för den studerandes säkerhet i arbetet under
perioden för inlärning i arbetet
• ge den studerande en bild av hur arbetsgemenskapen fungerar och utvecklas
• informera personalen på arbetsplatsen om inlärningen i arbetet.
Lärarens uppgifter:
•planera inlärningen i arbetet tillsammans med den
studerande och arbetsplatshandledaren
• ge arbetsplatshandledaren kunskap om den studerandes läroplan, mål och övrig information som
behövs
• klarlägga arbetsuppgifternas ändamålsenlighet
under de olika inlärningsperioderna, planera inlärningsuppgifterna och klarlägga inlärningsuppgifternas mål för arbetsplatshandledaren
• hjälpa och stödja den studerande i de olika skedena
av inlärningsprocessen
• konkret delta i styrningen och bedömningen av
den studerande
Den studerande ansvarar för att han eller hon
• iakttar ordningen på arbetsplatsen samt anvisningarna och föreskrifterna om arbetet och skyddet i
arbetet
• utför de uppgifter som överenskommits med arbetsplatshandledaren och läraren och iakttar överenskommelserna i avtalet om inlärning i arbetet.
Arbetsplatshandledaren utses av arbetsplatsen och
har som uppgift att bedöma den studerandes inlärning på arbetsplatsen. I bedömningen av den arbetsplatsförlagda inlärningen deltar arbetsplatshandledaren, den studerande och läraren. Den studerande gör
en bedömning av inlärningen, till exempel genom att
föra en inlärningsdagbok (Word-dokument).
Hur arbetsplatshandledaren och läraren deltar i
bedömningen av den studerande kommer parterna
överens om från fall till fall. Föremål för bedömningen är bland annat den studerandes tekniska
färdigheter, det vill säga hur den studerande klarar av
sina inlärningsuppgifter och de sociala färdigheterna
(till exempel förmågan att arbeta självständigt och
i grupp, noggranhet, pålitlighet, iakttagande av arbetstider).
Inlärningen i arbetet bör enligt arbetsmarknadsorganisationernas rekommendation ordnas utan astälningsförhållande. Om man ändå ingår ett arbetsavtal
ska kollektivavtalets bestämmelser om lönen följas.
Arbetsplatsens personal kan inte ersättas genom inlärande i arbetet och inlärningen i arbetet påverkar inte
de anställdas arbetsförhållanden.
• www.edu.fi/tone
• www.oph.f
• Handboken Arbetarskydd för studerande under inlärning i arbetet (på finska).Koulutusyhtymä Salpaus.
Läroavtalsutbildning
Läroavtalsutbildningen är en arbetslivsbaserad utbildningsform som gör det möjligt att avlägga en
yrkesinriktade grundexamen på andra stadiet och yrkes- och olika specialyrkesexamina. Dessutom är det
möjligt att genomgå tilläggsutbildningar som inte är
examensinriktade. Läroavtalsutbildningen lämpar sig
både för unga och för vuxna som vill skaffa sig en yrkesinriktad grundexamen och utveckla sina yrkeskunskaper. Även företagare kan med stöd av ett läroavtal
utbilda sig inom det egna företaget.
Med läroavtalsutbildning avses studier på arbetsplatsen i samband med utförandet av praktiska
arbetsuppgifter som vid yrkesläroanstalter eller utbild-
ningscentra för vuxna kompletteras med teoretiska
studier.
Utgångspunkten för läroavtalsutbildningen är
ett tidsbundet arbetsavtal som arbetsgivaren och en
läroavtalsstuderande som har fyllt minst 15 år ingår.
Läroavtalsutbildningen är en examensinriktad eller
examensförberedande utbildning på 2-4 år. Som tillläggsutbildning varar utbildningen mellan 4 och 12
månader. Till läroavtalet fogas alltid en individuell
studieplan som utarbetas utgående från en läroplan
eller grunderna för en fristående examen som Utbildningsstyrelsen har godkänt.
13
1. ANSTÄLLNINGSFRÅGOR
Allmänt avtal om ordnande
av inlärning i arbetet
1. ANSTÄLLNINGSFRÅGOR
Vänd dig till den lokala arbetskraftsbyrån när du
som arbetsgivare söker en person med en viss
utbildnings- eller arbetserfarenhet för läroavtalsutbildning. Du kan också anlita arbetsförmedlingen
på webbplatsen www.oppisopimus.net som är
avsedd för parterna i ett läroavtal.
Kontakta utbildningsinspektören i din hemkommun om du vill ha mer information om läroavtalsutbildning.
Vilka rättigheter och skyldigheter medför
utbildningen?
Arbetsgivaren får utbildningsersättning av statliga
medel för de utgifter som utbildningen medför.
Den studerande ska få åtminstone praktikantlön i
enlighet med kollektivavtalet.
På arbetsplatsen ska en ansvarig utbildare utses
som i praktiken svarar för utbildningen.
Arbetsgivaren ska se till att den studerande kan
delta i den teoretiska undervisningen i enlighet med
sin personliga studieplan.
Efter avslutad utbildning får den studerande ett
intyg av arbetsgivaren som innehåller en bedömning
av den studerandes prestationer inom arbetsplatsutbildningen.
Läroavtalsutbildning lämpar sig för företag bl.a. i följande fall:
• företaget behöver ny arbetskraft som det inte genast ställs stora krav på i fråga om kunskap och
färdigheter
• det finns inte personer med lämplig utbildning på
arbetsmarknaden
• det finns ett behov av att utbilda personalen för
helt nya arbetsuppgifter
• arbetstagarens uppgifter förutsätter tilläggsutbildning för specialisering inom yrkesbranschen.
Arbetstidsbokföring
Arbetstidslagen (605/1996) förutsätter att arbetsgivaren på förhand planerar arbetstagarnas arbetstider
och utarbetar arbetstidsscheman. När företaget til�lämpar genomsnittlig arbetstid ska ett system för utjämning av arbetstiden göras upp på förhand.
Arbetsgivaren ska bokföra utförda arbetstimmar
i en förteckning som kallas arbetstidsbokföring. Arbetstidsbokföringen kan kombineras med lönebokföringen. Lönebokföringen i sig erätter inte en arbetstidsbokföring.
Arbetsgivaren får själv välja hur bokföringen utformas. Avgörande är att alla de uppgifter som behövs
antecknas tydligt och klart och att de är lätta att avläsa.
I moderna datasystem har de krav som arbetstidslagen ställer på arbetstidsbokföringen vanligtvis
beaktats.
Vilka uppgifter behövs?
Av arbetstidsbokföringen ska framgå:
• antalet utförda arbetstimmar
• övertidsarbete och förhöjd lön som betalts för övertidsarbete
• söndagsarbete och förhöjd lön som betalts för söndagsarbete
14
• arbetsledares beräknade övertids- och söndagsarbete när man har avtalat om månadsersättning.
• Arbetstimmarna ska föras in i arbetstidsbokföringen
så att de kan avläsas utan särskilda räkneoperationer.
Utförda arbetstimmar förs in i arbetstidsbokföringen
fördelat så att de dagliga arbetstimmarna och arbetstimmarna som utförts under en fyra månaders perioder syns separat, detsamma gäller övertidsarbete.
Anteckna alltid de faktiska arbetstimmarna oberoende
av ersättningen som betalas för dem.
I praktiken ska arbetstids- och lönebokföringen omfatta :
• arbetsskiftsförteckning (arbetstidsschema)
• utjämningsschema för arbetstiden (när genomsnittlig arbetstid tillämpas)
• grundverifikat (timsedel, stämpelkort och så vidare)
• arbetstidskombination
• lönekort
En bokföringsbyrå kan även sköta arbetstids- och
lönebokföringen vid sidan om annan bokföring.
ti
on
Övertidsstimmar (tidigare gjorda arbetstimmar +
timmar som samlats nu)
100 %
50 %
Övertid per vecka / periodövertid
100 %
50 %
Övertid per dygn
Ersättning för
veckovila
Nattarbete
Kvällsarbete
Merarbete
Söndagsarbete
gjorda arbetstimmar
Utfall kl.
Arbetsskift kl.
må
to
lö
sö
sammanlagt
må
ti
on
to
under pågående 4 månader ____ /____ – ____ /____ från början av
perioden
fr
h
h
lö
sammanlagt
sammanlagt €
sö
Lönegrund
Arbetstagare _____________________________________________
från årets början ____________________________________________
fr
Period år __________ vk _______ – _______
gjorda arbetstimmar
Företag __________________________________________
ARBETSSKIFTFÖRTECKNING / ARBETSTIDSBOKFÖRING
betalt
€
Kopiering tillåten
15
16
51–52
49–50
47–48
45–46
43–44
41–42
39–40
37–38
35–36
33–34
31–32
29–30
27–28
25–26
23–24
21–22
19–20
17–18
15–16
13–14
11–12
9–10
7–8
5–6
3–4
1–2
må
ti
on
Dagar Veckor Arbetade timmar
Företag
to
fr
lö
sö
må
ti
on
to
fr
Arbetstagare
lö
sö
År
tot
Övertid per dygn
Tot.
antalet
Sö
Mer- Kvälls- Natttimmar arbete arbete arbete arbete 50% 100%
TYÖAJAN SEURANTALOMAKE
50% 100%
Övertid per
vecka
tot
dygn vecka
Övertidstimmar
fr.o.m. början av
året
Lönegrund
1. ANSTÄLLNINGSFRÅGOR
Kopiering tillåten
Semesterkvalifikationsår
Året mellan 1.4 och 31.3 som föregår semesterperioden. Rätten till semester räknas utgående från den
här tiden.
Semesterperiod
En arbetstagare slutar inte tjäna in semester om
han eller hon direkt övergår att vara anställd hos en
sådan arbetsgivare där den tidigare arbetsgivaren på
basis av ägande, avtal eller något annat arrangemang
innehar bestämmanderätten eller hos en arbetsgivare
som står i ett så kallat nära förhållande till den tidigare arbetsgivaren.
Tiden mellan den 2.5. och 30.9.
Arbetstagarens rätt till ledighet
Full semesterkvalifikationsmånad
En kalendermånad för vilken arbetstagaren kan räkna
sig till godo minst 14 arbetade dagar eller s.k. dagar
likställda med arbetade dagar.
Om en arbetstagare enligt avtal arbetar så få dagar att han eller hon inte kan räkna sig till godo en
enda kvalifikationsmånad med 14 arbetade dagar,
eller om endast en del av kalendermånaderna innefattar 14 arbetade dagar, anses som en full kvalifikationsmånad en kalendermånad för vilken arbetstagaren kan räkna sig till godo minst 35 arbetade timmar
eller timmar likställda med arbetade timmar.
Om anställningsförhållandet vid utgången av
kvalifikationsåret utan avbrott har varat en kortare tid
än ett år, har arbetstagaren rätt till semester under 2
vardagar för varje full kvalifikationsmånad.
Arbetstagare som när kvalifikationsåret slutar har
varit anställd i över ett år, har rätt till 2,5 dagar semester för varje full kvalifikationsmånad.
Om parterna har ingått flera arbetsavtal på viss
tid i följd som medför att anställningsförhållandet
fortsätter utan avbrott eller om anställningsförhållandet endast avbryts kort anses det har fortgått utan
avbrott.
Månad
April
Maj
Juni
Juli
Aug
Sep
En arbetstagare som enligt avtal arbetar färre än 14
dagar eller 35 timmar varje kalendermånad och därför inte tjänar in semester har, om arbetstagaren så
önskar, ändå rätt till ledighet under 2 vardagar för
varje kalendermånad som arbetsgivaren har varit anställd, förutsatt att anställningsförhållandet fortsätter.
Sparad ledighet
Arbetstagaren och arbetsgivaren får avtala om att
den del av semestern som överstiger 18 dagar tas ut
som sparad ledighet under följande semesterperiod
eller efter den. Arbetstagaren har rätt att spara den
del av semestern som överstiger 24 dagar, om inte
detta innebär betydande svårigheter för produktionseller serviceverksamheten på arbetsplatsen.
Hur ska semester ges?
Arbetstagaren ska få sommarsemester (24 dagar) under semesterperioden 2.5–30.9.
Vintersemester (den del av semestern som överstiger 24 vardagar) ges efter semesterperioden innan
följande års semesterperiod inleds, det vill säga mellan 1.10 och 30.4.
Okt
Nov
Dec
Jan
Feb
Mars
Sammanlagt
Faktiska
arbetsdagar
Dagar likställda
med arbetade
dagar
Dagar som
berättigar till
semester,
sammanlagt
Semesterdagar
17
1. ANSTÄLLNINGSFRÅGOR
Semester
Kopiering tillåten
UTRÄKNING AV SEMESTERLÖN / SEMESTERERSÄTTNING
Arbetsgivare ____________________________________________________________________________________________
Arbetstagare __________________________________________________________ födelsedatum och år ______________
Semesterkvalifikationsår _________ – __________
Anställningen började
_________
❑ Anställningsförhållandet fortgår Anställningen avslutades ______________
Rätt till semester/ledighet _______
månader x _______ dagar = ________ vardagar
Formel för uträkning av semesterlönen
1. Månadsavlönade
Månadslön vid
semesterns början
Arbetsdagar i månaden
_________________ e
_____________
arbetsdagar under
semesterperioden
e /dag
semesterlön /
semesterersättning e
= _______________ x ________________ = _____________________
2. Timavlönade enligt semesterlagen
Förtjänsten under
semesterkvalifikationsåret
för tid i arbetet utan
förhöjningsandelar för
övertids- och nödarbete e
Gjorda
arbetstimmar + 1/8
av övertids- och
nödarbeten
____________________ :
____________ = ___________  x ___________  x __________ = _______________
Vid behov
Antalet
arbetsdagar
per vecka delat
med fem
Genomsnittlig
dagslön e/dag
Koefficient
enligt
semesterlagen
Semesterlön/
semestererästtning e
3. Timavlönade enligt semesterlöneavtal
Förtjänsten under
semesterkvalifikationsåret för tid
i arbetet utan förhöjningsandelar
för övertids- och nödarbete e
_______________________ :
Gjorda
arbetstimmar
Genomsnittlig
timavlönade
e/dag
Koefficient
enligt
semesterlöneavtal
______________ = _____________ x ______________
Semesterlön/
semestererästtning e
=
_____________________
4. Procentbaserad semesterlön/semesterersättning
Förtjänsten under
semesterkvalifikationsåret för tid
i arbetet utan förhöjningsandelar
för övertids- och nödarbete e
________________________ +
Lön som inte betalts
för tid likställd med
arbete
sammanlagt
Ersättnings % 9 eller
11,5 eller enl.kollekt.
avtal
________________ = ___________ x ________________
Semesterlön/
semestererästtning e
=
________________
Lemestertidpunkt Semesterlön Betalt
__________ – __________ = ___________ dagar ___________ e
________________
__________ – __________ = ___________ dagar ___________ e
________________
__________ – __________ = ___________ dagar ___________ e
________________
Sparade lediga dagar ___________ = ________ sammanlagt dagar
Semesterpenning enligt kollektivavtalet
__________ e
x
__________ %
= ___________ e
För semester _________________ – ________________ = ________________ e
Betalt ______________
För semester _________________ – ________________ = ________________ e
Betalt ______________
För semester _________________ – ________________ = ________________ e
Betalt ______________
http://www.arbetarskydd.fi/fi/forward/file/311
Arbetsgivaren och arbetstagaren får komma överens
att
• arbetstagaren tar ut den del av semestern som
överstiger 12 vardagar i en eller flera delar
• semestern ges under en period som börjar vid ingången av det kalenderår under vilket semesterperioden infaller och upphör före semesterperiodens
början följande år.
• den del av semestern som överstiger 12 vardagar
tas ut inom ett år från semesterperiodens utgång.
• den semester som intjänas innan anställningsförhållandet upphör tas ut under den tid anställningsförhållandet fortgår.
• på arbetstagarens initiativ avtala om att den del
av semestern som överstiger 24 vardagar tas ut i
form av förkortad arbetstid. Detta avtal ska ingås
skriftligt.
Förskjutning av semester till följd av
sjukdom
En arbetstagare har rätt att skjuta på sin semester,
om han eller hon är förmögen till följd av sjukdom,
olycksfall eller förlossning.
Semesterlön och semesterersättning
Du kan använda blanketten på sidan 18 vid uträkningen av semesterlöner och semesterersättningar.
Semesterlönen för en månadsavlönad arbetstagare räknas genom att månadslönen divideras med antalet arbetsdagar i den aktuella månaden och genom
att multiplicera resultatet, dvs. dagslönen med antalet
semesterdagar i semesterperioden.
Semesterlönen för arbetstagare med tim- eller
ackordlön beräknas så att den lön som under kvalifikationsåret har betalats till arbetstagaren eller förfallit
till betalning för arbetad tid – frånsett den förhöjning
som utöver grundlönen betalas för nödarbete eller för
lag- eller avtalsenligt övertidsarbete – divideras med
antalet arbetsdagar som arbetstagaren arbetat under
kvalifikationsåret ökat med en åttondel av antalet arbetstimmar som arbetstagaren har arbetat övertid.
Om arbetstagaren enligt avtal arbetar färre eller fler
än fem dagar per vecka, multipliceras den ge- nomsnittliga dagslönen med antalet arbetsdagar per vecka
och divideras med fem.
Den genomsnittliga dagslönen multipliceras med
en koefficient som bestäms på basis av antalet semesterdagar och som anges i 11 § i semesterlagen eller med en koefficient enligt avtal om semesterlön.
Procentbaserad ersättning tillämpas huvudsakligen för att beräkna semesterersättningen för
deltidsanställda och personer som intjänar ledigheter.
Semesterlönen är 9 % av den lön som under kvalifikationsåret betalats eller förfallit till betalning för arbetad
tid, frånsett den förhöjning som betalas för nödarbete
eller för lag- eller avtalsenligt övertidsarbete. Om
anställningsförhållandet har fortgått minst ett år före
utgången av det kvalifikationsår som föregår semesterperioden uppgår semesterlönen till 11,5 procent.
Den lön som semesterlönen baserar sig på utökas
kalkylmässigt med utebliven lön för frånvarotid som
likställs med arbetad tid.Semesterlönen beräknas som
procentbaserad även om arbetstagarens arbetstid och
sålunda lön har ändrats under semesterkvalifikationsåret.
Det är möjligt att avvikande avtal om procenten
har ingåtts i kollektivavtal (t.ex. byggbranschen 18,5
%, deltidsanställda inom handeln 10 % eller 12,5 %).
Semesterlönen ska betalas innan semestern börjar
förutom för en högst sex dagar lång semester. Till en
arbetstagare som utnyttjar sin rätt till ledighet betalas
semesterersättningen i samband med ledigheten eller
senast vid semesterperiodens utgång.
När anställningsförhållandet upphör har arbetstagaren rätt att i stället för semester få semesterersättning för den tid för vilken han eller hon fram till dess
inte har fått semester eller semesterersättning. Vid beräknandet av semesterersättningen iakttas i tillämpliga
delar vad som bestäms om semesterlön.
När arbetsgivaren betalar semesterlön eller semesterersättning är han eller hon skyldig att ge arbetstagaren ett lönekvitto av vilket semesterlönens eller
semesterersättningens belopp och beräkningsgrunder
framgår.
Arbetsgivaren ska föra bok över arbetstagarens
semestrar och sparade ledigheter samt över de löner
och ersättningar som bestäms med stöd av semesterlagen i en semesterbokföring. Semestrarnas längd och
tidpunkt samt lönernas och ersättningarnas belopp
och beräkningsgrunder ska framgå av semesterbokföringen.
19
1. ANSTÄLLNINGSFRÅGOR
Semester ges arbetstagare vid den tidpunkt som
arbetsgivaren bestämmer, om arbetsgivaren och
arbetstagaren inte når en uppgörelse om när semetsern ska tas.
1. ANSTÄLLNINGSFRÅGOR
Familjepolitiska ledigheter
Bestämmelser
Föräldraledighet
I fjärde kapitlet i arbetsavtalslagen (55/2001) och i
sjukförsäkringslagen (1224/2004) ingår bestämmelser om familjeledigheter. Familjeledigheternas längd
bestäms i sjukförsäkringslagen medan anmälningsfristerna framgår av arbetsavtalslagen.
Arbetstagarna har en subjektiv rätt till familjeledigheterna. Anmälningstiderna måste emellertid följas.När det gäller partiell ledighet kan arbetsgivaren
i bestämda fall vägra gå med på ledigheten. En gravid arbetstagare har rätt att före nedkomsten delta
i medicinska undersökningar utan löneavdrag om
dessa undersökningar måste utföras under arbetstid.
• 158 vardagar
• vilken som helst av föräldrarna kan ta ut ledigheten, vardera i högst två perioder
• minst 12 vardagar/period
• ANMÄLAN SKA GÖRAS TILL ARBETSGIVAREN 2
månader innan ledigheten inleds
• vanligtvis utan lön
• berättigar till semester
Moderskapsledighet
• 105 vardagar varav 30-50 dagar före den beräknade nedkomsten
• ANMÄLAN SKA GÖRAS TILL ARBETSGIVAREN 2
månader innan ledigheten inleds
• eventuell lön bestäms enligt kollektivavtalet
• berättigar till semester
Faredskapsleghet
Faderskapspenning betalas sammanlagt för högst 54
vardagar, emellertid så att det under moderskapsoch faderskapsledighetsperioden betalas faderskapspenning för sammanlagt 18 vardagar. Faderskapspenningen som betalas under moderskaps- och faderskapsledigheten kan indelas i högst fyra perioder.
Faderskapspenning som betalas utanför moderskapsoch faderskapsledighetsperioden får delas in i högst
två delar. Rätten till faderskapspenning fortsätter fram
till att barnet fyller två år eller fram till att det har gått
två år sedan ett fosterbarn omhändertogs.
Under den period som det betalas moderskapsoch föräldraskapspenning på grund av att ett nytt
barn har fötts betalas faderskapspenning för sammanlagt högst 42 vardagar så att högst 24 av vardagarna baserar sig på ett tidigare barn födelse och
högst 18 vardagar på det nya barnets födelse. Då ska
faderskapsledigheten som baserar sig på det tidigare
barnets födelse tas ut i en period.
• ANMÄLAN SKA GÖRAS TILL ARBETSGIVAREN 2
månader innan ledigheten inleds
• ingen lön betalas, om inte andra överenskommelser har ingåtts t.ex. i kollektivavtalet
• berättigar till semester
20
Vårdledighet
• tills barnet fyller 3 år
• vilken som helst av föräldrarna kan ta ut ledigheten
• i högst två perioder
• en period ska omfatta minst en månad
• ANMÄLAN SKA GÖRAS TILL ARBETSGIVAREN 2
månader innan ledigheten inleds
• utan lön
• berättigar inte till semester
• rätt till vårdledighet för adopterade barns föräldrar,
se 4 kap. 3 § i arbetsavtalslagen
Partiell vårdledighet
• då anställningsförhållandet har fortgått i sammanlagt 6 månader under de 12 sista månaderna
• båda föräldrarna förvärvsarbetar
• senast till utgången av juli under det år som barnets andra läsår i skolan avslutas
• arbetstid 6 h/dygn och 30 h/vecka, om inte annat
överenskommits
• föräldrarna får inte ta ut partiell vårdledighet samtidigt för att sköta barnet. Föräldrarna kan dela på
omsorgen så att den ena föräldern har hand om
barnet på förmiddagen och den andra föräldern på
eftermiddagen eller så att de har hand om barnet
varannan dag eller varannan vecka
• AVTALET SKA INGÅS 2 månader innan vårdledigheten börjar, om det inte har överenskommits om
kortare tid.
• arbetsgivaren kan vägra gå med på arrangemanget
endast om ledigheten medför avsevärda olägenheter med tanke på produktionen eller tjänsterna på
arbetsplatsen
• när det gäller långtidssjuka eller handikappade
barn som behöver särskild vård och omsorg eller
barn med förlängd läroplikt, se 4 kap. 4 § i arbetsavtalslagen
Kopiering tillåten
BLANKETT FÖR ANMÄLAN OM FAMILJELEDIGHETER
Arbetstagare _________________________________________________________________________________
Arbetsgivare _________________________________________________________________________________
ANMÄLAN OM LEDIGHET
börjar
❑ MODERSKAPSLEDIGHET
[ADOPTIONSLEDIGHET]
____ / ____ – ______
❑ FÖRÄLDRALEDIGHET
____ / ____ – ______
upphör
____ / ____ – ______
____ / ____ – ______
❑ FADERSKAPSLEDIGHET (18 vardagar i högst fyra perioder)
1. delen
____ / ____ – ______
____ / ____ – ______
2. delen
____ / ____ – ______
____ / ____ – ______
3. delen
____ / ____ – ______
____ / ____ – ______
4. delen
____ / ____ – ______
____ / ____ – ______
❑ Faderskapsledighet s.k. pappamånad
____ / ____ – ______
____ / ____ – ______
❑ VÅRDLEDIGHET FÖR
BARN UNDER 3 ÅR
____ / ____ – ______
____ / ____ – ______
❑ PARTIELL VÅRDLEDIGHET
____ / ____ – ______
____ / ____ – ______
❑ TILLFÄLLIG VÅRDLEDIGHET
____ / ____ – ______
____ / ____ – ______
❑ TVINGANDE FAMILJESKÄL
❑ TVÅRD AV NÄRSTÅENDE
____ / ____ – ______
____ / ____ – ______
____ / ____ – ______
____ / ____ – ______
Dessutom har vi kommit överens om ___________________________________________________________
_____________________________________________________________________________________________________
_____________________________________________________________________________________________________
_____________________________________________________________________________________________________
_____________________________________________________________________________________________________
____________________________________________
_____ / _____ 20 ______
Tid och ort
________________________________________________________________________________________
Arbetstagare Arbetsgivare
21
1. ANSTÄLLNINGSFRÅGOR
Tillfällig vårdledighet
• när ett barn under 10 år insjuknar plötsligt
• högst fyra arbetsdagar
• eventuell lön och semester bestäms enligt kollektivavtalet
• ANMÄLAN TILL ARBETSGIVAREN så snabbt som
möjligt
Frånvaro från arbetet av tvingande
familjeskäl
• när arbetstagaren måste vara borta från arbetet av
tvingande och oförutsedda skäl till följd av sjukdom
eller olycka som drabbat familjen
• tillfällig frånvaro
• ANMÄLAN TILL ARBETSGIVAREN så snabbt som
möjligt
• på arbetsgivarens begäran ska arbetstagaren lämna
en tillförlitlig utredning som motivering för sin frånvaro
Frånvaro från arbetet för vård av
familjemedlem eller en annan närstående
Om en arbetstagare måste vara frånvarande från
arbetet för särskild vård av en familjemedlem eller
en annan närstående ska arbetsgivaren sträva efter
att ordna arbetet så att arbetstagaren kan vara frånvarande under en bestämd tid. Arbetsgivaren och
arbetstagaren kommer överens om ledighetens längd
och andra arrangemang.
Arbetsgivaren och arbetstagaren ska komma överens om återgången till arbetet under pågående ovan
nämnd ledighet. Om överenskommelse inte nås, får
arbetstagaren av grundad anledning avbryta ledigheten genom att underrätta arbetsgivaren om detta
senast en månad före återgången till arbetet.
På arbetsgivarens begäran ska arbetstagaren lägga fram en utredning om grunden för frånvaron och
avbrytandet av frånvaron.
Anvisningar vid varningar
När en arbetstagare allvarligt har försummat eller
brutit mot förpliktelser som följer av arbetsavtalet,
kan arbetsgivaren ha en saklig grund att säga upp
arbetstagaren.
I sådana fall får arbetsgivaren emellertid inte säga
upp arbetstagaren utan att först ge en VARNING.
Efter att arbetsgivaren har gett arbetstagaren en
varning ska arbetstagaren fortfarande få en möjlighet
att rätta till sitt förfarande.
Det är viktigt att varningen ges skriftligt så att
man vid behov senare kan bevisa att den har getts.
Orsaken till varningen ska uppges så noggrant
som möjligt (t.ex. hur och när arbetstagaren har försummat sina förpliktelser).
Varningar behöver inte ges i sådana särskilda fall
då grunden för uppsägningen är en så grov förseelse
mot arbetsavtalet att arbetstagaren även utan varning borde ha förstått att förfarandet var klandervärdigt.
Kollektivavtalen innehåller ofta bestämmelser om
permittering, varningar och uppsägningar. Förutom
lagarna ska även bestämmelserna i kollektivavtalet
följas.
Permittering
Permittering betyder att arbetsgivaren avbryter
arbetet och lönebetalningen för en viss tid eller
tillsvidare medan anställningsförhållandet i övrigt
fortsätter. En permittering kan också genomföras
så att den ordinarie arbetstiden förkortas.
Grunder
• arbetsgivaren får permittera en arbetstagare på ekonomiska eller produktionsmässiga grunder eller om
arbetsgivarens möjligheter att erbjuda arbete tillfäl22
ligt har minskat och arbetsgivaren inte skäligen kan
ordna annat lämpligt arbete eller sådan utbildning
som motsvarar arbetsgivarens behov.
• en arbetstagare som är anställd på viss tid kan vanligtvis endast permitteras om arbetsgivaren skulle
har rätt att permittera den ordinarie arbetstagare
vars vikarie arbetstagaren är.
• arbetsgivaren och arbetstagaren får även avtala om
permittering på viss tid om permitteringen är nödvändig med tanke på arbetsgivarens verksamhet
eller ekonomiska situation.
Kopiering tillåten
VARNING
ARBETSTAGARE
Namn
Personbeteckning __________________________________________________________________
______________________________________________________________________
ARBETSGIVARE
Namn
_____________________________________________ FO-nummer ___________
Adress
______________________________________________________________________
Tfn.
______________________________________________________________________
Företaget utfärdar följande varning.
Orsak till varningen: ______________________________________________________
______________________________________________________________________
______________________________________________________________________
______________________________________________________________________
______________________________________________________________________
Om överträdelserna fortsätter kan arbetsgivaren vidta åtgärder för att avsluta anställningsförhållandet.
Ort och datum
_____________________________ ______ / ______
Underskrift ______________________________________________________
______
Denna varning har delgetts mig:
Ort och datum
___________________________
Arbetstagarens underskrift
______________________________________________________
______ / ______
_______
Följande personer har bevittnat delgivningen av varningen:
Ort och datum
___________________________ ______ / ______
______
Underskrift
___________________________________________________
23
1. ANSTÄLLNINGSFRÅGOR
Förfarandet
Förhandsinformation:
• när arbetsgivaren har fått kännedom om behovet
av permittering ska han eller hon utan dröjsmål informera arbetstagaren utgående från de uppgifter
som finns tillgängliga.
• i förhandsinformationen ska arbetsgivaren uppge
orsaken till permitteringen, hur omfattande den
kommer att vara, hur den kommer att genomföras,
när den kommer att börja och hur länge den kommer att vara.
• arbetstagarna eller deras representanter ska ges
möjlighet att bli hörda om den förhandsinformation som har getts.
Permitteringsvarsel:
• arbetsgivaren ska senast 14 dagar innan permitteringen börjar personligen meddela arbetstagaren
om grunderna för permitteringen, när den inleds,
hur länge den kommer att vara eller uppskattas
vara, om inte annat har avtalats om i kollektivavtalet
• meddelandet ska ges för kännedom till företrädaren för de arbetstagare som permitteringen gäller
och till arbetskraftsmyndigheterna om permitteringen gäller minst 10 arbetstagare.
Intyg över permittering:
• arbetsgivaren ska på arbetsgivarens begäran ge ett
skriftligt intyg över permitteringen av vilket framgår åtminstone grunderna för permitteringen, tidpunkten då den börjar och hur länge den kommer
att fortgå. För arbetskraftsmyndigheterna är det
också anledning att uppge när anställningsförhållandet inleddes.
Återgång till arbetet efter permittering och uppsägning
• en arbetstagare som är permitterad tillsvidare ska
få meddelande om att arbetet kommer att återupptas minst sju dagar innan, om inte annat har
överenskommits.
• arbetsgivaren ska följa det normala uppsägningsförfarandet när han eller hon säger upp en arbetstagare som är permitterad.
• om tiden för meddelandet om permittering enligt
lag eller avtal är längre än 14 dagar har arbetsgivaren rätt att dra av 14 dagars lön från uppsägningstidens lön.
Arbetstagarens rättigheter
• arbetstagaren har rätt att ta emot annat arbete
medan permitteringen pågår och säga upp ett sådant arbetsavtal med fem dagars uppsägningstid.
• arbetstagaren får medan permitteringen varar säga
upp sitt arbetsavtal utan uppsägningstid utom
under de sju föregående dagarna innan permitteringen upphör om arbetstagaren känner till när
permitteringen kommer att upphöra.
• när permitteringen har varat utan avbrott i minst
200 dagar har arbetstagaren rätt att då han eller
hon säger upp sitt arbetsavtal som ersättning få lön
för den uppsägningstid som arbetsgivaren följer.
Arbetsgivaren har rätt att dra av högst 14 dagars
lön från uppsägningstidens lön.
Uppsägning efter att permitteringen har pågått utan avbrott i minst 200 kalenderdagar
Arbetstagaren har rätt att få lön för
uppsägningstiden
• om arbetsgivaren säger upp en permitterad arbetstagare under permitteringen
• om arbetstagaren säger upp anställningsförhållandet efter att permitteringen har pågått utan avbrott
i minst 200 dagar
I båda fallen har arbetstagaren rätt att få lön för uppsägningstiden.
24
Om uppsägningstidens lönebelopp
Arbetsgivaren får dra av 14 dagars lön från lönen för
uppsägningstiden, ifall arbetstagaren är permitterad
på basis av en permitteringsvarsel på 14 dagar.
Observera
Det är inte tillåtet att avbryta permitteringen för att
kringgå bestämmelserna. Därför avbryts inte en fortgående permitteringen till exempel av semester.
Arbetsgivaren kan inte kräva att en permitterad
arbetstagare ska återvända till arbetet för uppsägningstiden.
Kopiering tillåten
PERMITTERINGSVARSEL
ARBETSTAGARE
Namn:___________________________________________________________________________________
Personbeteckning ____________________ Anställningsförhållandet inleddes _____________________
ARBETSGIVARE
Namn________________________________________________________FO-nummer _______________
Adress:___________________________________________________________________________________
Tfn:___________________________________________________________________________________
ORSAK TILL PERMITTERINGEN
___________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________
PERMITTERINGENS ART
1. Permitteras helt❑
2. Förkortning av arbetstiden som motsvarar permittering
❑
efter vilken arbetstiden är
_________ h/dag ________ dagar/vecka ________ h/vecka
PERMITTERINGENS LÄNGD
❑ inleds 1. Tillsvidare
______ / ______
_______
Uppskattad längd ________________________________________
2. På viss tid
❑ inleds
upphör
______ / ______
_______
______ / ______
_______
Ort och datum _____________________________ ______ / ______
_______
Underskrift _________________________________________________________
Denna permitteringsvarsel har delgetts mig:
Ort och datum ____________________________ ______ / ______
_______
Arbetstagarens underskrift ___________________________________________
Följande personer har bevittnat delgivningen av varningen:
Ort och datum ____________________________ ______ / ______
_______
Underskrift _________________________________________________________
25
1. ANSTÄLLNINGSFRÅGOR
Att avsluta ett arbetsavtal
Uppsägning, uppsägningstid och
tidsbundna avtal
Ett arbetsavtal som gäller tillsvidare avslutas vanligtvis
genom att en av parterna säger upp avtalet. Efter att
avtalet har sagts upp börjar uppsägningstiden som
parterna har kommit överens om eller som bestäms i
kollektivavtalet eller lagen.
Under prövotiden kan arbetsavtalet avslutas av
vardera parten. Det är emellertid inte tillåtet att
avsluta ett arbetsavtal under prövotiden på sådana
grunder som avses i 2 kapitlet 2 § 1 mom. i arbetsavtalslagen (diskrimineringsförbud och opartiskt
bemötande) eller andra grunder som med tanke på
prövotidens syfte är ovidkommande. Arbetsgivaren
får inte heller häva arbetsavtalet om han eller hon har
försummat att informera arbetstagaren om att det
bindande kollektivavtal som tillämpas innehåller en
bestämmelse om prövotid.
Ett arbetsavtal som ingåtts för viss tid upphör
utan särskild uppsägning eller uppsägningstid när
den avtalade tiden löper ut eller det avtalade arbetet
blir färdigt.
Uppsägningsskydd
Arbetsgivaren får avsluta ett arbetsavtal som gäller
tillsvidare endast på sakliga och vägande grunder.
Sådana grunder ärtill exempel:
• om arbetstagaren gör sig skyldig till allvariga förseelser och försummelser eller om arbetstagarens
personliga förutsättningar att utföra arbetet väsentligt förändras eller
• om arbetet varaktigt minskar på grund av ekonomiska eller produktionsmässiga orsaker eller på
grund av att arbetsgivarens verksamhet omorganiseras.
Om arbetstagaren har försummat sina förpliktelser
som han eller hon har utgående från anställningsförhållandet, får arbetsgivaren inte säga upp arbetstagaren förrän arbetsgivaren har gett honom eller henne
en varning och möjlighet att rätta till sitt handlingssätt. Innan arbetsgivaren säger upp en arbetstagare
ska han eller hon, efter att ha hört arbetstagaren, dessutom utreda om det finns en möjlighet att undvika
uppsägningen genom att omplacera arbetstagaren.
Om arbetstagarens arbete har minskat väsentligt
och varaktigt får arbetsgivaren inte säga upp arbetstagaren om han eller hon kan omplaceras eller utbildas
för andra uppgifter genom att arbetsgivaren erbjuder
arbetstagaren annat arbete som motsvarararbetet som
avses i arbetsavtalet.
26
Om sådant arbete inte finns ska arbetsgivaren erbjuda arbetstagaren annat arbete som motsvarar hans
eller hennes utbildning, yrkesskicklighet eller erfarenhet.
Om branschens kollektivavtal inte innehåller andra
bestämmelser och parterna inte har avtalat om uppsägningstidens längd i arbetsavtalet bestäms uppsägningstiden enligt lagen så här:
ARBETSGIVAREN
säger upp
ARBETSTAGAREN säger upp sig
Anställningen varar Uppsägnings- Anställningen tid
varar Uppsägnings-
tid
0–1 år
14 dagar
under 5 år
14 dagar
1–4 år
1 mån
över 5 år
1 månad
4–8 år
2 månader
8–12 år
4 månader
över 12 år
6 månader
En olaglig uppsägning kan bli dyr
Innan arbetsgivaren säger upp en arbetstagare ska
han eller hon försäkra sig om att uppsägningen grundar sig på fakta och att det finns en giltig orsak. Det
lönar sig för arbetsgivaren att be om hjälp och råd
hos den egna fackorganisationen. Om arbetsgivaren
inte är fackligt ansluten kan han vända sig till arbetarskyddsmyndigheten för råd.
Arbetarskyddsmyndigheten avgör inte uppsägningstvister. Myndigheten kan i bästa fall meddela sin
uppfattning om hur uppsägningsskyddet ska tolkas
utgående från den information som myndigheten
får. Endast en domstol kan i sista hand avgöra om
uppsägningsskyddet har iakttagits eller inte så att beslutet är bindande för parterna.
Om arbetsgivaren säger upp ett arbetsavtal och
arbetstagaren anser att uppsägningsgrunderna är
olagliga kan tvisten i sista hand avgöras genom att arbetstagaren väcker skadeståndstalan mot arbetsgivaren vid allmän domstol. Ifall domstolen fastställer att
uppsägningen är olaglig dömer den arbetsgivaren att
betala arbetstagaren ersättning på olagliga grunder.
Ersättningen bestäms utgående från arbetstagarens
lön och utgörs av minst 3 månaders och högst 24
månaders lön. Skadeståndstalan ska väckas senast två
år efter att anställningsförhållandet har upphört. Om
talan inte väcks inom två år förlorar arbetstagaren
rätten till ersättning.
Kopiering tillåten
MEDDELANDE OM UPPSÄGNING AV ANSTÄLLNING EFTER ATT
PERMITTERING HAR FORTGÅTT I MINST 200 DAGAR
Arbetsgivarens namn _________________________________________________________________________
FO-nummer _________________________________________________________________________________
Adress_______________________________________________________________________________________
Arbetstagarens namn _________________________________________________________________________
Adress_______________________________________________________________________________________
Jag har hittills varit permitterad utan avbrott i mer än 200 kalenderdagar.
Utgående från 5 kap 7 § i arbetsavtalslagen (55/2001) meddelar jag därför att jag avslutar mitt
anställningsförhållande. Jag begär en ersättning som motsvarar uppsägningstidens lön.
_____________________________ _____ / _____ ________
___________________________________________________
arbetstagarens underskrift
Jag har idag delgetts ovanstående uppsägning.
___________________________________________________
arbetsgivarens underskrift
Delgivningen till arbetsgivaren intygas av
Ort och datum _______________________________________________________________________________
Underskrift___________________________________________________________________________________
27
1. ANSTÄLLNINGSFRÅGOR
Rätt att häva ett arbetsavtal
Om en av avtalsparterna har gjort sig skyldig till särskilt grov försummelse eller kränkande beteende kan
arbetsavtalet undantagsvis avslutas genom hävning.
Då upphör arbetsavtalet att gälla omedelbart utan
uppsägningstid. Hävning av ett arbetsavtal kräver att
den ena avtalsparten har gjort sig skyldig till en så
grov gärning att det inte skäligen kan förutsättas att
avtalsförhållandet fortsätter ens för den tid som uppsägningstiden varar.
Arbetsintyg
Arbetstagaren har rätt att på begäran få ett skriftligt
arbetsintyg när anställningen upphör. Det är arbetstagaren själv som ska begära att få ett arbetsintyg av
arbetsgivaren. Arbetsgivaren är skyldig att ge arbetsintyget utan dröjsmål, vanligtvis inom ca en vecka
efter att arbetstagaren har begärt att få det.
Arbetsintygets innehåll
Det lönar sig för arbetsgivaren att innan arbetsintyget skrivs fråga arbetstagaren vilka uppgifter han eller
hon vill att ska anges i intyget. Den kortaste modellen innehåller endast uppgifter om anställningsförhållandets längd och arbetsuppgifternas art.
Endast på arbetstagarens uttryckliga begäran får
arbetsintyget innehålla en bedömning av arbetstagarens arbetskicklighet och uppförande och orsakerna
till att anställningsförhållandet upphörde eller någotdera av dessa alternativ.
Med orsaken till att anställningsförhållandet
upphörde avses inte uttryckliga, preciserade grunder
för uppsägningen eller hävandet av arbetsavtalet.
Det räcker med att ange på vems begäran anställningsförhållandet upphör och på vilket sätt, t.ex. att
anställningsförhållandet upphörde genom att arbetstagaren sade upp sig. Om arbetsgivaren har sagt
upp arbetsavtalet på grund av att arbetet var slutfört
eller på grund av någon annan ekonomisk orsak eller
av produktionsmässiga orsaker finns det emellertid
anledning att ange detta, det här gäller också om
anställningsförhållandet upphör på grund av ett arbetsavtal på viss tid löper ut.
Om arbetsintyget på arbetstagarens begäran
enbart ska innehålla orsaken till att anställningsförhållandet upphörde, men inte en bedömning av arbetsskickligheten eller uppförandet, får orsaken inte beskrivas så att den samtidigt innehåller en bedömning
av arbetsskickligheten eller uppförandet.
28
Nytt arbetsintyg korrigerar fel och brister
Arbetsgivaren är skyldig att ge arbetstagaren ett nytt
korrigerat arbetsintyg, om uppgifterna i intyget är
felaktiga eller om arbetsgivaren t.ex. har angett orsakerna till att anställningsförhållandet upphörde eller
gett en bedömning av arbetstagarens arbetsskicklighet eller uppförande trots att arbetstagaren inte bett
om att dessa uppgifter ska finnas i arbetsintyget.
Samma skyldighet gäller också om arbetsgivaren
har skrivit ut ett arbetsintyg med sådana uppgifter
som enligt lagen inte får anges i arbetsintyget.
Skyldigheten att ge arbetsintyg gäller i tio år.
Arbetsgivaren är skyldig att ge arbetstagaren ett arbetsintyg i 10 år efter att anställningen avslutades.
Begäran om ett arbetsintyg över arbetstagarens arbetsskicklighet och uppförande ska emellertid göras
inom fem år från det att anställningsförhållandet
upphörde Ifall det har förflutit mer än 10 år sedan
anställningen avslutades är arbetsgivaren skyldig att
ge ett arbetsintyg endast om det inte innebär orimliga svårigheter för arbetsgivaren.
Brott mot bestämmelserna om arbetsintyg anmäls
En arbetsgivare som bryter mot bestämmelserna om
arbetsintyg ska dömas till böter för överträdelse av
bestämmelserna i arbetsavtalslagen. Om arbetstagaren har begärt ett arbetsintyg men inte har fått
det kan han eller hon informera arbetarskyddsmyndigheten om förseelsen. Om arbetsgivaren trots
arbetarskyddsmyndighetens uppmaning inte ger
arbetstagaren ett intyg kan arbetarskyddsmyndigheten förelägga vite för att förstärka kravet och anmäla
överträdelsen hos allmän åklagare.
Kopiering tillåten
ANMÄLAN OM AVSLUTANDE AV ANSTÄLLNINGSFÖRHÅLLANDE
Arbetsgivare
__________________________________________________ tfn. ___________________
Adress _________________________________________________________________________________
Arbetstagare ___________________________________________________ tfn. ___________________
Adress _________________________________________________________________________________
UPPSÄGNING AV ARBETSAVTAL
Genom den här anmälan kommer ovanstående parters arbetsavtal att
❑
sägas upp
❑
hävas
Orsak till uppsägningen eller hävningen _____________________________________________________
________________________________________________________________________________________
Anställningsförhållandet inleddes
__________ / __________
Arbetsavtalets uppsägningstid
__________ månad(er)
Datum för uppsägningen
__________ / __________
______
Anställningsförhållandet upphör
__________ / __________
______
Datum _________ / _________
__________________________________________
______
______
arbetsgivarens/arbetstagarens underskrift
Hörande
❏
❑
arbetstagaren/arbetsgivaren har hörts i ärendet
__________ / __________
______
har beretts tillfälle att bli hörd
Arbetstagaren/arbetsgivaren har delgetts
❑
❑
❑
❑
hävning under prövotid
uppsägning på grund av omständighet som beror på arbetstagaren/arbetsgivaren
uppsägning på grund av ekonomiska eller produktionsmässiga orsaker
hävning av andra skäl:
________________________________________________________________________________________
Meddelandet om uppsägning har delgetts arbetstagaren/arbetsgivare
Datum _________ / _________
______
_______________________________________________
arbetstagarens/arbetsgivarens namnteckning
Vi bevittnar delgivningen av detta meddelande
Datum _________ / _________
______
________________________________________________
________________________________________________
29
1. ANSTÄLLNINGSFRÅGOR
Anvisningar för ifyllande av löneintyg
Lönekvitto
Löneintyget till arbetslöshetskassan
Arbetsgivaren ska i samband med betalningen av lön
ge arbetstagaren en löneberäkning av vilken lönebeloppet och de grunder enligt vilka lönen bestäms
framgår. Lönekvittot behövs när man ska utreda
eventuella räknefel eller andra misstag som har begåtts vid lönebetalningen. Om arbetsgivaren inte ger
ett lönekvitto ska arbetstagaren omedelbart påpeka
detta till arbetsgivaren. Om arbetstagaren anser att
all lön för utfört arbete inte har betalts ska arbetstagaren begära att arbetsgivaren rättar till lönebeloppet.
Om arbetsgivaren trots begäran låter bli att ge ett
lönekvitto är det en straffbar gärning i enlighet med
13 kap. 11 § 2 mom. i arbetsavtalslagen.
När anställningsförhållandet upphör eller när permitteringen inleds ska arbetsgivaren ge arbetstagaren
ett löneintyg för arbetslöshetsförmån. I löneintyget
anges den s.k. stabiliserade löneinkomsten för minst
den tidsperiod under vilken arbetstagaren har uppfyllt arbetsvillkoret i enlighet med lagen om utkomstskydd för arbetslösa (43/44 kalenderveckor). Om
arbetstiden varierar per vecka (t.ex. 0–40 h/vecka),
ska dessutom en utredning om veckoarbetstid fyllas i.
Den stabiliserade löneinkomsten anges med hjälp av
arbetsgivarens löneintyg. Lönekvittot kan användas
som löneintyg om de uppgifter som behövs framgår
av kvittot.
Löneintygen ska sändas direkt tillarbetstagarens
arbetslöshetskassa. Vid utredningen av enskilda arbetstagares inkomster ska arbetsgivaren emellertid
direkt ge kassan de uppgifter som behövs för att
ärendet ska kunna avgöras. Arbetslöskassan har rätt
att få alla de uppgifter som behövs.
Lagstadgade skyldigheter i anslutning till anställning
Här har vi samlat exempel på de viktigaste avgifter
som arbetsgivarna är skyldiga att betala. Avgifterna
uppgår till en viss procentandel av de skattepliktiga
löner som arbetsgivaren betalar. Dessutom är arbetsgivaren även skyldig att innehålla arbetstagarens
lagstadgade andelar av arbetstagarens skattepliktiga
lön.
Pensionsskyddscentralen, som är det centrala verket för arbetspensionsskyddet, ger information om
arbetspensionsförsäkringarna.
Försäkringsbolagen har hand om försäkringsskyddet enligt lagen om pension för arbetstagare. De ger
också information om försäkringsskyddet enligt lagen
om pension för företagare. Skadeförsäkringsbolagen
som sköter olycksfallsförsäkringsärenden ge information om olycksfallsförsäkringar och om arbetstagarnas och arbetsgivarnas arbetslöshetsförsäkringsavgifter.
Kortvariga anställningar eller korttidsjobb
Skyldigheten att ordna pensionsskydd för
korttidsanställda gäller:
• anställningar som varar under en månad
• anställningar som varar minst en månad
• med en lön som uppgår till minst 56,55 €/månad
(2014)
• alla anställningar där arbetsgivaren är ett privat
hushåll
Avgifterna betalas för skattepliktiga löner
och semesterersättningar
Redovisning av försäkringspremierna
Arbetsgivaren betalar försäkringspremien senast den
20:de dagen den månad som följer på lönebetalningen. Arbetsgivaren redovisar hela försäkringspremien till försäkringsbolaget på samma blanketter som
används för betalningen av ArPL-premierna. Registrerade arbetsgivare får förhandsifyllda blanketter. Försäkringarna kan även skötas maskinellt.
Närmare information ger försäkringsbolagen.
30
Kopiering tillåten
ARBETSINTYG
Namn: ________________________________________________________________________________________
Personbeteckning:
_________________________ – _________
har varit anställd hos oss i följande arbetsuppgifter:________________________________________________
_______________________________________________________________________________________________
_______________________________________________________________________________________________
Anställningsförhållandet inleddes:
____ / ____
_______
Anställningsförhållandet upphörde: ____ / ____
_______
På begäran intygar jag dessutom att arbetstagaren i sitt arbete har visat
___________________________________________________ arbetsskicklighet
____________________ ___________________________________ uppförande
Orsaken till att anställningsförhållandet upphörde:
________________________________________________________________________________________________
________________________________________________________________________________________________
________________________________________________________________________________________________
________________________________________________________________________________________________
________________________________________
____ / ____
_______
Tid och ort
_______________________________________________________________
Företagets namn
_______________________________________________________________
Underskrift
31
Kopiering tillåten
LÖNEKVITTO
arbetstagare
yrke
arbetsgivare
lönegrund
e/månad/vecka/timme
1. grundlön
2. naturaförmåner
3. övertid
sammanlagt
4. skiftes- och
periodtillägg
5. annan
skattepliktig
förtjänst
6. skattepliktig
brutto
sammanlagt
7. avdrag före
förskottsinnehållning
8. förskottsinnehållning
9. medlemsavgifter
10. pensionavgift
11. arb.lösh.förs.
avgift
12. förskott och
andra avdrag
avdrag totalt
betaldag
ska betalas sammanlagt
tilläggsutredningar
LÖNEINTYG
personens efter- och förnamn
yrke
födelsetid
arbetsgivarens namn och orten där arbetsplatsen ligger
anställningsförhållandet inleddes
löneuppgifter
anställningsförhållandet avslutades
inflöde från föreg.kalenderår
inflöde från innevarande kalenderår
lön från den senaste
lönebetlaningsperioden
lön underställd
förskottsinnehållning
semesterpenning och
semesterersättning
förskottsinnehållning
arbetspensions- och arb.lösh.
försäkr.avgifter
skiftes- och periodtillägg
tilläggsinformation
❑
utredning om veckoarbetstid bifogad*
datum
arbetsgivarens/företrädarens underskrift och kontaktuppgifter
*Om arbetstiden varierar från vecka till vecka (t.ex. 0-40 t/vecka), ska en utredning om veckoarbetstid alltid fyllas i. I utredningen uppges de gjorda arbetstimmarna och lönerna för varje vecka. Löneuppgifterna ska anges för veckor som åtminstone uppfyller arbetsvillkoret 43/34.
32
Webbplatsen www.palkka.fi är ett avgiftsfritt lönebetalningsprogram för småarbetsgivare. Programmet
underlättar betalningen av löner och lagstadgade
avgifter. På webbplatsen kan arbetsgivaren skriva ut
bland annat löneintyg och lönesammandrag. Det är
också möjligt att arkivera löneuppgifter i 11 år med
hjälp av programmet.
Palkka.fi-tjänstens telefonrådgivning:
Tfn 020 697 034 (mån-fre kl. 8.00–16.15).
Närmare upplysningar:
• www.palkka.fi
• www.etk.fi
• www.etera.fi
• www.vero.fi
• www.yrittajat.fi
• www.fkl.fi
• www.varma.fi
Granskning av kreditupplysningar
Företags och privata personers betalningsstörningar
kan kontrolleras i kreditupplysningsregistret på
Suomen Asiakastieto Oy:s webbplats www.asiakastieto.fi eller per telefon (099 1488 6256 (tjänsten är avgiftsbelagd). Det är endast tillåtet att granska betalningsstörningar som gäller arbetstagare eller arbetssökande inom bestämda yrkesgrupper. Arbetsgivaren
kan kontrollera sådana personers upplysningar vars
arbetsuppgifter förutsätter särskild pålitlighet. Hit hör
arbetsuppgifter som innebär hantering av avsevärda
penningsummor, betydande beslutanderätt, arbete
som utförs i arbetsgivarens privata bostad och liknande arbetsuppgifter (Kreditupplysningslag 527/2007,
Lag om integritetsskydd i arbetslivet 759/2004).
Beställaransvarslagen – beställarens utredningsskyldighet vid
anlitande av utomstående arbetskraft
Lagens syfte
Beställaransvarslagen främjar lika konkurrens mellan
företagen och att arbetsvillkoren iakttas. Enligt lagen
är den som beställer arbetet, företaget eller den
offentliga sammanslutningen, skyldig att säkerställa att
avtalspartnern fullgör sina lagstadgade förpliktelser.
Vem gäller lagen?
Beställarlagen, som trädde i kraft den 1 januari 2007,
gäller beställare som anlitar hyrda arbetstagare eller som
har ingått ett avtal om underleverans i anknytning till
sådana arbetsuppgifter som normalt utförs i beställarens
verksamhet. Utredningsskyldigheten gäller beställare när
arbetet utförs i beställarens lokaler eller arbetsställen
och underleverantörer sysselsätter arbetstagare. Ett
undantag är emellertid byggnadsarbete som i sin helhet
omfattas av lagen. Lagen tillämpas också på utländska
företag när arbetet utförs i Finland.
Mindre underleverantörsavtal (värde under 7500 €) och
avtal om hyrt arbete (sammanlagt högst 10 arbetsdagar)
omfattas inte av lagen. Lagen tillämpas inte om
beställarens avtalspartner anses vara tillförlitlig (till
exempel staten, en kommun, ett offentligt aktiebolag),
när avtalspartnern bedriver en etablerad verksamhet
och om avtalsförhållandet kan betraktas som etablerat.
Näringsidkare inom lantbruk och fiskerinäringen liksom
privata hushåll omfattas inte av lagen.
Utredningsskyldighetens innehåll
Innan beställaren ingår ett avtal om anlitande av en
hyrd arbetstagare eller arbete som baserar sig på
ett underleverantörsavtal, ska beställaren begära av
avtalspartnern och avtalspartnern ska lämna:
• en utredning om huruvida företaget är infört i förskottsuppbördsregistret, arbetsgivarregistret och i
registret över mervärdesskattskyldiga (www.ytj.fi)
• ett utdrag ur handelsregistret
• ett intyg över att skatterna är betalda, ett intyg
över skatteskuld eller en utredning över att det
har gjorts upp en betalningsplan för skatteskulden
skatt
• ett intyg över tecknad pensionsförsäkring och över
att pensionsförsäkringsavgifterna har betalts eller
en utredning över att en betalningsöverenskommelse om förfallna pensionsförsäkringsavgifter har
gjorts
• en utredning om vilket kollektivavtal som ska til�lämpas på arbetet eller om de centrala anställningsvillkoren
33
1. ANSTÄLLNINGSFRÅGOR
Tjänsten Palkka.fi
1. ANSTÄLLNINGSFRÅGOR
När avtalet ingås får uppgifterna inte vara äldre än tre
månader. Beställaren ska också förvara utredningarna i
minst två år efter att avtalet har upphört att gälla.
om försummelseavgift fattas av ansvarsområdet för
arbetarskyddet vid regionförvaltningsverket i Södra
Finland (filialen i Helsingfors).
Försummelseavgift
Lagen om beställarens utredningsskyldighet och ansvar
vid anlitande av utomstående arbetskraft (1233/2006)
Om beställaren försummar att uppfylla sin
utredningsskyldighet kan det leda till att en
försummelseavgift påförs. Försummelseavgiften per
avtal ligger mellan 1500 och15 000 euro. Beslutet
Närmare uppgifter:
• www.arbetarskydd.fi
Lagstadgade arbetsgivarkostnader för betalda löner 2014
PENSIONSFÖRSÄKRINGSPREMIER
Lönetagarens
andel
(Arbetsgivarens
andel)
Total redovisning
ArPL-försäkringspremie (beror på företagets
storlek och arbetstagarnas ålder)
(Försäkringsbolagen)
5,55 %
7,05 % (över 53 år)
18,65 %
17,15 %
24,2 %
ArPL-försäkringspremie tillfällig arbetsgivare
lönebeloppet under 8 100 €/6 månader
5,55 %
18,65 %
24,2 %
ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGSPREMIE
(Olycksfallsförsäkringsbolagen)
Lönetagarens andel
(Arbetsgivarens
andel)
Helhetsredovisning
För lönebetalningen upp till 1 990 500 euro
För den del av lönebetalningen som överstiger
1 990 500 euro
0,50 %
0,75 %
1,25 %
0,50 %
2,95 %
3,45 %
För delägare i företaget
0,19 %
0,75 %
0,94 %
OLYCKSFALLSFÖRSÄKRING
(Olycksfallsförsäkringsbolagen)
Avgiften varierar beroende på försäkringsbolag, bransch och hur
farligt arbetet är mellan 0,1 och 7 % försäkringsbolaget räknar
ut och lägger till arbetslöshetsförsäkringspremien
GRUPPLIVFÖRSÄKRINGSPREMIE
i genomsnitt 0,068 %
SOCIALSKYDDSAVGIFT 2,14 %
(Betalas i samband med redovisningen av förskottsinnehållningen till skatteverkets konto)
Exempel på avgifter som avdras av arbetstagarens lön och arbetsgivarens lönebikostnader
Procentandelarna varierar från år till år. De nya publiceras i slutet av året. De finns tillgängliga på webben, t.ex. på webbplatsen www.vero.fi. Ange ”arbetsgivarens pensions- och försäkringspremier” som sökord.
34
Utländska personers rätt att förvärvsarbeta i Finland
baserar sig på deras nationalitet. EU-medborgare och
därmed jämförbara (Island, Liechtenstein, Norge och
Schweiz) får arbeta i Finland utan särskilt tillstånd.
Medborgare i länder utanför EU (medborgare i ett
tredje land) ska ha ett giltigt tillstånd. Nationaliteten
och det eventuella tillstånd som ger rätt att uppehålla
sig i Finland framgår av ett giltigt resedokument som
berättigar till gränsöverskridning. Vanligtvis är resedokumentet ett pass.
Arbetsgivarens och arbetstagarens
skyldigheter
Arbetsgivaren ska förvissa sig om att den utländska
person som anställs eller som redan är anställd har
rätt att arbeta, det vill säga har det uppehållstillstånd
som krävs (se närmare bilagan på följande sida).
Arbetsgivaren ska bevara alla uppgifter om den utländske arbetstagarens rätt att arbeta i fyra år efter
att anställningsförhållandet upphör så att de är lätt
tillgängliga för arbetarskyddsmyndigheterna.
Ifall arbetsgivaren eller arbetsgivarens företrädare
avsiktligt eller av oaktsamhet har en utländsk arbetstagare anställd hos sig utan att den utländska arbetstagaren har rätt att förvärvsarbeta, kan arbetsgivaren
eller företrädaren för arbetsgivaren dömas till straff.
När en arbetsgivare anställer en arbetstagare som
är medborgare i ett land utanför EU är arbetsgivaren
skyldig att utan dröjsmål lämna följande handlingar
till arbetstillståndsenheten vid arbets- och näringsbyrån (TE-byrån):
• utredning över de centrala villkoren i arbetet bland
annat de huvudsakliga arbetsuppgifterna, arbetets
varaktighet, platsen där arbetet utförs eller en utredning över arbetsobjekten. lönen, kollektivavtalet
som tillämpas och uppsägningstiden, grunden för
en tidsbunden anställning och
• en försäkran över att dessa villkor överensstämmer
med lagar och kollektivavtal.
• arbetsplatsens förtroendeman, förtroendefullmäktige och arbetarskyddsfullmäktig ska få:
• den utländske arbetstagarens namn och information om vilket kollektivavtal som tillämpas.
Skyldigheten att lämna uppgifter till TE-byrån och
förtroendepersonerna gäller också huvudentreprenörer och dem som huvudsakligen låter utföra arbete
(uppdragsgivare*) när dessa sysselsätter en utländsk
arbetsgivares arbetstagare i entreprenader eller underleverans eller som hyrd arbetskraft. Det är straffbart att försumma dessa skyldigheter.
Arbetstagare som utstationerats i Finland, företrädare och skyldigheterna för den som låter utföra
arbetet
En utstationerad arbetstagare arbetar i huvudsak
på annat håll än i Finland och hans eller hennes arbetsgivare utanför i en EU-medlemsstat eller utanför
EU har utstationerat arbetstagaren i Finland för en
begränsad tid. När en arbetsgivare utomlands utstationerar en arbetstagare i Finland, kan stationeringen
basera sig på
• ett entreprenadavtal mellan det finländska* och det
utländska företaget(=underleverans),
• ett avtal om uthyrning av arbetskraft som ingåtts
mellan ett utländskt bemanningsföretag och ett
finländskt företag* (= hyrt arbete) eller
• en företagsintern förflyttning (=utlandskommendering).
Företrädare
Om företaget som utstationerar arbetstagaren inte
har ett driftsställe i Finland och den utstationerade
arbetstagarens arbete varar sammanlagt mer än 14
dagar ska de finländska part som låter utföra arbetet
se till att det utstationerande företaget iutser en företrädare i Finland. Skyldigheten att utse en företrädare
ska beaktas till exempel avtal om underleverans.
En företrädare för ett utländskt företag i Finland är
bemyndigat av det utstationerande företaget att ha
hand om myndighetsärenden i Finland på företagets
vägnar. Företrädaren ska utses senast när arbette iFinland inleds och bemyndigandet ska fortgå i minst 12
månader efter att arbetet i Finland har avslutats. När
det gäller villkoren i anställningsförhållandet tillämpas
lagen om utstationerade arbetstagare på de utstationerade arbetstagarna. En utstationerad arbetstagares
minimilön till exempel bestäms i enlighet med de finländska lagarna och bestämmelserna om lön.
Olycksfallsförsäkringsskydd
Arbete som har utförts i Finland försäkras i regel i
Finland oberoende av arbetstagarens eller arbetsgivarens nationalitet. Avgångslandets socialskydd kan
i vissa situationer tillämpas på arbetstagarna, ifall
Finland och den andra staten har ingått ett avtal om
socialskydd. Det här intygas med ett så kallat A1- eller
E101-todistus.
Tillsyn
Syftet med tillsynen är att utländska arbetstagare ska
vara likställda med finländska arbetstagare. Anställ-
35
1. ANSTÄLLNINGSFRÅGOR
Utländsk arbetskraft
1. ANSTÄLLNINGSFRÅGOR
Kopiering tillåten
GRUNDEN FÖR UTLÄNDSKA ARBETSTAGARES RÄTT ATT ARBETA
(Utlänningslagen 301/2004; 86 a § 3 mom.)
Arbetsgivare
Arbetstagarens
uppgifter
Namn
Födelsetid
❑ Medborgare i en EU- eller EES-medlemsstat
❑
❑
förutsätter uppehållstillstånd för arbetstagare
tillståndet är specifikt för yrkesområdet eller
arbetsgivaren
Giltigt tillstånd
vilken bransch _____________________________________
Utlänningslagen 78 §
❑
med stöd av uppehållstillstånd med rätt att
förvärvsarbeta
❑ Familjemedlem till en medborgare i en EU- eller
EES-medlemsstat
❑ permanent eller kontinuerligt uppehållstillstånd
❑ uppehållstillstånd som baserar sig på familjeband
❑ bygg-, reparations- och underhållsarbete vid
beskickningar
❑ studerande högst 25h/vecka under den tid då
undervisning ordnas
❑ annan orsak, vilken
___________________________________________
___________________________________________
Utlänningslagen 77 §
❑
annat uppehållstillstånd för förvärvsarbete
❑
❑
utifrån en inbjudan eller ett avtal, bl.a. lärare
arbete som baserar sig på leveransavtal
(max. 6 månader
❑
annan orsak, vilken _________________________
___________________________________________
Utlänningslagen 79 §
❑
rätt att arbeta utan uppehållstillstånd
❑
❑
❑
❑
bär- och fruktplockning (högst 3 månader)
på basis av friheten att tillhandahålla tjänster
bilchaufför i gränsöverskridande trafik
annan orsak, vilken __________________________
____________________________________________
Anställningsförhållandet inleds _____ / ____ 20 ____
Anställningsförhållandet upphör _____ / _____ 20 ____
Vid behov bifogas kopior av sidan med personuppgifter i passet och sidan som gäller arbetstagarens uppehållstillstånd
(om arbetstagaren har uppehållstillstånd). De uppgifter som Ni lämnar kommer att kontrolleras i utlänningsregistret.
36
företrädare för utstationerade arbetstagare. Vid behov underrättar arbetarskyddsmyndigheten polisen
om brister som man upptäcker vid tillsynen.
Obs! Skyldigheterna i lagen om beställarens ansvar
gäller också dessa.
Närmare information:
• www.arbetarskydd.fi
ArPL– försäkringsavgifterna är lagstadgade
Småföretagare ska som arbetsgivare betala arbetspensionspremie för sina arbetstagare. Premien bestäms utgående från innehållsprocenten på föregående sida och lönen. År 2014 tillexempel är 5,55 %.
Arbetsgivaren redovisar hela beloppet till Arbetspensionskassan och drar av arbetstagarens ande (5,55 %)
i samband med betalningen av lönen. Pensionspremier betalas inte för semesterersättningar i enlighet
med ArPL.
Löntagarnas arbetslöshetsförsäkringspremie (år
2014) för on maksettujen palkkojen ensimmäisestä
1 990 500 eurosta 0,50 % ja sen ylittävältä osalta
0,50 %. Arbetsgivaren bär upp arbetslöshetsförsäkringspremien av löntagaren och olycksfallsförsäkringsfonden bär upp avgifterna av arbetsgivaren.
Arbetsolycksfallsförsäkringen är obligatorisk när
arbetsgivaren har en arbetstagare eller flera arbetstagare anställda i anställningsförhållande i mer än 12
dagar under kalenderåret. Ifall man då arbetet inleds
vet att gränsen på 12 dagar kommer att överskridas
ska försäkringen tecknas då arbetet börjar. Försäkringsbolaget bär upp försäkringsavgiften som betalas
i förskott enligt en avgiftsfaktor som räknas ut på
basis av lönen, försäkringsformen och riskerna som
uppträder i arbetet. Den slutgiltiga avgiften betalas
när arbetet är slutfört och försäkringsbolaget har fått
meddelande om lönebetalningen. Arbetsgivaren får
återbäring eller måste vid behov betala en tilläggsavgift.
Socialskyddsavgiften betalas endast utgående
från löner som betalas till anställda arbetstagare.
Avgiften betalas till länsskatteverket med samma giroblankett som används vid betalningen av förskottsinnehållningen. På giroblanketten anges det sammanlagda lönebeloppet som under en kalendermånad
har betalats till löntagaren och den sammanlagda
summan av förskottsinnehållningen. Socialskyddsavgiften beräknas utgående från den lön som under
kalendermånaden har betalats till löntagaren (se räkneexemplet).
Privata hushåll som arbetsgivare är befriade från
skyldigheten att innehålla avgifterna, ifall lönen
som betalas en arbetstagare är högst 1500 euro
under ett kalenderår.
Tillfällig arbetsgivare
En tillfällig arbetsgivare betalar under beskattningsåret lön åt högst fem löntagare vars anställningsförhållande inte varar hela kalenderåret.
Om arbetsgivaren börjar betala löner regelbundet
ska han eller hon anmäla det hos länsskatteverket
innan betalningarna inleds.
Betalningstid
Arbetsgivaren ska i regel betala pensionsförsäkringsavgifterna senast den 20:e dagen i den kalendermånad som följer på lönebetalningen. Förskottsinnehållningen och socialskyddsavgifterna betalas
senast den 10:nde dagen i den kalendermånad som
följer på lönebetalningen. Om den sista betalningsdagen råkar vara en lördag eller en helg får avgiften
betalas på den första påföljande vardagen. Skatten
betalas in på kontot till det länsskatteverk inom vars
verksamhetsområde arbetsgivarens hemkommun ligger. Dröjsmålsräntan under årets först del är 8,5 %.
Giroblankett
En arbetsgivare som tillfälligt betalar lön (tidigare
oregistrerad arbetsgivare) använder giroblanketten
”skatter på eget initiativ” vid betalningen av förskottsinnehållningen och arbetsgivarens socialskyddsavgifter. Blanketter finns på skattebyråerna, posten
och bankerna.
En företagare som regelbundet betalar lön (tidigare registrerad arbetsgivare) får av skattemyndigheterna förhandsifyllda giroblanketter för betalning av
skatter när etableringsanmälan har lämnats in.
37
1. ANSTÄLLNINGSFRÅGOR
ningsvilloren och arbetsörhållandena ska uppfylla
minimivillkoren i den finländska lagstiftningen. I samband med arbetarskyddsinspektionerna övervakas att
utländska arbetstagare har fått tillräcklig undervisning
och handledning för sina arbetsuppgifter på ett språk
som arbetstagaren förstår. Särskilt övervakas omständigheter som anknyter till utländska arbetstagares
rätt att förvärvsarbeta och skyldigheten att utse en
1. ANSTÄLLNINGSFRÅGOR
Lönens sammansättning:
Penninglön (grundlön + semesterlön/-ersättning)
2 000 €
1)
Förskottsinnehållning (t.ex. 30 %)
– 600 €
Pensionsavgift som bärs upp av arbetstagaren 5,55 %
– 111 €
Arbetslöshetsförsäkringspremie 0,50 %
– 10 €
Belopp som utbetalas
1 279 €
Lönebikostnader som arbetsgivaren redovisar:
• ArPL tillfällig arbetsgivare 24,2 % x 2 0002)
464 €
• Socialskyddsavgift 2,14 % x 2 000
42,80 €
• Olycksfallsförsäkringspremie (beror på branschen) 0,5 % x 2 000
10 €
• Arbetslöshetsförsäkringspremie 1,25 % x 2 0003)
25 €
• Eventuell grupplivförsäkring enligt kollektivavtalet ca 0,1 %
Sammanlagt
1) 2) 3) (inkl. AT:s andel 111 €)
(inkl. AT:s andel 10 €)
2€
563,80 €
(inkl. AT:s andel 121 €)
Om övriga tillägg (t.ex. semesterpeng, ersättning för förkortad arbetstid) avtalas branschvis i kollektivavtalen.
Arbetsgivaren redovisar arbetsgivarens och arbetstagarens ArPL-avgift till försäkringsbolaget före den 20:e i den kalendermånad som följer på lönebetalningen. I exemplen ingår i beloppet som ska redovisas 111 € som har innehållits från arbetstagarens lön.
Olycksfallsförsäkringsbolaget bär upp arbetsgivarens och arbetstagarens arbetslöshetsförsäkringsavgifter separat, grupplivförsäk-
ringspremien igen i samband med olycksfallsförsäkringen. I exemplen ingår i beloppet som ska redovisas 10 € som har inne-
hållits från arbetstagarens lön.
Löneintyg
Kvitton avsedda för löntagare och lönebetalare finns att köpa i bokhandlar.
Företagarens eget socialskydd
Det är synnerligen viktigt att en företagare är medveten om vilka sociala risker som finns i anslutning till
den egna livssituationen och hur FöPL-inkomsten och
FöPL-avgiften inverkar på utkomsten i en risksituationen.
Företagare ska teckna en försäkring enligt lagen
om pension för företagare (FöPL) för den tid som
företagaren idkar företagsverksamhet. Lantbruksföretagare ska teckna en försäkring i enlighet med lagen
om pension för lantbruksföretagare (LFöPL) Dessa
försäkringar är obligatoriska och kan inte ersättas med
en frivillig pensionsförsäkring.
FöPL- och LFöPL-försäkringsskyddet tryggar företagarens och hans eller hennes familjs utkomst i olika
risksituationer i livet, t.ex. då sjukdom drabbar, arbetet upphör eller en familjemedlem avlider. Sålunda
skyddar den lagstadgade försäkringen företagaren
redan under hans eller hennes aktiva arbets och inte
enbart efter uppnådd pensionsålder. Lantbruksföretagarna tecknar en obligatorisk OFLA-arbetsolycksfallsförsäkring. Den lägsta FöPL-arbetsinkomsten ger
inte tillräcklig ekonomisk trygghet.
38
Det är viktigt att välja en tillräckligt hög FöPLarbetsinkomst/FöPL-försäkringsavgift.
Se exemplet på hur arbetsinkomsten inverkar på
socialskyddet i bilagan till den här handboken.
Företagarens frivilliga pensionsförsäkring
Genom att ingå en frivillig pensionsförsäkring kan företagaren komplettera sin lagstadgade arbetspension.
I Finland låg den genomsnittliga pensionen som baserar sig på tiden i arbetetpå 1344 €, den som betalas av FöPL på 1086 € och den som betalas av OFLA
på 541 €. Här ingår också de arbetspensioner som
betalas av den offentliga och den privata sektorn.
Företagarnas frivilliga olycksfallsförsäkring och
livförsäkring
Företagarna omfattas vanligen inte av den lagstadgade olycksfallsförsäkringen och den lagstadgade
olycksfallsförsäkringen ersätter inte olycksfall som
inträffar under fritiden. Därför bör företagare ingå
en olycksfallsförsäkring för företagare som ersätter
olycksfall och yrkessjukdomar som inträffar under ar-
Ansvarsförsäkringar
En ansvarsförsäkring för verksamheten täcker den
skadeståndsskyldighet som företaget på grund av
verksamhetens natur har enligt lagen.
En produktansvarsförsäkring täcker den ersättningsskyldighet som ett företag enligt lagen har när
en produkt som företaget tillverkar eller importerar
förorsakar en skada.
En avbrottsförsäkring ersätter bortfall av försäljning
för den tid då skadan varade, rörliga löner och kostnader som uppstår i samband med begränsningen av
avbrottsskador.
En rättskyddsförsäkring lämpar sig för nästan alla
branscher och nästan alla företag med verksamhet
i Finland. Rättskyddsförsäkringen ersätter kostnader
för ombud och kostnader som uppstår på grund av
bevisföring. Försäkringen ersätter skador som inträffar under den tid som försäkringen gäller. Skadan har
inträffat då tvisten bevisligen har uppstått eller då den
försäkrade har delgetts stämning.
39
1. ANSTÄLLNINGSFRÅGOR
bets- och fritiden. Företagaren kan dessutom försäkra
sina familjemedlemmar.
2. ARBETSMILJÖ
2. ARBETSMILJÖ
Betydelsen av arbetsmiljöplanering och
dess mål
I arbetarskyddslagen betonas vikten at att ingripa i
förebyggande syfte när det gäller arbetsförhållandena och inte först då missförhållanden och risker
uppträder. Här spelar arbetsmiljöplaneringen en avgörande roll.
De viktigaste besluten om arbetsmiljön, arbetslokalerna, konstruktioner, arbetsmetoder och arbetsutrustning som används i arbetet och olika substansers
säkerhet fattas redan i planeringsskedet. Vid den
tidpunkten kan besluten verkställas allra effektivast.
Det blir oftast mycket dyrare att tvingas korrigera i
efterhand och då är det inte alltid längre möjligt att
uppnå ett optimalt resultat. En välplanerad arbetsmiljö som funktionerar bra främjar förbättringen av
produktiviteten och det ekonomiska resultatet.
God planering
Ta fram goda planeringsrutiner för att utveckla ditt
företag.
Oberoende om planeringen gäller
• nya arbetsrum
• sanering av gamla arbetsrum
• ändringar i produktions- eller arbetsmetoderna
• anskaffning av maskiner och anordningar
• så gäller för alla att utöver planeringstemat även ha
vilja att utveckla samarbetet och informationsflödet
i företaget.
Allas hjärnor i bruk
Moderna företag poängterar allt mera en föregripande planering. Det lönar sig att integrera planeringen i
företagets normala verksamhet.
Kontakt arbetarskyddsmyndigheten när du har
frågor om utformningen av arbetsmiljön på din arbetsplats.
Arbetsgivarens planeringsskyldighet
Paragraferna 12 och 13 i arbetarskyddslagen ålägger
arbetsgivaren en planeringsskyldighet. Paragraf 12
gäller arbetsmiljön och säkerheten i arbetet när det
gäller konstruktionerna i arbetsmiljön, paragraf 13
gäller dimensioneringen av arbetet och belastning.
Bestämmelserna ska följas när arbetsgivaren börjar
planera förändringar i konstruktionerna på arbetsplatsen eller i arbetsmiljön och när nya arbetslokaler
byggs, det genomförs ändringar i lokalerna och när
förhållandena ändras.
De här skyldigheterna gäller när planeringen
genomförs som arbetsgivarens interna planering,
När uppgiften överlåts till en utomstående projekterare ska denne också få tillräcklig information om
planeringsobjektet i fråga om hälsa och säkerhet. I
sådana fall bär den utomstående projekteraren även
eget ansvar så som avses i 57 § i arbetarskyddslagen.
Arbetsgivaren ska förvissa sig om att projekteraren är
tillräckligt kompetent för att utföra planeringsuppgiften på rätt sätt. Det förutsätts inte att arbetsgivaren
i sin egenskap av beställare av planerna ger projekteraren information om gällande bestämmelser.
40
Fallexempel:
I ett underleverantörsföretag i metallbranschen
med ca arbetstagare började det förekomma långa
sjukfrånvaron som uppgick till ca 7 % av den effektiva arbetstiden.
Det hade inträffat några allvarliga olyckor på arbetsplatsen där nyanställda hade varit inbladande.
Som en följd av den hårda konkurrensen hade företaget tvingats utveckla sina produktionsmetoder,
svets- och monteringsställen och sålunda genomloppstiderna i allmänhet. Uppdragsgivarna ställde
också allt högra krav.
Työpaikalle perustettiin suunnitteluryhmät, jotka
ryh-tyivät vetämään prosessia työn ohella. Arbetarskyddsmyndigheten deltog i planeringen i början
genom att utreda frågor som gällde arbetssäkerheten. Samarbetet fortsatte på begäran av arbetsgivaren ett flertal gånger.
Tack vare välplanerade förbättringar har:
• produktionen stigit med nästan 20 %
• kvaliteten på produkterna har förbättrats
• frånvaron har minskat med en tredjedel
• allvarliga olyckor har kunnat undvikas
• antalet mindre olyckor har sjunkit med hälften
• arbetstagarnas arbetsmotivation har förbättrats
• den allmänna ordningen blivit exemplarisk
• arbetslokalerna blivit representativa
För att arbetsförmågan ska bevaras och för att främja
säkerheten och hälsan på arbetsplatsen ska arbetsgivaren ha ett program som omfattar behoven av att
utveckla arbetsförhållandena på arbetsplatsen och
verkningarna av faktorerna i anslutning till arbetsmiljön. De mål som ställs upp utifrån verksamhetsprogrammet ska beaktas vid verksamheten för utvecklandet av arbetsplatsen och i planeringen. Målen ska
tas upp med arbetstagarna eller deras företrädare. Att
utarbeta ett verksamhetsprogram för arbetarskyddet
är en lagenlig skyldighet som gäller alla företag oberoende av företagets storlek.
Ett enskilt mål kan t.ex. vara en förbättrad fysisk
arbetsmiljö som uppnås med hjälpmedel eller nya arbetsredskap som underlättar arbetet. Minskad psykisk
belastning kan vara ett enskilt mål som man strävar
att uppnå genom arbetsrotation och genom att gestalta arbetsuppgifterna på nytt för att sålunda öka
trivseln och arbetsmotivationen.
Utredning och bedömning av rutinerna och
riskerna i arbetet
När arbetet med att sammanställa ett verksamhetsprogram inleds gäller det att först utvärdera de rutiner som behövs för att arbetarskyddet ska kunna
förverkligas och att utreda och bedöma de risker som
arbetet medför.
Utredningen och bedömningen av riskerna ska
omfatta alla arbeten som kan förutses, hit hör också
service, driftsstopp och arbeten som utförs utanför
arbetsplatsen (underentreprenader osv.) och arbete
som utomstående utför på arbetsplatsen. Dessutom
är det viktigt att beakta de särskilda behov som unga,
kvinnor, personer med nedsatt funktionsförmåga och
äldre kan ha.
Vid behov måste sakkunniga anlitas för att bedöma riskerna )exponering för kemikalier, buller etc.).
Det lönar sig att ta hänsyn till arbetarskyddsmyndigheternas, företagshälsovårdens och försäkringsbolagens uppfattningar om arbetsförhållandena och hur
dessa kan utvecklas.
Utredningar
Det är viktigt att arbetsförhållandena och tillståndet
som råder på arbetsplatsen klarläggs i samband med
styrningen och utvecklingen av arbetarskyddsverksamheten på arbetsplatsen.
• vilka slags arbeten som utförs på arbetsplatsen
• hur ser arbetsmiljön ut och
• hurdan personal utför arbetet och vilka redskap och
metoder tillämpas.
Dessutom ska omständigheterna kring bevarandet av
arbetsförmågan hos arbetsplatsens arbetstagare utre-
das liksom vilka principer och praktiska tillvägagångssätt som gäller för den hälsofrämjande verksamheten
på arbetsplatsen.
En bra informationskälla för arbetsförhållandena
på arbetsplatsen är arbetsplatsutredningen som företagshälsovården gör. Arbetsplatsutredningen innehåller information om riskerna i arbetet och arbetsförhållandena och deras betydelseför arbetstagarnas hälsa.
När det aktuella läget har utvärderats ställs målen
för arbetarskyddsverksamheten upp och utvecklingsbehovet bedöms både på kort och på lång sikt.
Utformningen
Vilket innehåll, vilken form och omfattning verksamhetsprogrammet för arbetarskyddet ska ha bestäms utgående från företagsbranschen, storleken,
produktions- och servicesätten och behovet av arbetarskyddsåtgärder. Verksamhetsprogrammet kan
omfatta hela företaget. Det kan också utarbetas ett
principprogram på företagsnivå som sedan kompletteras med preciserade program för företagets olika
enheter. Det är också möjligt att olika arbetsenheter
följer sina egna detaljerade program.
Det är arbetsgivaren som svarar för att verksamhetsprogrammet utarbetas. Det är mycket viktigt att
arbetsgivaren engagerar sig i det här arbetet. Programmet utarbetas i samarbete med arbetarskyddschefen och arbetarskyddsfullmäktig. Det kan utgöra
en egen fristående handling eller ingå i andra instruktionshelheter inom företaget, t.ex. kvalitets- eller säkerhetssystemet eller i personalpolitiska föreskrifter.
Verksamhetsprogrammet är en viktig del av säkerhetsledningen på arbetsplatsen och nära förbundet
med företagets strategi. Vid uppdateringen av programmet lönar det sig att datera det och ange vilka
personer som har deltagit i arbetet. Ett omsorgsfullt
utarbetat verksamhetsprogram för arbetarskyddet
gör företagets arbetarskyddsverksamhet klar, tydlig
och välstrukturerad.
Innehåll
I verksamhetsprogrammet för arbetarskyddet
fastställs arbetsgivarens och arbetstagarnas arbetarskyddsuppgifter, dessutom presenteras arbetarskyddsorganisationens uppbyggnad, företagshälsovården och dess uppgifter. Av verksamhetsprogrammet ska också framgå hur frågor som gäller
arbetarskyddet och arbetsförmågan beaktas i handledningen och arbetsintroduktionen.
I verksamhetsprogrammet ska det också ingå en
beskrivning av arbetsmiljön och utvecklingsmålen,
vilka åtgärder som vidtas för att målen ska uppnås,
vilka objekt som ska följas upp, hur arbetarskyddsaspekter beaktas i företagets verksamhet och uppföljningen och uppdateringen av programmet.
41
2. ARBETSMILJÖ
Verksamhetsprogram för arbetarskyddet
2. ARBETSMILJÖ
Den lagstadgade jämställdhetsplanen och åtgärderna för att uppnå jämställdhet mellan könen kan
också ingå i verksamhetsprogrammet för arbetarskyddet.
Företagets säkerhetsanvisningar, information om
ansvarspersoner och om hur anvisningarna ska tillämpas ska också fogas till verksamhetsprogrammet, om
anvisningarna inte redan ingår i programmet.
Säkerhetsanvisningarna består bland annat av
• tillstånd att röra sig på vissa områden, arbetstillstånd
• skyddsanvisningar för arbete vid farliga maskiner
• anvisningar för ur arbetsmaskintrafiken på arbetsplatsen ska ordnas
• bruks- och rutinanvisningar för arbetsmetoder som
förutsätter specialåtgärder
• anvisningar för åtgärder i samband med rån och
våldssituationer
• anvisningar för eftervården i samband med hotsituationer
• förebyggande av arbetsplatsmobbing, konfliktslösningsmodell
• vårdhänvisning för missbrukare
• anvisningar för ensamarbete
• anvisningar för brandsäkerhet
• anvisningar för upprätthållande av beredskapen för
första hjälpen.
Verksamhetsprogrammet ska vara ett verktyg för
styrning. Därför ska det följas upp och revideras för
att motsvara förändringar i förhållandena på arbetsplatsen. Det är viktigt att alla på olika företagsnivåer i
organisationen engagerar sig för att de mål som ställs
upp i programmet ska uppnås och för att åtgärder
som förutsätts också genomförs.
Närmare upplysningar:
• Ergonomia ja käytettävyys suunnittelussa, Väyrynen – Nevala –
Päivinen. Teknologiindustrin 2004.
• Elmeri. Observationer av den industriella arbetsmiljön. Arbetshälsoinstitutet, arbetarskyddsförvaltningen 2000.
• www.ttl.fi/fi/toimialat/pienyritykse
• www.rakennustieto.fi
Ordning och reda – kostnaderna under kontroll
Det har visat sig att god ordning har en positiv inverkan på företagets kapital-, råvaru- och personalkostnader. God ordning och reda betyder:
1 Förbättrad produktivitet och kvalitet
Onödigt arbete undviks när material och arbetsredskap är i bra skick och när de förvaras på sina rätta
platser.
2 Ökad arbetsmotivation och trivsel i arbetet
Det är trevligare och mer givande att arbeta i en
miljö där det råder ordning. Trivsel höjer arbetsmotivationen.
3 Ökad prestige för företaget
Vid sidan om produktkvaliteten är också företagsbilden ett viktigt varumärke. En positiv företagsbild
höjer kundernas förtroende och underlättar också
materialanskaffningen.
4 Förbättrad driftsäkerhet för företaget
Råvaruspill, felaktiga produktleveranser och annat
som innebär onödigt arbete orsakar extra kostnader
och kräver tid. Leveranstiderna drar ut, vilket i sin tur
leder till att beställare och produkttillverkare känner
sig osäkra.
42
5 Minskad frånvaro på grund av olycksfall och
sjukdom
God ordning medför färre olycksfall och lägre sjukfrånvaro. Oftast beror olycksfallen på att arbetstagarna halkar, faller, stöter ihop med föremål, snubblar
eller träffas av fallande föremål osv. Kom i håg att företagaren själv betalar lönekostnaderna för 1-3 dagar,
om han eller hon inte har tagit en särskild försäkring
för detta ändamål.
6 Minskad personalomsättning
En kraftig personalomsättning tyder på att allt inte
står rätt till i företaget. Nyanställda ska alltid få
handledning och de ska få möjlighet att öva sig i sina
arbetsuppgifter. En långsam personalomsättning betyder förutom bättre kvalitet på lång sikt också kostnadsbesparingar.
7 Lägre lagerinvesteringar
God ordning innebär mer plats.Lagerkontrollen underlättas.Kapitalet som binds till råvaror och halvfabrikat minskar.
God ordningoch reda är ett steg i riktning mot
inkörningen av kvalitetsledningssystem. God ordning
betyder också konkurrensfördelar.
Läs mera:
Arbetslokalerna på ett företag inom metallbranschen var ostädade och det rådde dålig ordning.
Varje morgon blev arbetstagarna tvungna att leta
efter sina verktyg i mer än en timme. Företagets
VD räknade ut att de produktiva arbetstid som arbetstagarna på grund av oordningen använde för
att leta reda på sina arbetsredskap kom att kosta
företaget 1,46 euro per minut eller 168 euro per
dag.
• Tuttava-työkirja järjestyksen ja siisteyden kehittämiseen. Arbetshälsoinstitutet.
• Työhygienia - työolot ja niiden parantaminen. Arbetshälsoinstitutet 2006.
• Arbetarskyddet i Finland. Social- och hälsovårdsministeriet. B
Bedömning av småföretags och företagares verksamhet
För bedömningen av verksamheten kan t.ex. följande
enkla blankett användas. Den grundläggande tanken
är en förbättrad lönsamhet.
Mätinstrumentets delområden har delats in i fyra
helheter (Ledning, Personal, Processer, Ekonomi) enligt vad de olika delområdena närmast anknyter till.
Områdena har inte placerats i ordningsföljd enligt
betydelsen. Det är vart och ett företags sak att självt
fastställa hur viktiga de olika delområdena är.
Företaget väljer för sin eget mätinstrument antingen alla 19 delområden, en del av dem (de som
utgör de viktigaste) eller låter andra för företaget
viktiga delområden som kan mätas/bedömas ingå i
mätinstrumentet.
Hela mätinstrumentet kan ha en användningsfrekvens på t.ex. ett halvt år eller ett år allt efter företagets eget beslut.
Ett förenklat mätinstrument för en vecka anges i
kursiv i mätinstrumentet (tre delområden). Delområdena har valts ut så att de nära anknyter till verksamhet som följs upp dagligen i företaget, är ”känsliga”
för förändringar oc inte förutsätter ”extra” arbete. De är inte direkta barometrar för välmående i arbetet,
men visar vilka förutsättningar som är nödvändiga för
att välmående i arbetet ska kunna bevaras och utvecklas.
Därefter väljs de nödvändiga utvecklingsåtgärderna ut (de viktigaste 1–3), närmare planer för dessa,
tidtabellerna för åtgärderna och vem som ansvarar
för dem.
43
2. ARBETSMILJÖ
Till exempel:
2. ARBETSMILJÖ
Bedömning av småföretags och företagares verksamhet
DELOMRÅDEN
GENOMFÖRANDE
godkänns inte 0
1
2
Berömligt 3
Ledning
1
Information/kommunikation
(intern, extern)
Fungerar inte
Alla personer i företaget är underrättade om det de
behöver veta
Konstant utveckling via initiativ och dokumentering
2
Utveckling av funktionerna
Bedrivs inte
3
Befogenheter/ansvar
Ansvar och
befogenheter
har inte fastställts
Verksamhet, gemensamma Överenskommelser,
regelbundet återkommande justeringar
arbetsrotationen fungerar
Säkerhetskultur
Säkerheten beaktas
inte Inga planer
Fungerande verksamhetsprogram för arbetarskyddet,
Principen om fortgående förbättring fungerar
Utvecklingssamtal och
respons
Förs inte, ges inte
Regelbundna utvecklingssamtal,
respons allt efter situation
4
5
fördelat enligt var och ens förmåga, kunskap och
Personal
6
Fördelningen av
arbetsbelastningen
Ojämn, inte flexibel
Uppgifterna delas i enlighet med kunskap, orkande
och t.ex. familjesituationen
7
Motivation / arbetsglädje
Det känns tungt att
arbeta
Hög, alla vet vilka uppgifter de har, känner till
företagets verksamhet, mål och värderingar
8
Samarbetets smidighet,
mobbning
Arbetet löper inte,
mobbning
Arbetet planeras gemensamt och man ser till att
arbetskollegan också klarar
sig i sitt arbete
9
Arbetsmiljö (fysikalisk,
kemisk, biologisk,fysisk och
psykisk belastning, risk för
olycksfall, ordning/reda)
Inte i ordning
Systematiskt i ordning tiIl alla delar
Riskbedömning och korrigerande åtgärderGjorda,
företaget har resurslagt den fortgående
utvecklingsverksamheten
10
Arbetetskvalitet (inre och
yttre)
Dålig,
reklamationer
Reklamationer sällsynta, korrigerande
åtgärder genomförs så snabbt som möjligt
11
Yrkeskunskap (utbildning,
erfarenhet, mentoring)
Synnerligen dålig
Uppmuntras till utveckling som stöds,
uppgifterna utvecklas i enlighet med kompetensen
Processer
12
Kvalitetsledningsystem/
system för styrning av
verksamheten
Nej
Skriftligt (certifierat/auditerad), grund för fortgående
förbättring av verksamheten
13
Företagshälsovården
Har inte ordnats,
fungerar inte
Kontroller vid nyanställning/återkommande kontroller
Arbetsplatsbesök, as-samarbete, sjukvård
14
Tidtabeller
(intern och extern)
Håller inte
Planering av tidtabeller. Uppföljning och
dokumentering
Odefinierade
Skriftliga, överenskommet vem, vad, hur,när, priser,
sanktioner
15
Klient- och leverantörsavtal
16
Kundtillfredsställelse
Synnerligen dålig
Mäts regelbundet, korrigerande åtgärder genomförs
genast (se 10)
17
Företaget verkar i nätverk
Medverkar inte
Medverkar i nätverk enligt principen win-win bl.a.
fördelen av riktmärkning
Uppdaterad och följs noggrant upp
Ekonomi
18
Fakturering
Inte uppdaterad
19
Kostnadsplanering och
-uppföljning
Nej
44
Ja, regelbunden uppföljning och
Snabba reaktioner på avvikelser
Har du för avsikt att skaffa nya maskiner?
Om jag köper en begagnad maskin?
Bestämmelserna om maskinsäkerhet är innehållsmässigt likadana inom hela det europeiska ekonomiska
samarbetsområdet. Tillverkaren säkerställer själv att
maskinen uppfyller kraven på överensstämmelse. Tillverkaren förser även maskiner som överensstämmer
med kraven med en CE-märkning och lämnar en försäkran om överensstämmelse samt finsk- och svenskspråkiga bruksanvisningar med maskinen. Myndigheterna förhandsgranskar inte maskinerna.
Begagnade maskiner som anskaffas inom det europeiska ekonomiska samarbetsområdet ska överensstämma med bestämmelserna i användarbeslutet
(403/2008). I användarbeslutet åläggs arbetsgivaren
skyldigheter som han eller hon ska beakta vid anskaffning, ibruktagning, användning, i samband med
underhåll och service, i undervisning och handledning som ges arbetstagarna och när arbetsredskapen
granskas och besiktigas.
Vilket ansvar bär tillverkaren för maskinens
säkerhet?
I planerings- och konstrueringsskedet ska tillverkaren
• bedöma de risker som maskinen ger upphov till
• utreda alla krav som gäller maskinen
• planera och konstruera maskinen så att den uppfyller de grundläggande hälso- och säkerhetskrav
som ställs i maskinbeslutet (srf om maskiners säkerhet 400/2008 gäller nya maskiner som släpps
på marknaden fr.o.m. 29.12.2009, kraven på maskiner som har släppts före 29.12.2009 finns i srf
1314/1994). Det enklaste sättet att konstruera en
maskin så att den överensstämmer med kraven är
att följa de harmoniserade standarderna (de s.k. C-standarderna)
• förse maskinen med nödvändiga uppgifter, utarbeta bruksanvisningar och förse maskinen med de
märkningar som krävs
• säkerställa tillgången till maskinens tekniska dokumentation
• tillämpa ett förfarande för bedömning av överensstämmelsen med kraven (t.ex. när det gäller maskiner som nämns i bilaga IV vid behov låta ett anmält
organ genomföra en typkontroll eller tillämpa ett
s.k. förfarande för fullständig kvalitetssäkring, om
maskinen inte har tillverkats i enlighet med de harmoniserade standarderna som gäller för den)
• utarbeta och underteckna en EU-försäkran om
överensstämmelse
• förse maskinen med CE-märkning
Maskiner som importeras från områden utanför det
europeiska ekonomiska samarbetsområdet ska uppfylla
de krav som ställs på nya maskiner vid den tidpunkt då
importen äger rum. Kontrollera att maskinen uppfyller
kraven i gällande bestämmelser!
Hur ansvarar arbetsgivaren för
maskinsäkerheten?
Arbetsgivaren ska
• anskaffa endast sådana maskiner till arbetsplatsen
som uppfyller kraven
• i vissa fall överta tillverkarens uppgifter, t.ex. när
maskinen konstrueras för eget bruk (om en maskin
eller en sammansatt konstruktion har flera leverantörer ska det för den slutgiltiga konstruktionen
anges en ansvarig leverantör som förser maskinen
med CE-märkningen) och försäkran om överensstämmelse i fråga om kvalitet
• se till att all arbetsutrustning regelbundet underhålls och repareras, säkerställa att styrsystemen
och skyddsanordningarna fungerar felfritt och utan
avbrott genom besiktningar, testningar, mätningar
och andra lämpliga metoder följa med att arbetsutrustningen är funktionsduglig.
• se till att vissa kranar och lyftanordningar genomgår ibruktagnings- och revisionsbesiktningar
Maskiner som används på arbetsplatsen ska åtminstone uppnå den säkerhetsnivå som anges i användarbeslutet. Maskiner som tillverkas i enlighet med
maskinbeslutet eller maskinförordningen ska uppnå
den säkerhetsnivå som förutsätts i beslutet.
45
2. ARBETSMILJÖ
Maskinsäkerhet
2. ARBETSMILJÖ
Fråga sakkunniga om råd
Läs mera:
• arbetarskyddsmyndigheterna (övervakar för
utom maskiner som används i arbete även maskinerna som finns på marknaden)
• anmälda organ (genomför EG-typkontroller)
• Finlands Standardiseringsförbund SFS
• Teknologindustrin rf
• Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi
• MTT/Vakola ger mer information om standardiseringen av lant- och jordbruksmaskiner.
• Statsrådets beslut om säkerhetsföreskrifter för maskiner
(1314/1994), maskinbeslutet (upphävt 29.12.2009)
• Statsrådets förordning om maskiners säkerhet (400/2008), maskinförordningen, i kraft 29.12.2009
• Statsrådets förordning om säker användning och besiktning av
arbetsutrustning (403/2008), användarförordningen
• SFS-EN standarder.
• Koneturvallisuus.Koneiden tekniset vaatimukset ja vaatimustenmukaisuus. Arbetarskyddsanvisningar och guider16, arbetarskyddsförvaltningen 2008.
• Koneturvallisuus. Säädökset ja soveltaminen. Arbetarskyddsanvisningar och guider 57. Arbetarskyddsförvaltningen
2007 (tilllämpningsguide för det upphävda maskinbeslutet).
• Käyttöasetuksen soveltamissuosituksia. Arbetarskyddsanvisningar och guider 91. Arbetarskyddsförvaltningen 2009.
• Koneenmaahantuonti. Ohjeita maahantuojille, ostajalle ja rahoittajalle. Arbetarskyddsanvisningar och guider 22 2010.
Personlig skyddsutrustning
•Skyddshjälmar
•Hörselskydd
•Ögon- och ansiktsskydd
•Andningsskydd
•Handskydd
•Skyddsskor
•Fallskydd
•Skyddsklädsel
Personlig skyddsutrustning ska användas om det inte
är möjligt att undanröja riskerna med hjälp av tekniska
lösningar!
Märk ut de arbetsställen där skyddsutrustning ska
användas (Srb 976/1994)
Använd skyddshjälm Använd hörselskydd
Gör så här:
• bedöm riskerna, anlita företagshälsovårdens eller
arbetarskyddsmyndighetens sakkunskap
• välj en CE-märkt skyddsutrustning som är avsedd
för arbetet
• läs bruksanvisningen
• planera användningen av skyddsutrustningen och
visa hur den ska användas
• övervaka att skyddsutrustningen används
• se till att skyddsutrustningen alltid är i ett sådant
skick att den kan användas.
• Skyddsutrustningen är avsedd för personligt bruk
• Arbetsgivaren står för kostnaderna för skyddsutrustningen
• Det ska finnas tillräckligt med skyddsutrustningar på arbetsplatsen
46
Närmare information:
• Statsrådets beslut om personlig skyddsutrustning (1406/1993).
• Statsrådets beslut om val och användning av personlig skyddsutrustning i arbetet (1407/1993)
• Val och användning av personlig
skyddsutrustning. Arbetarskyddsanvisningar och guider 11. Arbetarskyddsförvaltningen
2010.
• Kuulosi on tärkeä. Arbetarskyddsförvaltningen 2010.
• Henkilönsuojaimet. Valmistajan ja myyjän opas. Arbetarskyddsförvaltningen 2006.
• Henkilönsuojaimet työssä. Arbetshälsoinstitutet, Arbetarskyddscentralen, social- och hälsovårdsministeriet 2007.
• Henkilösuojaimet sähkö- ja telealan töissä. Arbetshälsoinstitutet
1990.
2. ARBETSMILJÖ
Exempel på användningen av personlig skyddsutrustning
Skyddutrustning
Arbeten där speciell lagstiftning
förutsätter användning av skyddsutrustning
Arbeten som i allmänhet kräver
skyddsutrustning
Skyddshjälmar
fallande föremål, slag, sidotryck,
elektriska stötar
byggnadsarbeten, bultpistolarbeten
sprängnings- och brytningsarbeten,
skogsavverkning, arbeten ombord
på fartyg
jordbyggnad, arbeten i mekaniska
verkstäder, gjuterier, mast- och stolparbeten,
virkeshantering, tillverkning av betongprodukter,
stuveri, - lastnings och lagerarbeten
Hörselskydd
buller, slagljud
fortgående buller som överstiger 85 dB(A)
eller slagljud över 200 Pa, trycklyftsborrning
och andra arbeten med hög bullernivå,
arbeten med bultpistoler, sprängnings- och
brytningsarbeten, användning av motorsåg
och röjningssåg svetsning
slagborrning, djupborrning, arbeten
i mekaniska verkstäder, (t.ex. med pressar,
handmaskiner) och smedjor, gjuterier, inom
trävaru- och stenindustrin, snöplogning
Ögon- och ansiktsskydd
splitter, partiklar, damm, stänk,
gnistor, strålning
skogsarbeten (motorsåg, röjningssåg),
arbete med bultpistoler, sprängnings- och
brytningsarbeten, arbeten ombord på fartyg,
laserarbeten
slipning, skärning, mejsling, stenbearbetning,
smidande, kornblästring, hantering av
kemikalier, svetsning, skärbränning
Andningsskydd
damm, gaser, syrebrist
asbestarbeten, sprängnings- och
brytningsarbeten, exponering för bensen
och bly, arbeten i lasttankar ombord på
fartyg, cisterner och slutna rum, målning,
sprutmålning (arbeten ombord på fartyg),
arbete som utförs i frys- och kylrum
ombord på fartyg, svetsning, hantering av
bekämpningsmedel
målning, sprutmålning, hantering av
bekämpningsmedel, cisternarbete,
avloppsarbete, hantering av mögliga varor och
liknande, arbeten som innebär exponering för
kemiska eller biologiska agenser
Handskydd
mekaniska risker, kemikalier,
strålning, hetta, kyla
arbete ombord på fartyg, hantering av
farliga kemikalier
arbete i verkstäder, träarbete, arbete i slakterier
och annat arbete som innebär hantering av
livsmedel, avfallshantering, hantering av
kemikalier, svetsning
Skyddsskor
fallande föremål, spik i foten,
halkning, skärskada av
sågkedja, kemikalier, hetta, kyla
byggnadsarbeten, sprängnings- och
brytningsarbeten (t.ex. borrning och
skalning), drivning, arbeten på fartyg
jord- och skogsbruksarbeten, arbete
i verkstäder, stuveri, transport, lagring,
kyllagring
Fallskydd
för att förhindra eller stoppa
fall, stöd under arbete
byggnadsarbeten, arbete i hängställningar,
sprängnings- och brytningsarbeten, arbeten
ombord på fartyg
stolp- och mastarbeten, arbeten i gruvor
och stenbrott, fastighetsskötsel (gå upp på
taket, snöröjning och andra takarbeten),
fönstertvättning, arbete i cisterner, silor och
schakt, räddningsarbeten, nedhissning av
skadad person
Skyddsklädsel
skärskador orsakade av motorsåg,
kyla, hetta, ljusbågsbildning,
smältmetallstänk, varningsklädsel,
kemikalier
Skogsarbete: drivning, skydd mot skärskador
i samband med användning av motorsåg,
varselklädsel på avverkningsområden,
asbestarbeten, hantering av bekämpningsmedel, arbeten ombord på fartyg, arbete
som utförs i trafiken
jord- och skogsbruksarbeten, arbeten med
mycket kalla eller heta material, hantering
av kemikalier, hälsovård, avfallshantering,
stolp- och mastarbeten, i el-arbete med risk för
ljusbåge
Räddningsvästar
Drunkning
arbeten i samband med avverkning och
flottning av timmer med risk för att falla i
vattnet
fiskeri, lotsverksamhet
47
2. ARBETSMILJÖ
Kemiska agenser
Farliga kemikalier
Påskrifter
Tillverkaren eller importören av kemikalier är skyldig
att förse produktförpackningen med riktiga påskrifter.
Förpackningen ska vara försedd med information
om kemikaliens farliga egenskaper, trygg användning,
skyddsbehovet och första hjälpen. Det är arbetsgivarens skyldighet att säkerställa att en förpackning som
innehåller farliga kemikalier förses med rätt påskrift.
Säkerhetsdatablad
Säkerhetsdatabladet är en handling som den som levererar kemikalien är skyldig att lämna. Av säkerhetsdatabladet framgår ämnets sammansättning, kemiska
och fysikaliska egenskaper och det innehåller upplysningar om kemikaliens farlighet. Säkerhetsdatabladet
innehåller också nödvändiga säkerhets- och skyddsåtgärder och anvisningar om t.ex. första hjälpen och
släckning.
En förteckning över kemikalier som används på
arbetsplatsen och säkerhetsdatabladen ska finnas tillgängliga för arbetstagarna på arbetsplatsen.
Rätt hantering
Kemikalierna är planerade och tillverkade för ett bestämt ändamål. Därför ska de också användas enligt
anvisningarna. Rätt användning av kemikalierna medför förbättrad säkerhet i arbetet samt kostnadsbesparingar.
Ge akt på kärlet
Kemikalier säljs vanligtvis i förpackningar som är försedda på rätt sätt med bruks- och skyddsanvisningar.
Kemikalierna bör förvaras i den ursprungliga förpackningen. Om en kemikalie placeras i en annan förpackningen ska den nya förpackningen förses med samma
information som den ursprungliga.
Agenser som uppstår i arbetet
Oberoende av om det gäller kemikalier eller agenser
som uppstår i arbetet ska exponeringen minimeras.
Kemikaliska agenser kan också uppstå under arbetets
gång (t.ex. svetsångor och slipdamm) eller som mellan- eller slutprodukter i samband med olika processer.
Kemiska agenser: Kemikalier som används eller
annars förekommer i arbetsmiljön (t.ex. processrelaterade agenser, t.ex. svetsånga)
48
Kemikalie: Ämnen eller ämnesblandningar som
har sitt ursprung i naturen eller är tillverkade av
människan, d.v.s. är syntetiska kemikalier. Till sin
konsistens kan kemikalierna vara ett grundämne,
en kemisk förening eller en blandning.
Vem exponeras för kemikalierna?
Det är arbetsgivarens skyldighet att för varje enskild
arbetstagares del klarlägga i hur stor utsträckning
arbetstagaren utsätts för kemiska agenser och vilken
art av exponering det är fråga om. Bedömningen
görs på basis av erfarenhet, befintlig information
och arbetshygieniska och biologiska mätningar av
exponeringen. Kemikalieförteckningen används som
utgångspunkt för bedömningen av agenserna, men
även kemiska agenser som uppkommer i arbetet ska
beaktas.
Bedömningen av agenserna som ingår i riskbedömningen genomförs med beaktande av
• bindande gränsvärden för orenheter i luften (asbest, bensen, bly, vinylklorid och hårdträdamm)
• bindande gränsvärden för biologiska prov,
d.v.s.biomonitoring (bly i blod)
• referensgränsvärden för biologiska prov, d.v.s.
biomonitoring (etylbensen, svavelkis, toluen)
• koncentrationer som befunnits skadliga i luften
på arbetsplatsen (htp-värde = minsta koncentration
som anses kunna medföra skada för arbetstagaren.
Fastställt för ca 550 ämnen.)
Företagshälsovården bistår arbetsgivaren i bedömningen av exponeringen för kemiska agenser. Företagshälsovården gör upp en arbetsplatsutredning
i vilken bl.a. exponeringen för kemikaliska faktorer
bedöms. Vid behov följer företagshälsovården upp
arbetstagarnas exponering i samband med hälsoundersökningar.
Informera alla
Det är inte nog med att arbetsgivaren har information om kemikalierna. Det är lika viktigt att alla som
arbetar på arbetsplatsen och som kommer i kontakt
med kemikalierna också har kunskap om dem. Det är
också viktigt att på förhand informera sig om kemikaliernas egenskaper och att beakta dem i planeringen
och samt att alla användare får handledning i hur kemikalierna ska användas.
Åtgärder för avvärjning
Det lönar sig att placera problemen i ordningsföljd
enligt viktighet och göra upp en tidtabell för förbättringsåtgärderna. När det rimligen är möjligt ska
sådana kemikalier eller metoder som medför minst
risker väljas. Det här bör beaktas i arbetsplatsens riskbedömning.
Tekniska avvärjningsåtgärder ska prioriteras
framför enskilda. Det här innebär att man först ska
förhindra att faror och riskfaktorer uppstår. Om det
inte är möjligt ska utsläppen i luften på arbetsplatsen
minimeras med hjälp av tekniska åtgärder. Om dessa
åtgärder inte är tillräckliga för att förhindra exponering ska skyddsutrustning användas.
Genom arbetshygieniska mätningar kan man utvärdera agenshalten i inandningsluften. Mätningar
kan genomföras när utgångsläget bedöms och för
att fastställa hur de insatta avvärjningsåtgärderna har
lyckats och om de är tillräckliga. Man kan förhindra
att agenser slipper ut i luften på arbetsplatsen t.ex.
genom att ordna lokalventilation eller genom att
isolera arbetet från andra lokaler. Dessutom behövs
en tillräckligt effektiv allmänventilation. Allmänventilationen är tillräcklig endast då orenheterna inte är
skadliga och det är fråga om små mängder.
Riskbedömning: Utredningen och bedömningen
av farorna i arbetet ingår i arbetsgivarens uppgifter. Anlita vid behov utomstående hjälp för
bedömningen. Företagshälsovården bistår med
hjälp i bedömningen av agenserna i arbetet och
i utvecklingen av arbetsförhållandena. Riskbedömningen ska regelbundet ses över för att vara
aktuell.
Riskkälla: kan vara vilken som helst omständighet
som kan orsaka skada, t.ex. kemikalier, material,
anordningar, arbetsmetoder eller arbetsrutiner
som uppstår eller används i arbetet.
Risk: är låg eller hög sannolikhet för att en skada
ska uppstå på grund av riskkällan.
Säkerhetsdatablad och kemikalieförteckning
Säkerhetsdatabladet är en handling som den som levererar kemikalien är skyldig att lämna. Av säkerhetsdatabladet framgår
ämnets sammansättning, kemiska och fysikaliska
egenskaper och även information om kemikaliens farlighet. Säkerhetsdatabladet innehåller också nödvändiga säkerhets- och skyddsåtgärder och anvisningar
om t.ex. första hjälpen och släckning. En förteckning
över kemikalier som används på arbetsplatsen och säkerhetsdatabladen ska finnas till- gängliga för arbetstagarna på arbetsplatsen. Med hjälp av dem ska det
ges undervisning och handledning i trygg användning av kemikalierna.
Säkerhetsdatabladet är den viktigaste informationskällan när det gäller kemikaliens farliga egenskaper och åtgärderna i anslutning till en trygg
användning.
Kemikalieförteckningen förs av arbetsgivaren.
I förteckningen registreras alla kemikalier som
används på arbetsplatsen, kemikaliernas klassificeringar och märkningar, användningsmål och information om säkerhetsdatabladet. Det lönar sig att
också föra in uppgifter om var kemikalien används
och i vilka mängder.
Skydda andningen, huden och ögonen
Kemikalierna råkar lättast in i organismen via inandningen. Lättflyktiga ämnen sprider sig snabbt i luften
på arbetsplatsen och tas upp i kroppen via andningsvägarna. Finfördelat damm, rök, dimma och stänkdimma eller damm kan tränga ända till lungblåsorna
Huden är också en betydande exponeringsväg. Risken för exponering är omfattande särskilt via skadad
hud, den tunna huden i ansiktet och på halsen. När
det gäller att förebygga exponering är det viktigt att
komma ihåg att tillämpa omsorgsfulla arbetsmetoder.
Skyddsutrustningen ska väljas med tanke på användningsändamålet: dammskydd skyddar inte mot
ånga, andningsskydd försedda med gasfilter lämpar
sig inte för arbeten som alstrar damm. Det är viktigt att skydda huden när man hanterar kemikalier.
Oskyddad eller fel skyddad hud exponeras för kemikalier. Skyddshandskar som skyddar mot kemikalier
är ogenomsläppliga och inte blir fuktiga hör till den
grundläggande utrustningen i hanteringen av kemikalier.
Kemikaliebeständig skyddsklädsel skyddar huden
mot stänk och gasformiga agenser som absorberas
via huden. Ögonskydd skyddar mot stänk i ögonen.
49
2. ARBETSMILJÖ
• vilka och hur farliga kemikalier används
• vilka och hur farliga agenser uppstår under arbetets
gång
• vem exponeras och i vilket arbetsskede
• hur omfattande är exponeringen (gränsvärden)
• vilka avvärjningsåtgärder behövs och tidtabeller för
dessa
• fortgående uppföljning
2. ARBETSMILJÖ
I säkerhetsdatabladet finns anvisningar om hur
kemikalien ska användas på ett tryggt sätt, vilken
personlig skyddsutrustning som är lämplig vid hanteringen och anvisningar för första hjälpen. Kemikalietillverkaren eller importören ger experthjälp.
Gamla farosymboler
Om användningen av kemikalien medför fara för
arbetstagaren och faran inte kan elimineras med
hjälp av tekniska åtgärder ska arbetstagaren använda personlig skyddsutrustning..
Rätt hantering
Kemikalierna är planerade och tillverkade för ett
bestämt ändamål. De ska användas i enlighet med
anvisningarna. Rätt användning av kemikalierna medför förbättrad säkerhet i arbetet samt kostnadsbesparingar.
Nya piktogram
EU-förordningarna är som sådana bindande
lagstiftning för medlemsländerna.
REACH-förordningen (Europaparlamentets och rådets
förordning EG nr 1907/2006: Registration, Evaluation
Authorisation and Restrictions of Chemicals)
Syftet med förordningen är att förbättra skyddet av människors hälsa och miljön. I förordningen
ingår bl.a. registrering av ämnen, utvärdering och
tillståndsförfarande liksom förbud mot och begränsningar av ämnen, preparat och föremål. Även regleringen av säkerhetsdatablad och övrig information i
distributionskedjan ingår i REACH.
Arbetsplatsen ska identifiera och uppfylla de egna
REACH-förpliktelserna: arbetsplatser som använder
kemikalier är åtminstone nedströmsanvändare så
som avses i REACH-förordningen. På arbetsplatsen
kan det också finnas tillverkare, importörer eller
distributörer i enlighet med vad som avses i förordningen
Nedströmsanvändare: En aktör inom EU-området
som använder ämnet – antingen som sådant eller
ingående i en blandning – i sin industriella eller
professionella verksamhet.
CLP-förordningen (Europaparlamentets och rådets
förordning EG nr 1272/2008: Classification, Labelling
and Packaging of substances and mixtures)
50
I CLP förordningen ges kriterier för hur kemikalier
(ämnen eller blandningar) ska klassificeras som farliga. Förordningen föreskriver också hur farliga kemikalier ska märkas och förpackas för att kunna användas
tryggt.
Farliga kemikalier kan vara till exempel brandfarliga,
akut giftiga eller farliga för vattenmiljön. Till varningsmärkningen hör förutom farosymboler olika faro- och
skyddsangivelser och signalord.
Förpackningsmärkning och emballage
Kemikalietillverkaren eller importören är skyldig att
förse förpackningen med rätt information. På förpackningen ska finnas information om kemikaliens
faroegenskaper (R- eller H [hazard, enligt CLP]- faroangivelser) och om trygg användning, skyddsbehov och eventuella första hjälpen-åtgärder (S- eller
P[precaution, enligt CLP]-skyddsangivelser).
På grund av de långa övergångstiderna i lagstiftningen kan det på marknaden förekomma varningsetiketter och varningsmärken enligt både den gamla
och den nya lagstiftningen.
Alla som medverkar i kemikaliens distributionskedja
ansvarar för sin del för att rätt förpackning och rätt
märkning används. En arbetsplats som använder
en kemikalie är en del av distributionskedjan.
Läs mera
• Bestämmelser om trygg hantering av kemikalier på arbetsplatsen finns bl.a. i statsrådets förordning om kemiskaagenser i
arbetet (715/2001). Närmare information om arbetsplatsens
skyldigheter finns på arbetarskyddsförvaltningens webbplats
www.arbetarskydd.fi.
• Arbetarskyddsinstitutets kemikaliesäkerhetssidor www.ttl. fi/sv/kemikaliesakerhet/Sidor/default.aspx
• Pienyritysten kemikaali-ja turvallisuusriskien hallinta, Tukes
2010
• Työhygienia.Kemialliset ja fysikaaliset tekijät, Arbetarskyddsförvaltningen 2008
• En särskild lagstiftning reglerar i omfattande utsträckning den
trygga hanteringen av kemikalier. Närmare information på Säkerhets- och Kemikalieverket Tukes webbplats www.tukes. fi/sv/
Tjanstomraden/.
• Med stöd av nationella kemikalielagar förebyggs och bekämpas
bl.a.hälsoskador som orsakas av kemikalier. Kemikalielagen och
bestämmelser som utfärdats med stöd av den: www. kemikaalineuvottelukunta.fi/42
• REACH-förordningen om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier, EG nr 1907/2006 trädde i
kraft 1.6.2007.För en del av förpliktelserna som ingår i lagen
har fastställts en övergångstid fram till 2018. www. reachneuvonta.fi
• Kemikaliedelegationens broschyr om nedströmsanvändarens
REACH-förpliktelser: www.kemikaalineuvottelukunta.fi/c/ document_library&get_file?folderld=117868name=DLFE-129.pdf
• CLP-förordningen om klassificering, märkning och förpackning
trädde i kraft 20.1.2009
• Förordningen innehåller bestämmelser om en övergångstid för
klassificering, märkning och förpackning fram till 1.12.2010 och
för motsvarande information om blandningar fram till 1.6.2015.
www.clpneuvonta.fi/
• Kasvinsuojeluaineet ja työturvallisuus, Arbetarskyddscentralen
2010
Belysning
Belysningen i arbetslokalerna omfattar det naturliga
dagsljuset (fönster), artificiell belysning som fungerar
med hjälp av nätström och vid behov av t.ex. batteridriven nödbelysning. Som en del av belysningen
uppfattas även åtgärder för att förhindra för mycket
ljus och bländning t.ex. med reflektorer, markiser och
persienner.
God belysning gör det möjligt att urskilja detaljer,
den bländar och värmer inte, den är ekonomisk och
främjar säkerheten och trivseln i arbetet. En dålig belysning skapar otrivsel, minskar arbetseffektiviteten,
orsakar felbedömningar som kan leda till olycksfall
Måttliga skillnader i ljusstyrkan förbättrar belysningsintrycket. För stora skillnader försvårar å sin sida
seendet särskilt om man blir tvungen att turvis betrakta ljusa och mörka ytor. Bakgrunden hos objektet
som betraktas liksom den omedelbara omgivningen
bör vara ljusare än själva objektet. Fullständigt vita
bord eller bordsytor bör undvikas. Vitmålade väggytor är ändamålsenliga, de reflekterar upp till 90 %
av ljuset. Då behövs mindre ljuseffekt och man kan
undvika att det alstras för mycket värme under heta
sommarmånader (en kalkstruken yta reflekterar ca 60
% och en tegelyta ca 10-30 % av ljuset).
Tillräcklig belysning
IInomhus där arbetstagarna ständigt uppehåller sig,
rör sig eller arbetar bör den allmänna belysningen
vara 150-200 lux. Tumregeln är att effekten hos ett
lysrör ska vara minst 10W/golvkvadratmeter. När arbetet förutsätter hög grad av exakthet och omfattar
upprepande arbetsrörelser ska den lägsta belysningsnivån vara högre, i allmänhet minst 400 lux, vilket
uppnås med hjälp av punktbelysning. Under sommaren lönar det sig vanligtvis att minska på både det
artificiella och det naturliga ljusflödet (släck lampor,
använd markiser och persienner).
Vid användningen av arbetsmaskiner utomhus
rekommenderas som belysningsstyrka på arbetsområdet minst 60 lux och minst 120 lux om arbetet kräver
exakthet.
Ögats prestanda
Med åldern försvagas synen. Fokuseringen på avstånd
blir långsammare och risken för bländning ökar. En
person på 40 år behöver dubbelt så mycket och en
60-åring mångdubbelt mer ljus än en 20-åring. Det
är viktigt att i planeringen ta hänsyn till att behovet
av ljus ökar kraftigt i medelåldern.
51
2. ARBETSMILJÖ
Kemikaliens emballage ska vara hållbart och säkert
och alla uppgifter som behövs med tanke på säkerhet
och identifiering, varningsmärkning och bruksanvisningar ska framgå.
Använd inte fel kärl – när förpackningen byts ut
ska det nya emballaget förses på samma sätt som det
ursprungliga!
2. ARBETSMILJÖ
De vanligaste bristerna när det gäller belysning:
• armaturen har inte rengjorts; belysningseffekten
minskar
• lamporna används för länge
• lysrör och starter för gamla
• blinkande lysrör försvårar koncentrationen
• felriktad armatur eller skärmyta
• bländande ljusinfall från fönster
• ommöblering i arbetslokalen utan beaktande av
ljusförhållandena
• hand- och sladdlampor utan avskärmning
• för stor kontrast/bländning mellan ljusstyrka och
bakgrund
• glänsande ytor på synobjektet hindrar seende
• föråldrad och oekonomisk installering, lampor alstrar onödig värme och orsakar onödiga kostnader
• en bra belysning förbättrar enligt undersökningar
lönsamheten och minskar tröttheten i arbetet
Närmare information
• Bildskärmsarbete. Arbetarskyddsanvisningar och guider 1. Arbetarskyddsförvaltningen 2009.
• Valaistussuositukset 9 -1986. Sisävalaistus. Suomen Valoteknillinen Seura ry
• Valaistussuositukset 10 -1990. Ulkotyö- ja piha-alueet. Suomen
Valoteknillinen Seura Ry.
• www.valosto.com
• SFS-EN-12464-1, Ljus och belysning. Belysning av arbetsplatser. Finlands Standardiseringsförbund SFS 2003.
Buller och bullerbekämpning
Hur påverkar buller människan?
Buller är ljud som stör eller skadar hörseln. Kraftigt
buller, särskilt stötar och impulsbuller, orsakar bestående nedsatt hörsel. Att hörseln försvagas märks vanligtvis först då det är för sent. Buller inverkar också
på blodcirkulationen och orsakar stressreaktioner och
störningar i sömnen.
Buller inverkar störande på arbetsprestationen,
särskilt användningen av telefon och övrig muntlig
kommunikation, och leder till fel och inexakta resultat. Buller kan även öka risken för olycksfall. Även i
kontorsmiljöer kan ljud vara störande, trots att de
inte leder till hörselskador.
Mål för bullerbekämpningen
Bullerbekämpningen har två syften:
• att skapa en god arbetsmiljö med låg bullernivå
• att förebygga hörselskador
Hörselskydd kan vara det enda sättet att skydda hör
seln tills bullret har reducerats till en ofarlig nivå. Kom
ihåg att hörselskyddet endast är en tillfällig lösning!
I första hand ska bullret dämpas med hjälp av tekniska åtgärder.
52
bullernivå
maximal exponeringstid per dygn
85 dB
8 timmar
88 dB
4 timmar
94 dB
1 timme
100 dB
15 minuter
115 dB
0
Beräkna bullerexponeringen:
www.tyosuojelu.fi/fi/melulaskin
Tumregler:
• Om du inte kan höra ett normalt samtal på en meters avstånd överstiger ljudnivån 85 dB.
• Motorsågar och tryckluftsapparater alstrar ca 100
dB (i ett oskyddat öra).
Risken för hörselskador börjar stiga vid en exponeringsnivå på 80 dB och stiger drastiskt om den dagliga exponeringen överstiger värdena i tabellen. Om
bullernivån överstiger 80 dB ska arbetsgivaren ge
arbetstagaren hörselskydd och reservera möjlighet till
hörselkontroller. Bullerförordningen förutsätter att ett
bullerbekämpningsprogram upprättas och genomförs
om den genomsnittliga bullerexponeringen tangerar
eller överskrider 85 dB eller om maximivärdet av
det ovägda momentana ljudtrycket överskrider 140
pascal (137 dB) även då ska arbetstagarna använda
hörselskydd.
Arbetarskyddsmyndigheterna hjälper arbetsplatserna
att göra upp bullerbekämpningsprogram och med
att skaffa tjänster.
Bullerbekämpningsprogram
Arbetsplatsens bullerbekämpningsprogram innehåller planer på hur man t.ex. går till väga för att
• endast anskaffa utrustning med låg bullernivå
• avlägsna eller ersätta arbetsskeden eller metoder
som orsakar buller
• dämpa bullerkällor
• kapsla in maskiner
• förhindra bullerspridningen genom avskiljning
Närmare information:
• Srf om skydd av arbetstagare mot risker som orsakas av
buller (85/2006)
• Buller i arbetet. Arbetarskyddsanvisningar och guider 2.
• http://www.ttl.fi
Vibrationer och vibrationsbekämpning
Vibrationsförordningen
Bedömning av exponering och risker
Statsrådets förordning om skydd av arbetstagare mot
risker som orsakas av vibrationer i enlighet med EU:s
direktiv om vibrationer fastställer insats- och gränsvärden vid exponering för vibrationer och de skyldigheter som följer om dessa inte iakttas.
De exponeringsvärden som fastställs i förordningen tillämpas på allt arbete som utförs med hjälp av
nya maskiner från och med den 6 juli 2007. I arbete
som utförs med s.k. gamla maskiner får exponeringsvärdena överskridas fram till den 6 juli 2010 och inom
skogs- och lantbruket ännu fram till den 6 juli 2014.
Tillverkaren av en maskin eller anordning eller den
som släpper en maskin eller anordning på marknaden
ska lämna alla uppgifter som behövs om vibrationsutsläppet hos mobila arbetsmaskiner och handburna
eller handdrivna maskiner. Handvibrationer kan ge
upphov till vita fingrar och ledskador. Kroppsvibrationer igen kan medföra t.ex. besvär lokaliserade till
nedre delen av ryggen.
Arbetsgivaren ska utreda den eventuella exponeringen för vibrationer som arbetstagarna utsätts för
och identifiera källan. Vid behov ska arbetsgivaren
mäta exponeringsnivån och bedöma hur omfattande
risken för arbetsgivarens hälsa och säkerhet är. Bedömningen och mätningen ska utföras av en sakkunnig inom företagshälsovården eller en annan person
som har tillräcklig förmåga och kunskap att bedöma
och mäta vibrationer. Vid behov ska utomstående
sakkunniga anlitas.
Både kroppsvibration och handvibration kan
förekomma som stötar som innehåller vibrationer. I
förordningen anges inte gräns- eller insatsvärden för
skakningar men den hälsorisk som de medför ska bedömas.
Vanligtvis äventyrar slagborrmaskiner, bilningshammare och skruvdragare hälsan om de inte är
dynamiskt välbalanserade, åtminstone om de används
en längre tid. Även roterande hantverksmaskiner som
t.ex. slipskivor kan orsaka excentricitet. För övrigt
orsakar roterande maskiner tämligen lite vibrationer.
De bästa motorsågarna till exempel har en vibrationsemission på ca 2,5 m/s2 vilket innebär att de skulle
kunna användas många timmar utan avbrott under
en dag.
Om vibrationsnivån hos en handhållen maskin är
10 m/s2 får maskinen användas högst 2 timmar per
dag (2 h är den faktiska exponeringstiden). På motsvarande sätt får en maskin med en vibrationsnivå på
20 m/s2 användas högst en halv timme. Insatsvärdena för exponeringen uppnås när dessa värden minskas
med en fjärdedel.
Insatsvärden och exponeringsgränser för vibrationer
Gränsvärdet för exponering för handvibration
är 5 m/s2 och insatsvärdet 2,5 m/ s2.
Gränsvärdet för exponering för kroppsvibration
är 1,15 m/s2 och insatsvärdet 0,5 m/ s2. Alla
värden anges för en genomsnittlig referensperiod på åtta timmar och i tre riktningar.
53
2. ARBETSMILJÖ
Den dagliga exponeringen i örongången får under inga omständigheter överskrida 87 dB eller en
momentan nivå på 140 dB.
2. ARBETSMILJÖ
Hos mobila arbetsmaskiner är exponeringstiderna
ofta långa. Vid körning en längre tid i terrängen, på
istäckta åkrar och dåliga vägar överskrids vanligtvis
insatsgränsen för kroppsvibrationer, ibland överskrids
också exponeringsgränsen, särskilt om man kör för
hastigt och utan last. I det här fallet är det vibrationerna i horisontalled som är avgörande.
Vid höga hastigheter kan vibrationer i höjdled i
samband med landsvägskörning bli för kraftiga.
Vibrationsbekämpningsprogram
Arbetsgivaren ska utarbeta ett vibrationsbekämpningsprogram om insatsvärdet för arbetstagarens
exponering för vibrationer överskrids. Programmet är
en fritt formulerad handling i vilken orsakerna till att
insatsvärdet har överskridits klarläggs. Målet för hur
risker som vibrationsexponeringen medför kan avlägsnas eller reduceras till en så låg nivå som möjligt
ska också anges i programmet. Av programmet ska
också framgå vilken nivå som eftersträvas, med hjälp
av vilka metoder och resurser, vem som är ansvarig
för åtgärderna och vilken tidtabell som följs. Det är
viktigt att beakta hur tekniken utvecklas och hur tillgängliga de bekämpningsåtgärder är som riktas in på
vibrationskällan, hit hör t.ex. balansering och utjämning av körbanor.
Undervisning och handledning, personlig utrustning
maskiner ska användas och vilka körsätt som ska tilllämpas och vid behov även för annan verksamhet.
Särskild uppmärksamhet ska ägnas sådana metoder genom vilka arbetstagaren själv kan minska vibrationsexponeringen t.ex. genom att ändra arbets- eller
körsättet, justera stolen, använda säkerhetsbälte och
genom att hålla körbanorna i skick. Ofta uppstår den
största exponeringen på grund av att maskiner går
med för hög hastighet då de är tomma.
Personer som utsätts för vibrationer medan de arbetar utomhus ska ha varma vattentäta handskar som
ändå tillåter kontakt med arbetsredskapen. Handskar
minskar i allmänhet inte nämnvärt vibrationsexponeringen men håller händerna varma och därigenom
minskas de skadeverkningar som vibrationerna för
med sig. De anses också utgöra en del av vibrationsbekämpningsprogrammet.
Genom att märka ut maskinerna på rätt sätt kan
arbetsgivaren hjälpa arbetstagaren att alltid välja maskiner som bäst lämpar sig och är tryggast för arbetet
som ska utföras.
Närmare information:
• Statsrådets förordning om maskiners säkerhet (400/2008)
• Statsrådets förordning om skydd av arbetstagare mot risker som
orsakas av vibrationer (48/2005)
• Vibrationer i arbetet. Arbetarskyddsanvisningar och guider 43.
Arbetarskyddsförvaltningen.
• Riktgivande handbok för god praxis avseende tillämpningen av
direktiv 2002/44/EG (vibrationer i arbetet)
• www.ttl.fi
Arbetsgivaren ska ge arbetstagare som exponeras för
vibrationer den undervisning och handledning i valet
av arbetsredskap och arbetsmetoder och i hur arbets-
Damm
På arbetsplatserna förekommer det många olika slags
damm. Industrigrenen och arbetsuppgifterna inverkar på vilka dammarter som uppträder. Damm som
spelar en viktig roll för hälsan är bl.a. mineraldamm
(kvarts, asbest, andra fibermineraler) och organisak
damm (mjöldamm, trädamm, djurepitel, mögeldamm).
Damm bildas t.ex. i samband med arbete som
utförs inom metallindustrin. Sådana arbeten är
bl.a. malning, sågning, borrning, slipning, gallring,
sandblåsning, svetsning. Om materialet innehåller
metaller och föreningar av dessa (arsenik, aluminium,
kvicksilver, kadmium, kobolt, krom, bly, nickel, järn
eller zink), ökar dammets skadlighet tydligt.
Kvartsdamm är en vanlig olägenhet på arbetsplatser där sten (bl.a. bergsborrning och brytning), sand
(bl.a. gjuterier, jordbearbetning, markbyggnadsar54
bete), mineraler och andra produkter med koncentrationer av kvarts. Även inom byggbranschen exponeras man för kvartsdamm när man utför vanliga
byggnads- och reparationsarbeten. Kvarts kan orsaka
dammlungsjukdomar och till och med lungcancer.
Asbestfibrer som tidigare användes allmänt hör till
de mineraldamm som är mycket skadliga för hälsan.
Yrkessjukdomar som damm ger upphov till är i
regel olika sjukdomar i andningsorganen. Om dammet är giftigt eller om det innehåller giftiga beståndsdelar kan även andra organ påverkas. Vissa damm
kan ge upphov till eksem. Mineraldamm eller organiska damm som nämndes tidigare hör till de mest
betydande förorsakarna av yrkessjukdomar. Dessutom
kan asbest och kvarts ge upphov till silikos och höjer
risken för att insjukna i cancer. Yrkesrelaterade hudsjukdomar förorsakas av organiska damm, cement-
allergiska symtom eller sjukdomar. Dammallergener
är äggviteämnen som gör en person med ärftlig
benägenhet till överkänslighet utsatt. Organogena
damm framkallar vanligtvis en känslighetsreaktion
som kan ge upphov till eksem, snuva eller en astmasjukdom. Känsligheten är vanligtvis bestående så att
personen får symtom när hon eller han exponeras på
nytt. Därför är det viktigt att undvika exponering i
den utsträckning det är möjligt. Frågan om hur nanomaterial ska användas på ett tryggt sätt utgör aktuellt
en utmaning.
Dammhalter kan minkas genom att man minskar
användningen av dammigt material ( pelletts eller
material i vätskeform i stället för mjöl) skyddar anordningar och maskiner med huvor, genom arbeta
dammfritt och använda andningsskydd, om arbetet
inte annars kan utföras dammfritt.
Källor:
• Rantanen S, Pääkkönen R 2008. Kemialliset ja fysikaaliset
tekijät. Arbetarskyddspublikationer 86, Arbetshygien, Arbetarskyddsförvaltningen, Tammerfors 2008
• Starck J, Kalliokoski P, Kangas J, Pääkkönen R, Rantanen S,
Riihimä-ki V, Karhula A-L 2008. Arbetshygien. 628 s, Institutet
för arbetshälsa, Helsingfors
Ventilation
Ventilation är hantering av inneluft och utsläpp med
hjälp av luft- och värmeteknik. Utsläppen kan vara
kalla eller varma gaser, ånga (även vattenånga),
imma, damm eller endast het luft och värmestrålning.
Ventilationen i arbetslokalerna kan ordnas enligt
1) kolvprincipen (s.k. rena utrymmen, målarverk-
städer, berg)
2) skiktprincipen (‘fattigas kolvprincip’; vanliga produktionsutrymmen, flertal värmekällor)
3) zonprincipen (t.ex. i högra lokaler)
4) blandprincipen (mindre utsläpp små rum)
1–3 är undanträngande metoder. Om stora utsläppsmängder blir det i allmänhet aktuellt med punktutsugning (i samband med metoderna 2 och 3).
Fel begås ofta i planeringen och i installationsfasen av ventilationen. Det krävs särskild kunskap för
planeringen. Här om någonstans gäller den gamla
regeln om bra planering är halva jobbet.
För att ventilationen ska fungera ändamålsenligt
är det viktigt att den används rätt. Det vanligaste felet är att underhåll och justeringar försummas.
Det är möjligt att samtidigt minska behovet av
ventilation och spara in på produktions- och energikostnaderna genom att minimera uppkomsten av
orenheter (läckagen undersöks, rätta arbetsmetoder
och maskiner med litet utsläpp) och genom att avlägsna orenheter med hjälp av punktutsugning genast då de uppkommer.
Typiska användningsändamål för punktutsugning
eller kapslingar med undertryck och dragskåp är:
• anordningar som alstrar heta gaser och ångor
• bassänger som avdunstar föroreningar
• målnings – och limarbeten och rengöring med lösningsmedel
• hanteringen av kemikalier
• svetsarbete
• dammbildande rengöring
• högeffektiva bearbetningsmetoder
Målnivåerna som uppställts för luftförhållandena inomhus grundar sig på hälsan och trivseln och är en
viktig utgångspunkt i planeringen av ventilationen.
Bestämmelserna i arbetarskyddslagen (738/2002)
och bestämmelser som utfärdats med stöd av lagen
ålägger arbetsgivaren skyldigheter i anslutning till
målnivåerna. Social- och hälsovårdsministeriet har ge55
2. ARBETSMILJÖ
damm, glas- och bergsull och vissa metalldamm
(nickel, kobolt, färgämnesdamm).
Det är särskilt dammstorleken, det vill säga partiklarnas storlek som inverkar på vilka skadeverkningar dammet har. Större partiklar fastnar i de
övre andningsvägarna och ger eventuellt upphov
till astmaliknande symtom medan mindre partiklar
igen tränger in i lungblåsorna, det vill säga ändra
fram till alveolerna. Nanopartiklar är mycket små och
tränger längst in i andningsorganen. Nanomaterial
används industriellt och nya tillämpningar utvecklas
i snabb takt. Man känner emellertid inte ännu till hur
nanomaterialen inverkar på hälsan. Vissa material kan
medföra ohälsa för dem som exponeras för dem.
Användningen av asbest förbjöds för tiotals år sedan i Finland, men man kan exponeras för asbest vid
reparationer eller när gamla rör, väggar eller andra
konstruktioner rivs. För rivningsarbetet behövs arbetarskyddsmyndighetens tillstånd. Dessutom förutsätts
att arbetstagarna använder synnerligen effektiva personliga skyddsutrustningar.
Organiska, det vill säga organogena damm är
spannmåls-, mjöl-, enzym-, trä-, textil-, läder- och
djurdamm. Mögel och mikrober kan också räknas
som organiska damm. Flera organiska damm är allergena för människan, det vill säga att de framkallar
2. ARBETSMILJÖ
Riktvärden för temperaturförhållanden och luftrörelser utgående från belastningen i arbetet:
Klassificering av arbetet
Värmeproduktion
Rekommenderad
temperatur
Luftrörelse
Lätt arbete i sittande ställning
< 150 W
21–25°C
< 0,1 m/s
Annat arbete i sittande ställning
150–300 W
19–23°C
< 0,1 m/s
Medeltungt arbete
300–400 W
17–21°C
< 0,5 m/s
Tungt arbete
400–
12 - 17°C
< 0,7 m/s
nom sin förordning 109/2005 fastställt vilka de minsta möjliga koncentrationerna för luftföroreningar på
arbetsplatsen som anses vara skadliga är (htp-värde).
Arbetsgivaren ska beakta dessa i planeringsskedet
och i bedömningen av arbetsförhållandena.
I del D2 av Finlands byggbestämmelsesamling
ingår också bestämmelser och anvisningar som kan
tillämpas på arbetslokaler.
Målet ska vara minst en miniminivå som är förankrad i lagen och som och gäller för alla arbetsplatser, men om det är möjligt väljs en mer avancerad
målnivå. I planeringen av ventilationen kan man som
utgångspunkt välja t.ex. den bästa möjliga teknik
som finns tillgänglig eller sträva efter att minska hälsoriskerna i största möjliga mån.
Temperaturförhållandena
I arbetarskyddslagen ställs krav på vilka temperaturförhållanden som ska råda under normala förhållandena i arbetslokaler. I Finlands byggbestämmelsesamling har ett allmänt projekteringsvärde som
ska iakttas i vistelsezoner fastställts. Under uppvärmningsperioden tillämpas temperaturen 21°C som
projekteringsvärde, under sommarperioden tillämpas
i allmänhet temperaturen 23°C. Dessutom har riktgivande värden för enskilda lokaler fastställts.
Enligt arbetarskyddslagen ska arbetsgivaren
begränsa arbetstagarnas exponering för fysikaliska
agenser som medför olägenheter eller risker för säkerheten eller hälsan så att agenserna inte medför
olägenheter eller risker för arbetstagarnas säkerhet
eller hälsa. Fysikaliska agenser är t.ex. temperaturförhållanden, fuktighet, drag, buller, tryck, vibrationer
och strålning. Exponering för hetta, kyla, drag eller
värmestrålning kan bero på produktionsmetoderna,
arbetets art, maskiner och anordningar och på arbetsmiljön.
Statsrådets förordning om krav för säkerhet och
hälsa på arbetsplatsen (577/2003) förutsätter att
fönster och glasväggar i arbetslokaler med beaktande
av arbetets art är av sådant material eller så skyddade
att arbetstagarna i sitt arbete inte blir utsatta för hälsoskadlig solvärme.
56
Vilka åtgärder som väljs i syfte att minska exponeringen beror på egenskaperna hos agensen och
på arbetets art. Liksom när det gäller övriga arbetshygieniska faktorer bör man sträva efter att förhindra
att exponering uppstår. Om det inte är möjligt att
genom tekniska metoder uppnå ett tillräckligt tillfredsställande resultat kan exponeringstiden minskas
genom pauser i arbetet eller genom att arbetsuppgifterna varieras. De skadliga följderna av exponeringen
kan minskas genom att arbetstagarna använder personlig skyddsutrustning.
Gränsvärden och rekommendationer för
temperaturförhållandena
Temperaturförhållandena ska bibehålla människans
värmebalans och värmetrivsel. Temperaturförhållanden omfattar förutom temperaturen bl.a. också
luftfuktigheten, luftrörelserna (drag) och värmestrålningen. Övriga faktorer som inverkar är arbetets art,
hur tungt det är och på vilket sätt det utförs och
klädseln.
Den rekommenderade relativa luftfuktigheten ligger mellan 30 och 70 %.
Arbete i kyla
Köldproblem uppträder vanligtvis i temperaturer under 10° C. Främst utsätts arbetstagarna naturligtvis
arbeten exponeras arbetstagarna hela året för hetta.
För att skydda arbetstagarna mot för mycket hetta
ska arbetsgivaren vidta åtgärder t.ex. genom att effektivera ventilationen eller genom att förkorta exponeringstiden.
Det är arbetsgivarens skyldighet att med hjälp
av tekniska åtgärder se till att temperaturen på arbetsplatsen inte överstiger +28° C när temperaturen
utomhus är under +25 ° C.
Om temperaturen på arbetsplatsen trots tekniska
åtgärder på grund av hetta överstiger +28 ° C ska
arbetet underlättas genom att exponeringstiden förkortas. Vid lätta och medeltunga tvångsstyrda arbeten har en exponeringstid etablerats om 50 minuter
per 1 timme vid en temperatur som understiger 33°
C och 45 minuter per 1 timme vid temperaturer som
överstiger +33 ° C. Det innebär en 10-15 minuters
paus per timme. Vid temperaturer som översti-
torkningen belastar blodcirkulationen. Utan skyddsåtgärder kan arbete i hetta leda till solsting, svimning
och t.o.m. till värmeslag.
Närmare information:
• HTP-värden 2009. Koncentrationer som befunnits skadliga.
Social- och hälsovårdsministeriets publikationer 2009:11.
• Finlands Byggbestämmelsesamling. Miljöministeriet.
• Teollisuusilmastoinnin suunnitteluopas. TAKE. Rapport 27
• www.ttl.fi
• www.arbetarskydd.fi
Säkerhetsmärkning och signaler
Om de risker som arbetstagaren utsätts för inte kan
undvikas eller minskas tillräckligt med hjälp av allmänna
tekniska eller byggnadstekniska åtgärder eller genom
omorganiseringar av arbetet ska arbetsgivaren
• anordna säkerhetsmärkning
• undervisa och handleda arbetstagarna eller deras
representanter i vad säkerhetsskyltarna betyder
Signalmärkningen indelas i:
• information, t.ex. om.
-reservutgångar
- första hjälpen
-brandbekämpning
- handtecken och muntliga meddelanden
Anvisningarna i tabellen gäller alla skyltar med varselfärg!
Närmare uppgifter om säkerhetsmärkning och signaler och hur de används finns i statsrådets beslut
976/1994.
• förbudinformation, t.ex. om
Rökning förbjuden
• varningar
Allmän fara
• påbud
Använd skyddshjälm
Varselfärg
Betydelse eller syfte
Instruktioner och information
Röd
förbud
farligt beteende
larm vid fara
stanna, sluta,n ödavbrytare, evakuera
utrustning för brandbekämpning
utmärkning, placering
Gul eller orangegul
varning
se upp, vidta skyddsåtgärder, ta reda på
Blå
påbud
krav på visst beteende eller viss åtgärd
använd personlig skyddsutrustning
Grön
nödutgång, första hjälpen
dörrar, utgångar, utrymningsleder,
utrustning, anordningar
ingen fara
återgång till det normala
57
2. ARBETSMILJÖ
ger dessa och vid tungt fysiskt arbete ska särskilda
skyddsåtgärder vidtas. Hit hör en utredning av riskerna för att arbetstagaren ska drabbas av värmesjuka,
användning av särskild skyddsutrustning och många
pauser. Tekniska lösningar i anslutning till ventilation
och isolering av värmekällor ska naturligtvis prioriteras.
Arbetstagarna kan själva minska värmebelastningen genom att välja för arbetet lämplig, lätt och löst
sittande klädsel. Det är viktigt att vätske- och saltbalansen upprätthålls i kroppen. Om vätskebristen inte
ersätts, stiger temperaturen i de inre organen och ut-
3. ARBETE, HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE
3 ARBETE, HÄLSA OCH VÄLMÅENDE
Företagshälsovård
Vad betyder företagshälsovård?
Arbetsgivaren ska ordna företagshälsovård för arbetstagaren, när det finns minst en arbetstagare på
arbetsplatsen. Företaghälsovårdsarbetet utgår från
företagets behov som kartläggs av arbetsgivaren,
arbetstagarna och personalen inom företagshälsovården gemensamt. Detta samarbete inom företagshälsovården och fastställande av gemensamma mål är
en förutsättning för en genomslagskraftig företagshälsovård..
Målen för företagshälsovården:
• en frisk och trygg arbetsmiljö
• en välfungerande arbetsgemenskap
• förebyggande av arbetsrelaterade sjukdomar
• upprätthållande och främjande av arbetstagarnas arbets- och funktionsförmåga.
Företagshälsovården genomförs i enlighet med god
yrkespraxis som grundar sig på samarbete och kunskap om sambandet mellan arbete och hälsa.
Vad gör företagshälsovården?
Stödjer arbetsförmågan
En av företagshälsovårdens viktigaste uppgifter är att
stödja arbetsförmågan. Företagshälsovården hjälper
arbetsplatsen att utarbeta en plan för hur arbetsförmågan ska stödjas och hur faktorer som hotar
arbetsförmågan ska kunna förebyggas. Dessa s.k.
handlingsrutiner för hantering av arbetsförmågan beskrivs på arbetsplatser med färre än 20 arbetstagare
skriftligt i arbetsplatsutredningen eööer en särskild
handling som är förutsättning för den ersättning på
60 % som Folkpensionsanstalten betalar för förebyggande företagshälsovård. I praktiken innebär det
bl.a. att arbetsgivaren och arbetsttagaren har kommit
överens om när chefen tar upp problem med arbetoförmågan, hur intygen över sjukledighet lämnas till
företagshälsovården och hur man inom gemenskapen stödjer återgången till arbetet efter sjukledighet.
uppgifter ingår arbetsplatsutredningen i vilken man
bedömer agenserna på arbetsplatsen, arbetets fysiska
och psykosociala belastning, arbetsarrangemangen
och riskerna för olycksfall och våld. En utredning
över beredskapen för första hjälpen ingår också i
arbetsplatsutredningen. För små företag har en lätt
användbar handlingsmodell (PIRA) tagits fram. Med
hjälp av den kan företaget bedöma riskerna så som
förutsätts i arbetarskyddslagen och samtidigt göra
upp en arbetsplatsutredning tillsammans med företagshälsovården.
IInformerar och ger råd
Företagshälsovården kan till exempel besvara frågor
om utvecklingen av arbetet, arbetsmiljön och arbetsgemenskapen, upprätthållandet och främjandet av
arbetstagarnas hälsa och arbetsförmåga samt om
förebyggandet av arbetsoförmåga. Företagshälsovården har också som uppgift att informera om sunda
och trygga arbetsmetoder, yrkessjukdomar, andra arbetsrelaterade sjukdomar och olycksfall i arbetet samt
hur de kan förebyggas. Företagshälsovårdens uppgifter omfattar också råd för ett tidigt fastställande av
missbruk, vård och vårdhänvisning.
Bedömer arbetsförmågan och följer med
hälsotillståndet
I hälsoundersökningen för nyanställda utreder företagshälsovårdspersonalen om arbetstagaren lider av
särskilda men, skador eller sjukdomar eller särskild
överkänslighet (allergi) som eventuellt kan försvåras
i arbetet eller på grund av vilken arbetstagaren är
olämplig för arbetsuppgiften
I alla hälsoundersökningar bedöms arbetstagarens
arbetsförmåga och vid behov vidtas åtgärder för att
upprätthålla av den.
Arbetstagare som exponeras bl.a. för lösningsmedel, damm och buller genomgår regelbundna hälsokontroller för att man ska förebygga yrkesjukdomar
och bedöma för stor exponering.
Medverkar i ordnande av utbildning i första hjälpen
Modellen 30–60–90
Utreder och bedömer
30 dagar: Arbetsgivaren ska anmäla en sjukfrånvaro
till företagshälsovården senast då frånvaron har pågått i en månad.
Småarbetsplatser och företagshälsovården kan tillsammans genomföra och effektivisera identifieringen
och hanteringen av riskerna/hälsoriskerna på arbetsplatsen. I företagshälsovårdens grundläggande
60 dagar: Ansökan om sjukdagpenning ska göras
inom två månader. Företagshälsovården bedömer
arbetstagarens kvarstående arbetsförmåga och behov
58
90 dagar: Arbetstagaren ska lämna ett utlåtande till
Folkpensionsanstalten om den kvarstående arbetsförmågan och möjligheterna att orka i arbetet senast då
sjukpenning hade betalts under den maximala tiden
på 90 vardagar.
Var erbjuds tjänsterna?
Arbetsgivaren kan ingå avtal om företagshälsovårdstjänster för arbetstagarna med en hälsocentral, en
privat läkarstation som erbjuder företagshälsovårdstjänster eller med hälsocentraler som företag har
inrättat tillsammans.
För företagare lönar det sig att ingå avtal om företagshälsovårdstjänster även för sig själv.
Hurdana avtal kan ingås?
Lagstadgad företagshälsovård ska ordnas för alla
arbetstagare. Den består av ovan nämnda åtgärder
i den utsträckning som behövs med tanke på vilka
problem det finns i arbetsmiljön och vilka krav arbetsuppgiften ställer.
om företaget tillämpar en modell för hantering av
arbetsförmågan. I enlighet med ersättningsregeln
kan Folkpensionsanstalten också ersätta kostanderna
för sjukvård på. Då ska företagaren komma överens
om sjukvårdstjänsterna med samma tjänsteproducent
som erbjuder tjänsterna inom den förebyggande företagshälsovården.
Räddningsplan
Arbetstagare kan själva påverka sin hälsa genom sina
arbetssätt och genom att hålla sig i bra kondition.
För arbetsgivaren lönar det sig att stödja hälsofrämjandet. Den som äger eller innehar en byggnad,
verksamhetsutövare eller andra sammanslutningar är
i sin verksamhet skyldig att förhindra att farliga situationer uppstår, ha beredskap att skydda människor,
egendom och miljön och att vidta räddningsinsatser
på eget initiativ och att trygga utrymningen vid eldsvåda och andra farliga situationer. (Räddningslag
379/2011).
En räddningsplan förutsätts också på arbetsplatser
där antalet anställda och antalet tillfälliga besökare
vanligtvis uppgår till minst 50 personer.
Det är byggnadens eller objektetes innehavare
som ansvarar för att räddningsplanen utarbetas. Om
flera verksamhetsutövare arbetar i byggnaden är det
innehavaren av byggnaden som är skyldig att i samverkan med verksamhetsutövarna ta fram en plan.
Beredskap för första hjälpen på arbetsplatsen
Företaget kan också välja att ingå ett avtal om sjukvård för arbetstagarna. Sjukvårdstjänsterna kan också
omfatta företagaren eller arbetsgivaren.
Vad kostar företagshälsovård?
Om företagshälsovården genom förebyggande åtgärder lyckas minska sjukfrånvaron bland arbetstagarna
med några dagar per år har kostnaderna för företagshälsovården redan sparats in.
Arbetstagare
De genomsnittliga kostnaderna för företagshälsovården uppgick 2010 till 342 euro per arbetstagare.
Av det här beloppet ersatte Folkpensionsanstalten
156 euro. Folkpensionsanstalten ersätter 50 % av
sjukvårdskostnaderna och 60 % av förebyggande
verksamhet, om det på arbetsplatsen finns en skriftlig
modell för uppföljning och hantering av arbetsförmåga samt tidigt stöd. De kvarstående kostnaderna
kan företaget dra av i beskattningen.
Företagaren själv
Till den förebyggande företagshälsovården hör hälsokontroller och arbetsplatsutredningar. Folkpensionsanstalten ersätter dessa kostnader med 60 %
På arbetsplatsen ska det finnas en beredskap för första hjälpen som är särskilt inriktad på speciella förhållanden som råder på arbetsplatsen, till exempel risker
som användningen av kemikalier medför. I beredskapen för första hjälpen ingår:
• ändamålsenliga utrustningar och redskap,
• personer som kan ge första hjälpen,
• kunskap om vilka åtgärder som ska vidtas vid
olycksfall eller sjukdomsfall för att snabbt få hjälp.
Arbetsgivaren ska anmäla olycksfall som kräver undersökningar till arbetarskyddsmyndigheten. Anmälningsskyldigheten gäller endast allvarliga olycksfall
och olycksfall med dödlig utgång.
Närmare information:
• www.ttl.fi
• www.kela.fi
• www.spek.fi
59
3. ARBETE, HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE
av rehabilitering. Arbetsgivaren ska tillsammans med
arbetstagaren och företagshälsovården utreda arbetstagarens möjligheter att fortsätta arbeta.
3. ARBETE, HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE
Arbetsförmåga och produktivitet genom välmående i arbetet
Välmående i arbetet innebär trygg, sund och produktivt arbete i företaget där yrkeskunniga arbetstagare
och arbetsgemenskaper leds väl. Hela arbetsgemenskapen upplever arbetet som meningsfullt och
belönande och arbetet är en viktig del av deras livshantering.
Vem ska medverka?
För att uppnå välmående i arbetet behövs insatser
av alla medlemmar i arbetsgemenskapen utan beaktande av ålders- eller yrkesbegränsningar. Om arbetstagare från andra företag arbetar på företaget (med
t.ex. städning, service och underhåll) ska åtgärder för
välmående i arbetet också gälla dessa arbetstagare.
Vilka åtgärder främjar välmående i arbetet?
Arbetsgivarens åtgärder har en avgörande betydelse.
Hit hör bl.a. säkerheten i arbetsmiljön, det därmed
förbundna verksamhetsprogrammet för arbetarskyd-
det, introduktionen i arbetet, rådgivning liksom också
utvecklingen av arbetet, arbetsmetoderna och arbetsgemenskapens samverkan.
Arbetstagaren kan också själv inverka på sin hälsa
genom sina levnadsvanor, sitt arbetssätt och genom
att hålla konditionen uppe, det lönar sig också för arbetsgivaren att stödja sådan friskvård.
Särskilt riktas åtgärder in på personer som konstateras visa symtom på en hotande arbetsoförmåga,
sjukdom eller nedsatt funktionsförmåga. Företagshälsovården har en viktig roll när det gäller att identifiera svårigheter, hänvisa till vård eller vid behov till
rehabilitering.
Vilka är fördelarna?
En god arbetsförmåga höjer produktiviteten och
minskar sjukfrånvaron. Arbetsgivaren visar på ett
konkret sätt visa att han eller hon värdesätter arbetstagarna och ser till deras välbefinnande.
När arbetslivet börjar Friska personer
Personer med symptom
•
•
•
•
introduktion i arbetet
utbildning
hälsorådgivning
utvecklande av arbetet och arbetsmiljön
• öppen rehabilitering
• friskvård
• utvecklande av arbetet och arbetsmiljön
• sjukvård1)
1)
då när det har ordnats möjlighet inom företagshälsovården
Närmare information:
• Ahonen G, Bjurström L-M, Hussi T. Työkykyä ylläpitävän toiminnan taloudelliset vaikutukset. Social- och hälsovårdsministeriet,
Folkpensionsanstalten och Arbetshälsoinstitutet 2001.
• arbetsplatsens företagshälsovård
• www.ttl.fi/tyohyvinvointi
• www.tyohyvinvointifoorumi.fi
• www.ttk.fi
60
Ålderspension
Sjuka personer/ personer som är delvis
arbetsförmögen
•
•
•
•
•
yrkesrehabilitering
medicinsk rehabilitering
åtgärder som är inriktade på arbetsplatsen och arbetet
omplacering sjukvård1)
Rörelseorganens funktionsförmåga
Rörelseorganens (förkortningen TULE från finskans
tuki- ja liikuntaelimet används allmänt på finska) funktionsförmåga och hälsa spelar en viktig roll när det
gäller arbetsförmågan. Arbetsförmågan främjas när
• arbetsinnehållet och arbetsmetoderna,
• arbetsredskapen och strukturerna på arbetsplatsen
• de fysiska och psykiska kraven som ställs i arbetet
redan i planeringsstadiet anpassas till arbetstagarnas individuella egenskaper Dessutom är det viktigt
att säkerställa att arbetstagarna kan klara av belastningarna i arbetet och får hjälp med att utjämna
arbetsbelastningen.
Det är viktigt att ta hänsyn till de individuella särdragen på olika arbetsplatser.
Beakta följande punkter i hanteringen av riskerna
som gäller rörelseorganen, introduktionen i arbetet
och utvecklingen av kompetensen:
• hanteringen av tunga lyft
• överbelastande arbetsställningar och -rörelser
• ensidigt upprepande arbetsrörelser
• grepp som förutsätter armstyrka
• mekaniskt tryck; t.ex. av handverktyg
• ensidigt belastande arbete
• vibrationers inverkan: kropps- och handvibrationer
• belysningens och temperaturförhållandenas betydelse
• olycksfall
• arbetets organisering
• psykosociala faktorer
Utred och utveckla
Utred om arbetstagarna utsätts för skadlig fysisk
belastning eller risk för olycksfall i arbetet, särskilt
vid manuell hantering av laster och bördor, vid bildskärmsarbete eller när de utför ensidigt upprepande
arbete.
Utveckla utgående från utredningen i samarbete
med arbetstagarna arbetsrutiner och metoder och
bedöm hur lyckade de är.
Om dessa omständigheter inte ges tillräcklig uppmärksamhet kan det leda till att arbetstagarna drabbas av sjukdomar i rörelseorganen som medför
• förlust av arbetstagarens arbets- och funktionsförmåga
• frånvaro och därmed förbundna kostnader
• förändringar i arbetsgemenskapens arbetsklimat
• förlust av en yrkeskunnig arbetsinsats
• försvagad produktivitet och kvalitet i arbetet
Anlita sakkunniga
Sakkunnig hjälp i frågor som berör belastningen i
arbetet, utredningar och utvecklingsåtgärder ger
företagshälsovården och Arbetshälsoinstitutet. Regionförvaltningsverkens ansvarsområden för arbetarskyddet ger också information om arbetsgivarens
skyldigheter.
Närmare information:
• Manuell hantering i arbetet. Arbetarskyddsanvisningar och guider 23. Arbetarskyddsförvaltningen.
• Bildskärmsarbete. Arbetarskyddsanvisningar och guider 1.
Arbetarskyddsförvaltningen.
• Toisto-Repe. Toistotyön arviointimenetelmä. Arbetshälsoinstitutet
2004.
• Näppärä. Näyttöpäätetyön ergonomian ja työympäristön arviointi. Arbetshälsoinstitutet och social- och hälsovårdsministeriet
2004.
• Työkuormituksen arviointimenetelmä TIKKA. Arbetshälsoinstitutet 2005.
• Ergonomistandarder; www.sfs.f.
• Europeiska Arbetsmiljöbyrån: http://fi.osha.europa.e
• Arbetshälsoinstitutet www.ttl.fi.
61
3. ARBETE, HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE
Friska rörelseorgan främjar smidigare arbete och förebygger sjukdomar
3. ARBETE, HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE
Psykiskt välmående
Möjligheter:
Risker:
• ett småföretag är en arbetsgrupp
• självständiga arbetsprestationer
• ensamarbete
• vilja att axla för många roller
• tendens att ta för stora risker eller råka ut för överbelastning
• otillräcklig vila och återhämtning
Ett småföretag är en arbetsgrupp
Risker vid ensamarbete
Det sociala stödet spelar en avgörande roll i hanteringen
av psykisk belastning och stress (uppmuntran, stöd
av överordnade och arbetskramrater). Bedömningen
av arbetsbelastningen, hanteringen av arbetet och
möjligheterna att förutsäga förändringar är lättare i en
arbetsgrupp än inom stora arbetsgemenskaper.
En strikt arbetsfördelning ökar ensamarbetet och
även isoleringen. Konflikter, diskriminering eller en
för kraftig konkurrens kan förstöra det inre stödet.
Ensamarbete försvagar förmågan att identifiera
stressfaktorer, skadliga krav och mobbning.
Självständiga arbetsprestationer
Vilja eller tvång att delta för mycket
Arbetsuppgifter som tillåter självständighet ger
större möjligheter till självförverkligande.
Självständigt arbete och arbetshantering främjar
inlärning,kompetensutveckling och stresshantering
Ett sätt att förverkliga självständigheten är
att utföra alla uppgifter. Småföretagare är
arbetsgivare, arbetstagare, sakkunnig i skattefrågor,
arbetarskyddschef osv. Välmåendet försvagas av
ständigt varierande arbetsuppgifter och en klar bild av
det egna arbetet.
Möjlighet att välja utmanande mål
Tendensen att ingå risker ökar i takt med de psykiska
belastningarna
I småföretag och arbetsgrupper är möjligheter att ställa upp
utmanande mål bättre än normalt. Förmågan att känna igen
sina starka och svaga sidor är bättre än normalt.
Särskilt ensamarbete leder till att det blir allt svårare
att urskilja möjliga utmaningar från omöjliga. Om
utmaningarna förvandlas till mått av det egna
individuella människovärdet ökar också benägenheten
att ingå oskäliga risker.
Närmare information:
• Osakligt bemötande. Arbetarskyddsanvisningar och guider 42.
Arbetarskyddsförvaltningen.
• Suomela T, Pakkala L. Elän täydesti – näkökulmia yrittäjän työhön ja terveyteen. Arbetshälsoinstitutet 2004.
62
Riskbedömning
Datateknik tillämpas numera i nästan allt arbete. Arbetet som utförs med hjälp av datamaskiner är mycket varierande t.ex. i fråga om mängden data som
behandlas, hanteringen av materialet, användningen
av datormusar eller blickpunkten. Dessutom kan det
ingå förhandlingar och kontakter i arbetet som äger
rum eller förmedlas via datamaskiner eller annan datateknisk utrustning.
Enligt bestämmelserna i statsrådets beslut om arbete vid bildskärm (1405/1993) ska i bedömningen
av bildskärmsarbetsplatserna tas hänsyn till den skadliga fysiska och psykiska belastningen och de synkrav
som arbetet ställer.
Riskbedömningen av arbetet vid bildskärm ska
vara omfattande och göras upp skilt för varje enskild
arbetsuppgift. Vid identifieringen av riskerna ska faktorer som inverkar på den fysiska och psykiska belastningen beaktas, t.ex.
• placeringen av bildskärm, tangentbord och datormus och övrig kringutrustning
• dimensioneringen och justeringen av arbetsstället
• synkraven
• programmens användbarhet
• belysnings- och temperaturförhållandena
• arbetsgemenskapens stöd och ledningen av arbetet
• informations- och kontaktmängderna och kvaliteten
• påverkningsmöjligheterna i arbetet.
Arrangera arbetet
Arbete vid bildskärm belastar ryggen, nacken, axlarna, armarna och ögonen. Bildskärmsarbetet ska ordnas så att den stundom ensidiga arbetsbelastningen
som arbete vid bildskärm innebär avbryts av andra
uppgifter och arbetsmoment. Det är viktigt att lägga
in tillräckligt med pauser i arbetet. Under pauserna
ska arbetstagarna röra på sig, tänja på musklerna
och förebygga att ögonen blir trötta genom att rikta
blicken på annat än bildskärmen.
Kontrollera att:
• möblerna är lämpliga och rätt dimensionerade för
arbetstagarna
• arbetstagarens kroppsmått beaktas med tanke på
arbetsstolen
• arbetsplanet och bildskärmen kan justeras
• det finns tillräckligt med plats för tangentbordet,
musen och övrigt material
• det finns tillräckligt med bordsyta för att arbets-
tagaren ska kunna vila armarna, vid behov kan
arbetstagaren använda handlovsstöd
• belysningen är med tanke på arbetet och hälsan
rätt placerad
• ljudförhållandena; särskilt i arbete som kräver koncentration
• dataomfattningen och den tid som används stödjer en lämplig belastning i arbetet
• vid behov tillgång till handledning
Ögon- och synundersökningar
Företagshälsovården ska ordna ögonundersökningar
och undersökningar av synförmågan för sådana arbetstagare som utför arbete vid bildskärm. Synförmågan ska vara tillräckligt god för det arbete som utförs
antingen utan glasögon eller korrigerad med glasögon som är lämpliga för arbetet.
Särskilda glasögon
Enligt statsrådets beslut ska arbetsgivaren skaffa arbetstagarna särskilda glasögon som lämpar sig för
bildskärmsarbete om vanliga, för privat bruk avsedda
glasögon inte lämpar sig för arbetet även efter att ergonomiska korrigeringsåtgärder har genomförts.
Bildskärmsglasögonen skiljer sig från vanliga för
privat bruk avsedda glasögon vanligtvis genom avvikande styrka, linstyp och linskonstruktion.
Endast personer med åldersynthet och i undantagsfall personer under 45 år behöver särskilda bildskärmsglasögon om arbetsmiljön inte kan utformas
så att vanliga, för privat bruk avsedda glasögon är
tillräckliga.
Det krävs att behovet av särskilda glasögon eller
eventuell annan utrustning motiveras klart och tydligt
i ögonläkarens eller optikerns utlåtande för att man
ska få ersättning för glasögonen eller utrustningen.
Om arbetstagaren ordineras endast ett par glasögon i
samband med en synundersökning är dessa glasögon
inte sådana särskilda glasögon som avses i statsrådets
beslut, eftersom de även lämpar sig för annat bruk.
Närmare information:
• Bildskärmsarbete. Arbetarskyddsanvisningar och guider 1. Arbetarskyddsförvaltningen.
• Näppärä. Näyttöpäätetyön ergonomian ja työympäristön arviointi.
Arbetshälsoinstitutet och social- och hälsovårdsministeriet 2004.
• Europeiska Arbetsmiljöbyrån: www.tyosuojelutietopankki.fi
• Arbetshälsoinstitutet www.ttl.fi
• Arbetshälsoinstitutet: www.ttl.fi > På svenska > Ergonomi
63
3. ARBETE, HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE
Arbete vid bildskärm – välmående i IT-arbetet
3. ARBETE, HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE
Rökning på arbetsplatsen
Tobaksröken är ett cancerframkallande ämne. Passiv
rökning ökar risken för att insjukna i hjärt- och kärlsjukdomar och risken för reproduktionsstörningar.
Därför är det viktigt att skydda icke-rökande arbetstagare mot tobaksrök.
Arbetsgivaren ska se till att rökning förbjuds i sådana lokaler som enligt tobakslagen ska vara rökfria. Hit
räknas till exempel arbetsgemenskapens allmänna och
gemensamma rum. Arbetsgivaren är också skyldig att
övervaka att förbudet följs. Dessutom ska arbetsgivaren förbjuda eller begränsa rökningen i övriga lokaler
så att arbetstagarna inte ofrivilligt utsätts för tobaksrök. Innan rökningen förbjuds eller begränsas ska arbetsgivaren ta upp tobaksrökningen på arbetsplatsen
med arbetstagarna eller deras representant.
En ändring av tobakslagen enligt vilken rökning
förbjuds i restauranger trädde i kraft den 1 juni 2007
i syfte att skydda restauranganställda mot tobaksrök.
Rökning är tillåten endast i särskilda rökrum från vilka
röken inte får spridas ut i restauranglokalen. Det är
förbjudet att äta och dricka i rökrummet. Det är också
förbjudet att arbeta i rökrum, med undantag av nödvändigt arbete som brand- och räddningsväsendet utför eller arbete som utförs av ordnings- och säkerhetsskäl. Det är tillåtet att städa i rökrum först efter det att
rummet vädrats noggrant.
En gravid arbetstagare får inte utföra arbetsuppgifter som medför att hon exponeras för tobaksrök. Om
det inte är möjligt att ordna arbete i rökfria rum har
hon rätt till särskild moderskapsledighet. Arbetstagare
under 16 år får inte heller utföra arbete som kan medföra exponering för tobaksrök. En person som har fyllt
16 år men inte 18 år får utföra den här typens arbetsuppgifter endast i enlighet med fastställda förutsättningar så att särskilda hälsorisker inte uppstår.
rökning förbjuden
Rökning är tillåten
• i för ändamålet reserverade och utmärkta rum, i vilka ventilationen har ordnats så att röken inte
kan spridas till rökfria rum.
Åtgärder vid exponering
Om bedömningen visar att arbetstagarna exponeras i
betydande grad för tobaksrök ska arbetsgivaren vidta
åtgärder för att minska exponeringen för tobaksrök.
Nya bedömningar ska göras regelbundet. Arbetsgivaren ska också följa med vilka effekter åtgärderna har
för att minska exponeringen, ge arbetstagarna information om riskerna som tobaksröken orsakar och om
åtgärderna för att minska exponeringen. Arbetsgivaren ska också anmäla arbetstagare som exponeras för
tobaksrök i det s.k. ASA-registret (registret över dem
som i sitt yrke är exponerade för ämnen och processer som föranleder risk för cancersjukdom) som förs
av Arbetshälsoinstitutet. Arbetsgivaren ska se till att
företagshälsovården genomför de i lagen förutsatta
hälsoundersökningarna av exponerade personer.
Tillsynen av tobakslagen
Tobaksrökning förbjuden på arbetsplatsen
• i lokaler och rum dit kunderna eller publiken har
ohindrat tillträde
• i arbetsgemenskapens gemensamma rum, hit hör
korridorer, mötesrum, vilo- och kafferum och därmed jämförbara rum
• i tvätt- och omklädningsrum, toaletter
• Inomhus i skolor och daghem och i utrymmen
utomhus
• i restauranger med undantag av särskilda rökrum.
Arbetsgivaren övervakar att dessa rum har märkts ut
och att förbudet iakttas.
64
Tillsynen över tobakslagen har indelats i uppgiftsområden mellan ett flertal olika myndigheter.
Ansvarsområdena för arbetarskyddet vid regionförvaltningsverken övervakar att tobakslagen följs på arbetsplatserna. För klienternas del övervakas lagen av
kommunala hälsoinspektörer. Medborgarna kan vid
behov kontakta tillsynsmyndigheterna.
Allmän ledning och styrning av tobakslagen:
• Social och hälsovårdsministeriet
Allmän tillsyn, tillsyn över tobaksförsäljning
och reklam:
• Tillsyns- och tillståndsverket för social- och hälsovården Valvira
Närmare information:
3. ARBETE, HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE
Myndigheter som övervakar att
tobakslagen följs:
• Statsrådets beslut om tobaksrök i omgivningen och avvärjande
av cancerrisk i samband därmed i arbete (1153/1999)
• Statsrådets beslut om ändring av bilagan till statsrådets beslut
om hälsoundersökningar i arbete som medför särskild fara för
ohälsa (1154/1999)
• Social- och hälsovårdsministeriets förordning om rökrum i restauranger och andra förplägnadsrörelser (964/2006)
• Lag omändring av lagen om åtgärder för inskränkande av tobaksrökning (700/2006)
Regional tillsyn över tobakslagen:
• Regionförvaltningsverken
Lokal tillsyn av detaljhandeln och
tobaksrökning:
• kommunala hälsoinspektörer
Tillsyn av arbetsgivarens skyldigheter i
enlighet med tobakslagen, tillsyn över
cancerrisken av tobaksrök från omgivningen:
• ansvarsområdena för arbetarskyddet
Övervakning av tobaksrökningen på evenemang
för allmänheten:
• polismyndigheterna
65
3. ARBETE, HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE
Arbetarskyddssamarbetet på arbetsplatsen
Främjandet av säkerheten i arbetet på arbetsplatsen
förutsätter alltid samarbete mellan arbetsgivare och
arbetstagare. Lagen och förordningen om tillsynen
över arbetarskyddet och arbetarskyddsavtalen bestämmer vilka samarbetsorgan som ska bildas för arbetarskyddsverksamheten. Med stöd av dem ska det
på arbetsplatsen utses en arbetarskyddschef och vid
behov ska också en arbetarskyddsfullmäktig väljas
och en arbetarskyddskommission tillsättas.
Arbetarskyddschefen
Arbetsgivaren utser till sin företrädare för arbetarskyddssamarbetet en arbetarskyddschef som ska vara
väl förtrogen med arbetarskyddsförhållandena på
arbetsplatsen och arbetarskyddsbestämmelserna. Arbetarskyddschefen ska ges tillräckliga befogenheter
för att han eller hon ska kunna sköta sin uppgift. Företagaren kan också själv vara arbetarskyddschef.
66
Utses
ARBETARSKYDDSCHEF
arbetsgivarens representant
Väljs
ARBETARSKYDDSFULLMÄKTIG
i företag med flera än 10 arbetstagare
Grundas
ARBETARSKYDDSKOMMISSION
kommer
Arbetarskyddsfullmäktig
Arbetstagare och övriga anställda väljer en arbetarskyddsfullmäktig och två vicefullmäktige som
representerar dem gentemot arbetsgivaren och arbetarskyddsmyndigheterna. Fullmäktig ska väljas om
det arbetar minst tio arbetstagare och anställda på
arbetsplatsen. Arbetstagare och anställda kan också
komma överens om att välja en gemensam arbetarskyddsfullmäktig. Bekanta dig med det kollektivavtal
som tillämpas inom branschen.
Arbetarskyddskommission
Arbetarskyddskommissionen är ett samarbetsorgan
för olika personalgrupper i arbetarskyddsfrågor. Om
man inte har kommit överens om någon annan
form av samarbete ska det på en arbetsplats där
minst 20 personer regelbundet arbetar tillsättas en
arbetarskyddskommission.
alltid
till representant för arbetstagare och
tjänstemän
till samarbetsorgan i ett företag med minst
20 arbetstagare om man inte
överens om andra samarbetsformer
Ansvarsområdena för arbetarskyddet har som
uppgift att övervaka att lagar och bestämmelser som
gäller arbetarskyddet följs. De har också som uppgift
att utveckla säkerheten och hälsan i arbetet, ge anvisningar, råd och utlåtanden om hur arbetarskyddsbestämmelserna ska tillämpas. Ansvarsområdena
för arbetarskyddet samarbetar med arbetsgivar- och
arbetstagarorganisationerna i frågor som gäller arbetarskyddet. www.rfv.fi/, www.arbetarskydd.fi
Närings-, trafik- och miljöcentralerna ger stöd
i frågor som gäller grundande av företag , tillväxt
och utveckling genom att erbjuda råd, utbildning
och utvecklingstjänster och finansiering. Tekes och
innovationsombudens tjänster liksom tjänster i anslutning till företagspersonal är fås via NTM-centralerna.
Personaltjänsterna gäller både rekrytering, utbildning
och sakkunnighjälp när förändringar genomförs. En
del av NTM-centralernas tjänster genomförs via de regionala TE-byråerna. Nya företagare till exempel kan
ansöka om startpeng för företagare via TE-byrån.
NTM-centralerna beslutar om största delen av EUfinansierade projekt som berör företag. EU:s nya
programperiod gäller 2014–2020. Förverkligande av
den nya programperioden borde inledas under 2014.
Projekten kan gälla enskilda företags utvecklingsbehov eller vara mera omfattade projekt över företagsgrupper. I samarbete med olika aktörer är det möjligt
att bygga upp utbildningsprojekt i syfte att utveckla
personalens kunskaper.
NTM-centralerna ansvarar också för styrningen av
nationell finansiering till lönestöd för personer som är
delvis arbetsförmögna och hjälper för sin del personer som är delvist arbetsförmögna att delta i arbetslivet. www.ely-keskus.fi
Arbetarskyddscentralen Arbetarskyddscentralen
producerar material som arbetsplatserna kan använda
i anslutning till arbetssäkerhet och välmående i arbete. Förutom material producerar Arbetarskyddscentralen utbildning, konsultering och information
i anslutning till utvecklingen av arbetsmiljön och
arbetsgemenskapen. Arbetarskyddscentralen driver
också systemet med arbetarskyddskort. Dessutom för
Arbetarskyddcentralen registret över arbetarskyddspersonal. Till registret ska arbetsplatserna (lagstadgad
skyldighet) uppge aktuella uppgifter om personer
som deltar i samarbetet för arbetarkydd (arbetarskyddschef, arbetarskyddsfullmäktige) och om den
BILAGOR
Nyttiga informationskällor
som producerar företagshälsovårdstjänsterna. Läs
mera: www.ttk.fi
Kommunernas näringsverksamhet drivs antingen av kommunerna själva eller av kommunernas
gemensamma näringsföretag. De känner ofta bäst till
regionens andra näringstjänster och kan ge råd om
var man enklast får den hjälp som behövs. Dessutom
är det enklast att hantera kontakterna till kommunförvaltningen via dem, till exempel i tomtfrågor.
Arbetarskyddsfonden finansierar forsknings- och
utvecklingsverksamhet som förbättrar arbetsförhållandena och främjar säkerheten och produktiviteten
i arbetsgemenskapen. Arbetarskyddsfondens finansieringsformer utgörs av forsknings- och utvecklingsprojekt, utvecklingsbidrag, informations- och utbildningsprojekt samt stipendier. Informations- och utbildningsprojekten indelas i olika finansieringsformer:
kommunikationsprodukt och metod, utbildnings- och
inlärningsmetod, konferens och seminarium, informationskampanj och projektinformation.
För varje finansieringsform har det ställts upp detaljerade villkor för finansieringen. Anslag för information
om projekt och utvecklingsbidrag ansökas om utan
beaktande av ansökningstider. Övriga projekt kan
ansökas om två gånger per år. Ansökningarna lämnas in via ansökningsystemet på webben. Läs mera
www.tsr.fi
På Arbetarskyddsfondens webbplats finner du information om undersökningar och resultat.
Arbetslivsprogrammet TEKES/Tyke (Tekes /
Liideri – Affärsverksamhet, produktivitet och arbetsglädje 2012–2018 (2012– 2018). Syftet med Liideriprogrammet är att hjälpa företag att modernisera
sin affärsverksamhet genom att utveckla ledarskapet,
arbetssätten och arbetstagarnas kompetens. Viktiga
teman i programmer är arbetstagarnas deltagande
i utvecklingen av företaget och utvecklingen av nya
arbetssätt. Programmet erbjuder finansiering och sakkunnighjälp för företagsprojekt som har en tillväxt av
affärsverksamhet med hjälp av innovationer som mål.
Arbetshälsoinstitutet driver nationell forskning
om arbetarskydd och arbetshälsa. Arbetshälsoinstitutet säljer sina tjänster även till företag. På Arbetshälsoinstitutets webbplats finns nyttig information
om utvecklingen av arbetarsäkerhet och välmående i
arbetet. www.ttl.fi
67
BILAGOR
Europeiska socialdfonden (ESF) stödjer bland
annat åtgärder för arbetstagarnas orkande i arbetet
och förbättrande av arbetsförmågan. Vanligtvis genomförs projekten med hjälp av företagshälsovården
eller genom att företaget ansluter sig till övriga företagare inom samma bransch eller på samma på ort.
Ansökningarna handläggs av NTM-centralerna och
regionförvaltningsverken.
NTM-centralerna informerar om möjligheterna att
få finansiering från Europeiska socialfonden för att
lösa problem som uppstår särskilt på grund av strukturförändringar i arbetslivet. Det huvudsakliga syftet
med fondens program 3 är bekämpning av arbetslösheten redan på förhand och särskilt prioriteras
arbetstagare och aställda i små och mellanstora företag. Det praktiskaste sättet för småföretag att skapa
omfattade och genomslagskraftiga projekt är att gå
samman i nätverk.
68
Europeiska Arbetsmiljöbyråns uppgift är att
samla och förmedla information om arbetshälsa. Arbetsmiljöbyrån driver ett datanät på Internet tillsammans med sina nationella samarbetspartner. Syftet är
att sprida ny kunskap om hälsan och säkerheten i arbetet. Dessutom erbjuder nätverket praktiska lösning
ar för främjandet av säkerheten och hälsan i arbetet.
Europeiska Arbetsmiljöbyråns samarbetspartner i
Finland är social- och hälsovårdsministeriets arbetarskyddsavdelning.
Arbetsmiljöbyråns webbplats finns på adressen https://osha.europa.eu, den finländska nationella webbplatsen har adressen https:// osha.europa.eu/fi.
BILAGOR
Kom åtminstone ihåg det här
Du ansvarar själv för ditt eget välmående och din egen säkerhet
Privatföretagarens första checklista
Hälsa, säkerhet och arbetsförmåga
Samarbetspartner och nätverk
• Det är många faktorer som inverkar på hur en person lämpar sig som privatföretagare, bland annat
förmågan att klara av stress, de sociala färdigheterna och andra personliga egenskaper, kunskaperna
om branschen och yrkesfärdighet, hälsotillstånd
och de närståendes stöd.
• Reservera tid för familjen, kamrater, utbildning,
hälsofrämjande aktiviteter och återhämtning från
arbetet.
• Företagshälsovårdens uppgift är att stödja företagarens arbetsförmåga och orkande, identifiera
sjukdoms- och riskfaktorer som beror på arbetet
samt informera om hur dessa kan undvikas. Anslut
dig till företagshälsovården och satsa på en hög
säkerhetskultur.
• Har du en ersättare för semestrar, sjukdomstider
och när arbetet hopar sig? Vad gör du själv och vad
gör dina partner? Även företagare måste återhämta
sig.
• Med vem funderar du på hur utvecklingen av affärsverksamheten ska se ut?
• Bilda nätverk och anslut dig till en företagarförening/branschorganisation. Hos dem får du hjälp och
nyttig information.
Ekonomiska frågor
• Betala tillräckligt mycket i företagarpensionsavgifter (bland annat FöPL- och LFöPL-premier). Då
garanterar du ett rimligt ekonomiskt skydd i sjukdoms- och dödsfall eller om du blir arbetsoförmögen. Genom att betala tillräckliga pensionspremier
förvissar du dig om en tillräcklig basnivå för föräldrapenning och din senare pension.
• Ta på förhand reda på om din företagsidé kan säkra
din utkomst på lång sikt
• Ta inte för stora ekonomiska risker i förhållande till
din kapacitet
• Undvik att få betalningsanmärkningar, fakturera
och betala dina egna räkningar i tid
• Medverka i grå ekonomi, ärligt arbete ska löna sig
• Förvissa dig om tjänstens eller produktens kvalitet
• Ingå avtalen skriftligt och anlita vid behov en sakkunnig
• Kom ihåg att beakta din egen lön, semesterlön,
pensionsavgift och andra pensioner, inköpstjänster,
din rekreation, kostnaderna för användningskapitalet, avskrivningar och din vinstandel.
laskuri/Varma
När företaget växer
Socialskydd
laskuri/Lähitapiola
laskuri/Etera
• Teckna alla försäkring du behöver: heltidsolycksfallsförsäkring, livförsäkring, frivillig pensionsförsäkring och de ansvarsförsäkringar du behöver
(produktansvarsförsäkring, avbrottsförsäkring,
rättskyddsförsäkring). Ta reda på om försäkringen
även omfattar eventuella yrkessjukdomar.
Innan du anställer din första arbetstagare och
tilläggspersonal ska du ta reda på vilka lagstadgade
ansvar och skyldigheter du har som arbetsgivare.Utbilda
dig och anlita utomstående hjälp.
69
BILAGOR
Exempel på hur en företagares arbetsinkomst/FöPL-avgift inverkar på
socialskyddet
• en privatföretagare som inleder sin företagsverksamhet, ålder 30 år, uppskattad pensionsålder 64 år
Arbetsinkomst € /år
FöPLförsäkrings-avgift €/år
Sjukdagpenning,€
Föräldradagpenning, €
Arbetslöshetsdagpenning, €*
Ålderspension
€/ månad
7 500
1 363
24
19
0
300
309
22 000
3 998
51
55
32,66 eller 56
879
908
42 000
7 633
92
105
32,66 eller 83
1 678
1 733
*grunddagpenning eller inkomstrelaterad dagpenning (förutsätter medlemskap i arbetslöshetskassa)
Exempel på ett företagarnätverk
kunder
fadderföretagare
den egna banken
det egna
försäkringsbolaget
andra företagare
skattemyndigheten
företagshälsovård
Webbplatser:
bokföringsbyrå
YRITTÄJÄ
företagsråd
70
Invaliditetspension,
€ /månad
av NTMcentralen eller
lantbrukets
rådgivningstjänster
www.yrityssuomi.fi
www.omayrityssuomi.fi
www.yrittajat.fi
www.perheyritystenliitto.fi
www.pienyrittajat.fi
www.arbetarskydd.fi
www.ttk.fi
www.ttl.fi
www.stm.fi
www.finlex.fi
bankförbindelse
www.tyokyvyntuki.fi
FÖRFATTNINGSBAS OCH KOLLEKTIVAVTAL MED
ALLMÄNBINDANDE KARAKTÄR
www.finlex.fi
SÖKNING EFTER E-TJÄNSTER OCH BLANKETTER
INOM DEN OFFENTLIGA FÖRVALTNINGEN
www.suomi.fi/asiointi
EUROPEISKA ARBETSMILJÖBYRÅNS DATABAS FÖR
AREBETARSKYDD PÅ WEBBEN
https://osha.europa.eu/svu
BILAGOR
Adresser och kontaktuppgifter
Social- och hälsovårdsministeriet www.stm.fi
Sitra Jubileumsfonden för Finlands självständighet
www.sitra.fi
Finlands standardiseringsförbund SFS www.sfs.fi
Suomen Taloushallintoliitto ry
www.taloushallintoliitto.fi
Finlands miljöcentral SYKE www.ymparisto.fi/syke
UTVECKLINGS- OCH FINANSIERINGSTJÄNSTER
FÖR SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG
Samling av webblänkar www.te-palvelut.fi/te/fi/
Institutet för hälsa och välfärd THL www.thl.fi
ANSVARSOMRÅDENA FÖR ARBETARSKYDDET
www.arbetarskydd.fi
Olycksfallsförsäkringsanstalternas förbund Teknologiska utvecklingscentralen TEKES www.tvl.fi
NTM-CENTRALERNA
www.ely-keskus.fi/sv
Teknologiska utvecklingscentralen TEKES www.tekes.fi
ARBETSHÄLSOINSTITUTET
www.ttl.fi/sv/
ÖVRIGA SAKKUNNIGA
Pensionsskyddscentralen
www.etk.fi/sve
Europeiska kemikaliemyndigheten
http://ec.europa.eu/echa
Finnvera Oyj www.finnvera.fi
Inspecta Oy www.inspecta.fi
Uppfinningsstiftelsen
www.keksintosaatio.fi
Centralhandelskammaren
www.keskuskauppakamari.fi
Kemikaliedelegationen
www.kemikaalineuvottelukunta.fi
Giftinformationscentralen
www.myrkytystietokeskus.fi tfn (09) 471 977 (direkt)
tfn (09) 4711 (växel)
https://oma.yrityssuomi.fi/
Patent- och registerstyrelsen www.prh.fi
SMI-stiftelsen www.pkt.fi
Strålskyddscentralen STUK www.stuk.fi
Säkerhets- och kemikalieverket TUKES www.tukes.fi/sv
Arbets- och näringsministeriet www.tem.fi/sv
www.yrityssuomi.fi www.omayrityssuomi.fi
Arbetarskyddsfonden
www.tsr.fi
Arbetarskyddscentralen
www.ttk.fi/sv
Försäkringscentralen www.vakes.fi
NATIONELLA ARBETSMARKNADS- OCH
INTRESSEORGANISATIONER
AKAVA rf www.akava.fi
Finlands Näringsliv EK www.ek.fi
Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter
MTK rf www.mtk.fi
Perheyritysten liitto www.perheyritystenliitto.fi
Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC www.sak.fi
Finlands Kommunförbund www.kommunerna.net
Finlands Småföretagare www.pienyrittajat.fi
Företagarna i Finland www.yrittajat.fi
Tjänstemannacentralorganisationen STTK www.sttk.fi
Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovård
VALVIRA
www.valvira.fi
71
Informationsmaterial om anställningsfrågor, arbetsmiljöns utformning och arbetsförhållandena har
främst utarbetats för att användas av stora och medelstora företag – det vill säga för sådana arbetsplatser där det finns personer med särskild yrkeskunskap
som kan tillämpa materialet. Material som lämpar
sig för småföretag finns det däremot ganska lite av.
Syftet med det här informationspaketet är att råda
bort på den bristen. I handboken, har vi samlat
lättbegriplig information kring frågor som vi anser
vara viktiga. Boken är avsedd att utnyttjas av hela
personalen. Vi har valt att främst ta upp frågor om
anställningar och arbetsmiljön. Publikationen är inte
fullständig och därför avslutas avsnitten med hänvisningar till andra källor.
Beställning av publikationer:
Ansvarsområdet för arbetarskyddet vid
Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland
Stödtjänstenheten för ansvarsområdena för arbetarskyddet
PB 272, 33101 Tammerfors
• per telefon vardagar kl. 9–15 tfn 0295 018 698
• per e-post: [email protected]
• webbshop: www.tyosuojelu.fi/julkaisumyynti
ISSN 1456-257X
ISBN 978-952-479-119-9
www.arbetarskydd.fi