Transcript Inlärningsteori och praktisk hundträning

Hundens evolution, genetik och beteende, SU HT-10: Från inlärningsteori till praktisk hundträning (Kenth Svartberg, 11/10 2010)
Inlärningsteori
och praktisk
hundträning
Vad är inlärt?
Vad är medfött? InlärningsInlärnings-
teori
teori
Erfarenheter påverkar
Genetiska dispositioner påverkar
Kenth Svartberg, PhD
Selektiv imitation hos hundar?
MO – ”mouth occupied”
occupied”
54 hundar av ”various
”various breeds”,
breeds”, minst 1 år gamla
Balancerad könskvot
21 hundar fick observera MO
19 hundar fick observera MF
14 kontrollhundar (ingen observation)
MF – ”mouth free”
free”
10 demonstrationer per testhund, varefter
testhunden fick 8 försök på sig
Range et al., Selective imitation in
domestic dogs, Curr Biol (2007)
Selektiv imitation hos hundar?
Tassanvändande
Munanvändande
Kontroll
15%
85%
Att den hunden
använder tassen förstår
jag, den har ju munnen
upptagen…
MO modell
20%
80%
MF modell
83%
17%
…men anledningen till
att den här hunden
använder tassen måste
vara att det är viktigt att
använda just tassen
(annars skulle den ju
använda munnen).
1
Hundens evolution, genetik och beteende, SU HT-10: Från inlärningsteori till praktisk hundträning (Kenth Svartberg, 11/10 2010)
Tre nivåer av imitation
% som drar vid första försöket
Social facilitering (”flockbeteende”)
Närvaron av andra, och deras uppträdande, ökar
chansen att ett visst beteende ska utlösas, eller ökar
beteendets intensitet.
100
Experiment där hundar
innan får se en person
antingen trycka eller
dra för att få bollen att
rulla ut (15 hundar i var
grupp)
80
60
40
20
”Local enhancement”
enhancement”
Hunden intresserar sig för vad en annan hund (”modell”)
gör och går dit. Väl där upplever hunden då retningar som
utlöser samma beteende som hos modellen.
Sann imitation
Hunden utför ett helt nytt beteende efter att ha sett en
annan hund utföra just det beteendet
0
Obs
drag
Obs
tryck
Ur: Miklosi,
Miklosi, A., Dog – behaviour,
behaviour,
evolution and cognition,
cognition, 2007
Prägling
Inlärning genom
uteslutning
• Prägling till sociala ”objekt”
• Ingen förstärkning krävs
God förmåga att
minnas efter 4 veckor
– indikation på ”fast
mapping”
mapping” (snabb
inlärning av språk
trots få repetitioner)
• Under kritisk period
• Irreversibelt
Kaminski et al., Science,
Science, 304 (2004)
Prägling
Socialisering
Intresse
för
främlingar
Socialiseringsfas
• Under sensitiv period
• Svårföränderligt
3
6
9
12
Ålder
Veckor
2
Hundens evolution, genetik och beteende, SU HT-10: Från inlärningsteori till praktisk hundträning (Kenth Svartberg, 11/10 2010)
Reaktionens
intensitet
Habituering
Hundar:
• Längre socialiseringsperiod
• Mindre artart-specifik
• Högre grad av attachment
Socialisering med människor
en förutsättning för lyckad
träning längre fram i livet
Tid
Retning 1 Retning 2 Retning 3 Retning 4 Retning 5 Retning 6
H U N D T R Ä N I N G
”Miljöträning”
Reaktionens
intensitet
Sensitisering
Flooding
Plötslig och full exponering
av retning
Systematisk/successiv
desensitisering
Gradvis exponering av
retning
Tid
Retning 1 Retning 2
Retning 3 Retning 4 Retning 5 Retning 6
Vad avgör om habituering eller sensitisering sker?
1.
Är retningen intensiv, en stressor eller fungerar
som en nyckelretning, ökar risken för sensitisering
Handlar dock mycket om
individuella variationer –
olika hundar uppfattar
retningar på olika sätt!
2.
3.
3
Hundens evolution, genetik och beteende, SU HT-10: Från inlärningsteori till praktisk hundträning (Kenth Svartberg, 11/10 2010)
Ton
Klassisk inlärning – funktionen
Hunden kan genom klassisk betingning
• Reflexivt handlande
• Känslominnen
• Kognitiv förmåga – förutseende
(interna representationer)
Ökad aktivitet
Salivering
Gnäll
a) Förutse framtiden (kort perspektiv)
b) Förbereda sig mentalt
c) Agera i förväg
Riktar mot matplats
Svansviftande
Skall
Hundar gör både tidsmässiga (temporala)
och platsmässiga (spatiala) associationer
Krafsar med tassen
”SSDR” – SpeciesSpecies-specific defence reactions
• Vanliga (medfödda) svar på obehagliga upplevelser
• Lättförstärkta genom negativ förstärkning
• Allmänna strategier: ”fight, flight, freeze”
freeze”
H U N D T R Ä N I N G
Obehag i hundträningen kan
skapa förväntningar som i sin
tur kan ge
• Ovilja att delta i träningen
• Tveksamheter och passivitet
• Underkastelsetendenser
• Avståndsökande
• Beredskap på flykt och/eller
aggressivitet
Thorndikes effektlag (fritt översatt):
Associativ inlärning
• Klassisk/pavlovsk
Klassisk/pavlovsk inlärning
• Operant/instrumentell
Operant/instrumentell inlärning
Beteenden som leder till trevligheter
tenderar att upprepas, medan
beteenden som inte leder till
trevligheter, eller till otrevliga
upplevelser, tenderar att minska i
vanlighet.
4
Hundens evolution, genetik och beteende, SU HT-10: Från inlärningsteori till praktisk hundträning (Kenth Svartberg, 11/10 2010)
”TwoTwo-process theory of avoidance”:
avoidance”:
Hunden
får något
Hunden blir
av med något
Beteendet
vanligare
Beteendet
mindre vanligt
Positiv
förstärkning
(belöning)
(Positiv)
Bestraffning
Negativ
förstärkning
Utebliven
belöning
(Negativ
bestraffning)
1. Klassisk bet. mellan signal och obehag (ger rädsla)
2. Förstärkning via operant bet. då obehaget avslutas
”Shuttle box”
”Escape learning”
learning”
Varningssignal
Flykt från obehag:
”Avoidance learning”
learning”
• Snabb inlärning
• Långsam utsläckning
Elstöt
Ex. Solomon et al.,
al., J Abnorm Soc Psych,
Psych, 48, 1953
Obehag i träningen
– begränsas av SSDR
(mindre flexibel hund)
Varningssignal
Elstöt
”Safety signal”
I Sverige förbjudet att bruka, men tillåtet att äga och
sälja (möjligheter till dispens finns)
Belöningsinriktad träning
– bredare tillgång till
operanta responser (mer
flexibel hund)
H U N D T R Ä N I N G
Diskriminering och generalisering
• Klicker (”reward
(”reward marker”)
Diskriminering
• Fånga spontana beteenden (”catching
”)
(”catching”)
• Shejpning (”shaping
shaping”)
”)
(”
• Belöningskriterier (”criteria
”)
(”criteria”)
• Locka fram rätt beteende (”prompting
”/”luring”)
(”prompting”/”luring”)
Att lära sig att skilja på olika retningar och
agera olika i de olika retningssituationerna
• Tass”)
Tass- och nostarget (”targeting
(”targeting”)
• Ta bort lockande retningar (”fading”)
Att lära sig att likställa skilda retningsretningssituationer och agera likartat i dem
Generalisering
• Länkning eller kedjning (”chaining
”)
(”chaining”)
5