Transcript Läs här - Vårdhundskolan

[email protected]
HUNDEXTRA
Johan & Totti
Hundar har inga fördomar
eller förutfattade meningar
Jag upphör aldrig att förvånas
över hundens mångsidighet.
Att vara en jaktkamrat, valla
får eller vakta gården är ju
arbetsuppgifter som hunden
har haft nästan lika länge som
mänskligheten har trampat på
vår jord. Men idag hittar man
ständigt nya uppgifter. Det
finns hundar som luktar sig till
blodsockerfall hos diabetespatienter. Andra letar kantareller i skogen.
Men det är ju också så att
hunden i sig innebär en hälsofaktor för dess ägare. Varje
dag tvingas man ut på promenad oavsett om det är sol eller
om regnet står som spön i
backen. Man kan helt enkelt
inte vara en soffpotatis när
man har hund.
Men minst lika viktigt är det
hunden gör med det mentala.
Man kan komma hem från jobbet trött och stukad, men när
man möts av 100 procent kärlek när man öppnar dörren så
rinner det av en. Det går inte att
vara sur och negativ med en
hund som viftar på svansen
och pussar en ansiktet.
I artikeln här intill möter vi
hundar som gör en insats i vården, som tränats för att hjälpa
de som drabbats av ett handikapp. Hundar har inga fördomar eller förutfattade meningar. De ser bortom handikappet,
de kan se människor som de
verkligen är och kan få slutna
personligheter att öppna sig.
Och att de sedan sprider
glädje på avdelningarna
– det är ren bonus…
Reporter på
Hemmets Journal
26
Ingeborgs dröm
blev sann – nu
finns hundarna
i vården
funderingar växte, varför inte
ta tillvara hundarnas förmåga
i vården.
lämplig. Det handlar om hundens individuella egenskaper.
Det krävs att hunden är stabil
och har ett gott självförtroende, men samtidigt ska den
vara lekfull och nyfiken. Den
ska klara stökiga situationer
och ha en stark lust till att
lära sig nya saker. I år införs
en nationell standard för
vårdhundar.
– Precis som räddningshundar och ledarhundar utbildas
för sitt uppdrag tränas de blivande vårdhundarna för sitt
speciella uppdrag, säger Ingeborg Höök.
Det är viktigt att skapa en
strukturerad verksamhet hur
hunden ska delta i patientarbetet. Idag utbildas cirka 20
vårdhundar varje år och intresset bara växer, eftersom
erfarenheterna är så positiva.
– Hundarna fungerar som en
isbrytare mellan personal och
vårdtagare. De är jätteduktiga
på att motivera människor att
göra det som de annars inte
vill göra. På ett vårdhem fick
man tredubbla motionspassen
sedan hundarna började arbeta där. På andra vårdhem
har man kunnat minska utskrivningen av psykofarmaka.
Kollade intresset
Dömer aldrig
Vovve på
remiss
Människans bästa vän har gjort entré i den
svenska vården – mycket tack vare Ingeborg
Höök som för några år sedan startade
Sveriges första vårdhundskola.
TEXT: AGNETA BERG-WAHLSTEDT [email protected]
FOTO: LARS-GUNNAR GUSTAFSSON
H
unden har gjort sitt intåg i den svenska vården,
först ut var äldreomsorgen, men nu har en rad andra
grupper inom skola, barnsjukvård och psykiatrin fått ta del
av hundarnas kapacitet.
– Det är en otrolig känsla att
det framöver kommer att finns
flera hundra hundar och förare
i vården, säger Ingeborg Höök.
Hon är pionjären som startade Vårdhundskolan i Uppsala, numera driver hon verksamheten i Brösarp i Skåne.
Hund på remiss är idag ett
begrepp i stora delar av landet
tack vare Ingeborgs vision och
envishet.
Ingeborg är sjuksköterska
och licensierad vårdhundsinstruktör.
– Under tio år var jag chef på
en missbruksenhet och då tog
jag med mina egna hundar. Då
såg jag vilken nytta de gjorde
när det gällde att skapa kontakt och nå människor. Mina
HUNDEXTRA
På en vårdkonferens för anställda inom äldreomsorgen
med flera hundra deltagare
skickade Ingeborg med ett
upprop om det fanns något
intresse för att jobba med
hundar i vården. Intresset
blev stort, 60 undersköterskor
svarade att de var intresserade.
Det var fröet till Vårdhundskolan, som startade 2008
med stöd av Arvsfonden och
föreningen Hälsans natur.
Socialstyrelsen gav också
sitt stöd.
– Vi löste problemen vartefter de uppstod. Inom vården
och omsorgen bestämdes på
vilka avdelningar vårdhundsteamen skulle arbeta med
tanke på allergier. Hela tiden
såg jag till att jag fick med
mig vårdpersonal, vårdchefer
Cindy på jobbet.
och patientorganisationer.
Det var en stor dag när de
första hundvårdsteamen gick
ut på avdelningar och succén
var ett faktum.
För att arbeta med vårdhundar krävs att man har en utbildning inom vård, skola eller
omsorg, lägst på gymnasienivå
och att man har minst två års
yrkeserfarenhet. Utbildningen är på ett år och sker till en
del på distans.
Hunden är en varm vän som
aldrig dömer. Vårdhundarna
har genom träning lärt sig att
se människor i ögonen, något
som annars hundar uppfattar
som ett hot, vilket gör att
kommunikationen blir tydlig.
De är också duktiga på att
känna vilka som behöver extra stöd och uppmärksamhet,
– Sedan finns det alltid något
att prata om när en hund är
med, säger Ingeborg Höök. n
Det är också tuffa krav för
hundarna där olika moment
testas för att se om hunden är
Ingeborg Höök startade
Vårdhundskolan och hon
såg för länge sedan vilken
kapacitet hundarna har i
vården. Hela hennes liv har
handlat om kärlek till hundar.
I famnen håller hon den dansksvenska gårdshunden Cindy.
Hemmets Journal nr 41 / 2013
Hemmets Journal nr 41 / 2013
Tuffa krav
Under vårdhundsutbildningen skapas realistiska
situationer där hundarna
tränas att förstå och bli
uppmärksamma på olika
situationer. Tina Schunnesson
spelar smärtpatient och Marie
Westman och golden retrivern
Ronja ger lugn och trygghet.
Den mjuka hundkroppen och
dess värme gör att smärtorna
känns mindre.
VÄND
27
HUNDEXTRA
När Hilda är med
går träningen lättare
– Du är en duktig
hund, Hilda, som
hjälper mig med
träningen, nu
kommer belöningen,
säger Micke.
Micke fick allvarliga skador efter en
trafikolycka. Flera gånger i veckan
minnestränar han nu med boxertiken
Hilda och vårdhundföraren Mia Boivie.
TEXT: AGNETA BERG-WAHLSTEDT [email protected]
FOTO: LARS-GUNNAR GUSTAFSSON
D
et började för sex år sedan i Uppsala med boxern Bosse och hans matte undersköterskan Mia
Boivie. De var då Sveriges första diplomerade vårdhundsteam. Idag har många dörrar
öppnats för de hundra utbildade vårdhundar som finns
runt om i Sverige. De goda erfarenheterna har gjort att intresset idag är mycket stort för
vårdhundarnas arbete.
Idag tillhör Mia och hennes
vårdhundar Svartbäcksgårdens spetskompetens inom
rehabiliteringen.
– En hund har så många fler
förmågor än sin mysfaktor.
Det är spännande och intressant att se hur väl de förstår
sin uppgift som vårdhund, säger Mia Boivie, som arbetar
heltid som kommunal vårdhundsförare i Uppsala.
Idag är boxern Bosse pensionär men Mia har tre nya hun-
dar som utbildats för sitt arbete i vården.
– Vi har hela tiden ett syfte
och mål med arbetet och det
är läkare, sjuksköterskor,
sjukgymnaster eller arbetsterapeuter som skriver remisser till mig och vårdhunden om vad vi ska träna. Våra
insatser utvärderas också av
den som skrivit remissen.
– Jag styr hunden för att den
ska locka fram rätt rörelse hos
patienten. Patienten upplever
ofta att det är han eller hon
som styr övningarna.
Får välja hund
På Svartbäcksgården arbetar
Mia och hundarna i ett eget
rum och vårdtagarna kommer
dit.
Hundens personlighet ska
passa patienten. Första gången
presenterar Mia sina hundar
och patienten får välja. En del
gillar stora hundar, som boxertiken Hilda, andra mindre,
som charmige Åke, som är en
kinesisk nakenhund med päls.
Micke och vårdhunden Hilda tycker om varandra. Deras
träningsschema är väl uttänkt
för att passa Mickes minnesträning.
Hilda går ut och Micke
gömmer rispåsar. Det gäller
för Hilda att hitta påsarna
och för Micke att komma
ihåg var han lagt dem.
Hundgodisspelet är bra för
– När jag träffade Hilda kom
både minnet och motoriken,
jag ihåg att jag själv haft en
både för Lennart och Åke. Här
hund, en cairnterrier, berättar
tränar Lennart sin gripförmåga. Micke. När Hilda är med då
28
Boxerhundar är mycket lämpliga som vårdhund. De är glada,
positiva och uppmärksamma. Tiken Hilda har just börjat sin
karriär medan nestorn Bosse numera mest är pensionär.
glömmer jag bort att jag tränar timme och stunderna är fyllda
eftersom det är så roligt.
av glädje och ömhet. Sedan får
hunden vila och bli rastad.
Yrvädret Åke
– Det är jätteviktigt att hun– När jag träffade Åke första
darna får ha ett vanligt hundgången, flög han upp i rullstoliv, annars skulle arbetet aldrig
len och satte sig i min famn. Vi fungera, säger Mia.
är riktiga bästisar, berättar LenHunden når fram
nart Olausson, som tr��������
������
nar rörelseförmågan efter en stroke.
– Där orden inte når fram till
Mia plockar fram godishund- patienten gör hunden en stor
spelet och på varsin sida om
insats, säger Mia. Jag har gång
bordet sitter Lennart och Åke. på gång under mitt arbete
Lennart fyller spelets gropar
mött slutna patienter som inte
med godisbitar och döljer govill ha kontakt men som
diset med skålar. Det tränar
öppnat sina sinnen och fått
hans handmotorik och mintillbaka sin livsglädje med hjälp
net. Sedan gäller det för Åke
av hunden.
att hitta rätt skål och vända på För nedstämda och deprimeden för att komma åt godiset. rade människor ökar det so– För Lennarts del gäller det
ciala engagemanget och det
också att träna bålens stabilitet bästa av allt – det finns hundoch här gör Åke en otrolig inträning för alla slags problem.
sats, säger arbetsterapeut Terese Hunden tar fram det friska
Finck. Det är mycket roligare
och ser inte handikappet.
att böja sig och ge saker till Åke – Det handlar om kärlek, näri lek, än att träna traditionellt.
het och glädje, mellan män Varje träningspass är en halv- niska och hund, menar Mia. n
Hemmets Journal nr 41 / 2013