TEMPLE GRANDIN MED VÄRLDEN I DJURENS ÖGON Sid 2 FÖRVARING AV HUND I BUR MYT Sid 12 Sid 6 EN SEGLIVAD OCH FÖRÖDANDE

INNEHÅLL

HÄXJAKTEN ÄR IGÅNG! Anders Hallgren om polisens nya befogenhet Sidan 8 VÅRD & OMSORG Terapihunden Ludwig i arbete Sidan 11

EN SKRIFT AV DOGMA

#03 2010

GENFORSKAREN PETER SAVOLAINEN:

i Skandinavien

TEXT: KARIN STRANDBERG

Hundens ursprung i Kina – men med en unik grupp

Rapportera biverkningar av läkemedel

Fästingburna sjukdomar såsom Borrelia och Anaplasma vill vi med alla medel motverka, men tyvärr kan de fästingmedel som ska skydda din hund också ge tråkiga biverk ningar. Eksem, håravfall, sår och påverkan på centrala nervsystemet är några exempel. Om detta skulle ske, schampo nera din hund och kontakta din veterinär. Alla eventuella biverk ningar av fästingmedel (och andra läkemedel) bör din veterinär få reda på. De ska i sin tur rapportera in detta till Läkemedelsverket efter som det är viktigt att alla symtom tillkännages i arbetet i att ta fram bra och skyddande medel gente mot fästingburna sjukdomar.

Ansvarig utgivare: Karin Strandberg Produktion & formgivning: Karin Strandberg Kontakta tidningen på [email protected]

Magasin D2 distribueras gratis som web magasin, via Dogmas nyhetsbrev och i tryckt upplaga. Om du vill registrera dig hos oss, gå in på:

www.dogma.nu

Peter Savolainen och hans fors karteam har nu funnit starka belägg för att tre hundrasers unika DNA, med ursprung i norra Skandinavien, inte åter finns någon annanstans i värl den. Det har visats sig att lapp hund, jämthund och gråhund har korsats med varg för inte alltför länge sedan.

vi har något gemensamt, genforskaren och biträdande professorn i molekylär bio teknik, Peter Savolainen och jag. Nämligen hårstrån från min hund. Skillnaden är bara att Peter Savolainen är något mer välstruktu rerad än jag och har stråna i ett mycket spe ciellt syfte. Hans hårstrån ligger omsorgsfullt sorterade i en gigantisk DNA-bank. Mina strån ligger nog lite här och där. Och innehavaren sover vid mina

Ett minne blott

På den första av Dogmas ”Lekande Hundar”-skyltar lekte bl a en flicka med flätor. Det fick vår forne Astrid Lindgrens företag Saltkråkan att se rött eftersom de tyckte silhouetten kunde vara självaste Pippi Långstrump. Skyltarna ritades således om, men nu har det multinationella tobaks- och tändsticksbolaget Swedish Match vaknat och anser att skyl ten gör varumärkesintrång.

– … även fast jag måste säga att jag gillar skylten och tycker den är kul, sa Swedish Matchs egen jurist när Dogma tog emot hennes samtal.

Vi på Dogma vill varken trampa Pippi Långstrump eller Solstickan på tårna och drar tillbaka skylten.

Temple Grandin – med världen i djurens ögon

Temple Grandin är en amerikansk författare som ger oss en ny syn på hur djur uppfattar världen. Vad som skiljer henne från många andra författare av djurböcker är det faktum att Temple Grandin är

autistisk

. Kanske kan hon sätta ord på hur djur känner och ser på omvärlden eftersom hon tänker i bilder och inte i språk.

Temple Grandin forskar om djurs beteende vid Colorado State University i Fort Collins, USA och har fil. kand. i psykologi, är dok tor i veterinärvetenskap och har även utnämts till hedersdoktor vid Sveriges Lantbruksuniversitet.

Förutom författare till många böcker om djurs beteende anlitas hon frekvent inom köttindustrin till konstruktion av slakterier.

Nyfiken på Temple Grandin? Gå in på

www.grandin.com

fötter – min idag sjuåriga rottweiler.

Det var när jag gick en utbildning för Hundutbildningsgruppen i början av 2000-talet som huvudansvarige David Selin berättade om Peter Savolainen och hans ban brytande forskning kring hundens ursprung. Hårstrån från all världens hundar välkomnades till DNA-banken och jag var inte sen att skicka in mitt bidrag. Peter Savolainen släppte nämligen 2002 en artikel som förvånade många. Hunden och vargen gick skilda

vägar i södra Kina. Inte på flera håll över hela världen samtidigt och inte i Mellanöstern där man tidigare har gjort så många arkeologis ka fynd av mycket gamla hundar. Utan i

södra Kina. FOTO: KARIN STRANDBERG

Det började med mord

border collies. Åtta år senare, i maj 2010, träffar jag Peter Savolainen på hans kontor på AlbaNova universitetscentrum, Stockholms centrum för fysik, astronomi och bioteknik. Vi pratar om genforskning, DNA-teknik och om mitokon drier. Och om att Peter Savolainen gillar – Vi befinner oss just nu i ett fantastiskt intressant skede, rent genetiskt sett, säger Peter Savolainen. Vi kan idag med hjälp av DNA-analyser specifikt säga var vargen och tamhunden gick skilda vägar och följa spå ren av tamhundens resor i sällskap med människan över hela världen.

Vi befinner oss just nu i ett fantas tiskt intressant skede, rent genetiskt sett.

Peter Savolainen

När Peter Savolainen arbetade på Statens kriminaltekniska laboratorium i Linköping insåg han att han behövde en DNA-bank för hund. Han genomförde då DNA-analyser av hundhår på uppdrag av polisen med syfte att kunna binda brottslingar till brott. En bank av DNA från djurhår fanns inte och Peter Savolainen var den första i värl den att sammanställa en sådan. Hans metoder används nu flitigt över hela världen i brottsutred ningar.

Till det uppmärksammade Helénmordet i Hörby 1989 kunde Peter Savolainen bidra till utredningen genom sina DNA analyser av hår. På Helén Nilssons skändade kropp fann man bland annat sex stycken hundhår. Flera misstänkta perso ner togs in och fragment från bland annat kläder analyserades och flera hundhår påträffades. Det man bland annat letade efter var en hund av jämthundstyp som DNA av håren på Heléns kropp innehöll. Senare fälldes

Ulf

Olsson för mordet på Helén Nilsson och även för mordet på Jannica Ekblad som skedde samma år och som man också fann hår av denna hundtyp på – en gemensam länk. Det visade sig sedan att Ulf Olsson ska ha haft en hund av jämt hundstyp, men det kunde man dock inte fastställa via DNA-analys eftersom hunden var borta sedan många år. Ulf Olsson tog sedan sitt liv i januari 2010.

Tack vare internets genomslagskraft i mitten på 1990-talet kunde Peter Savolainen med enkla medel samla hundhår till sin DNA-bank från alla delar av världen och den växte stadigt. – Det lustiga är att jag inte har gjort en enda resa utanför Sverige i syfte att samla hundhår. Hundägare har varit mycket hjälp samma och vill gärna bidra från alla delar av världen. Med ett enkelt e-mail fick de kon 2 | Magasin D2 #3 2010

takt och kunde sedan posta håret i ett kuvert. Jag besökte också svenska hundut ställningar för att få varierande raser i banken, säger Peter Savolainen.

Genetisk variation i Kina

Det var detta stora underlag av DNA som förde Peter Savolainen till populationsgene tiska studier om tamhund och varg. Han fann nämligen att regionen med störst gene tisk variation fanns just i Kina. De hade den minsta gemensamma nämnaren med andra ord. Hundar från andra delar av världen har bara bitar av denna uppsättning.

Att tamhunden härstammar från vargen har tidigare kunnat fastställas i genetiska studier, men frågor kring var exakt på jorden och när har det länge spekulerats i. De ledande teorierna har varit att hunden och vargen gick skilda vägar någonstans i Mellanöstern för cirka 12 000–15 000 år sedan, alternativt att vargen domesticerades på flera ställen ungefär samtidigt.

År 2009 kom så Peter Savolainen ut med ett banbrytande besked: han kunde ganska precist säga var och när i Asien hunden och vargen gick skilda vägar. I området söder av Yangtzefloden har hundratals – kanske tusentals vargar tagits an av människan ungefär samtidigt och domesticerats, kanske bara över ett par årtionden, för cirka 15 000 år sedan. Dessa hundtyper har sedan spritt sig vidare över kontinenten i sällskap med män niskan. Detta förvånade många eftersom de äldsta arkeologiska fynden av hunden snarare hittades i Mellanöstern och Europa. Kvarlevorna av en kvinna i en 12 000 år gammal grav i Israel hade sällskap av ett valpskelett och i Oberkassel, Tyskland, har man hittat en 14 000 år gammal käke. Förklaringen till frånvaron av arkeologiska fynd i Sydostasien tror dock Peter Savolainen ligger i något annat.

– Man har helt enkelt inte grävt lika mycket i södra Kina som i t ex Mellanöstern. Och samma intresse för arkeologiska fynd av djur verkar heller inte ha funnits i området. Har man grävt upp ett hundben så har den bara katalogiserats som ett hundben utan vidare efterforskningar. Peter Savolainen skulle gärna se ett större samarbete för utgrävningar i Yangtze området för att komplettera sin genetiska forskning med arkeologiska fynd. – Jag är förvånad över att kineserna inte har lagt mer intresse på resultatet av denna forskning. Att hunden kommer från Kina är ju något de kan vara mycket stolta över, säger Peter Savolainen.

De unika mitokondrierna

Det Peter Savolainen, i samarbete med Uppsala och Helsingfors universitet, har analyserat är den mitokondriella DNA strukturen hos vargar och hundar från hela världen. Mitokondrier är en typ av organeller i en cell och har bland annat en viktig roll för ämnesomsättningen. De har flera egen skaper som skiljer dem från övriga organeller i djurets celler och de har sitt eget genetiska material. Mitokondrierna och deras DNA ärvs endast från mamman, därför ger denna forskning endast inblick i honornas historia. Detta ger dock ett så kallat ”sant släktträd” eftersom varje hunds mitokondrier har exakt samma utformning i rakt nedåtstigande led. – Resultaten visar att den genetiska variationen bland hundar är mycket större i södra delen av Asien än i övriga världen. Detta visar på att alla hundar, oavsett ras, har ett enda ursprung – med roten i södra Kina, säger Peter Savolainen.

Ungefär var femtusende år sker en viss mutation av DNA-strängarna och detta möj liggör att man kan med ganska enkla medel fastställa ålder samt släktband mellan indivi der. Den molekylära klockan, dvs antalet mutationer, visar på att den första domesti ceringen ska ha skett för cirka 15 000 år sedan.

Idag tar man slemhinneceller från mun hålan istället för hårstrån. De ger mer DNA som räcker till fler analyser. DNA-banken med cirka 5 000 hårstrån från hundar finns dock fortfarande kvar med ovärderlig infor mation.

Domesticeringen – kanske på

För 15 000 år sedan var stora delar av Sverige fortfarande täckt av den milslånga inlandsisen och landskapet började så sakte liga ta form. De första människorna började flytta in medan isen drog sig undan norrut. Skåne liknades vid en sibirisk tundra och mammut, ullhårig noshörning och jättehjort ska ha betat i det något karga klimatet. Vargen fanns förmodligen här redan då och kunde fälla både ren och hare. Det äldsta arkeologiska fyndet av hund i Sverige date ras till cirka 9 000 år gammalt med hjälp av C1-metoden.

I de sydasiatiska delarna började männis kan vid denna tidpunkt leva allt mer på fasta boplatser. Man hade fortfarande en jägar- och samlarlivsstil vilket innebär att folkgrup perna till viss del var i rörelse. Kring boplatserna samlades avskrädeshö gar av mat och avföring vilket lock-

FAKTA

DNA PROV

Idag samlar man slemhinneceller från munhålan med hjälp av en enkel tops och ett uppsamlings papper. Provkitet är litet och enkelt att skicka med posten vilket förenklar insamlingen.

FAKTA

AlbaNova

AlbaNova universitetscentrum är Stockholms centrum för fysik, astronomi och bioteknik. Även Vetenskapens hus, ett projekt för att nå ut till allmänheten med modern forskning, har sin plats vid Alba Nova.

Huvudbyggnaden är ritad av den prisbelönte arkitekten Henning Larsen. Byggnaden består av fyra hus delade av en inglasad gata och ett stort trapp hus. Ett av de mest kända och sublima konstverken utgörs av speglar som projicerar solkatter på de vitputsade väggarna på gågatan. Speglarna är upphängda så de rör sig med vinden.

I kupolen inryms ett observatori um, där Institutionen för astronomi förfogar över det tysktillverkade Alba Nova-teleskopet.

Magasin D2 #3 2010 | 3

Dogma startar bokförlag

Dogma startar bokförlag (Dogma Förlag) och den första utgivningen är Anders Hallgrens uppdaterade version av forskningsrapporten

Ryggproblem hos Hund

som släpptes 1994 för första gången. Anders Hallgrens studie visar att det nästan är lika vanligt för hun dar att ha problem relaterade till ryggen, som det är för människor. I en normalpopulation med 400 hundar hade 63% någon slags defekt enligt de fysioterapeuter som samarbetade i undersökningen. I många fall kunde ett problem beteende härledas till ryggfel. Ett av de mest alarmerande resultaten var att så många som 91% av hundarna som hade ryckts hårt i kopplet, eller själva dragit hårt i kopplet, visade sig ha defekter i nacken.

Förhandsbeställning går att göra till

[email protected]

och om du önskar ett signerat exem plar av Anders Hallgren själv så gå in på hans hemsida:

www.andershallgren.se

och beställ via GingersBokbox.

RYGGPROBLEM

Bakomliggande orsaker till beteendeproblem

En forskningsrappor t av Anders Hallgren Dogma Förlag har en vision om att agera som samarbetspartner för författare som skriver med hjärta – oavsett om det är inriktat på hund eller helt andra ämnen.

Mer om förlaget hittar du på

www.dogmaforlag.se

ade till sig många rovdjur, bland annat vargen. Den sydasiatiska vargen var liten till växten och levde bland annat av mindre däggdjur och insekter. Det nya livet med mer fasta matstationer gjorde att vargen levde närmare människan som insåg fördelarna. Människan nyttjade vargen kanske i första hand som larmsignalerare om björn eller andra stora rovdjur närmade sig människan. Man lärde sig också med tiden att driva hjordarna i önskad riktning vilket man möjligen kan ha haft de första halv domesticerade hundarna till hjälp med.

Dingons ursprung

Frågan om huruvida den australiensiska dingon har varit tamhundens moder har varit av största intresse ända sedan européernas intåg på 1800-talet. Dingon levde främst vild på den stora ön vid denna tidpunkt, men vissa grupper av ursprungsbefolkningen levde nära dingon som sällskap, men också som hjälp vid jakt. Dingons hundlika utseende och beteende väckte frågan kring släktskapet med vår tamhund i tidigt skede. Peter Savolainen och hans forskarteam kunde såle des räta ut frågetecknen, och 2004 kom de ut med nya forskarrön – dingon ska ha fått fäste på den australiensiska ön för mellan 3 000–12 000 år sedan med sikte på cirka 5 000 år sedan. De tidigaste arkeologiska fynd man har hittat av dingon är 3 000 år gamla och på Tasmanien som skildes från den australiensiska ön för cirka 12 000 år har man inte hittat några fynd.

– Rent teoretiskt skulle det kunna vara så att en dräktig hund kom i land i Australien med sjöfararna och att hon då skulle vara dingons enstaka urmoder. Men troligare är nog att hundarna har spridit sig via öarna mot Australien och på så sätt blivit något förändrade genetiskt sett på vägen.

Man tror att expansionen från sydasiatiska fastlandet ska ha startat för cirka 6 000 år sedan via Taiwan, till Filippinerna och Indonesien och nådde Timor för cirka 4 000 år sedan. I denna studie kring dingons ursprung analyserade man mitokondriella DNA på celler från 211 dingos, 676 hundar från hela världen och 38 vargar. Den vilda dingon har alltså även den sina rötter i södra Kina och har med hjälp av de geografiska begräns ningarna inte blandats upp ytterligare. Dess DNA-struktur är således unik och intakt.

Skandinaviska raser korsades

Så, i maj 2010 kommer Peter Savolainen med en ny artikel, vilket resulterar i ytterli gare ett uppmärksammat pressmeddelande. I Skandinavien har man nämligen hittat en unik grupp hos spetstyper som skiljer sig tydligt från alla andra raser i hela världen. Denna DNA-struktur finns hos lapphund, gråhund, jämthund och syskontyper som t ex hälleforshund. Men endast i dessa raser och inte i liknande raser såsom t ex västgöta spets eller norsk buhund. Inte heller i polar typer såsom alaskan malmute eller alaskan husky. – Andra raser som kan vara lite varglik nande i utseendet såsom t ex husky och laika verkar inte ha korsats med varg, säger Peter Savolainen.

Denna nya studie visar att varg har blan dats in i en spetsliknande hund och man har daterat det till cirka 500–3000 år sedan. Studien visar också tydligt att det är en hund- och vargkorsning som har skett och inte en separat ny domesticering av varg. – Hundar och vargar har levt åtskilda under historiens lopp, och korsningar mellan dessa verkar ha varit mycket ovanligt, men i Skandinavien har det ändå skett, säger Peter Savolainen.

Den genetiska flaskhalsen

Så hur började hunden att ändra sitt utseende och med samma genetiska kärna variera sin storlek med cirka 70 gånger? Det är den största variationen av storlek bland våra idag levande däggdjur. Grand danois, som är vår största ras skiljer sig inte bara enormt i storlek från vår minsta ras – chihuahuan – 4 | Magasin D2 #3 2010

men också i kynne och hårlag. Idag har vi en starkt riktad medveten avel för att få fram vad vi anser som optimala arbetskunskaper och utseenden i hunden. Men hur började det?

Den ryske genetikern Dmitrij Beljajev gjorde studier på 1950-talet av vilda silver rävar. Han utnyttjade den naturliga vari ationen och lät endast de hanar och honor som hade just de egenskaper han eftersträvade att fortplanta sig. Det var just en välvillig kommunikativ egenskap han premierade – nyfiket närmande, svansviftning och tillåtelse att låta sig matas från skötarna. De rävar som flydde eller rent av bet forskarna fick inte fort planta sig. På bara några få generationer hade man genom denna riktade avel fått fram tama rävar. Det som var mest för vånande var de oväntade bieffekterna. Genom denna riktade avel på specifika mentala egenskaper ändrade också rävarna utseendet och blev mer hundlika. De blev fläckiga, fick hängöron, svansarna böjdes uppåt och tikarna blev brunstiga två gånger om året precis som många hundar. Man kan alltså se att när DNA börjar gå genom en flaskhals och man prioriterar medvetet vissa egenskaper hos individer så ändras också utseendet.

När individer behåller en variation av DNA relativt intakt behåller de således också sitt utseende. Det kan man t ex se på dingon vars utseende inte har föränd rats mycket över åren.

Det ligger i generna

Runt omkring oss finns spår av historien. Med rätt teknik målas en ny värld upp och vi får en förnimmelse om en annan tid. Människan har format hunden och dragit i DNA strukturen genom tusentals år för att anpassa djuret efter våra önske mål. Vi har en mängd olika spetskompe tenser i våra hundar och med sinnen som slår våra egna med hästlängder. T ex den skalldrivande jakthunden har vi låtit få korta ben och den ska gärna ha ett ihål lande skall då den driver bytesdjuret under jakten. Taxen är en av våra vanli gaste raser och man kan fundera på om dess spetskompetens alltid uppskattas i den vanliga vardagen. Rått- och grythunden ska gärna ha lite hybris och svara med skärpa vid motstånd. Jack russeln är en högt omtyckt stadshund då den är ”mycket hund i litet format”. Frågan är om ”den stora hunden” i russeln alltid får rätt utrymme? Våra fina vakthundar med rötterna i boskapsväkteri har i hundratals år arbe tat självständigt och med stort mod motat bort både ovälkomna gäster och stora rovdjur. Kraven är stora på våra väktare i dagens samhälle och de ska helst tycka om att främlingar klappar dem på huvudet.

Det vi anser som problembeteenden t ex att hundar hoppar på människor är också det vi älskar mest hos vår bästa vän. ”Alltid någon som välkomnar en med glädje när vi kommer hem”. Den morrande hunden missförstås gång på gång då morrandet anses som något aggressivt och straffbart. Samtidigt älskar vi att hunden har en sådan förmåga att kommunicera med oss. Men bara på våra villkor då?

Hunden är fantastisk. Dess överseende med människans krav, regler och cirkus tricks är fenomenal. Dess snabba inlär ningsförmåga till ett helt annat språk är enastående. Genom kunskap om hundens ursprung kan vi bättre förstå beteenden och därefter forma relationer som för bättrar samspelet mellan människa och hund. Vi kan förebygga många konflikter genom att ha lite förståelse för vad som finns i generna. n

KÄLLOR:

• Personlig intervju med Peter Savolainen 29 april 2010.

• ”Dogs – a new understanding of canine origin, behavior and evolution” av Raymond & Lorna Coppinger, University of Chicago Press, Chicago 60637.

• ”Så gick det till” av Richard Dawkins, Leopard Förlag 2010.

• ”Senpaleolitikum i Skåne”, Andersson, M & Knarrström, B 1999.

• ”mtDNA Data Indicates a Single Origin for Dogs South of Yangtze River, less than 16,300 Years Ago, from Numerous Wolves.” Pang JF, Kluetsch C, Zou XJ, Zhang AB, Luo LY, Angleby H, Ardalan A, Ekström C, Sköllermo A, Lundeberg J, Matsumura S, Leitner T, Zhang YP, Savolainen P. Mol Biol Evol. 2009:26,2849-64. A detailed picture of the origin of the Australian dingo, obtained from the study of mitochondrial DNA. Savolainen P, Leitner T, Wilton A, Matisoo Smith E, Lundeberg J. Proc. Natl. Acad. Sci. USA 2004:101,12387-12390.

• ”Regional occurrence, high frequency but low diversity of mitochondrial DNA haplogroup d1 suggests a recent dog wolf hybridization in Scandinavia.” Klütsch CF, Seppälä EH, Fall T, Uhlén M, Hedhammar A, Lohi H, Savolainen P. Anim Genet. 2010 May 18.

Magasin D2 #3 2010 | 5

I vilken omfatt ning påverkar TV hundägare?

I årets stora hundkonferens som HUNDutbildningsgruppen arrange rar belyses i år TV’s genomslag skraft och påverkan på hundägare. Som utbildare välkomnar Dogma denna diskussion eftersom vi tydligt ser hur hundhållningen i Sverige vacklar åt det sämre då man försöker imitera, ofta oetiska, metoder som sänds på flera av våra kommersiella kanaler.

ADVENTure Dog Conference 2010 ämnar att låta olika röster komma till tals och belysa ämnet ur olika vinklar. Konferensen hålls på Thorilds plans gymnasium lördagen den 4 december. För mer information och anmälan gå in på:

www.adventuredogconference.se

HUND I BUR:

TEXT: KARIN STRANDBERG

Förvaring av hund i bur

Att hålla hund i bur vissa stunder på dagen, eller till och med under hela nätter är inte bara olagligt utan kan också ha en förödande effekt på hunden.

det finns en tendens att hundägare håller sina hundar i bur under vissa stunder på dygnet eller vid ensamhetsträning hos valpar. Detta är vanligt i USA och det är möjligt att svenskarna har influerats av amerikanska tv program etc. Få är medvetna om hur detta påverkar hunden och kanske tycker att detta är ett effektivt sätt att hålla hunden lugn på.

Det finns goda skäl till att detta är emot lagen såsom begränsad rörlighet, avskildhet från resten av familjen mm. Man må få hun den lugn i en bur eftersom den inte mycket annat kan göra, men detta kan ge bakslag i andra situationer med hunden och i ensam hetsträning kan detta vara förödande för er den dagen då hunden ska vara ensam utan för buren.

Ozzy ligger gärna i sin bur, men stängs aldrig in i den hemma.

De enda tillfällena man får hålla hund i bur enligt lagen är vid utställning, tävling, prov, i samband med jakt eller vid transporter. Vistelsen under dessa händelser bör hållas kortast möjligast och givetvis är det en god idé att träna hunden inför detta genom att förknippa platsen med en positiv känsla. I dessa situationer tycker säkert hunden det är skönt att få återhämtning och vila.

Många hundar uppskattar att ha en egen ”koja” hemma som den kan gå in i, men låt gärna dörren stå öppen. n

EN DJURkliNik UTövER DET vANliGA!

Varmt välkommen till Gärdets Djurklinik – filial till Djursjukhuset Albano och en del av Stockholms Regiondjursjukhus. Vi strävar efter att omsorgsfullt erbjuda landets mest kompetenta, effektiva och moderna veterinärvård!

Drop in-vaccinationer Medicinska utredningar Kirurgiska ingrepp Kattbeteende www.djursjukhusen.se

SANDHAMNSGATAN 65 08-505 102 00

Hemkörning av

Vi har BRAVO Färskfoder, ett stort sortiment av naturligt torkat hundgodis, halvfoder för Dig som lagar egen hundmat och mycket mer. Vi kör inom hela StorStockholmsområdet och har även schemalagda turer till ett antal orter utanför Stockholm. Varmt välkommen!

Mälarö Färskfoder står för naturlighet, kvalité och håller en hög servicenivå.

Vi ses när jag kommer med Din leverans!

www.m-farskfoder.nu Tel. 0768-78 78 21

6 | Magasin D2 #3 2010

BIOLOGISKT

ANPASSAD

RÅ

FÖDA

Botanisera bland Stockholms kanske största utbud på BARF hos Enskede Hund & Katt. Här hittar du också färskfoder och mycket mer. Mer info på:

www.enskedehk.se

Tankar om djur, människor och empati

Etologen Kerstin Malm har startat en blogg och går att följa på:

www.k-malm.blogspot.com

Kerstin Malm har doktorerat på hundars beteende och även läst psykologi och filosofi. Hon har alltid arbetat för att människor ska behandla djur med större empati och är idag verksam som författare, utbildare och föreläsare.

Elastiskt koppel för ivriga ryck

Ibland kan man behöva koppla sin hund och för den unga otränade hunden kan det bli en del glädjeryck. För att förhindra rygg- och nackskador hos hund och människa, använd ett elastiskt koppel. Finns på

www.vibri.com

från 305 kr.

TÄVLA & VINN!

I boken ”

Så gick det till

” tar den världsberömde biologen Richard Dawkins med oss på evolutionens resa med ett underhållande och elegant språk.

Vi ger ett exemplar av denna eminenta bok (värde ca 180 kr) till dig som ger oss den bästa motiveringen på varför just du bör få denna bok!

Maila din motivering på högst 100 ord till

[email protected]

senast den 1 december 2010.

Vinnaren presenteras i nästa nummer av Magasin D2.

Lycka till!

Besök Sveriges första hundcafé Himmelska Hundar på Hedinsgatan 13 i Stockholm. Läs mer om dem på:

www.himmelskahundar.se

Himmelska Hundars

SMARRIGA SKINKSTUBBAR

Dessa goda stubbar älskar vovvarna stora som små.

Satsen räcker till ca 15–20 st .

1 buljongtärning 2 dl rågflingor 4 dl havregryn 1 ägg 1 dl filmjölk 2 matskedar mannagryn 2 grovt rivna morötter

Gör så här:

Börja med att lösa upp buljongtärningen i 2,5 dl varmt vatten. Blanda sedan vätskan noga med resterande ingridienser till en deg.

Forma stubbarna avlånga cirka 6 cm långa och 2 cm tjocka och lägg ut dem en bit ifrån varandra på en ugnsplåt.

Grädda i ugnen på 175 grader i ca 15 min tills de fått färg.

Avnjuts i sällskap av din bästa vän!

Väl mött från Himmelska Hundar!

Magasin D2 #3 2010 | 7

Det finns hundar som verkligen behöver dig för att få en andra chans.

Vi har omkring 100 hundar som just nu söker ett nytt hem eller ett tillfälligt jourhem: Stora och små, valpar och seniorer, korthåriga och långhåriga, ren rasiga och blandraser.

Hjälp oss att ge dem en andra chans!

Sällskapsdjurens positiva effekter på samhället och den enskilda människan

Manimalis vill öka kännedomen om sällskapsdjurens positiva effekter på samhället och den enskilda människan. Vi samlar aktuell forskning på området på vår hemsida. Här kan du bland annat ladda ner den fullständiga abstractboken från den internationella forskar konferensen “Människa & djur: för livet” som Manimalis var värd för i juli i år. Välkommen!

www.manimalis.se

OMHÄNDERTAGANDE AV SK ”FARLIGA HUNDAR”:

Häxjakten är igång!

För en tid sedan fick polisen ökade befogenheter att omhänderta så kallade ”farliga” hundar. Dessutom tycks de i samband med detta också ha fått en i praktiken dömande makt som de inte är skickade att hantera. Detta strider mot hela rättsväsendets inner sta avsikter.

TEXT: ANDERS HALLGREN enskilda polismäns utlåtanden kan alltså döma en hund till döden och som skäl uppges två stycken, för det första att hunden visat något som de tolkar som aggressivitet och för det andra att den i ett mentaltest visat sig ha egenskaper som eventuellt skulle kunna göra den farlig för människor i framtiden.

Det finns aggressiva hundar

Visst är det viktigt att göra något för att minska risker med aggressiva hundar. Det förekommer tragiska olyckor, med barn som blir illa bitna, även om det inte händer ofta. Detta är ytterst beklagligt och ska naturligt vis förebyggas. Men att döma hundar till döden för minsta lilla de gör är att gå för långt. Vanligaste resultaten efter hundbett är ytliga skador och de som blivit bitna har ofta orsakat det själva, medvetet eller omed vetet. Betten beror i de fallen inte på att hun darna skulle varit aggressiva.

Visst förstår man också de poliser som kan möta, inte bara brottslingar som kan bete sig farligt, utan även deras hundar som blivit hetsade mot folk. Poliser i dag ställs ju inför en mycket mer aggressiv kriminalitet idag än tidigare. Så det är inte undra på att de ogillar hundar som blivit tränade att vara arga. Just idag är det hundar av så kallad kamphundstyp de möter och det verkar som om många poliser generaliserat och anser alla sådana hundar som potentiellt farliga. Men det är skillnad på vanliga familjehun dar och de som lever i miljöer där de miss sköts och kanske tränas att fungera som vapen. Det gäller oavsett ras.

Inte aggressiva mot

Att lära sig om olika hundraser borde vara obligatoriskt för poliser som har makt att ta hand om, bedöma och döma hundar. Är de kamphundar man avlat för kamper mot hun dar, farliga mot människor? Nej, de är inte av och i sig själva farliga mot människor. Faktiskt tvärtom, om vi ska se till avelshistoriken.

Dessa hundar skulle slåss mot andra hun dar i arrangerade fighter, men i övrigt var de vanliga familjehundar. Faktiskt snällare mot människor än vakthundarna på gårdarna, eftersom det var viktigt att vem som helst skulle kunna hantera dem både före och efter slagsmålen (11) .

Att dessa hundar idag är överrepresente rade i statistiken över hundbitna personer torde därför inte bero på ärftliga anlag på detta plan. Långt troligare är att de före kommer i bitstatistiken eftersom de hamnar i miljöer där de inte sköts på rätt sätt. Det är ju tyvärr vanligt att hundar inte motioneras och tränas socialt, speciellt om de inskaffats för att utgöra ett skydd för sina ägare och kanske också en symbol för tuffhet. En del kanske också tränas att angripa.

Det är okunnigt att utgå från att de här hundarna, liksom andra liknande, skulle vara farliga.

Många orsaker bakom

Det finns ett tjugotal orsaker till varför hun dar kan bli aggressiva (8) . Det är främst dåliga erfarenheter, långvarig stress, hormonella avvikelser samt inte minst smärta och sjuk dom. Hundar med ryggproblem, exempelvis, 8 | Magasin D2 #3 2010

är oftare aggressiva än hundar utan såda na problem siviteten.

aggressiv (9) .

(5) och när de blivit behandlade hos kiropraktor försvinner normalt aggres Aggressivitet skapas inte av ärftliga anlag, för det handlar ju bara om just anlag. Det måste till någon form av miljö komponent för att en hund ska bli Aggressivitet skapas inte heller av ”dålig mentalitet”. Dels är begreppet som sådant så ovetenskapligt att det är oanvändbart. Det är inget som går att nå, som går att se eller ta på. Det går inte heller att mäta, vare sig genom blod prov eller test. De tester som finns, som man använder i syfte att kartlägga en hunds ”mentalitet” är lika obrukbara som begreppet i sig självt.

Ovetenskapligt test

Polisen använder sig av mentaltester för att ta reda på om det är något ”mentalt fel” på hundarna som gör dem aggressiva. Detta test kan fungera på populationsnivå, där det används mest individ.

man mäter (2) (10) , men arvbarhe ten i de olika testinslagen är trots det låg. På individnivå fungerar de inte alls som mätare på något genetiskt, eftersom man inte kan få fram sådana uppgifter på en Det är inte heller ”mentala egenskaper” , utan snarare en hunds stresstolerans vid olika påfrestningar vid ett enda tillfälle. Denna kan variera med en mängd olika omständigheter och kan därför inte säga speciellt mycket om en hunds sätt att vara. Testet mäter alltså inte det som det sägs mäta, vilket inne bär att det har en låg validitet. Hög vali ditet är ett kriterium som används när man värderar hur bra ett test är och här faller alltså mentaltestet platt.

Testresultatet är lika utsatt för tolk ningar som en väderprognos baserad på fiskfjäll. Det har dålig samstämmighet mellan testledare och mellan testtillfällen på en och samma hund. Det innebär att det har en låg reliabilitet. Hög reliabilitet är ett annat kriterium som används när man värderar tester inom beteendeveten skapen. Även här faller testet platt.

Förutom att mentaltester inte ens når upp till användbar standard på individnivå, är det utsatt för en godtycklighet i tolk ningarna som kan kosta en hund livet utan att det finns minsta belägg för det. Det händer att hunden i testsituationerna inte visar någon aggressivitet, men backar och blir rädd inför olika hot och provo kationer. Då har hundar bedömts som ”potentiellt farliga” och man har rekom menderat avlivning. Man resonerar som så att en rädd hund kan bli aggressiv förr eller senare, något som helt och hållet sak nar belägg i undersökningar och litteratur.

Bithämningar

När man talar om aggressivitet är det viktigt att tänka på att hundar är starkt aggressionshämmade – de hör ju till en extremt fredlig art för att de är så sociala i kombination med att de har mycket starka vapen i sina käkar. De här vapnen är till för att döda bytesdjur med och är därför mentalt reglerade genom bithäm ningar från att användas i sociala sam manhang, där även människor ingår. De vanligaste skadorna på såväl hundar som människor från ”aggressiva” hundar är lindriga, som tidigare påpekats.

För att kunna säga att en hund har bitit en människa i ett utbrott av aggres sion, måste man kunna se skador från minst fyra tänder, nämligen över- och underkäkens fyra hörntänder. Annars är det bara en markering eller ett nafsande. Det ligger i hundens natur att förmedla vad den känner. Känner den obehag kan den exempelvis morra eller markera ett bett i luften. Det är normalt och ingår i hundens språk (6) och inget som säger att en hund skulle vara aggressiv.

Avlivning

Ofta rekommenderar handläggande polisman att en hund ska avlivas efter en incident, speciellt om hunden är av kamphundstyp. Detta trots att lagen föreskriver att en hund inte ens ska omhändertas om det kan anses tillräck ligt med till exempel koppelpåbud eller munkorgsföreläggande för att förebygga framtida risker. Rekommendationen att avliva underbyggs av rader med argu ment, varav de allra flesta är ihåliga och mest bara termer som ska framstå som underbyggda. ”Hunden har en dålig dåd kraft och det i kombination med stark social kamplust kan bli farligt” – ett påstående som inte säger ett skvatt om hunden.

Ofta får man ett intryck av att man från polismyndighetens sida vill avliva hunden och det så snabbt som möjligt, som i fallet med hunden Storm i Sala (1) som avlivades långt innan tiden för invändningar hade gått ut, utan att ägarna hade informerats om att så kunde ske. Detta är ett klart tjänstefel från polisens

Aggressivitet skapas inte av ärftliga anlag, för det handlar ju bara om just anlag.

Anders Hallgren

sida. Den hunden hade inte ens bitit någon. Utsagor och vittnesmål till fördel för hundarna tas inte med i rapportering ar och skador på bitna personer försto ras och överdrivs.

Orsakerna till de snabba avlivningarna kan man ju bara spekulera om, men jag kan inte freda mig mot misstanken att de utgör ett skydd för egen prestige och en medvetenhet om att fallen är dåligt underbyggda och att testresultat har tolkats till hundarnas nackdel.

Är en hund väl avlivad vill vanligtvis hundägaren, efter den chockupplevelsen, inte rota i smärtan efter att ha mist sin hund – det går ju ändå inte att få den tillbaka. Dessutom är det svårt att bevisa eller motbevisa något med en död hund.

Hundägarens känslor för

Tillsammans med universitetet i Örebro genomförde jag en studie som klart visade att de känslor en hundägare har för sin hund i många avseenden är att likna vid de känslor en förälder har för sitt barn (3, 4) Detta innebär att polisen gör sig skyl dig till en ovanligt brutal handling, ett övergrepp, när de fråntar en person den nes hund, om inte hunden visat uppen bar och upprepad aggressivitet som inte gått att åtgärdas på annat sätt.

Avlivning är inte tänkt att vara ett förstahandsalternativ. I stället ska man först ta till mindre ingripande åtgärder, som till exempel föreläggande om mun korg, koppeltvång och utredning samt träning av en hundpsykolog, Det här ignoreras gång på gång av såväl polis som domstolar.

.

God prognos för

Av alla de problembeteenden hundar uppvisar, är störningar i relationen till främmande personer det som har bästa prognosen vid rehabilitering. Det är en lätt och effektiv träning och återfall är mycket sällsynta. Detta sagt med 45 års erfarenhet av problem hundar, mest aggressiva sådana.

Magasin D2 #3 2010 | 9

Aldrig förr har jag hört talas om att polisen i en rättsstat har haft både den utövande makten och den dömande.

Anders Hallgren Polisens befogenhet måste

Man måste å det starkaste ifrågasätta polisens befogenheter att omhänderta en hund som rapporterats för en förseelse. Detta på basis av att de saknar raskun skaper, kunskaper i etologi och hundpsy kologi, saknar utbildning i problembete enden, stöder sig på ett i sammanhanget ovetenskapligt och obrukbart mentaltest samt alltför ofta utövar sin makt på ett ytterst brutalt sätt (7) .

Aldrig förr har jag hört talas om att polisen i en rättsstat har haft både den utövande makten och den dömande.

Ett stort tack till Shalini Persson och Erica Ström, Djurens Jurister, som arbetar hårt för att hjälpa de här hundarna. n REFERENSER: 1. ”Storms berättelse” Facebook grupp, 2010 2. Hallgren, A. Mentaltest av hund Avhandling för Psykologexamen. Stockholms Universitet 1972. (Också redovisad i: Hallgren, A. Hund och Människa. Bonniers, 1974) 3. Hallgren, A. ”En Jycke betyder så mycke” Forskningsrapport med Örebro Universitet 1986 redovisad på Delta Society International Conference. Boston 1986.

4. Hallgren, A. Hunden i Våra Hjärtan. Jycke-Tryck AB, Vagnhärad 1992; 2:a uppl.

5. Hallgren, A. Ryggproblem hos hund. Forskningsrapport. Eget förlag, 1994 6. Hallgren, A. Lexikon i Hundspråk, MB förlag, Bromma 2007 7. Hallgren, A. Bedömning av farliga hundar, inlägg på ”Adventure Conference” i Stockholm 2008. Hund utbildningsgruppen, Stockholm 2008.

8. Hallgren, A. Problemhund och Hundproblem. ICA, 1971 – 2008; 7:e uppl.

9. Malm, K. Aggressivitet hos hundar, K.Malm Tanke i Tryck, Skara 2005 10. Sundgren, P-E. Inlägg på ”Adventure Conference” i Stockholm 2008. Hund utbildningsgruppen, Stockholm 2008.

11. Westerholm, I. Muskler av stål och hjärta av guld – en rasbeskrivning av Amerikansk Pitbullterrier, www.hundia.se/ magazine/ (nr 2), 2010.

Hemsida: www.andershallgren.se

HUNDPASSNING?

Då har du kommit rätt!

Vi erbjuder hundägare tre tjänster: Berikande promenader:

För dig som behöver hjälp någon timma åt gången.

Vi ser till att din hund får utlopp för de medfödda behov den behöver få utlopp för, för att den ska vara en glad och harmonisk individ. Vi promenerar endast med en hund i taget om du själv inte har andra önskemål.

Pris: 250 kr/tim (minst 5 prom/mån).

Passning:

För dig som behöver hjälp flera timmar om dagen.

Din hund vistas hemma hos någon av våra anställda dagmattar/hussar tillsammans med max 3 andra hundar för att på så sätt minska onödig stress.

Pris: 3 500 kr/mån (heltid).

Pensionat:

För dig som ska åka bort en eller flera nätter. Vi ser till att din hund får vistas i en trevlig hem miljö hos någon av våra anställda.

Pris: 350 kr/dygn.

Alla våra anställda utbildas kontinuerligt av utbildad och erfaren hundpsykolog i ämnen som hundens språk och beteende, berikning, inlärningspsykologi m.m. De är även försäkrade under sin arbetstid och samtliga är myndiga. För mer information var vänlig besök www.canisfamiliaris.se eller ring 0707-60 70 91 och prata med Maria. Välkommen!

10 | Magasin D2 #3 2010

TERAPIHUND I VÅRD & OMSORG:

Terapihunden Ludwig

TEXT: ANNELIE LARSSON & KARIN STRANDBERG

Terapihunden Ludwig kan göra underverk. Bara genom sin närvaro till de äldre på boendet ger han mycket. Han lyssnar och dömer ingen. Det är en ord lös kommunikation och en enkel väg för ett rikare samspel och rehabilitering.

utsöndrar vi på rio vård och omsorgs boende som drivs av

Attendo Care

arbetar terapihunden Ludwig och hans matte Annelie Larsson. Ludwig är mycket omtyckt av de boende och väl känd i hela huset. Han har sin bas på en av demensavdelningarna och går även runt på besök till de övriga avdelningarna.

Bara genom att klappa Ludwig

oxytocin

, ett lugnande hor mon som skapar välbefinnande. Kortisol- halten sjunker och både näringsupptag och läkningsförmåga förbättras.

Motivation vid rehabilitering

Har man t ex haft en stroke och behöver träna sina armar kan känslan av att umgås med och kasta en boll till en hund kännas mycket mer givande än att bara sitta själv och kasta mot en vägg för att träna musklerna. Behöver man gångträna kan en promenad med en hund locka den som inte är motiverad att gå själv. Att skruva locket av en liten burk, ta upp en godisbit och ge hunden övar fin motoriken på ett roligare sätt, och utan att det ens känns som träning. Genom lek kan minnesträning också ske för de äldre. En hund kan ge stimulans i en monoton tillvaro på t ex ett gruppboende för dementa. Man har också kunnat visa på att de positiva effekter som hunden ger finns kvar även när hunden inte är där, man får alltså en kvarvarande effekt. – Personer med en demenssjukdom kan ha en benägenhet att sluta sig inom sig själva och då kan djurterapi hjälpa till att stimulera dessa personers känsel, säger Annelie Larsson.

Utbildningen

Ludwig och Annelie utbildades som ett team under ett år på Hundens Hus. I utbildningen ingick mycket social- och miljöträning eftersom Ludwig måste klara av och vara lugn och trygg i en del påfrestande situationer. Han ska kunna bli klappad av okända människor, hantera att människor sitter i rullstol, att männis kor kan ha yviga rörelser mm. Annelie ska också alltid vara vaken på Ludwigs signaler och snabbt se om situation upplevs som jobbig för honom. Besöket ska vara en trevlig upplevelse för både de boende och hund.

Historik

Hundens betydelse i vår den är något som man mer och mer uppmärk sammar. Hundar och andra djur i vården har funnits ganska länge utomlands men är rela tivt nytt i Sverige. Redan på 1700-talet användes djur inom psyki atrin på ett engelskt sjukhus,

The York Retreat

. Personalen konstaterade då att djuren hade en lugnande inverkan på patienterna och att de gav patienterna en känsla av ansvarstagande och självkänsla. I Tyskland i slutet av 1800-talet användes djur på ett sjukhus för epileptiker efter som man ansåg att djur ingick som en naturlig del i att må bättre.

genom att terapihunden skapar en lugnare omgivning så blir även arbetsmil jön bättre för de som arbetar på demens boendet. Patienter som är svåra att nå och att få kontakt med kanske pratar med hunden och på så sätt kan man få information om vad personen känner och tycker.

Annelie och Ludwig är också verk samma i Svenska Terapihundsföreningen för att sprida terapihundarnas goda effekt på människor. n

A small pet is often an excel lent companion for the sick.

Florence Nightingale FAKTA

Svenska Terapihunds föreningen

SvTH är en idéell förening som arbetar för att samla ekipage och utbildnings anordnare samt samarbetspartners under ett och samma tak. Idag finns ett antal utbildade terapihun dar och förare. En terapihund är utbildad på att kunna hantera stökiga, stressade, pressade och krävande situationer som ofta kan uppstå när man arbetar med människor.

Terapihundsutbildningar sker på bl a Hundens Hus, Hundsteg, Hälsans Hundar, Fadderhunden m fl.

Magasin D2 #3 2010 | 11

EN SEGLIVAD & FÖRÖDANDE MYT:

TEXT: KARIN STRANDBERG

”Man måste ju dominera hunden”.

hund. jag är perplex.

jag ansikte mot som just slog sin är ”vilken misshandel!”.

ryckt hunden rakt upp i luften med Något förlamad står ansikte med mannen hund blå. Det enda jag får fram verbalt Jag mår illa och känner adrenalinet rusa. Under förloppet av en halv minut har han pryglat hunden med full kraft med kopplet över ryggen två gånger och stryphalsbandet för att sedan slänga ned den hårt i marken ett antal gånger. Denna man som är cirka tio gånger större än sin Hunden i sin tur skriker inte – det är uppenbart att detta inte är första gången han får slag. Han har stängt av. Han viftar sin svans och flämtar.

Hunden straffades för att den inte gick korrekt fot. Den drog något i kopplet för att komma ifatt matte som gick några meter framför med barnvagnen.

Mannen tar några hotfulla steg emot mig och säger att jag ska försvinna efter att jag tilltalat honom. Hans sambo viskar då snabbt till honom att jag är hund instruktör. De sökte nämligen hjälp för stressymtom hos sin hund för några år sedan, men något annat kom emellan från deras sida och hunden fick aldrig hjälp.

Mannen sansar sig då något, sträcker på sig och säger ordagrant: – Man måste ju dominera hunden.

jag undrar om jag gapar.

Mina tanke sensorer segar fram informationen. Vad säger han? ”Man måste ju dominera hunden”. Jag ser på min rottweiler som satt sig bredvid mig. Okopplad. Odominerad. Oslagen. Gapar hon också? ”Dominera”? Tror människor på allvar fortfarande att man måste dominera hunden? Är detta så pass väletablerat att tillsynes funktionella människor tror på denna myt? Och tror mannen framför mig att han i sådant fall dominerar sin hund genom ren och skär misshandel? Inget går ihop. Vare sig man tror att hunden behöver domineras eller ej.

– Alltså han är omöjlig! säger matte urskuldande. Under en hoppfull sekund tror jag på riktigt att hon menar sin man.

Hjärtat skär. Tankarna snurrar i huvudet och jag mår illa. n

Boken Alfasyndromet

av Anders Hallgren om ledarskap. Beställ ditt personligt signerade exemplar på:

www.andershallgren.se

Dogmas kursutbud

Valpkurser

För dig och din valp

Vardagslydnad

För alla hundar

Spårkurser

Blodspår/Viltspår, Personspår etc.

Sökkurser

Kantarellsök, Objektsök, Personsök etc.

Den Äldre Hunden

Fokus på den äldre hundens möjligheter & behov

Special För Omplacerade

För dig och din omplacerade hund

Brandvarning

Lär din hund varna för rök!

Pang & Lek (Fyrverkeriträning)

Förebyggande ljudträning; fyrverkerier och skott

Klicker

Ett hjälpmedel med brett användningsområde

Föredrag

T ex hundens kost, lärarskap, rädslehantering etc.

Rasinriktade kurser

Djupdykning i just din hunds ras

Barn & Hund

En brygga mellan barn & hund

För Hundrädda

Rädslehantering, fobiträning etc för hundrädda människor

PUL (Problem, Utmaning, Lösning)

Fokuskurs där vi hanterar olika problem & lösningar

Vidareutbildning för Instruktörer

Brandvarning, Fyrverkeriträning

Den Äldre Hunden

För dig och din lite äldre hund.

Förutom kurser i grupp erbjuder vi även privata konsultationer. För mer information och bokning, välkommen in på www.dogma.nu