Transcript Arbetsordning för Polismyndigheten
Slutlig 2014-11-14
Arbetsordning för Polismyndigheten
1
2
Innehållsförteckning
Bilaga 1 – Övergripande organisationsskiss .................................................................... 35 Bilaga 2 – Organisationsskisser regioner ........................................................................ 36 Bilaga 3 – Organisationsskisser avdelningar ................................................................... 43
Bilaga 6 – Avvikelse för upphandling av forensiska varor och tjänster .......................... 79
3
Kapitel 1
1 kap. Inledande bestämmelser
1 §
Polismyndigheten är en enrådighetsmyndighet med ett nationellt insynsråd samt ett regionpolisråd i varje polisregion. Av 1 § polislagen (1984:387) framgår att Polismyndighetens arbete syftar till att upprätthålla allmän ordning och säkerhet samt att i övrigt tillförsäkra allmänheten skydd och annan hjälp.
2 §
Polismyndigheten ska arbeta över hela landet som en myndighet på ett effektivt, rättssäkert och enhetligt sätt. Polismyndigheten ska arbeta nära medborgarna och i ett nära samarbete med andra berörda myndigheter.
3 §
Grundläggande bestämmelser för Polismyndighetens verksamhet och organisation finns i bl.a. – polislagen (1984:387), – polisförordningen (2014:1104), – myndighetsförordningen (2007:515), och – förordningen (2014:1102) med instruktion för Polismyndigheten. Polismyndighetens verksamhet bestäms även genom bestämmelser i andra författningar och beslut samt genom regeringens regleringsbrev.
4 §
Rikspolischefen beslutar om arbetsordning för myndigheten samt om den närmare organisationen inom myndigheten i den mån detta inte framgår av författningar eller andra beslut. Inom arbetsordningens och andra överordnade bestämmelsers ramar får polisregionerna och avdelningarna besluta om den närmare organisationen och ansvarsfördelningen inom regionen eller avdelningen. Detta ska dokumenteras i en handläggningsordning för regionen eller avdelningen. Handläggningsordningen ska godkännas av rikspolischefen eller den denne sätter i sitt ställe. Bestämmelser om andra styrdokument finns i 9 kap. 4
Kapitel 2
2 kap. Ledning och organisation
Ledning
1 §
Polismyndigheten leds av rikspolischefen som är myndighetschef. Av 44 § förordningen med instruktion för Polismyndigheten (2014:1102) framgår vidare att chefen för nationella operativa avdelningen är ställföreträdande myndighetschef. Ytterligare bestämmelser om ställföreträdare för myndighetschefen finns i 6 kap. 4 §. Till stöd för rikspolischefen ska finnas ett kansli. Rikspolischefens kansli jämställs med en avdelning enligt 6 §.
2 §
Av 32 § förordningen med instruktion för Polismyndigheten följer att det ska finnas ett insynsråd.
Övergripande organisation
3 §
I
bilaga 1
redovisas Polismyndighetens organisation på en övergripande nivå.
4 §
Vid Polismyndigheten ska finnas sju polisregioner. Varje polisregion ska ledas av en regionpolischef. Regionpolischefen ska ha en biträdande chef. Den biträdande chefen ska också vara ställföreträdare för regionpolischefen. Av 39 § förordningen med instruktion för Polismyndigheten framgår att det vid varje polisregion ska finnas ett regionpolisråd.
5 §
Av 35 § förordningen med instruktion för Polismyndigheten framgår att det ska finnas en funktion för samordning av insynsrådets och regionpolisrådens arbete. Den funktionen fullgörs av rikspolischefens kansli. Rikspolischefens kansli ska tillhandahålla en sekretariatsfunktion och föredraganden till insynsrådet.
6 §
Av 2 b § polislagen (1984:387) framgår att det för den operativa polisverksamheten ska finnas – en nationell operativ avdelning, – en avdelning för särskilda utredningar och – ett nationellt forensiskt centrum. Utöver vad som följer av 1 § och första stycket ska följande avdelningar finnas – en ekonomiavdelning, – en HR-avdelning, – en it-avdelning, – en kommunikationsavdelning, – en rättsavdelning, och – en utvecklingsavdelning.
7 §
En organisation för internrevision ska finnas placerad direkt under rikspolischefen. Internrevisionen ska vara en fristående organisatorisk enhet. För internrevisionen gäller internrevisionsförordningen (2006:1228).
8 §
Bestämmelser om vissa råd, nämnder och särskilda funktioner finns i 4 kap. 5
Kapitel 2
Polismyndighetens regionala indelning
9 § Polisregion Syd
ska omfatta Kronobergs län, Kalmar län, Blekinge län och Skåne län. Huvudort ska vara Malmö.
Polisregion Väst
ska omfatta Hallands län och Västra Götalands län. Huvudort ska vara Göteborg.
Polisregion Öst
ska omfatta Södermanlands län, Östergötlands län och Jönköpings län. Huvudort ska vara Linköping.
Polisregion Stockholm
ska omfatta Stockholms län och Gotlands län. Huvudort ska vara Stockholm.
Polisregion Mitt
ska omfatta Uppsala län, Västmanlands län och Gävleborgs län. Huvudort ska vara Uppsala.
Polisregion Bergslagen
ska omfatta Värmlands län, Örebro län och Dalarnas län. Huvudort ska vara Örebro.
Polisregion Nord
ska omfatta Västernorrlands län, Jämtlands län, Västerbottens län och Norrbottens län. Huvudort ska vara Umeå.
10 §
Inom en polisregion ska finnas polisområden. Inom ett polisområde ska finnas lokalpolisområden. På polisregionnivå ska även finnas organisatoriska enheter för utredning, underrättelse och operativ verksamhet samt ett regionkansli. Polisregion Stockholm ska även ha en organisatorisk enhet för gränskontroll på polisregionnivå. I
bilaga 2
redovisas polisregionernas organisation på en övergripande nivå, vilka polisområden som ska ingå i respektive polisregion samt vilka lokalpolisområden som ska ingå i respektive polisområde.
11 §
Ett polisområde ska innehålla organisatoriska enheter för utredning och underrättelse, lokalpolisområden samt ett kansli. Ett lokalpolisområde ska innehålla organisatoriska enheter för utredning samt för brottsförebyggande- och ingripandeverksamhet. Ett lokalpolisområde ska även ha en enhet för stöd och service. Polisregion Stockholm får dock välja att inte ha enheter för stöd- och service och att organisera arbetet på annat sätt. Detta ska regleras i regionens handläggningsordning.
Polismyndighetens avdelningar
12 §
I beskrivningen av Polismyndighetens avdelningar används begreppet enhet för att beskriva de organisatoriska enheter som ska finnas närmast under avdelningschefen, även i fall där detta inte överensstämmer med den organisatoriska enhetens namn enligt beslutad nomenklatur.
13 §
Den nationella operativa avdelningen
ska bestå av en operativ enhet, en utredningsenhet, en underrättelseenhet, en kontaktenhet, en internationell enhet, en beredningsenhet samt ett kansli. Vid den nationella operativa avdelningen ska även finnas en funktion för de polismän som enligt 47 § förordningen med instruktion för Polismyndigheten har ställts till förfogande för polisverksamhet som bedrivs vid Ekobrottsmyndigheten. 6
Kapitel 2 Vid den nationella operativa avdelningen ska finnas de organisatoriska enheter som anges i 35 § förordningen med instruktion för Polismyndigheten för – nationell funktion för vissa internationella uppgifter – finansunderrättelseenhet, – personsäkerhetsenheter, och – nationell insatsstyrka för med huvuduppgift att bekämpa terroraktioner i landet samt i 37 § samma författning angivna polisens utlandsstyrka. Närmare reglering av dessa organisatoriska enheter ska göras i handläggningsordningen för den nationella operativa avdelningen. Övergripande skiss bilaga 3:1.
14 §
Nationellt forensiskt centrum
ska bestå av en enhet för informationsteknik, en biologienhet, en droganalysenhet, en kemi- och teknikenhet samt ett kansli. Till centrumet ska även höra laboratorierna i Stockholm, Göteborg och Malmö. Huvudort för nationellt forensiskt centrum är Linköping. Övergripande skiss bilaga 3:2.
15 §
Ekonomiavdelningen
ska bestå av en enhet för finansiell styrning, en enhet för inköp, en enhet för lokalförsörjning och en enhet för service. Avdelningen ska även ha en enhet för stöd till nationella operativa avdelningen, en enhet för stöd till nationellt forensiskt centrum, en enhet för stöd till för it-avdelningen, en enhet för stöd till utvecklingsavdelningen, en enhet för stöd till för övriga avdelningar, en enhet för stöd till vardera av de sju polisregionerna och ett kansli. Övergripande skiss bilaga 3:3.
16 §
HR-avdelningen
ska bestå av en enhet för HR-direkt, en enhet för arbetsgivarpolitik och avtal, en enhet för kompetens samt en enhet för ledarskap och arbetsmiljö. Avdelningen ska även ha en enhet för stöd till övriga avdelningar, en enhet för stöd till vardera av de sju polisregionerna och ett kansli. Övergripande skiss bilaga 3:4.
17 §
It-avdelningen
ska bestå av en enhet för utveckling och applikationsförvaltning, en enhet för it-drift och infrastrukturförvaltning, en enhet för leverans och support, en grupp för förändringsledning och införande, en sektion för it-säkerhet, en grupp för arkitektur och ett kansli. Övergripande skiss bilaga 3:5.
18 §
Kommunikationsavdelningen
ska bestå av en enhet för gemensam kommunikation och en enhet för produktion. Avdelningen ska även ha en enhet för stöd till övriga avdelningar och rikspolischefen, en enhet för stöd till vardera av de sju polisregionerna och ett kansli. Övergripande skiss bilaga 3:6.
19 §
Rättsavdelningen
ska bestå av en enhet för rättslig styrning och stöd, en enhet för förvaltningsrätt och en enhet för informationsförvaltning. Avdelningen ska även ha en enhet för stöd till vardera av de sju polisregionerna och ett kansli. Polismyndighetens personuppgiftsombud ska vara placerade vid rättsavdelningen. Övergripande skiss bilaga 3:7. 7
Kapitel 2
20 §
Utvecklingsavdelningen
ska bestå av sju utvecklingscentrum med regional placering samt ett kansli. Övergripande skiss bilaga 3:8.
21 §
Rikspolischefens kansli
ska bestå av en enhet för verksamhetsstyrning och analys, ett sekretariat samt en verksamhetsskyddsenhet. Övergripande skiss bilaga 3:9.
22 §
Avdelningen för särskilda utredningar ska bestå av sex enheter och ett kansli. Övergripande skiss bilaga 3:10.
23 §
Vid en avdelning kan finnas en biträdande avdelningschef.
Ledningsgrupper
24 §
En ledningsgrupp är ett rådgivande och stödjande organ för myndighetschefen eller chefen för en organisatorisk enhet.
25 §
På nationell nivå ska finnas en strategisk och en operativ ledningsgrupp.
Den strategiska ledningsgruppen
leds av rikspolischefen. I gruppen ska ingå samtliga regionpolischefer och avdelningschefer, dock inte chefen för avdelningen för särskilda utredningar.
Den operativa ledningsgruppen
leds av rikspolischefen eller av chefen för den nationella operativa avdelningen. I gruppen ska de biträdande regionpolischeferna och chefen för nationellt forensiskt centrum ingå. Ledamöterna i de nationella ledningsgrupperna får inte sätta ersättare i sitt ställe. Ordföranden får besluta att adjungera ledamot.
26 §
Det ska finnas ledningsgrupper vid avdelningarna och inom polisregionerna. Dessa regleras i respektive handläggningsordning. 8
Kapitel 3
3 kap. De organisatoriska enheternas ansvarsområden
Olika typer av ansvar
1 §
Ansvar
innebär ett övergripande ansvar för visst verksamhetsområde eller viss verksamhet.
Funktionsansvar
innebär ett nationellt eller regionalt ansvar för en viss verksamhet. Detta innebär ansvar för att styra, utveckla och följa upp verksamheten samt säkerställa enhetlighet. Detta omfattar personalansvar oavsett var i landet personen är placerad.
Processansvar
innebär ett nationellt eller regionalt ansvar för en viss verksamhet. Detta innebär att en organisatorisk enhet ansvarar för att styra, utveckla och följa upp processen samt säkerställa enhetlighet. I ansvaret ligger inget personalansvar utanför den egna organisatoriska enheten.
Polisregionerna
2 §
En polisregion ansvarar för genomförandet av den polisverksamhet som är hänförlig till regionen i den mån arbetsuppgifterna inte ska utföras av annan organisatorisk enhet inom Polismyndigheten. Polisregion Nord har ett nationellt ansvar för Polismyndighetens räddningstjänst och den automatiska trafiksäkerhetskontrollen. Polisregion Väst har ett nationellt ansvar för polishundtjänsten. Polisregion Stockholm har ett nationellt ansvar för sjöpolis och polisrytteri.
3 §
Under regionpolischefen ska den biträdande regionpolischefen ha ansvar för utredningsverksamheten. Nivå lokalpolisområde
4 §
Lokalpolisområdets utredningsverksamhet
ska ansvara för den typ av utredningar som kan färdigställas genom ett förenklat förfarande samt alla förundersökningar ledda av Polismyndigheten som inte polisregion eller polisområde ansvarar för. Utredningen kan även ligga kvar på lokalpolisområdet då åklagare övertar förundersökningen, exempelvis på grund av frihetsberövande. Utredningsverksamheten ska även ansvara för trafikärenden som inte hanteras på regional nivå. Vidare ska lokalpolisområdet ansvara för utredningar enligt lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare som inte handläggs på polisområde samt bedriva lokal spaningsverksamhet.
5 §
Lokalpolisområdets brottsförebyggande och ingripande verksamhet
ska bedriva ett brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete i nära samverkan med kommuner och andra lokala aktörer. Ingripandeverksamhet ska upprätthållas dygnet runt. När det behövs kan flera lokalpolisområden inom ett polisområde samverka för att kunna upprätthålla en ingripandeverksamhet inom det gemensamma området. Om frågan inte kan lösas på lokalpolisområdesnivå fattas beslut på polisområdesnivå. 9
Kapitel 3 Resurser för den yttre befälsfunktionen ska finnas inom lokalpolisområdenas organisatoriska enheter för brottsförebyggande och ingripande verksamhet. Den yttre befälsfunktionen beskrivs i 6 kap. 19 §. Trafiksäkerhetsarbete som omfattar till exempel hastighetskontroller, nykterhetskontroller och kontroller av farligt beteende ska ligga inom den organisatoriska enhetens verksamhetsområde.
6 §
Det ska för varje kommun finnas en polisiär funktion som på uppdrag av chefen för lokalpolisområdet driver samverkan med kommunen och lokalsamhället i övrigt. Denna funktion ska säkra att Polismyndigheten lokalt kan svara upp mot de åtaganden som gjorts i
samverkansöverenskommelser och i medborgarlöften
.
7 §
I 6 kap. 7 § anges vilket allmänt ansvar för kommunikationsfrågor som alla chefer har. En chef för ett lokalpolisområde har därutöver ett särskilt ansvar för att medborgarlöften tas fram och kommuniceras i enlighet med gällande styrdokument. Den regionala kommunikationsenheten ska ge stöd.
8 §
Den organisatoriska enheten för stöd och service ska stödja chefen för lokalpolisområdet med planering och uppföljning. Enheten ska även ansvara för verksamheten i receptioner, hittegods, pass och nationella id-kort. I denna enhet ska även ingå uppgifter som vaktmästeri, posthantering, diarium och hantering av närarkiv. Nivå polisområde
9 §
Följande ärendegrupper ska handläggas vid – brott i nära relationer, – sexualbrott,
polisområdets utredningsenhet
Polisens metodstöd för utredning av grova brott inte sätts in, – övergrepp mot barn (sexualbrott, hot och våld) : – sådana grova våldsbrott, inklusive dödligt våld, där en särskild organisation enligt – ärenden där målsägande är under 18 år och frist enligt 2 a § förundersökningskungörelsen (1947:948) föreligger, – grova narkotikabrott, – bedrägeribrott med lokal anknytning, – hatbrott, – mer omfattande eller komplexa ungdomsärenden enligt lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdelser som inte av särskilda skäl bör utredas på lokalpolisområde - sådana särskilda skäl kan vara att den unge tidigare varit föremål för utredning och då ska om möjligt utredas av samma utredare och åklagare som tidigare -, – förskingring, trolöshet mot huvudman och annan ekonomisk brottslighet som inte Ekobrottsmyndigheten ansvar för, – mängd- och seriebrott av större omfattning när det är motiverat av resursskäl, och – övriga åklagarledda förundersökningar som inte handläggs på annat håll.
10 §
Vid
polisområdets utredningsenhet
ska finnas en funktion för brottssamordning och ärendesamordning. I brottssamordningen ska finnas seriebrottssamordnare, analytiker med forensisk kunskap och förundersökningsledare efter områdets behov. Chefen för 10
Kapitel 3 utredningsenheten eller den denne utser får besluta i vilket lokalpolisområde brottssamordning och ärendesamordning ska ske. Ärenden som föranletts av forensiska analyser och operativa brottsanalyser ska samordnas vid utredningsenheten. Vid enheten ska också polisområdets jourverksamhet finnas. Polisområdets spaningsverksamhet ska organiseras vid utredningsenheten. Vid utredningsenheten ska finnas en brottsoffer- och personsäkerhetsgrupp.
11 §
Polisområdets underrättelseenhet
ska bedriva underrättelseverksamhet med operativt och taktiskt fokus. Underrättelseenheten ska ansvara för att samordna och kunna leda polisområdesgemensamma underrättelseledda insatser rörande organiserad brottslighet. Enheten ansvarar också för områdets hanterarverksamhet.
12 §
Polisområdets kansli
ska utgöra ett stöd till polisområdeschefen genom att planera och följa upp verksamheten. Kansliet ska samordna planering av personaluttag till ingripandeverksamheten och andra områdesgemensamma åtaganden gentemot regionen samt utföra servicefunktioner som vaktmästeri, posthantering, diarium och arkiv. Polisområdets kansli ska också samordna polisområdets externa service, såsom pass och hantering av hittegods. Kansliet ska även stödja lokalpolisområdena. Nivå polisregion
13 §
Den
operativa enheten i polisregionen
ansvarar för den regionala krisberedskapen, insatsförmågan, ledningscentralen och Polismyndighetens kontaktcenter. Vidare ska enheten ha ansvar för sådant trafiksäkerhetsarbete som kräver särskild kompetens, till exempel kontroll av farligt gods samt kontroll av kör- och vilotider. Rytteri och sjöpolis ska finnas under den operativa enheten i de polisregioner som har sådan verksamhet. Enheten ska ha processansvar för polishundverksamheten i polisregionen. Enheten ska organisera den regionala insatsförmågan utifrån det nationella insatskonceptet och i enlighet med de instruktioner som utfärdas av den nationella operativa avdelningen. Gränspolisen ska organiseras som en del av den operativa enheten. Polisregion Stockholm ska dock ha en separat organisatorisk enhet på regional nivå för gränspolisen.
14 §
Utredningsenheten i polisregionen
ska ansvara för – miljö- och arbetsmiljöbrott, – it-brott, – större bedrägeriärenden utan direkt lokal anknytning, – penningtvättbrott som kräver specialistkompetens, – internationell grov organiserad brottslighet som kräver specialkunskap, – särskilda spaningsmetoder och teknik, – barnpornografibrott, och – sällan förekommande specialstraffrättsliga brott.
15 §
Vid
utredningsenheten i polisregionen
ska finnas en funktion för regional brottssamordning och ärendesamordning. Funktionen ska huvudsakligen utgöras av polisområdenas brottssamordnare, underrättelseverksamheten, Polismyndighetens kontaktcenter och förundersökningsledare. Det ska finnas en funktion som kan besluta om genomförande av brottssamordning och ärendesamordning i regionen, inklusive att det inom polisregionen ska samordnas utredning av brott och ärenden från andra polisregioner. 11
Kapitel 3 Dessutom ska enheten vara ingång och beredningsfunktion för bedrägeriutredningar. Vidare ska spaningsverksamheten på regionnivå och teknikspaning organiseras under utredningsenheten. Polisregionens aktionsgrupp inom ramen för den myndighetsgemensamma särskilda satsningen mot grov organiserad brottslighet ska vara placerad vid enheten. Även polisregionens forensiska verksamhet, inklusive it-forensik, ska finnas vid utredningsenheten. Kriminaltekniker och lokala brottsplatsundersökare som är placerade vid polisområden och lokalpolisområden ingår i polisregionens gemensamma resurs. Utredningsenheten ansvarar också för brottsoffer- och personsäkerhetsarbetet i polisregionen.
16 §
Underrättelseenheten i polisregionen
ska bedriva underrättelseverksamhet med strategiskt och operativt fokus. Förutom bearbetning, registrering och fördelning av inkommen information (desk-verksamhet) ska enheten också tillhandahålla operativa och strategiska analyser. Underrättelseenheten ansvarar också för att samordna och ska kunna leda underrättelseledda insatser för mer än en polisregion rörande organiserad brottslighet. Enheten ska samordna verksamheten inom det regionala underrättelsecentrum som ska stödja den myndighetsgemensamma satsningen mot den grova organiserade brottsligheten. Underrättelseenheten ska dessutom ansvara för att organisera funktionen regionkontrollant samt eventuella övriga kontrollanter för samtliga hanterare i polisregionen.
17 §
Regionkansliet
ska ge stöd till regionpolischefen, samt planera och följa upp verksamheten på övergripande nivå. Kansliet ska genomföra och följa upp risk- och säkerhetsanalyser på regional nivå. Kansliet ska även ansvara för verksamhets- och säkerhetsskydd inom polisregionen utifrån styrning från rikspolischefens kansli (processansvar). Ansvaret omfattar även skyddet för avdelningarnas verksamhet inom polisregionens geografiska område. Regionkansliet ska även vara kanslifunktion för regionpolisrådet. Regionkansliet ska också ha ansvaret för den interna servicen i polisregionen. Kansliet ska även stödja lokalpolisområdena.
Allmänna frågor för avdelningarna
18 §
Varje avdelning ska inom sitt ansvarsområde styra, stödja, samordna, utföra och följa upp verksamheten samt bedriva verksamhetsutveckling och omvärldsbevakning. Vidare ska avdelningen vara informationsägare och kravställare av it-system inom avdelningens verksamhetsområde. Detta inkluderar att identifiera utvecklingsbehov av e-tjänster. Detta innebär att nationella operativa avdelningen är informationsägare och kravställare av it-system inom hela myndighetens brottsbekämpande verksamhet.
Nationella operativa avdelningen
19 §
Den nationella operativa avdelningen ska ha ett processansvar för myndighetens brottsbekämpande verksamhet. I detta ligger ett ansvar bl.a. för 12
Kapitel 3 – underrättelseverksamheten, – gränskontrollverksamheten, – internationellt polissamarbete och internationell samverkan, – det nationella insatskonceptet, – brottsoffer- och personsäkerhetsarbetet, – komplex it-brottslighet inklusive barnpornografibrott, – Polismyndighetens kontaktcenter, – krishantering, – brotts- och ärendesamordning, – teknikspaning, – samordnad teknisk inhämtning, och – de regionala ledningscentralerna.
20 §
Den nationella operativa avdelningen ska ha funktionsansvar för verksamheterna avseende – den nationella insatsstyrkan, – polisflyget, – det nationella bombskyddet, – den nationella ledningscentralen, – telefonväxeln, – utredning av kulturarvsbrott, – utredning av krigsbrott, – utredning av CITES-brott, – utredning av immaterialrättsliga brott, – utredning av penningtvätt, och – utredning av korruptionsbrott. Den nationella operativa avdelningen ska även ansvara för samordning av den av regeringen beslutade myndighetsgemensamma särskilda satsningen mot grov organiserad brottslighet. Det nationella underrättelsecentrumet för denna samverkan ska finnas vid avdelningen. Den nationella operativa avdelningen ska vara nationell kontaktpunkt mot Säkerhetspolisen, Försvarsmakten och Försvarets radioanstalt. Avdelningen ansvarar för att hantera känslig information rörande till exempel terrorism och signalspaning. Den nationella operativa avdelningen upprätthåller de funktioner som anges i bilaga till förordningen (2014:1102) med instruktion för Polismyndigheten, med undantag för funktionen under 4 e).
Nationellt forensiskt centrum
21 §
Nationellt forensiskt centrum ska ha ansvar för myndighetens forensiska verksamhet. I detta ingår att följa upp den forensiska verksamheten genom – att utföra forensiska undersökningar, – att följa upp och utvärdera befintliga metoder, – forensisk spårsäkring och analys vid händelser som innefattar kemiska, biologiska, radiologiska eller nukleära och explosiva element, – att koordinera beställningar till Rättsmedicinalverket, – att vara kontaktpunkt för nationella myndigheter och internationella kontakter inom det forensiska området, samt 13
Kapitel 3 – att under ledning av en vetenskapligt meriterad forskningsledare bedriva forskning och utveckling inom det forensiska området. Forskning och utveckling ska bedrivas i nära samverkan utvecklingsavdelningen, den nationella operativa avdelningen och polisregionerna. med Nationellt forensiskt centrum ska ha processansvar för forensisk verksamhet inom Polismyndigheten som utförs utanför avdelningen. I 10 kap. 1 § finns en övergångsordning avseende upphandling av vissa varor och tjänster.
Ekonomiavdelningen
22 §
Ekonomiavdelningen ska ansvara för – Polismyndighetens finansiella styrning nationellt samt för polisregionerna och de nationella avdelningarna, – arbetet med Polismyndighetens budgetunderlag, – Polismyndighetens miljöledning, – Polismyndighetens inköpsverksamhet, dvs upphandlingar, avrop från ramavtal (förnyade konkurrensutsättningar och enligt fastställd rangordning), inköp av varor, inköp av tjänster och byggentreprenader för alla områden exklusive it-området, – att driva rättsliga tvister och processer avseende inköpsverksamhet exklusive it området, – Polismyndighetens lokalförsörjning, – Polismyndighetens service bestående av lokalvård och fordonsservice, och – den ekonomiadministrativa delen inom Polismyndighetens administrativa center. Ekonomiavdelningen ska även ansvara för Polismyndighetens upphandlings- och inköpsprocess av varor, tjänster och byggentreprenader för alla områden exklusive it området.
HR-avdelningen
23 §
HR-avdelningen ska ansvara för – arbetsgivarpolitik, – arbetsrätt, – att företräda Polismyndigheten vid kollektivavtalsförhandlingar, – att föra arbetsrättsliga tvister i domstol, – kompetensförsörjning inklusive Polismyndighetens utbildningsverksamhet, – chefs- och medarbetarskap, – fysisk och psykosocial arbetsmiljö samt kultur, – att Polismyndigheten ska vara en attraktiv arbetsgivare, – utvecklande samarbete med arbetstagarorganisationerna, – kansli- och beredningsstöd till personalansvarsnämnden och nämnden för beredning av anställningsärenden, – den löneadministrativa delen inom Polismyndighetens administrativa center, samt – personaldata och statistik till interna och externa parter inom ansvarsområdet. HR-avdelningen upprätthåller funktionen som anges i 4 e) i bilaga till förordningen med instruktion för Polismyndigheten.
It-avdelningen
14
Kapitel 3
24 §
It-avdelningen ska ansvara för – att tillhandahålla it-tjänster till Polismyndighetens olika enheter, – att samverka med andra rättsvårdande myndigheter inom landet, – att bidra till det rättsvårdande arbetet inom EU, – Polismyndighetens inköpsverksamhet inom it-området, vilket innebär upphandlingar, avrop från ramavtal (förnyade konkurrensutsättningar och enligt fastställd rangordning) samt inköp av varor och tjänster inom it-området. It-området omfattar bl.a. it konsulter, it-system och it-applikationer, it-tjänster, it-säkerhet, it-infrastruktur, it-relaterad användarutrustning, polisspecifik it-utrustning, programvaror och programvarulicenser, data-, radio- och telekommunikation, utrustning för skanning, utskrift och kopiering samt audio och video, – leverantörsstyrning och avtalsförvaltning inom it-området, – att driva rättsliga tvister och processer avseende inköpsverksamhet för it-området, – att utveckla, förvalta och sköta drift av samtliga Polisens it-system och it infrastruktur, – att bistå avdelningarna så att dessa kan fullgöra sitt ansvar som kravställare av it system, – att införskaffa it-system och it-applikationer och införa dem i Polisens verksamhet, – att ansvara för den del av verksamhets- och säkerhetsskyddet som omfattar it- och informationssäkerhet, utom för fysiska dokument med text eller bild, samt – signalskydd.
Kommunikationsavdelningen
25 §
Kommunikationsavdelningen ska ansvara för att proaktivt styra och samordna Polismyndighetens kommunikationsarbete, samt vara ett strategiskt och operativt kommunikationsstöd till hela myndigheten. Avdelningen upprätthåller ett relevant, kontinuerligt och uppdaterat informationsflöde i interna och externa kommunikationskanaler. Avdelningen arbetar för att utveckla dialogen i hela myndigheten. Kommunikationsavdelningens huvudsakliga uppgifter ska vara att – ansvara för kommunikationsplaner, – ansvara för myndighetens mediekontakter, – utveckla chefer i kommunikation, – utse presskommunikatörer, – kommunicera myndighetens resultat och måluppfyllelse, samt – samordna och styra myndighetens närvaro i sociala medier.
Rättsavdelningen
26 §
Rättsavdelningen ska ansvara för – rättslig styrning och stöd i hela Polismyndigheten, såväl i det nationella arbetet som i det internationella, – Polismyndighetens författningssamling, arbets- och delegationsordning samt övriga myndighetsgemensamma styrdokument, – Polismyndighetens hantering och diarieföring av dokument och allmänna handlingar samt för myndighetens arkiv, – att företräda Polismyndigheten vid processer i domstol om inte annat framgår av denna arbetsordning, – hantering av skadestånds- och ersättningsärenden, 15
Kapitel 3 – samråd och kontakter med tillsynsmyndigheter, – yttranden till Riksdagens ombudsmän, tillsynsmyndigheter, – personuppgiftsbehandling inklusive Justitiekanslern registerutdrag ur och misstanke- andra och belastningsregistren, – kontakter med Riksarkivet, och – samordning av ärenden om utlämnande av allmän handling i stor omfattning eller spridning mellan flera regioner eller avdelningar.
Utvecklingsavdelningen
27 §
Utvecklingsavdelningen ska – leda och styra det strategiska utvecklingsarbetet av polisiära metoder och utrustning via en nationell utvecklingsstrategi, – ansvara för att uppföljning, nyttoberäkning samt kostnads- och nyttoanalyser sker på ett enhetligt sätt och – ha förmåga att kravställa utbildning och upphandling. Avdelningen ska genom sina utvecklingscentrum – ansvara för utveckling, förvaltning och uppföljning av dessas verksamhetsområden, – stödja vardagsutveckling och medarbetardrivet utvecklingsarbete samt sprida goda exempel, – vara kontaktpunkt för den polisiära verksamheten i frågor om tillämpning och tolkning avseende metoder mm, samt – ansvara för införanden av polisiära metoder och utrustning
Rikspolischefens kansli
28 §
Rikspolischefens kansli ska ansvara för – stöd och strategisk rådgivning till rikspolischefen, – koordinering av avdelningarna i syfte att stärka Polismyndighetens samlade förmåga till strategisk styrning, – en sammanhållen inriktning för medborgarmöten och kanalstrategi, – att utgöra Polismyndighetens kontaktpunkt med Regeringskansliet (Justitiedepartementet), – informationslämnande enligt 8–10 §§ förordningen med instruktion till Polismyndigheten, utom i frågor om pågående operativ verksamhet, – att leda och samordna arbetet med Polismyndighetens årsredovisning, – andra regeringsuppdrag med krav på redovisning, – den nationella strategiska ledningsgruppens sammanträden och föredragningar inför rikspolischefen och att de ärenden som ska tas upp är så beredda att de kan ligga till grund för beslut, – samordning av remisser och delningar samt beslut om fördelning av remisser, – insynsrådets sammanträden och samordning av regionpolisråden, – en sekretariatsfunktion för Polismyndighetens etiska råd, – Polismyndighetens verksamhetsstyrningsmodell, – processansvar för verksamhetsplanering, uppföljning och resultatanalys, – att säkerställa en väl fungerande process för intern styrning och kontroll, – analys av verksamhetsresultatet, 16
Kapitel 3 – övrig analys till stöd för rikspolischefen och den nationella strategiska ledningsgruppen, – att ha ett normerings- och processansvar för hela myndighetens verksamhetsskydd, inklusive säkerhetsskydd genom, utom för de delar som it-avdelningen ansvarar för, – stöd i verksamhetsskyddet till avdelningarna inom kvarteret Kronoberg, utom för de delar som it-avdelningen ansvarar för, – att genomföra och följa upp risk- och säkerhetsanalyser på nationell nivå, – att samordna och utveckla arbetet med den del av myndighetens kontinuitetsarbete som syftar till att upprätthålla den interna myndighetsstyrningen, och – skydd av Polismyndighetens ledning. Säkerhetsskyddschefen och dennes ersättare ska vara placerad vid kansliet.
Avdelningen för särskilda utredningar
29 §
Avdelningen för särskilda utredningar ska handlägga ärenden enligt förordningen (2014:1106) om handläggning av ärenden om brott av anställda inom polisen och vissa andra befattningshavare. Ärendena avser anmälningar mot anställda inom Polismyndigheten och Säkerhetspolisen, studenter vid polisprogrammet, åklagare, domare, vissa andra offentliga befattningshavare samt personal som står direkt under polisiär arbetsledning såsom inhyrda arrestvakter. Avdelningen ska vara fristående från övrig verksamhet inom Polismyndigheten. Polisregionerna och övriga avdelningar ska ha en kontaktpunkt mot avdelningen för särskilda utredningar och ge avdelningen det biträde som behövs. På tid som inte är kontorstid utgörs kontaktpunkten av tjänstgörande regionala vakthavande befälet. I 10 kap. 2§ finns bestämmelser om en övergångsordning.
30 §
Utredningsenheterna inom avdelningen för särskilda utredningar har i normalfallet följande ansvarsområden.
Syd;
Blekinge, Kalmar, Kronoberg, Skåne och Ekobrottsmyndigheten i Malmö
Väst;
Halland, Västra Götaland och Ekobrottsmyndigheten i Göteborg
Öst;
Jönköping, Södermanland, Östergötland, Ekobrottsmyndigheten i Linköping och Nationellt forensiskt centrum
Stockholm;
Gotland, Stockholm, Ekobrottsmyndigheten i Stockholm och elever under polisutbildning
Mitt/Bergslagen;
Dalarna, Gävleborg, Uppsala, Värmland, Västmanland och Örebro
Nord;
Jämtland, Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Ekobrottsmyndigheten i Umeå.
17
Kapitel 4
4 kap. Råd, nämnder och särskilda funktioner
Insynsråd och regionpolisråd
1 §
Av 32 § förordningen (2014:1102) med instruktion för Polismyndigheten följer att det ska finnas ett insynsråd. Av 39 § samma förordning framgår att det vid varje polisregion ska finnas ett regionpolisråd.
Personalansvarsnämnden
2 §
Av 49 § förordningen med instruktion för Polismyndigheten framgår att det ska finnas en personalansvarsnämnd vid Polismyndigheten, vilka frågor nämnden ska pröva och om vilka personer som ska ingå i nämnden. HR-avdelningen ska tillhandahålla en sekretariatsfunktion och föredraganden till nämnden.
Etiska rådet
3 §
Av 41 § förordningen med instruktion för Polismyndigheten framgår att det ska finnas ett etiskt råd vid Polismyndigheten och att Polismyndigheten får använda rådet för etiska överväganden. Rikspolischefens kansli ska tillhandahålla en sekretariatsfunktion och föredraganden till rådet.
Nämnden för beredning av anställningsärenden
4 §
Av 42 § förordningen med instruktion för Polismyndigheten framgår att det ska finnas en nämnd för beredning av anställningsärenden som ska ge rikspolischefen råd i vissa anställningsärenden. HR-avdelningen ska tillhandahålla en sekretariatsfunktion och föredraganden till nämnden.
Personuppgiftsombud
5 §
Vid Polismyndigheten ska finnas ett eller flera personuppgiftsombud. Personuppgiftsombudets uppgifter regleras i personuppgiftslagen (1998:204). Personuppgiftsombudet ska självständigt utöva tillsyn över personuppgiftsbehandlingar personuppgiftsbehandlingar, i myndigheten. I tillsynen behörighetstilldelningar, ingår relevanta att granska styrdokument, personuppgiftsbiträdesavtal samt att påpeka eventuella brister för den personuppgiftsansvarige och anmäla till Datainspektionen om rättelse inte vidtas efter påpekande. Personuppgiftsombudet är myndighetens kontaktpunkt för Datainspektionen samt för Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden i ärenden enligt 1 § andra stycket lagen 18
Kapitel 4 (2007:980) om tillsyn personuppgiftsbehandling. över viss brottsbekämpande verksamhet som rör Personuppgiftsombudet ska organisatoriskt vara placerat vid rättsavdelningen. Personuppgiftsombudet får begära utdrag ur logg för uppföljning av behandlingen av personuppgifter.
Verksamhetsskydd, inklusive säkerhetsskydd
6 §
Med verksamhetsskydd inkl. säkerhetsskydd avses skydd av Polismyndighetens verksamhet (medarbetare, information och egendom). Rikspolischefen är ytterst ansvarig för Polismyndighetens verksamhetsskydd, inklusive säkerhetsskydd samt tillsätter myndighetens säkerhetsskyddschef. Chefen för Verksamhetsskyddsenheten vid Rikspolischefens kansli är Polismyndighetens nationella verksamhetsskyddschef och tillika Polismyndighetens säkerhetsskyddschef som i denna funktion enligt 6 § säkerhetsskyddsförordningen (1996:633) är direkt ansvarig inför rikspolischefen. I verksamhetsskyddschefens uppgifter ingår att ansvara för all styrning, utveckling, samordning och kontroll av verksamhetsskyddet inklusive säkerhetsskyddet (processansvar). Det ska finnas biträdande säkerhetsskyddschef vid respektive polisregion och inom it avdelningen som regionpolischefen respektive chefen för it-avdelningen utser. De biträdande säkerhetsskyddscheferna vid polisregionerna ska vara tillika regionala verksamhetsskyddschefer.
Europeiska fonden för de yttre gränserna
7 §
Polismyndigheten är nationellt ansvarig myndighet och attesterande myndighet för Europeiska fonden för de yttre gränserna. Nationella operativa avdelningen ska ha ansvar för den ansvariga myndighetens uppgifter och ekonomiavdelningen för den attesterande myndighetens uppgifter.
Europeiska fonden för inre säkerhet
8 §
Polismyndigheten är nationellt ansvarig myndighet för Europeiska fonden för inre säkerhet. Ekonomiavdelningen ska ha ansvar för att förvalta fonden vilket innefattar att bevilja, förvalta och kontrollera användningen av medel ur fonden. 19
Kapitel 5
5 kap. Anställdas allmänna skyldigheter
1 §
En anställd inom Polismyndigheten ansvarar inför sina chefer för de ärenden och arbetsuppgifter som den anställde blivit tilldelad. Den anställde ska känna till och följa de krav och förväntningar som anges i medarbetarpolicyn och verka för att förverkliga ledningens uttalade mål, prioriteringar och intentioner för verksamheten och dess utveckling. 20
Kapitel 6
6 kap. Bemyndiganden och ansvar för chefer och särskilda funktioner
Rikspolischefen
1 §
Som chef för myndigheten har rikspolischefen ansvar för myndighetens verksamhet inför regeringen enligt 3 § myndighetsförordningen (2007:515) och 31 § förordningen (2014:1102) med instruktion för Polismyndigheten.
2 §
Rikspolischefen har personalansvar för cheferna för polisregionerna, avdelningarna och internrevisionen.
3 §
Rikspolischefen ska besluta om – den övergripande organisationen, ledningen, styrningen samt besluta i strategi- och policyfrågor, – föreskrifter, allmänna råd som publiceras tillsammans med föreskrifter och arbetsordningen, – årsredovisning och delårsrapporter, – verksamhetsplan, inklusive utvecklingsplan och budgetfördelning, – skrivelser till regeringen, Regeringskansliet, riksdagens utskott, Riksdagens ombudsmän, Riksrevisionen och Justitiekanslern, om inte annat framgår av denna arbetsordning eller har beslutats i särskild ordning, – att inhämta övervägande från etiska rådet, – anställning och förordnande av cheferna för polisregionerna, avdelningarna och internrevisionen samt personuppgiftsombud - chefen för nationella operativa avdelningen och för avdelningen för särskilda utredningar anställs dock genom beslut av regeringen -, – lön till dem som omfattas av chefsavtalet, och – förordnande av personuppgiftsombud för Polismyndigheten. Rikspolischefen ska även i övrigt besluta i frågor av större vikt eller principiell betydelse för Polismyndighetens verksamhet om inte ärendet ska avgöras av personalansvarsnämnden. Rikspolischefen, eller den denne förordnar, ska fatta beslut enligt 4 § första stycket lagen (2012:278) om inhämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation i de brottsbekämpande myndigheternas underrättelseverksamhet.
4 §
Av 44 § förordningen med instruktion för Polismyndigheten framgår att chefen för nationella operativa avdelningen är ställföreträdare för rikspolischefen. Om vare sig rikspolischefen eller chefen för nationella operativa avdelningen är i tjänst ska chefen för rikspolischefens kansli vara ställföreträdare för rikspolischefen. Rikspolischefen kan utse annan ställföreträdare genom ett särskilt beslut.
Arbetsmiljöansvar
5 §
Rikspolischefen har det övergripande ansvaret för arbetsmiljön inom Polismyndigheten. Rikspolischefen kan fördela arbetsuppgifter inom arbetsmiljöområdet genom ett särskilt beslut. 21
Kapitel 6
Firmatecknare
6 §
Rikspolischefen har rätt att teckna Polismyndighetens firma (ingå avtal för Polismyndighetens räkning) och får delegera denna rätt. Chefen för ekonomiavdelningen får också teckna Polismyndighetens firma och får i samråd med rikspolischefen delegera rätten att i begränsad omfattning teckna firma.
Allmänt för chefer
7 §
Varje chef ska ha ansvar för – det egna verksamhetsområdet och för att arbetet bedrivs utifrån ett helhetsperspektiv, – att planera, leda, utveckla och följa upp det egna verksamhetsområdet så att arbetet bedrivs kostnads- och resurseffektivt samt att uppställda resultat uppnås, – att frågor inom det egna verksamhetsområdet samordnas med övrig verksamhet inom myndigheten, – att ärenden inom det egna ansvarsområdet handläggs rättssäkert, dvs med god kvalitet, enhetligt och utan dröjsmål, – verksamhetsskydd (inklusive säkerhetsskydd) och kontinuitetshantering i sin verksamhet, – att företräda Polismyndigheten som arbetsgivare, och ansvara för att skyldigheterna enligt medbestämmandelagen fullgörs genom ett utvecklat samarbete med arbetstagarorganisationerna, – att företräda hela Polismyndigheten och arbeta för att stärka förtroendet för polisverksamheten såväl internt som externt, – att arbete bedrivs enligt gällande författningar, avtal och styrdokument, – att den interna styrningen och kontrollen är betryggande, – att informera medarbetarna om medarbetarpolicyn samt personuppgiftslagens regler och om skyldigheten att anmäla behandling av personuppgifter som omfattas av personuppgiftslagens anmälningsskyldighet till Polismyndighetens personuppgiftsombud, – att kontinuerligt genomföra utvecklingssamtal och samtal om lön med sina medarbetare, – att verka för att medarbetarna utvecklar sin kompetens i förhållande till verksamhetens uppdrag och mål, – att effektivt kommunicera beslut och annan information av betydelse, samt – att verka för en god arbetsmiljö som stimulerar till dialog, samarbete, kreativitet och ständiga förbättringar. En chef ska underställa närmaste överordnad chef sådana frågor inom det egna ansvarsområdet som har större principiell betydelse eller annars är av särskild vikt. En chef ska snarast informera kanslichefen vid rikspolischefens kansli vid incident som allvarligt påverkar eller kan komma att påverka Polismyndighetens möjlighet att utföra sitt uppdrag (se 10 § förordningen med instruktion för Polismyndigheten). Utanför ordinarie tjänstgöringstid ska beredskapshavande polischef vid nationella operativa avdelningen snarast informeras om incidenten.
8 §
Chefen för en organisatorisk enhet har bemyndigande att fatta beslut inom sitt ansvarsområde om inte annat följer av denna arbetsordning, en handläggningsordning, särskilt beslut eller annan författning. 22
Kapitel 6 Chefen för en organisatorisk enhet har ansvar för beslut i ekonomiska frågor inom ramen för en tilldelad budget och fastställd attestförteckning.
Chef för
polis
region eller avdelning
9 §
Chefen för en region eller avdelning ska besluta om – polisregionens eller avdelningens organisation och ledning inom de ramar som denna arbetsordning eller annat styrdokument ställer upp, – styrdokument för regionen eller avdelningen, och – anställning av personal inom polisregionen eller avdelningen med beaktande av Polismyndighetens långsiktiga kompetensförsörjningsplan och lönepolitiska inriktning. Chefen för en polisregion eller avdelning, eller den denne utser, får fatta myndighetsbeslut i sekretessärenden för Polismyndigheten avseende handling eller uppgift inom avdelningens eller polisregionens ansvarsområde. Chefen för en polisregion eller avdelning har ansvar för – att styrdokument inom ansvarsområdet regelbundet gås igenom och uppdateras, – att disciplinärenden och ärenden om skiljande från anställning på grund av personliga förhållanden anmäls till personalansvarsnämnden, och – att anmälan görs till avdelningen för särskilda utredningar. Chefen för en polisregion eller en avdelning får besluta om beställning av loggutdrag i Polisens it-system.
10 §
Chefen för en polisregion eller avdelning ska i särskilt beslut bestämma vilka arbetsuppgifter och befogenheter en biträdande chef ska ha. Dessa kan innefatta uppgifter som annars ska avgöras av chefen för polisregionen eller avdelningen. Chefen för en polisregion eller avdelning får delegera till annan tjänsteman att besluta om ärenden som inte ska avgöras av chefen för polisregionen eller avdelningen. En delegering kan innehålla rätt att vidaredelegera. En lämnad delegation kan återkallas eller begränsas. I 8 kap. finns bestämmelser om former och villkor för delegation. Den som beslutar om att delegera beslutanderätt ska beakta – att beslutsordningen ska stödja ett decentraliserat beslutsfattande, – att beslutsbefogenheter därför ska finnas på lägsta ändamålsenliga nivå, och – att beslutsstrukturen ska bidra till att det lokala polisarbetet i kommunerna fördjupas och utvecklas.
11 §
Chefen för nationella operativa avdelningen har ett processansvar för hela Polismyndighetens operativa verksamhet. Chefen för nationella operativa avdelningen får besluta om tillfälliga resursförflyttningar inom Polismyndighetens operativa verksamhet. Ett sådant beslut ska beredas i den nationella operativa ledningsgruppen. I brådskande fall får beslut fattas utan sådan beredning. Chefen för nationella operativa avdelningen ska fatta beslut enligt 6 kap. 5 § tredje stycket utlänningsförordningen (2006:97). Chefen för nationella operativa avdelningen ansvarar för att informera regeringskansliet (Justitiedepartementet) enligt 10 § i förordning med instruktion till Polismyndigheten om sådan pågående operativ verksamhet som bör komma till regeringens kännedom. Om information har lämnats till regeringskansliet ska chefen för nationella operativa avdelningen också i lämplig omfattning informera rikspolischefen och kanslichefen vid rikspolischefens kansli. 23
Kapitel 6
12 §
Chefen för nationellt forensiskt centrum har ansvar för myndighetens ackreditering av den forensiska verksamheten. Chefen för nationellt forensiskt centrum ska besluta de styrdokument som avses i 9 kap. 1 § andra stycket i denna arbetsordning.
13 §
Chefen för ekonomiavdelningen – får enligt 5 § teckna Polismyndighetens firma, – får besluta om skrivelser till regeringen om anslagsprognoser, – får besluta om skrivelser till regeringen om hyres- och arrendeavtal med en längre löptid än sex år, – får besluta om budgettekniska förändringar, och – ska ansvara för framtagande av en attestordning på området ekonomi.
14 §
Chefen för HR-avdelningen ska ansvara för framtagande av en attestordning på det personaladministrativa området.
15 §
Chefen för kommunikationsavdelningen ska vara ansvarig utgivare för tidningen Svensk Polis, polisen.se och Intrapolis.
16 §
Chefen för rättsavdelningen – ska vara utgivare av Polismyndighetens författningssamling, – ska meddela trycklov för nya föreskrifter och allmänna råd, – ska besluta Polismyndighetens rättsliga ställningstaganden och allmänna råd som inte publiceras tillsammans med föreskrifter, och – ska ansvara för förteckningen över Polismyndighetens föreskrifter och allmänna råd enligt 18 § författningssamlingsförordningen (1976:725) samt för att föra en förteckning över vilken avdelning som har sakansvar för respektive föreskrift och övriga myndighetsgemensamma styrdokument.
17 §
Chefen för rikspolischefens kansli – ska koordinera avdelningarna och i förekommande fall polisregionerna i syfte att styrka myndighetens samlade förmåga till strategisk styrning, – ska säkerställa beredningen av de ärenden som rikspolischefen ska avgöra och – skapa en helhetsbild över polismyndighetens förmåga.
Särskilda funktioner
18 §
Inom varje polisregion och vid nationella operativa avdelningen ska det dygnet runt finnas ett
vakthavande befäl
i tjänst. Det vakthavande befälet ska leda den operativa yttre verksamheten inom polisregionen. I den utsträckning som det behövs för vaktuppdraget utövar denne befälet över varje annan anställd vid Polismyndigheten som tjänstgör inom ramen för vaktuppdraget utom över sin förman i uppdraget. Om det inträffar en sådan särskild händelse som kräver förstärkta ledningsfunktioner ska det vakthavande befälet ta initiativ till sådan. Innehållet i denna paragraf ska inte tillämpas så länge övergångsbestämmelserna i 10 kap. 2 § gäller. 24
Kapitel 6
19 §
Vid ett polisområde ska det alltid finnas ett
yttre befäl
i tjänst. Det yttre befälet ska, under ledning av det vakthavande befälet, leda ingripandeverksamheten inom polisområdet. I förekommande fall ska det yttre befälet vara polisinsatschef. I funktionen som yttre befäl har en polisman rätt att agera som förundersökningsledare i fråga om att besluta om initiala utredningsåtgärder. Innehållet i denna paragraf ska inte tillämpas så länge övergångsbestämmelserna i 10 kap. 3 § gäller.
20 §
Nationella operativa avdelningen ska utfärda riktlinjer för arbetet som vakthavande befäl och yttre befäl. Varje polisregion får utfärda de kompletterande riktlinjer som behövs.
21 §
Endast den som har nödvändig kompetens får utses till förundersökningsledare. Kompetenskraven för en förundersökningsledare ska föreskrivas i särskild ordning.
22 §
Inom varje polisregion och nationella operativa avdelningen ska finnas
polischef i beredskap
, som i regionpolischefens eller chefens för nationella operativa avdelningen ställe får fatta beslut och lämna anvisningar i frågor som måste handläggas skyndsamt. Polisregionerna kan ha en gemensam polischef i beredskap.
23 §
Inom varje region ska finnas
beredskapshavande beslutsfattare i gränsärenden
som utses av polisregionerna Syd, Väst och Stockholm. Beredskapshavande beslutsfattare i gränsärenden i polisregionen Syd ansvarar för de polisregioner där beslutsfattare inte utsetts. Polisregionerna kan ha en gemensam beredskapshavande beslutsfattare i gränsärenden.
24 §
Verksamhetsskyddschefen vid rikspolischefens kansli ska besluta i säkerhetsskyddsfrågor, om dessa inte enligt denna arbetsordning eller särskilda föreskrifter ska avgöras av någon annan, ska besluta i verksamhetsskyddsfrågor, om dessa inte enligt denna arbetsordning eller särskilt beslut ska avgöras av någon annan, får delegera beslutsmandat och uppgifter inom verksamhets- och säkerhetsskyddsområdet inom rikspolischefens kansli, får beställa loggutdrag i Polisens it-system, samt ska vid en allvarligare incident eller akut kris, omedelbart se till att verksamheten vidtar nödvändiga åtgärder för skyddande av liv, egendom, information eller verksamhetens drift.
25 §
I de polisregioner som ansvarar för fjällräddningstjänst ska det finnas ett tillräckligt antal
räddningsledare
för att leda denna räddningstjänst. I samtliga polisregioner ska det finnas ett tillräckligt antal räddningsledare för att leda räddningstjänst som avser efterforskning av försvunna personer i andra fall. Det ska av handläggningsordningen framgå vem som utser räddningsledare alternativt vem som får vara det. Endast den får vara räddningsledare som har den utbildning, kompetens och erfarenhet som krävs. 25
Kapitel 7
7 kap. Handläggning av ärenden
Diarieföring, posthantering och fördelning av ärenden
1 §
Inkomna och upprättade handlingar (allmänna handlingar) ska registreras (diarieföras) enligt bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Rättsavdelningen ansvarar för att det finns rutiner för diarieföring.
2 §
Post ska hanteras enligt särskilt beslutade rutiner. Varje medarbetare som tar mot eller upprättar en allmän handling ansvarar för att handlingen blir registrerad enligt gällande rutiner. Detta gäller även handlingar som tas mot eller skickas som e-post, sms eller genom annan digital kanal.
3 §
I det fall det inte finns ett digitalt handläggningsstöd för berörd ärendetyp ska alltid en pappersakt upprättas enligt gällande bestämmelser och rutiner. För varje ärende och inkomna handlingar ska ansvarig organisatorisk enhet utses. Chef vid organisatorisk enhet ansvarar för att fördelat ärende hanteras. Vid påbörjan av handläggning ska även ansvarig handläggare utses. Ansvarig organisatorisk enhet och handläggare ska alltid kunna utläsas i för ärendetypen utsett systemstöd.
4 §
Vid fördelning av ett ärende ska beaktas – ärendets sakinnehåll och svårighetsgrad, – kvalitet och säkerhet i handläggningen, samt – effektivitet och snabbhet i verksamheten. I de fall ett ärende har koppling till ett annat ärende bör en notering göras om detta med anteckning om diarienummer för det andra ärendet.
Handläggning
5 §
Den som tilldelats ett ärende ska se till att ärendet blir tillräckligt utrett, att beredningen genomförs enligt gällande bestämmelser och rutiner samt utan onödigt dröjsmål. Handläggaren ska hålla akten i ordnat skick enligt gällande bestämmelser och rutiner. En uppgift som tillför något av betydelse för ärendet ska dokumenteras i akten genom en tjänsteanteckning. Akten ska förvaras så att den vid behov är tillgänglig för behörig anställd.
6 §
Om det kan förutses att en framställan från en enskild inte kan besvaras inom fyra veckor ska avsändaren informeras om att försändelsen tagits emot och att besked kommer att lämnas när ärendet är färdigberett. Handläggaren ska se till att upprättade handlingar och inkomna handlingar från annan än den enskilde kommuniceras med den enskilde, om innehållet i handlingarna har betydelse för bedömningen i ärendet. Första och andra stycket gäller inte om annat bestämts i särskild ordning, eller om det i ett enskilt fall framstår som onödigt. Detta gäller dock inte avseende brottsanmälan.
7 §
Är ett ärende av svårare beskaffenhet, har principiell betydelse eller det annars finns särskilda skäl, ska ärendet överlämnas till närmaste överordnade chef för beslut om fortsatt 26
Kapitel 7 handläggning. En överordnad chef får utan hinder av meddelad delegation överta avgörandet i ett visst ärende inom sitt ansvarsområde.
Samordning och delning
8 §
Samordning ska ske i ett ärende när särskild sakkunskap finns hos annan organisatorisk enhet eller om ärendet på annat sätt även rör annan organisatorisk enhet. Samordning kan ske genom samråd eller delning. Det är viktigt att berörda organisatoriska enheter deltar aktivt och kommer in med synpunkter så tidigt som möjligt. Samråd sker under beredningen av ett ärende genom att uppgifter och synpunkter inhämtas från berörd organisatorisk enhet. När ett ärende är färdigberett ska delning ske med organisatorisk enhet som har lämnat uppgifter eller synpunkter. Delning innebär att den organisatoriska enheten får del av utkast till beslut med tillhörande beslutsunderlag för synpunkter eller vidimering inom fem arbetsdagar. Syftet med delningen är en slutlig kvalitetssäkring. Är ett ärende av principiell eller annars av större betydelse ska delning ske med samtliga avdelningar. En avdelning med vilken delning har skett ska alltid besvara delningen genom att komma in med synpunkter eller vidimering. Om avdelning som ansvarar för en delning bedömer att en delningssynpunkt som är av större vikt eller principiell betydelse inte bör tillgodoses, ska den underrätta den avdelning som lämnat synpunkten.
Handläggning av nationella remisser
9 §
Rikspolischefens kansli hanterar såväl inkommande som utgående nationella remisser. Med inkommande remisser avses remisser från Regeringskansliet, Riksdagens ombudsmän, Justitiekanslern, domstolar och myndigheter. Med utgående remisser avses remisser från Polismyndigheten till andra statliga myndigheter, kommuner och andra intressenter för inhämtande av information och synpunkter. Kanslichefen beslutar om fördelning av inkommande remisser på avdelning. Remisser från Regeringskansliet och andra remisser som har stor organisatorisk eller ekonomisk betydelse eller som annars är av principiell betydelse ska beslutas av rikspolischefen. Övriga remisser ska beslutas av en avdelningschef eller den denne utser. Remissyttranden ska expedieras av den avdelning på vilken en remiss fördelats. Kopia av remissyttrande ska alltid tillställas rikspolischefens kansli. Utgående remisser beslutas av avdelningschefen på den avdelning inom vars ansvarsområde en fråga faller, efter samråd med kanslichefen. Utgående remisser som har stor organisatorisk eller ekonomisk betydelse eller som annars är av principiell betydelse ska beslutas av rikspolischefen.
Offentlighet och sekretess
10 §
Vid begäran om utlämnande av allmän handling ska frågan prövas av den befattningshavare som ansvarar för handlingen. Om en handling eller uppgift helt eller delvis inte lämnas ut ska sökanden informeras om rätten att få ett skriftligt beslut med överklagandehänvisning. Befattningshavaren kan även på eget initiativ hänskjuta frågan till myndigheten för prövning om bedömningen är svår eller principiellt viktig.
Samarbete med arbetstagarorganisationerna
27
Kapitel 7
11 §
Polismyndigheten tillämpar lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet, MBL, och bilagan till avtalet ”samverkan för utveckling” (1997-09-22) i ett utvecklande samarbete med arbetstagarorganisationerna.
Beslut m.m.
12 §
Ett ärende ska föredras om ansvarig chef bestämt detta eller om det annars är särskilt reglerat att sådant ärende ska föredras. I övrigt får beslut fattas utan föredragning.
13 §
Normalt ska information lämnas till eller förhandling hållas med de fackliga organisationerna innan beslut fattas. Chefen för den organisatoriska enhet inom vilken ärendet bereds har ansvaret för att detta sker.
14 §
Ett beslut i ett ärende ska dokumenteras i en beslutshandling.
15 §
Av 21 § myndighetsförordningen (2007:515) framgår att ett skriftlig beslut ska innehålla vissa uppgifter. Ett skriftligt beslut ska därutöver även innehålla uppgift om ärendets diarienummer. Som närvarande vid den slutliga handläggningen antecknas de tjänstemän som varit närvarande vid den muntliga föredragningen av ärendet för beslut eller som på annat sätt ställt sig bakom den slutliga versionen av förslaget till beslut. I 19 § förvaltningslagen (1986:223) regleras rätten att få en avvikande mening antecknad.
16 §
En beslutshandling ska undertecknas av beslutsfattaren och i förekommande fall av föredraganden. Om beslutsfattaren inte kan underteckna handlingen får den undertecknas av annan tjänsteman med tillägget ”enligt uppdrag”.
Avslut i diarium, arkivering
17 §
Bestämmelser om arkiv finns i arkivlagen (1990:782), arkivförordningen (1991:446) och Riksarkivets föreskrifter och allmänna råd. I dessa författningar finns också bestämmelser om vård och gallring av arkivhandlingar.
18 §
När ett ärende avslutats ska ärendet arkiveras. Innan ärende arkiveras ska arbetsmaterial och liknande som inte tillför ärendet sakuppgift rensas bort. Material som inte rensas bort vid arkivering blir allmänna handlingar enligt 2 kap. 9 § tryckfrihetsförordningen.
19 §
Arkivering av ärenden ska ske i Polismyndighetens arkiv.
Arkivhandlingarna ska lämnas till Polismyndighetens arkivansvarige, som ansvarar för att handlingarna läggs i arkivet. Organisatoriska enheter som hanterar fysiska handlingar ska ha ett närarkiv för arkivering av sådana handlingar. Den organisatoriska enheten ska ha ansvar för hanteringen av närarkivet. Om flera organisatoriska enheter delar ett närarkiv ska det framgå i en särskild förteckning vem som är huvudansvarig. 28
Kapitel 7 Närarkiven förs på det sätt rättsavdelningen bestämmer. Ansvarig för respektive organisatorisk enhet ansvarar också för att arkiverade handlingar levereras vidare till större arkiv på det sätt rättsavdelningen bestämmer. 29
Kapitel 8
8 kap. Former för delegering
1 §
Av 6 kap. 8 § framgår chefs rätt att fatta beslut inom sitt ansvarsområde. Av 6 kap. 10 § andra stycket framgår att en chef för en polisregion eller avdelning har rätt att, med vissa undantag, delegera beslutsrätten till annan än chef och att sådan beslutanderätt kan innefatta rätt till vidaredelegation.
2 §
Av nivåer för delegation,
bilaga 5,
framgår vilken behörighetsnivå som krävs för att annan medarbetare än en chef ska kunna få en delegering att fatta beslut avseende i delegationsordningen angivna beslut. De angivna nivåerna är miniminivåer och tar sikte på erfarenhet, skicklighet och utbildning inom det berörda ämnesområdet. Vid en delegation ska även lämplighet vägas in. Vid delegation av andra beslut än sådana som anges i bilaga 5 ska delegation ges till den som är lämplig för uppgiften. I 8 § (2014:1104) polisförordningen finns föreskrifter om särskilda krav på kvalifikationer för vissa fall som ska beaktas vid delegering av arbetsuppgifter.
3 §
En delegation kan lämnas för en individ, funktion eller organisatorisk enhet.
4 §
I nivåer för delegation har ärendena fördelats på tre nivåer utifrån den beslutskompetens som ärendet kräver. För samtliga beslutsnivåer gäller att beslutsfattaren ska ha en allmän lämplighet för arbetsuppgiften samt ha förmåga att uppmärksamma svårigheter och vid behov inhämta råd.
Kompetensnivå 1 – förmåga att hantera ordinära ärenden inom beslutsområdet
; Beslutsfattaren ska ha grundläggande kunskaper inom beslutsområdet genom introduktion, utbildning eller på annat sätt. De ärenden som handläggs på denna nivå är i huvudsak enkla eller vanligt förekommande ärenden.
Kompetensnivå 2 – förmåga att hantera mer komplicerade och svårbedömda ärenden;
Beslutsfattaren ska ha erfarenhet inom beslutsområdet och dessutom ha fördjupade kunskaper på området genom utbildning eller på annat sätt.
Kompetensnivå 3 – förmåga att besluta de mest komplicerade och svårbedömda frågorna inom beslutsområdet;
Beslutsfattaren ska ha mycket stor erfarenhet inom beslutsområdet och mycket goda och adekvata kunskaper inom området genom utbildning eller på annat sätt. Vidare ska beslutsfattaren ha förmåga att inom området verka som expert och utföra kvalitetssäkringar samt som regel kunna genomföra kompetensutvecklingsinsatser inom området. Komplicerade eller sällan förekommande ärenden ska normalt fattas av beslutsfattare på denna nivå.
5 §
Vid nationellt forensiskt centrum tillämpas särskilda kompetensnivåer. Dessa redovisas i handläggningsordningen för nationellt forensiskt centrum.
6 §
Beslut om delegation enligt detta kapitel ska fattas av chefen för polisregionen eller avdelningen, eller av den som fått delegation att fatta sådant beslut. Beslutet ska föras in i handläggningsordningen eller i en bilaga till handläggningsordningen. 30
Kapitel 9
9 kap. Styrdokument
Allmänt
1 §
Ett styrdokument kan antingen rikta sig till och ha verkan för personalen inom hela Polismyndigheten eller inom flera polisregioner eller avdelningar, eller rikta sig till och ha verkan endast för personalen inom en polisregion eller avdelning.
2 §
Föreskrifter grundas på ett bemyndigande som ger myndigheten rätt att meddela föreskrifter i ett visst ämne. Sådana bemyndiganden finns t.ex. i polisförordningen (2014:1104), förordningen (2014:1102) med instruktion för Polismyndigheten och 4 § myndighetsförordningen (2007:515). Övriga styrdokument beslutas med stöd av arbetsledningsrätten.
Vilka styrdokument ska finnas m.m.
3 §
Inom Polismyndigheten ska, utöver denna arbetsordning, finnas följande styrdokument, 1. föreskrifter och allmänna råd, 2. handläggningsordning, 3. policy, 4. strategi, 5. plan, 6. riktlinjer, 7. handbok, och 8. rättsliga ställningstaganden. Inom nationellt forensiskt centrum ska även finnas de styrdokument som krävs för ett ledningssystem för en ackreditering av den forensiska verksamheten.
4 §
Styrdokument ska upprättas i särskilt bestämt format. Rättsavdelningen beslutar om formatet för styrdokument. Styrdokument ska föras i särskilda serier.
Föreskrifter och allmänna råd
5 §
Föreskrifter är bindande och generellt gällande rättsregler som bestämmer enskildas, myndigheters och den egna personalens handlande.
6 §
Allmänna råd är generella rekommendationer om tillämpningen av en författning som anger hur någon kan eller bör handla i ett visst hänseende. Allmänna råd kan utfärdas i en egen handling eller tillsammans med föreskrifter.
7 §
Avdelningarna och annan organisatorisk enhet med ett nationellt ansvar för ett visst sakområde ska ta fram förslag till föreskrifter och allmänna råd inom sina respektive ansvarsområden. I ansvaret ingår att se till att de föreskrifter och allmänna råd som behövs inom området finns och att dessa är uppdaterade och lämpligt utformade. För föreskrifter och allmänna råd som inte längre behövs ska föreslås att dessa upphävs. Rättsavdelningen har ett övergripande ansvar för Polismyndighetens föreskrifter och allmänna råd. 31
Kapitel 9
Handläggningsordning
8 §
En handläggningsordning är ett dokument med utfyllande bestämmelser till arbetsordningen för viss avdelning eller polisregion. Handläggningsordningarna regleras i 1 kap. 4 §.
Policy
9 §
En policy beskriver hur medarbetare ska agera och uppträda internt och externt och lägger därigenom grunden för ett enhetligt förhållningssätt hos medarbetarna. En policy ska ge uttryck för de principer och värden som ledningen anser ska genomsyra organisationen. Antalet policyer ska vara begränsat.
Strategi
10 §
En strategi beskriver övergripande tillvägagångssätt att nå Polismyndighetens långsiktiga mål. Antalet strategier ska vara begränsat.
Plan
11 §
En plan utvecklar och preciserar de mål som ställs upp för verksamheten utifrån t.ex. regleringsbrev och strategier. Vanligen innehåller en plan vilka åtgärder som ska genomföras, hur de ska genomföras och av vem samt förväntat resultat. En plan ska avse en bestämd tidsperiod. Budget är en styrande ekonomisk plan.
Riktlinjer
12 §
Riktlinjer anger på en övergripande eller mer detaljerad nivå hur arbetet ska eller rekommenderas att bedrivas inom ett visst avgränsat område. Det kan handla om organisation, ärendehandläggning och verksamhetsformer men även t.ex. metodval och prioriteringar. Riktlinjer kan också innehålla rekommendationer om hur viss lagstiftning bör tillämpas i praktiken.
Handbok
13 §
En handbok innehåller huvudsakligen en sammanställning av relevant material inom ett visst ämnesområde till stöd för den handläggande tjänstemannen. En handbok innehåller även vissa styrande delar i likhet med vad som gäller för riktlinjer.
Rättsliga ställningstaganden
14 §
Rättsliga ställningstaganden innehåller vägledande uttalanden i juridiska frågor på områden där det saknas tydlig ledning i lagstiftning, förarbeten, praxis och andra rättskällor. Rättsliga ställningstaganden ska begränsas till frågor avseende vilka det är av större vikt att Polismyndigheten uttalar sin syn på rättsläget. 32
Kapitel 9
Beslutsnivåer
15 §
Av 6 kap. 3 § framgår att rikspolischefen ska besluta om föreskrifter, allmänna råd som publiceras tillsammans med föreskrifter, strategier och policy. Av 6 kap. 16 § framgår att chefen för rättsavdelningen ska besluta om rättsliga ställningstaganden och om allmänna råd som inte publiceras tillsammans med föreskrifter. Av 6 kap. 12 § framgår att chefen för nationella forensiska centrum ska besluta de styrdokument som avses i 1 § andra stycket. Chef för polisregion eller avdelning ska enligt 1 kap. 4 §, besluta om handläggningsordning för regionen eller avdelningen, samt enligt 6 kap. 9 § om plan, riktlinjer och handbok inom sitt ansvarsområde. Handläggningsordningen ska dock efter beslut av region- eller avdelningschef godkännas av rikspolischefen eller den denne sätter i sitt ställe. 33
Kapitel 10
10 kap. Övergångsbestämmelser
1 §
Den övergångsordning för upphandling av vissa varor och tjänster som framgår av
bilaga 6
ska tillämpas.
2 §
Vid en polisregion ska det finnas ett
samordnande vakthavande befäl
. Denne, som är placerad på regionens huvudort, ska fatta beslut om resursförstärkningar inom polisregionen, vid behov initiera beslut om särskild händelse som kräver förstärkta ledningsfunktioner samt utom kontorstid utgöra kontaktpunkt mot avdelningen för särskilda utredningar. Tillika är det samordnande vakthavande befälet
vakthavande befäl
i det polisområde där han eller hon verkar. I övriga polisområden i regionen finns också
vakthavande befäl
förutom i region Stockholm där vakthavande befäl finns i Stockholm och Visby, i region Väst där vakthavande befäl finns i Göteborg och Halmstad och i region Syd där vakthavande befäl finns i Malmö och Kalmar. De
vakthavande befälen
ska leda den minutoperativa verksamheten inom polisområdet. I den utsträckning som det behövs för vaktuppdraget utövar dessa befälet över varje annan anställd i Polismyndigheten inom respektive polisområde som tjänstgör inom ramen för vaktuppdraget, utom över sin förman i uppdraget. Vid nationella operativa avdelningen ska det dygnet runt finnas ett
vakthavande befäl
i tjänst som tillika är tjänsteman i beredskap enligt förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap. I egenskap av tjänsteman i beredskap ska vakthavande befäl initiera och samordna det inledande arbetet för att upptäcka verifiera, larma och informera vid allvarliga kriser.
Uppstår det behov får vakthavande befälet vid nationella operativa avdelningen omdisponera polisresurser från en polisregion till en annan. Vakthavande befäl leder och ansvarar för den händelsestyrda verksamheten inom nationella operativa avdelningen intill dess att ärendet eller händelsen avslutas eller överlämnas till högre befäl eller förundersökningsledare inom avdelningen och kan vid behov initiera en särskild händelse som kräver förstärkta ledningsfunktioner. I den utsträckning det behövs för vaktuppdraget utövar vakthavande befäl utom kontorstid befälet över varje annan anställd i Polismyndigheten vid nationella operativa avdelningen som tjänstgör inom ramen för vaktuppdraget, utom över sin förman i uppdraget.
3 §
I avvaktan på beslut om hur en samordnad yttre operativ ledning ska bedrivas i Polismyndigheten ska den yttre operativa ledningen under en övergångstid vara oförändrad.
4 §
Dessa övergångsbestämmelser och grunddragen i denna arbetsordning i övrigt ska omprövas senast under år 2017.
34
Bilagor
Bilagor
Övergripande nivå insynsrådet rikspolischefens kansli rikspolischefen internrevision
Bilaga 1 – Övergripande organisationsskiss
strategisk ledningsgrupp operativ ledningsgrupp polisregion sju polisregioner nationella operativa avdelningen nationellt forensiskt centrum ekonomi avdelningen HR avdelningen rätts avdelningen it avdelningen utvecklings avdelningen kommunikations avdelningen avdelningen för särskilda utredningar råd och nämnder 35
Bilagor Polisregion Syd polisområde åtta polisområden
Blekinge
lokalpolis områden; Karlskrona Västra Blekinge Ronneby
Kalmar
lokalpolis områden; regionpolisråd Norra Kalmar län Södra Kalmar län kansli
Kronoberg
lokalpolis områden; Växjö utredning Ljungby Tingsryd chef polisregionen biträdande chef
Mellersta Skåne
lokalpolis områden; Lund Öresund Ringsjö bygden strategisk ledningsgrupp underrättelse
Nordvästra Skåne
lokalpolis områden;
Bilaga 2 – Organisationsskisser regioner
Kulla Bjäre Söderåsen Helsingborg Landskrona operativ ledningsgrupp operativ verksamhet
Malmö
lokalpolis områden; Västra Malmö Östra Malmö Malmö City Bilaga 2:1
Södra Skåne
lokalpolis områden; Österlen Söderslätt
Nordöstra Skåne
lokalpolis områden; Hässleholm Kristianstad 36
Polisregion Väst regionpolisråd polisområde fem polisområden
Storgöteborg
lokalpolis områden; Göteborg City Södra Göteborg Nordöstra Göteborg Södra Bohuslän Nordvästra Storgöteborg
Älvsborg
lokalpolis områden; Borås Alingsås kansli utredning områden; chef polisregionen biträdande chef
Fyrbodalen
lokalpolis Västra Fyrbodalen Östra Fyrbodalen underrättelse
Skaraborg
lokalpolis områden; Östra Skaraborg Västra skaraborg strategisk ledningsgrupp
Halland
lokalpolis områden; Kungsbacka Varberg Falkenberg Hylte Halmstad Laholm operativ ledningsgrupp operativ verksamhet Bilagor Bilaga 2:2 37
Bilagor Polisregion Öst regionpolisråd polisområde tre polisområden
Jönköping
lokalpolis områden; Jönköping Höglandet Värnamo
Östergötland
lokalpolis områden; Norrköping Finnspång Kusten Linköping Kinda/Ydre Åtvidaberg Motala Mjölby kansli utredning
Södermanland
lokalpolis områden; Nyköping Katrineholm Eskilstuna chef polisregionen biträdande chef strategisk ledningsgrupp underrättelse operativ ledningsgrupp operativ verksamhet Bilaga 2:3 38
Bilagor Polisregion Stockholm polisområde nio polisområden lokalpolis Gotland
Söderort
lokalpolis områden; Farsta Globen Skärholmen kansli
Norrort
lokalpolis områden; Sollentuna Sigtuna Upplands Väsby Järfälla Upplands Bro regionpolisråd utredning
Södertörn
lokalpolis områden; chef polisregionen biträdande chef Huddinge Haninge Nynäshamn Botkyrka underrättelse
Södertälje
lokalpolis områden; Södertälje Nykvarn Järna Salem strategisk ledningsgrupp operativ verksamhet
Västerort
lokalpolis områden; Solna Sundbyberg Kista Södra Järva Bromma Hässelby Vällingby Ekerö operativ ledningsgrupp
Nacka
lokalpolis områden; Nacka Värmdö Tyresö gränspolis
Roslagen
lokalpolis områden; Norrtälje Hallstavik Vaxholm Täby Danderyd Bilaga 2:4 Åkersberga Vallentuna
City
lokalpolis områden; Maria Katarina Klara Östermalm Lidingö Vasastan Kungs holmen 39
Bilagor Polisregion Mitt polisområde tre polisområden lokalpolis områden; Enköping/ Habo Uppsala/ Knivsta Tierp/ Älvkarleby Östhammar
Västmanland
lokalpolis områden; Västerås Fagersta Västra Mälardalen Sala regionpolisråd kansli
Gävleborg
lokalpolis områden; Södra Gävleborg Mellersta Gävleborg Norra Gävleborg chef polisregionen biträdande chef utredning strategisk ledningsgrupp underrättelse operativ ledningsgrupp operativ verksamhet Bilaga 2:5 40
Bilagor Polisregion Bergslagen polisområde tre polisområden lokalpolis områden; Arvika Torsby Karlstad Kristinehamn
Dalarna
lokalpolis områden; Ludvika Avesta Falun Borlänge Mora Malung regionpolisråd kansli
Örebro
lokalpolis områden; Karlskoga Hallsberg Lindesberg Örebro chef polisregionen biträdande chef utredning strategisk ledningsgrupp underrättelse operativ ledningsgrupp operativ verksamhet Bilaga 2:6 41
Bilagor Polisregion Nord regionpolisråd kansli
Norrbotten
polisområde fyra polisområden Östra Norrbotten Norra
Jämtland
lokalpolis områden; Östersund Bräcke Strömsund Härjedalen Åre
Västernorrland
lokalpolis områden; Sundsvall Timrå Ånge Kramfors Sollefteå Härnösand Örnsköldsvik chef polisregionen biträdande chef utredning
Västerbotten
lokalpolis områden; Umeå Robertsfors Kust Syd Skellefteå Kust Nord Fjäll Nord Fjäll Syd Inland strategisk ledningsgrupp underrättelse operativ ledningsgrupp operativ verksamhet Bilaga 2:7 42
Bilagor Nationella operativa avdelningen ekobrottskansli operativ verksamhet utredning kansli kontakt chef
Bilaga 3 – Organisationsskisser avdelningar
ledningsgrupp underrättelse internationell verksamhet beredning Bilaga 3:1 43
Nationellt forensiskt centrum informations teknik kansli biologi chef droganalys ledningsgrupp kemi- och teknik laboratorium Stockholm laboratorium Göteborg laboratorium Malmö Bilagor Bilaga 3:2 44
Ekonomiavdelningen finansiell styrning inköp kansli lokal försörjning chef ledningsgrupp service ekonomienhet för nationella operativa avdelningen ekonomienhet för nationellt forensiskt centrum ekonomienhet för it avdelningen ekonomienhet för utvecklings avdelningen ekonomienhet för övriga avdelningar regionalt placerad ekonomi enhet sju regionalt placerade ekonomienheter Bilagor Bilaga 3:3 45
HR-avdelningen PAC personal arbetsgivar politik och avtal kansli chef ledningsgrupp kompetens ledarskap och med arbetarskap arbetsmiljö HR-enhet för avdelningarna Bilaga 3:4 regionalt placerad HR-enhet sju regionalt placerade HR-enheter Bilagor 46
Bilagor It-avdelningen utveckling och applikations förvaltning kansli it-drift och infrastruktur förvaltning chef ledningsgrupp leverans och support it-säkerhet förändrings ledning och införande arkitektur Bilaga 3:5 47
Kommunikationsavdelningen gemensam kommunikation chef ledningsgrupp kansli produktion kommunikationsenhet för rikspolischefen och avdelningarna Bilaga 3:6 regionalt placerad kommunikations enhet sju regionalt placerade kommunkationsenheter Bilagor 48
Rättsavdelningen personuppgiftsombud rättslig styrning och stöd kansli förvaltnings rätt chef ledningsgrupp informations förvaltning regionalt placerad rättsenhet sju regionalt placerade rättsenheter Bilagor Bilaga 3:7 49
Bilagor Utvecklingsavdelningen Nord Bergslagen kansli Mitt chef Stockholm ledningsgrupp Öst Väst Syd Bilaga 3:8 50
Rikspolischefens kansli verksamhetsstyrning och analys chef sekretariat ledningsgrupp verksamhetsskydd Bilagor Bilaga 3:9 51
Bilagor Avdelningen för särskilda utredningar Nord Mitt/ Bergslagen kansli chef Stockholm ledningsgrupp Öst Väst Syd Bilaga 3:10 52
Bilagor
Bilaga 4
53
Bilaga 5 – Nivåer för delegation av förvaltningsbeslut mm
Bestämmelser om delegation och delegationsnivåer finns i 8 kap. arbetsordningen.
Förkortningar
FU = förundersökning P= polisman RA = rättsavdelningen Direktverkande gemenskapsbestämmelser nr namn författningsrum Nivå EG 562/2006 Europaparlamentets och rådets förordning om en gemenskapskodex om gränspassage av personer (gränskodex) 2 kap. artikel 13 punkt 2 3 EG 810/2009 Europaparlamentets och rådets förordning om införande av en gemenskapskodex om visering (viseringskodex) artikel 4 punkt 2 jämfört med art 35, 36 art 34 2 3 Lag och förordning SFS namn 1918:163 lag med vissa bestämmelser om sjöfynd lagrum 3, 5-7 §§ 1932:242 lag om skyldighet i vissa fall att tillhandahålla förnödenheter mm till ordningsmaktens behov 1 § 2 3 Bilagor 54
1938:121 lag om hittegods 1 –3 §§ 1 1942:740 rättegångsbalken
7 kap.
9 §,
9 kap.
10 §,
23 kap.
3 §,
24 kap.
8 § 3 st.
36 kap.
5 § 2 P 3
28 kap.
4 § 3 st. 3 P 1949:381 föräldrabalken 1957:668 lag om utlämning för brott 1958:205 lag om förverkande av alkoholhaltiga drycker mm 1958:262 kungörelse (1958:262) om tillämpning av lagen (1943:881) om polisens ställning under krig 1958:272 förordning om tjänstekort
21 kap.
3, 4 och 10 §§ 20, 26, 26 a och 26 b §§ 2 § 3 3 1 4, 6 §§ 2, 10 §§ 3 2 1958:642 lag om blodundersökning mm vid utredning av faderskap 1962:700 brottsbalken 2 a § (18 år eller äldre) 2 a § (barn under 18 år)
38 kap
. 12 § 2 3 2
16 kap.
1 § 2 P Bilagor 55
1963:193 lag om samarbete med Danmark, Finland, Island och Norge ang. verkställighet av straff mm. 1964:167 lag med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare 8 § 14, 31, 35 §§ 2 2 1966:314 lag om kontinentalsockeln 1966:315 kontinentalsockelförordningen 12 § 2 § 1966:742 lag om hotell och pensionatrörelsen 3 –4, 6, 8, 19, 21 §§ 1967:294 sjöförklaringskungörelsen 1967:502 förordning om utdrag ur folkbokföringsdatabasen i och för utredning ang. brott mm 1969:84 kungörelse (1969) om polisens användning av skjutvapen 1969:293 efterlysningskungörelsen 20 § 2 § 13 § 3, 4 §§ 1969:590 kungörelse om ersättning vid förundersökning i brottmål 1970:299 lag om skydd mot flyghavre 1970:375 lag om utlämning till Danmark, Finland, Island eller Norge för verkställighet av beslut om vård eller behandling 6, 9 §§ 13 § 3 § 13 § 5, 6, 8 –9, 12 §§ 2 2 3 1 3 2 1 3 1 3 1 2 3 Bilagor 56
1970:710 kungörelse om utlämning till och från Danmark, Finland, Island eller Norge för verkställighet av beslut om vård eller behandling 1970:988 fastighetsbildningslag 1971:437 rennäringslag 1971:948 väglag 1972:318 växtskyddslag 1973:261 kungörelse om utbetalning av vissa ersättningar i mål eller ärende vid domstol mm 1974:191 lag om bevakningsföretag 1974:202 lag om beräkning av strafftid 10 §
4 kap.
38 § 96 § 72 § 9 § 2 § 8, 15 §§ 6, 10, 11 §§ 1974:286 förordning om beräkning av strafftid mm 11, 13, 15 §§ 1974:1066 lag om förfarande med förverkad egendom och hittegods mm 1975:74 lag med bemyndigande att meddela vissa föreskrifter för trädgårdsnäringen 1975:197 oljekrislag 1976:206 lag om felparkeringsavgift 1976:298 utsädeslag 1976:1090 lag om alkoholutandningsprov 2, 4, 5, 6, 7, 8 §§ 4 § 21 § 8, 9 §§ 4 § 3 § 3 2 2 2 2 2 1977:67 lag om tilläggsavgift i kollektiv persontrafik 5 § 2 2 2 2 1 2 2 2 FU-ledar behörighet (utan inledd FU) 1 Bilagor 57
1977:178 förordning med vissa bestämmelser om internationellt samarbete rörande verkställighet av brottmålsdom 19, 22 §§ 1977:1160 arbetsmiljölag 1978:234 lag om nämnder för vissa trafikfrågor 1978:262 förfogandelag 1978:268 ransoneringslag 1978:302 passlag
7 kap.
6 § 5 § 47, 48, 56 §§ 15, 35 §§ 4 § 7, 9, 12-15, 17 (ej vite), 18 §§ 17 § (vite) 1979:357 lag om yrkesmässig försäljning av dyrkverktyg 6 § 2, 3, 4 §§ 1979:377 lag om registrering av båtar för yrkesmässig sjöfart mm 1979:664 passförordning 1980:123 förordning med reglemente för militärpolisen 1980:424 lag om åtgärder mot förorening från fartyg 15 § 11, 13, 14, 16, 23, 27 §§ 7 §
5 kap.
2 §,
6 kap.
7 a, 11 §§
7 kap.
11 §
7 kap.
10 § 2 2 3 2 2 1 2 3 1 2 2 1 3 2 3 Bilagor 58
1980:578 lag om ordningsvakter 1980:589 ordningsvaktsförordning 5, 9 (utom 1 st.) §§ 9 § 1st. 6 § 3 st., 7, 8, 10 §§ 2 3 3 1980:995 förordning om skyldighet för försäkringskassan att lämna uppgifter till andra myndigheter 1981:981 utsökningsförordning 1981:1064 lag om säkerhetskontroll i domstol 1982:198 förordning om flyttning av fordon i vissa fall 1982:306 förordning med vissa bestämmelser om utlämning för brott 1982:395 lag om kustbevakningens medverkan vid polisiär övervakning 1982:636 lag om anordnande av visst automatspel 1982:673 arbetstidslag 1982:756 förordning om försvarsmaktens ingripande vid kränkningar av Sveriges territorium under fred och neutralitet mm. 1982:789 förordning om ersättning för polisbevakning och för anslutning av larmanläggningar till polisen 3 §
3 kap.
4 § 16 § 9 b § 7 § 8 § 21 § 10, 12, 27, 28, 33, 46, 53, 60, 68, 69 §§ 5 § 3 § 1983:1097 lag med vissa bestämmelser om 3, 4, 8 §§ 1 2 1 1 P 2 FU-ledare 2 2 3 2 2 Bilagor 59
larmanläggningar mm 1983:1099 förordning om anslutning av larmanläggningar till polisen 1984:3 lag om kärnteknisk verksamhet 1984:387 polislag (1984:387) 1986:436 Lag om näringsförbud 1984:985 förordning om handläggning av ärenden rörande sjöfynd 1985:206 lag om viten 1986:223 förvaltningslag 10 § (vite) 4 § (ej återkalla) 4 § (återkalla) 17 § 25 § 23 a § 13 c, 20, 23, 24 §§ 3 § 10 § 9, 12, 24, 26, 27§§ 29 § 24 § 1986:1009 lag om förfarande i vissa fall av förverkande 1987:24 lag om kommunal parkeringsövervakning m.m. 1987:259 jaktlag 1987:672 konkurslag 1987:905 jaktförordning 3 § 4 § 9, 26 a, §§
6 kap.
9, 11 §§ 40 a § 30, 40 §§ 5 § 1988:144 lag om säkerhetskontroll i riksdagens lokaler 1988:220 strålskyddslag 1988:530 förordning om expertgrupp för identifiering av katastroffall 1988:534 djurskyddslag 1988:539 djurskyddsförordning 33 § 2 § 27 a, 32, 34, 35 §§ 71 § 2 2 1 2 2 2 3 2 1 3 1 2 2 1 2 3 2 2 2 3 2 2 1 Bilagor 60
1988:842 förordning om ersättning och belöning åt den som hjälper polisen 1988:870 lag om vård av missbrukare i vissa fall 1989:14 lag om erkännande och verkställighet av utländska vårdnadsavgöranden mm och om överflyttning av barn 1989:149 förordning om bevakningsföretag mm 6, 11 §§ 45 § 18, 19, 20 §§ 16 § 1990:52 lag med särskilda bestämmelser om vård av unga 1990:415 förordning om tillstånd till införsel av vissa farliga föremål 43 § 3 § 1990:712 lag om undersökning av olyckor 9 § 1990:1144 begravningslag 1990:1157 lag om säkerhet vid tunnelbana och spårväg 8, 11 §§
4 kap.
4, 6 §§ 21 § 1991:481 folkbokföringslagen 17 a § 1991:483 Lag om fingerade personuppgifter 1991:572 lag om särskild utlänningskontroll 1991:1128 lag om psykiatrisk tvångsvård 2, 5, 7, 8 §§ 2, 8, 19, 21 §§ 1991:1129 lag om rättspsykiatrisk vård 47 § (handräckning) 47 § (omhändertagande) 27 § 2 2 3 2 2 2 2 2 P 2 2 2 2 3 2 3 2 Bilagor 61
1991:1137 lag om rättspsykiatrisk undersökning 1991:1472 förordning om rättspsykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård 1991:1559 lag med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens område 1991:2041 lag om särskild personutredning i brottmål, mm. 13 § 12 §
5 kap.
5 § 3, 7 §§ 1992:191 avgiftsförordningen 11 § 1 st.,16 §§ 11 § 2 st., 13 § 5 § 1992:824 förordning om fingeravtryck mm. 6 § 1992:860 om kontroll av narkotika 1992:1303 förordning om krigsmateriel 1992:1684 lag om EG-gödselmedel 1993:185 förordning om arbetsförhållanden vid vissa internationella vägtransporter 11 § 11, 12 §§ 5 § 25 a, 25 b §§ 1993:387 lag om stöd och service till vissa funktionshindrade 1993:581 tobakslagen 26 e, 27 a §§ 21, 22, 23 b §§ 20 § 2 2 2 2 2 2 2 1 2 3 2 2 2 2 2 P . Bilagor 62
1993:1617 ordningslagen lokala föreskrifter med stöd av ordningslagen 1993:1634 förordning om besiktning av tivolianordningar 1993:1745 förordning om skydd för landskapsinformation 1994:118 lag om inspektioner enligt Förenta Nationernas konvention om förbud mot kemiska vapen 9 § 3 § 5 §
2 kap.
27 §§ 8 (*ot), 9, 12, 16 (*ot), 18, 20, 21, *ot = offentlig tillställning
3 kap.
1, 5, 6, 7, 14, 17, 19 §§,
5 kap.
3 §
2 kap.
8 (*as), 16 (*as), 22, 23, 25 §§ *as = allmän sammankomst
3 kap.
18, 20, 21 §§ 2 3 2 2 2 2 1994:451 lag om intensivövervakning med elektronisk kontroll 1994:569 lag om Sveriges samarbete med de internationella tribunalerna för brott mot internationell humanitär rätt 17 § 8, 12 a §§ 2 3 Bilagor 63
1994:1009 sjölag 1994:1708 lag om EG:s förordningar om strukturstöd och till utveckling av landsbyggden 1994:1709 lag om EG:s förordningar om den gemensamma fiskeripolitiken 1994:1710 lag om EG:s förordningar om jordpruksprodukter 1994:1776 lag om skatt på energi
18 kap.
19 §
22 kap.
10 § 3 § 6 § 6 §
10 kap.
10 § 1994:1809 lag om totalförsvarsplikt 1994:1830 Förordning om införsel av levande djur 1995:238 Förordning om totalförsvarsplikt
10 kap.
6 § 8 § 1995:832 lag om obduktion mm. 1995:1000 pantbankslag 1996:31 1996:67 förordning om statliga myndigheters skjutvapen mm. vapenlagen
3 kap.
16 §,
4 kap.
5 § 18 § 27 § 10 §
1 a kap.
13 §
2 kap.
3, 4, 8, 11, 14 §§
3 kap.
6, 8 §§
5 kap.
3, 5, §§
7 kap.
5 §
8 kap.
2 §
2 kap.
10 §
6 kap.
1 –4, 7 §§
10 kap.
2 § 2 2 2 2 2 2 2 1 2 1 3 2 3 Bilagor 64
2 kap.
17, 18 §§ 3 1996:70 vapenförordningen 1996:633 säkerhetsskyddsförordningen 1996:927 förordning med bestämmelser för Försvarsmaktens personal 1996:1620 lag om offentligt biträde 1997:857 ellagen 1997:1140 förordning om vägavgift för vissa tunga fordon 1998:488 körkortslag 1998:506 lag om punktskattekontroll av transporter mm. av alkoholvaror, tobaksvaror och energi produkter
2 kap.
7 §
3 kap.
1, 8 §
1 a kap.
3 §
2 kap
. 4§ 1 st., 5 § 2
3 kap.
9 §
5 kap.
3, 4, 12 §§
6 kap.
1, 4 §§
7 kap.
7 §
8 kap.
1 §
9 kap.
3 § 2 st. 12, 19 §§
10 kap.
7 § 2 §
12 kap.
5 § 7 § 2 st.
7 kap.
4 §
2 kap.
3 §
2 kap.
1, 5 §§ 1998:603 lag om verkställighet av sluten ungdomsvård 1998:620 lag om belastningsregister 1998:621 lag om misstankeregister 1998:641 förordning om verkställighet av sluten ungdomsvård 6, 9, 20 §§ 15 § 12 § 3 § 1 2 3 2 3 2 1 1 2 2 P 2 1 RA 1 RA 1 Bilagor 65
1998:642 förordning om verkställighet av frivårdspåföljder 1998:808 miljöbalk 1998:812 lag med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet 1998:978 förordning om trafikskolor
2 kap.
9 §
28 kap.
8 § 7 kap. 26 § 9 § 1998:980 körkortsförordning
5 kap.
10 § 1998:1276 trafikförordning
13 kap.
3 § 1 st.
10 kap.
3 , 14 §§
13 kap.
3 § 3 st. 1998:1379 förordning om ersättning för sakskada till polismän och anställda inom kriminalvården m.fl. 1998:1702 lag om inspektioner enligt Förenta nationernas fördrag om fullständigt förbud mot kärnsprängningar 1998:1705 lag om inspektioner enligt konventionen om förbud mot användning, lagring, produktion och överföring av antipersonella minor (truppminor) samt om deras förstöring 6 § 5 § 5 § 2 2 2 2 2 2 1 P 1 P 2 P 2 Bilagor 66
1998:1707 lag om åtgärder mot buller och avgaser från mobila maskiner 1999:42 lag om förbud mot vissa hälsofarliga varor 1999:58 förordning om förbud mot vissa hälsofarliga varor 1999:271 lag om handel med begagnade varor 1999:272 förordning om handel med begagnade varor 1999:381 lag om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor 1999:657 epizootilagen 1999:658 zoonoslag 1999:779 lag om handel med ädelmetallarbeten 2000:140 lag om inspektioner enligt internationella avtal om förhindrande av spridning av kärnvapen 2000:343 lagen om internationellt polisiärt samarbete 2000:344 lag om Schengens informationssystem 2000:562 lag om internationell rättshjälp i brottmål 9 § 3 c § 3 § 4, 5, 6 §§ 8, 11, 12, 13 §§ 7 § 19 § 14 § 11 § 14 § 6 § 8, 9, 10 §§ 3 a, 15 §§ 5, 6, 11, 15 §§
4 kap.
34 § 2 2 2 2 2 2 2 1 2 1 2 2 3 2 3 Bilagor 67
2000:836 förordning om Schengens informationssystem 5, 6, 7, 11, 17 §§ 2000:1064 lag om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd 14, 16 §§ 2000:1306 tullförordningen 2001:453 socialtjänstlagen 61 §
12 kap.
10 §
13 kap.
7 §
16 kap.
4 a § 2001:588 förordning om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet 2001:589 Förordning om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet 2001:650 förordning om vägtrafikregister 7 d § 12 a §
4 kap.
7, 13 §§
7 kap.
12 §
1 kap.
2 § 37, 44 §§ 2001:682 förordning om behandling av personuppgifter inom kriminalvården 2002:297 lag om biobanker i hälso- och sjukvården mm. 2002:329 lag om samarbete med internationella brottmålsdomstolen 2002:375 förordning om försvarsmaktens stöd till civil verksamhet 2003:364 fartygssäkerhetslagen
6 kap.
32 § 9 § 4 §
5 kap.
5 § 18 §
6 kap.
9 § 2 2 2 2 3 2 2 2 1 2 1 1 1 2 1 Bilagor 68
2003:367 lag om lastning och lossning av bulkfartyg 2003:389 lag om elektronisk kommunikation 2003:778 lag om skydd mot olyckor 2003:1156 lag om överlämnande från Sverige enligt en Europeisk arresteringsorder 2003:1174 lag om vissa former av internationellt samarbete i brottsutredningar 2003:1178 förordning om överlämnande till Sverige enligt europeisk arresteringsorder 2004:168 smittskyddslagen 2004:283 förordning om sjöfartsskydd 2004:451 produktsäkerhetslag 2004:487 lag om sjöfartsskydd 2004:519 järnvägslagen 2004:865 förordning om kör- och vilotider samt färdskrivare, mm. 2004:1100 lag om luftfartsskydd 2004:1167 lag om vägtransportledare - tillagd 17 §
3 kap.
5, 9, 10 §§
4 kap.
7 §
5 kap.
3 §
6 kap.
3, 7 §§
6 kap.
5 §
7 kap.
1, 2 §§
8 kap.
2 § 9 § 1, 2 §§ 3, 11, 15 §§ 13, 14 §§ 4 §
6 kap.
12 §
8 kap.
12 § 7 § 26 § 16 § 3, 4 §§
8 kap.
3 §
5 kap.
9 § 6, 11, 12, 13 §§ 2
6 kap.
22 § 1 1
6 kap.
22 § 2, 3, 6, 7 2 2 3 3 2 3 2 2 2 2 3 2 1 2 3 2 Bilagor 69
2004:1169 förordning om vägtransportledare 2004:1199 lag om handel med utsläppsrätter 2005:225 lag om rättsintyg i anledning av brott 2005:321 lag om tillträdesförbud vid idrottsarrangemang 2005:395 lag om arbetstid vid visst vägtransportarbete 2005:426 lag om arbetstid mm. för flygpersonal inom civilflyget 2005:661 förordning om nationellt identitetskort 2005:716 utlänningslag 3, 13 §§ 7 kap. 4 § 1 § 6 § 23 § 6 § 1, 8, 13 §§ 9 §
9 kap
. 4, 6 §§ 2 2 FU-ledare 3 2 2 1 2 1
9 kap.
1, 3 a, 5, 7, 8, 9 (kallelse), 10 §§
10 kap.
19 §
13 kap.
11 §
17 kap.
1, 2 §§
18 kap.
1 § 2 Bilagor 70
5 kap.
15 b, 16 a §§
7 kap.
8 §, 7 c §
8 kap.
17, 21, 23 §§
9 kap.
9 § (hämtning)
10 kap.
12, 17 §§
12 kap.
5, 14, 14 a, 14 b, 15 a, 17 §§
13 kap.
4, 5, 7, 12 §§,
14 kap.
4a §
15 kap.
2 §
19 kap.
4, 7 §§ 3, 4,7 §§ 3 3 2005:754 lag om transitering av tredjelandsmedborgare 2006:97 utlänningsförordningen 2006:242 vägtrafikskatteförordningen 2006:263 lag om transport av farligt gods 2 kap. 3, 5, 18, 19 §§ 6 kap. 6 § 1 st. 6 kap. 3 § 2 st, 7 § 7 kap. 2 § 8 kap. 1 § 2 st. 6 kap. 1 §, 3 § 1 st. 5 § 3 st. 12 § 13 § 14, 18 §§ 2006:311 förordning om transport av farligt gods 2006:343 lag om Försvarsmaktens stöd till Polisen vid terrorismbekämpning 2006:344 förordningen om försvarsmaktens stöd till polisen 7, 11 §§ 18 § 1 § 3 § 1 2 3 3 1 2 3 2 3 3 Bilagor 71
vid terrorismbekämpning 2006:467 förordning om verkställighet av vårdnadsavgöranden 2006:496 lag om blodsäkerhet 2006:545 lag om skyddsrum 2006:615 lag om samarbete med Specialdomstolen i Sierra Leone 12, 14, 15 §§ 14 § 7 kap. 3 § 8 § 2006:804 livsmedelslag 2006:805 lag om foder och animaliska biprodukter 27 § 27 § 2006:806 lag om provtagning på djur mm. 19 § 2006:807 lag om kontroll av husdjur mm. 2006:1209 lag om hamnskydd 15 §
4 kap.
3 §
2 kap.
2 § 2006:1213 förordning om hamnskydd 2006:1570 lag om skydd mot internationella hot mot människors hälsa 5 § 28 § 3 2 2 3 2 2 2 2 2 3 2 2 2007:606 lag om utredningar avseende vissa dödsfall 2007:976 Förordning med instruktion för Rättsmedicinalverket 2007:979 lag om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott 4 § 2 § 4 13 § 2007:1150 lag om tillsyn av hundar och katter FU-ledare 2 2 8 (ej vite), 9 (ej vite), 11, 12, 13, 15, 17, 18, 20, 21 §§ 2 Bilagor 72
2007:1240 förordning om tillsyn över hundar 8 (vite), 9 (vite) §§ 9 § 2008:99 lag om tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1781/2006 om information om betalaren som skall åtfölja överföringar av medel 2008:112 lag om ekodesign 2008:286 lag om kvalitets- och säkerhetsnormer vid hantering av mänskliga vävnader och celler 2008:322 lag om Tullverkets och Kustbevakningens befogenheter att ingripa mot rattfylleri 3 § 16 § 19 § 10 § 2008:355 patientdatalagen 2008:475 lag om kör- och vilotid vid internationell järnvägstrafik
9 kap.
24 § 2008:717 lag om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet 4 § 5 § 2008:1049 lag om förbud mot utsläppande på marknaden av päls av katt och hund mm. 2009:62 lag om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism 8 §
3 kap.
1 §
3 kap.
8 § 3 Den som beslutar enligt lagen (2007:1150) 2 2 2 2 2 2 3 2 2 3 Bilagor 73
2009:212 militärtrafikförordningen
8 kap.
1 § 2009:302 lag om verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård 2009:400 offentlighets- och sekretesslagen 2009:1243 Förordning med instruktion för Socialstyrelsen 2009:1424 lag om kontroll av skyddade beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel 2010:294 lag om säkerhetskontroll vid offentliga sammanträden i kommuner och landsting 2010:374 lag om försöksverksamhet med trafiknykterhetskontrollanter i hamnar
5 kap.
6 §
6 kap.
3 §
10 kap.
4 § 16 § 17 § 5 § 4, 8 §§ 2010:375 Förordning om försöksverksamhet med trafiknykterhetskontrollanter i hamnar 2010:500 luftfartslag 2010:611 häkteslagen 5, 6, 7 §§
4 kap.
7 kap
21 § . 1 § 2010:659 patientsäkerhetslag
6 kap.
15 §
6 kap.
9 §
7 kap.
22 § 3 2 2 1 2 2 2 2 P 2 3 2 2 Bilagor 74
2010:705 förordning om internationellt polisiärt samarbete 2010:770 luftfartsförordningen 2010:900 plan- och bygglag 2010:1011 lag om brandfarliga och explosiva varor 2010:1045 postlagen 2010:1155 polisdataförordningen 2010:1622 alkohollagen 2010:1932 delgivningslagen 2010:1933 lag om auktorisation av delgivningsföretag 2010:2010 fängelseförordningen
3 kap.
3 §
13 kap.
5 §
8 kap
. 7 §
11 kap.
9 § 24 §
2 kap.
15 § 12 §
9 kap.
8-9, 13-15 §§ 5, 8, 42 § 41 § 46 § 13 § 2 2 2 1 2 3 3 30, 34 §§ 2 3 2 3 2 2 2010:2011 häktesförordning 2011:111 lag om förstörande av vissa hälsofarliga missbrukssubstanser 20 § 25 § 2011:579 lag om leksakers säkerhet 2011:721 lag om märkning av energirelaterade produkter 25 § 17 § 2011:1070 lag om handel med sälprodukter 7 § 2011:1165 lag om överlämnande från Sverige enligt en nordisk arresteringsorder
5 kap.
4 §
7 kap.
1, 2 §§ 2 2 2 2 2 3 Bilagor 75
2011:1200 lag om elcertifikat 2011:1244 Skatteförfarandelagen - tillagd (ersätter lag (2007:592) om kassaregister) 2012:210 yrkestrafiklag 2012:211 taxitrafiklag 2012:238 taxitrafikförordning 2012:278 lag om inhämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation i de brottsbekämpande myndigheternas underrättelseverksamhet 2012:566 Förordning om överlämnande till Sverige enligt nordisk arresteringsorder
5 kap.
42 kap.
4, 47, 48, 56 §§
5 kap.
4 § 4 § 6 §
5 kap.
9 § 5 kap. 7 § 12, 13 §§ 4, 7 §§ 2 2 FU-ledare FU-ledare 1 3 2 3 2012:595 lag om införsel av och handel med sprutor och kanyler 2012:806 lag om beredskapslagring av olja 8 §
8 kap.
2 § 2013:284 Förordning om bevakning ombord på svenskt fartyg 2013:363 lag om ekologisk produktion 2013:460 kameraövervakningslag 7 § 15 § 11 § 1, 43 § 11 § 3 2014:799 lag om sprängämnesprekursorer 7 § 2014:836 lag om näringsförbud 2014:880 förordning om sprängämnesprekursorer 46 § 9 § 2 2 2 2 2 3 2 2 1 Bilagor 76
2014:1009 lag om handel med timmer och trävaror 2014:1102 Förordning med instruktion för Polismyndigheten 2014:1104 polisförordningen 8 § 53, 54 §§ 19 § 18 § 2014:1106 Förordning om handläggning av ärenden om brott av anställda inom polisen och vissa andra befattningshavare Andra bestämmelser Naturvårdsverkets föreskrifter 2005:4 föreskrifter om jägarexamen 5 § 7 § 2 2 3 2 FU-led/ räddningsled. 1 P Bilagor 77
Bilagor 78
Bilagor
Bilaga 6 – Avvikelse för upphandling av forensiska varor och tjänster
Genomförandekommittén
Beslut 2014-09-19, dnr Ju 2012:16/2013/4, av särskilde utredaren Thomas Rolén
NFC ansvarar, under en övergångsperiod, för upphandling och införskaffande av forensiska varor och tjänster i enlighet med den definition för den forensiska kategorin som tagits fram inom projektet EK-1. Stöd i anskaffningsärendet ska tillhandahållas av ekonomiavdelningen. Chefen för NFC är kategoriägare för forensiska varor och tjänster. NFC är informationsägare och kravställare för forensiska it-system och register. NFC ansvarar, i samverkan med ekonomiavdelningen och it-avdelningen, för upphandling och utveckling av dessa system. Juridiskt stöd och resurser för utvecklingen tillhandahålls av it avdelningen. 79