Transcript Avvägningsfrågor - Polissamordningen

Avvägningsfrågor
Sammanfattning av inkomna svar från
reformstödsgruppen för polisanställda
2014-09-28
Regeringskansliet
Elin Almqvist
Postadress
103 33 Stockholm
Besöksadress
Karlavägen 100
Telefonväxel
1
Promemoria
2014-09-28
Genomförandekommittén
för nya Polismyndigheten
Ju 2012:16
Bakgrund och nuläge
Genomförandekommittén har i uppdrag från regeringen att leda
sammanslagningen av dagens 21 länspolismyndigheter, SKL och
Rikspolisstyrelsen till en polismyndighet. Den nya myndigheten ska inleda
sin verksamhet den 1 januari 2015.
Kommittén har formulerat två avvägningsfrågor om förslag till en
ambitionsambitionshöjning i den lokala polisverksamheten med målet att
komma närmare medborgarna. Kommittén har gett i uppdrag till
reformstödsgrupperna för polisanställda, för arbetstagarorganisationer och
för länspolismästare att svara på frågorna. Syftet är att använda konkreta
förslag från reformstödsgrupperna som underlag till beslut. I denna
promemoria redovisas huvuddragen i de sammanlagt 23 svar som inkommit
från reformstödsgruppen för polisanställda. Svaren har tagits fram i
tvärgrupper i respektive polismyndighet. Generellt lyfts i promemorian svar
av konstruktiv och problemlösande karaktär.
Svaren från reformstödsgrupperna för arbetstagarorganisationerna och
länspolismästarna redovisas i egna promemorior. En sammanställning av
samtliga gruppers svar redovisas i en särskild promemoria.
2
Avvägningsfråga 1
Vad krävs för att få kontinuitet och kvalitet i det lokala brottsförebyggande,
trygghetsskapande och kontaktskapande polisarbetet? Är kommunpoliser
och områdespoliser rätt metod för att skapa ett långsiktigt arbete?
Tillräckliga resurser är enligt de svarande den viktigaste framgångsfaktorn
för det lokala brottsförebyggande, trygghetsskapande och kontaktskapande
polisarbetet. Ökad status och specifik kompetens för arbetet samt ökad
tillgänglighet lyfts också fram som viktigt. I övrigt är svaren relativt
varierade. En övervägande majoritet av de svarande stödjer införandet av
kommun- och områdespolis. Ingen av grupperna uttrycker sig helt negativa
till idén, även om några få grupper är tveksamma eller negativa till att
områdespolis ska gälla alla områden.
För kontinuitet och kvalitet krävs
 Tillräckliga resurser
 Ökad status och specifik kompetens
 Ökad tillgänglighet, genom t ex:
o förbättrade svarstider på 114 14
o ökad närvaron på sociala medier
o utökade öppettider på mindre polisstationer
o bättre system för avrapportering (som ger tid)
o bemanning av strategiska platser (istället för obemannade
kontor)
 Samverka med kommun, landsting, kvinnojourer, skola, elevråd,
bevakningsbolag, frivilligorganisationer, ungdomsgårdar
 Arbete med evidensbaserade modeller (utvecklingscentrum kan
bidra med forskningsresultat)
 Tydlig ledning och styrning
 Långsiktighet och uthållighet
 Ta lärdom från tidigare projekt
 Införande kunskapsbank för operativ personal
 Minimering av sidouppdrag för chefer och medarbetare
 Utvecklad volontärverksamheten
 Rekrytering av personal som vill stanna länge
 Rekrytering även av civilanställda som kommunpolis
 Väl förankrad målbildsformulering
 Områdes- och kommunpoliser ges stor eget ansvar
 Lokalpolischef har beslutsmandat
 Kommunpolis i ledningsgrupp
 Ökat förtroende
 Förbättrad dialog mellan det nationella, regionala och lokala
3
Resurser
Resurser och tid beskrivs som avgörande för att nå kontinuitet och kvalitet i
det brottsförebyggande, trygghetsskapande och kontaktskapande arbetet.
Många grupper menar att verksamheten behöver prioriteras och fredas från
andra uppdrag. RPS huvudkontor skriver ”Förutsättningar för verksamheten,
exempelvis relevanta resurser i förhållande till uppdraget, behövs för att
säkra uppdraget.” Polismyndigheten i Blekinge län beskriver att ”dagens
närpolis är många gånger en personalpool till annan verksamhet och måste i
fortsättningen fredas från detta.”
Samspelet mellan den ingripande verksamheten och den brottsförebyggande
verksamheten gällande resurser lyfts särskilt fram. ”Det är svårt att arbeta
med brottsförebyggande frågor om det inte finns tillräckligt med
medarbetare i ingripandeverksamheten.” skriver Polismyndigheten i
Västmanland. Polismyndigheten i Gävleborg beskriver att det ”måste till
resurser på lokal nivå så att båda delarna [IGV och BF] klaras av, annars äts
det från båda hållen”. Några de svarande menar att resurser även under till
exempel semesterperioder är avgörande för kontinuitet och kvalitet.
Polismyndigheten i Östergötlands län beskriver att ”en bristande kontinuitet
ger förluster i förtroende och kontakt, vilket kan ta lång tid att återfå”.
Status och specifik kompetens
Ökad status för det brottförebyggande, trygghetsskapande och
kontaktskapande arbete lyfts fram av flera svarande. Polismyndigheten i
Dalarna skriver: ”Arbetet i lokalpolisområdet nära medborgaren måste ha
hög status.” Utifrån erfarenhet från motsvarande funktioner i nuvarande
organisation anser RPS huvudkontor att uppmärksamhet behöver ”riktas
mot att tillse att områdespolisfunktionen de facto blir attraktiv.” Även
Polismyndigheten i Värmland betonar vikten av att tjänsterna görs attraktiva
så att det inte kan bli någon befattning som man ”placerar folk på”. För att
det brottsförebyggande arbetet ska upplevas som mer attraktivt behöver det
lyftas fram av cheferna, anser Polismyndigheten i Västernorrlands län.
Vikten av områdes- och kommunpolisens specifika kompetens betonas av
flera grupper. Polismyndigheten i Östergötland uttrycker ”att vara
områdespolis är en specifik kompetens som inte alla besitter efter
polisutbildningen.” Rikskriminalpolisen betonar vikten av vidareutveckling:
”Funktionen ska vara meriterande och ge goda förutsättningar till att
vidareutvecklas”. Polismyndigheten i Jönköping föreslår att det ska finnas
en utbildning för områdespolisfunktionen med inriktning på ett
problembaserat och kommunikativt arbetssätt, vilket skulle leda till både
höjd kompetens och ökad status.
Kommunpolis och områdespolis
Kommunpolis och områdespolis anses av en övervägande majoritet av de
svarande som en mycket bra metod för att skapa långsiktighet och
kontinuitet i arbetet med att komma närmare medborgarna.
Polismyndigheten i Kalmar län ser till exempel att ett etablerat och
kontinuerligt samarbete mellan polis, landsting, kommun och
frivilligorganisationer kan lösas med en kommunpolis.
4
Några få grupper är tveksamma eller negativa till att områdespolis ska
införas i hela landet. Polismyndigheten i Norrbotten anser att funktionen
områdespolis är mer lämpad för större städer med en mer komplex
problembild. De menar även att behovet av att ”peka ut” särskilda kommuneller områdespoliser är större i stora kommuner, eftersom varje polis i en
mindre kommun automatiskt blir en kommun- eller områdespolis. Samtidigt
utrycker de att ”förslaget gällande kommunpoliser och områdespoliser anser
vi vara rätt och bra metod.” Polismyndigheten i Jönköping menar att det bör
utredas vilka områden som områdespoliser ska finnas i och hur stor
numerären ska vara. Att tillsätta en områdespolis per 8000 invånare över
hela ytan anses inte vara baserat på Polisens underrättelsemodell (PUM),
eftersom behovet kan variera utifrån till exempel demografisk
sammansättning.
I övrigt anser den övergripande majoriteten att införandet av kommunpolis
och områdespolis är bra.
Frågor och reflektioner från grupperna
Polismyndigheten i Kalmar län ställer sig kritiska till avvägningsfrågorna.
De menar att de har adekvata lösningar på praktiska problem som uppstår i
vardagen, medan Genomförandekommittén endast har frågor som berör
brottsförebyggande arbete och bara lägger ”vikt vid samverkan och
kontakten med medborgare”.
Polismyndigheten i Norrbotten, Uppsala och Dalarna efterlyser tydligare
definitioner av ”trygghetsskapande”, ”synlighet”, ”brottsförebyggande” och
”kontaktskapande”. Polismyndigheten i Dalarna ställer också en fråga om
ökat brottsförebyggande arbete kommer att innebära ökade eller minskade
volymer av IGV- och UL-verksamhet.
Avvägningsfråga 2
Vilka tre områden bör prioriteras i verksamhetsplanen för 2015?
Ungdomar och narkotika sticker ut som det område som absolut flest
grupper identifierar som en av de viktigaste prioriteringarna i
verksamhetsplanen för 2015. Den övre delen av listan tas upp av ett flertal
grupper, medan den nedre delen av listan endast nämns av ett fåtal svarande.










Ungdomar och narkotika
Tillgänglighet och närvaro
Utredningsverksamhet
Vardagsbrottslighet/mängdbrottslighet
Brottsförebyggandeverksamhet och samverkan
Trafiksäkerhet
Implementering av den nya organisationen
Organiserad brottslighet
Lokal polisverksamhet
Trygghet
5




Ingripandeverksamhet
Brott i nära relationer
Effektivitet
Utanförskapsområden
Ungdomar och narkotika
Ungdomar och narkotika är det område som flest grupper ser som en av de
viktigaste prioriteringarna i verksamhetsplanen för 2015. Några grupper slår
samman dessa två kategorier medan andra presenterar dem separat.
Genom att prioritera narkotikabrottslighet menar de svarande att man
samtidigt prioriterar flera områden då narkotika många gånger är
bakomliggande orsak till andra former av brottslighet. Ungdomar som löper
risk att rekryteras in i livsstilskriminalitet är enligt Polismyndigheten i
Stockholm det som ”medborgarna berörs mest av”. Polismyndigheten i
Östergötlands län beskriver att ”arbetet mot brott bland unga antagligen är
det mest brottsförebyggande arbetet”. Polismyndigheten i Jönköpings län
anser att en av de viktigaste prioriteringarna är att arbeta med ungdomar i
riskzonen eftersom det är ”avgörande för att påverka framtida brottslighet”.
Några förslag gällande arbetet med ungdomar i riskzonen är enligt
Polismyndigheten i Jönköpings län samverkansöverenskommelser med
kommunerna och sociala insatsgrupper. Polismyndigheten i Östergötlands
län menar att ett sätt att resurssäkra arbetet med unga är att säkra
organisationen med områdes- och kommunpoliser.
Tillgänglighet och närvaro
Kontakten med människor ses av flera svarande som centralt, dels för att
bygga förtroende men även för att Polisen i många fall är beroende av
information från medborgarna. Polishögskolan anser till exempel att det ska
vara ”prioriterat att skapa förutsättningar för närvaro av polis och
återkoppling till medborgaren” och att detta ställer höga krav på
servicenivån. Rikspolisstyrelsen förslår att ”utvecklingen av verksamheten
vid Polisens kontaktcenter, utifrån ett tillgänglighetsperspektiv, kan vara ett
lämpligt fokusområde”. Polismyndigheten i Västernorrlands län menar att
långa väntetider i telefonen är en ”mycket besvärande faktor” som kan leda
till urholkat förtroende.
Många förslag för ökad tillgänglighet och närvaro presenteras.
Polismyndigheten i Västerbottens län uttrycker att Polisen ska ”arbeta för att
vara mer tillgängliga både på fältet, på våra polisstationer, via telefon och
sociala medier”. Även Polismyndigheten i Västernorrlands län föreslår att
Polisen behöver ”följa utvecklingen genom användandet av sociala medier”.
Polismyndigheten i Kalmar län föreslår ökad tillgänglighet för allmänheten
genom att skapa bättre förutsättningar och snabbare/effektivare
avrapporteringssystem, utgå från ”leantänket” och öka samarbetet mellan
krim, tekniska roteln och utryckningspolisen.
Utredningsverksamhet
Ökad uppklaring av brott, nöjdare målsägare och ökat förtroende beskrivs
som positiva utfall av förkortade utredningstider. Polishögskolan skriver:
6
”Prioritera utredningsverksamheten så att anmälda brott kan hanteras och
återkopplas till anmälaren inom rimlig tid”. Till exempel anser
Polismyndigheten i Västerbottens län att Polisen bör klarar upp fler brott för
att öka förtroendet. De förslår att merparten av de som gör en polisanmälan
bör få kontakt med en polis, även om förundersökning inte inleds eller läggs
ned.