Transcript Verksamhetsplan

VERKSAMHETSPLAN
2012
HAGAGYMNASIET
2012-03-08
1. Inledning
Gymnasienämnden har antagit Uppdragsplan 2012 för den kommunala gymnasieskolan och
gymnasiesärskolan. Utifrån den och alla nationella styrdokument såsom skollag, läroplan
gymnasieförordning, examensmål/ programmål har vi på Hagagymnasiet för 2012 tagit fram
en verksamhetsplan. Syftet med verksamhetsplanen är att förbättra verksamheten och på så
sätt redovisa bättre resultat. Gymnasienämndens prioriterade mål finns som bilaga 1.
De fyra kommunala gymnasieskolorna, De Geer, Ebersteinska, Haga och Kungsgård, har
tillsammans följande fokusområden:
1.
2.
3.
4.
5.
Samarbete mellan de kommunala gymnasieskolorna
Förändrat arbetssätt/ Tänk om
Elever i behov av särskilt stöd
Attraktiva och funktionella lokaler
Attraktiv arbetsplats
1.1 Samarbete
Tillsammans erbjuder vi alla program och inriktningar och är en stark del av Norrköpings
gymnasieutbud. Under 2012 kommer vi att fortsätta att utveckla samarbetet mellan de fyra
skolorna för att möjliggöra en ännu starkare organisation. Detta gör vi genom olika
samarbetsformer, på olika nivåer, som till exempel gemensam ledningsgrupp, skolledarträffar,
central utvecklingsgrupp och central schemagrupp. Dessutom finns olika samarbeten inom
lärarkåren, till exempel för betyg och bedömning.
De fyra gymnasieskolorna har påbörjat ett arbete kring gemensamma värden och
kommunikationen kring dessa, till exempel på gymnasiemässan. Detta arbete vill vi fortsätta
med och utveckla under året.
1.2 Förändrat arbetssätt
Alla fyra gymnasieskolor har gått in i Tänk om-konceptet, där det digitala lärandet har en
central roll. ”Tänk om” innebär också kompetensutveckling på ledningsnivå och lärarnivå, i
form av lärspridare. Det innebär också ett framtagande av gemensam lärportal och
lärplattform under 2012. Under 2012 och 2013 kommer all pedagogisk personal genomgå
PIM-utbildning till och med steg 3.
1.3 Elever i behov av stöd
Ett annat utvecklingsarbete kretsar kring elever i behov i behov av särskilt stöd. Precis som
2011 ligger fokus 2012 på att utveckla arbetet med åtgärdsprogram.
Betyg och bedömning är ett ytterligare ett fokusområde. Under 2012 första del inriktas arbetet
mot den nya betygsskalan och de nya ämnesmålen. Under den senare delen av året ligger
tyngdpunkten på lärande bedömning - samspelet mellan summativ och formativ bedömning.
2
1.4 Attraktiva och funktionella lokaler
Idag har vi på grund av det sjunkande elevunderlaget för stora och dåligt anpassade lokalytor.
Vi kommer under 2012 – 2015 att arbeta för att optimera lokaler så långt det är möjligt. Våra
lokaler ska vara utnyttjade och ändamålsenliga.
1.5 Attraktiv arbetsplats
Vårt mål inom kommunala gymnasieskola är att vara en attraktiv arbetsplats dit lärare aktivt
söker sig till och gärna stannar kvar. Vi fortsätter att aktivt samarbeta mellan skolorna för att
skapa attraktiva tjänster där vi nyttjar kompetensen optimalt. Personalen inom de kommunala
gymnasiet ges regelbunden möjlighet till fortbildning.
Genom planerade medarbetarsamtal och regelbunden kontakt med personalen skapar vi en
öppen atmosfär med stort inflytande över det vardagliga arbetet. Genom den årliga
medarbetarenkäten kan vi se att vi på gymnasiet måste arbeta aktivt för att skapa goda
förutsättningar för minskad stress och ökad nöjdhet
Vår personal är vår viktigaste tillgång för att skapa en attraktiv skola för eleven.
2. Hagagymnasiets ledstjärna och kärnvärden
Vår ledstjärna beskriver vad vi eftersträvar varje dag: Tillsammans skapar vi Sveriges bästa
gymnasieskola. Här och nu!
Det gör vi genom att våra kärnvärden genomsyrar allt vi gör. Våra kärnvärden är:
 Omtanke
 Samarbete
 Möjligheter
3. Hagagymnasiets utvecklingsområden
Kärnan i vårt arbete är lärande. Därför måste allt utvecklingsarbete ta sin utgångspunkt i de
processer som främjar lärandet. När vi utvecklar vårt sätt att arbeta med lärandeprocesserna
kommer elevernas kunskapsnivå att öka och därmed också elevernas betygsresultat.
Hagagymnasiet har fem prioriterade utvecklingsområden som ska hjälpa oss att prioritera i
vårt utvecklingsarbete. Dessa områden kommer att vara samma under flera verksamhetsår
men olika innehåll kommer att prioriteras under de olika åren. Hagagymnasiet
utvecklingsområden är:
 Verklighetsanknytning
 Framtidskompetenser
 Idrott och friskvård
 Kvalitetsarbete i praktiken
 Medmänsklig kompetens
3
Dessa fem utvecklingsområden knyter också väl an till Gymnasienämndens tre
framgångsfaktorer, där nämnden har beskrivit de element som på något sätt leder till högre
måluppfyllelse och förbättrade resultat, se bilaga 2. Gymnasienämndens framgångsfaktorer
är:
 Bemötande och demokrati
 Skolan och samhället
 Individuell utveckling
3.1 Medmänsklig kompetens
Medmänsklig kompetens kretsar mycket kring det som Gymnasienämnden uttryckt i
Demokrati och Arbete. Detta är ett område där Hagagymnasiet har en stark tradition. Vi
strävar efter att alla elever ska bli sedda och inom detta område ska vi prioritera detta arbete:
 Att hitta en systematik när det gäller arbetet med en likabehandlingspla n och en plan
mot kränkande behandling.
 Att för eleverna på Hagagatan förbättra skolmaten och matsalsmiljön.
 Att hitta en stödjande process för att minska frånvaron.
 Att påbörja processen med att utbilda skolcoacher
 Att stärka och utveckla elevrådet.
 Att utarbeta olika enkla medel för att belöna elever som arbetar inom elevråd,
skolkonferens och elevombud.
3.2 Verklighetsa nk nytning
Verklighetsanknytningen hör samman med Gymnasienämndens område Skolan och
samhället. Under 2012 ska vi på Hagagymnasiet prioritera detta arbete:
 Att utveckla programrådsstrukturen för Ledarskap och på så sätt utveckla samarbetet
med arbetsmarknaden och näringslivet.
 Att utveckla och höja kvaliteten på arbetsplatsförlagt lärande (APL) inom Ledarskap,
t.ex. genom ett mer brett utbud men också att kunna fortsätta med APL utomlands..
 Att utveckla processen kring utbildningsplatser på SCS så att ungdomarna fortare,
bättre och på ett mer flexibelt sätt kan komma ut på en utbildningsplats.
 Att utveckla samarbetet med universitet och högskolor.
 Att under 2012 kunna fortsätta internationaliseringsarbetet och utveckla de
internationella kontakterna.
4
 Att utveckla möjligheterna för eleverna inom Individuellt Alternativ att få praktik och
arbetslivserfarenhet.
 Att utveckla det tvärvetenskapliga perspektivet i allmänhet och inom Tvärvetenskap i
synnerhet.
3.3 Framtidskompetenser
Framtidskompetenser handlar om att rusta eleverna för den tid och de krav som kommer.
Några mål inom detta område finns också i Gymnasienämndens område Skolan och
samhället. Vi prioriterar detta i vårt arbete:
 Att bättre utnyttja de möjligheter som datorn och internet skapar för lärandet genom
att utveckla en-till-en-konceptet, t.ex.genom PIM- och Tänk om-utbildningar.
 Att fortsätta med det globala arbetet inom Global profil och kunna erbjuda fältstudier
utomlands.
3.4 Idrott och friskvård
Idrott och friskvård handlar både om att elever och personal ska må bra men också att kunna
erbjuda våra elever möjlighet till idrotts- och friskvårdsaktiviteter.
 Att under 2012 bli en hälsodiplomerad skola.
 Att utveckla vårt Basket- och Idrottsgymnasium så att det på ett ännu bättre sätt
utvecklar elevernas prestationer.
 Att tillsammans i personalgruppen hitta stressförebyggande faktorer och utveckla
dessa.
 Att utveckla fritiden för de boende på vårt Elevboende.
3.5 Kvalitetsarbete i praktiken
Kvalitetsarbete i praktiken syftar till att hitta former i vardagen för ökad måluppfyllelse.
 Att Estet, gymnasiesärskolan, ska utveckla arbetet med individuella utvecklingsplaner
och arbeta mer aktivt.
 Att Basklass ska hitta en dokumentation som stödjer det pedagogiska och sociala
arbetet.
 Att arbeta med elever som är i behov av stöd genom att utveckla arbetet med
kartläggning och åtgärdsprogram.
 Att skolledningen mer aktivt ska ta del av det pedagogiska vardagsarbetet, t.ex. genom
6 dagars pedagogisk spaning under 2012.
 Att utveckla kunskapen kring bedömning och betygsättning.
5
 Att utveckla möjligheterna till kollegial handledning, t.ex. att all pedagogisk personal
ska genomföra minst ett lektionsbesök per termin.
4. Arbetslagens mål på Hagagymnasiet
Förutom de utvecklingsområden som beskrivits ovan samt Gymnasienämndens
framgångsfaktorer har Hagagymnasiet en framgångsrik tradition av att arbetslagen arbetar
med sina egna mål. Tanken är att personal, som är nära eleverna, bäst vet hur eleven ska nå
sina mål. Nedan beskrivs de olika målen:
 Ledarskap 1: Skapa en medvetenhet om lärandets betydelse och ge eleverna
förutsättningar att utveckla kunskaper i gymnasiegemensamma ämnen och
yrkesämnen som gör dem väl rustade för yrkeslivet och framtida studier. Målet är att
stärka elevernas psykiska, sociala och fysiska hälsa, höja deras självförtroende och
självkänsla så att de blir väl förberedda för vuxen- och yrkeslivet.
 Ledarskap 2: Hitta former för att upprätta åtgärdsprogram. Förbättra
återkopplingsarbetet efter varje betygsgrundande moment. Att kommunicera
kunskapskrav och bedömning.
 Estet, gymnasiesärskola: Att all personal som undervisar på estetprogrammet har
kunskap om varje elevs enskilda behov och förutsättningar. Att laget utvecklar sitt
arbetssätt så att de på bästa sätt möter elevens behov och förutsättningar i sin
undervisning.
 Samhällsvetenskap: Att stötta eleverna att bli självständiga och entreprenöriella, så att
de aktivt deltar i samhällsdebatten för att skapa det hållbara samhället. Att eleverna
ska nå självinsikt och att de ska kunna nå sina mål i kurserna.
 Tvärvetenskap: Att utveckla det tvärvetenskapliga arbetssättet.
 Naturvetenskap: Eleverna ska känna sig trygga i klassrummet. Alla elever som går på
NV-programmet ska ha minst G i alla kurser inom tre år. Ansökningspoängen
(jämförelsetalet) till högskolan för NV-lagets klasser ska i medeltal vara minst 15,0. Alla
elever ska ha förvärvat nya kunskaper och erfarenheter genom minst ett studiebesök eller
annan pedagogisk verksamhet utanför klassrummet per period. (Med hänvisning till samtliga
programmål)
 IM, Individuellt Alternativ 1: . Ökad närvaro. Mentors upplevelse av att det finns en
progression, det går åt rätt håll. Studieplanen förändras när det behövs, utifrån behov och mål.
Eleven upplever att skolan känns meningsfull och hon/han har en god närvaro, utifrån sina
förutsättningar och mål.
 IM, Individuellt Alternativ 2: Att eleverna har en planering för och goda möjligheter till
fortsatt utbildning eller förvärvsarbete. Att eleverna får kännedom om arbetslivets villkor samt
6
om möjligheter till utbildning och praktik. Att personalen ska hitta meningsfull sysselsättning
för elevens utveckling.
 Basklass: Att eleverna har högre närvaro för innevarande år än förra året.
 Second Chance School: Utveckla rekryteringen av elever till SCSIMYRK och SCS
20-24
 Resursteamet: Laget ska ha fungerande regelbundna arbetslagsträffar, vilket innebär
fem möten per termin, dagordning med minnesanteckningar, att mötet har ordförande
och sekreterare. Desutom ska målarbetet och reflektion runt terminskonferensen vara
stående punkt på dagordningen vid Resursteamets träffar.
5. Uppföljning och utvärdering
Uppföljning av arbetet med Hagagymnasiets verksamhetsplan sker i december och i juni.
Skolans och arbetslagens resultat analyseras och åtgärder för vidare utveckling bestäms.
Kontinuerlig uppföljning sker under hela läsåret. Dessutom får vi input utifrån genom
gymnasienämndens utvärderingsbesök samt genom den skolkvalitetsmätning som genomförs
med alla elever i år 2 i Norrköpings kommunala gymnasieskolor. För gymnasiesärskolan görs
motsvarande kvalitetsmätning med alla elever i år 3.
7
Bilaga 1. Mål och resultat
Gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska redovisa bättre resultat. Gymnasienämnden
prioriterar utifrån följande mätbara värden för 2012 baserat på Skolverkets statistik:
 Andelen elever som fullföljer gymnasieskolan med slutbetyg inom fyra år inkl.
individuella programmet ska öka och dessutom vara högre än genomsnittet i
jämförelsegruppen Större städer. 2010 var denna andel 73 % för Norrköping och
77 % för större städer.
 Andelen som fullföljer gymnasieskolan inom fyra år exkl. individuella
programmet ska öka och dessutom vara högre än genomsnittet för
jämförelsegruppen Större städer. 2010 var denna andel 84 % för Norrköping och
85 % för Större städer.
 Andelen elever med grundläggande behörighet till universitet och högskola ska
öka. 2010 var denna andel 86 %. I gruppen Större städer var andelen 87 %.
 Andelen elever som inom tre år efter avslutad utbildning går vidare till studier vid
universitet och högskola ska öka och dessutom vara högre än genomsnittet för
jämförelsegruppen Större städer. 2010 var denna andel 43 % för Norrköping och
45 % för Större städer.
 Avgångselevernas studieresultat ska förbättras. Därmed ökar också
betygspoängen.
2010 var den genomsnittliga betygspoängen 13,7 medan den var 14,0 för Större
städer.
 För gymnasiesärskolans del ska antalet elever som i någon form får anställning
inom tre år efter genomgången utbildning öka. 2008-2010 är antalet 21 av totalt 84
elever.
 Gymnasiesärskolans kunskapsmål på de nationella programmen ska redovisas och
följas upp. En elev på dessa program ska få antingen betyg eller intyg efter varje
avslutad kurs. Andelen betyg i relation till andelen intyg ska öka.
 För att få kunskap och insikt om arbetslivets villkor ska alla gymnasieelever någon
gång under sin skoltid få träffa företrädare för såväl fackliga organisationer som
för näringslivs- och/eller arbetsgivarorganisationer.
8
Bilaga 2. Framgångsfaktorer
I begreppet framgångsfaktorer ingår alla element som på något sätt leder till högre
måluppfyllelse och förbättrade resultat.
3.1 Bemötande och demokrati
 Upprätta en likabehandlingsplan och en plan mot kränkande behandling.
 Aktivt arbeta för nolltolerans mot mobbning och annan kränkande eller
diskriminerande behandling med utgångspunkt från evidensbaserad forskning.
 Säkerhetsställa att eleverna har kontinuerligt inflytande över utbildningen,
arbetsmiljön och skolmaten.
 Stärka och utveckla elevråden.
 Uppmuntra eleverna till att bruka sitt inflytande, påverka och engagera sig inom
demokratiområdet såväl inom som utom skolan.
 Fortsätta uppmuntra elevrepresentation vid gymnasienämndens sammanträden.
 Kontinuerligt utvärdera arbetet med bemötande och demokrati, samt vid behov följa
upp med åtgärder.
3.2 Skolan och samhället
 Utveckla samarbetet med arbetsmarknaden, näringslivet, universitet, högskolor och
internationella kontakter.
 Utveckla samarbetet med arbetsmarknaden och näringslivet i syfte att öka tillgången
och höja kvaliteten på arbetsplatsförlagt lärande (APL).
 Erbjuda elever på yrkesförberedande program möjlighet till arbetsplatsförlagt lärande
utomlands.
 Under 2012 fortsätta internationaliseringsarbetet och utveckla de internationella
kontakterna.
 Utveckla studie- och yrkesvägledningen.
 Samarbeta med Linköpings universitet och grannkommunerna om kompetenshöjande
insatser för personalen.
 Gymnasiesärskolan ska fortsätta att utveckla samarbetet med såväl arbetsmarknaden
som berörda myndigheter.
 Gymnasieskolorna ska i arbetet med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande
beakta det lokala måldokumentet för Norrköpings kommuns skolor.
9
3.3 Individ ue ll utveckling
Gymnasiesärskolan ska för förbättrade resultat och högre måluppfyllelse:
 Följa upp och arbeta aktivt med individuella utvecklingsplaner.
 Utvärdera och redovisa tillgängliga resultat och vid behov vidta åtgärder för att öka
måluppfyllelsen.
 Utveckla samarbetet med grundskolan och förbättra rutiner för övergången mellan
särskola och gymnasiesärskola.
 Arbeta tillsammans med gymnasieskolans program för att stärka samarbetet och
förståelsen för de båda skolformernas villkor.
 Fortsätta arbetet för barn och ungdomar med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning,
genom den gemensamma handlingsplanen för samverkan mellan socialnämnden,
vård- och omsorgsnämnden, gymnasienämnden och barn- och ungdomsnämnden
Gymnasieskolan ska för förbättrade resultat och högre måluppfyllelse:
 Prioritera elever i behov av stöd.
 Följa upp och aktivt arbeta med den individuella studieplaneringen.
 Uppmärksamma och arbeta med minoritetsgruppers situation på snedrekryterade
utbildningar.
 Utveckla samarbetet med grundskolan för att förbättra rutiner för övergången mellan
grundskola och gymnasium.
 I likhet med gymnasiesärskolan fortsätta arbetet för barn och ungdomar med
neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, genom den gemensamma handlingsplanen för
samverkan mellan socialnämnden, vård- och omsorgsnämnden, gymnasienämnden
och barn- och ungdomsnämnden
1
0