Transcript Funktionshindrades rätt i nya skollagen PDF

Funktionshindrades rätt i nya skollagen
Utgångspunkter för nya skollagen
• Anpassad till mål-och resultatstyrt skolväsende och till ansvarsfördelning staten – huvudmännen – utförarna i ett decentraliserat system.
• Kunskapsuppdraget i fokus – ledorden är barns och elevers rätt till
Kunskaper, Valfrihet och Trygghet
• Ambitionen är att kvaliteten, likvärdigheten och valfriheten i de
utbildningar och övriga verksamheter som regleras i lagen ska stärkas.
• Alla elever ska få möjlighet att utvecklas så långt som möjligt utifrån
sina förutsättningar.
• Också elever som lätt når målen ska ges ledning och stimulans för att
nå längre i sin kunskapsutveckling.
• En ökad tydlighet genom en omfattande omreglering
2
Viktiga förändringar
• Så långt möjligt gemensam reglering för offentliga och fristående
huvudmän och för olika skolformer.
• Tydligare (högre) krav på lärares och rektorers kompetens och krav på
kompetensutveckling
• Ökade befogenheter att vidta åtgärder för att säkerställa trygghet och
studiero
- bl.a. ökade möjligheter till avstängning – ej elever i grundsärskolan!
• Krav på näringsriktiga måltider i obligatoriska skolformerna
• Krav på tillgång till skolbibliotek för elever i grund- och
gymnasieskolformerna
Viktiga förändringar
• Bestämmelser om modersmålsundervisning från förordning till lag
• En ny gymnasieskola, nya behörighetsregler och nya studievägar för
dem som inte är behöriga till nationella program
• Reglerna om utredning inför beslut om mottagande i särskolan (och till
specialskolan) skärps.
• Elever ska ha rätt till en samlad elevhälsa med tillgång till skolläkare,
skolsköterska, psykolog och kurator för elevhälsans medicinska,
psykosociala, psykologiska och specialpedagogiska insatser.
Viktiga förändringar: Rättigheterna stärks – fler
beslut blir överklagbara
•
Skolskjuts
•
Stöd till inackordering för elev i gymnasieskolan
•
Kostnadsfria resor för elever i specialskolan
•
Beslut om förlängd skolplikt
•
Placering av elev vid annan skolenhet än den vårdnadshavaren önskar
•
Beslut om en elev tillhör gymnasiesärskolans personkrets
•
Rektors beslut om åtgärdsprogram
•
Rektors beslut om anpassad studiegång
Viktiga förändringar:
Skolinspektionens tillsyn stärks
• Tillsynen regleras i lag
• Rätt till tillträde
• Rätt begära ut handlingar och andra underlag
• ”Sanktionstrappa”
Inledande bestämmelser lägger grunden för
barns och elevers rätt
• Portalparagrafen – utbildningens syfte
• Lika tillgång till utbildning
• Likvärdig utbildning
• Barnets bästa utgångspunkten för all utbildning
Valfrihet vid val av skolenhet och skolform –
skolgången fullgörs som huvudregel i grundskola
• Vårdnadshavarnas önskemål styrande vid placering i kommunal
förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasiesärskola
- Närhetsprincipen för annan elev
- Betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen
- Andra elevers trygghet och studiero
• Rätt gå kvar vid skolenhet där man en gång blivit placerad
- Betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen
- Andra elevers trygghet och studiero
• Öppenhetskrav för fristående skolor – funktionshindrade har rätt
välja och ska mottas i fristående skola om kommunen betalar
tilläggsbelopp
- Betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen
Ökade krav på ledning och stimulans och särskilt
stöd
•
Alla elever ska ges ledning och stimulans för att utvecklas så långt som
möjligt
•
Elev som befaras inte nå upp till kunskapskraven eller har andra problem i sin
skolsituation har rätt till särskilt stöd
• Anmälningsskyldighet
• Utredningsskyldighet
• Åtgärdsprogram eller beslut om att åtgärdsprogram inte ska upprättas
Särskilt stöd ska ges i den elevgrupp eleven normalt sett tillhör
• Enskild undervisning
• Särskild undervisningsgrupp
• Anpassad studiegång
Beslut om åtgärdsprogram, rektors beslut om undervisning i särskild
undervisningsgrupp och anpassad studiegång överklagbart till ÖKN
Fullgörande av skolgången i grundsärskolan
• Elever med utvecklingsstörning som inte bedöms kunna uppnå
kunskapskraven i grundskolan
• Ej elever med autism eller autismliknande tillstånd
• Lagkrav på utredning inför mottagande till grundsärskola
• Vårdnadshavarens vilja som huvudregel styrande för placeringen
- Om synnerliga skäl med hänsyn till barnets bästa
• Beslut om placering överklagbart till ÖKN
• Barn som gått i grundsärskolan tillhör automatiskt
gymnasiesärskolans personkrets
Rätt bli mottagen i annan kommuns grund- eller
grundsärskola
•
På grund av personliga förhållanden har särskilda skäl
•
Efter önskemål från elevs vårdnadshavare
•
Interkommunal ersättning
• Ej ersättning för särskilt stöd om betydande organisatoriska eller
ekonomiska konsekvenser för hemkommunen
Fullgörande av skolgång i specialskolan
•
Huvudprinciperna desamma som enligt 1985 års lag
•
Krav på utredning inför mottagande även i specialskolan
Skolplikten 9 år i grundsärskolan, 10 år i
specialskolan
•
Skolplikt för specialskolan även fortsättningsvis 10 år
•
Skolplikt för grundsärskolan idag 10 årskurser
• blir 9 årskurser för att underlätta samarbetet med grundskolan
• Högsta årskursen kan slutföras under ytterligare två år efter att skolplikten har
upphört i grundskolan, grundsärskolan och specialskolan
• Elev i grundsärskolan garanteras 800 timmars undervisningstid – ska
motsvara den rätt till utbildning som finns idag
• Elever i specialskolan kan få ytterligare utbildning efter skolpliktens
upphörande, längst tom vårterminen det år eleven fyller 21 år
Utbildning i gymnasie- och gymnasiesärskolan
Huvudprinciperna för gymnasieskolan ligger kvar
Principerna för gymnasieskolans utbildning för ungdomar med ett svårt
rörelsehinder (RH-anpassad utbildning) gäller också enligt nya skollagen
Vissa bestämmelser flyttas från förordning till lag
• Modersmålsundervisning
• Frånvarorapportering
• Individuella studieplaner
• Betyg
• Prövning
• Utvecklingssamtal
Ny struktur för gymnasieskolan och nya
behörighetsregler
18 nationella program
- 12 yrkesförberedande nationella program
- 6 högskoleförberedande program
Ca 60 inriktningar
IV ersätts med fem alternativ
- Preparandutbildning
- Programinriktat individuellt val
- Yrkesintroduktion
- Individuellt alternativ
- Språkintroduktion
Gymnasieskolan
•
Öppenhetskrav även för fristående gymnasiesärskolor – får neka att ta emot
elev i behov av särskilt stöd om kommunen inte betalar tilläggsbelopp på grund
av betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen.
•
Bidragsbeloppet överklagbart.
•
Förslag finns om att fristående grund- och grundsärskolor bör kunna
specialisera sin verksamhet för elever i behov av särskilt stöd – regeringen
avser återkomma – likartad reglering för gymnasie- och gymnasiesärskolor
trolig.
Gymnasiesärskolan
•
Gymnasiesärskolan ska ge elever med en utvecklingsstörning en utbildning
som är anpassad till varje elevs förutsättningar
•
Utbildningen ska så långt möjligt motsvara den som ges i gymnasieskolan
•
Bestämmelse införs om att kommunerna ska sträva efter att erbjuda ett allsidigt
urval av nationella program för att öka valmöjligheterna
•
Strukturen med åtta nationella yrkesförberedande program, specialutformade
och nationella program kvar
•
Möjlighet för elev läsa en eller flera kurser enligt gymnasieskolans
ämnesplaner – också rätt få betyg på kursen
•
Gymnasiesärskoleutredningen lämnar förslag om den framtida utformningen av
gymnasiesärskolan – lämnar betänkande efter årsskiftet
Vuxenutbildning
•
Huvudprinciperna för kommunal vuxenutbildning kvar i nya skollagen
•
Benämningen kommunal vuxenutbildning kvar – termen komvux utmönstras ur
lag
•
Bestämmelsen i 1985 års lag tas bort om att komvux inte gäller vuxna som har
behov av utbildning motsvarande obl. särskolan eller gymnasiesärskolan
•
Rätt söka utbildning i annan kommun om hemkommunen betalar kostnaderna
• Hemkommunen ska betala om eleven mht sina personliga förhållanden har
särskilda skäl för att delta i utbildning hos annan huvudman
• kravet på särskilda skäl för överklagbarhet tas bort – ÖKN
• Prövning och validering regleras i lagen
Särskild utbildning för vuxna
•
Huvudprinciperna för vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux) kvar
•
”Vuxenutbildning för utvecklingsstörda” ersätts med ”Särskild utbildning för
vuxna” – termen särvux utmönstras ur lag
•
Personer med autism eller autismliknande tillstånd tillhör inte personkretsen
•
Övergripande mål formuleras i lagen
• Vuxna med utvecklingsstörning ska stödjas och stimuleras i sitt lärande
• De ska ges möjligheter att utveckla sina kunskaper i syfte att stärka sig
ställning i arbets- och samhällslivet
• Utgångspunkten den enskildes behov och förutsättningar
• De som fått minst utbildning ska prioriteras
Särskild utbildning för vuxna
•
Behörighetsregler för utbildning på gymnasial nivå samlas i lagen
- Kalenderhalvår 20 år eller tidigare har slutfört utbildning i gymnasiesärskola
eller likvärdig utbildning
- Bosatt
- Saknar kunskaper
- Har förutsättningar tillgodogöra sig utbildningen
• Validering regleras i lagen
TACK!