Transcript ICA-Tidningen 1956 nr 09 Dokument - ICA

NR 9
1956
Placera vitaminstället vid kassan — det är modellen! Det ger
en snabb omsättning och en bra
förtjänst. Sälj Adenetter, Vitophos och Minerval frän det här
stället!
Ett Harry
Kolare-reportage
de med sin tid, det är alls ingen svårighet att få dem vitaminsinnade. Att det
behövs ett tillskott av vitaminer under
den mörka årstiden vet de allesammans
vid det här laget. Det gäller bara att ge
dem en impuls.
I itaminer
vid kassan — det är
linjen
— Där sitter vår glada kassörska (hon
liksom vi andra i affären tar sin dagliga
dos av Vitophos) och bredvid henne står
Distra's trevliga skyltställ. När husmodern kommer till kassan och skall betala,
faller hennes ögon på vitaminstället. Javisst ja, tänker hon, vitaminer. Hon vet,
att barnen behöver sina Adenetter och
maken och hon själv Vitophos. N u ser
jag, att det i höst kommer ett vitaminpreparat för äldre — Minerval. Det är
alldeles ypperligt och vi skall slå fram
detta bland alla våra äldre kunder.
Köpman Tore Larsson pratar vitaminer.
Här skall säljas
vitaminer!
Över hela landet laddas det nu upp för
ett nytt hektiskt vitaminår. Det är en försäljning som lönar sig, säger här några
köpmän frän Örnsköldsvik
i norr till
Hasslarp i söder.
Det finns inget
tacksammare
än att prata vitaminer. Full geist och full
speed från första stund, inte ett ögonblicks tvekan — entusiasm över hela linjen. En affärsman har sina bekymmer,
han som alla andra, men när det gäller
försäljning av Adenetter och Vitophos
— ja, då är det idel solsken och vi hoppas, att det också blir så med Minerval
— det nya vitaminpreparatet för äldre.
Idel
solsken
att ha en enda
kundkrets
har vi
säger köpman Larsson, den bästa en
affär kan önska sig. Alla yrken och alla
kategorier, unga och gamla — alla följer
*
Nu gör vi som
flyttfåglarna
sticker söderut från Örnsköldsvik till
Hasslarp, en färd på cirka 100 mil, och
hälsar på hos köpman Arthur Kristenson. Han är ägare av en livsmedelsaffär,
som från lanthandel förvandlats till en
ultramodern snabbköpsaffär, brukssamhällets största.
leverantör
— Vi för bara Adenetter och Vitophos
och från och med i höst Minerval och
slipper på så sätt en massa besvär med
bokföring och lagerhållning. Hyllmetrarna i butiken är värdefulla — det gäller
att ta vara på dem och det gör man inte
genom att splittra köpintresset.
Bra hjälp av
Distra
Vi får ett kraftigt stöd för vår försäljning genom Distra's allmänna reklam i
tidningarna, genom intressanta folders,
som våra kunder gärna tar hem och
läser och genom ett säljande skyltställ,
som man helt enkelt måste titta på därför att det är trevligt och redigt. En
prima produkt, en vara som varje människa behöver, en hjälpsam leverantör
och en bra reklam — det är sånt som
ger resultat. Och resultat skall det bli
— lita på det!
N u sticker vi upp till Örnsköldsvik . . .
var t. ex. köpman Tore Larsson i Hammarbyhöjden i Stockholm, som vi först
hälsade på, chef och ägare av AB Davidssons Livs. Morgonen var mulen, den
första höstkylan kändes av, men därinne
i den trivsamma snabbköpsaffären vid
Finn Malmgrens Plan stod köpman Larsson och log som en solvarg. N u skulle
det säljas vitaminer!
— Vi har två affärer, denna och en i
Hägersten, som just moderniserats. Vardera betjänar väl cirka 600—700 hushåll,
dvs med en normalfamilj på 4 personer
cirka 3.000—4.000 människor.
En strålande
Tacksamt
De vet också numera, att man inte får
slarva med vitaminerna. Det är den dagliga lilla dosen som skall g ö r a t . Som vi
lar, så lever vi själva. 1 min familj får
barnen Adenetter och de vuxna Vitophos
varenda dag under hela hösten, vintern
och våren. Det känner för resten många
av våra kunder till och reflektionen blir
antagligen: Vad försäljaren själv tar,
måste vara bra.
Håll kvar sommarens
sol!
it det förnuftiga råd, som köpman Uno
Sundberg, brukar ge sina kunder. Han
har stadens största
livsmedelsaffär belägen vid Storgatan.
— Vi börjar vår vitaminoffensiv si snart
skolorna börjar, säger
köpman Sundberg. Då
har barnen kommit
hem efter att ha lapat
sol på landet. N u gäller det att bevara den
goda konditionen och
det är inte alls svårt
att övertyga föräld- Köpman U. Sundrårna om den saken, berg i säljartagen.
Arets vitaminkampan! diskuterar här
köpman Arthur Kristenson, Hasslarp.
För några år
sedan
trodde vi ärligt sagt, att vi inte skulle
behöva ta hem Adenetter och Vitophos.
Men efterfrågan ökades oavlåtligt och
sen blev det så, att dessa vitaminpreparat snabbt tog överhand. Jag undrar, om
det inte beror på att smaken är bättre
— det betyder ju mycket, särskilt för
barnen. Vi vuxna måste tänka speciellt
på de unga men numera är det ju vanligt att hela familjen tar sin dagliga dos.
I min egen familj brukar vår lilla dotter,
5 år, hålla sträng kontroll på att alla tar
vitaminer. Det är bara att lyda och vi
gör det gärna. Barnen får sina Adenetter
och vi andra Vitophos. Minerval, som ju
kommer nu, blir säkert uppskattat av
traktens många åldringar. Distra's reklam är också bra, det måste jag erkänna, och som leverantör är Distra en
av de bästa man kan samarbeta med. Vi
skyltar i fönstren, delar ut prover och
ställer Distra's skyltställ på en gondol
mitt i affären, där alla måste se det. Så
skall vi göra i år med. Visst blir det en
fin säsong, när hösten sätter in på allvar i våra trakter. D å vet också Hasslarpsborna, att de behöver vitaminer.
Ren handduk
utan tvätt
EDET Hemhandduk har redan blivit en
stor succé. Och i höst kommer
Hemhandduken
att vara populärare
och
mer lättsåld än någonsin . . .
Därför
att
då
stöder vi Er försäljning med en säljande
annonskampanj, som intensivt kommer
att synas i ledande dags- och veckopress och som tar väl vara på EDEThanddukens huvudargument »ren handduk utan tvätt».
Demonstrera handduken — oeh sälj mer
Många
i\y. Imttre
förpackning-!
För att handdukarna skall vara ännu
bättre skyddade och lättare att dra ut
har förpackningen ändrats så, att handdukarna nu med ett enkelt grepp dras
nedåt — utåt. Ett gott argument
också
det!
Och kom också ihåg, att visa h u r
behändigt förpackningen öppnas och
hängs upp och att påpeka, att EDET
Hemhandduk är lika välbehövlig och
oumbärlig i garaget, p a n n r u m m e t och
bilen som i köket, bakrummet och på
toaletten!
STÖRRE TRIVSEL -- ÖKAD HYGIEN
4
användningssätt
Vårens och sommarens erfarenheter
visar, att de butiker som demonstrerat
handduken för husmödrarna sålt dubbelt mer än andra.
Visa h u r fort och lätt man torkar
händerna torra med en enda handduk . . . Visa papperets våtstyrka —
krama ur en genomfuktad handduk,
veckla upp den och Ni kan demonstrera
den utmärktaste torktrasa . . .
EDET
hemhandduk
• minskar husmors tvätt och underlättar hennes arbete
• är hygienisk och minskar smittorisken
• är högabsorberande
• är mjuk och behaglig mot huden
• är stark också i vått tillstånd
• kastas bort efter användandet — och
smuts och baciller med den
• innebär, att det alltid finns nya, rena
handdukar till hands för både gäster
och familjemedlemmar.
LILLA EDETS PAPPERSBRUKS AB
Lilla Edet
Stockholm 34 96 50 Göteborg 23 52 10
Malmö 720 85
Norrköping 204 08
MINDRE TVÄTT MED @
HEMHANDDUKAR
Bästa butiken säljer mesta varorna!
Av
köpman
Einar
Olsson,
Ljusdal
II ur skall en köpman med en mindre
butik eller med en lanthandel dra
kunderna till sig? Den som h a r en
större butik, t.ex. en citybutik, kan ju
alltid räkna med att ha stor trafik
omkring butiken, vilket medför att
skyltfönstren
dagligen passeras av
många personer,
reklamen kan göras effektivare, genom
stora dyrbara annonser, reklamblad
m.m.,
sortimentet av färskvaror kan hållas
stort genom högre omsättningshastighet,
servicen kan organiseras upp utan
större inverkan på ekonomin, osv.
Men h u r skall vi — mindre lanthandlare — kunna dra kunder till våra
butiker?
Bästa
butiken
säljer
mesta
varorna!
Vi har visserligen skyltfönster, vi har
möjlighet att annonsera och dela ut
reklamblad, vi försöker hålla färskvarusortimentet så omfattande som
möjligt och vi försöker följa »de stora»
n ä r det gäller kundservice och priser.
Men vi måste alltid tänka oss för om
vi h a r råd och om det vi gör verkligen ger resultat i proportion till kostnaderna.
De flesta av oss har olika konkur-
renter att strida med i kampen om
kunderna. Inte ens en enslig lanthandel
är idag ensam om sina kunder. Motorismens tidevarv är inne — och därmed
h a r avstånden till butiken minskat.
Kunderna kan i sina bilar åka längre
för att handla.
Jordbrukskooperationen
kan dagligen
genom mjölkbilarna få ut sitt rikliga
sortiment över alla områden.
Kringföringshandeln
når genom sina
bilar och bussar de flesta byar och
genom tåg och bussar kan postorderaffärerna snabbt och bekvämt få ut
sina varor.
Forts, på sid. T
"T")
J
a
snabbköpsregister
klass
— ökar kundernas trivsel
— gör redovisningen effektivare
Köpman Axel Granath, som i Västerås innehar
en av landets modernaste snabbköpsbutiker.
säger:
"Köbildningen i min snabbköpsbutik
eliminerades tack vare att jag använder ett snabbi
kassaregister — National klass 21. Det är viktigt för
kundernas trivsel. Andra fördelar är att den är liten till
formatet och mycket tystgående. Kunderna uppskattar
också att de får ett kvitto där slutsumman står nederst.
National klass 21 ger 100%-ig kontroll — åt alla håll. Det
inslagna beloppet syns på fram- och baksidan av
registret. Klass 21 ger fullständiga uppgifter för bokföring
och statistik: antal kunder, antal köp m.m. Ytterligare
finesser på klass 21 är all kassalådorna är urtagbara, den
ger enkelpostkvilto och man kan med ett handgrepp
förvandla den till additionsmaskin."
Nationals snabbköpsregisler betyder nöjda
kunder och kontrollerade transaktioner inåt
och utåt — det har snabbköpsbutiker över
hela landet konstaterat. Kontakta även Ni
vår representant jör närmare upplysningar
om National klass 21 — det lönar sig!
AKTIEBOLAGET
NATIONAL KASSA
REGISTER
GENERALAGENT JOHAN
SANDE
Huvudkontor: Vasagatan 19—21, Stockholm. Box 430, tel. 22 83 20.
29 egna service- och försäljningsavdelningar i landet.
6
I ta -s Ja b u t i k e n . . .
Forts. fr. sid. 5
Mer än någonsin gäller nu för oss
att komma ihåg att det är den bästa
butiken som säljer de mesta varorna!
Satsa på färskvarorna
— satsa
hårt!
Vi måste satsa på färskvarorna. Och
göra det hårt och målmedvetet.
Det innebär:
1. stor kött- och
charkuterisortering
2. stor fruktsortering
och i varje
de viktigaste
grönsakerna
fall
3. minst i—5 dagsfärska
matbrödstyper
och lika många
kaffebrödstyper
4. om möjligt flera ostsorter
ringstyper
5. alltid absolut färsk och väl
mjölk och grädde
6. allt större
Men detta
har alldeles
att kunna ha
disken, de olika ostbitarna torkar i ostskåpet o.s.v.
Det kan nog vara sant. Men allt detta
skall ju inte ordnas på en vecka eller
en månad. Det viktigaste är att vi
sätter dessa punkter som måL i
framtidsplaneringen av färskvarusortimentet.
Vi måste komma ihåg att:
J u större färskvarusortiment vi dagligen kan erbjuda ju mer säljer vi —
och ju mer vi säljer desto lättare blir
det att hålla ett stort sortiment.
och
lag-
avskyld
sortiment i
djupfryst.
går inte säger någon. Vi
för liten försäljning för
10—15 olika varor i kött-
Färskvarorna
skapar
kundkretsen!
Många lanthandlare kanske tänker:
»Jag har ju så många andra varor att
arbeta med. Köttdisken och frukten
är hopplösa. Då arbetar jag hellre med
mjöl, kaffe och socker. De ger mera
och är lättare att sköta.»
Tänk då efter »Vilken dragningskraft
h a r dessa varor på kundkretsen»? Är
det inte med färskvarorna vi skapar
en stadig och stabil kundkrets i den
lilla butiken? övriga matvaror säljer
vi samtidigt med färskvarorna.
Vi måste också ha
specialvaror!
Många gånger kanske vi lanthandlare
skulle vilja slippa en del av specialvarorna, dä den låga omsättningshastigheten och det alltmer ökade
sortimentet gör att lanthandeln får det
svårare och svårare med dessa varor.
Men kunderna och bygden
fordrar
att det skall finnas en ganska stor
standardsortering även av specialvarorna.
Och genom inköpscentralens insats
h a r vi nu betydligt större möjligheter
än tidigare att ekonomiskt klara dessa
varugrupper — ja, även att göra dem
riktigt lönande.
Däremot tror jag inte att man i
dagens hårda konkurrensläge får stirra
på vinsten i procent så mycket som
förr. Kunderna fordrar numera mycket
goda sorteringar, alltid nyaste modellerna, fackmän som expediter osv.
Specialbutikerna kan ge kunderna detta medan vi inom lanthandeln i första
hand får arbeta med »god kvalitet och
lågt pris» som starka försäljningsargument.
Högaktuell för skyltning just nu
är KOCKUMS nya kaffekanna
154 med dustad botten — lika
idealisk för elspisen som för gaseller vedspisen. Kannan är tillverkad av extra kraftig plåt och har
en botten som inte rostar och alltid
är plan. Kaffekannan är lätt att
lyfta och servera ur; priset är lågt
och den trevliga röda färgen lyser upp
på kaffebordet. Passa på just nu —
tag hem och skylta med hela raden av
färgglada kaffekärl från KOCKUMS.
Vi kommer att stödja Er försäljning genom specialannonsering i lokalpress.
Riktpris endast iy. 7 ;
Skylta upp ett h e l t
KOCKUM-fönster - det lönar
KOCKUMS EMAUERVERK • RONNEBY
i i g ! Se till ott Ni har de
aktuella artiklarna i loger.
7
Sälj
kvalitetskontrollerad
bomull - sälj
När kunderna begär »bomull» — låt dem självklart fä Mölnlycke.
Då vet Ni, att de fått en bra vara — Mölnlycke bomull visade sig vid en
vetenskaplig undersökning vara klart bäst på marknaden.
Mölnlycke förbandsartiklar tillverkas och förpackas under kontroll
av leg. läkare, utsedd av Överstyrelsen för Svenska Röda Korset.
Hjälp Era kunder välja kvalitetskontrollerad
bomull — ge dem
Mölnlycke.
Veckad bomull i plastpåse,
fyra storlekar
Veckad bomull i kapsel,
fem storlekar
Rullad bomull i paket,
sex storlekar
MÖLNLYCKE VÄFVERIAKTIEBOLAG -
B
FÖRBANDSAVDELNINGEN - GÖTEBORG
Det sägrs i p r e s s e n . . .
Det nordiska försäljnings- och reklamförbundet har kongressat i Göteborg. Där lade man bl.a. fram resultatet av en undersökning angående r e klamkostnaderna i de nordiska länderna. Annonsering tar genomgående
ca V5 av alla reklamkostnaderna i
Norden medan butiksreklamen håller
sig mellan Va och -U. 620 milj. kronor
räknar man med att vi årligen ägnar
reklam i vårt land.
Professor Ulf af Trolle höll ett föredrag inför kongressen mot bakgrund av
den gjorda undersökningen. Är det
värt priset? var föredragets rubrik.
Och han besvarade enl. MT:s referat
den 14/8 frågan så: Vår levnadsstandard bygger i dag i allt större utsträckning på produktion i långa serier och
stordrift. Man kan inte uppnå denna
produktionsstruktur utan en i hög grad
aktiv försäljning. En aktiv försäljning
är i sig själv kostnadskrävande. Ett
slöseri blir det först när den inte utformas på ett ekonomiskt sätt.
Svenskt
djupfryst
på
export.
De svenska frysfirmorna breddar sitt
försäljningsunderlag.
Fr.o.m.
första
veckan i augusti har vi fått möjlighet
till regelbunden export av djupfrysta
livsmedel till England, berättar Dagens
Nyheter den 2/8. Även Västtyskland
uppträder som kund hos de svenska
firmorna. Rederi-Svea har byggt om
två av sina båtar, så att de lämpar sig
för frystransport. Och Helsingborgsfrys h a r under sommaren fördubblat
sin kapacitet — man har ökat lager-
IC A-tidningens
krönika
från press- och radiodebatt
utrymmena med 27.000 kbm. Dotterbolaget Thermotransport h a r fått 12
nya järnvägsvagnar och 4 lastbilar.
Man r ä k n a r nämligen med att möta
en ökning även av den inhemska m a r k naden. De svenska grönsakerna h a r
slagit väl an utomlands. Detta gäller
särskilt den svenskvuxna broccolin.
De svenska fiskfångsterna räcker inte
för att täcka efterfrågan på djupfryst
fisk. Man måste räkna med import
från andra nordiska länder.
I Sverige finns nu omkring 150 p a r t i handelslager, vilket anses tillräckligt.
Fler fryshus skulle bryta den räta distributionslinjen och medföra kostnadsfördyringar. Däremot är det inte
otänkbart, att Helsingborgsfrys anlägger fryshus utomlands.
O c h N i vet väl v a r f ö r ? N i vet väl
att A n k a r s r u m s V i k i n g i n v ä n d i g t
är k l ä d d m e d k a n a l t e g e l . D e t t a är
d e n e n k l a f ö r k l a r i n g e n till att e n
V i k i n g i n t e puffar.
D e eleganta, l ä c k e r t g r a b l å e m a l j e r a d e V i k i n g - k a m i n e r n a är f ö r s e d d a m e d t o p p l o c k s o m g ö r att
lätt kan spettas
de
uppifrån.
Sedan årtionden
betyder ordet kamin
endast en sak — en
goranteiod kvalitetsprodukt
ANKARSRUM STOCKHOLM GOTEBORG MALMÖ
Tel. "Bruket" Tel. 23 5400
Tel. 106320 Tel. 192X0
VIKING
. . . eftersom det är så lätt att använda.
rande prisbilligt. Aktsamt mot såväl klä-
Det blir verkligen rent, när man såptvät-
der och hud som målade ytor. Tar man
tat, och den karakteristiska, friska doften
för litet såpa märks det omedelbart, tar
gör att man verkligen känner att det är
man för mycket vållar det inga obehag,
rent — och dessutom är ju såpa fortfa-
— och se på den nya
förpackningen!
Nästa gång Ni köper tvättmedel — fråga efter
tvättar mjukt och effektivt
skonsamt och ofarligt för huden
BERGVIK
10
och A L A
AKTIEBOLAG
Målsättning:
utbyte
17
1 w et r å d e r e n b e t y d a n d e e f t e r f r å g a n
mellan tillgång och e f t e r f r å g a n
Inom
speceri-
och
lanthandeln
Utredningsinstitut)
under
första
än övriga,
på v a r o r b å d e för
halvåret
i fjol.
varit
med
större
omsättningen
(enl.
halvåret
ca
. I norra
har
Götaland
Stockholm
i '•
1956 mot
l:a halvåret
7,8
7,5
9,8
7,2
Norrland
12,4
Konsumtionsföreningarnas
varit
undersökningar
grupperna
för första
livsmedel
stor,
ökat
under
nämligen
kvartalet
och
bosättningsaffärerna
kat
lika
Nr 9
Måndagen
10,2
omsättningsökning
ungefär
1955
Lanthandeln
72,9
Stockholm
har
mer
söder:
Specerihandeln
året
än
försäljnings-
Omsättningsökning
utom
ICA
Detaljhanökade
Sverige
l:a halvåret
Svealand
fortbalans
9 % högre
Självbetjäningsaffärerna
12,6''
än i
i n t r ä d d e en b ä t t r e
första
visar
första
9,6 '"<.
största
inventarier.
I den
23 %, medan
däremot
expanderar
första
kvartalet
kvartal
1955.
sålde
ökningen
senare
kraftigare
än
övriga
för
29 % mer
för
varu-
gruppen
än
har
ca 6 %. Det
är
livsmedelspriserna,
avgifterna för v i s s a t j ä n s t e r
tarnas genomsnittliga
hyrorna,
R e d a k t ö r : Sven L i n d b l a d
Under
under
samma
stått stilla
Redaktionssekreterare:
/ t r b e t s l ö s h e t e n är något
sysselsatta
i juni
industri
högre
med
och
platser
via
arbetsförmedlingarna
kan
noteras
endast
upp
och
sommar.
1,2 % i jämförelse
är
praktiska
kurser:
Olle Löving
Annonsmaterial
ökade
före
senast
den
införingsmånad.
Sixten
5:te
i må-
Annonschef:
Wessman.
lediga
av
och
nad
före.
antalet
Ökning
förvaltning
ICA-tidningens
maj
månaden
av
betydande.
inom
till
Industrin
med
nedgången
Freden
Industriarbe-
februari
realinkomsten.
än i fjol
handel
gången
h a r de gått
steg 6 % från
och R u n e
sedan
bränslepriserna
s o m s t i g i t s e d a n i fjol.
timförtjänst
i år, v i l k e t i n n e b ä r e n k r a f t i g s t e g r i n g a v
både
årgången
Eivor B r n n f e l t e r
årets b ö r j a n , m e n r ä k n a t f r å n m i t t e n a v f j o l å r e t
Inom
Sextonde
l(>56
mins-
detaljhandeln.
I stort sett h a r p r i s e r n a p å k o n s u m t i o n s v a r o r
antalet
II) september
halv-
järnhandeln
varuhusen
ilen
Socialstyrelsens
6%.
Varuhusen
affärs-
ICA-affårerna
konsum-
arbetskraft.
var
under
nämligen
ökningen
på
i
och
€1itfJ.
tion och i n v e s t e r i n g a r . S y s s e l s ä t t n i n g e n i n o m n ä r i n g s l i v e t ä r
farande hög. På v å r e n och f ö r s o m m a r e n
erfarenhets-
köpmän
medhjälpare
Affärsläget
delns
Praktiskt
mellan
platstill-
arbetsledning.
A f f ä r s b a n k e r n a s u t l å n i n g till i n d u s t r i n ö k a d e u n d e r t i d e n
P r e n u m e r a t i o n : D i r e k t hos f ö r l a g e t . K r .
9: —.
fr.o.m.
Lösnummer
kr.
1: 50.
Postgiro
270429. T e l . 373 80. H å l l g . 21 B . V ä s t e r å s ,
n o v e m b e r i fjol till m a j i å r m e d 148 m i l j . k r , s a m t i d i g t s o m d e r a s
utlåning till h a n d e l n s j ö n k
ICA-tidningen
något.
utgives
av
ICA-förlaget
A B , V ä s t e r å s . D i r e k t ö r för f ö r l a g e t
Ett
den
anmärkningsvärt
stora
drag
benägenheten
i utvecklingen
att
investera
hittills
i den
närtngslvuet t r o t s d t s t r a m n i n g s p o l i t i k e n .
viljades nya
58 milj.
byggnadstillstånd
kr i fjol
för
privata
Under
handeln
året
sektorn
med
86 milj.
kr
utgivare
för
och
ICA-tidningen:
Gösta E k h o l m .
bemot
F ö r l a g e t g r u n d a t av de fyra
köpmanna-
ägda i n k ö p s c e n t r a l e r n a : AB H a k o n Swen-
infla-
S p e c e r i s t e r n a s V a r u i n k ö p , S t o c k h o l m , och
tionstrycket i v å r t land. Den främsta o r s a k e n synes vara, att statens
Nordsvenska K ö p m a n n a AB, Östersund.
utgifter
Central organisation:
ansökningar
ägt
rum
under
samma
har ingen
ansvarig
av
första h a l v å r e t
tid. För industribyggnader
är
ökning
av beviljade
samma
under
tid.
son,
Trots a t t p r i s n i v å n l ä n g e h å l l i t sig g a n s k a l u g n , f o r t s ä t t e r
ä r så e n o r m a ,
att
en inflationsdrivande
upplåning
måste
äga r u m . S t a t e n l å n a d e 1 m i l j a r d k r u n d e r b u d g e t å r e t 1955/56, o c h
lånebehovet u n d e r
1.500 m i l j o n e r
nom
andra
halvåret
kr. Härigenom
i år
motverkas
uppskattas
till
Västerås,
AB
Eol,
Göteborg,
AB
Inköpscentralernas
A B , ICA, S t o c k h o l m .
ytterligare
kreditrestriktionerna
ge-
affärsbankerna.
S a m m a n s t ä l l d för ICA-tidningens
av Förlags AB
Information.
räkning
Atergii ande av text och bilder
ICA-tidningens
namn
får gärna ske
namnes.
om
11
Masskyltning med
i
fördubblad
Hr. Bjärklid,
B j ä r k l i d s självköp, Kalm a r , h a r färska e r f a r e n h e t e r av fördelarna med m a s s k y l t n i n g for Snrf:
"I s a m h a n d med en annonskampanj i
år för Surf beslöt jag mej för att göra
en masskyltning. Resultatet visade si;*
snart med avsevärd försäljningsökning.
U p p s k y h n i n g e n var inget större prohlem. B e h ö v d e jag ett tips stod Sunlights
r e p r e s e n t a n t till tjänst. Förutom att
m a s s k y l t n i n g e n blev lyckad som helhet
m ä r k t e j a g särskilt att golvställen hade
u t m ä r k t effekt.
Tack vare affärens centrala läge kunde
jag också ge den viktiga inneskyUningen
ett gott stöd med fönsterskyltning.
F ö r min del blev alltså masskyltningen
en lyckad och lönande försäljningsåtgärd som ja*; k o m m e r att ta till igen."
TSI UF-2538-56
kan
försäljning
Det är inte
tomma
ord.
Aktuella fall har visat a t t e t t stort p å d r a g i en butik med
Surfs skyUmaterial k a n stegra försäljningen med 100%.
(Se Surf-bladet sept. 1955 och april 1956.)
Vad beror
det
på?
Först och främst p å a t t Surf är Sveriges mest sålda t v ä t t medel. Men också på a t t en m a s s k y l t n i n g med Surf har
så enorm slagkraft a t t k n a p p a s t en enda av Era k u n d e r
undgår a t t p å v e r k a s .
Utnyttja Surfs e n a s t å e n d e good-will hos E d r a k u n d e r —
fyll Er butik med färgstarkt Surfmaterial.
Det pigga Surfmaterialet gör E r butik gladare, E d r a kunder får köplust och försäljningsresultatet låter inte v ä n t a
på sig!
AB SUNUGHT, Nyköping
KUNGS
DRNEN
AB KVARNINTRESSENTER
Malmö — Mjölby — Trelleborg — Ystad — Hälsingborg — Halmstad — Falkenberg — Alster
14
Kli ilin butik*
"stjäraexpedit"!
Fyra fruar vann! Kunderna korade dem till stadens »stjärnexpediter»! Här var kunnigheten, vänligheten, hjälpsamheten,
ja lämpligheten för yrket utslagsgivande. J u r y i tävlingen var
de mest sakkunniga på området — kunderna själva!
Skulle
lämna
check
god
kunden gärna
dig en
som »Tack för
betjäning»?
Under några månader har försäljarna i västeråsbutikerna varit
föremål för allmänhetens värderande blickar. I en artikel på
annan plats i detta nummer berättar husmödrar som var med
och röstade vilka egenskaper de värdesatte högst hos försäljarna. Egenskaper som de villigt belönade med ett »Tack för
god betjäning» — som man kallade röstsedlarna i bedömarnas
checkhäften.
Hjälpsamhet och fackkunskap stod högt på listan. Ovärderliga
egenskaper för den som valt butiksyrket. Hur osäker känner du
dig inte själv när du kommer in i en butik, vars bransch du
inte kan. Tänk på hur tacksam du då är för ett upplysande, ett
uppriktigt svar på din fråga. Tacksam för hjälpsamheten, för
fackkunskapen hos den försäljare som tagit hand om dig. Du
vill ha råd som du kan lita på!
Hur är det i din butik? Där är det din tur. Din tur att visa
att kunden kan lita på din fackkunskap — lita på dina råd. Råd
som för henne kan betyda rätt köp i stället för fel köp.
Varje dag koras »stjärnexpediter» i butikerna landet runt. Utan
officiell tävlan. En kund som funnit en bra livsmedelsbutik,
där hon trivs att handla — betraktar denna som en ovärderlig
tillgång. I den söker hon också snabbt sin favoritförsäljare —
sin egen »stjärnexpedit». Som lär sig hennes önskemål — som
vet vad hon vill ha.
Det är dig själv det beror på vem kunden väljer i din butik.
På din hjälpsamhet. På dina kunskaper. På din förmåga att
sälja dig själv!
15
Så
II emma i Sverige tycker vi ibland,
att vi firar namnsdagar och födelsedagar till övermått. Men då skulle ni
se, när Richards Lido Märket i Newport Beach varje år celebrerar sin
födelsedag med ett hejdundrande födelsedagskalas! I år, då jag som praktikant hos denne Amerikas främste detaljhandlare hade tillfälle studera evenemanget inifrån, drog det hela ut i
tio veckor!
Naturligtvis användes födelsedagen
som underlag för en av de i den amerikanska detaljhandeln ideligen åter-
Noni p r a k t i k a n t
h o s 'Ii- I t i c l i a r d !
Martin
Andersson,
Västerås.
I sex månader har Martin
Andersson,
chef för Hakons
Butiksförmedling,
Västerås, praktiserat
hos Richards i
Californien. I sin första
amerikarapport
till ICA-tidningen
berättar han här om
den välplanerade
och effektiva
försäljningsinformation
som möter kunderna hos Richards.
16
kommande .»kampanjerna*. Fina Q den
här gången var en pristävling med
10.000 dollars i pris! Genom posten
distribuerades »magiska kort» till hushållen, inte bara i staden utan även
i dess omgivningar. Det nummerförsedda kortet berättigade innehavaren
att deltaga i pristävlingen. Det ställdes
inte precis några större krav på deltagarnas kunskaper eller andra färdigheter; vad som krävdes var att
kortet under var och en av de tio
veckorna visades upp i någon av butikens kassor, där det fick ett litet
stämpelavtryck. Något köptvång för att
få kortets giltighetstid förnvad, var det
inte tal om. Men varje måndagsmorgon ordnades dragning: femtio 10-dollarspriser, åtta 50-dollars och ett 100dollarpris utlottades. Om innehavaren
av 100-dollarsnumret inte uppenbarade
sig, ackumulerades beloppet till följande vecka. En gång kunde av det skälet
en husmor vinna hela 500 dollars
(2.500 kr.)!
Så firade alltså Mr. Richard sin
butiks födelsedag i år. Ett tidigare år,
hörde jag, att man ställt till med en
stor auktion. I en stor monter hade
man då visat upp vilka varor som
skulle slås bort och samtidigt hade
man uppmanat kunderna att spara
kassakvitton under en period av sex
veckor. Vid själva auktionen fick sedan kvittona gälla som nya pengar!
Hr O. II.
Richard
har tre gånger valts till Amerikas
ledande detaljist, vid en årlig omröstning med 20.000 deltagare. Han
har en av Amerikas mest intressanta
och välplanerade snabbköpsbutiker i
Los Angeles, med adress Newport
Beach. Det var med glädje som ICAtidningen mottog meddelandet om att
han lovat ta emot en praktikant i det
utbyte som ICA-tidningen
arrangerar.
Hans stora erfarenhet och de utomordentliga
kontakter
han har inom
amerikansk varudistribution
har också varit till ovärderlig nytta för den
praktikant som fick chansen att komma till hans butik.
Bilar som pris i
kampanjer
Bilar, tvättmaskiner, dammsugare
och kylskåp som priser vid utlottningar är vanliga dragplåster vid liknande
kampanjer. Principen är alltid densamma: alla som tittar in i butiken får
ett deltagarnummer och därmed rätt
och chans att vinna. Något köptvång
föreligger aldrig. Det hela går ut på
att skapa good will.
Men naturligtvis förekommer även
kampanjer med direkt inriktning på
försäljning. Tag vår baby-vecka till
exempel! All skyltning i butiken koncentreras på barnmat och barnartiklar
— storkar med jättelika baby-dockor
hänger i taket som en effektfull symbol för veckan. Första pris i den obligatoriska pristävlingen är givetvis en
komplett babyutrustning. Den gick för
resten till det människobarn som på
stadens lasarett råkade födas närmast
ett på förhand angivet klockslag. Jag
behöver väl inte säga att veckan p r e senterades i en väl genomtänkt tidningsannonsering.
nybörjaren snabbast observerade var
att fönsterskyltningarna tydligen är
helt på avskrivning. Några egentliga
skyltfönster förekom inte, de ansågs
ha inkräktat för mycket på utrymmet
i affären. En viss ersättning utgör väl
ett slags skyltboxar, som är inbyggda
i fasaden. Men ur reklamsynpunkt anses de spela en mycket underordnad
roll — deras främsta uppgift är att ge
litet liv och rörelse åt en annars ganska stereotyp husvägg.
Good will-annonser
skvallerspalt!
Priset
med
Hos Richards, liksom säkerligen hos
alla hans konkurrenter, skilde man
noga mellan prisannonser och good
will-annonser. Den förra infördes regelbundet i mitten av varje vecka och
gav detaljerade prisbesked. Det var
inte så ovanligt att varor såldes utan
vinstmarginal alls — de utnyttjades
som magneter för att kunder under
shoppingronden skulle få tillfälle att
köpa även andra artiklar ur det rika
sortimentet.
Good will-annonsen siktar inte till
någon omedelbar försäljning. Men den
affärsman som annonserar att »Mor
är underbar» eller till äventyrs har
»En tanke inför påsken» att delgiva
sin läsekrets, han är bestämt en bekantskap att göra. Han får kontakt
med allmänheten. Särskilt intimt odlas
denna kontakt i den »skvallerspalt»,
som Richards varje vecka lät ingå i
sin prisannons. I den kunde en kommunal angelägenhet tagas upp till
granskning, vanligt var att en välgörenhetsorganisation fick ett berömmande ord, men naturligtvis berättades också nyheter inom livsmedelsbranschen. Och om väntetiden blivit
för lång i butikens kassakö eller om
något misstag blivit begånget i affären
— vips gjordes den saken upp i skvallerspalten med gott humör.
Skyltfönsterna
AR inte
allt!
En svensk som huvudstupa hamnar
mitt i den amerikanska detaljhandelsreklamen känner sig givetvis en smula
omtumlad. Till synes är det enbart
fråga om ett krig med priser, men ju
mer man lär om gebitet, desto mer in-
Med en god organisation och personalpolitik i butiken skapas en glad.
gästfri miljö, där kunderna trivs, det
hade Mr Richard förstått. Och hans
reklam visade att han inte glömt den
amerikanska sanningen: »Keep your
name before the public, if not you will
be soon forgotten» (Håll upp ditt namn
för publiken! Om du inte gör det, är
du snart glömd.)
Itäfkcr dina almanackor
Är du säker på att du beställt tillräckligt många exemplar av 1957 års
ICA-almanackor? Behöver du fler går
det bra att efterbeställa, men det måste
göras omedelbart, om de ska kunna
expedieras till jul.
Tryckningen av nästa års almanackor
pågår nu för fullt. Det är också jätteupplagor som skall fram — inte mindre
än 1.400.000 exemplar.
Ett
precisionsarbete!
Ett precisionsarbete av stora mått är
tillverkningen av almanackor. Den
måste planeras i detalj för allt skall
klaffa. En bestämd dag måste tryckningen vara avslutad och arbetet i
bokbinderiet med falsning, skärning,
häftning och montering, ta vid. Sortering, inpackning och distribution till
nära 11.000 ICA-köpmän fordrar också
perfekt organisation.
försvinner
Vi skyltade om en gång i veckan —
det ansågs självklart. Oftast kom material från fabrikanterna, men egna
skyltar var inte heller ovanliga. Mitt
intryck var att man nådde speciellt
goda resultat i färskvaruavdelningarna
— uppläggningen av frukt, grönsaker
och köttvaror blev en enda stor färgsprakande
exponering.
Naturligtvis
förekom rikligt med demonstrationer,
och affären hade även engagerat sig i
anordnandet av matlagningskurser i en
intilliggande skola. Vad den svenske
ser man att priset inte är allt. Priset
är viktigt, men det är inte allt. Eller
för att citera en amerikansk kollega:
»Om du säljer enbart priset, säljer du
bara en gång. Om du säljer personligheten i din affär, blir du en institution.
Husmödrarna väntar konkurrenskraftiga priser i sin affär, men enbart
priserna gör aldrig din affär till
hennes.»
Siffror soin
talar!
Upplagesiffran — 1.400.000 exemplar
— visar vilken verkligt effektiv massreklam ICA-almanackorna kommit att
bli. Det gör propaganda året runt. Husmödrarna runt om i landet sätter stort
värde på dem och anser det numera
som en självklarhet att ICA-almanackan ska pryda väggen därhemma.
Riskera
inte stå
utan!
Ta därför inte risken att stå utan
almanckor innan alla kunder fått den.
Kunden som är van att få den skulle
för ditt meddelande om att den är slut,
reagera ungefär som om du glömt att
lägga undan en vara hon beställt. Och
kunden som för första gången får almanackan kommer att uppskatta din
omtänksamhet!
Men efterbeställningarna måste sändas in genast! Du som beställer nu har
största utsikterna att få just det antal,
de typer och motiv du begär. Du underlättar inte bara arbetet för tryckeriet, du hjälper också till att få fram
almanackorna i rätt tid till dig själv
— dina kunder — och dina kolleger.
Hill e r f a r e n h e t . . .
En framstående
gång:
affärsman
sade
en
— Erfarenheten
har lärt mig att en
ledare måste ha tillit till sina medarbetare. Om mina medarbetare
kan
göra en sak lika bra som jag — eller
bättre — varför skall jag då spilla tid
med den. Arbetsglädje
i ett företag
skapas genom att ge sina medarbetare
ansvar och visa dem tillit. Min dörr
står alltid öppen för den som vill diskutera ett problem med mig. Jag behöver inte meddelas i förväg.
Stick
bara in huvudet innanför dörren och
se om jag är ledig.
Grunden för ett företags trivsel är
ändå samarbete — samarbete — och
åter
samarbete.
17
K ö t t t i l m s m i i l l r vid
lur- * t ; i i ' k l u n i H ' !
En köpman berättade häromdagen
att hans första försök att paketera kött
misslyckats därigenom att den köttfilm han fått inte tålde att v ä r m e förseglas. Han hade använt den film
vi i ICA-tidningens majnummer p r e senterade som marknadens bästa för
paketeringen av kött, men det visade
sig att han använt alldeles för stark
värme vid förseglingen.
All pliofilm skall förseglas vid låg
temperatur omkr. 100 grader. Försegla
genom en snabbstrykning över en
varm förseglingsplatta — eller en lika
snabb strykning med en handförseglare. Tryck inte länge. Förutom den
tid man spar vid förseglingen genom
att göra den snabbt, lika viktigt är
det för köttets skull. För lång förseglingstid och för stark temperatur kommer det röda köttet att bli grått och
det feta på köttet att gulna.
Använd
pappskiva!
Lägg alltid köttet på en pappskiva
vid paketeringen. Dels får du därigenom ett stadigare paket — dels
undviker du att försegling sker direkt
mot köttet. Pliofilm är främst avsedd
för paketering av färskt kött, men rekommenderas också av tillverkarna för
paketering av charkuterivaror.
Förvara
filmen
torrt!
Pliofilm skall förvaras kallt och torrt,
inte för nära värmeelement. Låt den
ligga kvar i originalemballaget tills
du är färdig att börja paketera. Utsatt
den inte för temperaturer under —0
ty då blir den skör.
M. Mörtebo utanför Ockelbo, inne i hälsingeskogarna, ligger en ICA-lanthandel, där livet under elva av årets tolv
månader går sin gilla gång utan några
uppseendeväckande händelser. Men under några hektiska sensommarveckor
blir det en särdeles fart och rush bakom dess fasad. Då passerar en icke föraktlig del av »skogens röda guld» genom Gösta Häggs rörelse på sin väg
från norrlandsskogarna till husmors
syltkrukor.
10 ton lingon
250 kg rensas
i
timmen!
Redan vid 6—7-tiden på morgonen
beger sig nästan all bygdens folk ut
i skogarna runt Mörtebo. Först vid
4—5 tiden på eftermiddagen börjar de
återvända. Då fylls vägarna med traktorer och motorcyklar, bilar och cyklar, alla med herr Häggs affär som
mål. Och då har alla sina korgar fulla
med nyplockade röda lingon. Dagens
skörd vägs upp och betalas.
Sedan tippas alla bär ner i en rensningsmaskin. Denna är '/« m bred och
4 m lång och slukar 250 kg bär i timmen. Den kan skötas av en man, om
bären är fina. En fläktanordning skiljer de fina lingonen från skräp och
omogna bär. Naturligtvis
varierar
»skräphalten» plockare emellan, men i
B u t i k s r o c k och strumpor segrade i värmen!
Är det korrekt att gä i skjortärmarna
innanför disken? Kan flickorna ga barbenta utan att se »avklädda» ut? Ja, därom har ICA-tidningens
läsekrets fått
rösta i sommar. Kanske har den dåliga! sommaren i någon mån
påverkat
svaren, eller är det kanske sä att flertalet ändå tycker att det är trivsammast
att se sina manliga kamrater klädda i butiksrock — och sina kvinnliga i
strumpor — även om sommaren skulle bli så het som i fjol? Så här blev
nämligen
resultatet:
Skjortärmar
eller
butiksrock?
80 Vo röstade FÖR butiksrock!
20 "/o röstade EMOT butiksrock — dvs. de föredrog »skjortärmar» i butiken.
Här är att märka att det till övervägande
del var herrar som röstade för
butiksrockens
bevarande i värmen.
Barbent eller
strumpor?
60 Vo röstade FOR strumpor!
40 Vo röstade EMOT strumpor, dus. de föredrog barbenta flickor i butiken
på sommaren. Men även här var det till övervägande del herrar som föredrog
strumpor!
En skjorta i pris vann: Kurt Engeros, Rönninge Livs,
Rönninge.
Ett par strumpor vann: Karin Sjödin, Lööws,
Vingåker.
18
runt tal r ä k n a r man med ett svinn på
4—6 Vo.
I god tid före bärsäsongen har man
skaffat hem ett försvarligt antal lådor.
I dessa vägs och packas bären oftast
in samma dag de kommit — högst en
eller två dagar därefter. Många gånger,
när det kommit in mycket bär under
dagens lopp, samlastar man med en
annan firma på orten och fyller gemensamt en hel järnvägsvagn.
till
Tyskland!
Försäljningsområdet sträcker sig först
och främst över Mellansverige. Vissa
år kan uppköpare ge sig tillkänna
även från Sydsverige. Är det överflöd
pä lingon på hemmamarknaden och
priserna dåliga, händer det att stora
partier säljs också till utlandet. Så
var fallet 1953 då 10 ton lingon såldes
till Tyskland. Helt naturligt föredrar
man dock att sälja bären inom landet,
detta är mindre riskfyllt.
Hakonbolaget är stora kunder och
dess Norrtälje-kontor är affärens största lingonkund. En annan av våra storkunder är Kumla Fruktindustri. Andra
uppköpare är enskilda speceriaffärer,
torghandlare, grossister, sjukhus rn.fl.
Priserna varierar helt naturligt efter
tillgången på bär. Hänsyn tas till fruktprisnoteringarna i stockholmstidningarna.
Bäromsättningen under en lingonsäsong skiftar högst betydligt, men kan
under ett bra lingonår uppgå till 30—
40 ton, vilket i reda pengar betyder
20—25.000 kronor.
Som
en
"vitaminspruta".
I 30 år har Gösta Hägg levererat bär
till ICA-affärerna.
— »Handelsboden blir samlingsplatsen för hela traktens befolkning under
de bråda höstdagarna. Det är arbetsamt — vi får hälla på till både klockan
10 och 11 på kvällarna — men det är
väldigt skojigt. Bortsett från den förtjänst vi gör på själva bären, sätter
lingonrushen fart på all annan försäljning också. Lingonsäsongen är en
verklig vitamininjektion i vår butik»,
slutar köpman Hägg.
E n dag:
i sällskap
med
Hur är det ställt med varukännedomen
ute i butikerna? Får man som kund
ett sakkunnigt svar på frågan »varför en vara är bättre än en annan av
samma typ» eller får den gamla klyschan »vi säljer mycket av den sorten»
bli enda svaret på en vetgirig kunds
funderingar?
Så frågade sig ICA-tidningens
medarbetare
och gick ut på
shoppingrond
i Göteborg och dess utkanter. Såväl ICA-affärer
som andra fick besök och
frågeställningen var i samtliga fall »varför» försäljaren rekommenderade
just
en viss vara. Inköpen rörde sig om tre varuslag — en sardinask, en plastbringare och ett par
damstrumpor.
VARFÖR just den sardinen ?
Butik I: Mitt första »sardinköp» blev
nog ett exempel på h u r en försäljare
inte skall svara, om kunden är nog
nyfiken att fråga varför den ena sardinsorten är bättre än den andra.
Litet ointresserad plockade flickan,
cirka 20 år, fram två askar sardiner
och erbjöd mig att välja.
— Vilket märke är bäst och varför,
frågade jag och granskade de två burkarna.
— De här kostar 75 öre och den
andra sorten 90 öre, men de är säkert
lika bra, sa hon.
Det fanns även billigare sort u p p lagd på disken, men den undvek hon
sorgfälligt att nämna. När jag fortsatte mitt försök att få ett kvalitetsutlåtande genom att fråga på de billigare sardinerna, förklarade hon endast
att burkarna i det senare fallet var
mindre och att det alltså var orsaken
till det billigare priset. Ett besked om
kvaliteten på sardinerna och anled-
ningen till att den ena sorten var dyr a r e än den andra visade sig omöjligt
att få och jag fick gå med oförrättat
ärende.
inte alltid smakar så bra. Beträffande
tomatsåsen ansåg han att den var lika
god vilket märke kunden än valde.
De portugisiska sardinerna demonstrerade han även och förklarade därvid att dessa till skillnad från svenska
sardiner är stora, feta, grovfjälliga och
beniga. Men smaken är betydligt bättre
än hos svenska sardiner, förklarade
han vidare och föreslog mig att pröva
bägge sorterna, eftersom det till sist
är kundens smak som är utslagsgivande.
VARFÖR
Butik 2: I en liten hemtrevlig affär i
ett av Göteborgs folkrikaste a r b e t a r kvarter blev jag betjänad av en manlig
expedit i 30-årsåldern, trevlig, förekommande och kunnig. Det fanns såväl
utländska som svenska sardinsorter att
välja mellan och han visade två välkända märken, det ena en tioöring
dyrare än det andra.
— Vilket märke är bäst, undrade jag
och såg tveksam ut.
Mannen försäkrade att bägge sorterna var bra.
— Men prisskillnaden då? Varför är
den ena sorten dyrare, om bägge anses
vara lika bra.
— I den dyrare burken är sardinerna
mindre, kunden får »fler» sardiner för
sina pengar och slipper ha besvär med
att rensa bort de grova benen, som
kanna
av
hårdplast?
Plasten är ett nytt område, där en
husmor ofta står frågande inför de
olika kvaliteterna. Skall hon välja
kannan i mjukplast eller hårdplast,
vilken är hållbarast osv.
Butik 1: I hjärtat av Göteborgs äldre
stadsdelar fann jag en liten privatägd
speceriaffär av lanthandelstyp, där
kannor, bunkar, vispar, porslin och
andra hushållspryttlar trängdes bland
matvarorna. Ett manligt biträde i 25årsåldern gjorde sitt bästa att vara de
frågvisa husmödrarna till tjänst.
Två typer av plastkannor fanns att
välja på, en tillbringare och en tillredningskanna. Tillbringaren var av mjukplast, tillredningskannan av hård plast,
— Vilken kvalitet är bäst och håller
längst.
Forts, å sidan 57.
19
koi
ICA -tidningen, lanserar
ny idé för säljande
exponering av frukt!
Frukten i fönstret är inte längre ett problem. Med
»Fruktkvick» gör du snabbt en lockande exponering,
som skyltar frestande mot gatan — som kunden i
butiken gärna plockar till sig av.
Använd också Fruktkvick
vid exponering av förpaketerad
frukt i fönstret.
Tag då bort »falska»
botten och den stående masonitskivan
innanför gallret. Du kan också med fördel exponera förpaketerad
och »lös» frukt samtidigt. Kunden kan då fritt välja!
20
mer
FRUKTKVICK
»&*Jkyltkvick»
— den populära skyltsoffnyheten, som ICA-tidningen lanserade i fjol, och som på kort tid revolutionerat skyltningsarbetet i många
hundra ICA-butiker landet runt — h a r
nu fått en efterföljare,
nämligen
»Fruktkvick».
»Fruktkvick» är konstruerad speciellt
med tanke på exponeringen av frukt i
skyltfönstret, som mera sällan förekommer i större omfattning i våra
livsmedelsaffärer. Man väljer hellre
»torra» varor, som är lättare att exponera. Hittills h a r man saknat en praktisk lösning av exponeringsproblemet
för frukt. Hela lådor i fönstret förekommer, men nackdelen är att dessa
förblir enbart en skylt utåt. De exponerar inte inåt butiken.
Med »Fruktkvick» har du möjligheter att exponera frukten i fönstret
på ett lättarbetat och säljande sätt.
Så här ser ett fönster
ut från gatan. Tyvärr
med »Fruktkvick»
kan inte de läckra
Med »Fruktkvick» blir fönstren inte
längre bara ett fönster utåt — de blir
också en strålande försäljningsplats
inåt butiken!
''Falsk
botten
ger
massverkan"
Genom en falsk» botten i »Fruktkvick» — en lutande skiva hålmasonit
— ser »Fruktkvick» välfyllt ut, även
om du bara har litet frukt kvar på
kvällen. Den skivan lägger du också
kontrastfärgerna
återges.
21
. . . och. så här ser »Fruktkvick»
ut frän butikssidan.
Resultat från butiker
prövat »Fruktkvick»
visar att kunden gärna expedierar sig själv.
i, när du exponerar ömtålig frukt, t.ex.
mogna päron, som inte tål att ligga i
flera lager.
Tveksamheten ifråga om att exponera färskvaror i skyltfönstret och
samtidigt sälja av dem, beror oftast
på att de ger ett »stökigt» intryck.
Med »Fruktkvick» i fönstret blir den
risken liten. Även om det börjar sina
i fruktlådorna, ger exponeringen ett
enhetligt intryck. Men förutsättningen
är givetvis, att frukten sköts ordentligt. Bannlys all dålig frukt i skyltfönstret!
Risken att dålig eller skadad frukt
kommer med i skylten elimineras, genom att du plockar frukten från originalförpackningar till »Fruktkvick».
Denna åtgärd måste du vidta, vilken
exponeringsform du än väljer.
Slopa fönstrets
baksida!
Naturligtvis kan »Fruktkvick» placeras i ett skyltfönster med bakstycke.
Resultatet blir emellertid ett helt annat, om du tar bort detta. Se på bilden ovan! Frukten syns väl från kundsidan, och kunden frestas att själv
plocka till sig frukten. Det fack som
bildas genom att du placerar en ståen-
22
som
de masonitskiva ett stycke från gallret,
utgör ett bra exponeringsfack inåt
butiken. Det gör, att lådan alltid verkar mera välfylld.
Stor prislapp
som
sitter
stadigt!
Prislappshållaren är placerad ett
stycke inåt lådan, varigenom den inte
är i vägen för den som plockar i
frukten. Prislappen sitter stadigt och
faller inte omkull, om lådan blir tom.
Textplakatet skall vara i storlek 20 •
25 cm och priset textas med kraftig
stil, som syns väl. Glöm inte att texta
på båda sidor om plakatet. Det är
minst lika viktigt att priset syns inåt
butiken som utåt.
Se också till, att det alltid finns
påsar tillgängliga för kunder, som
själva plockar till sig frukt. Fördelaktigast är det att placera påsarna
mellan varje »Fruktkvick».
Stadigt,
hållbart
material
Tre »Fruktkvick) får plats i ett ordinärt skyltfönster, varigenom du kan
exponera tre sorters frukt samtidigt.
Men utnyttja gärna alla tre för en och
samma sort, exempelvis när du kan
komma med ett pris som slår. Ju mer
av en sort, ju större massverkan!
Materialet i »Fruktkvicks» gavlar
och botten är 8 mm plywood — ett
stadigt material, vilket är nödvändigt
inför den tyngd som »Fruktkvick» är
avsedd för. Varje »Fruktkvick» rymmer nämligen ungefär en låda frukt.
Gallret mot butiken, den perforerade
»falska» bottnen och det utsågade
handtaget bidrar till att släppa in luft
till bottenlagret av frukten — färsk
frukt måste ha luft för att trivas!
Måla med vattensäker
färg !
Måla »Fruktkvick» med vit Latexfärg, som tål vatten — en nödvändighet. Måla den helst ett par gånger,
tills du fått fram den riktigt vita ytan,
som utgör en bra kontrast och framhäver fruktens vackra färger.
Beställ hos snickare
eller gör den själv !
Härintill kan du i bildserien se, hur
man tillverkar »Fruktkvick», och här
finns också en förteckning över det
material som behövs. Är du intresserad och något snickarkunnig kan du
med fördel tillverka den själv — men
du kan också ta med dig beskrivningen till en snickare. Materialet till en
»Fruktkvick» kostar cirka 20—25 kr.
Det här materialet behöver du!
Här nedan
ser du vad som behövs
»Fruktkvick».
Men kontrollera
i materialväg
för att tillverka
innan du sätter igång att alla delar
till hands. Materialet
till en »Fruktkvick»
1 st. 8 mm plywood
545/450 mm.
1 » 8 mm plywood
545X270X70 mm. (Två gavlar. Sågas ut enligt
till
kostar ungefär
435/15/22
mm.
(Framkantlist
2 » rundstav
435X22 mm. (Upptill
1 » halvrund
list 435 22/11
8 » rundstav
1 » furulist
255X9,5 mm.
420>'22/22
på
på galler
mm. (Nedtill
skiss
Treetex
432/190
mm. (Stående
Treetex
432/432
mm. (Lutande
4 » l'h/8"
(även kallad
träskruv
träskruv
1 » 3 mm svetstråd,
framkant.)
galler.)
(Galler.)
mm. (Fästes vid stående
1 » perforerad
6 » lådavskiljare
botten.)
+
på
1 » perforerad
1 kg vit
20—25 kronor.
(Botten)
höger.)
1 » furulist
12» 1/6"
en
finns
med flata
med flata
insatsskivan.)
insatsen.)
»falska»
botten.)
notbleck).
skallar.
skallar.
längd 38 mm
(prislappshållaren).
Så här går man till väga för att ur en
skiva såga botten och två gavlar.
Latexfärg.
plywood-
Hå gör du F R I K 1 K V K K !
Börja med att skruva fast den halvrunda listen uid
bottenplattans
framkant. Skruva därefter
underifrån
fast gavlarna vid bottenplattan,
men se först till
så att handtagen
är utsågade. När Fruktkvick
är
ihopsatt är det betydligt svårare att göra detta. Hur
du går tillväga vid ursågningen
kan du se^på skissen på
nästa sida. Redskap som behövs är en 1" borr och en
skruvtving som håller gaveln i läge medan du borrar.
1
Placera nu rundstaven
mellan gavlarna. Fäst den
med skruv i båda ändar. Den halvrunda staven på
bottenplattan
och rundstaven »binder» frukten,
samtidigt som de möjliggör att luften kan passera in
till bottenlagret
av frukten.
Frukten
exponeras
bättre på detta sätt än om framkanten
bestod av en hel
list. Rundstaven
är skonsam mot den ömtåliga
frukten
— i motsats till en vanlig »fyrkantig»
list.
2
23
Använd 10 mm borr när du borrar hålen i de båda stavarna som skall »binda»
gallret. Fäst staven med ett par skruvtvingar så att den ligger stadigt. Borra
rakt igenom den halvrunda staven, men
endast 1 cm djupt i rundstaven,
dvs. ca 7
varv. Beräkna 50 mm avstånd mellan
hålen.
3
övergå så till att sätta ihop gallret. Stick först pinnarna genom
den halvrunda staven — stick sedan ner dem i motsvarande hål
i rundstaven.
Sätt en klick lim i varje fogning så blir gallret
stadigare. Fäst därefter med träskruv
den halvrunda staven i
lådans botten och rundstaven
mellan gavlarna.
Masonitskivan
som sedan skall placeras 13,5 cm från den bakre kanten
sticker
du ner i ladavskiljarnas
spår. Dessa trycks lätt ner i plywooden.
4
Böj
svetstråden
med tång kring en
stav.
Lådavskiljare
finns
att köpa i varje välsorterad
järnhandel.
Här ser du masonitskivan
nerstucken i
ladavskiljarnas
spår. I den
fastspikade
listen i övre kanten finns ett hål för
prislappshållaren.
Den gör du av 3 mm
svetstrdd och böjer tråden upptill som
teckningen härovan visar. Hållaren skall vara
ca 38 cm hög.
5
24
Borra hål för handtag med 1" borr. Fila
kanterna
jämna.
Och nu är Fruktkvick
färdig. Endast målning återstår. Den lutande »falska» botten
av hålmasonit är avpassad så att den exakt
passar mellan den stående skivan och lådans framkant.
Vid sidorna vilar den på
lådavskiljare.
»Falsk» botten använder du exempelvis när du exponerar ömtålig frukt — mogna
päron — eller när frukten börjar ta slut och Fruktkvick ser halvfylld ut. Den stående skivan skall
du däremot alltid ha kvar i lådan — den utgör
ett bra exponeringsfack
inåt butiken. Däremot
inte när du exponerar
förpaketerad
frukt i
Fruktkvick.
Måla så Fruktkvick
med vit Latexfärg. Måla den flera gånger tills du fått ytan
klart vit — första gången vill gärna träfärgen
bryta
igenom.
6
I i vill gärna vara DU med
chefen.
Vi uppskattar att få »insyn» i den butik vi jobbar. Vi gillar chefer
med
glimt i ögat.
Så deklarerade
bland annat
flera
affärsmedhjälpare
i den
»trivseldiskussion» som ICA-tidningen
ordnade i
en paus i allt skidåkande
på soliga
ICA-fjällresan
i våras.
Här några glimtar från
diskussionen
där både köpmän
och medhjälpare
friskt deltog.
Först debatterades butiksyrkets nackdelar jämfört med andra yrken. Nackdelarna är inte många, därom var alla
eniga. Alla som yttrade sig pratade
varmt för butiksyrkets charm, det
»levande» arbetet och den dagliga trivsamma kontakten med kunderna.
Firman
betalar
halva
kursavgiften.
Trivseln i butiken — den rätta kontakten mellan chef och personal —
beror givetvis till stor del på h u r de
anställda sköter sitt arbete. Därom var
alla ense Det gäller därför att ta
vara på de möjligheter till utbildning
som ges.
En av deltagarna berättade h u r hans
chef uppmanade de anställda att deltaga i de olika slag av »snabb-kurser»,
som ordnas i huvudstaden. Specialkurser av detta slag pågår i regel mellan
1—3 dagar. Den som är intresserad av
en sådan kurs får gärna ledigt från
sitt arbete för att kunna delta i kur-
sen. Dessutom bidrar köpmannen med
halva kursavgiften. Efter samma system premierar han de anställda som
önskar ICA-tidningen — halva p r e numerationsavgiften betalas av firman.
Skolskjuts
i
Östergötland.
En östgötaköpman, vars butik ligger
på landet, h a r gått ännu längre i sin
strävan att ge personalen chans att
förkovra
sig. Utöver
studiepengar
bjuder han även på skolskjuts. Den
närmaste stadens lärlingsskola har
»handel» på programmet och i dessa
kurser b r u k a r det alltid finnas någon
deltagare från östgötaköpmannens butik. Det finns inte så mycket att välja
på i transportväg på platsen. För att
»eleverna» skall hinna med både jobbet och plugget b r u k a r köpmannen
därför själv sätta sig vid ratten och
svara för att de studieintresserade inte
missar kvällsstudierna. Det kan betyda
ett par tre-mila-turer i veckan under
studiesäsongen. Väl placerade bilpengar anser han.
Bil botar flykt från
landsbygden.
En norrlandsköpman berättade h u r
han använder bilen som beprövat m e del mot flykten från landsbygden. Hans
butik ligger på en mindre plats där
ungdomens chans till roande avkoppling är ganska begränsad. Stadsbutikerna k o n k u r r e r a r hårt och det är
frestande för de anställda i landsorts-
butikerna att pröva lyckan i en stadsbutik. Men den h ä r köpmannen h a r
som sagt funnit ett pålitligt medel att
behålla sin personal. De lördagskvällar affärsmedhjälparna vill åka in till
staden och roa sig lånar han helt
enkelt ut sin bil. Fyller bensin i t a n ken, överlämnar startnyckeln och önskar lycka till.
Med chefen
fritidsnöje.
på rundtur
uppskattat
Att chefernas extra, små trivselinitiativ uppskattas står inte att ta miste
på. Och eftersom vi är inne på ämnet
bilar, så vill flera affärsmedhjälpare
passa på att ge en blomma åt de herrar chefer som uppträtt som populära
rundtursarrangörer. De berättade entusiastiskt om chefens weekendtur
förra sommaren. Det kunde vara en
tur med personalen runt Siljan eller
en utflykt till sommarstugan.
Lilla julafton
i
förskott.
Personalträffar är också ett medel
att skaffa hjärtlig och gedigen kontakt mellan chef och anställd. Men
personalträffen skall vara rolig, är den
alltför -stelbent» kan det ha motsatt
effekt. Här ett tips från en köpman
och organisatör från Norrland. I hans
butik står »årets träff» på programmet
veckan före julveckan. I mitten på november ordnas först ett idé- och arForts. på sid. 50
Vi
skvallrar
om chefen
Här trivseldiskuterar
från vänster: Arne Bromée, Klövsjö, Gunnar
Thunander,
Falköping, Arne Gustavsson, Södertälje, Bengt Göthe, Norrköping,
Lars Nordqvist, Göteborg, Tore Danielsson, Falköping, Åke Nygren, Bergsbrunna,
Georg
Holmberg, Nyland. Stående från vänster: Arvo Kenonen, Levide, Anders Westberg, Erikslund, Åke Andersson, Lindesberg och Ivar öhrling,
Stockholm.
25
Historien om
tolv r a k k n i v a r
1>' e t
finns en gammal historia om en
lanthandlare, som besökte ett köpmannamöte, där det bl.a. hölls ett föredrag om inköp och nettoförtjänst. Efter
föredraget
diskuterade man
ivrigt
dessa problem. Till slut begärde den
lille, blyge lanthandlaren ordet. Eftersom han satt på en av de nedersta
bänkarna, tog det en bra stund, innan
han med en portfölj under armen banat sig fram till estraden. Alla väntade med spänning på, vad han hade
att säga. Skulle han hålla föredrag?
Vad hade han i portföljen? Lugnt och
stillatigande plockade han så ur portföljen fram 12 st rakknivar, och bröt
äntligen den djupa tystnad som rådde
i salen.
— »Mina herrar, som ni ser, har jag
köpt 12 st rakknivar. Nio av dessa
knivar motsvarar mitt inköpspris. Därför måste jag först sälja dem för att
få tillbaka mina pengar. Dessa två
måste jag sälja för att täcka mina
omkostnader. Denna — den tolfte och
sista kniven — representerar min netto-
26
förtjänst. Så länge jag inte h a r sålt
den, h a r jag heller inte tjänat någonting. Säljer jag de andra elva knivarna,
men får denna över, ja, då h a r jag
inte tjänat någonting. Skulle jag få
flera knivar liggande kvar i hyllan, så
gör jag ren förlust.»
Denna lilla historia belyser i all sin
enkelhet, vad hyllvärmarna eller lagerveteranerna kostar den affär du arbetar i och hur viktigt det är för dig
att ständigt hålla ett vakande öga på
varorna i den avdelning du fått ansvaret för.
Vilken
avdelning
Låt
historien
"de
tolv
lära
dig
vad
en enda
osåld
hyllan
om
rakknivarna"
kan
vara
i
betyda.
affärens storlek och de anställdas antal. Huvudsaken är att var och en har
sin avdelning att svara för, att alla
känner sig som chefer i sin affär.
Du som redan har — eller står i beredskap att få — ansvaret för en avdelning i den affär där du arbetar, vet
säkert också vad detta chefskap betyder. Du känner, att chefen litar på
dig, du känner en inre tillfredsställelse
över att ha fått ett ansvar, ett förtroende, som du på inga villkor
vill svika. Du gör allt, vad du kan,
för att din avdelning skall vara den
finaste och mest välskötta i hela affä-
är du chef för ?
Säkert har du m ä r k t vilket gott intryck du får, när du kommer in i en
affär, där det är rent och prydligt, där
diskar, vågar och hyllor är putsade och
rena, där varorna är snyggt och överskådligt exponerade i sina olika avdelningar. Om vi t.ex. tänker oss en
lantaffär, där så många olika v a r u slag skall samsas om utrymmet, är det
helt enkelt nödvändigt att ordningen
är mönstergill. Nödvändigt för både
inköp och försäljning. Det skulle annars kunna bli ett fullständigt kaos,
där ingen visste varken ut eller in
och ett verkligt eldorado för hyllvärmare.
Det ä r därför, som man nu i de allra
flesta affärer delat upp varusortimentet i olika avdelningar och låtit var
och en av de anställda svara för sin
del av lagret. Det kan t.ex. i en livsmedelsaffär vara så, att en ansvarar
för frukt, grönsaker och konfektyrer,
en för tekniska varor, en för konserverna osv. Naturligtvis beroende på
ren. Du är synnerligen omsorgsfull med
defekteringen, så att inga stapelvaror
eller andra artiklar, som du vet brukar finnas i lager, skall tryta. Men
hur duktig och noggrann du än är,
kan det inte hjälpas, att det ibland
blir hyllvärmare även i din avdelning.
Detta är praktiskt taget omöjligt att
undvika, men en omsorgsfullt skött
defektering kan minska hyllvärmarnas
antal avsevärt.
Vad kostar hyllvärmarna
?
Om en vara, som förra året kostade
1 krona i inköp, fortfarande ligger kvar
som hyllvärmare kostar den affären
efter ett år 1 krona och 6 öre, räknat
efter 6 % ränta. Därtill kommer många
gånger, att dessa långliggare blir okuranta och måste realiseras till betydligt lägre pris, vilket åsamkar affären
ytterligare förluster. Dessutom har de
tagit plats i hyllan — ett värdefullt
utrymme som kunnat utnyttjats bättre
för en annan mera lättsåld vara. Hyllvärmarna kostar mycket pengar, och
chefen värdesätter dig kolossalt, om
du på alla tänkbara sätt försöker att
undvika dessa. Årsresultatet för affären blir ju betydligt bättre, och säkert
kan du räkna med löneförhöjning, om
du sköter din avdelning väl.
Två skottkärror
med
förlust.
Ett praktiskt exempel, som hänt helt
nyligen kanske ytterligare kan belysa
dessa kostnader. En lantaffär köpte
förra året in 3 st skottkärror för kr
74: — per st. Trots mycket låg kalkylering blev endast en av dessa såld.
De två övriga har stått som lagerveteraner på en undanskymd plats, tills de
nu i våras placerades utanför affären
i allas blickpunkt. Grabben som hade
ansvaret för järnavdelningen gick ut
och talade med de kunder, som han
trodde kunde vara intresserade, demonstrerade och talade för kärrorna.
Efter 2 dagar var båda sålda för 77
kr per st. Dessa båda kärror hade
alltså i inköp kostat 148 kr plus 1 års
ränta efter 6 %, vilket gör kr 8,88 eller
* »Morgonkvart»
tillsammans kr 156: 88 och såldes för
kr 154: —, alltså med en förlust av k r
2: 88.
Naturligtvis tyckte »järnvaruehefen»
att detta var pinsamt, men tack vare,
att han kände sitt ansvar även för
lagerveteranerna inom sin avdelning
och i rätt tid visade dem för kunderna
och bearbetade dessa, har han nu fått
lite plåster på såren. Av kunder, som
inte hann bestämma sig, medan kärrorna fanns kvar, fick han beställning
på 3 st till, och eftersom dessa kostade
kr 64: — per st, gav detta en brutto-
är en kort pratstund
förtjänst på kr 39: —. Därtill kom att
kärrorna var beställda och sålda, innan de köpts in och därför inte drog
några som helst lagringskostnader.
Som du kanske lade märke till, kom
här i detta exempel in ytterligare en
faktor av mycket stor betydelse. Inköpspriset på varan hade på ett år
gått ned med 10: —, och detta är något
som man alltid måste räkna med. En
hyllvärmare, som likväl är fullt kurant,
kostar på så sätt affären inte bara
ränteförlust utan även många gånger
en betydande prissänkning.
före dagens
arbete.
"Påminnare"
— stopp
hyllvärmare
!
för
Vad kan du då göra för att minska
och inte öka dessa för affären så ovälkomna hyllvärmare? Jo, genom att betrakta dem som livsfarliga för din avdelning. Och det gör du enklast genom
att hålla efter dem och säkrast genom
att använda »påminnare». Vad menas
med påminnare?
Jo, ett vanligt enkelt linjerat kort
där du antecknar den vara som du
anser »fastnat» i hyllan. Vi visar härovan h u r kortet kan ställas upp. Du
antecknar hur många eller hur mycket
som för dagen finns i lager av varan —
och diskuterar på nästa »Morgonkvart»*
tillsammans med chefen och kamraterna vilka åtgärder ni ska vidta för
att få fart på den. Många varor kan
bli hyllvärmare bara för att de fått
en undanskymd plats i butiken. Här
kan en exponering på disken i en
monter utanför disken, en fönsterskyltning e.d. lösa problemet. Men det kan
också gälla ett »felköp» — en vara
som helst inte borde finnas i sortimentet.
Vad ni bestämmer er för att göra
antecknar du på kortet och ser sedan
till att det blir gjort. Och till en kommande morgonkvart har du på kortet
antecknat vad resultatet av åtgärden
blev — och kan rapportera detta. Är
varan slutsåld — eller har du fått sådan fart på den att den inte längre
kan räknas till hyllvärmarna — har
du bara att kasta kortet. Det är alltså
en fördel att ha ett kort för varje
hyllvärmare.
— Ja, men invänder du kanske, vi
har mycket noggrann defektering i vår
butik. Inköpen sker en gång i veckan
och då »går vi igenom» hela lagret.
Forts, på sid. 55
27
Nöjd **strimi|»kuiB<r' k o m m e r i g e n .
I å strumpfronten så väl som på andra områden måste man hålla sig å
jour, det kommer ideligen nyheter och
förbättringar som kunden h a r glädje
av att få veta vid disken. Det räcker
inte att sälja rätt färg och storleksnummer.
En »plastisk»
strumpa
. . .
Senaste tillskottet bland damstrumporna är det s.k. stretch-nylonet. Och
vad döljer sig bakom den beteckningen?
Jo, en strumpa med crépe-karaktär,
mycket elastisk och behaglig att bära.
Den är alltså följsam som crépenylonet, men h a r inte dess värmande
förmåga och inte heller samma slitstyrka. Den är tunn och sval som en
vanlig nylonstrumpa, vad hållbarheten
beträffar ligger den något över denna
eftersom stretch-nylonet underordnar
sig benets alla rörelser. Det är t.ex.
inte samma risk för löpmaskor om man
häftigt böjer knät osv.
Detta är idé att framhålla för kunden som är besvärad av sina fötter
och ben. Hon vill ha en strumpa med
god passform, men som ändå inte stramar över vristen. Sömmen får heller
inte strama och kragen måste vara
extra tänjbar. Foten bör vara rymlig
och strumpan ska kännas mjuk att gå
Strumpor är en stor artikel bland den
kvinnliga kundkretsen.
Hur många av
era kunder köper även strumpor
hos
er? Kanske de helt enkelt inte tänkt
på att ni för strumpor. Ge dem en påminnelse
genom ett plakat intill exponeringen på disken. Kunden som är
mån om sin återbäring
räknar
snart
ut att det måste löna sig att köpa en
så ömtålig och kortlivad
förbrukningsartikel som strumpor där hon får rabatt.
28
på, antingen försedd med crépefot eller ha bomullssula.
En '*stark" strumpa
. . .
För kunden, som sätter styrkan på
strumpan som nummer ett, måste man
framhålla de saker som gjorts för att
få strumpan starkare t.ex. tåförstärkning, maskstoppsspärr i tå och krage
som förhindrar löpmaskor etc. Visa
och sälj först och främst en ekonomistrumpa, det bör vara en 30-deniers
eller 60-deniers strumpa. Men låt samtidigt kunden veta, att för aftonbruk
kan hon gott köpa en tunn 15-deniers
masksäker strumpa eller vilken tunn
strumpa som helst.
»Sista
skriket».
Så h a r vi kunden som alltid vill ha
»sista skriket». Vad hon i allmänhet
vill bli upplyst om är vad som kommit in i speciella nyheter, modehälar,
sömlösa strumpor för helöppna skor
och många andra detaljer. I regel är
hon mottaglig för impulsköp och köp
av flera p a r strumpor på en gång.
Glöm inte att vid varje strumpförsäljning intressera kunden för att köpa två par av samma sort. Det är alltid mest ekonomiskt. Att lita på att
exakt samma färg och längd finns kvar
om ett par skulle gå sönder kan vara
förrädiskt.
Det lönar sig att ägna större intresse just åt den kund som har det
svårast att finna vad hon vill ha. Ett
mycket kraftigt ben fordrar, även om
kunden har korta ben, en lång strumpa, emedan strumpan kommer att »sätta
sig» på grund av benets form för att
ta ett exempel. Varför inte lägga upp
ett kartotek över de kunder som avviker något från de vanliga. De uppskattar i hög grad om du kommer ihåg
just »hennes» anspråk på strumpans
längd, elasticitet, färg osv.
Gepe.
Farligt argument!
Kunden såg intresserat på burkarna
med konserverade äpplen i korgen på
disken. Burkarna hade stått i hyllan
ett par år — nu skulle de säljas ut.
Till den här kunden skulle jag säkert
kunna sälja åtminstone en burk, tänkte jag.
— Är det h ä r något nytt ni har fått
hem, någon ny inläggning, sa kunden.
Nu hade jag chansen. Joodå, försäkrade jag frejdigt.
— Det tvivlar jag på, sa kunden,
och fick en föraktfull glimt i ögat. Jag
reste för en konservfirma för två år
sedan och då sålde jag just den här
inläggningen.
Tillverkningen
lades
emellertid ner i samma veva . .,
Jag kände h u r rodnaden spred sig
långt ner på halsen. När jag försökte
vända bort blicken från kunden, mötte
jag i stället chefens ogillande. När
kunden gått sa han till mig:
— Det är nog bra Leif att du försöker sälja även gamla varor, men det
skall göras på rätt sätt. Och osanning
om en vara får vi aldrig ta till. Du
skulle ha talat om att konserven visserligen inte var nyhemkommen, men
att vi provsmakat den och funnit den
mycket god.
Var säker om att det misstaget gör
jag inte om.
Leif
"Hjälpsamma
herrn"
handlar
ICA—tidningen
Carl—Gustaf
intervjuar
Aådh.! Vilken fin arom ur grytan! Men så fick jag också de
finaste bitarna av min expedit. .
— Fy skäms på sig, säger jag
till den okunnige som
försökte
sälja sega biffar till mig. . .
Lindstedt
— Jag
gillar
faktiskt de flesta expediter!
När tålamodet brister och irritationens röda
vågor svallar i en butik, så sker det vanligen
u t a n f ö r disken! De som står innanför är i
regel väl trimmade och verkliga under av lugn
bch tålamod.
Dessa uroptimistens visdomsord kommer från
den gladaste bland de glada, skådespelaren CarlGustav Lindstedt populär tredjedel i konstellationen »Tre Knäs» och hjälpsam herre i det
aktiebolag som enligt mångas åsikt såväl behöver hjälp — AB Radiotjänst. Carl-Gustaf
Lindstedt har för ICA-tidningen med typiskt
glatt och hjälpsamt gnägg lagt fram sina högst
privata »affärspsykologiska studier».
— Jag gillftr,
när en expedit är villig att
visa, vad som finns i butiken och inte är rädd
om besväret. Under en ganska påfrestande folkparkssommar med framträdanden runtom i landet har jag haft tillfälle att djupdyka i frysboxarna litet varstans — hönsbröst, torskfilé
och sniglar är mums! — och n ä r man själv h a r
bråttom och flackar och far blir man alldeles
särskilt tacksam för en expedit som inte har
det, utan ger sig litet tid med sin kund.
— Jag
trivs
i butiker där jag får gå omkring själv och plocka i hyllorna, men mina
upptäcktsfärder i konserv- och delikatesshyllorna brukar bli rätt kostsamma . . .
— Jag sahaar
i Sverige mycket den där
trivsamma intimiteten i affärslivet, som existerar exempelvis i de engelska pubarna, där man
kan slå sig ned med en läsk, medan en annan
kund köper en tidning och en mamma kommer
in med en byting, som »justerats» i kvarterets
vilda fotbollsmatcher och behöver plåster. Den
familjära och vänliga tonen över publivet finns
det inte tillstymmelse till bland allt färdigpackat i våra moderna och effektiva köpinrättningar.
Säger en av våra stora scenfavoriter, revykillen som förstått att behålla det glada humöret
även utanför scenen, ja, t.o.m. när han går
och handlar . . .
— Bäst gillar jag en söt,
blond expedit,
som inte
glömt bort hur man bär
sig åt när man ler . . . Då
tar jag ett
jättesprång
över disken!
— Men expediten
Slöback
försöker jag alltid undvika. Han ser livet grått
i största allmänhet
och
kunderna
i
synnerhet.
Han skulle byta yrke . . .
29
Blomkål o c h r u l a d e r
— vår
ICA-tidningen
intervjuar
två
affärs-
medhjälpare i Eskilstuna. De arbetar i
samma butik — de ansvarar för var
sin avdelning och satsar båda på större
färsk varuförsäljning!
B lomkål och rulader! Rubriken låter
som ett bra matförslag. Och varför
inte? De grabbar vi här skall presentera — från Ny fors Livsmedel i Eskilstuna — har ju som daglig sysselsätt-
melodi!
ning att ge kunden bra mattips —
muntligen, i annonser, i fönsterskyltningar och exponeringar inne i butiken. Grabbar som söker ansvar — som
fått det — och som kan klara av det.
Båda har lång praktik i respektive
branscher. Bertil Eriksson har ända sedan skolans slut arbetat inom »kött
och chark», såväl med tillverkning och
styckning som försäljning. Eric Karlsson har lika lång praktik inom »speceri» — en praktik som han komplet-
Han vet att hela affärens
anseende
kan bero på hur
charkuteriavdelningen sköts. Han vet vad det betyder att alltid ha färska varor av
hög kvalitet. Köttfärsen
anser han
vara särskilt viktig. På bilden här
till vänster demonstrerar
han vad
en hög köttfärskvalitet
delvis kan
bero på. Vassa köttkvarnsknivar I
Slöa knivar sliter sönder köttet i
stället för att mala det. Färsen blir
varm och kvaliteten
sjunker.
Han har ökat försäljningen av frukt
och grönsaker i butiken genom att
förpaketera
samtliga
sorter.
Som
ansvarig för alla inköp i speceriavdelningen, poängterar han också v ad
ordning pä lagret betyder för defekteringen. I den här butiken
gäller
regeln »endast hela kollin på hyllorna i källarlagret».
När en vara
skall fyllas på i butiken tas hela
kartongen med upp.
30
terat med köpmansbrev och 2-årig
kvällskurs på handelsskola. Låt oss
börja med att berätta om Erics jobb
i speceriavdelningen.
Paketerar
frukt
och
grönsaker!
Färskvarorna i hans avdelning domineras av frukt och grönsaker — varor
som han ägnar alldeles speciellt intresse, även om andra uppgifter som defektering, inköp, exponeringar osv.
givetvis också tar sin tid.
Forts, på sid. 32
rabarber
purjolök
gul lök
Dessa varor finns paketerade i frukt- och grönsaksdisken
hos Nyfors Livsmedel
i Eskilstuna.
Till varor som kräver
påse, använder man polyetenpåsar.
Dessa försluter man med en speciell tejpmaskin. Prismärkning
sker dels med spritpenna direkt på påsen — dels på den »flagga» som tejpmaskinen
spar vid
förslutningen.
31
Forts.
fr.
sid.
30
Arbetet med dessa varor koncentrerar han i huvudsak till paketering och
uppläggning i disken. Försäljningen
sköter kunderna till största delen själva.
Och uppskattar att göra det! H ä r behöver inte kunden be om hjälp att få
påsen vägd och prissatt innan hon
kommer fram till kassan. Här finns
nämligen allt paketerat — från den
minsta dillkvist till hela gurkor. Gurka,
bananer, purjolök och rabarber slår
man en banderoll av vitt papper och
en gummisnodd omkring. Därefter prism ä r k e r man med sprit- eller blyertspenna. Blomkålen lindas in i pliofilm
och värmeförslutes mot den minst ömtåliga delen — stocken.
— Vi säljer betydligt mera blomkål
sedan vi började paketera den, säger
Eric. Blomkålen som i opaketerat skick
är mycket ömtålig tål nu mycket väl
vid att kunden vrider och vänder på
den. Den blir inte fläckig, vilket absolut stimulerar köplusten. Dessutom är
den prismärkt. Kunden kan välja mellan olika storlekar och pris.
— Sedan ett år tillbaka har vi paketerat frukt i polyetenpåsar. Ett strålande material. Hållbart och smidigt.
Nu använder vi det också till alla
grönsaker som kräver påse.
— Den tid då tomaterna är billiga
h a r vi verklig massförsäljning av paketerade tomater. Kunden, som kanske
tänkt köpa en eller ett par tomater,
tar helt naturligt en påse med 7—8
stycken. Likaså förhåller det sig med
frukten. Ännu så länge har vi inte fått
fram större polyetenpåsar än de som
r y m m e r drygt ett kilo äpplen eller
6—7 apelsiner. När det finns större påsar kan man med fördel göra även
större förpackningar av dessa varor.
Paketerar
varje
morgon!
— Grönsaker får vi varje morgon
och försöker då få dem tidigast m ö j ligt. Helst skall hela disken vara fylld
med paketerade, färska grönsaker när
butiken öppnas. Fruktpåsarna prism ä r k e r vi med listopenna vilket däremot inte går när det gäller grönsakerna. Varor med samma pris, jämna
hekto osv. prismärker vi med bandstämpel på den »flagga» som blir kvar
när tejpmaskinen förslutit påsen.
Tejpmaskinen har visat sig vara
mycket tidsbesparande. Med ett enda
handgrepp försluter den påsen. Vi har
tagit tid och funnit att vi försluter
20—25 påsar i minuten.
32
— Priset på påsarna är ännu något
för högt, säger Eric. Men fördelarna
är så stora att de gott och väl överväger priset. Försäljningen har ökat
avsevärt och grönsakerna håller sig
bättre i polyetenpåsen. När konkurrensen ökar på påsområdet hoppas vi
på lägre priser. Tills dess ska vi arbeta in förpackningarna hos vår kundkrets.
Varje "avdelningschef
defekterar!
Det är inte bara Eric och Bertil som
defekterar — även om de ansvarar för
inköpen. Varje »avdelningschef» i butiken defekterar nämligen sin avdelning. Och alla har sin avdelning att
sköta.
Viola Medin, kassörska, defekterar
all choklad och konfektyrer.
Britt-Mari Sohlberg — 15 år — sköter
ensam brödförsäljningen och defekteringen där, men gör inköpen i samråd
med Eric.
Allt prismärkt
djupfrystdisk!
i choklad-
och
Tittar man ner i den djupfrysta disken finner man alla varor prismärkta.
Kunden kan jämföra olika prislägen
— och kassörskan behöver aldrig hålla
fiskpriserna i huvudet, eller se på någon lista. Inte heller när det gäller karamellpåsar och chokladbitar. De prismärks med bandstämpel direkt i kartongerna.
Bertil klarar
avdelningen".
200.000 i
"chark-
Av butikens hela omsättning —
700.000 kronor — svarar kött- och charkuterivaror för 200.000. Fördelningen
mellan dessa båda varugrupper är ungefär lika. Bertil svarar för alla inköp, för styckning och kalkylering och
han sköter ensam försäljningen alla
dagar i veckan, utan lördagar, då Eric
rycker in bakom disken. Lördagar
börjar båda grabbarna klockan 5. Innan butiken öppnas skall alla inkomna order vara färdiga, disken vara
fulladdad med varor och styckat finnas i reserv.
Köttdisken består av en 3 0,80 meter
bred kylplatta. Varorna ligger således
alltid kylda men ändå inte gömda
i en disk. Den disken blir synnerligen
lämplig den dag köttpaketeringen h a r
premiär hos Nyfors. Då tar man bort
glasväggen mot kundsidan — då kan
kunden expediera sig själv. Smörgåsmat finns redan i dag paketerad.
Endast
kvalitet
godtages!
Det är inte säkert att den som är
populär bland kunderna i butiken, därför att han alltid kan erbjuda köttoch charkuterivaror med hög kvalitet,
är lika populär hos sina leverantörer.
Det har Bertil fått känna på. Därför
att han aldrig tar »det han får». Endast den kvalitet han beställt godtar
han. Han vet vilka dagar i veckan
leverantören tillverkar olika varuslag
— till de dagarna gör han sina beställningar. Varorna kontrolleras innan chauffören lämnar butiken — och
det som han inte kan godkänna går
ovillkorligen tillbaka. — Jag vet säger
han, att jag ibland blir kallad »Grinvargen». Men det tar jag lugnt!
Reservlager
i
frysrum.
Förutom ett kylrum på 3>2 meter i
butiksplanet finns i källarplanet ett
frysrum på 2X2V2 meter. Där kan
man vissa tider på året finna hela
renkroppar. Fläskkotletter köps in när
tillgången är stor och revbenspjäll
lagras redan från hösten för att man
skall klara efterfrågan till jul.
60 rulader
säljs ofta en
lördag!
Bertil hinner också med att tillverka
en hel del färdiglagad mat. 70—80 kg
ärtsoppa i veckan, 40 kg bruna bönor,
sylta, pyttipanna . . . Förutom all förarbetning han gör när det gäller köttvaror. Kunderna köper gärna en späckad nötstek, en plommonspäckad fläskkarré eller några oxrulader späckade
med persilja. Ett sextiotal rulader säljs
ofta under en lördag.
Varierar
ofta
sortimentet!
Även om Bertil på alla sätt försöker
hålla antalet leverantörer nere, får
detta inte bli på bekostnad av variationen i sortimentet. Det är naturligt
att kunden som alltid handlar i samma
butik tröttnar på samma sorts falukorv — att alltid bjuda familjen på
samma slags smörgåsmat. Därför byter
man med jämna mellanrum leverantör
för charkuterivarorna.
Vi har lagt märke till, säger han, att
om vi en tid har en mycket god leverpastej till ett högre pris — och nästa
gång väljer en lägre kvalitet till lägre
pris — så frågar kunden i nio fall av
tio »Har ni inte den sorten ni hade
förra veckan, den var mycket bättre».
Kunden ser på pengarna, men ändå
mer på smak och kvalitet.
B.
Ordning: p å etiketter
och e m b a l l a g e !
För att förpackningsarbetet
skall ta
minsta möjliga tid i anspråk,
krävs
först och främst, att
emballagematerialet är i bästa ordning. En bra lösning på problemet
har man
kommit
fram till i butiken, där bilden till höger är hämtad, »Filmen» har placerats
i trälådor, som tillverkats
exakt efter
filmarkens
storlekar.
När man börjar
förpackningsarbetet,
plockar man ned den låda, som man
för tillfället
behöver.
Under
hyllan
med »filmlådorna»
finns alla
rullar
med de olika etiketterna för kött- och
charkuterivaror, vilka trätts upp på ett
rör. Detta i sin tur är upphängt i ett
par ståltrådar.
Allra längst ned står hållaren
för
ostetiketterna.
Denna har man ansett
lämpligast att ha flyttbar för att uid
tillfälle kunna ta med den till annan
plats i butiken. I denna butik,
paketeras nämligen ost på flera
ställen,
däremot inte charkuterivärorna,
vars
emballage och etiketter
således
kan
ha en »stadig plats».
Dela n å g r a vitkålwhiivtideii!
K ö p a grisen i säcken . . .
Många kunder drar sig för att köpa ett helt kålhuvud som
ju inte på långt när går åt, om man skall göra en vitkålssallad eller laga kåldolmar åt ett tvåpersonershushåll.
Se
därför till att det finns halverade kålhuvuden,
eller t.o.m.
fjärdedelar. Anblicken
av det mjälla innandömet
lockar
dessutom kunden ofta till
merköp.
Det vill väl ingen göra, men ibland händer det i alla fall.
Hur är det t.ex. med kålroten? Den kan vara hur fräsch
som helst — pä utsidan! — men svart och otrevlig inuti.
Erbjud dig att skära itu kålroten och visa innanmätet —
en liten uppmärksamhet,
som gör ett pålitligt intryck och
säkert
uppskattas.
33
Paketera
Större
försal ju »»•?#
Sn a h lut re för sä I ju in g
llimlre
svinn
När det gäller frukt kan du prismärka med spritpenna på påsen, sedan frukten lagts i. Däremot går det inte med sallad eller andra »mjuka» varor. Där
kan du antingen
prismärka
före iläggningen
eller på en prislapp
som
fästes på påsen.
34
säl
l*olyeteiipusen
— m a r k n a d e n s bä*ta
m a t e r i a l för förupi»l a g n i n g ' av frukt orli
grönsaker.
W arför finns inte frukten uppvägd i
påsar? Varför måste vi vänta tills någon kommer och väger den åt oss,
'"»•ågar kunden i snabbköpsbutiken? Ja,
även i den manuella butiken där fler
och fler varor föruppvägs skulle föruppvägd frukt spara mycket tid vid
försäljningen — och framförallt det
säljs mera frukt när den är föruppvägd.
Det har inte funnits några bra påsar
till rimligt pris, svarar en del köpmän. Det är sant — men nu finns det!
Polyetenpåsen, som är överlägsen alla
andra förpackningsmaterial när det
gäller färsk frukt, torkad frukt, grönsaker och andra varor. Den är helt
genomskinlig — men materialet är
ändå något mjölkvitt. Den är hållbar
och mycket behaglig att handskas med
— och! kanske det allra viktigaste, nu
även billig i pris.
En påse som rymmer drygt ett kilo
frukt kostar mellan 3,5—5,5 öre beroende på påsens tjocklek och kvantiteten påsar. Alltså drygt 2 öre mer än
du får betala för en kanister rymmande
ungefär lika mycket. Och vad vinnerdu
då för dessa ören i mellanskillnad? Jo.
• mindre kvalificerad personal kan
föruppväga frukten
• du spar tid vid försäljningen
• du spar tid åt kunden
• du kan sälja mera frukt
Trots att priset tidigare varit högre
har många butiker sedan ett år tillbaka använt polyetenpåsen — därför
att den visat sig synnerligen mersäljande.
Viktigt! Slå hål i p å s a r n a !
mera
Färsk frukt och grönsaker tål inte ett tätt emballage.
påse kan den höga fukthalten
dels öka bakteriehalten
pöski/nda förstörelse av frukten, dels lägga sig som
vätskedroppar
på påsens insida. Därför är det viktigt
dessa varor att du slår hål i polyetenpåsarnas
båda
I en tät plastoch därmed
ogenomträngliga
när det gäller
sidor.
Snabbaste sätt att I 'örsluta påwar
Teip är bästa förslutningsmedlet för polyetenpåsen. Men för att förslutningen skall gå snabbt
krävs en speciell apparat. Vi visar härintill en
av de typer som de senaste månaderna kommit
ut i svenska marknaden. Riktpriset 59 kronor.
Förslutningen går till så här:
Man vrider påshalsen ett halvt varv och pressar ned den mellan gummibackarna i apparatens
»gap». Teipen sluter sig då i en ring runt påsen.
I nästa ögonblick skär man av teipremsan mot
apparatens kapningskniv. Förslutningen är klar.
Kapningen kan också göras så att en bit av
teipen står ut som en »flagga». På denna kan
man då — i praktiskt taget samma arbetsmoment
— fästa prislappen. Detta är särskilt bra för
exempelvis grönsaker där man knappast kan
prismärka med penna på påsen.
Alctoder s o m
tar l ä n g r e tid . . .
I Amerika har man sfuderat olika
förslutningsmetoder
för påsar
och
funnit att förslutning
med
teipmaskin
gick
avgjort
snabbast. Alltså med en
liknande maskin vi här
ovan visar. Till höger visar vi tre av de förslutningsmetoder
man
jämfört med. De tog längre
tid i den ordning vi visar
dem, från
vänster
till
höger.
Påsen tillsluts med en bit teip
i vilken en metalltråd är inbäddad.
Påsen tillsluts med metallklämmor
som pressas
till
med fingrarna.
Påsen viks och en prislapp
placeras kring vikningen med
en
pappersnitare.
35
Itjälji
l.iunlf.t
siKiru
pengar:
Sälj
ekonomiska
lampor!
Kunden
med
som
högre
köper
glödlampor
spänning
rnätartavlan
visar
lampan
skall
»hålla
vet inte
att hon
förlora
ända
i
Förklara
detta
— för
vad
att
länge»
därmed
till
tredjedel
än
kan
en
ljusstyrka.
för
kunden!
är nu höstmörkret kommer drar vi
oss inomhus och gör det så varmt och
trivsamt omkring oss vi någonsin kan.
En av de viktigaste trevnadsfaktorerna
har vi utan tvekan i belysningen.
Men glödlampan är inte uppfunnen
en gång för alla — den befinner sig
i en ständig utveckling och ger oss
ideligen nya möjligheter. Och för att
alla rätt ska kunna utnyttja sin belysning, gäller det, att framför allt
den som säljer lampor vet något om
dem.
Sälj
rätta
"spänningen".
Man bör alltid välja glödlampans
spänning efter den verkliga spänning-
36
en på nätet. Först då kan lampan ge
det fullvärdiga utbyte den är konstruerad för. En glödlampa gruppstämplad
220—230 volt passar alltså bäst på ett
220-volts nät.
Ja men, säger du kanske, vi har överspänning på vårt nät. Och det är alldeles riktigt att det på landsbygden
kan förekomma såväl över- som underspänningar, därför att strömbelastningen är ojämn. Men det är det man
har räknat med, när man infört gruppstämplingen. 220—230 voltlampan är
utförd för att passa en genomsnittlig
nätspänning på 225 volt. Landsbygdens
spänningsproblem är nästan undantagslöst tillfälliga — och varje gång av
varierande storlek. En god regel är
därför: Sälj glödlampor
efter
den
spänning, som står på
mätartavlorna!
Varna kunden
lampa!
för
"långlivad"
Ett annat argument för att man ska
köpa lampor för en högre spänningsgrupp än vad rnätartavlan utvisar är
att »då varar lampan lite längre». Det
är visserligen sant, att livslängden blir
en annan, om man väljer högre spänning på lampan än den man har på
nätet. Men det är också den enda fördelen med köpet. Nackdelarna, som
folk i allmänhet inte kan se, är desto
större.
En glödlampa på underspänning ger
nämligen mycket mindre ljus än en
på rätt spänning. Redan 5 % underspänning ger 11 % mindre ljus och går
man ända till 10 % underspänning, så
förlorar man hela 33 % av lampans
ursprungliga
ljusflöde. Och man köper ju inte en lampa bara för att den
skall dra ström, man köper ljus!
Därmed har vi också kommit fram
till att en lampa på underspänning
faktiskt ställer sig dyrbarare än en,
som är avpassad för nätspänningen.
Man förstår det lättast, när man får
höra, att lampkostnaden som regel bara
är en tiondel av vad den tar i ström
under sin livslängd. Så det finns inget
som helst fog för att rekommendera
kunderna att »för säkerhets skull» ta
Forts, på sid. 49
• Xinstv
du-
att en 75 watts lampa ger 30 %
mer ljus än en 60 watts lampa
att en 100 watt ger 45 % mer än
en 75 watts lampa
Fyra fruar vann!
Fyra glada damer pryder
ICA—tidningens
omslag!
Fyra lyckliga segrarinnor
i tävlingen
"Välj Västerås Stjärn-expedit"!
Hur var
det då att vara med och välja dessa?
ICA—tidningen
intervjuar fyra västeråsfruar
— från
kundsidaa!
— Glad, god och hjälpsam är min
idealexpedit. Tyvärr har hon flyttat
till en annan affär i en annan stadsdel,
så jag fick lov att söka upp hennes
nya arbetsplats för att kunna överlämna det skriftliga tacket för god
betjäning. Men det fanns inget annat
val! Och tydligen var jag inte ensam
om den uppfattningen, eftersom hon
också fått tackkort från den nya kundkretsen. Det är fru Elsa Engberg som
uttalar dessa uppskattande ord. Och
så här preciserar hon sin uppskattning:
— Den här expediten hade ett särdeles gott och jämnt humör och en
ovanlig vilja att hjälpa. Hon såg ut att
bli uppriktigt glad, när hon kunde göra
kunderna en tjänst. Ingenting verkade
besvärligt. Gärna ställde hon undan
varor, när man bad henne om det; hon
letade utan knorr rätt på saker och
ting som inte fanns inom räckhåll och
gjorde överhuvud taget allt för att
man skulle bli nöjd med inköpen.
Värdesätter
sig. Hon tycker att det är självklart,
att man vill tänka sig för så att man
kan göra ett klokt köp. Och själv
bidrar hon mera direkt till ett sådant
resultat genom sina många goda råd,
vilka alltid visar sig pålitliga. Hon
talar gärna om, när det är möjligt att
göra förmånliga inköp och hon har så
goda kunskaper i branschen, att hon
kan förklara varför det ä r förmånligt.
I en guldsmedsbutik träffade jag en
ung rar flicka som skötte sig perfekt.
Dessutom var hon uppriktig, så uppriktig t.o.m. att hon pekade på ett par
brister hos en bricka som jag faktiskt
hade bestämt mig för att köpa. Hon
verkade heller inte ångerfull, när jag
drog mig tillbaka för att fundera lite
närmare på affären. Så småningom
köpte jag den bricka som hon rekommenderat och den affären har jag inte
haft någon anledning att ångra. Alldeles spontant kände jag, att den flickan var värd ett särskilt tack för god
betjäning!
och dessutom mycket redig i sina besked. Hon skyr heller inga besvär för
att jag ska få just den varan jag behöver. Mest av allt uppskattar jag dock
hennes goda fackkunskaper. Jag vet av
erfarenhet att det är värt att följa de
råd hon ger. Och år efter år har jag
glatt mig åt något som utvecklat sig
till ett stimulerande samarbete över
disken. Nu känner hon mina och familjens vanor och önskemål så bra, att
jag gärna väntar på henne, om hon
skulle vara upptagen, när jag kommer
in i affären.
Fackkunskap
/ mjölkbutiken
Fru Tora Flink fick flesta antalet »tackkort» från kunderna. Hon arbetar i en
parfymerioch
sjukvårdsaffär.
uppriktighet,
— Allvarligt talat var jag rädd för
att jag inte skulle få tillfälle att lämna
ifrån mig dessa tack-checker, erkänner
fru Ingrid Molin. Men min skepsis kom
på skam. Jag mötte faktiskt många
affärsmedhjälpare, som det varit motiverat att ge ett extra tack och själv
vann jag en mängd
erfarenheter.
Främst detta att jag mera systematiskt
och vaket gav akt på betjäningen. Det
blev efterhand allt roligare att vara
checkutdelare och jag tror att kampanjen lättat upp kontakten mellan
kunder och affärsmedhjälpare. Lättast
hade jag vid mitt val inom livsmedelsbranschen. I min vanliga matbutik
finns en medhjälpare, som allt bättre
förstått att betjäna kunderna. Hon är
aldrig rädd för besväret och finner det
naturligt att man vill vrida och vända
litet på varorna innan man bestämmer
gav henne en
check.
— Omedelbart när jag fick tackcheckerna i min hand kom jag att
tänka på en medhjälpare i en m a n u fakturaffär, säger fru Maja
Tilling.
Hon är ovanligt duktig. Alltid lika glad
och vänlig, aldrig sur eller besvärad
T ä v l i n g e n i ett n ö t s k a l • . .
Västerås försäljningsoch
reklamförening stod som arrangör. Ett antal
odömesgilla
personer
försågs
med
var sitt häfte tackkort — att delas ut
inom en viss tid, till expediter som de
ansåg gjort sig förtjänta av ett särskilt TACK FÖR GOD
BETJÄNING!
Tävlingen gick i fyra etapper.
Varje
etapp fick sin vinnare — och dessa
blev amnärkningsvärt
fyra fruar!
fanns
Hon!
Varukännedom och vänligt bemötande
har varit vägledande för fru Margit
Enskog, när hon röstat på sin stjärnexpedit. Och inte heller hennes val
blev svårt. Hennes vän i viken fanns i
mjölkbutiken om hörnet. En förtjusande glad och trevlig flicka, som under
flera års tjänst i affären grundmurat
en popularitet bland kvarterets husmödrar. Särskilt h a r man satt värde på
hennes renlighet och prydlighet. Där
har inte fattats något i hygieniskt avseende. Lägger man därtill god varukännedom om kunderna och deras
vanor, så har man bilden av en duktig
expedit klar. Att hon känner kundernas
vanor h a r bl.a. det goda med sig, att
hon utan att blinka vet vad hon ska
föreslå som ett alternativ om inte den
önskade varan finns inne.
37
Inventera
p å lO timmar!
i».rsinventeringen,
»alla
knallars
skräck» som jag brukat säga, klarar
vi numera i vår butik på 8—10 timmar. Bruttolagret i vår lanthandel, med
avdelningar för speceri, husgeråd, manufaktur och skor, uppgår till ca
160.000 kr.
Vi börjar efter stängningsdags en
lördag och kör sedan till dess allt är
klart. Nå, ett par mat- och kafferaster unnar vi oss! »Vi — det betyder i detta sammanhang också extra
hjälp, dvs. fyra vana kontorister, som
kommer välrustade med räknesnurror
och maskiner. Att ha snabba och vana
skrivare är av stor vikt: de har god
uppfattningsförmåga och hinner både
skriva och göra uträkningen på en
gång. Den merkostnad som denna
extrahjälp vid inventeringen drar b r u kar uppgå till omkring 200 kr. Jag
anser det vara väl placerade pengar,
ty utan denna goda hjälp skulle inventeringen kräva minst dubbelt så
lång tid. Vår egen personal får tillgodogöra sig övertiden med ledighet,
så att de kontanta utläggen blir inte
så avskräckande.
ti a ii a »lon*. 4-alilin
Klara biffen i en
omgång!
Jag har funnit vårt tillvägagångssätt vara det överlägset bästa. Jag vet
att det förekommer och jag har själv
varit med om inventeringar som pågått i flera veckor, fyllda av olust och
obehag inför tvånget att utföra detta
kanske inte alltid så roliga jobb. Nej,
då är det vida bättre att klara biffen
i en omgång! Jag vill därför rekommendera ärade kolleger, som inte anser
sig ha kommit till rätta med inventeringsproblemet, att pröva den metod
som jag kallar »snabbinventeringen».
— Jag vet inte riktigt vad jag ska
ha för modell men låga klackar ska
det vara.
— Vad ska skorna gå ihop med?
— Med en liten tjock, äldre
affärsman.
38
Planera och
storstäda!
God planläggning är en mycket viktig detalj och en absolut förutsättning
för att snabbmetoden skall hålla. Vi
lii%«-ii<<Ta
]
oltlolMi
!
• Du slipper inventera i kalla magasin.
• Du slipper inventeringsarbete under
helgtider.
Ärsinventeringen
lanthandel
timmar
BRUTTO
på bra
Så säger
i denna
hur
han
i en
kan
klaras
om man
och
på 10
inventerar
satsar
hjälp!
en
artikel
själv
köpman
och
berättar
gör
förbereder oss minst två veckor före
det stora slaget, går igenom alla hyllor och fack, plockar i ordning — ja,
vi gör faktiskt en grundlig storstädning. När allt ligger rätt och prydligt,
underlättas räkning och läsning och
inventeringen går mycket snabbare. I
förväg räknar vi också och mäter så
mycket som möjligt och skriver resultatet på lappar. Om något skulle
säljas under den återstående tiden av
dessa varor är det lätt gjort att dra
av den kvantiteten på lappen.
Hyllvärmare
fram!
En stor fördel med vår »storstädning»
är att vi då får fram eventuella hyllv ä r m a r e . Dessa plockar vi undan och
inventerar för sig. På det sättet får vi
den önskvärda uppdelningen mellan
kurant och inkurant lager. För våra
inkuranter tar vi upp dels det gamla
åsatta priset, dels det nya nedsatta.
• Du kan lättare erhålla bra extrahjälp.
• Du kan ägna dig mer åt bokslutet
och hinner deklarera i tid.
Det är sedan lätt att räkna fram det
inkuransavdrag, varmed varulagret får
skrivas ned.
Var avdelning
för
Sn;il»l> oeli Nä k or hjälp
sig!
Vi tar en avdelning i taget så att
den som har ansvaret för speceriavdelningen får klara av sin medverkan
i en omgång osv. Var och en behöver
bara ägna sig åt sin avdelning. Vid
inventeringen går vi från höger till
vänster — vi b r u k a r börja vid dörren
och komma till baka dit. Vi tar väggarna först och därefter varor i gondoler och diskar. I vägghyllorna går
vi uppifrån och ner.
Fem kolumner
blandning!
— ingen
samman-
Våra inventeringslistor har fem kolumner: spec, husgeråd, manuf., skor,
okurant. Varuslag och kvantitet måste
anges på listorna, de olika varorna får
absolut inte sammanblandas. Att inventera exempelvis källaren »i klump»
och endast ange »källaren» duger inte.
På listorna skall som bekant två deltagare i inventeringen intyga på h e der och samvete att inga poster uppsåtligen undantagits. När vi är klara med vårt jobb, b r u k a r jag själv
gå runt i butik och lager och kolla att
allt tagits med.
Inventerar
allt
BRUTTO!
En klar och överskådlig uppställning
vid inventeringen medför att man kan
följa varje avdelning och dess lager
år från år och även få fram omsättningshastigheten. Vi inventerar allt
»brutto», vilket är enklare och går
snabbare. Att få fram nettolagret är
ju sedan inte svårt, de olika avdelningarna är inventerade var för sig:
det är bara att dra av den genomsnittliga marginalen för de olika grupperna.
Jag är övertygad om att denna inventeringsmetod blir mer exakt och
att man får fram det rätta nettovärdet.
Jag skulle inte vara rädd för att sälja
mitt lager efter en sådan beräkning
vid en affärsöverlåtelse. Den skillnad,
som eventuellt skulle uppstå vid en
jämförelse med en direkt utförd nettoinventering, kan inte vara större än
att man säkert tjänat in den i arbetsbesparing.
Ja, så gör vi, när vi inventerar, och
jag vågar faktiskt påstå, att den årliga skräckkänslan försvunnit här i
firman. Vi är alla överens om snabbmetodens fördelar.
Köpmansson
I alla affärer har man en hel del räknearbeten,
där det gäller att
multiplicera
tal med varann. Prisuträkningen
vid disken har numera förenklats
åtskilligt,
genom att varorna paketeras och prismärks i förväg och genom att man använder självräknande
vågor. För en del arbeten t.ex. kalkylering
av vissa
leveranser, fakturauträkning,
omräkning av fakturor vid bruttokontroll,
uträkning av varulager m.m. har man ofta nytta av tabell eller
räknemaskin.
En bra hjälpreda för sådana arbeten är »Multi-Divi», som är en
multiplikationstabell av samma typ, som den vi använde i småskolan, men utökad sä
att den räcker till för de multiplikationsarbeten
man behöver göra i en
affärsrörelse.
Med den arbetar man både snabbt och säkert, när man väl
ordentligt satt sig in i dess användning.
Tabellen kan också användas för
division, ränteberäkning
m.m. Den finns i flera olika storlekar. Priset varierar
från 16 till 40 kronor.
För den som har mer multiplikationsarbeten
kan en »räknesnurra» vara bra.
På bilden här ovan ser ni en sådan. Med den går arbetet i regel snabbare
än med tabell. På räknesnurrorna
kan man multiplicera
även mycket
långa
tal med varann. Divisioner, ränteberäkning
m.m. går också lätt.
Kostnaden
för en vanlig handdriven
sådan maskin av Original-Odhners
eller Facits
fabrikat varierar från 350:— till 645:— kr. I större affärer kan det löna sig
att ha en sådan
39
därför
att
B r y l c r e e m h å l l e r håret
BRYLCREEM
v ä l k a m m a t d a g e n lång —
m j u k t och naturligt,
aldrig m e r a »pomaderat».
därför
att
B r y l c r e e m g e r nytt liv åt
är världens
torrt hår och h å l l e r
mjäll b o r t a
därför
att
B r y l c r e e m i n n e h å l l e r rena
mest sålda
e m u l g e r a d e naturoljor —
Brylcreem varken
klibbar
eller smetar
B r y l c r e e m h a r r e v o l u t i o n e r a t herr a r n a s h å r m o d e i alla länder och
blivit v ä r l d e n s mest sålda hårv å r d s m e d e l — m e r än 60 miljon e r f ö r p a c k n i n g a r Baljes varje år.
B r y l c r e e m är det första hårvårdsm e d l e t av d e n nya, m o d e r n a typen,
som i n t r o d u c e r a t s i Sverige.
Också de svenska h e r r a r n a har
u p p t ä c k t B r y l c r e e m , som i dag
är l a n d e t s m e s t sålda hårvårdscreme.
hårvårdsmedel
Klibb
Annonsering året runt
i l e d a n d e dagspress, veckopress
och i d r o t t s p r e s s sprider kännel o m om B r y l c r e e m liland ständig!
nya k ö p a r e och ger Er allt större
försäljning.
Se till att Ni alltid h a r Brylcreem
h e m m a . Det b e t y d e r ökad omsättning av Ert
Lagerför Brylcreem
hårvårdsmedelssorti-
m e n t och s n a h l i a r e förtjänst. Skylta med
Brylcreem
— i fönstret
— på d i s k e n — i hyllfacket. Re-
Skylta Brylcreem
kommendera
Brylcreem
till Era
k u n d e r . P å m i n n särskilt husmöd-
Rekommendera Brylcreem
v
rarna
N^
att
köpa
hem en tub till
m a n n e n i familjen. En tub Brylc r e e m är alltid
välkommen.
AB ADECEKA
BRYLCREEM
40
FINNS
HOS
ER
GROSSIST!
INDUSTRIOMRÅDET
SOLNA
Fjäder i hatten
Monica: — Jag förstår
inte varför chefen går omkring i stövlar på söndagarna. Han har ju aldrig
suttit på en häst.
Kalle lugnt: Och jag förstår inte, varför du har
fjäder i hatten. Du har ju
inte ett lagt ett enda ägg.
Maskeradda;?* i " f r u h a t t a r "
»Fruhattar» stod det prydligt textat på en kartong, som Ulla
och Lizzy hittade under storstädningen
på
butiksvinden.
Yngste springpojken
Leif gnäggade respektlöst,
när han
fick syn på de »schangdobla kannorna», men chefen fick
något melankoliskt
i blicken. — Det var romantik i dammodet på den tiden, suckade han, men lånade villigt ut
hattarna till flickorna, som blev så här fina, när de skrudade sig till maskis.
Var sitter kalopsen?
Tjong!! sa det i vågen,
när Maud lyfte den tunga
potatispåsen utan att först
plocka bort vikterna. Av
så omild behandling tar vågen — ett känsligt instrument — så småningom skada. Följden kan bli att vågen visar fel vikt vilket i
sin tur medför förtret både
för kunderna, för dig och
butiken.
Köttstyckning
lär man sig
inte r>å en förmiddag,
men
det är roligt att kunna.
Men var sitter kalopsen?
frågade Rigmor en dag, när
samtalet kom in på styckning. Den nattsvarta okunnighet hon därigenom blottade, chockerade till den
grad Henry — nydiplomerad från
ICA-tidningens
styckningskurs — att han
gav oss alla några snabblektioner i styckning. Så nu
vet både Rigmor och vi
var »kalopsen», »sjömansbiffen»
och
»soppköttet»
sitter! Men ämnet var så
intressant och så pass komplicerat att vi bad chefen
att själva få gå igenom en
kurs i köttstyckning. Det
lovade han!
Armbindel
som ger
besked.
kom ut i butiken för att
hämta varor, hände det ofta
att hon blev uppehållen av
kunder som ville bli expedierade. Numera rör sig
Lena »oanstastad» ute i butiken och telefonleveranserna blir inte längre försenade.
Jobbigt?
Lasse: Vi får gno väldigt
på mitt jobb nu.
Erik: Jaså, har det blivit
personalinskränkning?
Lasse: Nej, men
chefen
har börjat använda
skor
med
gummisulor.
Den vågen
livad . . .
blir inte
lång-
Klart besked
Ett kvistigt problem
tes behändigt sedan
fen skaffade den h ä r
bindeln till Lena, som
ter telefonorder. Då
löschearmsköhon
Den kakeiklädda
är lätt att spola
sillplatsen
ren.
Håll sillukten på mattan!
Dvs. kvar i silltunnan.
Den omisskännliga sillaromen som har en sådan imponerande förmåga att sprida sig och dröja kvar över-
Det har sina
sidor att
hitta hem till
kunden.
Kan
du hjälpa
Kalle till
rätta i den
här
labyrinten. Kom
bara ihåg, att
du får inte
passera över
något
tvärstreck.
41
delikata
dekorationer
för
speceristens
specialiteter
<i> starka, glänsande band ined
vackrare lyster än siden. • De
har en utomordentlig fuktsäkerhet och en alldeles speciell
»mjukspänst» som gör att de
nästan aldrig skrynklar sig. •
Dessutom är banden f e t t a v visande.
N ä r N i vill presentera Era specialiteter i en
extra a t t r a k t i v förpackning eller göra skyltfönstrets läckerheter än mer lockande, har
N i nu e t t u t o m o r d e n t l i g t hjälpmedel i de
nya amerikanska dekorationsbanden Sosheen,
Decorette och Lacelon. • De tillverkas av
den välkända »Scotch tejp-fabriken» (3M
C o m p a n y ) i ett n y t t konstfibermaterial
med sensationella egenskaper. • Banden
erbjuder en helt n y men y t t e r s t enkel och
variationsrik k n y t n i n g s t e k n i k . Lekande lätt
far N i fram en rik repertoar flotta rosetter
och originella figurer för Era olika dekorationsbehov.
•
Den
revolutionerande
k n y t m e t o d e n medför också fördelen a t t
rosetterna kan göras »trekvartsfärdiga»
långt i förväg och sedan ligga i beredskap,
n ä r försäljningsrusherna sätter in. • Sashcen, Decorette och Lacelon finns i stora
»ekonomirullar» om 46 och 91 meter i ett
flertal färger och bredder. Med varje rulle
följer en i n s t r u k t i v k n y t b e s k r i v n i n g .
Tag hem några provrullar
från Er ordinarie
grossist och giv Era
förpackningar den touche av lockande lyx som all lid säkrar sälj succén. • Sash
een,
Decorette
och Lacelon
år en av nyheterna
på årets S:t
Eriksmåssa
och visas i monter
nr 14 i Kungliga
Hallen.
GENERALAGENT
LANDELIUS E BJÖRKLUND
STOCKHOLM • GÖTEBORG • MALMÖ • JÖNKÖPING • SUNDSVALL
42
allt, kan du begränsa, genom att dagligen ge silltunnans närmaste omgivning
en ordentlig överspolning.
Hur försiktig du än är, kan
det inte hjälpas, att du då
och då spiller några droppar sillake, som sedan med
vindens hastighet snart sprider sig över hela butiken.
Finsmakare
Bosse skröt alltid med att
han kunde känna
smaken
av alla upptänkliga
drycker
med förbundna ögon. En av
kamraterna kom en dag till
honom med en flaska utan
etikett.
— Kan du säga vad det
är i flaskan, frågade
kamraten.
— Det är väl en lätt sak,
sa Bosse och tog en rejäl
klunk.
Han spottade
ögonblickligen ut det han inte hunnit svälja, vände ut och in
på ögonen och sjönk halvt
avsvimmad ner på golvet.
— Det var ju
bensin,
skrek han blå i ansiktet.
— Ja, sade kamraten, men
är det vanlig bensin eller
högoktanig bensin?
Stopp där!
Är inte den påsen litet
för fin för bara ett enda
äpple? Vem vet, kanske
kunden skall äta äpplet med
detsamma och slänger den
onödiga påsen, så snart han
kommit ut ur butiken. Det
lönar sig i alla fall att fråga
om äpplet skall ätas genast.
Om inte — tag en vanlig
påse — inte en dyr konfektpåse.
Kan du lösa "Hyllfacket"?
Skicka in lösningen före den 25 september — gärna i avskrift till ICA-tidningens
redaktion,
Västerås.
Märk kuvertet
»Hyllfacket
9». Den först öppnade
rätta
lösningen belönas med 15 kronor, de två följande
med
10 resp. 5 kronor.
Lösning; till " H y l l f a c k e t " nr 6
Dyrt emballage
ett äpple.
för
bara
Sammanlagt
134 lösningar till korsordet i juninumret
och
här har vi de tre pristagarna. De får 15, 10 resp. 5 kronor på posten.
Bertil Jönsson, Drottninggatan
59,
Karlskrona.
Jan Bohlin, Lindesbergsgatan
6 B, Uppsala.
Harry Carlsson, Bondegatan 44 E, Strängnäs.
43
44
serverar 1,3 milj, hushall
vecka
frän
.
1
*
till Jul
Kontrollera att Ni har Cap kampanjartiklar i butiken innan vi har
helsidorna i ICA-Kuriren den 16/9
säljer gott
45
Hånmlens
skyltkvick
Skyltkvick,
framgång
som
blivit
en
är konstruerad
ICA-tidningen
i fönstret.
skifta
snabbt
om
Naturligtvis
lika användbar
ning i stora
med
småbutikerna
utan dekoratörshjälp
skall kunna
av
särskilt
tanke på att
stor
för
varor
är
den
snabbskylt-
butiker.
1 »Riktigt slut är inte
sommaren.
Än far kunderna till
sommarstugan
eller gör utflykter
och då är kex
och marmelad ett behändigt
mellanmål, väl värt en
fönsterskyltning. Prislapparna
är i rött med
vit text. De stora hänglapparna
är
vita med röd text och bör kanske
hänga något högre än bilden visar.
( • • N ä r kvällarna blir längre mot
höstkanten, blir det också
handarbetsdags. Stickväskor
och garner
är högaktuella ting.
Garnnystanen
i denna exponering
har först nålats fast på runda pappskivor.
Om
man vill kan man ta garn i alla
regnbågens
färger.
•* 'Burkförpackningar
är
alltid
lätta att skylta med på
Skyltkvick.
Burkarna behöver ju bara staplas
på varandra i dekorativ ordning —
eller störtas i oordning — för att
utgöra ett lockande blickfång.
Prislapparna skall vara väl
tilltagna.
Här är de svarta med gul text.
47
Fyrtornet vägleder
genom kvalitet
som \i sätter före .ill
Ira Och del äi .»11 låta
Ai aliu t. ii i .1.1.1 ii i l.ii .i i äran tala
I II i
i hållande \ id d< n prini ipen har
skaffat betydande goodwill .ii Fyrtornet-bi
pel (renom .111 .il
k.ill på d< • gna I
tetskraven hai Fyrtornel för majoriteten svei
hushåll l>li\it en ledfyi .in hålla rak kui
märkesvalel — en sinnebild lur del köpriktiga
och tillförlitliga I "i en Fyrtornet-konsen hai
man förtroende... man vet att en Fvrtornet-
i lull \ .ilui.i föi pi ngarna Därföl behovet handlaren aldrig riskera v/»///'"
i ett lagt i I \ rtorm r> /,»/IM r i
\n vägleda genom kvalitel ...
,ill leda genom kvalitel
del
är dm målsättning som I \ rtornel arbetar efter.
Sälj ekonomisk a . . .
Forts. fr. sid. 36
en spänningsgrupp högre. Både kund
och butik har bästa utbytet av att det
är rätt spänning på de lampor som säljs.
Ta rätt på var lampan ska
sitta!
Bland allt det som står stämplat på
glödlampan finns också ett tal, t.ex.
»75 W». Det är populärt uttryckt ett
mått på lampans ljusstyrka — ju högre
watt-tal desto starkare lampa. I Sverige använder vi lampor med i genomsnitt påtagligt mycket lägre watt-tal än
vad man gör i de flesta andra europeiska länder. Detta kan ju ha många
orsaker, men ett är säkert, det finns
all anledning för oss alla att gå över
till en starkare belysning. Och här har
du som säljer lampor en uppgift i att
hjälpa dina kunder tillrätta.
Fråga alltid kunden: var ska lampan
sitta? När du fått svaret på den frågan, kan du följa fabrikanternas rekommendationer i skyltmaterial och
annonser. Se till att kunden får rätt
lampa för armaturen. Erfarenheten
kommer att lära dig att kunden nästan
undantagslöst tänkt köpa för svag
glödlampa från början. Ni tjänar på att
tala om för kunderna, att det finns
redan i förväg gjorda uträkningar om
vilka lampor som behövs till hemmens
olika belysningskällor. Affärens uppgift är inte att bara expediera glödlampor utan att sälja god belysning.
Flytta försäljningen
ett steg
uppåt!
Av allt det här har framgått, att
varje försäljning ett steg uppåt är till
gagn för kunden. Någon har sagt att
man aldrig kan få för mycket ljus.
Och det är sant såtillvida, som att för
svagt ljus är skadligare för ögat än
för starkt. Och med glödlampor är det
så beskaffat, att endast en liten ökning i watt ger en stor ökning i ljus.
En 75 watts lampa ger 30 % mer ljus
än en 60 watts lampa — en 100 watt
45 % mer än en 75 watts.
Klar lampa bländar 400 gånger
än inner-opaliserad.
mer
Det allra sista framsteget på glödlampsfronten är inner-opaliserade glödlampor. Här har glaskolven på insidan
belagts med ett pulvriserat mineral-
skikt, som fungerar på så sätt, att det
sprider ljuset likformigt över hela
kolven. På så sätt får man ett utomordentligt bländfritt och behagligt ljus.
Dessutom ser lampan verkligen vacker
ut, om den sitter så att man måste
se den.
Den internationellt erkände danske
belysningsexperten prof. G. Weber har
sagt » . . . man bör bara använda sig
av innermatterade, eller ännu hellre
inner-opaliserade lampor till hemmens
allmänbelysning. Klara lampor borde
förbjudas enligt lag.), överord, säger
kanske någon. Nej, och åter nej! Tala
med ögonläkare så får du höra sanningen. Det finns inget farligare för
ögonen än att ständigt ha dem utsatta
för bländande ljuskällor. Och Känningen är oerhörd från de klara lamporna, väsentligt mindre från de imatta
och nästan omätbar från de inneropaliserade. En klar lampa bländar
nästan 400 gånger så mycket som en
inner-opaliserad. Det säger väl nästan
allt om fördelen med dessa förnämliga
lampor.
Demonstrera
skillnaden för
i
Familjens
starka skydd
kunden!
Det här resonemanget är kanske inte
så lätt att föra med kunden. Desto
lättare är det att övertyga kunden
genom att visa hur stora skillnaderna
verkligen är. Ordna bara tre lamphållare bredvid varandra och montera
det hela så att det går att tända en
lampa i taget. Sätt så i en klar, en
imatt och en inner-opaliserad lampa av
samma watt-tal. Låt denna demonstrationsbelysning stå på disken och tänd
lamporna en i taget inför ögonen på
kunden; först den klara, så den imatta
och slutligen den inner-opaliserade.
Skillnaden mellan de olika lamptyperna ligger i öppen dag och kunden får
strax klart för sig att det lönar sig
att köpa den något dyrare inner-opaliserade lampan.
Ordna "lampvecka"
I
september!
Ge glödlampsförsäljningen en god
start i höst genom att ordna en särskild »lampvecka». Skaffa material från
fabrikanten, och gör gärna en tävlan
bland kamraterna i butiken. »Vem säljer flesta lamporna under veckan».
Alla ska kunna lampor. Veta vilka
lamptyper som passar för hemmets
olika belysningsplatser. Från och med
i morgon frågar du alltså efter vad
lampan ska sitta och inte efter styrkan.
Vad den ger
Thules Högskyddsförsäkring är en
l>ra försäkringsform för varje familjeförsörjare - - som en grund
eller som påbyggnad. F ö r lag kostnad ger den ett högt
försäkringsskydd;
en reservfond
premiebefrielse
varigt sjuk;
för Dig
själv;
om Du blir lång-
skattelättnad
i den mån premien
ryms inom det sociala avdraget
(fr.o.m. inkomståret 1956 höjt till
600 kr för äkta m a k a r I:
del i Thules överskott genom återbäring då försäkringen u p p h ö r .
Tala med Thules
ombud
eller
avdelningskontor
om
Högskyddsförsäkring.
49
ALIFAPRODUKTERNA
ger snobb omsättning
god förtjänst
- förtlusta kunder
Vi skvallrar om chefen
Forts. fr. sid. 25
betsladdat julbutiksprat. En månad
senare i veckan före jul firar hela
personalen »lilla julafton» hemma hos
chefen. Det är en glad julfest med
alla julens ingredienser, mat, julklappar etc. — dessutom en underbar a v koppling mitt i julrushen.
Film på
L A Z A RO L och
LAZARIN
Flytande antiseptiskt sårpreparat och antiseptisk läkande sårsalva. Oöverträffad som spädbarnssalva.
programmet.
En sörmlandsköpman berättade a t t
film- och stillbilder blivit mycket uppskattade vid de butiksträffar han ordnat. Med film på programmet kombineras nytta med nöje. Ett flertal i n struktiva butiksfilmer h a r lånats.
Att räkna
kassan
i
valstakt.
Vad finns det för andra trivseleffekter? Högtalare och grammofonskivor
har blivit något av ett »hemligt vapen»
för en musikalisk närkesköpman. Svag,
nedtonad populärmusik bidrar inte
bara till kundernas och personalens
trivsel utan tycks också vara en m e r försäljare a t t räkna med, påstod närkesköpmannen. Och vad mer? Jo, en
munter melodi efter stängningsdags
gör a t t butiks-städningen och kassaräknandet går som en dans.
Du—gräns vid Dalälven.
Diskussionens avslutning kom också
att kretsa till ett känsligt kapitel. En
stockholmsköpman frågade så h ä r :
ME D I T O L
den goda, omtyckta läkarepastillen. Nu med en extra tillsats av
druvsocker — energipastillen för
bilister, studerande m.fl. som har
en tröttande sysselsättning.
— Vad anser
affärsmedhjälparna,
vill de vara du med chefen?
Svaret kom snabbt från dem som
frågan riktats till:
— Vi vill helst säga du och vi uppskattar den chef som lägger bort titlarna.
Duandet varierar faktiskt i nord och
syd, poängterade en yngling som stått
bakom disken i butiker både norrut
och söderut. J a , han ville rentav göra
gällande a t t du-gränsen går vid Dalälven i det Sverige som ligger norr om
älvens strömfåra ä r duandet inget
större problem. Söder om älven är det
däremot strax litet knivigare och det
ä r inte fullt så vanligt att chefen är
du med sin personal.
Chef med humor
står högt i kurs.
Till sist frågade vi affärsmedhjälparna:
— Vad är det för egenskaper ni sätter värde på hos era chefer?
En hastig summering av svaren på
den frågan blev: — En chef med rätta
glimten i ögat har alla förutsättningar
att få god kontakt med sin personal.
Är h a n dessutom öppen, ger de anställda »litet insyn» i företaget, låter
personalen få vara med vid inköp och
uppackningar, är h a n ganska nära
idealet, tyckte de affärsmedhjälpare
som stortrivdes både med chefen därhemma och andra chefer i skidspår
upp mot Storsnasens slänter.
Sven
Palsten.
Okar omsättningen?
För
sen inom branschen h a r Hakonköpmännens och Nordsvenskas Bokföringscentraler bearbetat siffermaterial från detaljhandelsföretag av olika karaktär och
storleksordning. Siffrorna, som presenteras h ä r nedan, visar h u r den genomsnittliga omsättningsutvecklingen varit i butikerna. Omsättningsökningarna i
procent är baserade på siffror från samma period under 1955.
Hakonbutikerna:
Enkelbutiker
Dubbelbutiker
Trippelbutiker
Snabbköp
Antal
affärer
30
20
25
27
Jan.—Juni
1956 Juni 1956
15,3
17,6
9,6
10,6
4,4
8,9
14,7
14,5
Samtliga butiker
Bruks- och lantaffärer
102
125
11,3
8,5
13,1
9,4
Sammanlagt
227
10,1
11,4
5,2
9,0
5,5
6,5
ALIFABOLAGET
Nordsvenskas butiker:
Lanthandel
Stadsbutiker
STOCKHOLM i , Tel. 070400
Hur överensstämmer siffrorna med dina egna? Jämför och du får se om din
affär ligger b r a eller illa till!
50
PALMOLIVE
NYTT
HÅRVATTEN och BRILLANTINE
WLTA-DtTTMAM/ti
Två h a r v a t t e n i s a m m a flaska!
_**»•
éVå»*Mtät*k
»w«
åh»£åéid*t
t
Över 1MIUON burkar
Findus Ärter på ett dygn
På 10 år har tillverkningen av
Findus-ärter ökat från 1 miljon
burkar per säsong till 1 miljon
burkar per dygn !
Denna snabba utveckling är resultatet av en
strävan alt mekanisera odlings- och skördearbetet samt produktionen i fabriken och höja
kvaliteten på Findus Arter.
Ständigt ökad snabbhet i behandlingen genom
oavbruten mekanisering har starkt bidragit
till alt höja kvaliteten på Findus Arter, så\äl
hurkkonserverade som djupfrysta.
Findus-ärternas kvalitet har också år från år
förbättrats genom de framsteg, som gjorts
inom bolagets försöksverksamhet i fråga om
ärtodling.
Findus odlar i år ärter på nära 5.000 tunnland i västra Skåne och svarar för tillverkningen av nära 2/3 av alla i Sverige konserverade ärter.
Dag och natt
under 35
hektiska dygn
Arthallen. I de 18 autoklaverna steriliseras ärterna.
Skörden och behandlingen av ärter pågår dygnet runt under en period av ca
5 veckor. Personalen
arbetar i två skift
om 11 timmar.
Det tar i genomsnitt
inte mer än 3 timmar från det ärterna skördats tills de
är konserverade pa
burk eller djupfrysta
paket.
Underbart mjälla Findus-ärter
och Findus
slagkraftiga
ärt
kampanj
ger
ärtrekord
i Er butik!
Som alla inom handeln vet, var 1955
års ärtkvalitet inte
helt lyckad
på
grund av den intensiva torkan. Torkan
reducerade fuktigheten i ärterna och
gjorde dem mindre
mjälla än vanligt. I
år däremot är ärterna mjällare och
godare än någonsin. Gör kunderna
uppmärksamma
på den nya. höga
Findus-kvaliteten
— då gör \ i både
dem och Er själv
en tjänst!
Findus Ärtkung är
en symbol för den
överlägsna kvaliteten på Findus
Arter och den
ledande ställning
Findus Arter intar.
För att ge handeln extra hjälp
vid försäljningen startar Findus
i höst en omfattande kampanj.
Den hestår av färgannonsering i
dagspress över hela landet, reklamfilm samt ett rikhaltigt, slående skyltmaterial — lilickfång,
skyltar, streamers, störtexponeringsställ osv.
Planlägg Er kampanj i samråd
med Findus
representant!
arets
FINDUS
ärter mjällare
och godare
än någonsin
— elegant
familjebil
bilar i en
— pra k I i sk
skåpvagn
Ni som behöver en rymlig och representativ
distributionsvagn, som fort och lätt kan förvandlas till personbil -- ta Er en titt på
Isabella Combi och övertyga Er om hur användbar och elegant den är. Ring och beställ
tid för en provtur redan idag!
WULF & Co AKTIEBOLAG
till nytta
Vänersborg • Stockholm
Återförsäljare
5\
och service finnes över hela
landet.
oeh
nöje
Tolv r a k k n i v a r
AIP
vattenvarmare
Marknadens förnämsta
Lättskött och lätthanterlig
En ICA-köpman har ordet:
Forts. fr. sid. 27
såväl i butik som lagerlokaler. Det är
riktigt, men därför att ni låter bli att
köpa in mer av den vara som länge
stått i hyllan sa »flyttar» den inte pa
sig enbart av den orsaken. Det är här
påminnare kommer dig till hjälp.
\ arför
rapport
vid
"Morgonkvart"?
Men, säger du kanske, måste vi ha
»Morgonkvartar» för att kunna använda dessa påminnare. Naturligtvis
är det inte ett villkor. Du kan direkt till chefen rapportera vad påminnare visar, och tillsammans med
honom diskutera vad ni ska göra.
Men »Morgonkvarten- har så avgjort
många fördelar att den borde ha sin
givna plats i varje butiks arbetsprogram.
Vid .Morgonkvarten-» får alla i butiken tillfälle att ostört rådgöra med
varan. Den sporrar samtliga att komma
med förslag till förbättringar i de frågor man nästa gäng ska diskutera.
Och finns påminnare med på programmet sporras du att ständigt hålla
dina kort »aktuella». Du tvingar dig
själv att kontrollera ditt lager — du
kommer att tävla med kamrater om
att ha den bäst •kontrollerade» avdelningen i butiken.
Kem.
Vi har prövat olika
e m b a l l a g e — OVAkartongen lämpligast
\ i Ii.II I I "\ al olika < mballage
och funnit alt OVA-kartong
iketerinKcii KU snabbare och det blir mindii' brSckage till glädji t"i
knndei och os
OVA
tongen kan inl>
i tis
pei eriafl i
Killiarna i koppar- och rostfri
plåt
Du s o m vill l ä r a im-r!
Forts. fr. sid. 66
kostnadsfrågor
75 kr.
Tvättställningar
Oljecisterner
Plåtmanufaktur
Tillverkare
AB ALLT I P L Å T
ASEDA
Telefon 305, 395
i
kursen.
Terminskurs för specerihandeln
14 januari—IS maj
Kursavgift
och
lant-
Denna kurs avser att ge en grundläggande detaljhandelsutbildning för
branschen. Undervisningen är koncentrerad till praktiska ämnen såsom försäljning, varukännedom, butiksarbete
och reklam. Utöver dessa ämnen omfattar kursen handelslära, bokföring
med beskattningsfrågor,
handelsräkning, svenska med affärskorrespondens
och samhällsekonomiska frågor. Dessutom ingår studiebesök i olika detaljist-, grossist- och industriföretag.
Inträdesfordringarna till denna kurs
är minst 18 år och minst 1 års praktik
från detaljhandel. För denna kurs
finnes statliga och andra stipendier att
söka. Kursavgift 300 kr.
B SANOVA
KARTONG-INDUSTRI
55
S t a r k a skäl för husmor
att välja
8 i
De moderna husmödrarna har blivit alltmer
märkesmedvetna när det gäller salt. H u s m o r
vet, att om hon köper J O Z O - s a l t i de praktiska, hygieniska förpackningarna med b a r n ansiktet på, får hon ett bra salt som innehåller hälsobringande jod.
•••och för Er
a t t sälja
JOZO
A t t koncentrera lagret till några fa gångbara
m ä r k e n är för Er det bästa sättet att skapa
största möjliga vinst.
Vad beträffar salt räcker det om N i har ett
enda m ä r k e i lager — J O Z O — saltet som
Sveriges husmödrar vill ha. D e n stabila kartongen med innerpase av slitstarkt oceanpapper gör att paketen tål hårda stötar u t a n
att gå sönder. N i slipper sortera ut trasiga
paket ur lagret.
Beställ hos Er grossist!
Orijrinaltörpackat för Sverige av KTJNGL. NEDERLÄNDSKA SALTINDLSTRIEN
56
Distribueras
direkt från
fabriken i Holland
med specialbyggda båtar.
Detta garanterar Er
bästa leveranssätt och snabb
distribution.
JOZO
En dag: i » ä l l s k a p . . .
Forts. jr. sid. 19
— Den blå är kanske trevligast att
duka med, blev svaret. Den större kannan kan man också röra till smetar i.
— Men hållbarheten då. Här hoppades jag på ett positivt svar.
— De är nog lika bra bägge två. Han
såg förvirrad ut och hämtade en ny
tillredningskanna i grönt.
— Den finns i grönt också, förutom
den gula färgen, och dessutom kan vi
skaffa den i rött.
— Den verkar skör, spricker inte
hårdplasten lätt?
Försäljarens vetande var emellertid
uttömt och han nöjde sig med att svara
»det tror jag inte».
Alltså inte ett ord om skillnaden
mellan mjuk- och hårdplast, varför
den större kannan av hårdplast var
billigare än den lilla av mjukplast osv.
Och då hade han endast behövt läsa
på etiketterna.
Härligt läskande
apelsiner
apelsiner
Nu är KAP-tid
Butik 2: I det nybyggda Kortedalaområdet i Göteborg finns många ICAaffärer. Jag fann en lämplig snabbköpsaffär, som förutom livsmedel även
förde hushållsartiklar. I snabbköpsaffärer finns ju inga diskar med tjänstvilliga expediter, men jag ville emellertid gärna förhöra mig om kvaliteten
på plastkannan jag tänkte köpa och
vände mig därför till en av kassörskorna, en duktig, vänlig och förekommande dam i 25-årsåldern.
— Kan fröken hjälpa mig, jag skulle
vilja veta vilken av de här tillredningskannorna av plast, som är bäst.
Kassörskan lämnade genast sitt bås
— kundströmmen klarades av hennes
kollega i kassan bredvid — och ilade
till hjälp utan att visa sura miner över
omaket. Hon plockade fram tre typer
av tillredningskannor, två av hårdplast en i mjukplast.
— Den mjuka är bäst, de hårda
spricker lättare.
— Tål även den mjuka kannan värme
och syror?
— Javisst, spänner av samma sort
tål 95° värme och de vanliga syror,
som förekommer i ett hushåll, så kannan är naturligtvis lika tålig, försäkrade hon vänligt.
VARFÖR
är strumpan
stark?
Butik 1: I en livsmedelsaffär i Partille, någon mil utanför Göteborg, bad
Forts, på sid. 61
57
Transpirationslukt? Aldrig mer!
Yaxa är det ljuvligaste sättet i
världen att bli fräsch — och förbli fräsch.
Miss Sverige 1956
Ingrid Goude
•
TRANSPIKATIONMIEDEL - en marknad
som ständigt ö k a s .
Varannan förpackning' som säljs är TAXA!
Det är en enastående utveckling som transpirationsmedelsmarknaden gått till mötes i Sverige på senare tid. För ltlott några få
år sedan räknades antalet sålda förpackningar per år i hundratusental — idag är det miljontal! Sensationell är ökningen av
Yaxa! Idag säljs det tre gånger så mycket Yaxa som för tre år
sedan. Varannan kund som köper transpirationsmedel av något
slag köper Yaxa!
Självfallet måste det vara lönande även för Er att satsa på Yaxa.
Hög omsättningshastighet och god marginal - - det är väl den
sortens produkter Ni vill sälja! Tala med Er leverantör om Yaxa!
Detta är
Yaxa
Yaxa
Yaxa
hr»(>t>v/)iii/ci
Luxury
—
transpirationsmedel.
Det användes 2 å 3 gånger i
veckan för att stoppa transpiration i armhålor och på
fötter. Gul flaska. Riktpris
sprayflaska 4:75. Påfyllnadsflaska 3:50.
mot
Yaxa Deofiornnt
Stick
transpimtionsluht.
-
transpirtitionslukt.
Silkesmjukt, väldoftande puder som sprayas i armhålor
och över hela kroppen. Rosa
flaska. Riktpris sprayflaska
4:50. Påfyllnadsflaska 2:75.
Nyhet!
mot
Yaxa-serien:
Deoilorttnt
Voloyne
mot
transi>irtitionslukt.
Cologne som finns i fyra utsökta dofter och som sprayas
i armhålor och över hela
kroppen. Blå flaska. Riktpris
sprayflaska 5:75. Påfyllnadsflaska 4:50.
Yaxa Stick torkar inte i hylsan
och torkar inte heller ut huden.
Yaxa Stick är inte bara väldoftande — det ta'r också bort dålig
lukt. Yaxa Stick är drygt! Riktpris 4:45.
en kvalitetsprodukt frän HANS STRÖBECK AB • Malmö.
59
JASTDISTRIBUTION
kräver ansvar!
+4*C
Jäst består av l e v a n d e organismer, som förlorar sin
jäsande f u n k t i o n i samma ö g o n b l i c k de u p p h ö r att
leva. F ö r alla som säljer jäst gäller det därför att
hålla jästen vid "liv'' — eljest k ö p e r k u n d e n en värdelös vara, som k a n förstöra både tid och pengar.
Dess bättre m ö t e r förvaringen ringa svårigheter —
det är bara att låta jästen ligga i rätt t e m p e r a t u r och
att inte låta Jen ligga för länge. Rätt t e m p e r a t u r är
+ 4°C — dvs. t e m p e r a t u r e n i k y l s k å p eller kyldisk.
Förvara
alltså inte jäst i rumstemperatur
eller frysdisk.
JÄSTBOLAGET
SVENSKA
JÄST
AKTIEBOLAGET
Stoekbohn
Göteborg
Nässjö
Tomelilla
FABRIKS
En d a g i sa Ilska p
Forts fr. sid. 57
jag att få se på en bra vardagsstrumpa.
Manufaktur v a r nämligen tredje g r u p pen inom vilken de affärsanställdas
varukunskaper skulle prövas.
Det mesta fanns i affären, från charkuteriavdelningens köttvaror till manufaktur på en något undangömd disk.
En behaglig, vänlig flicka i 20-årsåldern röjde rent från stapelvaror och
började plocka fram olika kartonger
med strumpor.
— Vi har här en för 4: 95, förklarade
hon, som är mycket efterfrågad.
— Är det en bra kvalitet. Håller den
för påfrestningar, undrade jag, som
från början påpekat att jag ville ha en
tålig och bra vardagsstrumpa. Har
fröken själv använt den?
— Nej, det har jag inte, men den är
mycket efterfrågad. Vi h a r en annan
strumpa här för 7:95, som också är
mycket bra.
— Vad betyder 60 gauge och 12 denier
och vad är det för skillnad mellan
denna strumpan och den andra, där
det står 51 gauge och 15 denier, undrade jag.
— Ju mer gauge det är, dess starkare
lär visst strumpan vara, sade biträdet
och rodnade svagt, när hon på mina
fortsatta frågor, var tvungen att erkänna att hon inte ens visste vad
denier betydde.
Butik 2: Varukunskap av såväl teoretisk som praktisk art hade däremot
biträde nummer två.
Eftersom jag frågade efter en bra
vardagsstrumpa kom hon först fram
med en vara i femkronorsklassen.
— Detta är en utländsk strumpa, som
rönt livlig efterfrågan, förklarade hon
och försäkrade att hon verkligen kunde
rekommendera kvaliteten, eftersom hon
själv använt den.
— Finns det inget maskstopp på
strumpan, undrade jag och synade varenda maska.
— Tyvärr inte, men vi h a r en annan
strumpa för 7: 95, som är försedd med
effektivt maskstopp, till och med patenterat, och dessutom är mycket vacker med mörktonad häl och modern
färg.
— Vad betyder då gauge och denier?
Svaret kom snabbt och säkert att
gauge och denier betecknar strumpans
kvalitet, tjocklek och även i viss mån
slitstyrka. J u högre antal gauge, dess
finmaskigare och vackrare strumpa.
Forts, på sid. (i.?
Här är Watzins
KERATIN
plastflaska
Röd propp
anger en klar
lösning utan fett
kallad "Normal",
Gul propp Svart propp
anger en något anger en överfet lösning
httad lösning
kallad "Fet".
'kallad "överfet".
Watzins Keratin är det enda hårvattnet i
mjuk praktisk plastflaska, lätt att ta med, lätt
att fylla på. Tappa flaskan i tvättstället eller
på golvet! Den går inte sönder. Watzins
Keratin är ett välluktande, medicinskt hårvatten . . . berömt för sin verkan!
61
Gillette Meteor Set till succépris
kommer att ge säsongens mest lättförtjänta
pengar. Skylta u p p med Meteor Set!
På så sätt drar Ni bäst fördel av den
intensiva annonseringen.
En-dels-hyvel +
Snabbdispenser med
4 Blå Gilletteblad
Raka vägen till
kassasuccén
62
Gillette
En dag- i sällskap . . .
Forts. fr. sid. 63
Vet du detta
om
sardiner
...
Svenska sardiner finns i två typer;
sommarsardin, som även kallas vristlingsardin, och vintersardin.
Sommarsardin
är den förnämsta inläggningen. Här blir också priset väsentligt högre än för vintersardinerna.
Råvaran består av små, fet skarpsill,
som efter fångsten står i stäng några
dagar för att tömma maginnehållet.
Därefter behandlas sardinerna och lägges lätt rökta i askarna, som fylles
med tomatsås eller olja. På den svenska marknaden säljes så gott som u t e slutande tomatsardinerna. Fetthalten
på sommarsardiner är hög, och inläggningen blir efter några månaders lagring delikat.
EXPOFRYS
— frysdisken
som 'säljer på långt
Innehavaren av firma Olov Holmqvists Eftr.,
Köpman Karl-Axel Karlsson,
säger om Expofrys:
"Jag
häH".
Norrtälje,
valde Expofrys d ä r f ö r a t t dess
egenskaper
m o t s v a r a d e m i n a k r a v på en både bra och billig
frysdisk.
Expofrys har en t i l l t a l a n d e e x t e r i ö r . D e n r y m m e r
mycket varor i förhållande till det g o l v u t r y m m e ,
som erfordras.
Den glasade f r o n t e n gör a t t Expofrys säljer på långt
håll i b u t i k e n " .
fcffiLttEHi
Vintersardinen lägges in av större
skarpsill, som är betydligt magrare. I
dessa fiskar finns även maginnehållet
med, vilket gör, att inläggningen inte
blir så vacker som sommarvaran.
Importsardiner, som säljes h ä r i landet, kommer numera så gott som alla
från Portugal. Råvaran är här den
äkta sardinen. Den är större än den
svenska skarpsillen. I regel packas 4—6
eller 6—8 fiskar per clubask. Fiskarna
packas med olivolja eller tomatsås.
Oljeinläggningen är utan tvekan den
förnämsta. De portugisiska sardinerna
är ej rökta.
. . . om hårdplast
och
mjukplast...
Hårdplast — även kallad styrénplast
— tål upp till 80° värme, men spricker
lätt vid kyla och om den utsätts för
slag och stötar.
Mjukplast — även kallad eténplast
— är betydligt hållbarare och tål upp
till 95° värme. Kärl av mjukplast kan
även användas vid djupfrysning då
de tål ända till 50° kyla. De spricker
inte och materialet tål även mycket
starka syror.
•
Tilltalande formgivning och genomgående hög kvalitet känneteck-
nar Expofrys.
•
E x p o f r y s t i l l v e r k a s i l ä n g d e r n a 1,5 o c h 2 m e t e r , m e d i n b y g g d eller
fristående maskin.
•
D e n maskinella u t r u s t n i n g e n är rikligt d i m e n s i o n e r a d — en g a r a n -
t i för e f f e k t i v k v l n i n g o c h s t ö r n i n g s f r i g ä n g .
• . . om gauge
och
denier.
Gauge anger på fackspråk antalet
nålar på 1'/: engelsk tum. J u högre
gaugetal ju finmaskigare strumpa.
Denier anger grovleken på garnet.
Därmed menas vikten i gram av en
9.000 meter lång tråd. Är deniern 15 så
betyder det att 9.000 meter väger 15
gram. Ju läpre deniertal ju finare garn
i strumpan.
•
Samtliga kvlplattor i disken äro försedda med löstagbara
avfrost-
ningsplåtar och insatskorgar ingå i priset.
Begär
offert
från
AB K Ö P M A N N A T J Ä N S T
HUVUDKONTOR
UTST. STOCKHOLM
Mästersamuelsgat. 22
Tel.: 20 80 70, 10 08 90
UTST. GÖTEBORG
Magasinsgatan 3
Tel.: 1139 10 130810
UTST. MALMÖ
St. KvarogataD 30
Tel.: 97 72 35. 323 40
63
PÅ VÅRT PROGRAM STÄR :
F O R S F O D E R ÅT A L L A
- PVS. B Ä T T R E HÖNSHÄLSA,
STÖRRE PROPUKT/ON OCH ETT
ÖKAT VÄLSTÅNP ÅT ALLA
HÖNS O D L A R E . '
ATT VÄLJA
när det gäller att välja värpfoder, är inte alls svårt. Det är
inte för inte som FORS Värpfoder är så efterfrågat i marknaden och sä mänga hönsodlare år efter år väljer just denna
blandning till produktionshönsen. FORS Värpfoder är baserat
på många års vetenskapliga och praktiska erfarenheter och tillför värphönsen alla de näringsfaktorer som de behöver för att
de skall kunna utnyttja sina naturliga produktionsanlag.
FORS VÄRPFODER
ger lägsta produktionskostnad per kilo ägg.
64
Ni har väl fatt
Ert exemplar av
diskstall ?
UCSSUtOTfl
kan Ni nu också rekvirera
VATO jätteskylt (480X680 mm) och
VATO köbrickor!
Allt detta hjälper Er att sälja mera av
Vatos härliga soppor!
Gör det lätt för husmor att köpa Vatos härliga
soppor — Ni får större omsättning och fler nöjda
Vato-kunder — dra nytta av den riksomfattande
annonsering som just nu pågår!
Sänd in kupongen NU!
(Skriv tydligt — Texta)
65
Företagsledarekurs
8—11 oktober
Du
Mim
ICA •tidningen
här
vill l ä r a m e r . .
några
av
höstsäsongens
på
presenterar
kurser
köpmannainstitutet
kan avläggas vid kursen.
125 kr.
Höstens köpmannakurs
1—27 oktober
Hur planerar och gör man inköp,
försäljning och reklam på ett rationellt
sätt? Vad bör man kunna om redovisning och finansiering inom ett företag?
Vad säger lagen om öppethållandet,
arbetstid, semester och sjukersättning?
Hur ordnas arbetsfördelning, butiksplanering på ett effektivt sätt? Vad bör
man känna till om glas, porslin och
textilvaror? Det är några av de frågor,
som vid föreläsningar, diskussioner och
övningar kommer att behandlas på
denna kurs. Prov för köpmansbrevet
Kursavgift
Specialkurs för självbetjäningspersonal
2—6 oktober
Denna kurs tar upp några av de
viktigaste frågor som gäller arbetstekniken i en självbetjäningsaffär. Det
blir föreläsningar, diskussioner och
övningar i butiksplanering, paketering,
kassafrågor och varuplacering. Sex intressanta och lärorika kursdagar både
för nybörjaren och den mera erfarne
medhjälparen i självbetjäningsbutiken.
Kursavgift 50 kr.
Denna kurs är inte branschbetonad
och följande ämnen kommer vid föreläsningar och diskussioner att behandlas: arbetsorganisation, arbetsledning,
försäljnings- och annan statistik, självbetjäningssystemet, kostnadsanalysens
värde, reklam, bokföringens organisation aktuella skattefrågor. En värdefull
kurs för dem som är eller skall bli
företagsledare. Kursavgift 50 kr.
Försäljarkurs
5—17 november
För de som har några års praktik
men känner att de behöver komplettera
sin utbildning i varukännedom — även
glas, porslin och textil — är höstens
försäljarkurs för speceri- och lanthandeln den rätta kursen. Förutom varukännedom och försäljning ingår också
skyltning, textning, butiksplanering och
Forts, på sid. 55
•n uppfattning av
ran
som
affärsinnen bakom disken
lildal sig — grundad
kundernas utlåande orh sin egen
rfarenhet — blir Utlagsgiv an de. En vara
v god kvalitet står
ig alltid.
ukon har vunnit
hade
allmänhetens och detalens förtroende och
blivit Sveriges mest
sålda sårsalva.
JUKO
AKTIEBOLAGET
66
JUKON
-
GOTEBORG
SVENSKA MÄTT&-TUMSTOCKFABRIKEN
H l) l T A F 0 B S
WC
Här är
— tävlingens
. . . och här visar vi
lO VINNARE
två av de vinnande
skyltningarna
wm,
Var och en av de tio vinnarna far som pris en resa ti
Västindien tur och retur.
Att juryn haft ett drygt — och roligt — arbete, det ar
säkert. Det har inte varit lätt att bland alla slagkraftiga
och fyndiga skyltningar välja ut tio, som är bättre än
alla andra. Men här är de, och vi önskar de tio vinnarna ett hjärtligt lycka ti
Och till alla övriga tävlingsdeltagare:
— Tack för det stora intresse N i visat. Välkomna igen
med nya skyltningar vare sig det är tävlingstid eller
inte! Och fler Fyffes-tävlingar k o m m e r säkert vad det
lider. Sä kanske Lrär det flera båtar . . .
Herr Nils Andersson
Hedéns Specerier
Torget 1, Karlskoga
Herr Henrik Ek
Ek's Speceriaffär
Klostergatan 60, Jönköping
Herr Gustav Adolf Gårestad
Garestads Livsmedel
Emausgatan 29, Västeras
Herr Erik Hansson
Erik Hanssons Livsmedel
önköpingsgatan 24 B,
Hälsingborg
Herr William Johansson
Konfekthornan
Arvika
Herr Bengt Malmström
J. August Anderssons Snabbköp
Timmermansgatan 8, Gävle
Herr Curt Röding
Frukt- is; Konfektyratfären
Gottis, Mariestad
Herr Allan Schöld
Koop. För. Solidar,
Snabbköpsbutiken
Sevedsplan, Malmö
Herr Valdemar Svensson
F:a R. Brandt
Götgjtan SI, Stockholm
Herr Birger Säverman
Hialmar Carlssons Livsmedel
Bircer larlsi;atan 105, Sthlm
A.-B. BANAN-KOAAPANIET
WASA hjälper
Er att sälja
WASAS nya brödställ
•
•
•
•
•
•
•
•
•
E rigör utrymmen för andra varor i butiken
och på lagret.
Exponerar hela sortimentet på ett säljande
sätt.
Bekväm expediering för både manuell betjäning och självbetjäning.
Lagrets rätta rotation säkras — ingen omplockning erfordras.
Går att fylla på fram- eller bakifrån.
Inga dammgömmor kan uppstå.
Stället placeras lätt mot vägg eller fristående på butiksgolvet.
Stället är stabilt och prydligt och passar i
varje butiksinredning.
Ni säljer mer bröd snabbare i färsk kondition.
exponerar
sortimentet
Konstruktionsbeskrivning
Storlek
Ställets gavelrör är av stål ocli klädda
med blå krympslang av plast.
Korgarna är av heldragen järntråd som
förnicklals och därefter förkromats.
Stället är monterbart och kan lätt sättas u p p och tagas ned med hjälp av
skruvmejsel.
Höjd cm
För ytterligare upplysningar,
AB W A S A
Bredd cm
Totalt d|up, inkl.
korgar cm
Kapacitet kg
A n t a l korgar
193
85,5
76
60
24
Korgens m å t t : Höjd 11 c m ,
b r e d d 2 0 cm, l ä n g d 6 4 cm.
informerar
om brödet
roterar
lagret
prisuppgift och leveranstid kontakta Eder Wasabrödsccnlral eller skriv lill
SPISBRÖDSFABRIK,
FILIPSTAD