Transcript modell av Köpmannatjönsts idningsindustri i Ljungby - ICA

NR 4
1949
modell av Köpmannatjönsts
idningsindustri i Ljungby
I planerad tillbyggnad stuis av disponent Eskil Klingén
.) och styrelsens ordförande
man Edvin Tranberg.
V/^BB^o
^KÖPSCENTRALERNAS TIDNING FÖR
KÖPMÄN OCH AFFÄRSMEDHJÄLPARE
KUNGSÖRNEN
AB
K V A R N I N T R E S S E N T E R,
Malmö
• Trelleborg
landets
• Hälsingborg
största
kvarnföretag
• Ystad • Halmstad
med
• Falkenberg
kvarnar
• Alster
i:
• Vara
Tidningsbilaga
NR 4 M Å N D A G E N 11 A P R I L
9:E Å R G Å N G E N
medjöljer.
1949
Prenumeration: Direkt hos förlaget kr. 4:—
för köpmän och anställda i ICA-anslutna
Redaktör:
SVEN
LINDBLAD
affärer, övriga kr. 8:—. Postgiro 270429
Lösnummerpris 80 öre. Annonsmaterial
Redaktionssekreterare: SVEN P A L S T E N
senast den 8 i månad före införingsU t k o m m e r en g å n g i m å n a d e n
månad. Endast 1/1 och 1/2 sidor (liggande
format) tages.
Återgivande av t e x t eller b i l d e r får
Annonsavd. : E I V O R H E L L M A N
ej s k e u t a n a n g i v a n d e a v k ä l l a n
I C A - F Ö R L A G E T AB - VÄSTERÅS - TEL.: N A M N A N R O P "ICA"
Ansvarig utgivare:
GÖSTA EKHOLM
Vi vill konkurrera fritt
I t i d n i n g e n K ö p m a n n e n f a n n s för en tid s e d a n e t t citat u r e t t tal av
a m e r i k a n e n D. Agostini,
känd ledare inom detaljhandelns
organisationer.
D ä r l ä s t e m a n bl.a. följande:
» V å r organisation
och möjligheter,
därmed
Norrlandsköpman blev sin egen
med hjälp av de pengar han sparade ihop under sin beredskapstjänstgöring.
Sid. 6
Sälj rätt gångjärn vid rätt tillfälle! Instruktiv varukännedom i
text och bild.
Sid. 8
Vad kan göras för att förskjuta
den intensiva fredags- och lördagsförsäljningen inom charkuteribranschen?
Sid. 12
Lagerhållningen under diskussion. Fem köpmän och en konsulent ger intressanta synpunkter.
Sid. 18
Så gör man inte. Bildserie med
roliga poänger.
Sid. 21
Känner Ni Er själv? Om inte, låt
karaktärshjulet avslöja Era egenskaper.
Sid. 22
Aktuell intervju med direktör
Karl Erik Karlsson om amerikanskt affärsliv.
Sid. 24
Hur skall man få tag på en bra
och säljande skyltningsidé?
Sid. 29
också
att friskt
måste
fortsätta
sin kamp för likaberättigande
för hälsa och styrka
hos de individuella
för den fria företagsamhetens
gå probleinen
in på livet,
vi skall
framtid.
är en oumbärlig
del av vårt ekonomiska
ha speciella
privilegier
hänsyn,
eller
på samma
villkor
Vi skall
system.
vi vill konkurrera
som
chanser
och
fortsätta
visa att den oberoende
taljhandeln
medelsdistributionen
i
småföretagen
fritt
de-
Vi vill
inte
inom
livs-
andra».
D e t ä r e n k l a o r d och stolta ord. D e tål a t t läsas o m och o m igen. Vi
svenska speceri- och lanthandlare skriver under samma deklaration. F r i
t ä v l a n s k a l l ge oss v å r b ä r g n i n g , i n t e n å d e g å v o r f r å n
förhandlingsborden
i e t t n ä r i n g s l i v , k l a v b u n d e t a v b e s t ä m m e l s e r och k r å n g e l p a r a g r a f e r .
Vi k r ä v e r i n t e f ö r m å n e r . M e n v i k r ä v e r s a m m a r ä t t s o m a n d r a a t t få de
v a r o r s o m g å r a t t sälja i v å r a affärer. Vi t r o r i n t e a t t m a n i S t o c k h o l m
k a n d r a u p p r i k t l i n j e r n a för, v a d s o m g å r a t t sälja t.ex. i v ä r m l ä n d s k a
s k o g s b y g d e r . Vi vill o c k s å själva välja d i s t r i b u t i o n s v ä g . N ä r vi v e t a t t v å r
inköpscentral kan ombesörja
l e v e r a n s e n effektivast
o c h billigast vill vi
o c k s å h a v a r a n d ä r i g e n o m . D e n f r i h e t e n i n n e b ä r också a t t vi s j ä l v a m å s t e
f i n n a oss i a t t a n d r a o r g a n i s a t i o n e r h a r r ä t t a t t ställa k r a v på oss. Vi får
i n t e b e t r a k t a v a r j e k ö p m a n , s o m u t v i d g a r sitt s o r t i m e n t så a t t d e t t a n g e r a r v å r t e g e t s o m e n i n k r ä k t a r e . D e t vi p e r s o n l i g e n så l ä t t b e t r a k t a r som
ett hot mot vår existens är samtidigt en säkerhetsventil.
Konkurrensen
t v i n g a r oss a t t s p ä n n a k r a f t e r n a och d e t ä r d e n b ä s t a g a r a n t i n för f o r t s a t t
framgång.
3
1 dén att ge de anställda och medarbetare av olika slag en viss insyn i eller
information om det företag, där de arbeta, är på intet sätt ny — framhåller
herr Bengtsson. Dylika gemensamma
överläggningar med personalen har förekommit och förekommer fortfarande i
många företag, utan att man satt det
hela i system. Vad det nu är frågan om
är väl att söka få till stånd ett mera
systematiskt och organiserat samarbete
i den grad och i den mån, som det kan
anses för båda parter lämpligt.
Företagsinformationen
skall vara
dubbelriktad.
Principiellt sett innebär företagsdemokrati eller företagsinformation — det
senare egentligen ett bättre ord — icke
någon ensidig information til! de anställda från företagsledningen utan informationen skall vara dubbelriktad. Det
kanske minst lika betydelsefulla i denna
kontakt är den information som företagsledningen kan väntas och hoppas få
från de anställda. Här är alltså fråga om
ett ömsesidigt givande och tagande. I
vissa fall har dessutom denna informationsverksamhet använts som en väg att
upplysa de anställda om den fria företagsamhetens grundvalar, betingelser och
betydelse.
4
Är företagsdemokrati
något
som b e r ö r den mindre och
medelstora speceri- och lanthandeln?
För att få n å g r a synpunkter på
d e n n a a k t u e l l a f r å g a har vi
vänt oss till organisationschefen
i Sveriges K ö p m a n n a f ö r b u n d ,
A x e l Bengtsson, som har stor
e r f a r e n h e t på a r b e t s o r g a n i s a tionen och p e r s o n a l l e d n i n g e n s
område.
Om man ser problemet på detta sätt
blir man kanske lättare benägen att
även se något positivt i dessa gemensamma överläggningar.
Klara
linjer
måste det vara framhåller herr Bengtsson. Det är särskilt viktigt att alla parter
både de anställda och företagare från
början har syftet och riktlinjerna fullt
klara. Redan i de avtal som hittills
träffats mellan arbetsmarknadens olika
parter om företagsdemokrati heter det
klart och tydligt att syftemålet är injormalion och samråd. Företagsnämnderna
eller vad man sedan kallar samarbetsorganen skall icke ha någon beslutande-
rätt utan endast vara rådgivande. Det
kan alltså i denna informationsverksamhet aldrig bli fråga om att ge de anställda någon medbestämmanderätt. Icke
heller få företagsnämnderna taga befattning med lönefrågor eller anställningsvillkor och arbetsgivarens rätt att
leda och fördela arbetet skall icke rubbas genom företagsnämndernas arbete.
Detta är alltså principer som gälla för
företagsdemokrati sådan som den skall
utformas i företag där såväl personal
som arbetsgivare äro kollektivt organiserade och där man alltså har att följa
de avtal rörande företagsdemokrati, som
numera finnas inrättade. Dessa allmänna riktlinjer torde också kunna betraktas som normgivande vid allt företagsdemokratiskt samarbete.
Upplysningsvis kan meddelas att Handelns arbetsgivareorganisation (HAO) redan år 1947 för sina delägare utgivit en
liten skrift benämnd »Företagsdemokrati
inom handeln» innehållande en redogörelse för och kommentarer till de avtal
om företagsdemokratins utformning, som
upprättats arbetsmarknadens organisationer emellan.
Samarbetet
i praktisk
utformning.
Är nu detta företagsdemokratiska samarbete något för oss inom detaljhandeln
— och hur skall samarbetet av detta
slag kunna praktiskt utformas inom
detaljhandelns exempelvis mindre och
medelstora företag? — undra vi.
Ja, det gäller givetvis för varje enskilt företag att finna den form av samarbete, som i det särskilda fallet lämpar sig bäst — framhåller herr Bengtsson. Införandet av ett mera systematiskt
samarbete mellan köpmannen och hans
anställda får givetvis inte betraktas såsom något självändamål, som kanske
mera byråkratiserar än förbättrar den
naturliga kontakt som redan finnes.
För de flesta mindre och medelstora
företag inom exempelvis detaljhandeln
blir kanske den viktigaste formen av
demokratiskt samarbete helt enkelt att
fortsätta de av många köpmän redan
tidigare praktiserade träffarna eller samtalen med hela personalen.
Men samtalen
eller
och ett rätt utformat företagsdemokratiskt samarbete kan leda till en bättre
intressegemenskap mellan medhjälparna
och företaget måste man nog i detta
fallet hålla med dem som manar alla
parter att här
Skynda
sig. För att samarbetet emellertid skall
få den rätta verkan och nå det resultat
man avser med detsamma måste alla
parter göra klart för sig, att det gäller
att bl.a. vara väl insatt i företagsekonomiska spörsmål och helst också allmänt
ekonomiskt skolad.
Men när alla parter besitter denna
goda vilja och även kunnandet skadar
det säkerligen inte att man prövar nya
vägar och att man är lyhörd för det som
rör sig i tiden.
långsamt.
En del både företagare och anställda
ställer sig mycket skeptiska. Andra åter
ser här vägen till »nya himlar* öppna
träffarna
får kanske en delvis annan karaktär än
vad de tidigare haft. Man bör inte låta
dem stanna vid enbart en diskussion om
praktiska yrkesfrågor och ett rent kunskapsmeddelande. I stället kanske man
åtminstone vid en del av dessa samtal
i varje fall ett par gånger årligen borde
taga upp och dryfta vissa av det egna
företagets ekonomiska problem, omsättning, kostnader etc. samt öppet och fördomsfritt diskutera arbetsförhållandena
inom företaget och låta de anställda
tala fritt ur hjärtat om sina synpunkter
och önskemål ifråga om både butiksorganisationen och arbetsorganisationen,
inköpen och redovisningen. Kanske bör
man då också lämpligen taga upp vissa
principfrågor till diskussion. Det kan
alltid vara nyttigt för de anställda att
få höra chefens inställning till vissa
mera principiella frågor, krediten, rabatter, prutning, kontanthandel etc.
Ett leende öppnar vägen till framgång.
Du kommer
att se grön
signal hela vägen .. . till vänner . . . mera inflytande . . . mera pengar.
Ett gammalt persiskt
ordspråk
goda väder». Goda väder
Le och du knäpper
säger »Ett glatt leende är
menas
hjärtats
solsken. . . soligt. . . att ha
på solsken runt omkring
kul.
dej. Folk tycker
om
det.. . det värmer upp dem . . . kommer dem att känna sej behagliga.
Du behöver inte förklara ett leende. Det talar för sig självt...
=
för dej . . . bättre
än ord. Det
passar alltid. Ett
hjärtligt
och
leende
hjälper dej att behärska varje situation . . . det kyler av de som äro
De stora
hetlevrade . .. och värmer de kyliga människorna . . . det gör att allt
företagen
även inom detaljhandeln har naturligtvis att vid inrättande av företagsnämnder i första hand följa de riktlinjer, som
skisserats i avtalet, särskilt om man har
organiserad personal. Men för de små
och medelstora företagen torde det utan
tvivel vara lämpligast att taga med hela
personalen och använda just personalträffarna som organ för ett vidgat företagsdemokratiskt samarbete.
Trots att jag är övertygad om att en
riktigt upplagd informationsverksamhet
i
går just som det skall. . . bra.
En del människor
undrar
|
varför
de aldrig kommer
någonstans.
De kan sitt arbete . . . arbetar hårt. . . men de ha stannat framför
|
ständigt rött ljus. De äro stoppade. De ler aldrig!
Du kan omöjligt förlora genoyn att le. Du kan knappast vinna
att le. Var därför säker på att du verkligen
|
ett
skall vara ett naturligt
hjärtligt
utan
är leende . . . men det
leende.
Varför inte vrida på grönt ljus!
5
Med ett litet startkapital och en
liten butik kan man också nå goda
resultat. Det bevisar köpman Axel
Lundqvist i Skellejtehamn som
startade sin affär med de hundralappar han sparat ihop under sin
beredskapstjänstgöring.
Om man åker sträckan Skellefteå—
Skelleftehamn — som är en av landets
mest trafikerade vägar — lägger man
strax innan Skelleftehamn märke till en
affär. Det är inte affärens omfång, som
drar uppmärksamheten till sig. Den hör
inte till de större. Men det är någonting
så piggt och trevligt över alltihop, att
man gärna stannar.
LUNDQVIST står det
på en trevlig skylt
på fasaden, och »Lundqvist» träffar man
också på, så snart man kommit innanför dörren. Hr Lundqvist hör till de
köpmän, som trivs bäst bakom disken,
och man vet knappt om man skall våga
störa honom i arbetet, om också bara
för en liten stund.
Hr Lundqvist ser lätt förvånad ut, då
han hör det är fråga om reportage, men
han skiner upp en smula, inför namnet
ICA-tidningen.
— Ja, vet du, inte har jag någonting
att komma med, som kan passa i ICAtidningen.
— Jag vet att du har en hel del,
svarar jag. Och det dröjer inte länge,
förrän vi är inne på problemen.
Axel
Lundqvist
började
som
springpojke
i sin nuvarande affär 1928. Men han
förblev inte springpojke länge. Han
avancerade snart till biträde, sedan till
förste man och så till filialföreståndare.
När affären en vacker dag skulle säljas,
var det naturligt att chefen skulle erbjuda »Axel» affären först.
Att köpa en affär är inte någon lätt
sak. Det krävs en hel del pengar, och
något nämnvärt belopp hade Axel Lundqvist inte kunnat spara ihop som anställd. Besparingarna hade gått åt till
kurser vid Kl och en folkhögskolekurs.
Dessutom hade han gift sig och bildat
familj.
Kapitalet bestod av några hundralappar, som han sparat ihop under beredskapen 1943—44. Men till kapitalet
fick väl också räknas chefens förtroende
för honom. Det blev fina villkor, och
den 1 maj 1944 förverkligades Axel
Lundqvists dröm att bli sin egen.
Affärens omsättning ansågs vid övertagandet vara på toppen. Men på mindre
än fem år har Axel Lundqvist ökat den
med över 100.000. Att han fått lön för
mödan förstår man, då han berättar att
han kraftigt nedbringat sina skulder på
sin affär.
— Nå, det måtte ha varit en särskild
välsignelse med de där »beredskapspengarna», eftersom det gått så bra!
Hr Lundqvist småler och berättar om
de första hårda åren. Hårt arbete fick
ersätta kapital. Om dagarna bakom disken, om kvällarna och nätterna med
»fabrikationen». Då kokades kalvsylta
och ärter, då klipptes fiskskinn och då
föruppvägdes varor och sorterades emballage.
— Det var arbetsamt, men det var
roligt!
230.000
i
omsättning
på
30
kvadratmeter.
För att klara en kvartsmiljonomsättning på en så här liten golvyta fordras
att alla utrymmen tas till vara på rätt
sätt. Hr Lundqvist beklagar att jag
är ute för tidigt. Om någon tid skall
affären se helt annorlunda ut. Han
har beställt en ny disk, två nya skyltfönster m.m. Snickerierna kommer från
fabrik, men mindre ändringar i butiken
skall hr Lundqvist göra själv med hjälp
FRUKTFORS AL/N ING
I DET FRIA
Det är trångt om utrymmet, och exponeringsmöjligheterna
inne i butiken är
små men utanför finns det gott om plats.
Så resonerade köpman Axel Lundqvist
när han i somras gick in för fruktförsäljning i stort. Han »flyttade ut» fruktbutiken, textade några slående plakat ocn
uppnådde en rekordartad fruktförsäljning. Den driftige köpmannens tips ge
vidare till de affärer som har ett centralt
läge och som har plats med fruktståw
framför affären.
av sin förste man och en snickarkunnig
pojke i affären.
— Det skall inte kosta alltför många
hundralappar må du tro, säger herr
Lundqvist.
Man skulle kunna tro att han är smålänning med sitt sinne för ekonomi. Men
han är faktiskt tvättäkta västerbottning.
Borde
få
medalj
från
pappersinsamlingen.
Om butiken är liten så är utrymmena
bakom affären så mycket större. I magasinet råder samma ordning som i affären, varje vara har sin bestämda plats.
Ett stort vindsutrymme har reserverats
för tomkartonger m.m. Ingenting får
förfaras här. Flera hundra tomma tomatlådor finns upptravade. De säljs under
sommaren till ortens trädgårdsodlare.
Sockerlådor uppradade som efter linjal,
tomma säckar av alla slag, päronkorgar
m.m. I en klädkorg finns t.o.m. i förväg
uppklippta sillpapper. I en annan förvaras träull, som skall säljas att lägga
under jordgubbsplantor. Inkomsten från
försäljningen av tomma lådor och kartonger ger oss många hundralappar per
år, säger hr Lundqvist. Och det förstår
vi. Om någon skall premieras för gott
föredöme ifråga om pappersbesparing så
bör hr Lundqvist komma ifråga först.
Jag föreslår instiftandet av BK:s pappersmedalj. Förste innehavare Axel
Lundqvist, Skelleftehamn.
Svinnet
1 °lo, ibland
lägre.
Att inte svinnet har någon fribostad
hos Axel Lundqvist är givet. Det håller
sig omkring 1 % och ibland lägre. Resultat t har blivit så bra tack vare föruppvägning av alla lösviktsvaror.
— Min personal måste naturligtvis tillskrivas en stor del av förtjänsten att
svinnet hålles nere, säger hr Lundqvist.
Industrin
Axel
konkurrerar
om
Lundqvist
vet
hårt
arbetskraften.
vad
förkovran
Köpman Axel Lundqvist tillhör
dem som trivs bakom disken
och som värdesätter den dagliga direktkontakten
med kunderna.
inom yrket betyder och han är därför
helt naturligt en av initiativtagarna till
en biträdeskurs i försäljningsteknik och
butiksorganisation, som sedan en tid är i
full gång på platsen. På rekryteringen
ser hr Lundqvist dock mörkt. Konkurrensen från industrin om särskilt den
yngre arbetskraften är mycket hård.
Unga krafter, som skulle haft sin chans
inom handeln, dras till andra arbetsfält.
Inom handeln finns det dock fortfarande
chanser att slå sig fram, om man har
energi, säger hr Lundqvist.
Axel Lundqvist är ju om någon ett
levande bevis för den saken!
Kontanthandeln
kan
skattas
inte
nog
högt.
Det är nu över ett år sedan hr Lundqvist tillsammans med alla kolleger inom Skärgårdens Köpmannaförening införde absolut kontanthandel.
Vi har själva ännu inte hunnit fatta
alla fördelar detta beslut fört med sig,
säger han. Jag förstår inte att privata
köpmän fortsätter att trampa i gamla
spår, då de nu har ett så bra tillfälle
att lägga om. Att det går bra att få in
de gamla fordringarna visar mina böcker. Jag hade 6,000 kronor utestående,
när vi införde kontanthandeln. Nu återstår mindre än 2.000.
Axel Lundqvist tänker inte slå sig till
ro än. Den 1 april övertar han en speceriaffär i Ursviken, Henrik Norströms.
Hans omsättning kommer att växa, men
också hans arbete. Men det betyder
kanske inte så mycket, när man har en
Axel Lundqvists energi och arbetsförmåga.
David Svensson.
Liten till formatet men stor till omsättningen, så kan man väl med all rätt
beteckna Lundqvists affär, som vi ser på
bilden härovan. Butiken mäter endast
5x6 meter men trots det lilla utrymmet
har den driftige köpmannen kommit upp
i en omsättning på nära en kvarts miljon
kronor. En prestation som varit möjlig
tack vare att varje liten vrå i affären är
tilhmratagen och utnyttjad.
Framgången
beror också till stor del på en effektiv
lagerhållning med koncentrerade
inköp
av väl valda
varumärken.
Vad heter
gångjärnet?
PLÅTGÅNGJÄRiq
"':•::/,-m:^-
-.
O
o
O
SMALA
HALVBREDA
FYRKANT
LYFTGANGJÄRN 2 V4
KGÅNGJÄRN]
(FÖNSTERGÅNGJÄRN
1°
0
0
M E D LÖS SPRINT
LYFTGÅNGJÄRN 4
Vilken påse väljer ni?
Lär Er vad de vanligaste gängjärnen heter och vad de användas till. Studera bilden till
vänster och texten här nedanl
PLÅTGÅNG JÄRN f ö r e k o m m e r
med både fast och lös sprlnt.
Tre bredder finns,
smala,
halvbreda och fyrkant. Gångjärnen användes ofta till s k å p dörrar o.d. Innanfönster av
äldre typ förses ofta m e d plåtgångjärn med lös sprint. De
vanligaste storlekarna av plåtgångjärnen m e d iast sprint är
*/ 4 *—3", Med lös sprint är
2»//—2i/./' m e s t gångbara.
LEDGÅNGJÄRN har en konstruktion s o m gör d e m lämpade att tåla större påfrestningar.
Längden uppgår alltid till m i n s t
den dubbla bredden, vilket gör
d e m lämpliga till tunga luckor
o.d. De vanligaste storlekarna
har höjden 1"—2".
LYFTGÅNGJÄRN
använder
m a n till dörrar med utanpåliggande skiva, s.k. falsade
dörrar. De vinkelböjda gångjärnen har under de senaste
åren blivit en stor artikel och
användes speciellt till skåpdörrar för köksinredningar. Det
finns även vinkelböjda fönsteroch dörrgångjärn och de vanligaste storlekarna för d e s s a är
T m
3»/,*—*V**'
skåpdörrar
användes 21/t"—2i/2" m e s t .
HAKGÅNGJÄRN
användes
m e s t för uthus, till grindar o.d.
Man skiljer på pressade hakgångjärn, s o m vi ser på bilden,
och s m i d d a . De s m i d d a hakgångjärnen användes till tyngre dörrar. De vanligaste längderna är 6* upp till 30". Försäljningen på de allra längsta typerna är dock på m å n g a håll
ganska obetydlig.
DÖRR- och F Ö N S T E R G Å N G J Ä R N har vanligen fast sprint
och isärtagbara halvor. Till
fönster och mindre dörrar användes i regel 3"—3*/,* Sångjärn. Till större dörrar är det
nödvändigt m e d storlekarna
4"—6". K o m ihåg att skilja m e l lan vänster och höger när N i
säljer lyftgångjärn, fönster- och
dörrgångjärn.
Transofanförpackade varor har slagit
igenom och blivit en stor succé i de
affärer som prövat metoden. Och den
genomskinliga transofanpåsens fördelar
framför andra påsar framgår tydligt av
bilden härovan. De tre karamellpåsarna
innehåller precis lika mycket. Den genomskinliga påsen ser ut att innehålla
mera. Hur det kan komma sig? Jo, det
beror helt enkelt på den glasklara transofanens förmåga att exponera innehållet. Vidare saknar transofanpåsen
plan botten vilket gör att påsen verkar
mera välfylld.
Föruppväg alla karameller i genomskinliga påsar! Sådana förpackningar
har nämligen förmågan att sälja sig
själva.
ICA-almanackan en personlig gåva
Som vi berättade i förra numret har
ICA-almanackan vunnit en grundmurad popularitet i ICA-affärerna. Den
kände köpmannaledaren Edvin Tranberg i Ljungaverk påpekar för oss att
detta har en mycket naturlig förklaring.
Först och främst värdesätter köpmännen
almanackans stora värde för den gemensamma ICA-idén och den samlande
styrka, som de ICA-anslutna affärerna
har. Men dessutom tillkommer att varje
Om en påse
går sönder
Om Ni råkar stöta till en
påse eller en kartong någon gång, undersök
då
noga så att den inte har
spruckit sönder. En söndrig påse kan orsaka mycket obehag. Påsen kan lätt
repareras om man, som
bilden visar, klistrar igen
hålet med en bit klisterremsa.
,-
almanacka bär köpmannens eget namn
och att den därför av hans kunder betraktas som en personlig gåva från honom. J a g tror också, säger herr Tranberg att ICA-köpmännen för sin del
funnit denna form av reklam varit väl
värd sitt pris. Känner jag mina kolleger
rätt kommer de att ytterligare beskära
tillfällighetsreklamen och gå in för
ICA-almanackan som köpmannens personliga gåva till sina kunder.
FRAMGÅNG FÖR ICA-ROMANERNA
Försäljningen genom b o k o m b u d ger möjlighet
för alla affärsmedhjälpare till stor extrainkomst.
Dir. Gösta Ekholm.
Goda
försäljningsrapporter strömmar
in
Det är verkligt glädjande att våra
böcker får allt större spridning säger
ICA-förlagets chef, direktör Gösta Ekholm. Försäljningsrapporter strömmar
dagligen in — rapporter som vältaligt
vittnar bland annat om våra skönlitterära folkupplagors kvalitet.
Sven
Assander
Eric
ICA-FÖRLAGET
Förlaget började sin litterära verksamhet i början på 1948 och har alltså
nu nätt och jämnt kommit igenom det
värsta föret i portgången. Ett nytt bokverk utgives varje "bokmånad" på året
d.v.s. januari, februari, mars, april samt
september, oktober, november och december. Den första boken vi gav ut var
"Att få leva" av Elisabeth
HögströmLöfberg och just nu trycker vi på Landby och Lundgrens boktryckeri i Malmö
Astrid Värings realistiska skildring från
sinnessjukvården "I som här inträden".
Sedan endast några månader tillbaka
säljer vi våra böcker även genom fritidsombud, huvudsakligen utvalda bland
den affärsanställda ungdomen. Denna
form av försäljning lämpar sig bäst när
det gäller att sprida böcker i de stora
Sigdell
UTVIDGAR
ICA-förlaget har i dagarna utökat sin medarbetarstab med tre förlagsrepresentanter, hrr Sven Assander, Eric Sigdell och Tage Jandér.
Herr Assander är distriktschef för Hakonbolagets område, herr Sigdell
för EOL-bolaget och herr Jandér för Nordsvenska och SV. Inom sina
res-pektive områden kontaktar de köpmännen, propagerar för anskaffande av bokombud och verkar också på många andra sätt för
spridningen av ICA-romanerna.
10
upplagor det här måste bli fråga om,
En icke föraktlig förtjänst gör ombuden
på provisionen. I de flesta större städer
och samhällen har vi så kallade överombud, vilka sköter ruljansen och håller ett visst lager av ICA-böcker. I dagarna har tre förlagsrepresentanter anställts och tilldelats var sitt distrikt. Deras huvudsakliga uppgift är att hjälpa
ombuden och ha uppsikt över försäljningen.
Vi hoppas att förlagets verksamhet
även i fortsättningen skall vara lyckosam. Vi sätter en ära i att föra böcker
av god standard och arbetar oförtrutet
vidare på vår uppgift att ge ut dem till
ett för alla överkomligt pris. Vårt förlags önskan är ju först och främst att
böckerna skall vara en god reklam för
hela ICA-rörelsen.
Pigg
ombudstidning
ICA-förlaget gör givetvis allt för att
stödja ombudsförsäljningen. Ombuden
har bl.a. fått sin egen tidning »Våra
Böcker», en liten pigg tidskrift, som utkommer varje bokmånad d.v.s. åtta
gånger om året. »Våra Böcker» delas
gratis ut bland bokombuden. På första
sidan har »månadens författare» sin
givna plats med porträtt. Vidare finner
man i tidningen intressanta reportage
hos duktiga ombud, lite försäljningspsj"
kologi. kåserier och mycket annat.
Duktiga ombud
berättar
Hugo östlin, Sågmyra:
— Jag sålde 525 böcker under
semestern.
Det är minsann ingen konst att sälja ICA-böcker
tycker jag. En mängd böcker sålde jag till exempel
förra sommaren då jag var på semesterbesök hos
mina svärföräldrar i en grannsocken. Jag gick in för
att sälja hela 1948-års serie och med lätthet fann jag
köpare för 75 serier om sju böcker i vardera. Det
blev en fin och välkommen vinst på den ruschen. Nu
är jag i full gång med vårserien.
Herr
Ostlin
tjänade
314
kr. på
ett par
veckors
försäljning.
Göte Sundberg. Oxelösund:
Sjömännen
Sålde 50 böcker på en kväll
— 30 kr. i ren
gillar
ICA-böckerna.
— Både på skutorna och fartygen, som lägger till
vid hamnen här, är man överförtjust över ICAböckerna. De blir bra att ha vid kommande enformiga frivakter, menar man. Sjömännen tycker att
de får god läsvaluta för pengarna och att böckerna
är bra även till det yttre.
förtjänst!
100
— Det är roligt att sälja ICA-böcker
och tjäna lite extra, säger det duktiga
bokombudet Ragnar Lindberg i Tortuna, några mil öster om Västerås. Han
är en bra försäljare och ligger bra till
med en "utdelning" av 50 böcker om
dagen som personligt rekord. Han är
"bokhandlare" på söndagseftermiddagarna och någon ledig kväll i veckan.
Till vardags väger han upp såpa och
klipper kuponger bakom disken i Tortunas största speceributik. Den 19-åriga
grabben får dessutom tid att spela lite
"pingis" då och då — han är förresten
ordförande i Tortuna Sportklubbs bordtennissektion.
Han har rätta takterna inne, den unge
handelsmannen. Han kan konsten att
leva sig in i ett resonemang och kommer med klara argument, som säkert är
honom till nytta både som specerist och
bokombud.
— Det är bara synd att jag inte kan
ägna mera tid åt bokförsäljningen, fortsätter Ragnar. Efter arbetsdagen bakom
disken skall det städas och ställas iordning. Innan man fått lite mat innanför
västen är det redan sena kvällen. Så
här på landsbygden går det inte att
komma och knacka på dörrarna hur
sent som helst. Nej, jag får koncentrera
mig på söndagseftermiddagarna och jag
tycker att försäljningen går bra.
böcker
i
månaden
säljer
herr
Sundberg
med
2 5 % provision och en m å n a d s kredit
ICA-förlagets ombudsvillkor är synnerligen förmånliga. Ombuden beställer
hem önskat antal böcker, minst 10 per gång för att få dem fraktfritt, och
har sedan en hel månad på sig att sälja böckerna innan de behöver betalas. Rekvisition göres på speciella blanketter, som erhålles från ICAförlaget, och betalningen per postgiro på blanketter som medsändes bokpaketen. Provisionen för ombuden är så förmånlig som 25 % och bra
försäljningsmaterial ställes till förfogande.
1C A-romanerna är tryckta på förnämligt, träfritt papper och bundna i dekorativa
band. Från och med årets
serie är oinslagen tryckta i fyra färger,
vilket ger full rättvisa åt den kände
konstnären Martin Gavlers vackra teckningar. ICA-romanerna
är en prydnad
för varje bokhylla och fullt i klass med
konkurrerande
serier.
Några av de utkomna
Jan
böckerna:
Fridegård
JOHAN FROM, LARS HÄRD
OCH ANDRA
Waldemar Hammenhög
ESTERS OCH ALBERTS
ÄKTENSKAP
Stieg Trenter
INGEN KAN HEJDA DÖDEN
Alice Lyttkens
FLYKTEN FRÅN VARDAGEN
Hans Hergin
TACK DET REDER SIG
Ö k a Er i n k o m s t ! S ä n d i n b i l a g d a a n n i ä l n i n g s k o r t för b o k o m b u d i d a g !
11
Sälj söndagssteke
Transofilmförpackat
kött,
veckomat-
sedel och praktiska inköpstips möjliggör
jämnare
Ar
söndagssteken en fast förankrad
tradition i svenska hem?
Förmodligen, ty när signaturen en tisdagsmorgon bad att få se på en fin oxstek i en tämligen stor charkuteriaffär
och inte visade sig riktigt nöjd med vad
man hade att erbjuda, svarade biträdet:
»Så här i början på veckan har vi inget
att välja på. Stek köper folk på fredagar och lördagar. På tisdagar säljer
vi bara stekfläsk och korv.»
Hur mycket sanning låg i det biträdets ord? Hur köper genomsnittshusmodern kött- och charkuterivaror, sker
det efter någon viss plan?
\ arför
plottrar
man sönder
inköpen?
Vi har vänt oss till ganska många köpmän för att höra om deras erfarenheter.
Svaren var inte uppmuntrande. En ung
köpman svarade så här:
— Innan jag övertog min affär, som
ligger i ett nybyggt bostadsområde, var
jag biträde i en butik, där mestadels
äldre, välsituerade husmödrar handlade.
Där kom varje kund in två eller högst
tre gånger i veckan för att göra sina
uppköp. I min nuvarande affär, där så
gott som uteslutande unga fruar handlar
händer det att jag ser kunderna ett par,
ja ibland tre gånger dagligen.
— Men räcker kupongerna till flera
köttinköp per dag?
— Tydligen gör de det. De flesta familjerna har små barn, och när fruarna
inte köper mer än ett par skivor skinka
eller några hekto korv per gång blir det
många besök i affären. Dessutom finns
det ju kupongfria varor.
Den ovannämnda köpmannen vill inte
neka sina kunder att handla i hans affär
så ofta de ville, men — både köpmän
och husmödrar har samma intresse av
att handelns kostnader hållas nere och
väntetiden i affärerna nedbringas.
försäljning
Sällsynt
att
under
veckan.
husmor
gör upp
veckomatsedel.
För att höra något av husmödrarna
om deras inköpsvanor har vi vänt oss
till 25 husmödrar med följande frågor:
Gör ni upp matsedel för veckan, för
några dagar eller för dagen?
Har ni några bestämda »köttdagar» i
veckan?
Av svaren framgick följande: Ingen
av de tillfrågade gjorde upp matsedel
för en vecka i taget. Endast fyra planerade matsedeln för mer än två dagar
i taget, nio för två dagar, och nära hälften köpte mat för dagen. Så gott som
alla bjöd på ärter med fläsk på torsdagarna och försökte spara kuponger
till en söndagsstek, och räckte inte kupongerna till en hel stek ville de i varje
fall ha kött i någon form till söndagsmiddag.
30 °lo av
veckoförsäljning
sker på lördag
i vissa
butiker.
Kan nu detaljhandeln göra något för
att påverka husmödrarna till bättre inköpsvanor? T.ex. att köpa större mängder kött färre gånger i veckan och att
förskjuta den intensiva fredags- och
lördagsförsäljningen?
Att lördagshandeln inom charkuteribranschen är exceptionellt stor bekräftas
också av att vissa butiker i Stockholm
har över 30 % av veckans försäljning
på lördagarna. Köttransoneringen gör,
att det tycks vara omöjligt att förmå
husmödrarna att köpa kött i större
kvantiteter åt gången.
Men då man tar husmödrarnas enkätsvar i betraktande och lägger märke till
bristen på planering och hör köpmän
berätta som den tidigare citerade, inser
man att något bör kunna göras.
God
är
sortering
under alla
veckodagar
den första förutsättningen för en
dan pä torsdag
jämn försäljning under veckan. De affärer, som i likhet med den i början av
artikeln nämnda butiken inte har något
att bjuda sina kunder de första veckodagarna kan inte räkna med någon
större köplust hos sina kunder.
Om man vill försöka påverka kunderna till rationellare och mer koncentrerade inköp måste detta ske ytterst
taktfullt. Endast sådana åtgärder får
vidtagas som kunderna har direkt nytta
av, t.ex. att hon får kortare väntetid i
butiken, mer tidsbesparande matlagning,
ekonomiska inköp etc.
Kan
förpackat
kött
ändra
försäljningskurvan?
I Amerika, där detaljhandeln blivit
alltmera effektiviserad, säljs förpackat
kött i allt större utsträckning. Civilekonom Torsten Jeppsson, Åkerlund & Rausing, som nyligen vistats sex månader
i Amerika för att studera förpackningsteknik berättar för ICA-tidningen:
Så gott som varje självbetjäningsaffär
och även i affärer av andra typer säljes numera förhandsförpackat kött, kotletter, skinka, lägg, rev, stekar, grisfötter etc. Det material, som nu huvudsakligen användes för inslagning av
livsmedel är transofilm, ett cellulosamaterial som visat sig vara både billigare och effektivare än den tidigare så
omtalade pliofilmen. Efter inslagningen
av varan slutes transofilmen med värme t.ex. speciell lödkolv eller värmeplatta.
Om köttet förpackas med omsorg i
transofilmen, d.v.s. så att det överallt
slutes tätt ihop, bildar det ett absolut
lufttätt omslag vilket gör att köttet, fastän styckat, kan bevaras friskt 3—4
dagar.
Transofilmen, som vi numera kan importera från England, finns för närvarande ganska stora partier av i Sverige.
Det är ett jämförelsevis billigt förpackningsmaterial, ett ark i storlek 30X30 cm
kostar omkring 3 öre pr st. vid inköp
i små partier, slutar herr Jeppsson.
Viktminskningen
obetydlig
för förpackat
kött.
För att utröna hållbarheten och even-
tuella för- och nackdelar hos transofilmförpackat kött, har ICA-tidningen
gjort några undersökningar, som gett
mycket intressanta resultat. I transofilm
förpackades biff, kalvkotletter och fläskkotletter, som vägdes samtidigt som
exakt samma kvantitet biff, kalvkotletter och fläskkotletter utan någon som
helst skyddande förpackning. Allt detta
förvarades på dagarna i butik och på
nätterna i kylrum. Varje dag vägdes
varorna och efter tre dygn kunde följande viktminskningar avläsas:
inslaget i
transofilm
0,7 %>
0,3 •/•
0,4 V»
Biff
Kalvkotlett
Fläskkotlett
oinslaget
7,4 °/o
7,8 °/o
7,2 "/o
Givetvis kan man säga att det behövs
betydligt flera än en undersökning för
att få fram de exakta siffrorna, då viktminskningen till stor del påverkas av
fuktighets- och temperaturförhållanden.
Med bestämdhet kan dock sägas, att
skillnaden i viktminskning är avsevärd.
Beträffande köttets hållbarhet och utseende var skillnaden obetydlig mellan
nystyckat kött och det kött som legat tre
dagar i förpackningen.
A v nötkött
finns
användes
till
Märgpipa
Högrev
Innanlär
Dubbelbiff
Enkelb.ff
Genom att saluföra förpackat kött
borde alltså expedieringen kunna bli avsevärt snabbare och väntetiden för kunderna betydligt kortare. Men om förpackningen skall bli effektiv och lönande måste den ske centralt.
Man har därför all anledning att
tro att transofilmförpackat kött kommer
att säljas i ett stort antal butiker i
framtiden.
M. F.
GE KUNDERNA
TIPS!
Med kundbrev når man kunderna på
ett bra sätt. I dessa brev kan med fördel förekomma recept, där en större
kvantitet kött utgör grundstommen till
ett mål, som sedan kan drygas ut med
rotsaker m.m. så att rätten kan serveras
till flera mål. En bra kokbok eller ICAkuriren kan ge bra recepttips. Vi ger
härnedan ett litet exempel på hur ett
recept kan presenteras.
KOP SONDAGSSTEKEN /DAG!
Lägg in en fin surstek till söndagen.
1 syrlig lag håller sig köttet friskt ändti
till ett par veckor. Syran i lagen gör att
köttet blir hållbart och mört och får en
synnerligen fin smak.
Surstek lägges ned i söt kall mjölk,
som får surna, eller i någon marinad,
t.ex. denna:
Tag till varje liter svagdricka 1 Vj dl matättika, en röd lök, ett par lagerblad,
några nejlikor och vitpepparkorn
och
gärna Vs dl enbär.
Vänd köttet några gånger och se till
att det väl täcks av marinaden.
idag:
restanvändning
surstek
pepparrotskött
pepparrotskött
buljong
köttgryta
sjömansbiff
stek
biff
oxrulad
räliiff
grytstek
rostbiff
surstek
stekt i skivor
rostbiff
kottstxrvning
makaronipudding
pytt i panna
po Isa
kiit tpudding
hachisbiffar
Hop 1 ;"
Uppskattad
anslagstavla.
En sådan här anslagstavla
uppskattas
av husmödrarna. På anslagstavlan med
lösa bokstäver kan förslagsvis anbringas
ett »köttschema>y med upplysning om vartill de olika kötträtterna kan användas,
förslag till veckomatsedel, enkla recept
m.m.
13
FÖRSTA
A..lltsedan
jag började som expedit
har jag drömt om att en dag bli min
egen. När man väl nått målet upptäcker man, att man haft nytta av planerandet på lång sikt. Man har liksom
hunnit mogna till uppgiften. Och det
behövs.
När jag övertog butiken stod jag —
och det gör väl alla — inför uppgiften
att inte bara hålla affärens omsättning
utan om möjligt öka denna. Ett par månader efter mitt tillträde öppnade Konsum en filial intill. Men det har gått
bra, mina förväntningar har infriats.
Redan första året översteg omsättningen
den summa som min företrädare ansåg
var maximum för affären.
Massverkande
skyltning
säljer
år man
bara drömma
inte
Rössberg.
en
intervju
Det
nöja
första
är
då
erfarenheter,
sig
om en egen
bortkastade,
G.
hans
får
med
att
butik
är
säger
Åbytorp,
med
som
Kumla,
anledning
år bakom
man
köpman
lagrar
skall
i
av
egen
disk.
praktiska
visa
sig
ovärderliga.
på en gång, nog tycker att de kunde
behöva av dem allihop, men det blir
ju litet mycket. Och så beslutar de sig
inte. Massverkan av en artikel får då
en annan verkan.
bäsl.
— Vad som främst bidragit till detta? Ja, det är inte så lätt att nämna
någon viss idé. Jag har hela tiden hållit styvt på aktuell skyltning och varit
noga med att föra bara kuranta varor
till rätta priser. På rutan i butiksdörren anslår jag varje dag en lista med
rubriken »Idag» och räknar upp aktuella och nyinkomna varor. Tillgängligt
diskutrymme har jag utnyttjat till ofta
varierande detaljskyltning. Jag upptäckte rätt snart att samtidig skyltning
med en massa artiklar inte hade samma
effekt som att trycka på en sak i taget.
Förklaringen är väl den att kunderna,
när de ser en massa varor exponerade
:?
Illojal konkurrens*.
Då en handlande i en stad i Norrland
startat en speceriaffär i blygsam skala
lät konkurrenten
på andra sidan gatan
hänga ut en skylt, på vilken lästes:
»Firman grundad för fyrtio år sedan».
Den nyetablerade
lät sig emellertid
inte bekomma utan svarade genast med
en annan skylt:
»Nystartad, därför inget gammalt lager».
14
De
ARET
Hur man håller ordning på knapparna.
En liten idé, som visade sig stimulerande även om det inte gällde någon
större sak, rörde knappförsäljningen. En
gång under en semester fick jag i uppdrag av min fru att köpa knappar enligt medsänt prov. Jag var i flera affärer och överallt upprepade sig samma
historia. Man tog mitt prov, drog ut
en låda, där en rad trasiga kartonger
stod. Chansen att hitta rätt knapp i den
lådan var inte stor.
Jag fäste på en stor pappskiva en
knapp av varje sort, numrerade knapparna i löpande följd och angav priserna. Lagret sorterades i småburkar
med numrering enligt skyltskivan. Med
den enkla åtgärden blir knappförsäljning rena propagandan.
Man måste ha fantasi vid plusförsäljning.
När konkurrensen är hård måste man
ta plusförsäljningarna väl till vara. Ser
man noga till att man erbjuder saker,
som kunden absolut behöver, tar denne
det som en ren uppmärksamhet. Min
erfarenhet är att expedieringen aldrig
får vara rutinmässig, mekanisk. Man
måste låta sin fantasi vara med och
kombinera, man skall tänka på vad
kunden köper. Då ger plusförsäljningarna sig själva. Om en husmor har köpt
kålrötter är det troligt att hon skall ha
rotmos och fläsk till middag. Hon blir
tacksam, om man säljer en senapsburk
i förbifarten.
Kredithandeln? Inget problem för mig.
Kunderna begär ingen kredit. Visserligen har jag en tusenlapp utestående,
men det gäller tre radioapparater och
fem dammsugare, som sålts på avbetalning.
Ta reda på kundernas
köpvanor.
En sak har jag fått särskilt understruken under detta mitt första år: De!
gäller att ta reda på kundernas köpvanor på den nya platsen. När jag kom
upptäckte jag att det inte fanns några
yxor i lager. Jag visste att det var en
viktig artikel och tog hem ett parti —
för att snart erfara att folket på Kumlaslätten egentligen inte har så stor användning för yxor. Man »importerar.
ju sin ved och behandlar den sedan
med kapklinga.
För övrigt vill jag trycka på hur viktigt det är att från starten ta det försiktigt med alla firmarepresentanter
som uppvaktar. Det tar en tid att riktigt
lära känna den nya kundkretsens verkliga behov.
Att bli sin egen
därom drömmer många unga affärsmedhjälpare.
En del förverkligar drömmen. Det är de som intresserar sig för sitt yrke, planerar
och studerar. Även Ni vill säkert
lyckas. Men då måste Ni ta vara på
alla tillfällen. Vår nya diplomtävling
ger Er en extrachans till utbildning.
Glöm därför inte bort att skicka in
svaren på diplomfrågorna'. Vem vet,
kanske just Ni blir en av dem som
vinner ett värdefullt
stipendium.
Diplom och
att vinna
Fyra etapper återstår i Diplomtävlingen. Ännu är det inte
försent att bli med i tävlingen. Skicka in Edra svar idag!
Bland dem som svarar bäst på denna
månads frågor utdelas tre priser,
1 :sta 15 kr., 2:dra och 3:dje 5 kr. Var
och en som besvarat minst 6 frågor
rätt erövrar därmed en etappoäng.
Fyra poäng vid tävlingens slut ber ä t t i g a r till ICA-tidningens juniordiplom och bland de diplomerade
kommer slutligen tävlingens fem stipendiater att utses av en jury.
som Ni drömt om
kan bli verklighet.
[ årets diplomtävling kommer en
jury att utse fem
stipendiater. ICA-tidningens stipendium till ett värde av 300 kr.
Inköpscentralernas fyra stipendier
på vardera 250 kr. samt ICA-tidningens två semesterkursstipendier
på 100 kr. kommer att utdelas.
Med hjälp av ICA-tidningen, uppslagsböcker o. d. kan Ni säkert besvara
minst 6 frågor rätt. Skriv av svaren
och sänd kuvertet märkt »Juniordiplom» t i l l ICA-tidningen, Västerås.
Vi vet att det även
bland de yngre
k affärsmedhjälparna
finns många flitiga
läsare av ICA-tidningen. Årets diplomtävling riktar sig därför till de yngre. Juniordiplomet kan erövras av alla som
under året fyllt högst 23 år.
Svaren insändes före den 1 maj.
Frågor:
1. Hur många millimeter
lång dr en 4" spik.
2. En livsmedelsaffär annonserar ibland om »Fladensill». Vad innebär beteckningen
och hur har
namnet
uppkommit?
3. Vad menas med en folder?
4. Vad kallas fraktsedeln
vid
sjötransporter?
5. Vilka är huvudbeståndsdelarna
i följande maträtter: a) frilcadeller b) consommé c) myltgröt.
6. Vad menas
med
monopol?
7. Något eller några av följande ord är i något avseende felaktigt återgivna: a) krollsprint b) celloidkrage c) komissionär d) abonnemang. Rätta till
felaktigheterna.
S. Vad heter ordföranden
bund?
9. Vad menas med
i Sveriges
Köpmannaför-
impulsvaror?
10. Vad menas med en symmetrisk
skyltning?
15
ICA-industri
skapar bättre
Ljungby
— Ljungby blev något av en trollformel för min butik!
Trollformel, det lät besynnerligt.
Men begreppen klarnade allteftersom
den belåtne köpmannen entusiastiskt talade om den hastiga försäljningsökningen, den minskade arbetsbördan och
den trivsamma butiken. Med trollformel åsyftade han sin nya, stilfulla butiksinredning från Köpmannatjänsts inredningsindustri i Ljungby.
I ICA-kretsar har Ljungby blivit ett
namn förborgat med kvalité. Och att
det är gedigna produkter som lämnar
industrin, det skriver man gärna under
på, sedan man gjort ett besök på ort och
ställe.
Effektivt kortsystem garanterar
tillförlitliga kalkyler.
Vilka fördelar har man vunnit med
tillverkning vid egen industri? Vi låter
disponent Eskil Klingén svara på frågan.
— Fördelarna är givetvis många. Vi
har nu en fullständig inblick i allt som
rör tillverkningen. Vi har garanti för
att endast förstklassiga varor lämnar
vår fabrik. Vi vet att all prissättning
sker efter noggranna och tillförlitliga
16
Möbelindustri
buliksinredningar
kalkyler. På alla serietillverkade detaljer och även fasta inredningar tas efterkalkyler. Hur det går till? Låt oss titta
ett slag på vårt system med arbetskort.
Arbetskorten, som är av tre slag, är
enkelt uppställda men ändå så utförliga
att man på dem kan utläsa allt, som rör
en tillverkning. Varje inredning eller
monter har sitt speciella nummer. Man
kan på minuten konstatera hur lång tid
ett arbete har tagit, hur stor virkesåtgången varit o.s.v. Med andra ord, man
kan vara säker på att ett offererat pris
inte är hugget ur luften.
Det lönar sig att köpa kvalité.
— När det gäller butiksinredningar
lönar det sig alltid att köpa kvalité,
säger disponent Klingén. Många köpmän är inte alltid på det klara med
detta utan föredrar billigare inredningar
därför att de ser nästan likadana ut
som en förnämligare med högre pris.
Kvalitetsskillnaden är ibland inte så
synligt märkbar. Man kanske måste
butiker
levererar
till ICA-affärer
moderna
landet runl.
plocka sönder en monter för att finna
den. Men då kan man upptäcka att den
billigare montern är tillverkad av plywood på ramträ medan den gedigna kvalitetsmontern är gjord helt av lamellträ.
Sådana och andra betydande detaljer
bör den som skall köpa en inredning
ha klart för sig.
ö k a d serietillverkning förbilligar
priserna.
— I Ljungby framställer vi allt som
hör till en modern butiksinredning. De:
kan vara kompletta inredningar eller
detaljer, allt efter kundernas önskan.
En förenkling i tillverkningsproceduren
har vi åstadkommit genom att tillverka
stycksakerna så att de passar till varandra. Denna serietillverkning har resulterat i konkurrenskraftiga priser. Leverans sker efter kundernas önskemål
vanligtvis fritt fabrik eller uppmontering av inredningen i affären av vara
egna montörer.
— I en del fall säljer vi inredningar
där enklare detaljer som hyllor o.d. tillverkas av fackmän på platsen, medan
vi levererar de tyngre och större enheterna. Monteringskostnaden kan på
detta sätt nedbringas. Men det gäller att
komma ihåg, att skall man anlita snickare till inredningsarbete, då skall det
vara fackmän inom möbelbranschen.
Fransk fanér slår ut den svenska.
Ljungbyinredningar till Norrland.
Från
tillverkningen:
Gunnar Eliasson limmar fast en linoleummatta på en disk under överinseende av
verkmästare Ernst Carlsson.
I trängseln av färdiga inredningar finner vi en mängd större kollin med
adressen Strömsund.
— Vi har levererat ett flertal inredningar till Norrland, inflikar disponent
Klingén. Avstånden behöver inte avskräcka. Fraktkostnaden blir inte alls
så stor som man i regel tror. Men vi
planerar att ännu bättre kunna betjäna
Norrland.
Rationalisering g a v s y n b a r a resultat.
Driftschefen, fabrikör Gustaf Rydh är
en arbetsledare och smålänning av det
lugna och trygga slaget som varit verksam inom möbelindustrin ett trettiotal
år. Han ger några glimtar från fabriken.
— Vi har en präktig arbetarstam och
de flesta av fabrikens 30 arbetare har
sysslat inom möbelindustrin i många,
många år. Omläggningen till inredningsindustri när Köpmannatjänst 1945 övertog fabriken vållade därför inga bekymmer. Omläggningen medförde en ganska
omfattande rationalisering, som har effektiviserat produktionen men även
kommit de anställda till del. Under fjolåret uppgick mellan 70—80 "/o till ackordsarbete. Ackorden stimulerar och
har givit goda resultat. För att ta ett
Axel Aronson tillhör veteranerna
som
varit med sedan fabrikens start 1931. Han
är med i industrins
företagsnämnd.
— S.k. franska bottnar med slitlist av bok
skall det vara om en låda skall gå bra,
säger fabrikör Rydh till sonen Stig.
exempel kan nämnas att arbetstiden på
en monter gått ned från 11 till 8 timmar.
Dubbelt så
mycket
frukt
sålde den affär
som skaffade sig
en sådan här
trevlig frukthörna av fabrikat Ljungby.
— Av olika fanérslag har ekfanér visat sig vara det tåligaste. Den ekfanér
som vi använder oss av kommer från
Mellaneuropa. Den s.k. franska fanéren
är visserligen svår att skaffa, men dess
fördelar framför den svenska gör, att
vi uteslutande håller oss till den importerade.
— Val av rätt virke och virkets lagring är också mycket viktigt. Vi använder oss endast av vinteravverkat
virke som är lagrat i minst två år. Det
är meningen att vi så småningom skall
sträcka oss så långt att vi kommer upp
i en lagringstid av tre år. För se hos
oss är endast kvalité, det bästa gott nog
slutar fabrikschefen Rydh.
Ljungby Möbelindustri utvidgar.
Med tonvikt på kvalité bygger Ljungby Möbelindustri vidare. Än så länge
täcker den egna industrin endast 30 °/o
av Köpmannatjänsts behov men en utvidgning av fabriken är aktuell. Och i
dagarna kan man glädja sig åt att ha
fått byggnadstillstånd för visserligen en
begränsad utbyggnad, men en utbyggnad som kommer att betyda mycket för
den trångbodda industrin. Man kommer
att bli ännu bättre rustad att betjäna
ICA-affärerna med fullödiga, eleganta
ljungby inredningar.
Sven Palsten.
VÄLSORTERAD TILL MINSTA
Köpman E.
Man
måste
inköpen
Köpman
E.
G.
Åslund-
Köpman
Assar La
Köpman
Fridolf
Nilsson.
G. ÅSLUND,
vara
av
Varukatalogen
att sköta
Köpman
Holger
Folke
18
Jansson.
Johansson.
försiktig
med
Artikeln om lagerhållningen i
specialvaror.
Med stort intresse tog jag del av konsulent Bengt
Harnes artikel i förra numret av ICA-tidningen.
En rätt lagerhållning är ett gammalt men ständigt
lika aktuellt problem.
För omkring 25 år sedan övertog jag en mindre
lanthandel. Rörelsekapitalet var litet. Det gällde att
anpassa sig, och det skedde genom mycket försiktiga inköp i synnerhet special- och manufakturvaror. Så småningom lärde jag känna kundernas inköpsvanor och ökade sorteringen efter dessa. Omsättningen ökade. Många gånger har jag genom åren
utökat mitt lager av vissa varor för att efter lönsamhetsberäkning åter minska det.
När det gäller den mindre och medelstora lanthandeln anser jag det vara oförståndigt att öka lagret med nya artiklar utan att noga beräkna omsättningshastigheten och kostnaden för lagerhållning. Det kan inte vara förnuftigt att lagerhålla en
vara, som säljes en gång om året. Genom att avväga specialvarorna väl får man tätare förnyelse
av lagret.
Vad defekteringen beträffar kommer vi att få stor
glädje av det rekvisitionssystem som nya Hakongiven lanserar. Risken för dubbelinköp bortfaller,
omsättningshastigheten ökar. Kostnaden för lagerhållningen blir alltså mindre.
Köpman ASSAR
Köpman
Stöde:
lagret
LARSSON,
gör det
Råby:
lättare
rationellt.
I allmänhet är nog lagren av vissa special-, järnoch manufakturvaror inom lanthandeln för stora.
Men även lagren av andra varor. Under ett ovisst
läge har man velat förse sig med varor i tid. Detta
har kanske varit riktigt tänkt, men därvid har man
säkert fått med en hel del nu svårsålda artiklar.
Nu är tiden inne att minska lagren. Men det måste
ske med eftertanke. Lagret får ju inte bli för litet.
Det är den noggranna defekteringen som skall till.
Jag är glad att tillhöra ett av de kontor inom Hakonbolaget, som den 1 april börjat den ny given.
Systemet med varukatalog gör det lättare att sköta
lagret rationellt, att hålla det i proportion till omsättningen. Räntekostnaderna liksom risken för lagersvinn och prisfall minskar.
förra numret av ICA-tidningen
har väckt diskussion. Fem köpmän och en konsulent kommer
här med intressanta synpunkter
Köpman
FRIDOLF
Jag har aldrig
lagrens
NILSSON,
känt
tjusning,
de
Broby:
stora
men . . .
När jag 1934 övertog den lanthandel, jag ännu
innehar, var det dåliga tider. Mitt kapital var 15.000
kronor, så jag måste gå försiktigt fram. Mitt valspråk blev: Köp klokt, köp försiktigt, undvik kredithandel! Jag ville vara välsorterad, och jag ville
betala mina inköp kontant mot kassarabatt.
Grossisterna var kanske förtvivlade över mina
små men tätt duggande inköp. Men jag hade alltid
kuranta varor — och kunderna trivdes!
Jag tror mig ha varit på rätt väg. Under dessa
år har jag omsatt mitt lager omkring sju gånger
per år. Visserligen har jag aldrig fått känna de
stora lagrens tjusning, men jag tror att den tjusningen är alltför dyrköpt.
Karl Gerhard sjunger i sin senaste revy: »Jag
tjänar på gungorna vad jag förlorar på karusellen».
Så kan dagens lanthandlare inte sjunga, ty sådana
gungor finns inte längre. Det gäller att sköta karusellen så att den går ihop.
Köpman
HOLGER
Nu om inte
rad
förr
rarukontrollen
JANSSON,
måste
vi
Uddeholm:
inse
betyder.
Vad det kostar att vara välsorterad har nog
mången köpman grubblat på i dessa dagar med inventeringen i gott minne. Nu om inte förr måste väl
en och var inse betydelsen av varukontroll. Främst
vill jag rekommendera gruppvarukontroll. Den ger
en klar bild av olika varugruppers lönsamhet.
Medan vi väntade på ett nytt affärshus i Uddeholm övertog vi A B Uddeholms Handel. Då vi
skalle inventera vid flyttningen lade jag upp enbart varukontroll. Tyvärr drog det ut på tiden, och
1ÖJLIGA KOSTNAD
jag såg hur lagret växte ganska kraftigt. När vi
flyttade in för tre månader sedan lade jag upp en
varukontroll på varje avdelning med centrallagret
på specerier. Resultatet gav en tankeställare. Manufakturen omsattes knappt en och en halv gång.
Vissa varor var det rena förlusten att föra.
Charkuteributiken omsätter sitt varulager 40
gånger, mjölk och bröd 180 gånger, fisk och grönsaker 70 gånger och speceri- och bosättning med
centrallager 4 gånger.
Är lagret ekonomiskt betungande är enda räddningen den att minska på sådana varor, som omsättes med snigelfart. Det är bättre att ta en något
minskad omsättning, ty ett för tungt lager för med
sig en myckenhet arbete.
Köpman
FOLKE
Koncentrering
JOHANSSON,
till
Hökerum:
färre
inköpskällor
är
nödvändigt
Det onormala i förhållandet mellan tillgång och
efterfrågan under de senaste nio åren har medfört,
att lagerhållningen blivit snedvriden. Många fabrikanter har heller inte varit så noga med kvalitéer
och leveranstider. Bestämmelsen »leverans snarast»
kan ha betytt att varan kommit efter säsongens slut.
När vinden vänder sig och priserna faller står vi
där med vårt rörelsekapital delvis placerat i svårsäljbara varor.
En årlig inventeringsrealisation kan vara nyttig,
men realisation är en känslig sak, som man bör använda med modifikation.
Ett bra sätt att öka försäljningen av varor med
god avans är att låta artiklarna bli plusförsäljningsobjekt en vecka var med ombyte exempelvis varje
måndag. I anslutning till detta är det lämpligt med
specialskyltning.
Krafttag måste till för att ändra gamla inköpsvanor. Koncentrering till färre inköpskällor är nödvändig, upplåning av bristande kapital likaså. Kassabetalare är de enda som har möjlighet att möta
en kommande oviss framtid med konkurrenskraft.
Konsulent
OVE
Västergötlands
Möt
framtiden
ANDERSON,
Köpmannaförbund:
förberedd,
se om ert hus
idag!
Lagerhållningen inom den enskilda speceri- och
lanthandeln är och har varit ett problem, som alltför litet diskuterats köpmännen emellan. Värdet av
en välsorterad rörelse får inte underskattas. Men
från ett välsorterat lager till den alltför stora lagerhållning, som för närvarande präglar en stor del av
våra butiker, är steget långt.
Sedan något år har man kunnat spåra en likviditetskris inom speceri- och lanthandeln. Denna är
beroende på för stora lager och en ökad kundkredit. När rörelsekapitalet försvinner är den lättaste vägen att söka låna upp mera pengar, men
det är inte säkert att denna väg är den rätta alla
gånger. Köpmännen tänker alltför litet på, vad onödigt stora lager kostar och vilka risker man tar genom dessa.
Konsulent
Ove
Anderson
KONSULENTORD
OM
LAGERHÅLLNINGEN:
F ö r t u n g a l a g e r och
ökade kundkrediter är
på v ä g a t t s k a p a en
likviditetskris
Hur
står
det
till
med
lagerkulturen?
Vi har inom enskild handel kunnat glädja oss åt
en höjd butikskultur. Men hur står det till med lagerkulturen? Alltför många lager är under all kritik.
Ordna lagren! Det går med små medel. Många
gånger är det exempelvis onödigt att plocka upp
varorna ur fabrikskartongerna. Påfyllning i hyllorna kan ske direkt ur originalförpackningen. Det
spar arbetstid.
De ökade lagren har haft till följd att många idag
måste draga längre krediter, de får ingen kassarabatt och måste t.o.m. betala växelräntor. Att betala fakturorna på 30 dagar med 2 %> kassa betyder
en årsränta på 12 "/», att betala sockret på 10 dagar
med ett öres rabatt betyder en årsränta på 27 "It.
När man hör sådana siffror behöver man inte närmare kommentera kassarabatternas betydelse för
den bransch, som arbetar med det allra största ekonomiska trycket.
Under detta års första månader har en köpolust
kunnat märkas hos allmänheten. Det är en tankeställare om vår lagerhållning. Vi har snedvridna
lager på grund av knappheten på vissa åtråvärda
varuslag. Vid en konjunktursvängning räcker det
inte med prisfallsförluster. En del varor skulle vara
osäljbara. Ingen vet när omsvängningen kommer.
Men andra tider stundar.
Jag vill uppmana alla köpmän: Möt framtiden
förberedda, se om ert hus idag. Gör systematiska
försäljningsaktioner för att få bort hyllvärmarna.
Ni hittar dem lätt i inventeringslistorna. Koncentrera
inköpen till få men väl valda märken. Diskutera
med de anställda om vilka märken som skall framhållas. Om alla går efter samma linje kommer en
sanering att ske med varusortimentet och större omsättningshastighet uppnås. Håll svinntrollet borta
från lagret genom höjd lagerkultur. Låt enkel statistik bli ledtråden till rätta och förståndiga inköp.
inom
speceri- och l a n t h a n deln.
Svära
tider
stundar.
kanske
Bort
med
hyllvärmarna
genom
systematiska
försälj-
ningsaktioner!
Minska
kostnaderna
g e n o m höjd l a g e r k u l t u r . Håll s v i n n t r o l l e t
borta. Bättre reda —
mindre arbete.
E l i m i n e r a allt o n ö d i g t
och d y r b a r t
lagerar-
bete. Fyll pä i h y l l o r n a
direkt ur
fabriksför-
packningen.
K a s s a r a b a t t e n på kontant betalda fakturor
ger
en
årsränta
på
12 %. E t t ö r e i r a b a t t
vid b e t a l n i n g av sockr e t p å 10 d a g a r g e r
27 0 „ i å r s r ä n t a .
19
Smä
saker
som väger
tungt
Nu är "vårvitaminerna" aktuella
D £'enna
rubrik har fullt fog för sig när
man talar om vitaminer. Det är ju så,
att dessa ämnen förekomma i synnerligen små kvantiteter, men de väga ändock tungt, när det gäller att bevara en
god hälsa. Så här på vårkanten, när
man börjar bli litet »nergången», kan
det vara klokt att ägna litet uppmärksamhet åt vitaminfrågan. Det börjar väl
numera ingå i det allmänna medvetandet
att det faktiskt finnes något som man
skulle kunna kalla »vårvitaminer». Däremot kanske det inte är klart vilka
dessa äro och vad de ha för betydelse.
Visste Ni t.ex. att det bäst utforskade
vitaminet torde vara C-vitamin? — Jaså
inte. Då kanske det kan ha sitt intresse
att få veta att dessa kemiska namn är
askorbinsyra, vilken kan framställas i
ren form. Att C-vitamin förekommer
rikligast i frukt, grönsaker, potatis, nypon m.m. och att animaliska livsmedel
däremot äro fattiga på C-vitamin visste
Ni säkerligen förut. Låt oss fortsätta
med nyheter för Er, som inte redan tidigare är hemma i näringsfrågor.
C-vitamin
har stor
betydelse
för tänder
och
blodkärl.
Liksom B-vitaminet är C-vitaminet
lösligt i vatten. Däremot är C-vitamin
mera känsligt för luftens inverkan liksom också för värme. Detta är dock ett
förhållande, som växlar för olika födoämnen.
Kroppens behov av C-vitamin är relativt stort. Det är givetvis av stor vikt,
att detta tillgodoses och särskilt under
vintern och våren bör man tänka på
att i kosten medtagas födoämnen, som
äro rika på C-vitamin. Vitaminet har
betydelse för tänderna och blodkärlen
och bidrar också till ett allmänt gott
hälsotillstånd.
Vid dålig tillförsel av C-vitamin uppstår skörbjugg. Denna sjukdom var förr
20
vanlig bland sjöfolk, vilka under resorna ej hade tillgång till färska frukter,
grönsaker och bär. Fortfarande förekommer lindrigare fall av skörbjugg
ganska ofta, och symtomen äro trötthet, minskad aptit, retlighet, glåmig hy
etc. — bäst att vara på sin vakt alltså
om dylika symtom uppträda.
I tirför är härs- och fjälluft
bra?
Det är en fråga som man ställs inför
ganska ofta. Förhållandet har dock sin
naturliga förklaring.
Då huden utsattes för solbestrålning
(ultravioletta strålar) omvandlas ett i
de ytliga vävnaderna befintligt ämne (ergosterin-et) till D-vitamin, vilket kroppen
sedan tillgodogör sig. Solbestrålningen är
Nu är det tid att storstäda affären. Det är nu på våren som
mal, mjölmal och andra insekter
lägger ägg.
Påskdagen ar i år den 17:e
april. Plocka fram de påskbetonade varorna och pigga upp
butiken med några trevliga innedekorationer. Gör föruppvägningar av alla lösviktsvaror
så att Ni slipper detta i själva
påskbrådskan.
emellertid värdelös, om den sker genom
t.ex. fönsterglas. Likaså försämras strålningen av de dammpartiklar, som finnas
i luften. Därför är havs- och fjälluft
mycket hälsosam, vilket sammanhänger
med att luften där är renare och mera
dammfri, och solens ultravioletta strålar kunna alltså verka kraftigare på
huden.
Att D-vitamin kan erhållas på detta
sätt är synnerligen värdefullt eftersom j
vanliga födoämnen icke innehålla D- I
vitamin i någon nämnvärd mängd. Det I
är egentligen endast i vissa livsmedel
från djurriket, som det förekommer rikligt, främst då i fisklever (fiskleverolja) j
— usch säger Ni — sill, makrill, äggula I
och smör.
En skyltning med grönsaks-och
blomsterfröer är nu aktuell.
Komplettera med lämpliga redskap, vattenkannor, gödning,
blomkrukor o. dyl.
Nyhemkomna
klänningstyger
är tacksamt material för en säljande skyltning. Valborgsmässoafton dominerar månadsslutet. Tag den t i l l utgångspunkt
för en skyltning med damstrumpor.
Vid det här laget har nog de
flesta husmödrarna slut på sitt
svampförråd och en skyltning
med svamp är nu aktuell. Komplettera med ICA-förlagets matböcker, som innehåller svamprecept.
På våren skall båtarna bättras
på innan de sjösättas. Passa pa
och skylta med färger, penslar
och annat som båtägarna kan
ha intresse av.
Äppelmos och sylt är det också
lämpligt att framhålla nu, då
konservlagren i källaren börja
tryta.
Utbetalandet av återbäringen
pågår nu. Skylta med köksartiklar och annat som husmodern kan intressera sig för och
köpa för rabatten.
Ofint sätt
vid disk-kanten
Rätta till Ert uppträdande om någon av
dessa bilder träffar prick just på Er.
SKRÄM INTE BORT
KUNDERNA!
Det är inte att undra på, att kunderna pä bilden härovan ser förskräckta ut. Försäljaren ropade ut si t nääastaaa
på ett så högljutt och gällt sätt. att kunderna hoppade till
av förskräckelse. Försäljaren ville visserligen visa att han
var redo att ta emot en ny kund, men det fordras takt
även i en sådan situation. Var inte för högljudd, då kanske
Ni skrämmer bort Era kunder.
VAR INTE
fc-.
LÄT INTE ARTIGHETEN
BLI
FJÄSK!
Man skall gärna slösa på vänlighet och artighet. Men
pass opp med överdrifterna! Det är inte nödvändigt att
prestera en djup bugning och ett entonigt
tackar,
tackar, tackar för varje vara man plockar fram. Sådan
artighet verkar tillgjord och betraktas av kunden som
fjäsk. Uppträd naturligt!
NYFIKEN!
Aj, aj, aj! Så där får man inte stä och
portmonnä. Damen kanske inte lägger
säljarens nyfikenhet, men det kan tänkas
är vittnen till episoden. Och så nyfiken
en försäljare vara.
titta i en kunds
märke till föratt andra kunder
får absolut inte
Hur man bedömer sig själv
Känner
ni
och vilket
A i. ffärsmannens
framgång är liksom
alla andras beroende av det intryck han
gör på sin omgivning. Den amerikanske
affärspsykologen Starch har upprättat
några frågor, som tar sikte på det mest
avgörande för framgången.
Låt oss med ledning av Starchs frågor
studera någon vi känner och få förklaringen till denne någons framgång
— eller misslyckande.
Ttexterna till varje fråga ger en liten
vink om, vad Starch inlägger i de olika
egenskaperna.
7. År han
»renhårig»?
Den anställde beaktar sitt företags intressen, inen behöver därför inte falla
undan i allt. Chefen tar hänsyn till sin
personal, men låter inte arbetsdisciplinen
luckras upp.
2. Känner
han sig
verkligen
till
är
själv
omgivning?
5. År han grundlig
och ordenl-
själv?
lig?
— Allt som är värt att göras är värt
att göras ordentligt!
6. Håller
han sig på andra?
Den som säger till en människa att hon
är dum eller har fel uppväcker
ovilja.
Den som förstår sig på andra gör indirekta påpekanden och blandar upp sin
kritik med beröm. Han behandlar människorna rätt.
4. Tar han
ni
i n t r y c k ni gör p å er
Att känna sig själv innebär att man är
medveten om det intryck man gör. Den
som gör ett gott intryck känner sig själv.
Han har arbetat bort olaterna.
3. Förstår
hur
initiativ?
Att ta initiativ betyder att göra litet
mer än det som är ens oavvisliga plikt.
Däri ligger konsten att komma framåt.
han
ut?
Man får inte »gå upp som en sol och
falla ned som en pannkaka». Den som
lätt blir entusiastisk och lika lätt tappar
sin entusiasm saknar en mycket väsentlig egenskap — uthålligheten.
7. Har
han
självförtroende?
Det räcker inte att vara intelligent och
arbetsam. Man måste också våga någonting, inte vara räddhågad utan kunna tro
på sig själv. Man får inte av ängslan att
ha fel dra sig för att föra fram goda
förslag.
KARAKTÄRSHJULET TALAR OM HUR NI ÄR
Rita upp ett sådant här
hjul och fyll sedan i er
karaktärskurva!
SÅDAN
ÄR JAG
alanserad
»Karaktärshjulet» är fem
koncentriska
ringar, och
de tio frågorna representerar var sin radie. Mittpunkten betecknar poängsiffra 0, den yttersta ringen
poängsiffra 5. De mellanliggande ringarna numreras alltså 1, 2. 3 och 4.
Sedan man fyllt i jwängsiffrorna förbinder
man
dem med en linje.
Två personers karaktärslinje har dragits här — en
hel och en streckad linje.
Skulle någon fä bara
nollor blir det alltså ingen
figur alls. Vi har då att
göra med en föga framgångsrik men kanske ändå trevlig »prick».
K o n sitt arbete
Renhårig
Känner sig s|a!v
Känner
22
andra
8. Tänker
han?
Begåvning är en sak, vana att tänka
är en annan. Man får inte bara arbeta,
utan också någon gång stanna upp i arbetet och — tänka.
9. Kan
han
sitt
han
Mamman
såg så bevekande ut att jag tänkte hämta
bananerna som jag lagt undan åt mig själv, men . . .
arbete?
Varje yrke kräver kunskap. Vår tid
har många goda skolor, men
verkligt
kunnig blir bara den, som har förmågan
att lära av arbetet.
10. Ar
Den gången hade kunden otur
balanserad?
Man måste vara sansad i sitt arbete och
ett bestämt resultat i sikte. Det går inte
att rusa iväg och göra det ena för att
strax släppa det och rusa till någonting
annat. Regeln gäller både för arbetet på
lång sikt och den dagliga
verksamheten.
*
Men, säger läsaren, jag känner folk,
som syndar mot en del av de där reglerna och ändå har stor framgång.
Ja, men då är de så mycket bättre
i de andra avseendena. De goda sidorna
tar ut de sämre. Ingen är felfri.
Hur är ni själv?
Tag nu och bedöm er själv med ledning av frågorna. Använd betygen 1—5.
Anser ni er förstå er dåligt på människor så sätt siffran 0 eller 1. Gå på
samma sätt igenom alla punkterna och
rita in er »karaktärskurva» på hjulet
här intill. J u större omkrets på karaktärskurvan, desto framgångsrikare
människa.
Ett litet parti bananer hade än en
gäng kommit till Sverige, och en liten,
alltför liten del därav hade kommit på
vår affärs lott. Bananerna tog slut på
ett par timmar på förmiddagen, och i
sista minuten hann jag rädda tre stycken
åt mig själv.
På eftermiddagen samma dag kom en
ung mamma med sin fyraåriga dotter
in i affären.
— Har ni bananer, sa mamman.
— Nej, tyvärr, de är redan slut, var
jag tvungen att säga.
Mamman såg alldeles förtvivlad ut
och så vände hon sig till den lilla flickan och sa:
— Stackars lilla Kristina, skall du inte
få några bananer den här gången heller
så tråkigt. Och så vände hon sig till mej
och sa:
— Vi har frågat överallt, och alla har
sålt slut på bananerna. Är det riktigt
säkert att det inte finns en enda liten
banan kvar åt den här lilla flickan?
Mamman såg så bevekande ut och
ungen var så söt så jag tänkte just gå
ut och hämta bananerna som jag lagt
undan åt mig själv då flickan upphov
sin röst och sade:
— Här i väskan, här har vi bananer
farbror, vi har så mycke bananer så
för i dom andra affärerna var dom
mycke snällare, både i fiskaffären och
i fruktaffären och i kiosken köpte vi
bananer och i . . .
— Tyst, prata inte dumheter, sa mamman med en röst som skulle ha kunnat
få ett lejon att darra.
Men innan mamman hunnit hindra
det hade ungen fiskat upp två påsar ur
en korg eller väska som mamman placerat bakom disken och i påsarna såg
jag bananer, flera stycken, stora fina.
Låt bli det där, fräste mamman och
svepte ner bananerna i väskan igen, tog
ungen i armen och drog henne med sig
ut ur butiken.
Med en skräll smällde dörren igen
efter dem.
På kvällen åt jag med välbehag och
gott samvete upp mina tre bananer. Den
gången var det kunden som hade otur.
Tryckkokaren
är i ropet
I en av våra dagstidningar stod nyligen
följande annons:
Stadgad man i 35-årsåldern som
tröttnat på ensamheten, önskar bekantskap för ev. äktenskap. Svar till
Tryckkokare
finns».
Känner andra er bättre?
Men egenbedömningen har ofta vissa
fel. Man underskattar eller överskattar
sig. Låt några kamrater gradera era
egenskaper. Om man är fem i ett gäng
sätter fyra poäng åt den femte tills alla
är genomgångna. På karaktärshjulet noterar man medeltalet av kamraternas
värdering. Samtliga siffror för en viss
fråga lägges tillsammans och divideras
med fyra. Men gör denna bedömning
tillsammans med era verkliga vänner.
Det är värdefullt att på detta sätt få
sina vänners påpekanden, och man bör
ta fingervisningen till vara och börja
arbeta bort sina brister. Till sist är det
ändå vi själva som skall se till att vi
blir bättre tillfreds med världen och
världen med oss.
Att Slottsgrynen är
välkända både inom
och utom
landets
gränser framgår av
kuvertet
härintill.
Det originella brevet
har
kommit
från
Tyskland och adressen Lättkokta
var
tillräcklig,
för att
brei>et
skulle
nå
Slottsgrynens
tillverkare.
23
« « P Of
OFFICi NitWOSK I
IOB tH( SWSDISH I
PUHCMASING
CSNIfSS
Inköpscentralerna i
USA har skriftliga order
Direktör
Karl Erik Karlsson ger här några intressanta
glimtar
från amerikanskt
affärsliv
S3®
Vi svenskar är för konservativa.
En 1CA-broschyr i amerikansk
upplaga.
T..
är kriget tog slut, och man allmänt
N
trodde att handelsförbindelserna med
Amerika skulle kunna återupptagas, beslöt man inom ICA att upprätta ett inköpskontor i New York. Direktör Karl
Erik Karlsson i Nordsvenska Köpmanna
Aktiebolaget utsågs att bli dess chef och
på försommaren 1947 tillträdde han sin
nya befattning. Det välkända faktum,
att Sveriges dollarreserver snabbt smälte samman, gjorde emellertid, att ICA
ej på långt när kunde importera så som
man hoppats, och därför ej heller kunde
knyta nya affärsförbindelser.
Direktör Karlsson återvände i februari till Sverige, och har vid en intervju delgivit ICA-tidningen sina erfarenheter och iakttagelser.
— Den första tiden av min vistelse i
New York använde jag huvudsakligen
till att knyta kontakter med nya firmor och besöka de företag, som vi tidigare haft förbindelse med. Men när
det blev klart för oss att vi ej kunde
få nya importlicenser och några positiva köpavtal ej kunde komma till
stånd, ägnade jag den största tiden till
att studera olika företagsformer, bland
dem self-servicen, till vilken jag är helt
positivt inställd.
Amerikansk
butiksinteriör.
Bilden visar frukt- och grönsaksavdelningen i en stor amerikansk
självbetjäningsaffär.
Vem kan motstå dessa
frukter prunkande i naturens alla färger.
24
När man över huvud taget talar om
Amerika eller gör jämförelser mellan
svenskt och amerikanskt, får man inte
glömma bort, att Amerika är en kontinent med 147 milj. invånare och Sverige ett litet land med knappt 7 milj. invånare. Jag har i ett och ett halvt år försökt studera och se så mycket som möjligt av amerikanskt affärsliv, och jag
vill påpeka att jag på intet vis är förblindad av allt amerikanskt. Men jag
anser att vi har mycket att lära och
mycket att ta efter.
Vi är utan tvekan för konservativa i
Sverige. Amerika har sällan traditioner
att falla tillbaka på. Tror man på en
idé, praktiseras den omedelbart. Här i
Sverige heter det ofta: Så har min far
och farfar gjort, då duger det även åt
mig.
Men den tiden anser jag är förbi då
vi kunde säga så. Vi måste anpassa oss
och anamma vad som kan bil förenklande och förbilligande och på så vis
bidraga till att höja levnadsstandarden.
Svensk distribution 15 år
efter Amerikas.
I Sverige finns en ganska utbredd
uppfattning att vi är långt komna, inte
minst på industrins område. I vissa fall
står sig Sverige ganska väl i konkurrensen, men i stor utsträckning är vår
maskinpark utsliten. När det gäller distributionen befinner vi oss där Amerika stod 1933, då self-servicen började.
Det var den hårda konkurrensen under
depressionen som framtvingade lägre
distributionskostnader.
Detaljhandelns
avanser var betydligt lägre, än man under normala tider skulle kalla skäliga.
Konserverade soppor t.ex. såldes i pos-
ter om tio burkar för 30 cent och avansen var endast 10 °l» eller 3 cent!
Distributionen inom partihandeln har
rationaliserats i betydligt större utsträckning än i Sverige. Organisationer motsvarande ICA ha alla den bestämmelsen, att endast skriftliga order mottagas
en gång i veckan. Man förstår vilka
oerhörda besparingar detta kan medföra. Kontakten med medlemmarna u p pehölls av särskilt anställda män, som
gav råd och upplysningar, men inte hade något med försäljningen att göra.
Butikens storlek av stor
betydelse.
Skulle man döma enbart av affärerna
i USA så har vi i Sverige allt för många
små affärer. En amerikansk affär som
har en årlig omsättning av högst 200.000
kr. och som måste arbeta med lejd arbetskraft har inte stora förutsättningar
att stå sig i den hårda konkurrensen.
Ett bevis på hur långt rationaliseringen drivits i Amerika är kedjeaffärsföretaget A & P:s övergång till större
enheter. 1938 hade företaget 13.200 affärer med en omsättning av i genomsnitt
66.000 $ per affär. Butiksantalet har nedbringats till 5.200 och affärernas genomsnittliga omsättning uppgår till över
en halv miljon dollars.
Experterna i USA är eniga om, att av
de små affärerna är det endast de familjeskötta butikerna som kan stå sig i konkurrensen. Dessa små affärer, som man
och hustru driver gemensamt, har sin
största omsättning på mornar och kvällar, när de stora kedje- och självbetjäningsaffärerna är stängda. I USA
existerar som bekant ingen butiksstängningslag.
I Amerika har man helt och hållet
gått in för att försöka förmå kunderna
att köpa större kvantiteter åt gången.
Jag har t.ex. aldrig sett ett styckepris
för tvål, vanligtvis säljer man dem tre
och tre för exempelvis 27 cent. Vill en
kund köpa endast en tvål — vilket är
mycket ovanligt — kostar den 10 cent.
Man har alltså gått in för systemet att
sälja en större kvantitet till billigare
pris, vilket är det bästa argumentet för
större försäljningar per kundbesök. Likaså har man systemet med rabattkuponger vid större inköp.
Priskontrollen upphörde i Amerika
redan 1946. Till att börja med märktes
ganska stora prisförhöjningar, men på
grund av varuöverflödet sjönk priserna
snabbt. För närvarande är konkurrensen mycket hård. Om man betalar 89
cent för ett pund smör i en butik, kan
man i nästa kvarter kanske köpa det
för 69 cent. Mig tycks det nästan som
om man under kriget glömt bort hur
man för en vettig konkurrens.
Till Er hjälp i
kon t an t propagandan
Konjunkturen f a l l e r r e d a n .
Man märker tydligt, att konjunkturtoppen passerats, och att överskottspengarna förbrukats. Varor finns i överflöd, och på vissa håll hyser man t.o.m.
oro för att årets skörd skall bli för god.
Speciellt priserna på spannmål och sojabönsolja har sjunkit avsevärt.
Om vår import varit normal hade
förmodligen prissänkningarna kommit
mycket snabbare här. Trots att priserna
under detta krig ej varit så uppskruvade
som under första världskriget måste vi
i Sverige vara beredda på betydande
prissänkningar, och vi måste anpassa
vårt distributionssystem så, att vi kan
minska handelns kostnader och på så
vis klara oss igenom de svåra tider som
förmodligen kommer.
Om vi kunde komma så långt som de
amerikanska inköpscentralerna skulle
otroliga resultat kunna nås och handelns läge åtskilligt förbättras. Endast
100-procentigt förtroende för ICA-rörelsen kan skapa förutsättningen därför.
M. F.
o
\
I
I ill Itu rara med?
Så här ser den intressanta broschyr ut
som utgetts av SSLF och ICA och utarbetats av civilekonom Axel Bengtsson.
Läs och begrunda men framför allt
omsätt råden i praktisk handling!
Stipendiater vid Kl-skolan
Till Hakonbolagets stipendiater vid Köpmannainstitutets instruktionskurser i mars
och maj har utsetts följande:
Rune Gyllenhammar,
Akersberga.
Ingrid Nordström,
Rättvik.
Mary Ekblom.
Lannabruk.
Mai Philipson.
Lannabruk.
ICA ökade till yj6,j miljoner
Inköpscentralerna kan även i år visa upp en kraftig omsättningsökning
som sammanlagt uppgår till 25 miljoner. Den totala omsättningen under fjolåret steg till 396,5 miljoner och närmar sig alltså 400 miljonersstrecket. De
exakta siffrorna framgår av följande sammandrag.
Försäljningsökning
AB Hakon Swenson, Västerås .
146.342.000:—
4.572.000: —
AB Eol, Göteborg
131.089.000:—
15.523.000: —
AB Speceristernas Varuinköp, Stockholm
58.033.000:—
3.003.000: —
Nordsvenska Köpmanna AB, Östersund
45.146.000:—
108.000: —
[
Övriga ICA-företags direktförsäljning .
i
,
380.610.000:—
15.920.000:—
23.206.000: —
1.680.000: —
Summa 396.530.000: —
24.886.000: —
j
Omsättningsökningen är ett fortsatt synligt bevis för de ICA-anslutna köpmännens förtroende för inköpscentralerna och ett uttryck för den inneboende kraften i ICA-rörelsen
25
26
N a r vårsolen börjar skina är det aktuellt med fonsterputsning. Detta blickfång
är lätt a t t tillverka. Gör fönstret av t r ä l ä k t som målas vit. Solen klippes av gul
papp. Husmodern kan också klippas till av papp eller målas. Texten är röd.
Elevskyltning f r å n Köpmannainstitutet! j
Texten är mörkblå. Vågorna och vattenpor!:i
färg liksom den lodrätt ställda ramen M
Den kraftiga texten kan ni l ä t t klippa till av kartong. En konstgjord gräsmatta
placeras som bakgrund. Man kan dock använda blickfånget utan denna bakgrund.
Blommorna klippes av papp. Den ena vattenkannan hänger i ett snöre från taket.
Passa på och skylta så fort ni får hem nog^
är klippta av svart papp och fastsatta posjmed konserverade champinjoner. Se <>et
lam
'/"', ,•
igsskola. Fisken är klippt av blå k a r t o n g ,
ått och vitt. Texten KONSERVER är i brun
hängande skivan.
Blickfång med blommor är ganska tacksamma att måla upp. Den som inte är van
a t t hantera pensel kan klippa blomman av kartong. Podiet består av en porös
treetexskiva som är målad vit med gröna kanter. Sätt ut prislappar på fröpåsarna!
lickfånget består av svarta bokstäver som
treetexskiva. Skyltningen är kompletterad
!t!
Texten KEX klippes av vit kartong och fästes på en rund skiva av treetex som
målas gulbrun. Övrig text blå på vit botten. Podierna göres av treetexskivor
med rullad blå kartong som stöd. Ljusblå kant på podierna. Prislappar!
27
Orden konserverad vithet" betyder för en husmor n ä s t a n mer
än "bevarad vithet". Pa grund
av sina tidigare erfarenheter lägger
hon följande innebörd i ordet
'konservera':
bevarande av materialet — iakttagande av sträng hygien — utförande
av ett arbete som ger
pengarna
äter,
och ett resultat
som tillfredsställer
i fulla
matt.
Alla dessa associationer passar in
p å R a d i o n - t v ä t t . Det är därför
vi valde att säga. a t t den nya
ingrediensen Solium konserverar
vitheten, säkra pa a t t vi a n v ä n d e
e t t språk, som en husmor förstår.
Den nva ingrediensen Solium arbet a r pa en helt n y linje, den h a r
ingenting gemensamt med forna
tiders lutkok och blekningar.
Lägg m ä r k e till hur tillfredsställd
en husmor blir. när !\i p å p e k a r ,
a t t den enkla R a d i o n - m e t o d e n är
oförändrad, men a t t hon ä n d a
kan r ä k n a med ett ännu b ä t t r e
t v ä t t r e s u l t a t än någonsin.
DÄR MAN TALAR OM R A D I O N
GLADS MAN ÅT S O L I U M
AKTIEBOLAGET SUNUGHT , NYKÖPING
28
G W 42-2303
Texta plakat
Texta sådana här plakat om det är
någon speciell vara ni vill rekommendera. Plakaten hjälper er sälja.
i?
Hur far man en skyltningsidé'.
Lägg
u p p e t t idéarkiv g e n o m att
alla g o d a
skylttips
Om skyltning och om all annan reklam gäller, att det är de nya idéerna
som sälja mest. De gamla idéerna kunna visserligen ibland arbetas om, men
i regel verkar en gammal idé nästan
alltid plagiat.
Hur skall man då få tag på nya idéer
till skyltfönstret? Ofta kan man få en
god idé av en ren slump. Det gäller
därför att ha en reklammässigt inställd
iakttagelseförmåga, så att man systematiskt tar vara på de uppslag man får.
Ni kan få en idé när ni läser dagstidningen eller någon facktidning, när ni
promenerar till och från arbetet, när
ni sysslar med er hobby o.s.v. Träna
er fantasi! Studera även utländska fack-
AKTUELLA
i en
notera
anteckningsbok.
tidskrifter. Studera fönster och bilder
för att söka förstå, hur andra goda dekoratörer skapat sina idéer. Försök att
bedöma dessa arbeten rent försäljningsoch reklammässigt. Utöva kritik. Vad
skulle kunnna göra ett fönster ännu
mera säljande. Vilket fel finns i varornas placering? Genom sådana studier
tränas er fantasi och er blick snart upp.
Utan att ni märker det börjar er fantasi arbeta på egen hand.
Kom till sist ihåg, att det är från
varans försäljningsargument som idén
skall utgå. Och glöm inte bort att skaffa
er en speciell bok där ni antecknar alla
idéer. En sådan bok kan bli er till stor
nytta.
SKYLTNINGAR
Mors dag
KOM IHÅG
när ni
skyltar
att dekorationstillbehören blickfånget, podierna och prislapparna
ska göras i ordning innan man
börjar skylta om, så a t t fönstret
inte behöver stå tomt.
a t t alla biträden alltid måste ha
reda på, med vilka varor man för
tillfället skyltar. När en kund talar
om en vara han sett i skyltfönstret
skall biträdet genast känna till
vilken vara kunden menar.
a t t skyltningarna skall förses med
prislappar. Priset på en vara intresserar alltid allmänheten.
a t t man på prislapparna skall anteckna om priset gäller per kg,meter, dussin o. s. v.
Barnens ansikten och
texten till MOR klippes av kartong, övrig
text målas blå på vit
banderoll. Skyltar ni
med vaser kan ni piffa
upp fönstret genom att
sätta några sälgkvistar
i vaserna. I en sådan
här skyltning skall det
absolut finnas
prislappar.
Bekämpa målen
Här msar vi ett
lättillverkat
blickfång
med en text som slår.
Målen tillverkas
av
papp. Vingarna
gör
man enklast genom att
spänna tyg eller papper på ståltråd. Podiet
är av porös treetex.
29
Stockholms stads handelsskolor har ovanligt rymliga
och ljusa klassrum och lokaler. Den pampiga interiören från »ljusgården» ger
oss en bra bild av skolan.
Den infällda bilden visar
hur skolan tar sig ut i
exteriör.
Skyltning populärt l \ ^
i ny stockholmsskola
Stockholms stads
har
ett
Känner ni till lagbestämmelserna för
livsmedel? Vet ni vad tapiokagryn är?
Och vet ni hur man skriver en tullinlaga eller för en defektbok?
Allt det där bör ett speceribiträde
veta, och detta och mycket mera till
får man lära sig vid biträdesskolan i
Stockholms stads handelsskolor, där
ICA-tidningen gjort ett besök.
Att vara biträde är inte bara att stå
bakom disken och slå in varor åt kunden, det är ett yrke som kräver både
kunskaper och utbildning. Och detta har
en kull pojkar och flickor insett, de har
under två terminer pluggat handelslära,
engelska, bokföring och varukännedom,
för att bara nämna några av de många
ämnen som står på schemat. Terminen
börjar nalkas sitt slut, snart skall hela
skaran ut till anställningar i stockholmsbutiker.
omfattande
30
kursprogram.
bination av teori och praktik, som visat sig ge ett mycket gott resultat. Varannan lördag och hela julmånaden får
eleverna mot lön praktisera i speceriaffärer i Stockholm. Eleverna får därigenom redan under skoltiden inblick i
hur arbetet går till i det blivande yrket.
Även i skolan förenas teori med praktiska övningar. I speceriskolans klassrum — som liksom skolans övriga lärosalar är ovanligt stort, ljust och m o dernt inrett — finns en övningsbutik
som är så lik en riktig speceriaffär som
möjligt. Där finns diskar och hyllor,
vågar, kassaapparater och telefon, och i
denna övningsbutik kombineras de teoretiska lektionerna med praktiska övningar i butiks- och lagerarbete, försäljningslära etc.
Skyltfönster
Eleverna
praktiserar
med lön.
För dessa elever blir det inte svårt att
komma till yrkesarbete direkt från skolan. Den bygger nämligen på en kom-
handelsskolor
med
glasrutor.
På frågan vilket ämne som är roligast svarar alla eleverna med en mun:
Fönsterskyltning! Ut mot skolans stora
entréhall liksom även i specialsalarna
Textning
tillhör favoritämnena, men
så får också eleverna under sakkunnig
ledning lära sig att texta prislappar och
plakat, måla affischer och göra fönsterskyltningar.
för dekorationsarbete och textning finns
det skyltfönster med glasrutor.
— Därigenom får eleverna lära sig att
skylta ett fönster inifrån, så som man
måste göra i praktiken, säger skolans
skyltningslärare, dekoratör Elis Pettersson. På kurser och i skolor är det annars vanligt att eleverna får skylta fönster utan glas, vilket är ungefär detsamma som att kliva ut på gatan och
skylta!
D e tre första
veckorna
räknas
som
prövotid.
Häri måste man instämma och samtidigt konstatera, att undervisningsmaterielen och hela kursens uppläggning är
så ändamålsenliga, att eleverna verkligen får de kunskaper de har största
nyttan av i det yrke de valt. — Men
några »färdiga» biträden utbildar vi
inte, säger biträdesskolans föreståndare.
Harald Karderud. Andamålet med kurserna är att ge eleverna en så grundläggande utbildning som möjligt, som
de sedan kan bygga på, när de kommer
ut i förvärvsarbetet. För att bli ett verkligt kunnigt biträde fordras förutom gedigna kunskaper många års erfarenhet
i yrket.
Den som vill bli elev i biträdesskolan
bör, förutom intresse för yrket, ha godkänt betyg från folkskolans sjunde
klass, men företräde ges åt dem som
genomgått åtta klasser i folkskola och
som erhållit godkänt betyg. Även elever
med något eller några års praktisk erfarenhet inom yrket kunna anmäla sig
till butiksbiträdesskolornas kurser på
dagtid. De första tre veckorna i skolan
räknas som en prövotid. Har lärarna
under den tiden funnit, att en elev inte
passar till biträde, försöker man hjälpa
honom att finna ett lämpligare yrke att
utbilda sig för.
finns aftonkurser. På tre år hinner man
i huvudsak läsa den ettåriga dagkursen,
och då läser man två kvällar i veckan
med tre timmar varje kväll. För mera
avancerade biträden finns också specialkurser på kvällstid.
Man bör kanske påpeka, att skolan
inte enbart ger biträdesutbildning. Biträdesskolan, som förutom specerihandelsbranschen omfattar
dambeklädnads-,
herrbeklädnads-, järnhandels- och manufakturvarubranscherna är den mindre
avdelningen. Den största omfattar kontoristutbildning på såväl dag- som
kvällstid.
Den som har energi och lust att lära
har alltså alla möjligheter att förkovra
sig vid Stockholms stads handelsskolor.
Staten ger
Så här säger en studieintresserad
stockholmsköpman om skolan:
stipendier.
Kursen är avgiftsfri för den som är
bosatt i Stockholm, för övriga är avgiften endast 15 kronor. Till obemedlade
är svenska staten generös nog att utdela stipendier upp till 900 kronor.
Många unga biträden skulle kanske
önska sig en sådan gedigen utbildning
men kan inte sluta sitt arbete för att
sitta på skolbänken ett helt år. För dem
nat platsen och dess omgivning en större
trivsel utan vad som än bättre är att
inom dess murar tycks också en mycket
stor förståelse och framsynthet för affärslivets många olika problem vara rådande.
Av den anledningen är det med en viss
tillförsikt Stockholms affärsvärld
torde
kunna emotse många kvalitativt sett utmärkta »kullar» som efter avslutad skolgång skall vidmakthålla
och än ytterligare förbättra det bästa inom huvudstadens
köpenskap.
Gustav Waldebäck.
Extra ohans i
Diplomtävlingen
Tävlingstiden för Diplomtävlingen
förlänges
en
etapp,
Vi har f a t t a t beslutet efter alla
brev
Stockholms
stads handelsskolor
torde
för huvudstadens
kommande
affärsmän
och kvinnor ha blivit en
synnerligen
förnämlig läroanstalt. Dess moderna, tilltalande byggnad har icke allenast förlä-
med
varför fyra etapper nu återstår.
som
kommit
redaktionen
tillhanda där intresserade läsare
beklagar
att
de glömde skicka
in svaren första gången.
Vi vill
också ge alla nytillträdande prenumeranter en chans att få vara
med. Det går alltså bra att bli
med
ha
i tävlingen
chans
att
nu och
nå
ändå
erforderliga
slutpoäng. Missa inte denna möj-
— Blir den biten bra? Försäljningsövningarna hålles i
en övningsbutik som är en
exakt kojna ai> en riktig
butik.
Bilden t. h.
— Hur mycket kostar 750 gram av en
vara till ett pris av 2.10? Lärarens fråga
vållade inga som helst bekymmer. Av de
rätta och snabba svaren att döma har
eleverna fått god övning i att läsa av
priset på vågen. Men så har också varje
elev en vikttavla med rörlig pendel som
de får träna och lära sig läsa av ratt
pris på.
lighet!
Du
fighten
om de värdefulla
stipendierna
kan
om
bli
med i slutkurs-
Du skickar
tavlingssvaren idag!
in
Diplomtävlingvn:
SVAR TILL ANDRA ETAPPEN
Språkhörnan
De rätta svaren till andra etappen i Diplomtävlingen
lyder så här:
Beteckningar och uttal
på tekniska artiklar.
1. Ett amerikanskt ton motsvarar 907 kg.
2. En skattekrona utgöres av 100 kr. beskattningsbart
belopp.
3. Fyra stavfel förekommer i meningen: 1) »sannt» stavas »sant», 2) »konkurensen» stavas »konkurrensen.,
3) »bohusländska» stavas »bohuslänska», 4) »kollosalt» stavas »kolossalt».
palmoliv
Palmolive
Colgates
kaolgejt
Aqua Vera
akva
Silhouette
siloä'tt
Black Head
bläck hedd
Gillette
dji'let
Foiigére
joschä'r
ve'ra
4. »Dolda reserver» uppstår genom undervärdering i
bokföringen av vissa tillgångar i rörelsen, huvudsakligen varulager, inventarier och fastighet.
Ea\i de Portugal
å dö portyga'U
Eau de cologne
å dö kålårij
5. Styckegodssändningar med
ras som »skrymmande».
skrymmande varuslag med
taxeras med ett tillägg av
Miami
majami
6. Tre personer kan numera ensamma bilda aktiebolag.
Lavifleur
laviflör'
7. 21 år.
Silvermoon
silvö mon
8. Sandwichmän är detsamma som plakatbärare.
Surprise
söprafs
American blue
öme'rikön
Fleurs de Nicc
jlör dö nis
9. Pliofilm är ett genomskinligt förpackningsmaterial
av konstharts, som möjliggör en i det närmaste vatten- och ångtät förpackning.
bio
10. Växelmynt, bankväxel, tågväxel, växelspak, telefonväxel och växelström m m .
Tål Er butik
Sök kontakt med oss när der gä
ler ny- och omplanering av Eder
butik. Vi utarbeta gärna planlösningsförslag och offert å högklassig inredning.
KÖPMANNATJÄNST "
UTST. STOCKHOLM
Mi*fem*niacU£aUn22
Tel.i 2080 70. I00SW
HUVUDKONTOR
VÄSTERÅS
Tel ; NimnaoroD
UTST. GOTEBORG
M«8*»msÉft'flo3
Tel 130810,113910
en längd över 7 m taxeI SJ:s godstaxa anges
förkortningen »skr», och
50 °/o på ordinarie taxa.
strålkastareljus?
LAPPS
världens mest så/da Babymat
tillverkas nu i Sverige !
Först i världen utanför USA tillverkar Sirius Clapp's babymat — en stor nyhet för svenska mödrar.
Clapp's babymat är resultatet av ett kvartssekels erfarenheter. Ett intimt samarbete med läkare samt noggrant
vetenskapligt forsknings- och kontrollarbete har skapat en
babymat med rätt näringsvärde, rätt konsistens och rätt
smak.
Clapp's är världens första och största fabrikant av babymat. Miljoner och åter miljoner amerikanska barn har i
två generationer ätit Clapp's mat och blivit friskare och
starkare.
Clapps babymat tillverkas i samråd med American Home
Foods, Inc. av
AB KONSERVFABRIKEN SIRIUS
GÖTEBORG
G L A S B U R K
Sirius Clapp's babymat
säljes i vacuumiörslutna
glasburkar. Olas är rent,
hygieniskt och eliminerar all risk för att innehållet skall ta smak av
förpackningen. Går hela
innehållet inte åt pä en
gäng kan locket sättas
på igen och burken sparas till nästa dag.
SIRIUS tillverkning av
babymat, för barn intill
två år, omfattar till en
början följande r ä t t e r :
Grönsaker m. lever
Grönsaker m. kalv
Blandade grönsaker
70Öre
Morötter
Arter
Äppelmos
Gröns. ni. kyckling
Grönsaker in. lamm | 75 öre
33
Arnäs-flugorna regnade
efter Maletta-spruta
ÖRNSKÖLDSVIK, onsd. (TT)
"Arnäsflugan" som man kallat
den härdiga fluga, vilken i
massor hemsökt ladugårdarna
i Arnäs i sommar utan att folket lyckats få bukt med den,
har nu slagits "knockout".
Hemmansägare Sven Wästin i
Landsjö, Arnäsvallen, som har en
av de hemsökta ladugårdarna, fick
vid veckoskiftet upp en sats flytande DDT," och då han sprutat ut en
liter började flugorna regna ned
på ladugårdsgolvet i stora högar.
De visade inga livstecken. Någon ny
"Arnäs-fluga" har inte sedan vågat
försöket att komma in i den besprutade ladugården, där de 20 kreaturen nu får vara i fred.
Icme frk 158 34 S5w 21/5
!c = klerretco stkm
maletta ddt3 strålande stop våra sovrum fria från moskiter flugor och de
seglivade svärmande flygmyrorna tack
vare eder maletta
bengt aurell l e d a r e a v svenska solförmörkelseexpeditionen till afrika
*) Det var M A L E T T A DDT 3
(tillv:s anm.)
Det var r e d a n s o m m a r e n 1946, som
o v a n s t å e n d e stod att läsa i dagspressen o m M a l e t t a D D. T 3. Här
visar sig d e n e n a s t å e n d e effekten
av M a l e t t a s 3 k o m p o n e n t e r .
Fil. dr
Bengt Aurell
Ovanstående telegram från
solförmörkelseexpeditionen
bekräftar likaledes Malettapreparatets effektivitet.
Klärre & Co AB hade efter
expeditionens h e m k o mst
ett samtal med dr Aurell,
som därvid passade på att
gratulera de svenska husmödrarna till att äga ett så
utomordentligt
ändamålsenligt medel mot flugor,
myror, getingar och bromsar, ett medel som dessutom flugsäkror
luktfritt.
Förutom av Svenska Solförmörkelseexpeditionen till Afrika och
Sydamerika har M a l e t t a D.D.T. 3 medförts ä v e n av Svenska östa f r i k a e x p e d i t i o n e n , utsänd av Zoologiska Museet i Uppsala, Finsksvenska A m a z o n e x p e d i t i o n e n , fil. k a n d . Claes Christian Olrogs
e x p e d i t i o n till Paraguay och dr Sten Bergmans e x p e d i t i o n till
Nya Guinea.
Mal-
Garant i märket
Maletta
och flugsäkra iuktfritt med
KLÄRRE & CO AB, STOCKHOLM
a e ro so
Hur man kan få hånglas
att sälja sig själva
Praktiskt
ökar
Andersson smekte
den mjuka flanellen
diskstall
försäljningen.
Visa hänglåsen genom att placera dem
i ett skyltställ. Har man hänglåsen
liggande gömda i en låda, så kanske
kunderna inte ens vet om att affären
för hänglås. Presenterar man däremot
hänglåssorteringen i ett sådant diskställ
som vi ser på bilden får kunden lätt
lust att köpa. Affären som skyltat med
hänglås på detta sätt har ökat sin försäljning betydligt. Hänglåsställen finns
att köpa, men är som synes inte märkvärdigare i konstruktionen än att den
som är händig själv kan tillverka ett
sådant.
— Här direktör'n, är telefonen. Det där
är er smörgås med schweizerost.
Man tog hand om h o n o m
vore han "överingenjören
A,ndersson är ingen märkvärdig medt
borgare. Han är kontorist i underordnad
ställning och hyr tillsammans med sin
lagvigda ett rum och kök med hall
och matvrå. Låt oss genast avslöja det
— det är fru Andersson, som är den
dominerande i hemmet. Hon har redan
hunnit bekanta sig med halva brukssamhället, dit familjen flyttade för en
tid sedan. Men ingen känner Andersson.
Han går tyst och blyg sin väg fram.
Häromdagen gick Andersson ut för
att köpa sig ett par enkla grå flanellbyxor. De hade dem i brukshandeln,
som var nästan som ett litet varuhus.
Det sade fru Andersson, som skötte
alla inköp. Men det här fick Andersson
klara själv.
Om det funnits någon liten enkel bod
i samhället ändå, det var så elegant
allting i den där butiken. Det såg man
utifrån. Och en massa biträden, snyggt
och propert klädda. De var nog närmast
till för att betjäna brukssociteten. Och
så fru Andersson, förstås, som minsann
inte kände sig liten.
Andersson steg in genom de eleganta
dörrarna. Det rådde en lätt trängsel i
den stora butiken. Nå, det var fint, då
kunde man kanske försvinna i mängden
som
själv"
och söka sig fram till de där byxorna.
Men knappt hade Andersson tänkt denna
tanke till slut, förrän den Verklige
Expediten stod framför honom med ett
leende, som tydligen talade om igenkännande.
— Goddag, herr Andersson, sade han
och bugade sig. Det blir strax en expedit ledig. Kanske herr Andersson vill se
sig omkring under tiden? Var det något
särskilt herr Andersson hade tänkt sig.
— Ni hade visst fått in grå flanellbyxor, nästan viskade Andersson.
— Just det, den här vägen, om jag
får be. H e r r Andersson kanske vill
välja själv.
Så återgick han till sin kund. Det hela
hade tagit en knapp minut, men för
Andersson var det en betydelsefull minut. Man hade känt igen honom. Man
hade tagit hand om honom som vore
han överingenjören själv. Tagit hand om
honom och visat honom uppmärksamhet, honom, som det hunsades med både
på kontoret och hemma. Och man hade
sett honom genast han kom in, trots att
det var så många kunder vid den fina
brukshandelns alla diskar.
Andersson växte flera tum där han
stod och smekte den mjuka flanellen.
35
ICA-tidningens specialsida för de yngre
VI SOM V/U OFP...
—• Hoppa in ni bara, vi
bits inte. Klart att ni får följa med om ni vill.
STIL OCH
FRAMÅTANDA
Det var en invit från Erik
Ahldén, svensk kolstybbsman på 5000 meter. Vi parkerade alltså i bussarna.
Och kom direkt in i ett
friskt och trevligt avkopplande gäng. Vi såg oss omkring och hade trivsam
lunch i det gröna i "Green
P a r k " nånstans i mitten av
sightseeingturen. Och sällan
såg vi en så hejig och obesvärad idrottsman som Erik
Ahldén denna dag.
*
Ändå hade han tunga uppgifter framför sig. Han skulle löpa en halv mil i ett
fruktansvärt olympiskt finalfält ett dygn senare. Att
mitt emellan två av sitt livs
hårdaste tävlingar så fullständigt koppla av som unge
Erifc Ahldén rusar mot målet
som svensk mästare i terräng.
36
Erik gjorde — det visar goda nerver och det visar god
taktisk blick. Samt den rätta inställningen till idrott.
Den som han en gång deklarerat vara att "träningen
i idrott är viktigare än tävlingarna".
Det hindrar dock inte att
han är ett av svensk idrotts
allra största löften, som redan nått storresultat på kolstybben. Ja, visserligen blev
han bara fjärde man i den
olympiska
5000-metersfinalen, men det är dock inte
bara när sådana bataljhästar
som Rieff och Zatopek är
före och "föret" den gången
var det uslast tänkbara med
blöta banor och regn i massor. Erik tillhör den lätta
typen som skall ha torra,
banor för att göra sig själv
rättvisa. Det har han också
på ett gott sätt visat under
vinterns turné i den amerikanska inomhuscirkusen.
Takt.
Takt är en egendomlig egenskap. När den finns är det
svårt att spåra den men när
den saknas, märks den genast.
I själva verket är det man
menar med takt
ingenting
annat än förmågan att fatta
det väsentliga i olika situationer och genast vara på det
klara med det bästa sättet —
både vad tal och handling angår — att gå vidare.
Det ges en oändlig massa
tillfällen
för en försäljare
inom detaljhandeln att visa i
vilken utsträckning han eller
hon äger det värdefulla karaktärsdraget som kallas takt.
*
Den 25-årige försäljaren,
som nu etablerat sig i Växjö,
kom till Stockholm från
Hälsingland och började vid
KA 1. 1943 dök han upp som
löparkomet på den just då
lysande svenska medeldistanshimlen med Gunder och
Arne och Ahlsén som de
ljusstarkaste. Och sen dess
har han nått följande fina
tider: 1500 — 3,48,2, 3000 —
8,10,8, 5000 — 14.14,2. De tiderna kommer att pressas.
Två terräng-SM visar också
att han inte är rädd för att
rusa runt i den största av
svenska träningsplatser: skogen. Han har de rätta takterna och givetvis också den
skötsamhet som ger resultat.
Gunvald
Häkanson.
Det dagas.
Jaså. du säger att »Det
dagas., var en så stark film,
berätta litet om den då!
— Det är en film
från
Metro och en at> de tre
huvudrollerna innehas av den
nye
amerikanske
stjärnan
från »Red River», Montgomery Clift, som tar hand om
en tysk pojke pä ett hjärtknipande sätt med många
humoristiska stänk också förresten. Och handlingen
utspelas i huvudsak i och kring
ett UNRRA-läger
någonstans
i de tyska ruinhögarna. Men
mera propaganda är det inte.
— Medlidande
propaganda.
— Tja, varför inte. Det är
hårda hjärtan som skakat
världen i dess
grundvalar.
Här bara några antydningar:
— Det är taktiskt oriktigt
att »klubba ned» invändningar
från en köpares sida.
— Det är taktiskt mindre
fördelaktigt
att fästa uppmärksamheten på sig själv och
lansera sina egna åsikter såsom normgivande för kunden.
Kom till
användning.
Det var en gång en skotte.
som hittade ett paket med
liktornsplåster.
Han gick omedelbart och
lånade sig ett par mindre
skor.
som skapat olust mellan människorna och nationerna. Så
det skadar sannerligen inte
att hjärtan klappar litet varmare. Huvudpersonen är en
okänd tjeckisk liten pojke
som kastats från koncentrationsläger till koncentrationsläger och som alla andra barn
blivit bränd för livet, skygg
för allt och alla och som därför i skräck rymmer från en
UNRRA-transport. Det är oerhört skickligt uppbyggda bildsviter rent psykologiskt. Och
så kommer modern in i sammanhanget, vandrande vägar
i det oändliga för att finna
sin son, som hennes hetaste
önskan trots alla besvikelser
tror finns i livet.
— Filmen har samma positiva tendens alltså som den
där goda filmen »Tyskland
anno noll». Ja, det är sannerligen på tiden att en ny morgondag randas över en sargad
värld . . .
Filmman.
Swing Ltd AB
Sandviken • Kungl. Hovleverantör
Ett 5-bladspaket räcker över 2 månader.
SWINGs populära rakdonseiui ,,
Er precis vad Ni behöver för Swing-rakningen:
rakhyvel, rakblad, rakborste tvålhållare och alunstift — allt i samma praktiska
och alltid bekvämt till hands.
En alltid lika välkommen
förpackning
presentartike/
mattor och hushållsartiklar av g u m m i
Hcgeffektiva, lätta att hålla rena och framförallt slitstarka
— det är detta som gjort Ulvsunda entrémattor av gummi
så efterfrågade.
Bland Ulvsundas övriga praktiska och lättsålda artiklar
märkas badmattor, galoschmattor, WC-mattor, klosettborstar, vaskrensare, diskbrickor, refflad gummislang,
tvålkoppar, tvålsparare, isoleringsband m. m.
Moderna och lönande artiklar att föra!
U L V S U N D Ä G U M M I F A B R I K S AB
ULVSUNDA
Tel. Stockholm 26 25 60
37
Den utomordentliga silförmågan, både
beträffande snabbhet och renhet är
enastående. U LAX-filtrens styrka och
hanterbarhet i såväl vått som torrt tillstånd ger dessutom garanti för bästa
renhet på mjölken.
-
Se till att Ni har
ULAX-filter
i lager.
A K T I E B O L A G E T
U L A X
M O T A L A
Försäkringsaktiebolaget
Göteborg
Stockholm
Sjö-, Brand-, Inbrotts-, Vattenledn. - skadeAnsvarighets-, Cykelstöld-, Glas-, OlycksfallsAutomobil-, Resgods-, Garanti- & LuftfärdsFÖRSÄKRINGAR
Ombud
För
överallt
i
landet.
självbetjäning...
^poMatcr
KYL- och FRYSDISKAR
För effektiv kylning av färskvaror har Rollator en
öppen kyldisk, modell SSD. Den har u t m ä r k t a exponeringsmöjligheter och den stora spegeln ökar skyltninqseffekten. Lysämnesröret ger riklig och behaglig
belysning. V a r o r utlagda i en Rollator kyldisk blir
alltid uppmärksammade.
Kunderna uppskattar den
öppna kyldisken, som ger dem tillfälle a t t f r i t t välja
bland varorna.
Rollator frysdisk för djupfrysta varor bör också ingå
i varje modern butiksinredning.
Rollator K Y L D I S K finns i 2, 2,5 och 3 m längder.
Rollator FRYSDISK finns i 1,32 och 2,10 m längder.
AKTIEBOLAGET K. J . L E V I N , M a l m ö 1
Filialer' Stockholm, Göteborg, Linköping, Sundsvall.
Återförsäljare och servicestationer på e t t flertal platser i landet.
39
Glädjande
för Er som lagrar potatis
REGULEX
preparatet
som
hindrar
potatis att gro
rika och Europa. Strö Regulex över potatisen så
förhindras groningen och stärkelse- och torrsubstanshalten, dvs. den goda smaken, bibehålies oförändrad. Bra potatis förblir bra — även vid lång
lagring — med Regulex. Regulex är ej giftigt,
Regulex sätter ej smak på potatisen. Skal från Regulex-behandlad potatis kan därför mycket väl användas som foder. Se till att Ni får ut fullt saluvärde för potatisen, minska lagringsförlusterna,
köp hem PHILIPS REGULEX.
Regulex är en nyhet som kommer att hälsas med
glädje. Varje potatisodlare och potaiishandlare
vet att potatis som gror förlorar i vikt och smak.
näringsvärde — och saluvärde. Men vet Ni hur stor
förlusten är? Enbart vid lagring i stukor uppgår
den till 3 miljoner kr om året! En förlust som varje
odlare får betala sin dryga andel av.
Regulex ändrar på detta.
Regulex vänder förlust
till vinst. Regulex är ett hormonpreparat och sådana ha med stor framgång använts både i Arnepä
S V E N S K A
AB
P H I L I P S
S T O C K H O L M
LAT
NYA KOTTSOJA
SKAPA MERFÖRSÄLJNING
Högkoncentrerad — dryg — smakgivande — innehåller köttextrakt
— ger fyllig smak och vacker (ärg
åt såser, soppor och stuvningar.
Ställ fram den säljande skyltkartongen på disken —
så säljer
sojan sig själv.
40
•
d| V I
G ö
TAM I N- och
T E B O R G
•
KEM.
A V D
M A L M Ö
I I
Vad ar lemon squash?
Vad ar mylta?
T ad är
Kolsyrad läskedryck, tillverkad av apelsiner.
•
Citronsaft med socker och vatten.
I I
Sötad råsaft av äpplen.
I I
Apelsinmarmelad.
I I
Hjortronsylt.
I |
Rårört, konserverat fruktmos.
I |
En sorts chokladfyllning med vaniljsmak.
Kanderade citronskal, som användes vid
suckat?
finare bak.
Ersättningsmedel för kaffe i ransoneringstider.
Så här
svarar:
Herr Robert Hertzman hos Landers Eftr. i Söderköping drar litet på de två första frågorna men
försöker sig med gissning. Den tredje frågan däremot bereder honom inga bekymmer:
De rätta
svaren
Lemon squash är citronsaft med
socker och vatten.
Lemon squash gör man nog av äpplen — tror jag
Mylta måste vara fruktmos.
Det låter så.
Suckat är kanderade citronskal.
Herr Daniel
26 år och
frågorna,
fullträffen
Davidsson, Firma A. Melin, Alingsås, är
har varit med i tio år. Han klarar alla
även om han erkänner att den första
nog var en lyckad gissning:
Lemon squash är citronsaft med socker och vatten.
Mylta är det samma som hjortronsylt. Det vanligaste och ur
transportsynpunkt bästa beredningssättet av de läckra bären
från myrarna och kärren i Norrland och Dalarna är att mosa
(mylta) dem direkt i förvaringskärlet. Vid denna beredning användes vanligen inte socker, utan
detta tillsättes först vid användandet.
Mylta betyder hjortronsylt.
Suckat är kanderade citronskal.
Herr Ingvald Englund i Vansbro tar sig en lång funderare på både lemon squashen och myltan. Nåja,
mylta är kanske inte så lätt, om man inte är född
i Värmland eller Norrland. Där använder man
nämligen ett annat namn på hjortron.
Lemon squash — njaa, jag gissar på
Mylta — kan det vara fruktmos,
tro?
apelsiner.
Suckat framställes av skalen från
en citronart. Dessa, som är tjocka
och köttiga, får en tid ligga i salt
vatten. Därefter kokas de och
kanderas i stark sockerlösning.
Suckat användes för smaksättning och dekoration av bakverk.
Suckaten bör vara mjuk, lätt att
skära och halvgenomskinlig.
Minst lika vanligt är kanske att
man använder pumpa istället för
citronskal.
Suckat är kanderade citronskal.
När som helst kan det bli Er tur att svara!
41
skulle Ni dä inte försäkra den? Helt
s ä k e r t ! Men arbetskraften,
E r vär-
defullaste tillgång, h a r Ni försäkrat
den? Ordna annars den saken genast
genom en
olycksfallsförsäkring.
THULEBOLAGEN
LIY-THUU
42
BRAND-VICTORIA
H H
NORRLAND
vI J
Sto. I bolro
SKANDINAVIEN
En
annonsserie
fö r S Y C O • fé
rsäljaren.
Krukan som andas"
bara ett slagord — eller . . .
I vår reklam b r u k a r vi köra m e d slagordet " K r u k a n
som andas"
ocb det är så sant som det är sagt.
SYCO är porös och låter plantans rötter andas m e n inte sä porös att den släpper igenom vattnet —
samtidigt som den häller jorden lagom fuktig.
FRAMHÅLL FOK K U K U F J :
1 . Plantorna trivs bättre i SYCO. 3 . Jorden håller sig frisk.
3 . Alltid lagom fuktig. Vattna 'fa mot i vanliga krukor. 4 . Inget
underfat behövs — SYCO är mögelsäker. 5 . Modeller för varje
smakriktning, ö . Äkta SYCO endast med det gyllene SYCOmärket.
vita och kulörta tårtpapper i läckra
pastellfärger,
förpackade
satsvis i
alofankuvert, presenterade i praktisk
försäljningsbox om 32 satser
SORTERING
TÅRTPAPPERSSATSER
ITHOGBAFEN W N O R
RKOPING
43
Trix gen säkepf
MAL-SKVW
etf helt år!
Ett f r u k t a n s v ä r t
nervgift
T^rix är ett kontaktgift, som dödar larver
och flygande mal vid minsta beröring.
Spruta nu med Trix flytande, pudra med
Trix pulver, tag Trix dubbel- W i skölj vattnet vid tvätt. Trix är fenomenalt —
det är beständigt och 100 % säkert.
Trix flytande sprutas med handspruta eller
särskild tillsats till dammsugare för malsäkring
av gångkläder* mattor, möbler och textilier.
Trix pulver strös på tygets både sidor och
borstas sedan lätt av efter sommarförvaring av
vinterylle och kläder.
Trix dubbel-W det enda i sitt slag, användes
i sista sköljvattnet efter ylletvätt, gör vävnaden
malsäker till nästa tvätt.
Sälj ä k t a Geigy DDT
Sälj nu Trix, ett medel, som man kan
lita på! Skylta med Trix! Sätt fram
Trix-preparaten pa disken! Framhåll just
Trix för Edra kunder! En kraftig annonsering hjälper Er att sälja.
Dr P. Muller fick Nobelpriset
i
medicin
1948 för sin
u p p t ä c k t av D D T : s verkan
på skadeinsekter. Dr Muller är
v e r k s a m vid Geigys laboratorium i Basel,
där m a n s a m m a n s a t t och u t p r o v a t detta
verkligt effektiva medel mot mal.
AKTIEBOLAGET
44
TEGAN,
UPPSALA
ICANDER^
Icander: Detaljhandelns skyltsats vore väl något för var affär.
Chefen: Ja skyltningen har ju alltid varit ett problem. En sådan
plakatsats måste vi beställa,
Icander Skönt! Nu behöver man inte ha några bekymmer for
blickfången i fortsättningen. Men varför inte förenkla även det
övnga skyltningsarbetet? Jag har en idé!
Icander Att hålla på och kläda skyltlådan med papper är minsann
inget för en modern affär. Det kräver mycket arbete och papperet
blir fort fult. Nej, bort med allt papper från skyltlådan'
När Icander tagit bort allt gammalt papper frän skyltlådan skaffade han bets i ljus färg. Han betsade skyltlådan så att den kom
att se verkligt tilltalande ut. Nu gick det fint att skylta direkt i
lådan.
Sedan var det podiernas tur Icander gjorde en del nya podier och
målade samtliga i mörka och ljusa färger Podierna kunde nu användas direkt utan att klädas med papper
Chefen Ar skyltningen redan klar? Det var snabbt skyltat vill
jag lova. Och inte nog med det, fönstret är verkligt bra.
Icander : Själva skyltningen tog bara en kvart. Det var nytt rekord.
45
BERGVIK
OCH ALA N Y A
SÖDERHAMN
46
AKTIEBOLAG
Mer än tvål
ett skönhetsmedel
47
ilda margarin
är solsken i kosten /
Milda-reklamen
på ny linje
J V I argarinbolaget publicerar nu vårens reklamkampanj för Milda. Den är upplagd
efter delvis nya linjer med tonvikt på näringsfysiologiska synpunkter.
Matfettet är en av de viktigaste ingredienserna i vår
dagliga kost och representerar samtidigt
en av de större utgiftsposterna. Det är
därför ganska klart,
att när man på ett
enkelt och ekonomiskt sätt kan ordna
sin
matfettförsörjning genom att använda Milda
margarin, så måste Milda anses vara ett av våra viktigaste
livsmedel.
Milda framställes under betryggande hygieniska förhållanden av fett, hämtat direkt
ur naturen, samt mjölk och
vitaminer. Den färdiga produkten är närande och lättsmält. Milda har dessutom en
fin, mild smak, som blivit högt
uppskattad.
Vitaminerat margarin är numera också allmänt erkänt som
ett värdefullt livsmedel. I praktiken har detta bevisats genom
den stora efterfrågan på margarin.
Men margarinet har
W-l
ännu inte fått sitt rätta betyg
som ett värdefullt och ekonomiskt
skyddsfödoämne.
Tiden är nu mogen att vinna
allmänhetens erkännande även
på denna punkt.
Det är på detta
resonemang, som
vårens
Mildakampanj
är
byggd. Den har
samlats
kring
slagordet "Milda
margarin är solsken i kosten". Detta uttrycksammanfattar på ett suggestivt
sätt alla de goda egenskaperna
hos Milda.
Näringsvärdet och lättsmältheten, den fina smaken, den
tillförlitliga fabrikationshygienen och sist men icke
minst vitaminhalten.
Det är att hoppas,
att Milda på denna
väg skall kunna ställas i samma klass
som andra skyddsfödoämnen,
ost, mjölk, frukt, grönsaker etc.
Milda margarin
är solsken i kosten \,,
nuniaii hiilptf dtn en bri iiycki
pl "if. Sfeyddifödoimnnu äro iv
unkdd rikl od, d.1 h&r •itiminrrii
tmr^itm. Do modtrai hurfiriiui
Milda. K ut fuliudit, hojCoridlll
JiTimcdcl — gon. niringvilii. UtiiiTbjJi och hygicouki nmi dciiulom
Vi visar här en enhet ur kampanjen. Uppläggningen är enkel och slagkraftig. Långa utredningar
har undvikits — endast det väsentliga har framhållits. Vi tro att kampanjen skall ge resultat.
Anslut till densamma genom att skylta med och
framhålla Milda för Edra kunder!
Vi inbjuda alla våra medarbetare vid disken att samarbeta med oss
på denna linje genom att vid samtal med kunderna och på annat sätt
framhålla dessa synpunkter.
Margarinbolaget
48
— Vad har ni här att göra? Får ni ingen mat i
Afrika längre?
Jo då, men även vi vill att våra barn skall få
den bästa mat som finns. Så därför har jag rest
runt halva jorden för att kunna skaffa dem Fors v i t a n i i n i s e r a d e k y c k l i u g f o d e r .
49
Svenska
Jästfabriksaktiebolaget
rekommenderar sina allmänt erkända fabrikat
av kraftig och hållbar
PRESSJÄST
från följande fabriker:
Stockholms Norra Jästfabrik, postadress Stockholm
Göteborgs Jästfabrik,
„
Göteborg
Nässjö Jästfabrik,
„
Nässjö
Jästfabriken Activ,
„
Tomelilla
CHOKLAD PUDDING
J/u AaAutet bland,
Cirka
I
1 0 0 milj. 1/4-paketJ
samt
10 milj. 1 kg-paket
till
I
35 milj. kronors
d e t a l j h a n d e l s v ä r d e , är Sveriges å r s k o n s u m t i o n av WASAB R Ö D . D e n stora förbrukn i n g e n a v 1 / 4 -paket visar, att
h u s m ö d r a r n a alltmer insett i
fördelarna av uppsågat bröd
i V r p a k e t . I n g a smulor —I
inget avfall.
Kurvan
stiger!
WASAFABRIKERNAS sortering:
Pariserbröd
42 öre pr pkt
Stjärn-kex
42 „ ,, A
Delikatessbröd — 4 0 „ ,, å
Dinébröd, krydda) .. 38 „ II II
Knäckebröd
34 „ » n
Husmansbröd
33 „ » å
Sportbröd
33 » » »_
Wasalabrikernas
försäljning
av bröd i
^4-paket.
1941
1942
194J
T?4t
1°-»5
1944
1947
1948
•
•
WASABRÖD
920707 G Ö T E B O R G
1049