Transcript Inblicken - Fridaskolan

Inblicken
För djupning
Exemplet BETT 2012
” Visionen vi lever på är inte att bli det
största utbildningsföretaget.
Frida Utbildning ska istället vara
Sveriges tongivande utbildningsföretag
inom de fält där vi verkar
”
www.fridaskolorna.se
www.fridagymnasiet.se
Frida Utbildnings idé och riktning
Fridas fyra grundpelare
Förväntningarna på Frida Utbildning är stora. Personalen tillsammans med elever, föräldrar och andra kunder bär
på en önskan, en idé, som handlar om att i grunden förändra och förbättra villkoren för barn och unga. I förlängningen handlar det därför också om att förändra det samhälle vi lever i till det bättre. Ägarna till Frida Utbildning
har därför formulerat ett aktieägardirektiv som visar att vi är beredda att ta på oss ansvaret för att bidra till att
förändra världen genom att utbilda demokratiska och ekologiskt besinnade medborgare.
Frida Utbildning kan inte, när det gäller omsättning, mäta sig med de stora utbildningskoncerner som finns på
marknaden idag. Å andra sidan hävdar sig Frida Utbildning mer än väl när det gäller utbildningsuppdrag och därmed möjlighet att påverka och föra fram de bestående värden vi står för.
Visionen vi lever efter är således inte att bli det största utbildningsföretaget. Frida Utbildning ska istället vara
Sveriges tongivande utbildningsföretag inom de fält där vi verkar. Det är genom våra dotterbolag som visionen
ska uppnås vilket innebär att samtliga anställda måste bidra till att vi steg för steg närmar oss visionen.
1. En stark gemensam värdegrund. 2. Vilar på systemteori.
3. Systematisk skolutveckling. 4. Personligt mästerskap 1. Gemensam värdegrund
– I linje med visionen finns en förväntan på medarbetarna att vara ansvarstagande och kreativa.
– Att skapa ett socialt klimat som gör att varje medarbetare känner tryghet
och respekt i en levande social gemenskap.
– Att ständigt förändra till det bättre har sin utgångspunkt i personalens
självkänsla och trygghet.
– Frida ska präglas av öppenhet och stark tilltro till personalens kompetens
och förmåga.
– Varje medarbetare ska ha ett reellt inflytande över hur arbetet organiseras
och genomförs.
Fridaskolorna AB har därför som främsta mål att de barn och ungdomar som finns hos oss ska utvecklas till ansvarstagande, kreativa och skapande individer med en omvärldsuppfattning som gör att de i framtiden aktivt kan delat
i de demokratiska processerna i vårt samhälle. Vår vision för arbetet vid Fridaskolorna är Att utbilda tågluffare.
Vi förväntar oss därför att elever, föräldrar och personal;
2. Systemteori
Helhetstänkande. Konstans och variation. Öppenhet och slutenhet.
Nivåer och gränser. Energi och information. Närhet och distans
Helhetstänkande
Ledaren eller läraren som har en systemisk utgångspunkt för sitt arbete tar
inte parti för någon enskild del utan har hela systemets väl framför ögonen.
Ett sådant förhållningssätt gagnar alla som ingår i systemet – ett sant demokratiskt förhållningssätt, eller hur!
– är beredda på utmaningar och oförutsedda händelser
– anstränger sig för att skaffa sig information och lösa problem
– intar ett aktivt förhållningssätt som innebär eget ansvar och egna initiativ
– arbetar för att åstadkomma en skapande och kreativ miljö för lärande
Didaktikcentrum AB bedriver skolutveckling, längre utbildningar och föreläsningar för skolledare och personal.
Som grund används aktuell forskning och erfarenhet från våra egna skolor. Didaktikcentrum inspirerar och förmedlar kraft och nya idéer åt alla som arbetar med utbildning. Visionen och drivkraften är Att föra svensk skola
in i framtiden genom kunskapsutveckling i nära samverkan med kunden.
För att vi genom våra dotterbolag ska nå vår övergripande vision måste vår koncern vara en socialt hållbar organisation där medarbetarna utvecklas och växer som människor. Utgångspunkten för en socialt hållbar organisation
är en stark gemensam värdegrund. I linje med vår värdegrund måste vi som företag också sträva efter en ekologisk
hållbar och långsiktig utveckling. Till sist måste vi som ägare ta ansvar för personal och kunder genom att våra
verksamheter är affärsmässigt hållbara.
Konstans och variation
Ett grundläggande dilemma för alla organisationer är hur man på ett klokt
sätt ska balansera konstans och variation, stabilitet och förändring, ordning
och oordning, tradition och förnyelse. Systemteorin ger insikter och reskap
för att tänka kring och hantera konstans och variation.
Öppenhet och slutenhet
Systemteorin pekar på riskerna med att ett system sluter sig mot omvärlden.
Bristen på information från kringliggande system leder lätt till rundgång
eller till att falska föreställningar om omvärlden grundläggs.
Nivåer och gränser
Systemteorin hjälper oss också att hålla isär nivåerna i ett system. Medarbetare på varje nivå i systemet har sina speciella roller och uppgifter som måste
respekteras för att systemet som helhet skall fungera väl.
Energi och information
Systemteorin går emot den rationalistiska tanken om krafter som verkar på
ting och hjälper oss att släppa idén att ledaren är den enda kraften av betydelse för att en förändring skall komma till stånd. I varje system finns stora
resurser som väntar på att tas i bruk under förutsättning att de som är vana
att bestämma visar respekt och tålamod. Skapa förutsättningar – noder för
informationsbyte, då växer kompetens snabbt – ja till och med språngvis.
Närhet och distans
Systemteorin ger också en god grund för att på ett bra sätt hantera närhet och
distans. Inte minst viktigt för alla som har utbildning och lärande som profession. Man måste engagera sig, det går inte att utöva en verksamhet med omdöme
om man håller allt ifrån sig. Men man måste också emellanåt kunna distansera
sig och hålla sig själv tillbaka i en tilltro till systemets egen kraft att växa.
2
www.fridaskolorna.se
www.fridagymnasiet.se
3
Ur Frida Utbildnings ägardirektiv
3. Systematiskt skolutveckling
1. Gemensam värdegrund
Modell för arbetet med systemisk skolutveckling - målstyrd utveckling
Nationella styrdokument
Skolplan
Skolans vision
Utvecklingsplan med utgångspunkt
i analys av operativ nivå
Innehåll i konferensagenda,
övriga konf. Genomförande
GRANSKNING
LÄGESANALYS etc.
Organisationens vision
Frida Utbildning har som grundidé att de människor som har valt att arbeta i organisationen ständigt ska reflektera
över sitt ansvar och sin roll i organisationen. Företagets vision innebär därför en förväntan på medarbetarna att vara
ansvarstagande och kreativa. Konkret innebär det att varje enskild medarbetare – oavsett arbetsuppgift – har ett
uttalat ansvar att bidra till att skapa en god arbetsmiljö för utveckling och ständigt lärande.
Stat
Kommun
Skola
Strategisk nivå
1-5 år
Ledning
Nyckelpersoner
Taktisk nivå
0,5-1 år
Ledning
Nyckelpersoner
Operativnivå
Kontinuerligt
Riktning - vision
Pedagoger/övr. personal/
elever/föräldrar
Denna förväntan innebär att medarbetarna är beredda på utmaningar. De anstränger sig för att skaffa sig relevant
information i syfte att lösa problem och att utveckla verksamheten i ett helhetsperspektiv. Inställningen hos Frida
Utbildnings medarbetare kännetecknas därför av ett aktivt förhållningssätt där egna initiativ till förändringar till
det bättre utgör en naturlig del av vardagen. Grunden för en positiv utveckling hos medarbetarna, och därmed för
företaget, är att skapa ett socialt klimat som gör att varje medarbetare känner trygghet och respekt i en levande social
gemenskap.
Viljan och lusten att ständigt förändra till det bättre har sin utgångspunkt i personalens självkänsla och trygghet.
Att aktivt arbeta med den här delen av värdegrunden är därför särskilt viktigt för att skapa goda förutsättningar för
ständigt lärande och ansvar. I konkreta termer innebär det att Frida Utbildning ska präglas av öppenhet och en stark
tilltro till personalens kompetens och förmåga.
I ett klimat av samverkan och flexibilitet ska också tid och ekonomiska resurser avsättas för att ge medarbetarna
möjlighet att tydliggöra organisationens mål genom en ständig dialog. Varje medarbetare ska också ha ett reellt
inflytande över hur arbetet organiseras och genomförs – mångfald ska prägla verksamheten!
I vår värdegrund ligger också det vi kallar bestående värden som dels handlar det demokratiska perspektivet och dels
om hållbar och långsiktig utveckling.
4. Personligt mästerskap
– Gemensamma visioner
– Teamlärande
– Tankemodeller
– Systemtänkande
– Personligt mästerskap
Ägarna till Frida Utbildning ger följande direktiv till styrelsen:
Personligt mästerskap vid Frida Utbildning delas upp på fyra områden – specifik yrkeskompetens, kompetens
om verksamheten, relationskompetens och personliga egenskaper.
– Styrelsen ska tillse att en forskningsinsats genomförs när det gäller ”bestående värden” med start under 2011.
Forskningen ska identifiera de mjuka kundnyttor som Frida Utbildning levererar i form av bestående värden för
våra elever. Forskningen ska bedrivas inom dotterbolaget Didaktikcentrum AB och leda fram till en avhandling
inom den närmaste femårsperioden. Syftet, förutom att identifiera det vi benämner ”Bestående värden”, är också
att erhålla forskarkompetens vilket ytterligare ökar möjligheterna att närma oss visionen ”Sveriges tongivande utbildningsföretag” – Frida Utbildnings kritiska massa växer.
I linje med forskningsinsatsen ovan är målet att en forskningsavdelning med minst två doktorandtjänster är inrättad
före utgången av 2014.
– Styrelsen ska skapa goda förutsättningar för dotterbolagen för att ett kontinuerligt arbete med den gemensamma
värdegrunden kan genomföras – en socialt hållbar organisation. Målet är att vara ledande i Sverige när det gäller
trivsel och socialt klimat. Ägarna vill ha en återkommande rapporter över hur arbetet fortskrider och då med särskilt
fokus på tidsinvestering och ekonomiska resurser.
1. Specifik yrkeskompetens
Den specifika yrkeskompetensen har sin utgångspunkt i utbildning/teoretisk kunskap, den erfarenhet den enskilde
medarbetaren har byggt upp och hur den kunskapen kommer till uttryck i praktiken.
2. Kompetens om verksamheten
Den här kompetensen är inriktad på hur den enskilde medarbetaren i relation till sin specifika yrkeskompetens och
i relation till nationella styrdokument tar sig an utvecklingsarbetet inom Frida Utbildning. Hur väl utvecklat är
systemtänkandet och i vilken grad individen har utvecklat förståelse för hur olika processer/personer/arbetsgrupper
samverkar i syfte att skapa en helhet i riktning mot företagets vision.
3. Kompetens – relationer
Hur ser den enskilde medarbetarens kompetens ut när det gäller att hantera relationer i vardagsarbetet? Den här
kompetensen innefattar samarbetsförmåga, förmågan att kommunicera med arbetskamrater, förmågan att få med
sig kolleger i utvecklingstankar och förmågan att hantera visionen i mötet med kolleger, kunder, elever och föräldrar.
– När det gäller hållbar och långsiktig utveckling – ekologiskt hållbar – har styrelsen i uppdrag att genomlysa
organisationen i syfte att Frida Utbildning blir ett föredöme vad gäller hur Frida som organisation kan minimera
påverkan på ekosystemet i ett globalt perspektiv.
2. Tillväxt, omsättning och geografisk utbredning
4. Personliga egenskaper
Personliga egenskaper handlar om självkänsla och självinsikt, förmågan att ge och ta feedback, inlevelseförmåga
(empati) samt prestigelöshet/ödmjukhet.
Frida Utbildning har inte ambitionen att bli det största utbildningsföretaget i Sverige. Däremot har vi visionen att
bli det tongivande utbildningsföretaget i landet. Vägvisaren i riktning mot visionen är därför hög kvalitet på de
varor och tjänster vi erbjuder. En del i detta är personalens kompetens. Vi måste därför arbeta för att ytterligare öka
kompetensen hos den personal vi har idag parallellt med att organisationen för ledning och lärande kontinuerligt
utvecklas.
4
www.fridagymnasiet.se
www.fridaskolorna.se
5
För att få större ekonomiska möjligheter att utveckla våra verksamheter är en expansion nödvändig när det
gäller skolverksamheten. Varje ny skolenhet frigör medel för tillväxt eftersom overheadkostnaden per skola minskar
(självklart upp till en viss gräns). För att kvalitetssäkra våra nyetableringar bör resurser (ekonomiska medel liksom
personella) avsättas för att ”göra allt rätt från början”.
Ägarna till Frida Utbildning ger följande direktiv till styrelsen:
– Styrelsens ska avsätta tid och ekonomiska resurser för att under en femårsperiod utveckla koncernens strategiska
utvecklingsplan (affärsplan) samt dotterbolagens organisation för ledning och lärande
– Styrelsen ska tillse att omsättningen under den närmaste femårsperioden ökar avsevärt genom en etablering av
en till två skolenheter i Göteborg med omnejd samt genom en utökning av antalet program vid Fridagymnasiet
– Styrelsen ska tillse att uppdragen i ovanstående punkter är socialt, affärsmässigt och ekologiskt hållbara
3. Bygga eget kapital
Ägarna till Frida Utbildning är överens om att det är nödvändigt för en koncern i den storlek som Frida utgör med
nödvändighet bygger upp ett eget kapital. Det egna kapitalet måste vara av en storleksordning som gör att Frida kan
göra nödvändiga investeringar, såväl vid nyetableringar som i samband med renoveringar av befintliga verksamheter,
men också för att kunna investera i utveckling för ökad kvalitet.
Ägarna till Frida Utbildning ger följande direktiv till styrelsen:
– Styrelsen har ansvaret för att åstadkomma en vinstmarginal på minst 5% samt markant öka soliditeten. Styrelsen
kan växla in delar av den beräknade vinsten till förmån för investeringar – dock får den kvarvarande reella vinsten
aldrig understiga 2%
4. Framtida verksamhetsområden
Frida Utbildning ägnar sig idag genom dotterbolaget Fridaskolorna AB åt att bedriva barnomsorg, skolbarnsomsorg, arrangera verksamhet i förskoleklass samt åt utbildning på grundskole- och gymnasienivå.
Inom dotterbolaget Didaktikcentrum AB bedrivs utbildning av pedagoger och skolledare från förskola till gymnasieskola samt produktion av utbildningsmaterial och läromedel.
Ägarna till Frida Utbildning ger följande direktiv till styrelsen:
Styrelsen ska aktivt arbeta för att ytterligare bredda koncernens verksamhet inom socialt, affärsmässigt och ekologiskt hållbara områden.
5. Aktieutdelning
Aktieutdelning, det vill säga utbetalning till aktieägarna, har aldrig tillämpats inom Frida Utbildning AB. Ägarna är
helt överens om att den här principen ska gälla även fortsättningsvis.
” ...att åstadkomma en skapande
6
www.fridaskolorna.se
www.fridagymnasiet.se
och kreativ miljö för lärande... 7
”
Januari i London, med runt 30 medarbetare på plats
BETT 2012
I syfte att närma sig eller rent av att uppnå ägardirektivet reste samtliga aspiranter, doktorander och delar av
ledningen till London i januari för att leva upp till den kaxighet som avspeglar Frida Utbildnings ambitioner.
Men först några ord om Aspirantprogrammet.
London
Pågående Aspirantprogram vid Frida
Så här såg inbjudan ut och på den vägen är det…
Frida Utbildning AB
med dotterbolagen Fridaskolorna AB och Didaktikcentrum AB har som vision att vara Sveriges tongivande utbildningsföretag. I enlighet med visionen arbetar vi systematiskt för att stärka organisationen. Företaget vilar på en gemensam och tydlig
värdegrund som genomsyrar verksamheten. Vår verksamhet utgår från forskning och beprövad erfarenhet - vår logga står för
just bron mellan forskning och praktik. Förutom pedagogisk forskning lutar vi oss även mot systemteori vilket innebär att
det alltid är helheten som står i fokus.
Vårt uppdrag
finns uttalat i våra riktlinjer och förutsätter att alla alltid vill göra sitt bästa. Personalens vilja och lust att ständigt förändra till
det bättre är en viktig del av riktlinjerna och har sin utgångspunkt i personalens självkänsla och trygghet. Vi har lyckats med
att skapa ett socialt klimat som ger förutsättningar för utveckling och lärande - något som vi ska vårda och ständigt förbättra.
En till en - The Frida Way
Omvärlden förändras i en allt snabbare takt - det gäller således att gasa på. Den 12 augusti påbörjade vi ett långsiktigt arbete
för att höja kompetensen i hela vår organisation när det gäller IKT och lärande. Ansatsen var att påbörja bygget av det som
ännu inte finns - att skapa framtiden i nuet.
Vår långsiktiga strategi är att utöka investeringarna i ny teknik, utveckla personalens IKT-kompetens, arbeta fram pedagogiska metoder eller verktyg och samtidigt öka kunskapen kring vilka källor som finns när det gäller användbart digitalt innehåll.
Målet för vårt arbete är att göra lärandet mer lustfyllt och varierat. Det vi i synnerhet ska fokusera på är sådana saker som
inte är möjliga att genomföra utan teknikens hjälp. På Frida ska tekniken inte användas slentrianmässigt för att presentera
fakta eller för att det är bra att i största allmänhet använda modern teknik.
Nu utökar vi satsningen med ett aspirantprogram ”The Frida Way med inriktning mot IKT”. Programmet kommer bland
annat att innehålla en fördjupning i systemteori, forskning kring bedömning, de nya styrdokumenten för skolformerna med
en inriktning på de möjligheter IKT ger. Utbildningen utgår från Fridas värdegrund och riktlinjer.
Nu (mars 2012) har aspiranterna kommit halvvägs i sin utbildning. Samtliga har haft ansvar för kompetensutvecklingsaktiviteter lokalt och externt. London och BETT innebar en milstolpe i utbildningen. Läs nu vidare om
äventyret i London och njut…
/ Håkan Johansson, Birgitta Arosenius, Malin Johansson, Claes Arosenius,
Filippa Johansson, Karin Helmersson, Ulla Grönlund, Maria Nilsson, Jesper Grönlund, Carina Herou,
Gun-Britt Levin, Heléne Johansson, Jan Blomgren, Lena Larsson, Lena Lundgren, Miriam Söderbom,
Tomas Borgvall, Ulf Holmgren, Annika Haglund, Niklas Karlsson, Anette Andersson, Malin Hedlund-Ternander,
Tove Svalin, Anders Nord, Anitha Andersson, Benny Nilsson, Eva Hasselholm-Loodus, Gun Dahlqvist, Henrik Kamp,
Ingela Göransson, Johan Larsson, Marie Qvist och Per Granström, ägare av Frida Utbildning - genom Håkan.
I det här numret...
Om elevperspektiv och motivation
Jasmine från Fridagymnasiet berättar
iPad-kurragömma på fritids
Magnus Karlsson om oanade möjligheter
Går det att trimma en T-Ford?
Håkan Johansson om grundperspektiv
Skapande förstörelse
... och andra systemteoretiska begrepp
m.m.
m.m.
8
www.fridaskolorna.se
www.fridagymnasiet.se
9
Att göra intryck utomlands
Några ord från IKT-ledarna om London-resan
Varje år anordnas en gigantisk mässa i London kring skola och
IKT under namnet BETT (the British Educational and Technology Show). I samband med detta åker tusentals svenska
skolledare och pedagoger dit för att ta del av det senaste inom
IKT och lärande. I anslutning till mässan anordnas olika seminarier för de svenska deltagarna av exempelvis Apple och Microsoft. I år tog LIN Education tillsammans med olika aktörer,
bland andra Didaktikcentrum och Fridaskolorna, ett helhetsansvar för många av de svenska besökarna i ett digert program.
Vill man träffa och nätverka med människor som arbetar med
skola och IKT är det i London man bör vara den här veckan.
Fyllda av förväntan möte Fridagänget upp på Landvetter för att tillsammans
påbörja en resa av lärande och utmaningar. I gruppen ingick representanter från koncernledningen, Didaktikcentrum, 23 lärare vid Fridaskolorna
- som deltar i en tvåårig aspirantutbildning med inriktning mot IKT - samt
två elever från Fridagymnasiet.
Deltagarna i Aspirantutbildningen har nu genomfört ett av två år på sin
utbildning och en stor del av höstterminen har ägnats åt förberedelser inför
just den här resan. Gruppen har träffats en gång i månaden sedan februari
2011 och den består av pedagoger från varje skolenhet inom koncernen,
och de fungerar också som processledare i Fridaskolornas utvecklingsarbete.
I aspirantutbildningen ingår en stor portion systemteori med ett särskilt
fokus på användandet av IKT i skolan. Mellan varje utbildningsdag ges
olika uppdrag att genomföra, exempelvis inläsning av litteratur, arbetsuppgifter att ta med till det egna arbetslaget och inte minst att planera och
genomföra den kompetensutveckling med inriktning mot IKT som genomförs i samband med konferenser och utbildningsdagar under läsåret.
Redan den första heldagen i London var det dags för Fridagänget att göra
sin insats. Aspiranterna hade fått det utmanande uppdraget att under sex
till tio minuter lyfta sitt perspektiv på IKT-användning i teorin eller med
exempel från den egna praktiken. Efter en heldag med genrep några veckor
före BETT vara alla taggade till tänderna och redo att göra sitt absolut bästa
under dessa minuter.
Tidningen Inblicken utges av Frida
Utbildning AB. Materialet skyddas av
upphovsrätt tillhörande Frida Utbildning AB. Redaktionen kan kontaktas på
[email protected]
10
Resultatet blev verkligen något storslaget. Känslan av att ha ett tjugotal
pedagoger som lyfter det absolut bästa från sin verklighet på Frida överröste
seminariedeltagarna med ”the best of the best”. Wow-känslan hängde i luften hela dagen. Styrkan i Fridagängets heldag var att vi är så många som kan
och som bidrar, och att vi kan visa upp hela spannet från hur fritids jobbar
med direktsänd kurragömma till aktuell forskning om hur elevers lärande
stärks och stöds med hjälp av IKT-verktyg. Att alla bär på en gemensam
berättelse men ur olika perspektiv och att samtliga drar åt samma håll är
verkligen påtagligt. Om ändå all vår personal hade haft möjlighet att vara
med där och dela den upplevelsen med oss. Ingen av oss hade kunnat göra
något som ens var i närheten av detta på egen hand.
Den andra heldagen fick vi möjlighet att vidga våra vyer och sätta oss in i
www.fridaskolorna.se
vad som händer och sker runt omkring oss: Ett besök på BETT-mässan låg högst på att göra-listan. Det fanns även
tillfälle att gå på andra seminarier och föreläsningar som anordnades eller att göra studiebesök på engelska skolor.
En reflektion från den dagen är att vi ligger i framkant. Skillnaden från andra organisationer som har ett visst antal
mycket duktiga experter är att vi alla är experter och bärare av en gemensam idé och fokuserar på pedagogik, inte
teknik. Vår utmaning ligger i att fundera över vårt nästa steg, det vill säga hur vi får tydliga effekter på våra elevers
lärande. Vi vill se hur det formativa arbetet faktiskt är en skillnad som gör skillnad.
/ IKT-ledarna och tillika ansvariga för BETT-resan på Didaktikcentrum
Kajsa Högström, Fridaskolan Mölnlycke
För ett år sedan kom Lin Education - vår samarbetspartner kring digitala verktyg - till vår klass
och frågade om vi ville vara med skapa layouten till en ny lärplattform, Pluttra. Barnen ritade
Pluttror och ville att man skulle åka ner i ett rör för att komma till Pluttrornas värld. Förra våren
fick vi börja använda den nya lärplattformen Pluttra till att dokumentera och kommunicera
barnens lärande.
I London berättade jag den här historien och visade för åhörarna hur smidigt och enkelt det är
att göra inlägg. Så enkelt att barnen klarar det själva. Jag visade även på de pedagogiska vinsterna
med att använda Pluttras två delar, den gemensamma bloggen och barnets egna portfölj.
En stor behållning som jag upplevde under veckan i London var det områdesarbete som pågick i vår klass samtidigt som jag var i väg, ”London Calling”. Den övergripande frågeställningen var: Hur skulle det vara att flytta till
London? Jag skickade små uppdrag till barnen genom att göra inlägg i bloggen på Pluttra och barnen diskuterade
och undersökte hemma. Barnen skickade tillbaka sina tankar och frågor till mig i Pluttra med text, bild och film. Vi
hade daglig kontakt tack vare våra inlägg i Pluttra-bloggen. Barnen var förstås mycket nyfikna på mitt studiebesök
i en engelsk skola. När bilder och film från det besöket damp in i bloggen blev det livlig aktivitet. Det blev kommunikation och dokumentation så gott som “live” och på riktigt, häftigt!
Nina Warngård, Fridaskolan Mölnlycke
Hjälp! Vad nervös jag blev nu. Hur ska detta gå? Jag sneglar på Kajsa, som sitter bredvid mig.
Hon ser också nervös ut. Någon lägger sin hand på min arm och säger att ”det här kommer gå
skitbra”. Jag lyssnar, men orden går inte in. Vad sjutton kan jag om att arbeta med iPads och
digitala verktyg? Tänk om publiken suckar och inte tycker det är spännande. Hjälp!
Jag kollar bort mot dörren och ser alla IKT-aspiranter som kommer in i salen och tar plats
längst bak. Varför skulle vår grupp vara sist? Nu har ju alla andra aspiranter m.fl. chansen att se
vår grupp framföra ”Kom och Pluttra med oss”. Detta gör mig ännu mer nervös. Undrar om
jag skulle kunna resa mig upp nu och bara gå, gå ut genom dörren och innan jag går, viska till
Håkan (med skånskt dialekt) ”Auu du! Jag tror jag skiter i det”.
En av kursledarna ställer sig upp och presenterar oss. Han drar ett skämt som får mig att tänka. Så där avslappnad
kommer jag bli någon dag, fram till dess måste jag öva. Det är det jag ska göra nu.
Efteråt känner jag mig stolt. Det gick ju bra! Jag känner samma känsla som när jag stod på scenen i gymnasiet och
precis hade framfört en låt. Jag vill göra det en gång till, NU! Efter presentationen har åhörarna frågor till mig. De
vill ha tips på bra appar, fler digitala verktyg och har vidare frågor om hur vi använder iPads för att eleven lättare
ska kunna nå sina mål. Jag samtalar med flera pedagoger och upptäcker att jag delar med mig av mina erfarenheter.
www.fridagymnasiet.se
11
Jasmine Börlin, elev på Fridagymnasiet
När vi skulle fara till London hade jag inte några förväntningar alls och jag var inte ens nervös över att jag
skulle hålla i en del av ett seminarium. Hela gänget som
var med var väldigt glada och nyfikna på vad som skulle
hända där och det smittade av sig. Det var först framme
på hotellet som jag kunde tänka mig hur det skulle bli
och det var positivt överraskande! Väldigt bra lokaler att
hålla seminarier i och väldigt bra ordnat med föreläsningar och andra aktiviteter som vi skulle vara med på.
Vad berättade jag om på seminariet?
När vi var i London skulle vi hålla varsin del av ett seminarium som jag
hade övat på väldigt mycket innan. När jag skulle börja göra min del fick
jag instruktioner om att jag skulle prata om elevperspektiv på hur man kan
göra motiverande uppgifter i skolan som också har med datorn att göra.
Motivation - något som är bland det viktigaste för att man ska kunna göra
riktigt bra ifrån sig i skolan, tycker jag!
Det bara dök upp massor av idéer på arbeten jag gjort som jag tyckte varit
väldig motiverande men till slut fick jag begränsa mig till endast två av mina
tankar, för annars hade jag aldrig hunnit med tidsmässigt då vi hade ett
mycket pressat tidsschema. De idéerna som jag till slut valde att prata om
på seminariet handlade om min blogg i projektarbetet och sedan visade jag
hur man kan göra laborationer på datorn.
Att jag valde att prata bloggen är för att det är ett så himla bra verktyg i
skolarbeten vilket gör den motiverande att arbeta med, det finns så många
alternativ i en blogg att den går att använda till nästan vad som helst.
Sen hade vi ju det här med att laborera på datorn som jag tycker är
väldigt kul. Man har alltid alla grejer som behövs till laborationen eftersom
de finns i datorn och det går att göra lite mer ”komplicerade” labbar som
man kanske inte hade kunnat utföra i skolan vilket är extra spännande. Det
var väldigt kul att jag fick delge mig av mina tankar för efteråt kändes det
mycket uppskattat och berikande för de som lyssnade, det var jätteroligt
att se!
Intryck, idéer och tankar av det vi upplevde, mässan, möten, människor..?
Jag träffade många nya människor i London och mitt största intryck av
dem var att många är väldigt intresserade av att få mer elevperspektiv på
just detta med hur man ska göra skolan roligare, vilka faktorer som gör det
motiverande och kul att studera.
BETT-mässan som vi besökte en av dagarna var så stor att det var svårt att ta
in allt och allt hörde inte till vår målgrupp. Men det som jag blev intresserad
av var några av läroplattformarna vi fick se och även hur man kan använda
spelkonsoler i skolan, det tycker jag lät väldigt kul.
Min slutsats efter att ha varit med en vecka i London är att detta är något
som alla elever borde få uppleva någon gång då man får ett mycket större
perspektiv på hur skolan och lärarna arbetar för att vi elever ska få den bästa
utbildningen som bara går, något man inte som elev annars tänker på.
12
Karin Norrbom, Fridaskolan Uddevalla
Ni vet den där pirriga känslan som infinner sig innan man ska åka på läger? Den infann sig hos
mig dagarna innan London då vi träffades på huvudkontoret för de sista förberedelserna inför
vårt kommande uppdrag. Den pirriga känslan var tillbaka i kroppen då jag vaknade dag två i
London, som var dagen då vi från Frida skulle hålla i vår programpunkt.
När jag var fyra år var jag en nyfiken liten tjej, jag frågade mamma och pappa om allt. Det
jag undrade mest över var allt som var skrivet. Vad står det där, mamma? Vad betyder det där?
Min nyfikenhet och lust att lära var det som gjorde att jag redan vid fyra års ålder lärde mig
att läsa. Att behålla den här naturliga nyfikenheten var utgångspunkten för mitt föredrag i
London. Hur kan vi arbeta tillsammans med våra elever för att få dem att fortsätta att vara nyfikna och intresserade
av det som de behöver lära sig?
Forskning har visat att det finns olika framgångsfaktorer. Bland annat att eleven har kontroll över sitt eget lärande,
alltså att de vet vad de ska kunna, varför de ska kunna det och hur de kan nå målet. Ämnesintegrerat arbete med
verklighetsförankring är ett annat, det som vi kallar för områdesarbete på Frida. En tredje sådan framgångsfaktor
som jag vill nämna är att datorn som pedagogiskt verktyg kan hjälpa eleverna att höja sin lust och motivation till
skolarbete.
Magnus Karlsson, Fridaskolan Trollhättan
På min del av föreläsningen valde jag att visa exempel på hur vi har använt digitala verktyg,
datorer och iPads och liknande, i vår fritidsverksamhet i Trollhättan. Det var till exempel en
modernisering av kurragömma genom att filma med min mobilkamera när jag gömde mig.
Detta direktsändes till storbildsskärmen på Stora Fritids med hjälp av appen Bambuser. Barnen
fick sedan med hjälp av ledtrådar leta i huset var jag hade gömt mig.
Jag visade också hur vi använt iPad till geocaching. Vi letade oss fram på kartan till skatterna
med hjälp av en app. Till detta visade jag hur vi kopplat uppgiften till mål från vår läroplan
LGR -11, i idrott och hälsa samt matematik.
Inspelningen av vår film Klas Klättermus som pågick ett par veckor berättade jag också om. Barnen filmade själva
till största delen. Vi använde också musik som vi spelat in. Åhörarna på vårt seminarium fick också höra om vår
skivinspelning som vi gjorde. De intresserade barnen fick välja låtar som vi spelade in, dessa fanns sedan utlagda på
vårt intranät Fronter för lyssning.
Teckningskurs har vi också haft, steg för steg från Youtube. Det berättade jag om. Jag visade också hur otroligt nöjda
fritidsbarnen var med detta erbjudande och vilka fantastiska teckningar de gjorde. Som avslutning visade jag på
vilken utmaning vi (personalen) har i att visa ALLA användningsområden som finns för till exempel datorer. Barnen
ville t.ex. från början mest spela spel på datorerna, eftersom de inte kände till så mycket annat.
Besöket på själva BETT-mässan var intressant, men den innehöll mest datorer och olika program. Den pedagogiska
tanken saknades. Det mesta som visades upp var färdiggjorda presentationer och läroböcker som kunde bläddras i
digitalt på datorn.
En annan intressant del av resan var nätverksträffen vi hade, då vi träffade andra pedagoger och utbyte erfareheter,
samt fick lyssna på intressanta föreläsningar med bl.a. Tomas Ravelli. En sak som slog mig när jag kommit hem från
London är att det finns massvis med skolor i Sverige som utrustas med den senaste utrustningen, men den pedagogiska tanken saknas. På det här området ligger vi väldigt långt framme på Fridaskolorna.
Tack för flera härliga dagar i London!
www.fridaskolorna.se
www.fridagymnasiet.se
13
Mikael Sunnanquist, Fridagymnasiet
Katharina Farenheim, Fridagymnasiet
Ibland infinner sig känslan av det totala sammanhanget. Solen värmer nacken och ryggen där
jag sitter på parkbänken i Hyde Park och tittar ut över dammen. De små gråa fåglarna far fram
och tillbaka till buskaget därborta. Luften är fyllt med fågeltwitter. Lyssnar jag riktigt noga kan
jag höra vad de små ivriga sparvarna kvittrar och twittrar om:
#fridabett ”Det riggas för fullt i green room nr1. Snart kör vi igång första passet - Välkomna!”
#fridabett ”Hannes från Fridagymnasiet utmanar skolsverige!”
#fridabett ”Fridaeleven Jasmine om att använda bloggbok i projektarbetet på gymnasiet!”
En ankmamma kommer pluttrande i sakta mak med alla de små dunbollarna i följe. Lugnet bryts av spänstiga steg
då en joggare flyter förbi med blicken stadigt fäst mot horisonten, eller bortom. Sparvarna twittrar vidare:
#fridabett ”Nu visar vi pluttra och hur den tagits fram tillsammans med elever”
#fridabett ”Underbart att se Fridaskolans fritidspedagog Magnus utmana tanken. iPad-Kurragömma. Vem hade
tänkt på det tidigare?”
Två små ekorrar studsar fram som om någon har slängt iväg två tennisbollar över gräset. Den ena tar ett stort BETT
av brödbiten framför mina fötter. Samtidigt springer en hund efter en pinne som om det vore just den skillnaden
som skulle göra den avgörande skillnaden. Kyrkklockor i närheten ringer in till mässan. Ljudet fyller luften och
ett antal duvor tar till flykten. Solvärmen sprider sig till själsvärme då de sista twittret träder fram med innebörd.
#fridabett ”Fridaföreläsningar höll en oerhört hög och god nivå”
#fridabett ”Vår kursledning har gjort ett toppenjobb! Välplanerat, väldisponerat, med ett väl övergripande
innehåll. Imponerande!”
#fridabett ”En bra skola luktar gott och präglas av äkthet, värme och respekt”
Hela parken, London, England och världen fylls med fågeltwitter och succén har blivit ett faktum.
Med stor stolthet tänker jag tillbaka på dessa dagar. Ett stort VI och en gemensam riktning. I sakta mak, liksom
ankmamman och hennes följe, är alla med på tåget och på så sätt blir långsamt snabbt. Plötsligt slår det mig. Idag
är det frida-y och i morgon byts ett sammanhang mot ett annat. På sIKT ska det bli kul med nya äventyr, men nu
skall det bli skönt med vardag igen.
En resa till Artighetens förlovade land - eller ”Hur kan man bli så glad över att köpa en cappuccino?”
Då fick alltså den här lilla flickan ge sig ut i stora världen... Åtminstone kände man sig rätt liten
när man först fick flyga till främmande land och sedan stå ”där framme” och berätta om något
så ynkligt som sin egen vardag och hur man har kul ihop med sina elever med hjälp av IKT.
Eller - är det verkligen så ynkligt?
Man fick gå upp på scenen med bultande hjärta och berätta om så fascinerande ting som att
plugga glosor med hjälp av roliga spel på nätet (glosor.eu), om att låtsas vara flykting (”Mot alla
odds” - ett FN-spel) och skröt om hemsidor som ens elever gestaltat. Man såg att rektorer, förvaltningschefer och
andra viktiga människor (läs: ens egna kollegor) lyssnade och hörde dem skratta vid de rätta tillfällen, och då helt
plötsligt sjönk axlarna ner och man blev stolt och lite kaxig.
Efteråt kunde man slappna av och ta in tips och intryck ifrån kollegorna och sist men inte minst mässan. Ja, smartboarden finns kvar, roliga datorvärldar finns för de yngre och för de äldre fantastiska apparater (något för naturvetenskapen, där man kan förstora experiment, visa dem på datorn och via projektor för hela klassen - fascinerande
och mycket komplicerat).
Jag väntar på att det även finns roliga datorvärldar för de äldre - förhoppningsvis snart! Under tiden ska jag ge efter
för inspirationen som jag fick av Fritids-Magnus i Uddevalla och leka kurragömma med hjälp av GPS och datorn i
tyskan på gymnasiet. Lite nytta får man väl ha för alla dessa ”vägbeskrivningsglosor”.
Marc Vogel, Fridaskolan Mölnlycke
Min del av IKT-aspiranternas föreläsning handlade om hur Mölnlyckes sjuor arbetar med sina
IUP:er. Detta arbete sker med Googles delade dokument. Varje elev hanterar tre dokument med
IUP-anknytning och till dessa bjuds mentorn in. Dokumenten är:
Veckoplanering med utvärdering - Varje fredag planerar eleven kommande veckas IUP-arbete
på mentorstiden i ett planeringsdokument. I dokumentet finns hennes aktuella utvecklingsområden (kunskapskrav), en planeringsdel och en utvärderingsdel (veckan som gått).
IUP - Det officiella IUP-dokumentet har gjorts om till ett googledokument. Själva innehållet är
detsamma som i den vanliga pages-blanketten.
Elevens presentation av sitt utvecklingssamtal - Eleverna presenterade tidigare sig själva och sin IUP på utvecklingssamtalet med en keynote-presentation. Detta görs nu istället i en googlepresentation. Inte riktigt lika flashigt,
men smidigare och med möjlighet för mentor att lättare få inblick.
Det förstnämnda dokumentet går mentorn in i ofta och läser samt kommenterar. De andra dokumenten är mest
aktiva inför utvecklingssamtalen. Fördelarna med IUP-arbete i delade dokument är framför allt att mentorn kan
ta del av och styra arbetet på valfri tid och plats. Själva mentorstiden kan lättare användas till direkt hjälp av själva
skolarbetet. Dessutom sparas dokumenten hela tiden och kommer inte bort.
Intresset för detta bland åhörarna var stort och frågorna många. Både om själva arbetet med delade dokument,
men även om att IUP på Fridaskolorna är något som förekommer hela året, inte bara i samband med utvecklingssamtalen.
Resan till London innehöll mängder av intressanta interna och externa föreläsningar. Dessutom många givande
möten med skolfolk i olika befattningar från hela Sverige. Själva BETT-mässan..? Den var alldeles för kaotisk och
teknisk för att jag skulle ha någon större behållning.
14
www.fridaskolorna.se
www.fridagymnasiet.se
15
Håkan Johansson, Koncernchef
Går det att trimma en T-ford?
If you don´t know where you´re going
any road will take you there
Rubriken är ett citat hämtad från Alice i Underlandet (Alice's Adventures in Wonderland, Lewis
Caroll). Den syftar i det här sammanhanget på den brist på riktning som för närvarande råder i
Sverige när det gäller IKT (Informations och KommunikationsTeknologi).
Rubriken är en metafor och syftar på systemet svensk skola och hur mycket man kan överlasta ett sådant system (en
T-ford) innan det kollapsar. Det är svårt att trimma en T-ford. Den blir inte vassare om man utbildar föraren eller
om man kontrollerar den oftare. Det hjälper inte om det lastas in modern teknik i den eftersom en T-ford är en
T-ford och därför inte är anpassad till de krav man ställer idag.
Vill man göra en skillnad som gör skillnad måste man nog fundera mer, mycket mer, kring det som är grundläggande. Till exempel att ge sig i kast med att designa en ny plattform för skolan/samhället som gör att vi ger oss i
kast med att utveckla och få till stånd en "terränggående jeep" som inte är beroende av att man bygger ut "gamla
vägar" för att ett skraltigt fordon eventuellt, och under en begränsad tid, ska kunna ta sig fram ännu en liten sträcka.
Om vi inte väljer att göra "en skillnad som gör skillnad" kommer vi sannolikt att gå till historien som en av de nationer som för evigt är förpassade till den marginal där vi i så fall hör hemma och på egen hand förpassade oss till.
”Alice i Underlandet” handlar för övrigt om en sjuårig flicka som har det ganska tråkigt när en
kanin (IKT?) plötsligt dyker upp. Kaninen ger sig av och Alice följer efter (eller till och med
trillar ner i ett kaninhål - ett IKT-hål...?) och därefter förändras allt för Alice - ingenting blir
mer sig likt.
Kontroll eller utveckling?
Hur tänker de som ska styra vår framtid?
Att bygga upp organisationer som kontrollerar gårdagens kunskaper leder inte till utveckling av svensk skola. Det är
därför hög tid att placera stenyxan och förmågan att tyda runskrift etc. till det museum där sådana företeelser hör
hemma. Människan har alltid levt i en föränderlig tid även om det är kanske är möjligt att hävda att förändringen
går snabbare idag än tidigare. Problemet är dock inte om förändringstakten har ökat eller ej - det enda vi kan vara
säkra på är att våra liv, på en mängd olika sätt och av olika skäl, ständigt kommer att förändras. Det handlar i
grunden om att, med demokratiska värderingar som ledstjärna eller kompass, bejaka att förändring är ett naturligt
tillstånd.
Vår utbildningsminister uttalade sig nyligen på följande sätt om en kommuns satsning på IKT, när han fick reda på
att man hade satsat på läsplattor för att eleverna såväl skulle få tillgång till fler böcker att läsa, som bättre möjligheter
att kunna lära sig skriva:
”Man måste lära sig skriva för hand i skolan, det går inte att upphöra med det. Man kan inte säga att bara för att
det är svårare att skriva med penna så ska man sluta med det. Jag blir rätt sorgsen när jag läser att man tänker så.”
(DN 2/2 -12)
I sitt uttalande påstår också utbildningsministern bland annat att ”eleverna behöver lära sig att läsa långa texter och
böcker” - hur det nu kan tänkas stå i motsats till om man läser en bok på en läsplatta eller om man gör det i en
”inbunden”, traditionell bok - eller om man för den delen lär sig skriva med hjälp av modern teknik eller med en
vanlig penna. Om utbildningsministern blev sorgsen över att en kommun satsar på att få eleverna med sig på en
bildningsresa så är sannolikt Sverige illa ute!
Liknande saker har hänt tidigare
Den rädsla som utbildningsminister uttrycker är klassisk när man står inför förändringar som gör att det är svårt
att överblicka framtiden.
I en av Platons dialoger uttrycker en tvivlare farhågor för att konsten att läsa och skriva (den tidens IKT-revolution
- en övergångstid mellan muntlig komposition - tradering och en skriftspråksburen kultur) skulle leda till nedgång
i förmågan att memorera och recitera berättelser och skaldestycken. Tvivlaren fick förmodligen rätt. Förmågan
memorera och recitera enskilda berättelser har säkerligen minskat - men å andra sidan är den mängd information
som kan genomföras genom skrivning och läsning av en helt annan magnitud och av oerhört mycket bättre kvalitet
än den som kunde memoreras.
Vi lever idag i en liknande brytningstid vad gäller IKT kontra analoga medier. Vissa förmågor (till exempel vacker
skrivstil) kommer säkerligen att minska, men förmågan att hantera information och att genom reflektion kunna
skapa djupare kunskap kommer att öka mångfalt. Det finns idag förhoppningsvis ingen (?) som vill skrota de möjligheter som IKT ger professionella pedagoger.
Så jag tänker att vi kan vila lugnt - självklart ska vi vårda vårt kulturarv och då och då återvända till forntiden i våra tankar, men vi måste leva och verka i samtiden. En eller annan orolig människa i regeringen förändrar inte detta faktum.
16
www.fridaskolorna.se
Istället för att kontrollera om eleverna kan memorera och recitera mer eller mindre inaktuella berättelser och skaldestycken måste vi snabbt, mycket snabbt, fundera över vad begreppet kunskap innebär idag. Det handlar då inte
på något sätt att ifrågasätta grundläggande kunskaper som att kunna läsa, skriva och räkna utan mer om att se sig
nyfiket omkring och reflektera över hur dessa kunskaper på bästa sätt bör relateras till den värld vi lever i idag.
London, januari 2012
Nåväl, ovanstående kommer jag envist att återkomma till senare och vänder istället blicken mot det Frida genomförde i samband med BETT (the British Educational Training and Technology show).
Att få resa iväg tillsammans med 30
medarbetare som visade att de på
ett sällsynt begåvat vis har tagit till
sig dagens digitala verktyg i lärandets tjänst var en stark upplevelse.
Förutom att de på ett klargörande
sätt visade på pedagogiska vinster
och hur lärandet kan accelerera med
hjälp av IKT lyste en stark och demokratisk värdegrund igenom i alla
deras framträdanden, sanslöst seriöst och bra!
Jag tänker att det är bättre
att, med sina demokratiska
värderingar i behåll, falla
ner i ett kaninhål (IKThål) än att inte röra sig alls,
eller att i värsta fall försöka
sträva bakåt.
www.fridagymnasiet.se
17
Oscar Öquist, Systemteoretiker
Allt som finns på nätet finns nu också i klassrummet. Allt som finns på nätet finns också på andra platser, vilket får
som konsekvens att platsen för lärandet inte längre är beroende av skolan som byggnad, utan av det globala rummet.
Detta är också ”skapande förstörelse”.
Oscar Öquist är legitimerad psykolog med mångårig erfarenhet av organisationsutveckling och ledarutbildning. Han har
skrivit flera böcker om systemteori, en av Frida Utbildnings grundpelare, bland andra ”Systemteori i praktiken - konsten
att lösa problem och nå resultat” och ”Framgångsrikt ledarskap med systemteori”. Under vistelsen i London i januari
träffade IKT-aspiranterna Oscar under en förmiddag i ett gemensamt litteraturseminarium.
Här berättar Oscar om denna förmiddag.
För att se helheten behöver man
stiga ur ramen, men den som stiger
ur ramen ser inte sig själv. Medlemmarna behöver en ”gäst”, handledare eller mentor för att få syn på
helheten och sig själva. Vid Fridas
Utbildnings besök i London i samband med datamässan, fick jag det
stora förtroendet att just som ”gäst”
möta Fridas aspirantgrupp under
ett seminarium. Vi språkade då
tillsammans kring några systemiska
principer och begrepp som kan vara
intressanta för att belysa Fridaskolorna som kultur- och arbetsplats,
också sådana sidor av verksamheten
som är delvis skymda för medlemmarna själva.
Jonas Fägerqvist, Fridaskolan Uddevalla
Resan startade redan för knappt ett år sedan en kylig tisdag i Vänersborg, när aspirantutbildningen körde igång för ett gäng förväntansfulla pedagoger. Den brokiga gruppen pedagoger
bestående av kompetens från förskolan till gymnasiet med olika erfarenheter, ämnesinriktning
och åldrar hade och har alla ett gemensamt mål: Att utveckla skolan på alla möjliga tänkbara sätt
genom IKT och systemutveckling.
Jag inledde med att introducera
begreppet ”storyline” eller den
”röda tråden”. En storyline är det
som skapar igenkänning, förståelse, något att hålla sig till och samlas runt. Här finns flera kopplingar till Fridaskolornas arbete. Ett signum för Frida är en stark och tydlig storyline eller ”berättelse”. I berättelsen finns Tågluffaren,
bilden av en stark och självständig individ som med lärarnas stöd och uppmuntran själv formar sin framtid. Här
finns tanken om bedömning och utvärdering som en pågående ”berättelse” om framsteg och utveckling, inte som
ett domslut där allt sammanfattas på slutet. Den röda råden, skolans högsta kontext, återkommer i skoltidningen
Inblicken i form av små berättelser ur vardagen som skapar identitet och gemenskap. Frida finns på flera platser och
orter, där elever och lärare arbetar i olika kontexter, men alla delar samma berättelse och samma språk. Det skapar
ett starkt varumärke.
Det andra begreppet jag lyfte fram under seminariet och som gav upphov till ett livligt och spännande samtal är
”skapande förstörelse”. I korthet innebär detta att en innovation, en ny tanke, idé eller handling har en inneboende
kraft som under vissa omständigheter bryter igenom jämviktsvallen och gör den gamla idén eller vanan helt irrelevant. Inget kan längre återgå till det gamla.När innovationen väl fått fäste kommer inget längre att vara som förr. Vi
ser exempel på detta bl.a. inom idrotten då en kreativ nydanare för in en ny stil som gör det gamla bruket förpassat
till historien. Backhopparen Janne Boklöfs kreativa hoppstil är ett bra exempel på detta. Ett annat exempel är de
sociala medierna som bryter igenom stängsel och ståltråd och får hela regimer att vackla. Det går inte längre att hålla
ett helt folk förlamat och okunnigt genom att täppa till informationskanalerna. Den ”Arabiska våren” är en frukt
av de sociala mediernas genombrott.
Men vad har detta att göra med Frida Utbildning? På Fridaskolorna pågår ett nydanande arbete med IKT och En
till En - upplägg som genomsyrar mycket av verksamheten på skolorna. Detta ändrar totalt bilden av vad skola är.
Traditionellt är en skola avsedd som en plats där man ska lära sig saker, den är byggd och avpassad för detta ändamål.
Skolans uppgifter sköter man i allmänhet i skolan. Genom datorns inträde har platsen och rummet fått en annan
betydelse. Den har kompletterats med rummet för lärande, d.v.s. platsen där man är i sitt lärande, den kan vara i
skolan, hemma, på ett kafé eller på bussen mellan två hållplatser.
18
Ett tredje begrepp som också gav frukt för tanken under seminariet var ”strukturell instabilitet”. Detta är djupt
systemiskt. För att en utveckling ska komma igång och en kreativ miljö ska kunna skapas krävs att en ”kreativ spänning” eller ”positiv oro” införs i systemet. I praktiken innebär detta nya sätt att tänka kring rummet och tiden.
Hur vi traditionellt planerar våra rum och organiserar vår tid skapar restriktioner i högre grad än vi anar. Genom
att tänka nytt kring rum och tid skapar vi nya frihetsgrader och sätter en outnyttjad kreativ potential i rörelse. Noga
planerade miljöer är sällan kreativa. Det effektivaste sättet att förstöra en kreativ miljö är att täppa till dess informationskanaler, att förhindra rörlighet och att beskära nätverken. På Frida har man god insikt om detta. Genom att
använda rummen och tiden som resurser snarare än som låsta enheter skapas en tätare kommunikation och massor
av nya lärtillfällen kommer till stånd. ”Strukturell instabilitet” vänds i lärandets tjänst. Ett besök på någon av Fridaskolorna för tankarna till ”mingel”, ett ständigt pågående samtal mellan unga och vuxna, där rummets och tidens
begränsningar på ett märkligt sätt är upphävda. Grattis Frida för allt nytänkande!
www.fridaskolorna.se
Det är till stora delar en häftig och omvälvande process när vi tillsammans skapar framtidens skola. Det är med visionen att varje enskild elev förstår processen och hittar styrkan
till lärande genom självständighet, kreativitet och IKT. Mitt uppdrag under Bettmässan var
att visa exempel i från vardagen då det gäller IKT och hur eleverna använder datorn som verktyg och redskap.
Jag skulle också på 6 minuter inspirera till nyfikenhet om hur datorn aktivt kan används för att dokumentera
kunskap på olika kreativa sätt och hur den också kan vara ett redskap för att dokumentera processer.
Jag visade bland annat hur eleverna dokumenterar sin arbetsprocess i slöjden med hjälp av datorn. Där är ett av
kunskapskraven att Eleven kan ge välutvecklade omdömen om arbetsprocessen med god användning av slöjdspecifika begrepp och visar då på enkla samband mellan form, funktion och kvalitet. Genom att ta kort på de olika
momenten, verktygen de använder och sedan skriva korta motiveringar om de olika valen har många elever ökat sin
måluppfyllelse markant. Att datorn är ett viktigt verktyg både i slöjden och andra ämnen är ingen tvekan.
Johanna Hane, Fridagymnasiet
Min insats bestod bland annat i att hålla ett pass om sociala medier i undervisningen, där
jag berättade jag om en uppgift som involverade bloggar, twitter och Facebook. Uppgiften syftade till att låta eleverna få möjlighet att fördjupa sig i olika typer av texter,
reflektera över innehåll och språk och att författa egna kommentarer och inlägg.
Hur kan vi i skolan kan dra nytta av sociala medier för att lära om världen omkring oss på ett
naturligt sätt, och dessutom samspela med den? Hur kan elevernas egna intressen kan tas tillvara
och hur de kan se möjligheterna till kontaktskapande och chansen att påverka sin omgivning
med hjälp av de här verktygen?
Förutom känslan av att vi har ett starkt team och stoltheten över det vi själva presterade känner jag att behovet av ett
tajt samarbete mellan utvecklare av digital teknik kopplat till skolans värld och pedagoger som oss själva verkligen
är något att satsa på. Vi behöver uttrycka vad vi önskar kunna göra för att nå de mål och den flexibilitet vi jobbar
mot och vi behöver någon som är villig att lyssna, investera och dela vår vision.
www.fridagymnasiet.se
19
Karin Helmerson, Fridaskolornas internationella samordnare
Januari i London kan vara kallt och ruggigt men strålande vårväder, inspirerande föreläsningar och
värmande diskussioner och möten kan tina även den mest frusne nordbo! Som IKT-aspirant fick jag
denna vecka chansen att besöka IT- och utbildningsmässan BETT men framförallt var uppdraget
att dela med mig av alla de fantastiska saker som sker i vår verksamhet till 500 deltagare från övriga
skolsverige som också var där.
Då jag är ansvarig för Fridaskolornas internationella verksamhet var det naturligt att jag föreläste i London om hur man på olika sätt kan använda IKT - Informations- och KommunikationsTeknologi - för att förbereda, genomföra och dokumentera just sådana projekt. Allt ifrån
hur man (via Internet) söker EU-projekt, utländska lärarassistenter och partnerskolor, kommunicerar och samarbetar på ett bra och säkert sätt, till hur man sedan dokumenterar och sprider resultaten till så många som möjligt.
I Fridaskolans vision ligger att utbilda tågluffare som sätter sina egna mål, bestämmer hur de ska ta sig dit och vad
de behöver ha med sig i bagaget. Som Fridapedagog är målet att hjälpa eleverna att navigera säkert i såväl den reella
som den virtuella värld vi lever i. Med stigande ålder och mognad utforskar eleven världen i allt större cirklar, från
en mjukstart med uteskola och läger i närområdet till avslut med internationellt samarbete och studieresa till en
skola i helt annan del av Europa. Som pedagoger finns vi med som stöd för att eleven på ett säkert sätt ska kunna
vidga sina vyer och utforska världen vi lever i.
Läraren och IKT-specialisten Ewan McIntosh1 föreläste inspirerande om hur man kunde applicera den digitala
miljön till skolans fysiska och att elevernas nyfikenhet till att utforska nya saker är den drivande kraften för lärande.
Han säger: ”Digital land knows no boundaries of space, time or geography” - att i den digitala världen suddas
gränserna ut. Avstånden i vår värld krymper i samma takt som möjligheterna med IKT ökar och man kan använda
datorerna till samarbeten och kommunikation via sociala nätverk och med exempelvis Skype. På detta vis använder
vi oss av eTwinning2 och slutna grupper på Facebook för våra olika samarbetsprojekt.
Med datorns hjälp kan man helt enkelt resa så mycket mer. Visst använder eleverna redan datorerna till att göra
detta och inhämta ny kunskap på ett sätt som tidigare inte var möjligt men det behövs en pedagogisk tanke och
helhetssyn för att lärandet ska bli effektivt och ha ett bestående värde där eleverna verkligen ser ett praktiskt syfte
med att använda datorn.
Före detta landslagsmålvakten Thomas Ravelli3 höll en inspirationsföreläsning där han tryckte på vikten av att
verkligen vara med i tanken i allt man gör. Hur många har inte kommit till jobbet eller skolan utan att direkt ha
varit medveten om HUR man egentligen kom dit? Jag vill här dra en parallell till undervisningen: Vi behöver vara
närvarande i all verksamhet och tänka till pedagogiskt kring hur vi på bästa sätt använder oss av datorn - ett uttryck
som också blivit ett devis på Frida: att datorn verkligen blir ”en skillnad som gör skillnad”!
Att vandra runt bland över 600 utställare på BETT - British Education and Training Technology-mässan gav dock
en annan bild av vad som i många fall var viktigare då flertalet utställare enbart fokuserade på teknik men inte hade
tänkt till kring hur det skulle kunna användas rent praktiskt för att ge nya möjligheter i undervisningen och för den
enskilde eleven. Utan att ha en pedagogisk tanke bakom användandet av datorerna och IKT kommer vi heller inte
framåt - då är vi kvar vid det Ruben Puentedura benämner ”Substitution” eller ersättning - där datorn i stort sett
bara ersätter papper och penna och man inte går framåt i utvecklingen.
Birgitta Wikström, Fridaskolan Trollhättan
Det bestående intrycket från veckan är den styrka jag kände när vi berättade om vår verksamhet.
Vilken helhet vi förmedlar! Det blir så tydligt, framtidens skolan handlar om vision, pedagogik
och förhållningssätt, där IKT används klokt och medvetet utforskande. Vi är på rätt väg!
Min föreläsningsdel handlade om den teknik och de lärplattformar vi använder och några praktiska exempel från mellanåren. Jag tror att det är viktigt att vi inte förblindas eller skräms av
tekniken, för den är rätt ointressant i sig. Tekniska lösningar har använts i lång tid i pedagogikens
tjänst. De har bara förfinats och funktionerna har samlats i ett fåtal apparater. Det är i stället våra
styrdokument och de didaktiska frågorna som är grunden för planeringen ihop med eleverna.
Det var detta som var mitt fokus men också varför vi ska använda modern teknik och vad den tillför. Det försökte
jag visa genom exempel från vardagen bl a med ett storylinearbete på nätet och hur datorn kan hjälpa till vid formativ bedömning.
Själva Bett-mässan var stor och det var svårt att hitta godbitar i det stora utbudet av tekniska lösningar. Mycket
handlade om interaktiva tavlor, sk smart boards, men jag tycker inte att det är där man ska investera pengarna om
man vill bygga framtidens skola och det är ju inte heller det vi satsat på hos oss.
Sara Welén, Fridaskolan Vänersborg
Dagarna i London präglades mycket av kommunikation, nätverkande och att dela med sig. Det
jag bland annat delade med mig av under vår föreläsningsdag var exempel på hur IKT kan skapa
lust och motivation genom att lärandet sker mer i verkligheten med hjälp av tekniken. Jag visade
också exempel på hur till exempel Facebook kan användas till elevinflytande genom att elever
får en mötesplats på nätet där de kan ställa frågor om skolarbete och diskutera uppgifter med
varandra och oss lärare.
Vi lyssnade också på andra föreläsningar under vår vecka i London. Bl.a. berättades det om en
nybyggd skola och hur de där hade tagit hänsyn till alla barns olika lärstilar när de byggde denna,
vilket gav mig en del tankar på att ytterligare försöka ge våra elever tid och möjlighet till reflektion och inte bara
köra på med få andrum.
Under en annan föreläsning berättade en mycket underhållande skotte, Ewan McIntosh, om hur lärandet har
förändrats den senaste tiden och ett citat av honom satte sig verkligen: ”Teach less and the kids will learn more.”
Mitt bestående intryck från dagarna är de otaliga mötena med personer från skolsverige som ger feedback på att vi
på Fridaskolorna är på rätt väg mot framtidens skola. (Kanske är vi redan där?) När en rektor från en annan skola
i Västsverige på flygplatsen innan vi tar avsked önskar att vi skulle kunna direktsända våra lektioner på nätet känns
det som den ultimata bekräftelsen på att vi är på rätt väg...
I ett lärorikt seminarium med författaren Oscar Öquist4 pratade han om ett systemteoretiskt begrepp: ”Skapande
förstörelse”. Genom att skapa något nytt förstör man in någon mening det som varit förut eftersom man inte kan
gå tillbaka i utvecklingen - så med datorn och IKT har vi skapat helt nya möjligheter att göra så mycket mer. Det
handlar bara om att veta vart man vill, att, som Oscar uttrycker det, ”Ha rätt blickriktning!” Det gäller både att vara
på bettet och närvarande i det man gör men också att ha en vision som leder framåt. Då är det bra att ha någon i utkiken som även ser längre fram och kan ge såväl inspiration som tips om rätt riktning för verksamhetens framgång.
1 www.notosh.com Ewan McIntosh hemsida
2 www.etwinning.net är en av EUs Internetportaler för skolsamarbeten med partnersök och olika digitala verktyg.
3 www.ravelli.nu
4 www.lararnasnyheter.se/personer/oscar-oquist Författare till ”Systemteori i praktiken”
20
www.fridaskolorna.se
www.fridagymnasiet.se
21
Åsa Segelod, Fridagymnasiet
Anna Forsberg, Fridaskolan Vänersborg
En känsla av höga förväntningar och upprymdhet ligger i luften när vi anländer till London.
Tänk att vi från Frida Utbildning finns representerade här med så många olika pedagoger och
ledare för att dela med oss av Fridaskolans idéer och erfarenheter när det gäller skolutveckling
kopplat till IKT.
Min roll under ”Fridaskolans dag” var att vara värd under ett av våra egna seminarium, fick då
även förmånen att kunna lyssna på det resterande innehållet och även slänga en blick på åhörarna. Ett gott betyg är väl när många som redan börjar bubbla och planera sin egen verksamhet
när de kommer utanför dörrarna.
Jag blir oerhört stolt av att lyssna på våra egna seminarium och får många idéer som jag själv vill hem och prova
i vardagen med eleverna. Andra intryck från resan som består är ett inspirerande seminarium som jag besökte på
torsdagen om hur man kan skapa olika analoga och digitala lärmiljöer på ett variationsrikt sätt kopplat till elevers
olika lärstilar.
Fylld av denna känsla blev jag oerhört övertygad om att vikten av variation även i en lärares vardag också skapar
motivation till att aldrig sluta reflektera kring syfte och lustfyllt lärande. Dessa dagar gav mig många stunder till
egen reflektion och en hel del nya möten med andra kunniga och inspirerande pedagoger och skolledare runtom i
Sverige. Åter på hemmaplan känner jag en lust och vilja till att fortsätta vässa vår egen verksamhet? Tillsammans är
vi alla experter som gör det möjligt att lära av varandras misstag och framsteg i sökandet efter ständiga förbättringar.
Dags att levla igen...
Man vill ju gärna ha lugn och ro omkring sig. Kunna softa och vara i fas. Jag tillhör skaran som
verkligen uppskattar dessa delar i min tillvaro. Men när jag väl närmar mig, eller när tillvaron
faktiskt är sådan: Hur är det då?
Märkligt nog blir jag oftast rastlös. Det blir tråkigt. Börjar fundera ”Ska livet verkligen vara så
här?” Jag blir lätt en grinig gammal... Det är dags att fylla på, utmana sig själv, utvecklas, levla.
Upplevelserna under BETT-resan med kollegor från Frida och DC gav påfyllning. Det var
många gånger intensivt och fullt upp, men det fanns ändock tid för tanke. Att lyssna på kollegor och elever, att
vara nyfiken på hur andra tänker och gör, att samtala, att ta sig tid för tanke. Dessa är ingredienser som ger mig
möjlighet att utvecklas. Tid att reflektera över, exempelvis, systemteori, formativ bedömning, IKT, och hur delarna
hänger samman. Jag levlar!
Det är kloka människor jag har omkring mig, som delar med sig frikostigt av erfarenheter och tankar. Och när
någon ger, ja, då ligger det på mig att respektfullt ta emot och förvalta. Men faktum är att det lika gärna kan ske
hemma i vår egen verksamhet, bland alla andra pedagoger, anställda, elever, föräldrar, studiebesök. Det finns oändligt med idéer och intressanta tankar överallt. Det gäller att bara att vara lyhörd, att upptäcka nyanser. Att ibland
lyfta blicken, upptäcka mönster.
Så - mitt nya mål är att vara än mer nyfiken och lyssna än mer till vad andra säger - och - ta mig än mer tid för tanke.
På det sättet kan jag ha lugn och ro, samtidigt som jag utvecklas. Mejla mig gärna en tanketråd!
Hjälp tanten att levla igen.
Jerker Sagfors, Fridagymnasiet
Formativ bedömning av formativ bedömning
Titeln på min lilla text á cirka 300 ord känns kanske lite styltig så här i tider då svenskarnas
ordförråd präglas av schlagertitlar. Likväl säger titeln en hel del om mina upplevelser av Londonresan, som vi gjorde under några dagar i januari.
Ett av mina uppdrag, i egenskap av aspirant, var att hålla en kort teorigenomgång om formativ bedömning, som en del i föreläsning om hur vi inom Fridaskolorna jobbar med, just det,
formativ bedömning. Föreläsningen kändes i stort sett bra, men har självfallet några utvecklingsområden, som förhoppningsvis jag upplevde som större än publiken. T ex drog jag ett skämt som bara jag tyckte var
roligt. Där har vi ett utvecklingsområde: mina skämt.
Ni som har The Feedback pyramid som väggplansch ovanför dubbelsängen, vid sidan av idolporträttet av Dylan
William, vaknar varje morgon med blickriktningen på självvärdering och kamratrespons. Det är ju en trevlig, om
än, i mångas ögon, en ganska annorlunda start på dagen. I London var blickriktningen, även om ögonen emellanåt
skelade som en flundra åt andra håll, hela dagarna självvärdering och kamratrespons, eller karmarespons som min
autocorrect föreslog. Jag självvärderade min egen individuella insats liksom kollektivet Fridas och kände mig nöjd;
det finns mycket pedagogiskt kött på Fridabenen. Vi samtalade över ett oändligt antal koppar kaffe och ett något
mer ändligt antal fish´n chips kring vad vi varit med om, utvärderade våra upplevelser och uppdrag och funderade
kring framtiden.
Denna formativa bedömning, av t ex vårt arbete med formativ bedömning, gav mig väldigt många idéer kring hur
jag kan utveckla mig själv och min verksamhet. Jag tar med mig väldigt mycket från London, även om man bortser
från hotellets mjuka handdukar av ekologiskt odlad bomull, men det jag tror jag finner mest givande är alla idéer
jag fått kring vad jag ska göra i min undervisning framöver. Det känns som om jag skulle behöva fördubbla min
undervisningstid för att hinna med ens hälften av dem. Och det gör att mitt yrke känns väldigt kreativt och variationsrikt. Precis så som ett jobb ska vara.
22
www.fridaskolorna.se
Anna Malmsköld, Fridaskolan Uddevalla
Känslan inför resan var: Jag i London? Hålla i en presentation? Hjälp! Upplevelsen efteråt var:
Javisst! Fridaskolan, wow! Jag fick förmånen att berätta om arbetet med IKT i åk 2 i Uddevalla.
Jag utgick från två aspekter:
Vad händer med arbetsklimatet när vi arbetar med datorn?
Det som händer i vårt klassrum är att eleverna alltid placerar sig i grupper trots att de arbetar med
individuella uppgifter. De kan sitta vid borden, på mattan eller i soffan. Där tar de sedan del av
varandras arbeten. Kunskapen delas mellan eleverna med allt från tips på hur man kan göra till att
hjälpa varandra om det är något som inte fungerar.
Eleverna börjar ställa de rätta frågorna till varandra: ”Jag vill att det ska bli såhär, hur gör jag då?” Den inre bilden
av arbetet är större. Eleverna är oerhört nöjda och stolta över sina arbeten. På så vis skapas ett arbetsfokus vilket
bidrar till en arbetsro som präglas av nyfikenhet och lust. Ett förändrat arbetsklimat har uppstått och det är skapat
av eleverna själva.
Vilka pedagogiska möjligheter ges?
Fler elever lyckas! Vissa elever får det visuella och auditiva stöd de behöver. Andra elever kan ge sig hän åt datorns
och internets oändliga möjligheter och kan på ett lättare sätt utmana sig själva. Att känna det gensvar vi fick av
våra åhörare i London gör mig stolt och trygg med att Fridaskolans arbete går åt rätt håll och att vi dessutom har
kommit en lång bit på väg!
www.fridagymnasiet.se
23
Johan Larsson, Marknadschef
BETT i ett vidare perspektiv
Resan till BETT var ur mitt perspektiv fantastiskt lyckad,
inte minst att det finns ett sug efter vad vi som organisation kan dela med oss av till andra organisationer.
Detta blev väldigt tydligt i de olika sammanhang som
jag ingick i under dagarna. Här tänker jag främst på våra
egna föreläsningar där vi visade upp mängder med goda
exempel från fritids till gymnasium, men också på helt informella samtal
med alla från pedagoger till skolchefer och förvaltningsledningar från flera
olika kommuner i Sverige.
I dessa samtal framgår att vi faktiskt håller på att bli tongivande, när jag presenterar oss och vår verksamhet har flertalet redan ”hört gott” om oss i flera
olika sammanhang. De olika exempel som jag stötte på var naturligtvis hur
vi använder våra datorer i klassrummen, vår tydliga och långsiktiga kompetensutveckling och inte minst det goda klimat som finns på Fridaskolorna.
En annan intressant pratstund hade jag med utvecklingschefen i ett av de
största privata ”skolbolagen” som deltog på vårt andra seminarium under
onsdagen. Efter en av föreläsningarna kom personen fram till mig och meddelade kort och koncist: ”Nu har jag sett vad vi ska göra, vi får åka hem och
börja jobba!”
I flera samtal fick jag intrycket av att man var intresserade av att besöka
Fridaskolorna och av att köpa utbildningar av Didaktikcentrum, så även ur
ett sådant perspektiv visar det sig återigen att det är viktigt att vi berättar om
oss själva och vad vi gör, eftersom det kan generera ännu fler uppdrag efter
BETT - vilket då leder till att vi kan satsa ännu mera på våra elever, och som
såklart i förlängningen kan bidra till att vi kan nå ännu bättre resultat. Det
är en tydlig kedja där man ser hur de olika delarna av hela vår organisation
hänger ihop och gynnar varandra.
På själva BETT-mässan visades mängder med teknik av alla de slag. Plattformar fanns det gott om, pedagogiska spel och liknande likaså. Till och med
Microsoft visade upp hur man kunde använda X-Box i skolan; spännande
att skolan som sådan betraktas som en marknad värd att satsas på. En annan sak som jag tar med mig hem är att många ”nya” plattformar har ökat
möjligheten för vårdnadshavare att ta del av resultaten i skolan. Eftersom
vi var i England så handlade oproportionerligt många exempel om summativ bedömning, en tendens som man också kanske kan ana inom svensk
skolpolitik.
Sist, men absolut inte minst, måste jag säga att jag är oerhört stolt över att
vi gör så bra saker i våra klassrum. Jag vet ju att det är så, men man blir ändå
smått överrumplad när man får ta del av det i samlad form så som skedde
under London-dagarna. Ja, så bra saker gör vi att det intresserar många andra. Detta är mycket hedersamt och ett förtroende som jag är övertygad om
att vi kommer att förvalta i fortsättningen på ett lika strålande sätt som nu.
www.youtube.com/user/fridafilmer