Transcript TEMA: ELEV- INFLYTANDE

#2 2014 | ÅRGÅNG 16
TEMA: ELEVINFLYTANDE
DEN DEMOKRATISKE OPTIMISTEN
Barnen i förskolan tränar inflytande och påverkan
ELEVMEDVERKAN VID ANSTÄLLNINGAR
Gissa vem som ställer de bästa frågorna
PÅ SPANING EFTER ELEVINFLYTANDE
Elever i Mölnlycke jobbar undercover
CHARTERRESENÄR ELLER TÅGLUFFARE?
Om att ha rätt till ett större ansvar för sin utbildning
Kom ihåg
(den fria
världen)
INNEHALL NR 2/14
SKOLAN HAR ETT AV DE viktigaste och
tyngsta uppdragen som finns. Och det säger
jag inte bara för att jag är lärare själv och
tycker oerhört mycket om läraryrket – nej,
det är rentav ett avgörande skäl till att
jag valde att bli lärare överhuvudtaget. Så
vilket är då detta uppdrag?
I läroplanen för grundskolan, Lgr 11, kan
man läsa om skolans värdegrund. Bland
annat står där att ”Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet,
alla människors lika värde, jämställdhet
mellan kvinnor och män samt solidaritet
med svaga och utsatta är de värden som
skolan ska gestalta och förmedla.” Det är
detta uppdrag jag pratar om.
Två saker står här ytterst klara: dels är det
här ett övergripande uppdrag (snäppet
över regentlängden och svenska ordklasser)
och dels är det ett uppdrag som vi ständigt
måste arbeta med. I det här numret av
Inblicken finns flera berättelser om ett
viktigt led i detta arbete: att träna på de
demokratiska formerna, att våga och vilja
vara med och påverka, både det som ligger
nära och det som finns längre fram.
26/
6/
16/
4 / DEN DEMOKRATISKE OPTIMISTEN - ATT BESTÄMMA IHOP
Det ska börjas i tid. Från förskolan berättas det om hur man arbetar med
våra yngsta barn och medbestämmande.
6 / DRÖMMEN SOM BLEV SANN – HUR DET GICK TILL NÄR
KLOKA ELEVTANKAR BYGGDE EN ÄNNU BÄTTRE SKOLA
8 / ETT SAMTAL OM MEDBESTÄMMANDE
Från Trollhättan kommer ett exempel på att samtalet om inflytande och
medbestämmande alltid finns närvarande i vardagen.
12 / PROV: HUR MYCKET INFLYTANDE HAR DU?
14 / PÅ SPANING EFTER ELEVINFLYTANDE
Saga och Sara, två elever i Mölnlycke, letar efter goda exempel.
Trevlig läsning!
16 / MIN BERÄTTELSE – JOHANNA LEVIN
Johanna gick ur 9:an i våras och berättar om vad som format henne – och
vad hon varit med om att forma.
Anders Nord, redaktör
18 / ATT LAPPA EN RYGGSÄCK MED HÅL
Jennifer Ask, tidigare elev på Fridagymnasiet, berättar om hur summan av
hennes tågresa blev mycket mer än två parallella spår.
VÄRT ATT TÄNKA PÅ:
»There ain’t no rules around
here! We’re trying to accomplish
something«
Thomas Alva Edison
20 / CHARTERRESENÄR ELLER TÅGLUFFARE
Håkan Johansson om två olika sätt att se på saken.
22 / VAD ÄR VIKTIGAST FÖR DIG DEN HÄR TERMINEN?
24 / EN VANLIGT OVANLIG FREDAG PÅ FRIDAGYMNASIET
26 / ELEVMEDVERKAN VID ANSTÄLLNINGSINTERVJUER
TIDNINGEN INBLICKEN NR 2, HÖSTTERMINEN 2014 ges ut av Frida Utbildning AB med syfte att
spegla verksamhet och aktuell skolutveckling GRAFISK FORM, REDAKTÖR och ANSVARIG UTGIVARE
Anders Nord REDAKTION Frida Utbildning AB, Box 225, 462 23 Vänersborg TRYCK Cela Grafiska AB
FOTOGRAFER Erica Augustsson, Linnea Holmgren UPPLAGA 3500 exemplar OMSLAGSBILD Erica
Augustsson, www.photofreak1.se
2 |
Inblicken 2/2014
|
www.fridaskolorna.se
UPP MED HÄNDERNA! Läs om hur det går till när
10/ man
fattar gemensamma beslut på fritids i Trollhättan.
FOTO: ERICA AUGUSTSSON
www.fridaskolorna.se
|
Inblicken 2/2014
|
3
Det finns gott om möjligheter för förskolebarn att träna inflytande, det
handlar bara om att se och ta vara på tillfällena. Med en medveten och
långsiktig idé om att demokrati är något man tillägnar sig formas framtiden.
TEXT: ELIN HJALMARSSON, FÖRSKOLAN I UDDEVALLA OCH MIKAEL BORNSTRÖM, FÖRSKOLAN I VÄNERSBORG // FOTO: LINNEA HOLMGREN
V
ilka är det egentligen som bestämmer?
Det hade ju varit enkelt och väldigt tryggt
för oss pedagoger om vi själva på arbetslagsplaneringen bestämt hur varje timme,
varje dag, varje vecka skulle se ut. Tryggt och ganska
tråkigt, för det är inte så vi vill jobba på Frida. Här ska
eleverna, och barnen, ”erbjudas ansvar och inflytande
och mångfald ska prägla verksamheten”. Känns orden
igen? Vi vet att ni alla läst dem i våra riktlinjer. Hur
ska vi då kunna vara med och skapa de där initiativtagande barnen som senare i livet själva ska bestämma
om sin resa? Tågluffarmetaforen återkommer ständigt
och vi kan vi applicera den på frågor som: Vilket mål
har din resa? Vad du ska packa i ryggsäcken? Vilka
stopp vill du göra längs vägen?
DEN DEMOKRATISKE
OPTIMISTEN
Att bestämma ihop.
4 |
Inblicken 2/2014
|
www.fridaskolorna.se
Redan i förskolan vill vi göra barnen medvetna om
möjligheterna att påverka sin tillvaro. Låta dem se
att de vuxna tycker att deras åsikter är viktiga och att
man som liten kan skapa innehåll i den redan satta
och tydliga ram som pedagogerna arbetat fram. Vi
funderar en stund på hur det går till, hur vi låter de
minsta barnen påverka sin tillvaro, hur de får ”styra
och ställa”. Om vi hittar moment där de små verkligen
får utrymme att vara medbestämmande, att känna
sig delaktiga i en process. Flexibiliteten gör att vi här
kan lyssna till barnens åsikter, ändra i dagens schema
och tänka om. Om leken vi förberett inte alls gick
hem bland barnen, om den fria leken fungerade så bra
just den där förmiddagen att det var synd att bryta
den för att gå ut. Istället för fruktsamlingen kanske
man kan sälja äppelbitar i låtsasaffären eller kanske
Star Wars-gänget landar på en banan-landningsbana
som sen äts upp av Luke Skywalker eftersom han var
förvandlad till en jätte och kunde äta allt som var gult
som stjärnorna.
I vardagen kan det handla om just det ovan nämnda.
Att en lek fungerar så bra att man låter den fortgå eller
att något barn framför sin önskan om att vilja gå ut
då vi egentligen tänkt vara inne. I vilket rum vill jag
leka och med vilka kompisar. Det kan också vara att
barnen visat stort intresse för någonting och att vi då
utgår från det när vi planerar våra områden. I de här
situationerna är barnen inte särskilt medvetna om hur
de påverkar tillvaron men vid andra tillfällen kan de
tydligare se sitt medbestämmande. Vid vårt senaste
områdesarbete blev det tydligt då barnen röstade om
vilka husdjur vi skulle jobba med. För att inte påverkas
av vilket djur kompisen valde fick man med tilldelad
duplo-kloss gå in under trappan där man la sin kloss
i en påse märkt med respektive djur. Vidare fick man
vänta i en annan del av rummet tills alla lagt sin röst
och då var det dags för rösträkning. Flest klossar =
flest röster. Vid det här laget hade några barn redan
uppskattat vilket djur som vann men för att tydliggöra
för alla byggde vi upp klossarna till torn.
Andra omröstningar kan handla om vilka leksaker
som ska köpas in, om vi ska sjunga om Pippi eller
Kalle Theodor, vilken bok vi ska läsa på vilan, om
vi ska ha ris eller potatis till köttgrytan eller åt vilket
håll luffen ska gå. Ibland blir flera val möjliga och alla
får det just dom önskat och ibland får man se att det
»Vi vill göra barnen
medvetna om möjligheterna att påverka.«
blev just det alternativ som fick flest röster, en nyttig
träning i balansen mellan att få som man vill och att
acceptera ett majoritetsbeslut. Det blir också en typ av
medbestämmande då vi ställer några av de hundratals
frågor som ställs varje dag på förskolan. ”Hur tror du
att kompisen känner nu?” och ”Vad kan du göra för
att det ska kännas bättre för din kompis?” undrar vi
när någon sårat en annan. Barnen är själva med och
bestämmer hur fortsättningen ska bli. Innebörden och
motivationen blir en annan än när den vuxne bestämmer att ”Nu säger du förlåt!”. När barnen bestämt, är
vi där och uppmuntrar och ger positiv feedback till bra
beslut i de vardagliga situationerna – och så leder den
demokratiska träningen vidare till nya sammanhang på
förskolan, i skolan ... och resten av livet.
www.fridaskolorna.se
|
Inblicken 2/2014
|
5
Göteborg
Fridaskolan i Göteborg –
drömmen som blev verklighet.
Det är drömmen som blev verklighet. Tänk att få möjlighet att bygga en
skola från grunden där elever och personal tillsammans med arkitekter och
formgivare skapar Sveriges bästa skola. Johan Larsson berättar hur det gick
till när den möjligheten dök upp och togs tillvara. TEXT: JOHAN LARSSON // FOTO: BILDBYRÅ
F
ör ett antal år sedan fick vi kontakt med Hans
Andersson, ägare till Gårda-Johan i Göteborg.
Han blev nyfiken på Fridaskolan och efter ett
besök på vår skola i Mölnlycke, där han blev
guidad runt i en timma av tre elever, bestämde han
sig för att erbjuda oss att få hyra en nybyggd skola. Vi
hade länge drömt om att få använda all den samlade
kunskap som finns i vår organisation kring pedagogiska lärmiljöer – tänk att få bygga en skola från
grunden! Vid våra första träffar med arkitekten Björn
Sahlqvist berättade vi om Fridaskolans tankar och
idéer. Vi besökte olika miljöer på de befintliga skolorna
och förskolorna som vi ur ett pedagogiskt perspek6 |
Inblicken 2/2014
|
www.fridaskolorna.se
tiv var väldigt nöjda med. Vi samtalade med elever,
personal och skolledningar, och vi besökte också tre
andra skolor, Örrestads Gymnasium i Köpenhamn,
Raketskolan i Kiruna samt Hellerups skola i Roskilde
och knyckte så många goda idéer som vi kunde.
Björn Sahlqvist gick hem och funderade, och återkom
med en fantastisk idé som knöt ihop våra erfarenheter
med de tankar som vi ville ta med från andra skolor
och skapade en unik skola. Byggnaden skulle ha en
stor öppen yta i mitten, runt om denna ligger olika
pedagogiska lärmiljöer och i ytterkanten mer ”vanliga” klassrum. Skolan skulle ha mycket glas och ge
ett öppet och inbjudande intryck där restaurangen är
mittpunkten i skolan.
»Fridaskolan ska vara
stolta över att ha så engagerade och intresserade barn och ungdomar.«
När den första idén fanns började det stora jobbet, och
många är de arbetsgrupper inom Frida som i olika faser
av projektet bistått med kloka tankar. Bland de olika
referensgrupperna så var gruppen med elever från vår
skola i Vänersborg en viktig grupp. De har kommit
med synpunkter på ritningarna i stort och smått, haft
funderingar kring färger, möbler och utemiljö. En av
deras mest betydelsefulla insatser var när de ansåg att
vi missat i placeringen av elevhälsans lokaler och ville
flytta dem. Detta kom fram relativt sent i processen,
men ändringen genomfördes trots ökade kostnader då
alla, inklusive arkitekt och fastighetsägare, tyckte det
var ett utmärkt förslag. Vi vill naturligtvis passa på att
tacka alla personer som bidragit i processen. Det är vi
tillsammans som har skapat skolan!
Följande citat från en av formgivarna kan få avrunda
historien om hur Fridaskolan i Göteborg kom till:
“Workshopen med eleverna i Vänersborg var otroligt
inspirerande och givande. Eleverna hade många
kreativa synpunkter och inlägg på förändringar och
detaljer som inte vi vuxna tänker på. Många av de
synpunkter som kom fram justerades och anpassades
efter elevernas önskemål. Fridaskolan ska vara stolta
över att ha så engagerade och intresserade barn och
ungdomar. Tack för att vi fick ta del av detta!”
www.fridaskolorna.se
|
Inblicken 2/2014
|
7
Samtal om inflytande
är också inflytande.
I arbetslag 7 på Fridaskolan Trollhättan har vi arbetat med ett område
kring hur en framtida lägenhet kan se ut. Eleverna har fått räkna skalor,
lära sig om viktiga faktorer kring boende och slutligen designat och tillverkat en lägenhet som har ställts ut för granskning av andra elever. Vi
avslutade vårt område med en dialog kring elevinflytande. Vad får man
vara med och ha inflytande över i undervisningen? Här kommer ett litet
utdrag ur vårt samtal. TEXT: PETTER WESTERSTRÖM// FOTO: ERICA AUGUSTSSON
N
är har ni fått vara med och bestämma under
vårt område med lägenheten?” frågade
en av oss lärare en grupp med elever i ett
ringsamtal.
”Vi fick bestämma hur det skulle se ut i lägenheten
och påverka vad som skulle värderas under
utställningen som vi precis har haft. Vi fick också vara
med och bestämma vilket land lägenheten skulle vara
i,” blev ett av svaren.
”Vad skulle ni önska att ni hade fått bestämma om?”
”Jag tycker vi borde ha fått påverka grupperna mer
och påverka hur lång tid vi har fått till projektet. Nu var
det alldeles för lite tid.”
”Klokt. Det låter egentligen självklart, eller hur?
Kan man få mer inflytande genom att använda själveller kamratvärdering? Kan det hjälpa att man vet var
man befinner sig?” fortsätter läraren.
”Nej, jag tror inte det,” svarar eleven. ”För om man
har en röd hjärna, typ att man tänker att man inte är så
bra i ett ämne, då hjälper inte självvärdering en att lära
sig mer för då tycker man ändå att man är dålig. Och
kamratrespons kan vara att man mest skriver eller säger
det som är bra och det kanske man skriver bara för att
man inte vet vad man ska skriva annars.”
8 |
Inblicken 2/2014
|
www.fridaskolorna.se
”Jag tror att det ligger ett ansvar på oss där,” säger
läraren. ”Att vi måste bli bättre på att visa hur man kan
göra respons.”
”Ibland säger ni bara att man ska ge respons,” säger
en annan elev.
”Men jag vet att ni också i till exempel svenskan
har haft en mall där man fått veta att vad man kan ge
respons på. Men det kanske blev mest som du säger, att
ni skrev att saker var bra, utan att ta hjälp av mallen.
Men det är viktigt att vi lärare är tydliga med vad man
ska leta efter för att det ska bli en bra kamratvärdering.”
”Jo, men det var ju det att det tog så lång tid att göra
sån här respons så det tog tid från arbetet, så det blev
inte av. Tiden räckte inte.”
”Det är ytterligare en sak – vi lärare måste se till så
ni har gott om tid för att kunna göra responsen.”
”Jag tror att den eleven blir bättre med
kamaratbedömning,” säger en elev. ”För om man
skriver till en annan elev så vet du ju vad den eleven
kan, men också vad den behöver öva på. Så det beror
mycket på hur man skriver. Man behöver skriva vad
som var bra och varför.
”Bra sagt! Det ska jag tänka på mer också när jag
gör mina bedömingar,” avrundar läraren.
»Alla som arbetar i
skolan ska i det vardagliga arbetet utgå
från demokratiskt
förhållningssätt.«
Inblicken 2/2014
|
www.fridaskolorna.se
| 9
Bättre koll
med Balder.
TEXT: JONAS BERLING // FOTO: ERICA AUGUSTSSON
”Det blir roligare i skolan
om man får
vara med och
bestämma!”
Engla Fällén på Fridaskolan i Trollhättan
berättar om hur elevinflytande går till i åk 2:
”Vi barn på Fridaskolan får vara
med och bestämma mycket. Vi
får till exempel vara med och
bestämma om arbetsmiljön och
maten. När vi får vara med och
bestämma så blir det mycket roligare att gå i skolan. Man blir mer
sugen på att arbeta och lära sig. Då
lär man sig mer.
Det ska slipas här och där innan det blir färdigt, sådan är processen.
P
å Fridaskolornas föräldramöten, i veckobrev och
sociala medieflöden ekar
ett nytt ord – Balder! ”Vad
är det?” undrar säkert en del av er.
Jo, det är sedan vårterminen det
systemstöd för skolans alla processer
som vi i egen regi stolt utvecklar.
Varför gör vi det och vad innebär
det för elever, personal och
föräldrar? Svaret på varför är
enkelt: Om ingen annan kan
erbjuda skolan ett sammanhållet
IT-stöd som ger överblick så får vi
väl skapa ett själva. Så i rasande
takt och med stor involvering av
personal, elever och föräldrar
så skapar vi något som närmast
kan beskrivas som en så kallad
”tulipanaros”; en vacker blomma
som är mycket åtråvärd men som
också kan anses som något av en
10 |
Inblicken 2/2014
|
www.fridaskolorna.se
önskedröm. Kanske vår idé om
”att utbilda tågluffare” hjälper oss
på vägen när vi nu är på väg att
göra det omöjliga möjligt. Redan
nu kan vi måla upp en karta som
rymmer mängder av funktioner där
föräldrar och elever kan glädjas åt
att nyheter, scheman, lunchmeny
och sjukanmälan nås med en
och samma inloggning. Men det
stannar inte där. Planeringar av
undervisning, bedömningar och
elevernas individuella mål är bara
några av de befintliga funktioner i
Balder som redan idag gör skillnad
under skoldagen. Och äventyret
fortsätter, vi har bara sett början
av denna resa. Är du som förälder
ännu inte ombord på Baldertåget? Då är det hög tid att gå
ombord genom att kontakta våra
skoladminstratörer som har en
biljett som väntar…
När vi ska starta upp ett nytt
område så har vi alltid en brainstorm. En brainstorm är att vi får
säga vad vi vill göra i området.
Ofta kan vi också göra sakerna
som vi har sagt. När vi jobbade
med rymden ville vi i klass 2 bygga
raketer och det fick vi. Vi ville
också göra solsystem för att lära
oss mer om planeterna. Vi brukar
också åka till Innovatum för att
lära oss om hur saker fungerar.
Vi brukar rösta om namnen på
våra två grupper. Dom har hetat
Katterna och Valparna, Aliens och
Astronauterna och nu heter dom
Eva och Mumierna. När vi får
vara med och bestämma så känns
det bra även om det inte blev just
mitt förslag. Det känns bra för att
man känner att dom vuxna lyssnar
på en.”
JAG VILL OCKSÅ ÅKA TILL
LISEBERG!
En nöjespark med karuseller och bergoch dalbanor. Det är väl första tanken
för ett barn om de får frågan vad de
vill göra? Så är det i alla fall hos oss
på fritids på Fridaskolan i Trollhättan.
Och frågan, den får de ofta!
TEXT: GRETE HELGESSON & MAGNUS KARLSSON
FOTO: LINNEA HOLMGREN
P
å fritids lägger vi stor vikt vid att det ska vara
just barnens fria tid. Det är deras fritid och
därför också viktigt att de ska kunna påverka
den. Deras delaktighet är A och O för oss.
För att barnen ska skolas i att vara demokratiska medborgare måste de lära sig hur man kan påverka, lära
sig hur man kan ta beslut, lära sig lyssna på varandra
och respektera varandras åsikter.
I Trollhättan har vi fritidsmöten med barnen med
jämna mellanrum. Två till tre gånger per termin är
vanligt. På dessa möten sitter barnen vid olika bord
där de äldsta, alternativt pedagoger är ordförande
och sekreterare. Sedan får de 1-2 frågeställningar av
oss som de ska diskutera. Det handlar ofta om vad
som är bra, och om det är något de saknar. På så sätt
utvärderas verksamheten kontinuerligt av barnen och
vi får till oss nya önskemål. De äldre barnen ser till att
alla vid bordet får föra fram sin åsikt och att allt respekteras och antecknas, men vi har märkt att orimliga
förslag på ett snyggt sätt styrs bort av de äldre och mer
erfarna. De har lärt sig vad som finns inom räckhåll
ekonomiskt. Där försvann Liseberg..!
Ett annat sätt att vara delaktig är att komma med egna
initiativ i vardagen. Vi pedagoger funderar medvetet
på varför vi svarar som vi gör, vilket resulterar i att vi
oftast är JA-sägare. Vi försöker också vara lyhörda och
plocka upp trender i barngruppen. Vad de är intresserade av kommer fram till exempel under samtal vid
mellanmålet, eller när vi spelar spel. Det kan innebära
att Daidalos robotar dyker upp när man minst anar
eller att de äldsta fritidsbarnen håller erbjudande med
parkour för de yngsta i Fridahallen...
www.fridaskolorna.se
|
Inblicken 2/2014
|
11
PROV
Hur mycket
inflytande har du?
A) Det bubblar i dig! Du har
många tankar om allt från hur
man kan utveckla er arbetsmiljö till hur man skulle kunna
göra köttbullarna ännu rundare.
Vad gör du åt det här?
1 p. I nte ett smack, det kvittar väl vad du
tycker? Du får utlopp för dina goda
B) Du har haft lite otur med din
hund som gärna äter skoluppgifter. Du har därför missat ett
par inlämningar och lämnat in
andra uppgifter för sent. Nu säger ett par lärare att du riskerar
att inte få betyg. Du…
1 p. Tänker i alla fall inte visa betyget
hemma. Istället planerar du att fly till
blir ju i alla fall du gynnad av.
Skene och leva i exil tills dina föräldrar
2 p. Du säger vad du tycker och tänker och
gillar diskussionerna som i regel följer.
kommit över dina akademiska snedsteg.
2 p. Frågar om det verkligen kan stämma.
Men det här händer oftast på rasten,
Du har ju ändå lämnat in det mesta och
med kompisar. En bra början, men
dessutom visat kunskaper på andra sätt
nog borde dina idéer få en chans att nå
vid andra tillfällen.
längre?
D) Det är prov imorgon. Eller
”test”, ”förhör” – det kvittar vad
det kallas, du blir ju lika stressad
ändå. Du är rätt less på alla prov,
inte minst de nationella, men…
E) Den årliga elevenkäten, som
handlar om saker som trivsel,
arbetsmiljö, mat och liknande,
och som genomförs på alla
Fridaskolor är...
1 p. Ingen aning. Utbildningsministern,
1 p. Vad ska man göra? Det är ju knappast
1 p. Något som du aldrig har hört talas om.
kanske? Rektorn? Läraren? Ju mindre
något som du kan påverka. Tig och lid,
Och på allvar, ska du säga vad du tycker
du frågar, desto mindre jobb blir det för
inget ordnar sig ändå.
varje år? Blir inte det lite mycket?
2 p. A lltså, det är väl lärarens jobb? Fast
information om dina kunskaper vid
och tänker att det där med ”matråd”
betygssättningen. Du påpekar detta,
och ”elevskyddsombud” också låter
köper en kalender och fixar hem bättre
intressant. Du känner att du har goda
hundgodis.
2 p. Tycker nog att det måste finnas andra
2 p. Något som du alltid gör, men kanske
och bättre sätt att visa, och framförallt
inte helhjärtat. Visst, det är väl bra att
även om det är rätt skönt att bara göra
utveckla, sina kunskaper på. Men du
dina åsikter efterfrågas, men har det
det som ska göras, känner du ändå
nöjer dig med att önska dig en bok om
verkligen så stor betydelse?
emellanåt att det också hade varit roligt
stresshantering i julklapp.
att kunna påverka ditt arbete lite mer.
3 p. Ett jätteviktigt forum. Du brukar säga
3 p. Nu är det dags att agera! Du efterlyser
att varje röst som hörs betyder mycket,
diskussioner på skolan, skriver brev
så tänk då vad tusentals röster innebär.
tillsammans. Alla vet väl att barn och
till lokala politiker och uppmanar
Klokt. Du brukar till och med fylla i
elever ska kunna utöva reellt inflytande
klasskompisar, föräldrar och lärare att
rutan ”Övriga funderingar och tankar”
när det gäller arbetssätt och undervis-
också göra sig hörda. Du organiserar
och dina vänner kallar dig Star Wars:
ningens innehåll? Hur ska vi annars
en demonstration utanför utbildnings-
Episode 4.
utveckla demokratisk kompetens?
departementet.*
3 p. Det brukar läraren och klassen göra
3 p. Vet att lärare ska använda all tillgänglig
3 p. Du är redan representant i elevrådet
C) Ni har precis avslutat en
uppgift i engelska, och det är
dags att sätta tänderna i nästa.
Men vem bestämmer egentligen vad ni ska göra?
dig – det är du i alla fall säker på.
idéer när du organiserar ditt skåp. Det
Du är elev och per definition expert på skolan, både i stort och smått. Din
erfarenhet och dina tankar om hur skolan skulle kunna bli en ännu bättre
arbetsplats för alla är viktiga. Men hur van är du vid att använda alla olika
möjligheter att påverka som finns? Gör följande lilla test och få en fingervisning om hur det ligger till med den saken.
F) Till sist, det där med betyg:
Du har hört att man numera kan
överklaga betyg. Det här gör dig...
1 p. Exalterad. Men det är mest för att du
blandar ihop ”överklaga” med ”att
stämma” och tror att du äntligen kommer att kunna göra dig lite snabba cash.
2 p. Tveksam. Kan det verkligen stämma?
Skulle inte alla överklaga sina betyg
då? Och det är väl ändå läraren som är
proffs på att bedöma kunskaper?
3 p. L ite trött. Det säger sig väl självt att
man inte kan överklaga betyg. Däremot vet du att läraren numera kan
ändra betyg. Kanske har bedömningsunderlag förbisetts, kanske har frånvaro
vägts in på ett felaktigt sätt. Fast ett
ändrat betyg kan aldrig bli lägre, så
”våga fråga”, som du brukar säga.
möjligheter att påverka – heja!
*Drottningatan 16 i Stockholm.
Räkna ihop dina poäng och se vilken kategori du tillhör!
12 |
Inblicken 2/2014
|
www.fridaskolorna.se
1-6 POÄNG – CHARTERVALP
7-12 POÄNG – BLANDRASRESENÄR
13-18 POÄNG – TÅGLUFFARLEJON
Du gör oftast som du blir tillsagd och tycker
sällan att det är någon idé att ifrågasätta det som
bestämts. Men någonstans gnager ändå en tanke:
Vilka är det egentligen som bestämmer? Och
varför är inte du en av dem? Det borde du vara.
Ibland får du bara lust att utropa: ”Fast jag har en
idé! Tror ni inte att det vore bättre om vi gjorde så här
istället?” Det är dags att börja ta del i det som rör dig –
skolan är också din arbetsplats, inte sant? Tänk! Tyck!
Våga vara med och påverka!
Din favoritfråga är ”varför?” och du ställer den gärna
många gånger. Du utövar inflytande och tar ansvar –
och förstår väl hur tätt dessa två hänger samman. Med
ditt ifrågasättande vill du inte bara att skolan ska bli
bättre för dig, utan för alla. Hedersknyffel där.
Inblicken 2/2014
|
www.fridaskolorna.se
| 13
ner på sina platser drar lektionen
igång. Punkt ett på dagordningen
går ut på att komma fram till
vad ”x” är genom ekvationslösning. Rutiga lösblad delas ut,
linjaler läggs fram, pennor vässas,
och gänget är igång.
”Är det någon som har en annan
lösning?” frågar Mikael.
Punkt två handlar om ett nytt
arbetssätt som kallas “flipped classroom”. Mikael förklarar att han
vill testa en annan lösning som gör
att det blir mer “räknetid” under
lektionerna. Han har nämligen fått
höra att genomgångarna tar för
mycket tid, enligt eleverna. Förslaget presenteras för första gången
och det är handuppräckning som
gäller för att Mikael ska få reda
på vad klassen tycker. Minuterna
tickar iväg och trots att vi ses som
flugor på väggen, kan vi räkna ut
att lektionen lider mot sitt slut.
PÅ SPANING EFTER
ELEVINFLYTANDE
Saga och Sara, två elever på Fridaskolan i Mölnlycke, fick i uppdrag att
under en dag spana efter exempel på elevinflytande. Det här är deras
berättelse om hur det gick till och vad de hittade.
TEXT OCH BILD: SAGA EKSTRÖM & SARA GUSTAFSSON, ÅK 9, FRIDASKOLAN I MÖLNLYCKE
V
i befinner oss på Fridaskolan i Mölnlycke och
det är en helt vanlig
dag högst upp i huset.
Klassrummen är fyllda, och
eleverna har ingen aning. Även
lärarna är så gott som ovetande
om vad vi tittar på och vi försöker
smälta in så obemärkt som möjligt,
14 |
Inblicken 2/2014
|
www.fridaskolorna.se
bland smarta tankar och begåvade
elever.
”Lock ner, mobiler bort!” ropar
Anna ut i klassrummet, och så
kickar svensklektionen igång. Nu
startar vårt kluriga uppdrag bland
ett tiotal, halvfyllda kaffekoppar
och ett gäng tankspridda lärare.
Anna berättar att eleverna ska få
prova på att vara lärare för en lektion. Detta ska de få göra genom
att prova att bedöma bokrecensioner.
”Först ska ni läsa igenom texterna och därefter sätta ett rättvist
betyg med en bra motivering varför ni tycker som ni gör,” förklarar
svenskläraren informerande. Efter
några minuter är eleverna i full
gång med att motivera sina svar.
Tjugo minuter senare går Anna
långsamt runt i rummet, där
eleverna nu har gått över till att
läsa i böcker som de själva valt.
Alla sitter tyst lutade över sina
böcker, så vi väljer att ta en liten
pratstund med Anna. Vi lämnar
de koncentrerade ungdomarna och
smiter ut genom den vitmålade
dörren till klassrummet Twitter,
för att ställa lite frågor. Väl ute ur
klassrummet berättar vi vad det
är vi har spanat efter, nämligen
elevinflytande.
Vi frågar Anna om hennes tänk
kring elevinflytande, både under
dagen och i allmänhet.
”Hm, idag får ju eleverna bidra
med sina tankar om bedömning,
är det första,” svarar Anna.
Anna tycker själv att ungdomarna har större inflytande i dagens
läge, jämfört med hennes egen
skolgång. Hon tycker att det är
viktigt att eleverna kan vara med
och påverka, samt komma med
åsikter om undervisningen. Just nu
på svensklektionerna får åttorna
själva välja bok och skriva ganska
så fritt i deras läsloggar.
”Annars förekommer det mest
vid uppstarten av ett nytt arbetsområde då eleverna får säga hur de
vill jobba,” sammanfattar Anna.
Elevinflytande är ytterst viktigt,
men vad tänker eleverna om det?
När vi frågar dem radar de upp
vad vi som elever får säga till om
under ett läsår. Enligt grupp Y i
åttan får vi säga till om förslag på
område, hur vi ska jobba under
lektionerna och så säger de att
lärarna oftast är öppna för förslag.
Som elev har man chans att
påverka genom utvärdering efter
ett arbetsområde, där man skriver
förslag på vad som kan ändras till
nästa gång, men i framtiden önskar
eleverna att kunna påverka mer.
Efter att ha varit med på svensklektionen fortsätter vi raskt vidare
till Oceanien, även känt som Mattestugan där mattesnillet Mikael
håller till. Vi blir presenterade
som ”flugor på väggen”, och vi
förväntas vara knäpptysta när vi
intar klassrummet. När alla satt sig
Detta var en helt vanlig förmiddag
i Mölnlycke, och här slutar vårt
uppdrag i jakten på elevinflytande!
www.fridaskolorna.se
|
Inblicken 2/2014
|
15
Min
berättelse.
Johanna Levin, Fridaskolan
När slutet på grundskoltiden är inom räckhåll och man tänker tillbaka på
allt man har varit med om, vad minns man då? Johanna berättar om små
och stora saker som hon tar med sig, om det vardagliga och om det extraordinära, om det som har format den man är – och det man format själv.
TEXT: JOHANNA LEVIN, ÅK 9, FRIDASKOLAN I VÄNERSBORG
N
u efter snart tio år på
Fridaskolan ska jag sluta
här, den skola jag har
gått en stor del av mitt
liv på. Jag ska sluta på skolan som
jag alltid gillat och känt mig trygg
i. Det har varit mycket roligt och
ibland lite småtråkigt att gå här
(det är ju en skola), men absolut
mest roligt. Men nu efter tio år är
det dags att gå åt olika håll och
därför ska jag berätta lite om min
tid här.
tagligen en massa förhoppningar
och än så länge har jag inte blivit
besviken. På Fridaskolan har vi ett
motto och det mottot är att vi är
tågluffare. Vilket betyder att vi tar
eget ansvar ganska mycket, vi får
bestämma en del själva och även
vara med på en del ändringar. I
själva verket är vi nästan med och
bestämmer hela tiden, som till
exempel hur vi helst skulle vilja
att våra uppgifter ska se ut. Det är
liksom naturligt för oss.
Jag har alltid tyckt om att gå på
Fridaskolan. Det har alltid känts
som en bra skola för mig och jag
har aldrig velat byta skola. Jag
tycker om att Fridaskolan är ganska liten, för då känns det som om
man verkligen är någon på skolan.
Annars känns det som att man
kanske bara är en i mängden.
Jag har en massa minnen från min
tid här på Fridaskolan. Men de
största minnena kommer ifrån de
olika utflykterna, lägren, klassresorna och alla kabaréer. I femman
var min klass i Branäs. Vi åkte
dit just i femman för att i sexan
skulle vi få nya klasskompisar, så
det fick bli vårt avslut som klass,
kan man säga. Man kan tycka det
är galet. Vilka tar med 30 stycken
När jag började här så hade jag an16 |
Inblicken 2/2014
|
www.fridaskolorna.se
12-åringar till fjällen, liksom? Men
med hjälp av lärare och föräldrar
så blev resan riktigt lyckad och vi
hade det väldigt roligt allihopa.
I 8:an hade jag och min klass en
egen kabaré, som enligt oss är den
bästa som någonsin gjorts och tro
mig, det är den! Efter jullovet förra
året så satte jag mig ner med några
andra klasskompisar och en av våra
lärare och började skriva på manuset. Under en stor del av vintern
höll vi nästan bara på med kabarén.
Det kan ha varit något av det
roligaste under min tid här. Hela
klassen växte samman och det, tror
jag, var tack vare känslan vi fick när
vi klarade det tillsammans.
alla möjliga olika ställen, oftast
nära oss. Men nu i 9:an har vi åkt
iväg ut i Europa och gjort den så
kallade Europaresan som jag har
längtat efter sen jag gick i förskolan. Hela klassen på 70 personer
och lärare åkte med buss ner mot
Tyskland och Polen. Det är nog
den roligaste resan jag någonsin
gjort och lärorik var den också! Vi
träffade en klass från Polen, var på
Auschwitz och mycket mer! Efter
den resan vill jag ännu mindre
sluta Fridaskolan, lämna alla klasskompisar och lärare.
Min tid här på Fridaskolan har
varit helt fantastisk, jag har lärt
känna så många nya människor
och jag har verkligen växt som
person och fått utveckla många
förmågor. Men nu är det slut och
för första gången någonsin tycker
jag faktiskt inte att det ska bli kul
med sommarlov. För sommarlovet
betyder den här gången ju att
jag aldrig mer kommer komma
tillbaka till min klass och till mina
lärare. Det har blivit dags att för
sista gången städa ur mitt skåp
och för sista gången säga hejdå till
alla klasskompisar och lärare vid
Dalaborgsparken och ja, det känns
både ledsamt och vemodigt.
Vi har åkt på olika läger nästan
varje år sedan 2:an och inte ett
enda av de lägrena har varit tråkiga, tvärtom så har de varit roliga
och viktiga för oss. Vi har åkt till
www.fridaskolorna.se
|
Inblicken 2/2014
|
17
”Att dagligen befinna sig
i en miljö, där du som
individ syns, där du som
individ utvecklas, och där
du som individ framförallt lär känna dig själv, är
en värdefull vardag.”
Att lappa en
ryggsäck med hål.
Jag har alltid älskat tåg. Som liten fascinerades jag av de rullande vagnarna
som tog mig och mamma ner till Poseidons hjärta på parallella spår. Kanske
fanns den tanken i bakhuvudet när jag valde Fridagymnasiet då jag dagligen
måste sätta mig på tåget, två mil från min hemstation. Att bokstavligt talat
vara en ”tågluffare” varje dag ger mig en boost som jag tar vara på och använder i vardagen. TEXT: JENNIFER ASK, FRIDAGYMNASIET // FOTO: ERICA AUGUSTSSON
A
tt börja på en gymnasieskola kan vara
skrämmande, oavsett om det är på Fridagymnasiet eller en annan skola i världen.
Nytt arbetsätt, nya lärare och inte minst
nya vänner. När jag nu gått tre år på Fridagymnasiet
inser jag att det blev rätt val. För mig var det som att
lappa ihop en ryggsäck med små hål. Under de tre år
jag gått här, har jag fått nöjet att lära känna underbara
klasskamrater och fått närhet till lärare. Jag har alltid
haft höga ambitioner med mina studier, och de tre
åren här lärt mig så mycket mer än bara studier. Jag
har lappat och gallrat, fyllt och tömt, tappat och mättat min ryggsäck med lärdomar jag kommer ha nytta
av i framtiden.
Den där ryggsäcken är ofta återkommande. Ryggsäcken som gör att vi känner oss trygga. Men räcker
det med den kunskap vi får eller måste ryggsäcken
expandera? Och frågan är om den kan bli för stor? Att
hela tiden bygga på med mer information, kan väl inte
på något sätt vara skadligt? Vi blir en aning bortskämda när möjligheten finns att fylla den med nya saker
varje dag. Det vi säger på mentorstiderna påverkar oss
mer än vad vi tror, och gör oss mer medvetna om livet
utanför skolan och i världen. Diskussionerna utvecklar
18 |
Inblicken 2/2014
|
www.fridaskolorna.se
oss till att se i större perspektiv, vilket jag märkt av
vänner från andra gymnasieskolor. Skolor pumpar in
information i elever, men glömmer verkligheten, vilket
vi kan kombinera på Fridagymnasiet.
Definitionen på vad en tågluffare är kan ingen svara
på bättre än du själv. Att hitta nya anslutningar och
fortsätta på raka spår även efter gymnasiet kan anses
vara en utmaning. Vi som går här har dock förutsättningen att vara välinformerade och utrustade med rätt
redskap. Frågan är bara om vi vet när vi ska använda
vilket? Eller ska vi testa tills vi hittar rätt? Att dagligen
befinna sig i en miljö, där du som individ syns, där du
som individ utvecklas, och där du som individ framför
allt lär känna dig själv, är en värdefull vardag. Under
mina år här har jag inte bara lärt känna mig själv som
individ, utan mig som jag. Jag har tagit till vara på
möjligheten att utvecklas, och kommer med stolthet
säga att jag gått mina gymnasieår på Fridagymnasiet.
Fridagymnasiet har lappat ihop mina något trasiga
hål i ryggsäcken och samtidigt givit mina tågresor så
mycket mer än bara två parallella spår. Mina spår
stannar inte i regionen, utan jag är redo för spår som
sträcker sig längre.
www.fridaskolorna.se
|
Inblicken 2/2014
|
19
CHARTERRESENÄR
ELLER
TÅGLUFFARE?
Frida har arbetat fram en vision, en utbildningsidé eller en metafor som visat
sig vara enkel att kommunicera. Den beskriver på ett gripbart sätt vår syn
på elevernas utveckling till ansvarstagande, kreativa och skapande individer
med en omvärldsuppfattning som gör att de i framtiden aktivt kan delta i de
demokratiska processerna i vårt samhälle. För att göra uppdraget tydligt gör
vi en jämförelse mellan en charterresenärs och en tågluffares sätt att förhålla sig till livet. TEXT: HÅKAN JOHANSSON // FOTO: ERICA AUGUSTSSON
M
ål: Skolans mål är att varje elev tar ett personligt
ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö,
successivt utövar ett allt större inflytande över sin
utbildning och det inre arbetet i skolan, och har
kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta
i demokratiska former.
ur Lgr 11, ”Elevernas ansvar och inflytande”
Charterresenär
En charterresenär vill helst inte utsätta sig för utmaningar
eller oförutsedda händelser. Charterresenären ska inte
behöva anstränga sig för att få uppleva saker utan i stället
20 |
Inblicken 2/2014
|
www.fridaskolorna.se
ständigt få information om vad man bör företa sig. Själva
upplevelsen ska helst vara styrd och programmet fullständigt
klart i förväg. En av charterresenärens främsta egenskaper
är således passivitet. I en skola för charterresenärer är det
alltså ett passivt mottagande som förväntas. Egna initiativ
och eget ansvar stör rytmen och stora ansträngningar läggs
ner på att få så lite som möjligt av aktiviteter som stimulerar
nyfikenhet, skapande, ansvar och så vidare.
Tågluffare
En tågluffare däremot måste hela tiden vara beredd på
utmaningar och oförutsedda händelser. Tågluffaren behöver
www.fridaskolorna.se
|
Inblicken 2/2014
|
21
SAMMANSTÄLLNING & FOTO: JERKER SAGFORS.
22 |
Inblicken 2/2014
|
www.fridaskolorna.se
FELICIA ROSENGREN går andra
året på gymnasiet våren 2014: ”Jag har
tidigare fått höra att år två på gymnasiet
är mer krävande än första året och det har
verkligen varit så för mig det här året. Första
året var som en dans på rosor, i jämförelse,
med en stor mängd isp-tid.
Årkurs 2 har ett högre tempo och kurserna fördjupas så det har varit väldigt viktigt för mig att hålla motivationen uppe för
att inte hamna efter i havet av arbeten.”
ANTON PERSSON går i årskurs 2,
våren 2014: ”Andra året på gymnasiet har
varit kul, jobbigt, fruktansvärt, fantastiskt,
stressigt och framför allt lärorikt. Det året
som sägs vara värst under gymnasietiden är
snart slut, och jag är minst lika slut.
Men det absolut viktigaste för mig under
den senaste terminen har varit att få ihop
allting som behövs göras och även allt man
vill göra. Att liksom pussla ihop vardagen
med vänner, skola, plugg, gymnastik, tävlingar, jobb, familj och mycket mer. Det
är det som har varit det absolut viktigaste
för mig, att kunna göra allt man både vill
göra och behöver göra. Och ibland är det
jättesvårt att få ihop det men det brukar
lösas ändå.”
KATARINA FAHRENHEIM är
lärare och mentor i årskurs 3, vårterminen
2014: ”Viktigast för mig den här terminen
är få ett riktigt fint avslut med treorna som
tar studenten. Jag vill att eleverna ska få
känna hur uppskattade de är av mig. Jag har
varit mentor för dem i tre år och man lär
verkligen känna varandra när man jobbar
så tätt tillsammans under så lång tid.
Vi har till exempel gjort en studieresa
till Berlin, Wismar och Sachsenshausen
och då tillbringar man ju verkligen mycket
tid tillsammans. Också att tillsammans
kämpa med försäljning och aktiviteter som
granskogsplantering för att få ihop pengar
till resan gör att man stärks som grupp.
Det är också spännande att se hur eleverna växer under de här tre åren; de kommer
som 15-16-åringar och lämnar oss som vuxna.”
SIAWASH YSOFZAY går våren 2014
första året på naturvetenskapligt program.
”Viktigt för mig nu är att få till de sista
uppgifterna innan sommaren och försöka
göra dem ’utförligt och nyanserat’, eftersom
det efterfrågas i kunskapskraven.
Jag började på Fridagymnasiet i vintras
efter att ha flyttat till Trollhättan och då var
det några uppgifter jag var efter med, men
jag fick god hjälp av skolkamrater och lärare
och har kommit ikapp med dem.”
ZARAH OASTI, årskurs 2, våren 2014:
”Vad som är viktigast för mig den här
terminen är förmodligen min hälsa. Skolan
kan vara otroligt stressande som många vet.
Men som tur är så har vi duktiga lärare på
vår skola som har en otrolig förstående för
elever som kan tappa motivationen, bli stressade eller liknande.
Lärarna hjälper oss planera och pratar
gärna med oss om hur det går i skolan eller
livet, de visar intresse helt enkelt. Detta är
jag otroligt tacksam över eftersom jag kan
väldigt lätt bli stressad!”
www.fridaskolorna.se
|
Inblicken 2/2014
|
23
FRIDAY, I’M IN LOVE – EN HELT VANLIG
OVANLIG FREDAGSLEKTION PÅ GYMNASIET
Det finns defintivt ett samband mellan
elevinflytande och lärarlycka. Den enda
kanske inte omedelbart följer på det
andra, steget däremellan är inte långt.
Katharina Fahrenheim, lärare på Fridagymnasiet, har intervjuat några av sina
elever och berättar om hur fredagarnas
psykologilektioner med årskurs 2 och
3 har kommit att blottlägga just precis
detta samband: inflytande kan leda till
lycka!
denna är bollplank, uppslagsverk och ”dryg” motpart
som inte ger färdiga svar utan frågar: ”Vad tycker
du?” För tycka, det kan de. Jösses!
TEXT: KATHARINA FAHRENHEIM // FOTO: PETER WAHLSTRÖM
D
Blickfång
et finns ett begrepp, eller snarare tillstånd,
inom psykologin som kallas ”flow”. Upplever man detta tillstånd så befinner man
sig, enligt psykologiguiden.se, ”i höjd
medvetandenivå, fullkomlig koncentration och hängiven inriktning på en uppgift som åtföljs av intensiv
lyckokänsla (eufori) och en upplevelse av absolut
målmedvetenhet”. Det är så jag blygsamt skulle vilja
beskriva känslan jag kan befinna mig i när det är dags
»Möjligheten att
påverka sitt undervisningsförlopp kan
hjälpa eleverna att
få en bättre vardag.«
24 |
Inblicken 2/2014
|
www.fridaskolorna.se
”Skolans mål är att varje elev stärker sin
tilltro till den egna förmågan att själv och
tillsammans med andra ta initiativ, ta ansvar
och påverka sina villkor.” Ur läroplanen för
gymnasieskolan, Gy 2011.
för psykologilektionen med årskurs 2 och 3 på fredagar, också kallad ”veckans höjdpunkt” av eleverna.
Vad gör nu våra lektioner så bra? Tänk dig en lärare
som har en grundidé för kursens, lektionernas och
redovisningsformernas innehåll och upplägg och tänk
dig till detta ett tjugotal elever som vet vad de vill,
kan och gillar. Då blir läraren erbjuden rollen som
njutande vattenbärare åt högpresterande, engagerade
studenter istället för att stå framför klassen och lyssna
på sin egen röst i 70 minuter.
Vi lärare brukar ha våra små pedagogiska knep. Ett
av dessa är att be eleverna prata i smågrupper om en
frågeställning för att alla ska få säga sitt och för att
även de som inte gillar att prata högt ska få gehör.
Detta knep försökte jag använda en gång. Då kände
jag inte gruppen än. Det kom prompt en motfråga:
”Kan vi inte diskutera i helklass istället?” Visst, vi
testar, tänkte jag. Och på det viset förblev det. Mina
elever kan absolut prata i smågrupper men bara när
de själva tycker det är lämpligt. Men helst vill vi prata
tillsammans. Det är inte så att alla kände alla. Många
var nya för varandra och som en elev sa: ”Jättebra, jag
känner dem inte och då lär jag mig ju mer än om jag
bara pratar med mina kompisar som jag alltid sitter
bredvid.”
Det ligger ett stort ansvar på eleverna. Det förväntas
att de vet hur de lär sig bäst, att de aktivt deltar i våra
diskussioner, är med och planerar redovisningsformer,
uppgifters upplägg, lyssnar på varandra, svarar på
andras tankar och för dem vidare samt ger sig ut på
djupt vatten med svåra frågor och möjliga förklaringar. Det finns inga färdiga texter att hitta svaren i eller
uppgifter att jobba med. Lärarens roll i en klass som
Ansvaret och möjligheten att forma sitt undervisningsförlopp kan hjälpa eleverna att få en lättare vardag. Får man som elev vara med och bestämma över
redovisningsformen, uppgiftens innehåll och upplägg
kan man anpassa det till sin egen förmåga. Är jag
briljant muntligt – då är det väl bäst att jag får visa
mina kunskaper på det viset?! Har jag mycket att göra
denna vecka, kan vi då ha redovisningen om några
dagar istället? Visserligen är det inte alltid lätt att axla
detta ansvar. Det kan vara skönt att låta någon annan
bestämma vad lektionerna ska innehålla, lyssna på
föreläsningarna, anteckna och lära sig utantill. Fast
hur blir behållningen? Hur mycket lär man sig om
man bara lyssnar på en person istället för 20 andras
tankar och inte är aktivt med och tänker och styr?
Det kan finnas olika anledningar till att bli lärare: att
»Ett stort tack till
alla elever som
förgyller mina
fredagar!«
möta en grupp kusligt smarta och engagerande elever
som delar förtjusningen över ett ämne är en! Ett stort
tack till alla elever som förgyller mina fredagar och till de
som lät sig intervjuas om sina tankar om våra lektioner!
www.fridaskolorna.se
|
Inblicken 2/2014
|
25
Elevmedverkan
vid anställningsintervjuer.
Att elever sitter med en stund vid anställningsintervjuer och ställer frågor
hör kanske inte till vanligheterna. Varför inte? Är eleverna i sådana här situationer en underskattad och dåligt använd resurs? På Fridaskolan i Trollhättan
tyckte man att så var fallet och att det var självklart att elever skulle vara
med – och så blev det. Henrik Kamp berättar... TEXT: HENRIK KAMP // FOTO: ERICA AUGUSTSSON
K
anske gör vi vuxna i skolan saker för att vi
tror att det blir bäst om just vi utför uppdraget
eller för att det är en aning okonventionellt
att låta elever göra sysslor som det av tradition är ovanligt att de utför. Kanske glömmer vi av ren
slentrian ibland bort att involvera eleverna. ”Om jag
gör det själv, så blir det bra gjort,” liksom.
På Fridaskolan försöker vi ofta tänka lite tvärtom. Till
exempel att vi gärna låter elever göra sådana uppdrag eller sysslor som vi vuxna normalt gör. Låter det
konstigt? Låt mig ta några exempel: Självklart är det
elever som hälsar publiken välkommen till kabaréerna.
Visst är det trevligt om elever är konferencierer på
skolavslutningen? Nog blir besökare en aning förvånade när det är elever som guidar runt på skolan och
26 |
Inblicken 2/2014
|
www.fridaskolorna.se
berättar om verksamheten? Eller när vi tar med elever
på mässor och utställningar samt placerar ungdomarna längst fram i rampljuset.
Det är för oss självklart att sätta eleverna i främsta
ledet. Vi vill ju att de ska få glänsa. Att de ska kunna
utvecklas, växa, bli klokare, säkrare, få nya insikter
och känna att de bidrar till sina egna och därmed
Fridaskolans vardagsframgångar. Vi vill få våra elever
att vara stolta över sin arbetsplats och att de är synnerligen viktiga ingredienser och DNA-bärare av vår
berömda Fridaanda och arbetsmiljö.
Så vad kan vara viktigare än att låta eleverna delta
vid personalrekryteringar? En markant obrukad jord,
inom svensk skola, vad gäller elevinflytande. Det
Fridaskolan
vore ju näst intill tjänstefel om vi inte låter eleverna
”smaka” på den person som vi funderar på att anställa.
När vi i ledningen och olika personalrepresentanter
har haft frågestunder med de som söker tjänsten och
skapat oss en bild av hur personen tänker och är, så
blir det mycket spännande att ta ett nytt steg. Det är
nu eleverna kommer in som viktiga brickor i rekryteringsprocessen. Vi väljer ut några elever som vi tror
kommer att ha en bra dialog med de arbetssökande
och så ger vi dem tid att gå runt på skolan och samtidigt som de guidar runt personen så för de en dialog
kring livet på Fridaskolan. Kanske sätter de sig ner och
tar fram ett frågebatteri som de vill ha svar på.
Ungdomar som ges dylika chanser att ta ansvar ställer
nämligen påfallande ofta mycket välformulerade och
kloka frågor. Dessutom ställer de frågor som vi vuxna
inte ens tänkt på att ställa, och de kan dessutom ge den
tilltänkta läraren goda råd och nya insikter från just
elevperspektivet. Detta ger eleverna en chans att vara
delaktiga i urvalsprocessen och den sökande blir klokare kring det kommande livet som personal på Frida.
Alla är vinnare och när ledningen i hög grad beaktar
elevernas åsikter så blir det elevdemokrati på riktigt.
Livs levande elevinvolvering.
Ibland är det sommarlov när rekryteringen pågår,
ibland går processen, av olika anledningar, med
blixtens hastighet och det händer att vi tappar bort
elevernas roll. Men: vår ambition är att alltid låta våra
elever ta olika typer av ansvar – så även i en så av
Trollhättan
tradition vuxendominerad aspekt som rekryteringar.
Varför? Eleverna ska ju träffa personen varje dag –
klart att de ska få vara med och tycka och tänka! Vi
jobbar ju på Frida!
Kristina Melén och Maria Andersson är två av våra
anställda som mycket väl kommer ihåg elevernas intervjufrågor när sökte jobb hos oss på Fridaskolan. De
har bara goda minnen av att bli elevkonfronterade och
kommer tydligt ihåg både guidningen, frågorna och
de råd som de fick av eleverna.
”Visst var det lite pirrigt att träffa elever, men
mycket snart kände man ett mycket gott bemötande
och en intresserad inställning från eleverna,” erinrar
sig Maria som idag jobbar i receptionen. ”De gav mig
till och med råd som jag har nytta av än idag. Och
tydligen gav de mig tummen upp eftersom jag fick
jobbet,” skrattar Maria som idag minns stunden med
eleverna med glädje. ”Ovanligt och ovant – visst, men
samtidigt lärorikt och intressant att få träffa eleverna.
Kristina Melén träffade även hon elever under
rektryteringenprocessen och blev intervjuad.
”De ställde frågor som fick mig att fundera ett varv
till kring lärarrollen och det var trevligt att stifta
bekantskap med elever som redan gick på skolan. De
ställde verkligen frågor från deras perspektiv och de
berättade insiktsfullt om elevlivet på skolan.
Som sagt, kanske glömmer vi av ren slentrian ibland
bort att involvera eleverna – och vilka möjligheter missar
vi inte då?
www.fridaskolorna.se
|
Inblicken 2/2014
|
27
ATT SE SKOGEN OCH TRÄDEN
Den här skriften är resultatet av flera års arbete med att presentera
systemteorins rika skatt av idéer på ett överskådligt och tillgängligt
sätt. Ambitionen har varit att läsaren också ska få stifta närmare
bekantskap med de forskare – från vitt skilda vetenskapliga fält –
som bidragit till de kreativa och nydanande idéer som ger
systemteorin en extra lyskraft.
En praktisk
guide till
systemteorin.
Skriften riktar sig inte bara till den teoretiskt intresserade, utan även
de praktiker som söker nya och nyanserade förhållningssätt till
vardagliga situationer och utmaningar, både för egen del och inom
sin yrkesverksamhet.
ATT SE SKOGEN
OCH TRÄDEN
En praktisk guide till systemteorin
Oscar Öquist
”Systemteorins stora poäng
är att den ger vägledning
för handlandet i sig, oavsett
förkunskaper eller i vilken specifik
situation man befinner sig.”
Ur bokens inledning
Oscar Öquist
Didaktikcentrum, dotterbolag till Frida Utbildning, fortsätter att publicera böcker inom
skolutveckling. Att se skogen och träden – En praktisk guide till systemteorin av Oscar
Öquist är det senaste tillskottet i utgivningen.
Att se skogen och träden är resultatet av flera års arbete
med att presentera systemteorins rika skatt av idéer på
ett överskådligt och tillgängligt sätt. Ambitionen har
varit att läsaren också ska få stifta närmare bekantskap med de forskare – från vitt skilda vetenskapliga
fält – som bidragit till de kreativa och nydanande
idéer som ger systemteorin en extra lyskraft.
Boken riktar sig inte bara till den teoretiskt intresserade, utan även de praktiker som söker nya och
nyanserade förhållningssätt till vardagliga situationer
och utmaningar, både för egen del och inom sin
yrkesverksamhet.
”Systemteorins stora poäng är att den
ger vägledning för handlandet i sig,
oavsett förkunskaper eller i vilken
specifik situation man befinner sig.”
Ur bokens inledning
Box 225, 462 23 Vänersborg • [email protected] • www.fridaskolan.se