Transcript Jouni Halkosalo tillverkar snö

nette
VA S A E L E K T R I S K A S K U N DT I D N I N G
Jouni Halkosalo
tillverkar snö
Rukamaja fick
elektronisk hustomte
Luftfuktare i test
4 / 2011
K U N D TJ Ä N S T E N
INFORMERAR
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Kundtjänst
06 324 5750
[email protected]
Kundernas frågor till kundtjänsten
14
Luftfuktare i test
3
4
7
8
10
12
14
17
Rukamaja fick elektronisk hustomte
Sparar man med nattel?
Om årsförbrukningen är över 12 000 kilowattimmar är nattel förmånligare.
Varför spelas samtal till kundtjänst in?
Genom att spela in samtalen kan man verifiera det som kommits överens med
kunden. Inspelningarna används också för att utveckla betjäningen. Den som ringer
informeras alltid om inspelningen innan samtalet tas emot.
Kan jag få hemmets och villans fakturor på samma räkning.
Ja. Ta kontakt per e-post: [email protected] eller per telefon 06 3245 750
Mer värme
Jouni Halkosalo tillverkar snö
Fjärrvärmemontörens vardag
Byggarna väntar på flyttdagen
Luftfuktare i test
Tillåtna elarbeten:
Att montera en sladdströmbrytare
I korthet
KONCERNEN VASA ELEKTRISKAS KUNDTIDNING
Följande Nette utkommer i mars 2012.
Nummer:
Utgivare:
Postadress:
Besöksadress:
Telefonväxel:
Kundbetjäning:
Felanmälningar:
Fax:
Internet:
ISSN:
Chefredaktör:
Redaktionskommitté:
Redaktion:
Svensk text:
Layout:
Tryckning:
Pärmbild:
nette
TIPS
Vinterns enkla energispartips
 Man behöver inte alltid använda diskmaskinens torkningsprogram. Kärlen
torkar gratis om du öppnar luckan när maskinen diskat klart. Öppna luckan helt,
så att ångan inte skadar köksskåpen.
 Tvättmaskinens centrifug är ett förmånligare sätt att avlägsna vatten från
tvätten än torkskåp eller torktumlare. Ställ centrifugeringseffekten på 800 – 1000
varv per minut. Du kan använda ännu högre varvtal om det är möjligt.
Korsord
nette
18
19
Ledaren
Kan man byta 25 amperes huvudsäkringar till 35 ampere över vintern?
I princip ja. Detta kräver dock ett nytt elanslutningsavtal, och dessutom tillkommer
en inkopplingsavgift. Att byta fram och tillbaka kostar hundratals euro, så vi anser att
det inte lönar sig.
4/2011
Vasa Elektriska Ab
PB 26, 65101 Vasa
Kyrkoesplanaden 4,
65100 Vasa, Finland
06 324 5111
öppen kl. 8.00 - 16.00
06 324 5710 (24 h)
06 324 5350
www.vaasansahko.fi
1458-7297
Hannu Rintala
[email protected]
Olli Arola
Hannu Linna
Juha Rintamäki
Arja Rosing
Ossi Suortti
Viestintä Oy Prowomedia, Anne Kytölä
Kustmedia
Reklambyrå, Bock´s Office Ab
Oy Litoset Ab
Teemu Lahtinen
 Lämplig temperatur för bastuugnen är 70 – 80 grader. Följ med hur länge det
tar för ugnen att bli varm, så att du inte knäpper på den onödigt långt på förhand.
 Kontrollera skicket på dörr- och fönstertätningar, ta reda på var draget kommer från. Gamla dörrar och fönster kan behändigt isoleras med exempelvis Binjatätningslister.
 Använd kastruller med tjock botten och av samma storlek som spisplattorna.
Spisfläkten ska inte användas i onödan eftersom den suger ut den varma inomhusluften.
 Lämplig temperatur i kylskåpet är +5 grader och i frysen -18 grader. Kallare
temperaturer förbrukar energi i onödan.
 Om en fyrapersonersfamilj inte stänger av vattenkran medan de borstar tänderna släpper de årligen ut över 10 000 liter varmvatten rakt i avloppet.
LEDAREN
Det man saknar
talar man om
Elen blev samtalsämnet för dagen i mitten av november, då en ny
transformatorstation kopplades in i Sundom. Det hela handlade om tre
timmar och två elavbrott – en timme på morgonen och två timmar på
kvällen. Just då var det knappast någon som gladde sig åt de 8 757 av
årets timmar som elen fungerar.
Enligt kundresponsen hör dylika avbrott inte hemma i dagens värld
och Vasa Elnät befinner sig på stenåldersnivå. Tyvärr drabbas varje konsument årligen av elavbrott på sammanlagt lite över en timme. Enligt
den kundgallup som gjordes på byggmässan hade 94 % av de som
svarade förvisso inte märkt av några elavbrott alls eller åtminstone inte
upplevt dem som störande. Genom att kombinera kundresponsen med
statistik kan man dra slutsatsen att sett till elavbrottens frekvens och
längd har största delen av Finland inte ens nått stenåldern ännu.
Ett helt avbrottsfritt elnät går inte ens att bygga. Mängden avbrott
har kunnat minskas och deras längd har förkortats. Vasa Elnät investerar
cirka 9 miljoner euro per år i dessa åtgärder. Ur samhällets synvinkel är
det en billigare och bättre lösning att den som behöver avbrottsfri el
själv skaffar sin egen reservkraft eller säkerhet.
Vasaregionen växer
Elnätet förstärks när en ökad förbrukning gör att elens ”hemtransport”,
det vill säga elöverföringen, inte längre ryms i det nuvarande nätet.
Elöverföringen framgår som skild post på elfakturan.
Tack vare den nya transformatorstationen är nu problemen med överbelastning i Sundom lösta för en lång tid framöver.
Tidtabellen för den nya transformatorstationen i Sundom försköts
med ett år på grund av att den i framtiden även kommer att användas av
Merventos 150 meter höga vindkraftverk på 3,6 MW, som ägs av Wasa
Wind. Den el som kraftverket producerar kommer att transporteras till
kunderna via denna transformatorstation.
I Replot skärgård samt byarna Iskmo och Jungsund är elen också i
fara. Till följd av den ökade elförbrukningen innehöll landskapsplanen
reserveringar för nya elledningar redan under förra årtusendet, men av
Hannu Linna
verkställande direktör
olika orsaker har en förstärkning av nätet ännu inte kunnat förverkligas. Vasa Elektriska finner läget bekymrande. De som egentligen
borde oroa sig är de som i framtiden vill ha tillförlitlig el på dessa
områden.
Jordkabel höjer överföringspriset
Vid bygge av elnät hamnar ofta den privata nyttan och samhällsnyttan på kollisionskurs. Ett elnät av god kvalitet som betjänar alla och
byggs kostnadseffektivt är i allmänhetens intresse. Då uppnås låga
överföringskostnader och överföringspriser, vars skälighet i Finland
dessutom övervakas av Energimarknadsverket.
Alla tycker dock inte om ellinjer. Sett ur den enskildes synvinkel är
jordkabel att föredra framom luftkablar. Jordkabeln är kostnadseffektiv i stadscentra tack vare den höga bostadstätheten. I sandig jordmån
är jordkabel likaså en förmånlig lösning.
Vasa med omnejd är stenig gammal havsbotten, vilket gör det dyrt
att gräva ner elkablarna. Jordkabeln kunde i och för sig tas i mera
allmänt bruk, om den som ställer kravet vore beredd att stå för extrakostnaderna. Om den som ställer kravet inte vill betala och jordkabeln
ändå förverkligas, måste prisskillnaden förstås finansieras i form av en
högre överföringsavgift som drabbar samtliga konsumenter anslutna
till områdets elnät.
Lovord till ellinjen
Själv har jag bott granne med ellinjer och transformatorer hela mitt
liv. Under årens lopp har jag lärt mig att leva fredligt sida vid sida med
dem. Linjerna transporterar välfärd. Det känns uppfriskande att se på
saken som en gammal linjemontör: ”Ellinjen ger karaktär åt landskapet”. Hur många landskap passerar inte förbi helt obemärkt bara för
att den inte pryds av ingenjörskonstens estetiska underverk – ellinjen.
God Jul och Gott Nytt År.
nette 4/2011
3
Text Hannu Rintala och Anne Kytölä
Foto Hannu Rintala
Rukamaja fick
elektronisk hustomte
There Corporations elingenjör Andreas Willför monterade ett
Tonttu-system i Vasa Elektriskas eluppvärmda stockstuga i Ruka,
Kuusamo. Nette följde installationsarbetet.
4
nette 4/2011
Andreas Willför har haft bråda tider med installationer runt om i Finland och Sverige. Pilotförsök med Tonttu finns nu bland annat i
Levi, Tahko, Vierumäki, Helsingfors och Stockholm. Ruka får nu sin första Tomte.
Willför använder även Tonttu i sitt eget,
fjärrvärmeuppvärmda radhus i Vasa.
– Elräkningen minskade med 60 procent,
när jag fick klart för mig hur mycket mina elapparater egentligen förbrukar. Den största
inbesparingen gjordes i garaget, som jag
tidigare höll uppvärmt hela vintern för några
färgburkars skull, skrattar Willför.
Numera värmer Willför upp garaget med
en värmefläkt endast då han ska göra något
i utrymmet. Ett gammalt kylskåp som gjorts
om till värmeskåp och en köldvakt ser till att
målarfärgen inte fryser. Nya inställningar för
golvvärmen och byte av glödlampor till lågenergilampor gav ytterligare inbesparingar.
Tonttu fungerar via internet
Willför hämtar in en 25x14 centimeter stor
låda som utgör hjärtat i systemet. Willför talar
om ”burken”, men apparatens officiella namn
är ThereGate. Till kunderna säljs de kort och
gott som Tonttu.
Tonttu fungerar via internet och eftersom
stugan i Ruka redan är utrustad med ett trådbundet ADSL-modem kopplas Tonttus kabel
dit. Systemet ska hålla trådlös kontakt med
stugans elmätare. Men detta visar sig vara
problematiskt då montören märker att mätaren i fråga finns 50 meter bort, i stugområdets
gemensamma mätarskåp.
– Den trådlösa förbindelsens räckvidd är
ungefär 30 meter, så i det här fallet löser Willför problemet genom att installera en undermätare i stugans elcentral,.
Därefter byter Willför ut hemma/borta -brytaren som sänker värmen i stugan. Den nya brytaren innehåller en modul som står i kontakt
med Tonttu. Förbindelsen gör det möjligt att
fjärrstyra värmen: den som är på väg till stugan
kan beordra Tonttu att börja värma stugan, till
exempel via mobiltelefon från bilen.
Klart på tre timmar
Slutligen installerar Willför en temperaturgivare i rummet. Även den är trådlöst kopplad
till Tonttu.
Willför gör ytterligare några inställningar i
elcentralen, säger någonting om vattenmätarens magnetventil, gör ingenjörsmässiga ritningar i sin anteckningsbok och pysslar med
sin bärbara dator.
Efter cirka tre timmar är installationen klar
och Tonttus uppgifter om stockstugans temperatur och elförbrukning finns tillgängliga via
internet. Informationen skyddas av ett lösenord och kan därmed inte användas av utomstående. När Willför kommer tillbaka till Vasa
instruerar han Ulla Ylinen och Heikki Räsänen om hur man håller kontakt med Tonttu.
Willför installerar en modul i brytaren som sänker
värmen. Modulen står i trådlös kontakt med Tonttu.
nette 4/2011
5
Fuktighetsgivare vore också bra
Alla anställda inom koncernen Vasa Elektriska,
även pensionerade medarbetare, får hyra Rukamaja. Stugan bokas och nycklarna ges ut av
Ylinen eller Räsänen. Stugan är i flitig användning framför allt från januari till valborg.
Räsänen och Ylinen kan kontrollera Tonttus
uppgifter om rumstemperatur och elförbrukning
när som helst, efter att Willför programmerat in
deras mobiltelefoner och e-postadresser i systemet. Stugans lägsta temperatur bestäms till tio
grader. När temperaturen i stugan sjunker under
tio grader skickar Tonttu varningsmeddelande till
Ylinen och Räsänen per e-post och som textmeddelande. Om temperaturen fortsätter att
sjunka till under fem grader skickar Tonttu ytterligare en varning om det kritiska läget.
– En fuktighetsgivare vore också bra att ha,
funderar Räsänen. Willför berättat att det går
bra att installera en givare i efterhand så det
bestäms att en sådan skall införskaffas.
När stugan står tom lönar det sig att trycka
på borta-brytaren, vilket sänker temperaturen.
Alla semesterfirare kommer inte ihåg detta när
de åker hem, så det är bra att Ylinen och Räsänen även kommer åt knappen från Vasa, via
internet.
– Vi kan knäppa brytaren i hemma-läget
samtidigt som vi överlåter nycklarna, så att
resenärerna kommer fram till en varm stuga,
säger Ylinen.
6
nette 4/2011
Tonttu som gårdskarl
Kärnan i den elektroniska hustomten, som
utvecklats av There Corporation, är en liten
intelligent router som mäter stugans energiförbrukning och som i princip kan kopplas till
vilken apparat som helst. Till exempel televisionen, armaturer, kylskåpet eller övervakningskameran.
Tonttu kan till exempel tända och släcka
lampor eller via en övervakningskamera försäkra stugans ägare om att allting står rätt till.
För att förmedla informationen behöver Tonttu
en internetuppkoppling. Om fastigheten inte
har någon bredbandsanslutning, installeras den
tillsammans med Tonttu. Tonttu kan även skicka
meddelande till sin ägare: antingen via e-post
eller som textmeddelande till mobilen.
Tonttu säljs och installeras, för närvarande,
främst i norra Finlands stugbyar. Systemet som
kostar cirka 1 200 euro kommer senare att säljas
även i resten av landet. Försäljning och installation får i framtiden till exempel energibolag
stå för, eftersom There Corporation vill fokusera
på planering och utveckling av tillämpningsprogram. Därför söker de nu samarbetspartners för
försäljning och installationer.
There Corporation har utvecklat sin produkt med hjälp av pengar från VNT Manage-
ment Ab:s fond Power Fund II, där bland annat
Vasa Elektriska är med. Verkställande direktör
Kaj Rönnlund ser många möjligheter med
den elektroniska hustomten.
– Vi har en lista på över hundra saker som
alla kan kopplas till Tonttu, säger Rönnlund och
nämner som exempel fuktighetsgivare samt rörelse- och dörrsensorer. Nästa år introducerar
There Corporation ett system som fjärrstyr batteritermostaterna för vattenburen centralvärme.
Inbesparingar och säkerhet
There Corporation testade Tonttu i 25 stugor
innan systemet gavs ut på marknaden. Enligt
Rönnlund minskade en stugas årliga elräkning
tack vare Tonttu med 16 procent, i pengar cirka
300 euro.
– Tonttu betalar sig tillbaka snabbare än
övriga apparater som ökar energieffektiviteten, säger Rönnlund.
Även om det är viktigt att spara energi,
har många av de som provat Tonttu uppskattat den ökade trygghetskänslan ännu högre.
Man behöver inte oroa sig över stugan som
finns på annan ort, eftersom Tonttu håller vakt
och genast slår larm om det uppstår problem.
Text Anne Kytölä
Produktbilder Motonet
Mer värme
Med en elektrisk extravärmare får man behändigt värme i stugan,
husvagnen, balkongen, terrassen, förrådet, lekstugan – var man
än behöver den. Välj värmare enligt användningsområde och följ
bruksanvisningarna, så får du värme på ett säkert sätt.
Köldvakt
Köldvakten håller temperaturen på plussidan (+5 - +35°C) med hjälp av en termostat.
Den lämpar sig för små utrymmen som källare, förråd eller garage. En köldvakt på
200 W kostar cirka 10 – 15 euro.
Genomströmningselement (konvektorelement)
Ett konvektorelement ger effektiv uppvärmning och säljs med eller utan fläkt. Fläkten
gör uppvärmningen effektivare. En värmare för torra utrymmen som stugor och förråd. Apparaten finns som fristående eller väggmonterbar modell. Som förmånligast
får man ett genomströmningselement för ett par tior.
Värmefläkt
Värmefläkten är ämnad för tillfällig och snabb uppvärmning exempelvis på byggnadsplatser eller i kalla förråd. Det finns fläktar med liten eller stor effekt och även
sådana som är anpassade till fuktiga utrymmen. De billigaste värmefläktarna kostar
cirka 30 – 40 euro.
Strålningsvärme
Strålningsvärme används oftast på terrasser och inglasade balkonger. Den värmer
upp snabbt och styr värmen dit apparaten riktats. Exempel på strålningsvärme är
infravärmare och kvartsvärmare. Kvartsvärmarna kostar från ett par hundra euro och
uppåt; en infravärmare kan man få för till och med under tjugo euro. För balkongen
eller terrassen bör man skaffa en värmare för fuktiga utrymmen, kontrollera att värmarens IP-klassificering är minst IP65.
Oljefyllt element
Ett eldrivet, oljefyllt element lämpar sig även för kontinuerligt bruk. Ger basvärme
exempelvis i sommarstugan eller i förrådet, men även i bostaden. Apparaten blir
snabbt varm och svalnar långsamt. Ett 1 500 watts element med sju ribbor kostar
cirka 30 euro.
nette 4/2011
7
Jouni Halkosalo
tillverkar snö
Jämsäbon Jouni Halkosalo har två smeknamn: Tahvo
och Lumimies, (Snömannen). Så fort det blir kallt
åker Halkosalo runt om i Finland. Efter sig lämnar
han stora berg av snö.
Text Anne Kytölä
Foto Teemu Lahtinen
Jouni Halkosalo har tillverkat snö i 11 år.
Hans arbetsgivare är jämsäföretaget Oy MultiSnowTech, som förutom snötillverkning även
importerar skidliftar och reservdelar samt utför
en mängd olika arbeten för skidcentren, såsom
installation och underhåll av liftar.
Halkosalo lockades till snötillverkningsbranschen av en bekant.
– Det här arbetet passar mig bra. Om vintern arbetar man långa dagar och om sommaren har jag ett par tre månader ledigt. Fast
förra sommaren hann jag inte egentligen ha
någon semester alls, berättar Halkosalo.
Multi-SnowTechs anställda spenderade
nämligen sommaren med försäljningsarbete,
när företaget slöt avtal om kommande säsongs
arbeten.
8
nette 4/2011
Snö för upplevelser och skogsindustrin
Multi-SnowTech startade år 1999. I företaget
arbetar idag förutom grundarna Mikko Kalaniemi och Pekka Virolainen även tre heltidsanställda montörer. Under den mest brådaste
tiden på hösten och vintern behövs dessutom
ett tiotal säsongsanställda montörer.
På våren och hösten installerar, underhåller
och reparerar företaget skidliftar. När klimatet
blir kallare tar snötillverkningen vid. Förutom
för skidorterna tillverkas snö även för exempelvis Snow Village i Lainio och Lumilinna i
Kemi. Multi-SnowTech har också tillverkat snö
för många stora vinterevenemang, som skidVM i Lahtis och världscupen i Kuopio.
Dessutom tillverkar man snö för skogsindustrin. Skogsbolagen jämnar ut förhållandet
mellan tillgång och efterfrågan på virke genom att lagra de fällda träden under ett snölager. När Multi-SnowTechs ”snöman” anländer
med den portabla snötillverkningsutrustningen täcks träden av isolerande lager bestående
av snö, sågspån och bark. På så sätt hålls träet
fruset ändå till augusti-september.
Varm höst stökade till tidtabellen
Den rekordmilda hösten har orsakat sömnlösa
nätter och avbitna naglar för folk i turismbranschen vid vinterresmålen. Till exempel vid
Snow Village i Lainio kom snötillverkningen
igång tre veckor senare än planerat. Även snötillverkaren har gått som på nålar.
– Snömannen trivs som bäst när mätaren
visar minus 16 grader, flinar Halkosalo och glider smidigt ned för den 10 meter höga snöhög
han själv tillverkat med en högtryckskanon.
Den som tillverkar snö följer oavbrutet med
väderleksrapporterna och termometern.
– De bästa förhållandena för att tillverka
snö är när det är 15 grader kallt och blåser norrifrån med fyra meter per sekund, definierar
Halkosalo.
Låg luftfuktighetsprocent är bättre än hög,
eftersom vattnet inte kristalliseras lika bra vid
fuktigt som vid torrt väder.
Vatten blir snö med portabel utrustning
Halkosalo tillverkar snö med det portabla systemet Pyry (snöyra) som utvecklats av Multi-SnowTech. All utrustning som behövs vid
snötillverkning transporteras till kunden i en
värmeisolerad stålcontainer.
Matarpumpen pumpar vatten – vid Snow
Village i Lainio tas det ur Lainioälven – till
sju snökanoner. Vattnet fördelas från matarslangen till 40 snökanonsslangar. Strömmen
fås från en elgenerator. Dessutom behövs
tryckluftskompressor, tryckhöjningspump,
frekvensomvandlare och bränsletankar.
Halkosalo tillverkar snö tillsammans
med sin kollega Jarkko Vaioniomäki i 12
timmars skift. Den ene sover medan den
andre arbetar. När snökanonerna väl är
igång sprutar ett moln av vit snö ut och
”snömannen” behöver bara övervaka
apparaterna och se till att de hålls igång.
Till exempel måste de tankas regelbundet.
– Det går åt 30 liter brännolja i timmen, säger Halkosalo.
Vid bra väde
r,
Jouni Halko det vill säga ganska bita
sa
nde kyla, ty
cker
rallen räcker lo att snötillverkning är
ro
det med en
T-tröja, efte ligt. Under oveatt springa
rsom det blir
upp och ner
för backen.
svettigt
I marsnumret av Nette kan du läsa mer om Snow Village
i Lainio, där Jouni Halkosalo tillverkade snö i november.
nette 4/2011
9
Text Anne Kytölä
Foto Mikko Lehtimäki
Fjärrvärmemontörens
vardag
Fjärrvärmemontörens arbete är rörligt och arbetsuppgifterna varierade. En arbetsdag är sällan den
andra lik, och det är just det som Anders Finne och
André Sid gillar. Nette följde med dem under en
normal arbetsdag.
10
nette 4/2011
Vasa Elektriskas fjärrvärmemontörer inleder
arbetet klockan sju på morgonen. André Sid
från Replot i Korsholm och Kvevlaxbon Anders Finne vaknar klockan sex. Arbetsresan
till Vasa tar för dem båda en dryg kvart.
Dagen börjar med att arbetsledare Kari
Rantala delar ut dagens arbetsuppgifter.
Vasa Elektriska har fyra fjärrvärmemontörer
som åker runt i staden och utför installationsoch servicearbeten, som Finne och Sid, samt
tre andra fjärrvärmearbetare, varav en är deltidspensionär.
Inspektion av brunn i Gerby
Ett av dagens första uppdrag är att inspektera
en fjärrvärmebrunn på ett bostadsområde i
Gerby. Samtliga Vasa Elektriskas panncentraler
och pumpstationer inspekteras varje vecka. Vi
kör nu till Strandviksvägen för att kontrollera
att allting är i skick med fjärrvärmebrunnen
bredvid vägen.
Allt väl i brunnen vid Strandviksvägen i Gerby.
I år har även underhåll och förberedelser
som krävs från myndighetshåll utgjort en stor
del av Finnes och Sids dagliga arbete. De har
bland annat gjort trycktester och rökgasanalyser. Säkerhetsventiler, pannor, tryckkärl och
många andra komponenter måste enligt lag
granskas med jämna mellanrum, och i år har
det blivit särskilt många granskningar.
Sid parkerar paketbilen på sidan av cykelvägen och männen plockar fram varningsskyltar som uppmärksammar förbipasserande om
arbetsplatsen. På bilens tak blinkar dessutom
gula varningsljus.
– Vi måste se till att det inte inträffar några
olyckor. Speciellt barn är ofta väldigt intresserade av öppna brunnar, säger Sid.
Brunnslocken lyfts enkelt bort med hjälp
av ett verktyg som innehåller en stark magnet.
Finne lägger en orangefärgad skyddsring runt
brunnen. Den ger ett visst skydd mot att bli
smutsig om overallen. Finne klättrar ner och
mäter med hjälp av måttband och skjutmått
rörens dimensioner och avstånden mellan
flänsarna.
– Måtten behövs när det är dags att byta
pump, förklarar Sid.
På väg upp berättar Finne att de i somras
blev tvungna att byta brunnens frekvensomvandlare och elmotor, eftersom de gamla gått
sönder i ett blixtnedslag. Den här gången
verkar allting vara i skick och arbetsledaren
kommer att få goda nyheter i sin rapport: inga
problem med brunnen vid Strandviksvägen.
– Vi måste behärska många arbetsmoment
när vi servar fjärrvärmebrunnar, berättar Finne.
Bland annat har man nytta av att kunna svetsa,
svarva och reparera maskiner. Städkunskaper
kommer också till nytta.
Både Finne och Sid är färdiga verkstadsmekaniker från yrkesskolan. Sid, som snart varit
tre år i Vasa Elektriskas tjänst, har hunnit skaffa sig yrkeskompetens som fjärrvärmemontör i
en mätare som varnar ifall syrehalten i brunnen
är för låg.
Finne stannar för att stänga ventilerna i
brunnen vid brandgatan, medan André Sid
kontrollerar om husets ventiler håller tätt. Han
kopplar till en plastslang som leder vattnet till
golvbrunnen ifall ventilerna läcker.
– Trycket sjunker till noll precis som det ska.
Ventilerna fungerar med andra ord, utläser Sid
från mätarna.
Pannan flyttades till Korsholm
Efter lunchpausen åker männen till byggplatsen för Westenergys avfallskraftverk i Vasas
grannkommun Korsholm. De ska se efter hur
det går med fjärrvärmens panncentral, som
flyttades tjugo kilometer ifrån för att förse
området med värme under byggnadsskedet.
– Vi var med och flyttade pannan, och det
var ingen liten uppgift. Pannan väger 25 ton,
berättar Finne och Sid.
André Sid kontrollerar att inte ventilerna i det tekniska utrymmet vid Rådhusgatan 51 läcker.
Hyvinge. Finne blev anställd för ett halvår sedan och har ännu sin fortbildning framför sig.
Håller höghusets ventiler tätt?
Nästa anhalt är ett höghus på Rådhusgatan i
Vasa centrum. Sid ringer arbetsledaren innan
de startar från Gerby mot centrum. Till Rådhusgatan behövs nämligen en tredje karl till
hjälp, eftersom man av säkerhetsskäl aldrig går
ensam ner i en brunn och nu behövs en person
även i höghusets tekniska utrymme.
Arbetsledaren själv kommer för att assistera. Kari Rantala förklarar varför en montör
inte får gå ensam ned i brunnen.
– Fjärrvärmevattnet innehåller hydratsin,
som äter upp syret och på så sätt håller rören
i gott skick. Om det är läckage i brunnen och
hydratsin finns i luften kan montören förlora
medvetandet.
I praktiken hålls montörerna vid medvetande även om det finns ett läckage. De har nämligen enligt säkerhetsbestämmelserna med sig
Från och med början av år 2013 kommer avfallskraftverket att producera en tredjedel av den
fjärrvärme Vasa Elektriska behöver. Anläggningen kopplas samman med stadens fjärrvärmenät
genom att ett sex kilometer långt matningsrör
byggs.
Fel går före allt annat
Innan arbetsdagen är över hinner männen
ännu köra till Vasklot för att kontrollera att
allting står rätt till i pumprummet på bron.
Intervjudagens arbete fortgår utan avbrott,
men om det skulle ha uppstått problem någonstans – till exempel ett läckage – skulle de mindre brådskande uppgifterna fått vänta medan
Finne och Sid åkt för att hitta och reparera felet.
Ibland arbetar de även nattetid. Exempelvis
ventilbyten är bra att göra då största delen av
stadsborna sover och avbrottet i fjärrvärmen
orsakar minst olägenheter.
– Det här är ett trevligt arbete, eftersom
varje dag är annorlunda och man inte behöver
sitta på samma plats hela tiden, säger Finne.
nette 4/2011
11
er
Nette följ ts
pare
det unga t ur
k
byggproje nkel.
vi
n
y
is
rg
e
en
Byggarna väntar
på flyttdagen
12
nette 4/2011
Text Anne Kytölä
Foto Mikko Lehtimäki
Nette har följt Anders Burmans och Jessica Paros husbygge
sedan hösten 2010. Serien avslutas i detta decembernummer.
Ungdomarna kan förmodligen flytta in i sitt nya hem i februari,
två år efter att de köpte tomten.
Jessica och Anders har i stort sett lyckats hålla
sig till den ursprungliga budgeten. Spisen mellan köket och vardagsrummet blev dock en
överskridning för den kostade cirka 3 000 euro
mer än beräknat.
– Eftersom byggandet inte är färdigt ännu
lär det komma mer utgifter. Men jag tror att vi
ska lyckas hålla oss något så när inom de ursprungliga budgetramarna, säger Jessica. För
två år sedan räknade ungdomarna att bygget
av hus och garage sammanlagt skulle kosta
ungefär 250 000 euro.
Försenad tidtabell
Jessica är lite besviken över att de inte kan
flytta in i sitt nya hem till jul. Att bygga kräver
enligt henne stort tålamod. Flera arbetsmoment har tagit mer tid än planerat. Materialleveranserna har varit försenade och på grund av
förra vinterns stränga kyla kunde exempelvis
golvgjutningen påbörjas två månader senare
än man tänkt.
– Men det är fortfarande roligt att bygga.
Det är alltid kul att komma till bygget efter
jobbet och vi är ofta här till klockan tio på
kvällen, säger Jessica.
Spisen står fortfarande på köksgolvet, trots
att den borde ha murats upp i oktober. Muraren är sjuk. Så snart han är frisk ska varmluftsspisen komma på plats. Även skorstenen
ska muras.
– En varmluftsspis passar oss bättre än en
lagrande spis, på grund av takhöjden i vardagsrummet. Spisens värme sprids jämnt i hela
huset, motiverar Jessica.
Spisen har inte skaffats enbart som ögonfröjd, trots att den är stilig med hissförsedda
glasluckor på bägge sidorna. Ungdomarna
tänker spara in på uppvärmningskostnaderna
genom att elda med ved huggen i den egna
skogen.
Led-lampor och spotlighter
Anders har fördjupat sig i belysningslösningar
på sistone, speciellt i led-lampor.
– Tekniken har utvecklats mycket. Numera
får man redan till exempel led-lampor som
passar i bastun och som är försedda med dimmer, berättar Anders.
Traditionella glödlampor kommer endast
att finnas i källaren. De huvudsakliga ljuskällorna i huset är halogenspotlighter och ledlampor eller ljusband. Indirekt belysning används mycket. Längs väggarna uppe vid taket
bygger Anders hyllor, på vilka led-lamporna
placeras. Lamporna syns inte men deras ljus
reflekteras via taket ut i rummet.
Utomhusbelysningen lyser vackert upp
huset och garaget i mörkret. I väggarna finns
ett tjugotal lampor som belyser väggarna
upp- och nerifrån. Lampor som sänkts ned i
golvet har använts i tamburen inomhus och
på terrassen utomhus. Trädgården kommer att
få fler lampor, när ungdomarna sätter igång
med trädgårdsarbetet i vår. De har planerat
gårdsbelysningen själva, men en bekant belysningsarkitekt har gett dem en del tips.
– På gästtoaletten kommer en rörelsedetektor som tänder belysningen automatiskt
när någon stiger in, berättar Anders. Han gis-
sar att en rörelsedetektor vore bra att ha även
i tamburen, när man kommer hem och har
händerna fulla med handelskassar.
Elvärmd bastu
Till bastun har ungdomarna valt en elugn, av
praktiska orsaker.
– Vi vill kunna sätta igång bastun även via
fjärrstyrning, alltså genom ett telefonsamtal,
säger Jessica. Hon tycker att det skall bli skönt
att få gå direkt i bastun efter en vintrig utflykt.
Bastun kommer till stor del att ha glasväggar, eftersom ungdomarna anser att det kommer att ge en större rymdkänsla.
........................................................
Läs om hur inredningsarbetet fortskrider och om
ungdomarna kan flytta in
i februari i Jessicas blogg:
http://vallvik.wordpress.com/
nette 4/2011
13
TEST
Text Anne Kytölä
Foto Mikko Lehtimäki
Tillverkarnas och importörernas produktbilder
Luftfuktare i test
Lönar det sig att skaffa en luftfuktare? Vem har nytta av en sådan? Tre
medlemmar i Vasanejdens Allergi- och
Astmaförening prövade tre olika luftfuktare i två veckors tid hemmavid.
14
nette 4/2011
Luftfuktaren Air-0-Swiss har en snygg design konstaterar Sanna Kosunen. Med på bild även dottern Fanni och hundarna Jussi och Topi.
Hösten valdes som tidpunkt för luftfuktartestet
eftersom det är övergången från höst till vinter
som, enligt Vasanejdens Allergi- och Astmaförenings ordförande Maarit Kujala, orsakar
besvär för flest astmatiker. I år var hösten dock
mycket mild, med hög luftfuktighet som gör
det lättare att andas.
Vasanejdens Allergi- och Astmaförening är
tvåspråkig och har cirka 400 medlemmar. Verksamhetsområdet är Vasa med omnejd. Föreningen fungera som en stödgrupp samt ger
rådgivning om astma och allergier.
Av våra testare kunde Laura Rönkkö, som
lider av andningsbesvär vid minusgrader, inte efter två veckor säga om hon hade någon nytta av
luftfuktarna eller inte. Tack vare det milda vädret
hade hon ännu inte fått några astmasymtom.
– Under en riktig kall köldperiod kan det
hända att man märker någon skillnad, gissar
Rönkkö. Kall luft gör att hon och hennes yngre
son får torr hosta.
Utslagen gick ner
Birgit Nurmela tyckte att en luftfuktare gav
henne bättre nattsömn, eftersom näsan inte
blev torr och igentäppt. Vår tredje testare,
Sanna Kosunen har atopiska eksem. Hennes
hud mådde bra av luftfuktaren.
– Nu har jag inte behövt några kortisonsalvor, trots att jag vanligtvis använder dem hela
tiden i varierande mängd.
Testarna prövade luftfuktarna i månadsskiftet oktober-november i drygt två veckors
tid. Laura Rönkkö testade Ufox 3S, Birgit Nurmela Bionaire BU 1300W och Sanna Kosunen
Air-O-Swiss E2441A. Bionaire köptes från Gigantti i Vasa, medan övriga apparater lånades
ut av importörerna. De angivna priserna är de
som gällde i november.
Testarna bedömde apparaternas utseende,
användbarhet, rengöring, ångeffekt, ljudnivå
och bruksanvisning. Timo Riiki från Vasa
Elektriska mätte apparaternas elförbrukning.
Ufox förbrukade mest el medan Swiss-O-Air
förbrukade minst.
Elförbrukningen beräknades utgående från
att apparaten är påkopplad dygnet runt, vilket
nödvändigtvis inte är fallet i verkligheten. Testarna använde i praktiken luftfuktarna främst
på natten eller några timmar på dagen och
knäppte av apparaten efter att luftfuktigheten
nått önskad nivå.
Ufox 3S
Laura Rönkkö tycker att Ufox, som liknar ett
flygande tefat, är lite för stor och klumpig för
hennes tvåbarnsfamilj. I Rönkkös radhuslägen-
het i två våningar finns mycket grejer och det var
svårt att hitta en lämplig plats för luftfuktaren.
Apparaten kräver 120 centimeter fritt utrymme
ovanför sig och 50 centimeter runt om sig.
– Det var meningen att vi skulle ha luftfuktaren i barnkammaren men slutligen beslöt vi
placera den i tamburen, berättar Rönkkö.
Ufox var lätt att använda och bruksanvisningen skriven på klar och tydlig finska. Instruktioner fanns även på svenska.
– Den enda information jag saknade var hur
många kvadratmeter apparaten är tänkt för.
I bruksanvisningen finns inte de uppgifterna
men på Ufox webbplats rekommenderas apparaten för 20 – 100 kvadratmeter stora bostäder.
Rönkkös lägenhet är på 99 kvadratmeter.
Rönkkö tyckte att en grundlig rengöring av
apparaten lät krånglig och tidskrävande eftersom apparaten skall blötläggas i 2-20 timmar
innan den diskas enligt bruksanvisningen.
Enligt Rönkkö är Ufox inte det bästa valet
för en barnfamilj. Trots att det krävs fingerfärdighet för att öppna apparaten, lärde sig
familjens 3 och 5 år gamla pojkar snabbt hur
man får upp locket. Rönkkö bedömde också
att det kan skvätta varmt vatten ur apparaten,
om man råkar stöta till den. I användning blev
apparaten också aningen varm utanpå.
– För säkerhets skull ställde vi alltid undan
luftfuktaren när vi fick hundbesök.
Bionaire BU 1300W
Lillkyrobon Birgit Nurmela testade luftfuktaren från Bionaire både i sitt hem och i sin mottagning som finns i anslutning till hemmet, där
hon bland annat utför reikibehandlingar.
Luftfuktaren som påminner om en tekanna
var enligt Nurmela nätt, skojig, och behändig.
Apparaten var lätt att ta i bruk, anvisningarna
var tydliga och det var enkelt att fylla på, använda och rengöra den.
– Jag blev dock irriterad över att bruksanvisningen var full med olika förbud, nästan
varje mening började med orden låt bli att,
anmärker Nurmela.
Bionaire hade ett ljudligt surrande som
tillsammans med apparatens nattlampa störde Birgit Nurmela, även om det inte bekom
hennes man som sover bredvid. Apparaten består av en övre och en undre del och verkade
skrangligt konstruerad.
– Delarna lossnar lätt från varandra om man
råkar stöta till apparaten.
Nurmela fyllde kannan med nytt vatten varje
dag. Den dagliga sköljningen var enkelt gjord,
men mer grundlig rengöring kan vara svårare på
grund av den kannformade designen.
Laura Rönkkös pojkar lärde sig snabbt hur man får upp
locket på luftfuktaren.
Air-O-Swiss E2441A
Den svarta Air-O-Swiss var enligt Sanna Kosunen en lämpligt stor och snygg apparat. Den
var också lätt att använda, eftersom vattnet
kan hällas direkt i apparaten ur exempelvis en
vattenkanna. Rengöringen var inte heller något problem.
– Bruksanvisningen kunde varit lite klarare
över hur apparaten ska placeras i lägenheten.
Den informationen hade strötts ut på olika
ställen, kritiserar Kosunen.
Vattentanken skulle enligt Kosunen fått
vara större, för den var hon tvungen att fylla på varje dag. I behållaren ryms som mest
knappt fyra liter vatten. Eftersom vattentanken hann bli helt tom vid ett par tillfällen var
Kosunen oroad över brandrisken, apparaten
blev nämligen extra varm då. Enligt bruksanvisningen stänger den dock av sig automatiskt
när vattennivån blir för låg. Så fungerar även
de andra luftfuktarna.
– Jag är ändå rädd över vad som skulle
hända om jag till exempel glömde på apparaten under ett par veckors semester.
nette 4/2011
15
Sammanfattningsvis konstaterar testarna att det lönar sig att skaffa
en luftfuktare om torr inomhusluft orsakar hälsoproblem. Luftfuktningen gör speciellt stor nytta under långa perioder av köld. Det är
dock en god idé att först mäta luftfuktigheten i sitt eget hem.
Vad är lämplig luftfuktighet?
Ingen av testets luftfuktare hade inbyggd luftfuktighetsmätare, vilket
testarna tyckte var en brist. Inomhusluftens luftfuktighet mättes med
en separat mätare.
Det förblev dessutom oklart vad luftfuktighetsprocenten borde
vara. Enligt Air-O-Swiss bruksanvisning är inomhusluften ”i allmänhet
behaglig när luftens relativa fuktighet är 40 – 60 %”. Ufox rekommendation är 30 – 45 %. Enligt Bionaires instruktioner är det förbjudet att
använda luftfuktare i utrymmen där luftfuktigheten är högre än 55 %.
Inneluftrådgivare Tuula Syrjänen från Allergi- och Astmaförbundet, vilken luftfuktighetsprocent ska man stäva efter?
– Inomhusluften ska inte fuktas för mycket eftersom det kan skada
själva huset. Jag skulle sätta 45 procent som en övre gräns.
Allergi- och Astmaförbundets åsikt om luftfuktare är att traditionella luftfuktare som fungerar genom att vatten förångas är det bästa
alternativet, eftersom mikrober inte växer i hett vatten. I vårt test var
Ufox av den här typen.
Syrjänen påminner om att vattnet inte ska bli stående för länge i
luftfuktaren och att den ska rengöras och skötas om regelbundet. Hon
ger också rådet att kontrollera rumstemperaturen.
– Ju högre temperatur desto torrare luft. Så om mätaren visar 24
grader lönar det sig kanske att ställa ner värmen en smula.
Ufox 3S
• Funktionsprincip
• Ångeffekt
• Vattenbehållare
• Rekommenderat
utrymme
• Garanti
• Elförbrukning
• Pris
Bionaire BU 1300 W
traditionell, förångande
luftfuktare som avdunstar
vattnet genom att värma det.
Halv effekt 2 dl/h
Full effekt 4 dl/h
5 liter
• Tystgående
• Lättanvänd
• Minus
• Kräver mycket utrymme
• Kort sladd (1,3 m)
nette 4/2011
• Funktionsprincip
• Ångeffekt
• Vattenbehållare
• Rekommenderat
utrymme
• Garanti
• Elförbrukning
20 – 100 m²
1 år
Halv effekt 160 W,
full effekt 320 W
3,84 – 7,68 kWh/dygn
*Användning kostar 46-92 cent/dygn
• Pris
I Experts nätaffär 129 euro,
hos NetAnttila 169 euro.
• Plus
• Plus
16
Birgit Nurmela tycker att luftfuktaren Bionaire är skojig och effektiv.
Air-O-Swiss E2441A
Vattnet transporteras genom ett
filter till en vibrerande omvandlare,
som med ultraljud omvandlar det
till vattenånga.
1,6 dl/h
1,4 liter
25 m²
2 år
12 – 19 W.
0,29 – 0,46 kWh/dygn
*Användning kostar 3-5 cent/dygn
• Ångeffekt
• Vattenbehållare
• Rekommenderat
utrymme
• Garanti
• Elförbrukning
En fläkt blåser rumsluften
genom en fuktig matta som
ger ifrån sig fukt ut i rummet.
2,2 dl/h
3,8 liter
max 40 m²
2 år
effektläge 1 6 W, effektläge 2 12 W
0,14 – 0,29 kWh/dygn
*Användning kostar 1-3 cent/dygn
• Pris
199 euro i Ilmanhaltijas nätaffär
• Plus
• Vacker formgivning
• Tystgående
• Minus
• Något rörig bruksanvisning
69,60 euro hos Gigantti i Vasa
• Liten storlek
• Lättanvänd
• Ångans riktning kan justeras
• Minus
• Funktionsprincip
• Högljudd
• Skrangligt konstruerad
* Apparaten påkopplad 25 h/dygn. Vasa Elektriskas pris för allmän el.
TILLÅTNA ELARBETEN
Att montera en sladdströmbrytare
a)
b)
d)
c)
Normalt får elarbeten endast utföras av yrkesmän på området. Några enkla arbeten får den
vanlige elkonsumenten utföra, om han vet hur
han skall gå till väga.
I Nette instruerar-serien ges utförliga anvisningar på tillåtna elarbeten. Den här gången
förklarar vi hur man monterar en strömbrytare
på sladden till en belysningsarmatur, som man
annars är tvungen att tända genom att sätta
stickproppen i vägguttaget. Typiska exempel
på sådana armaturer är en elljusstake eller en
gammal bordslampa. Ljusstakar av metall är
vanligtvis skyddsjordade.
Skyddsjordad ljusstake
1. Dra först stickproppen ur vägguttaget. Klipp
av kabeln på det ställe du vill montera brytaren.
(Bild a)
2. Skruva upp brytarens hölje. Öppna dragavslastarna och lösgör skruvanslutningarna.
(Bild b och c)
3. Skala kabeln. Skär ett snitt i ändan på kabeln så att du kan dra isär skalet i två halvor.
4. Skala bort ledarnas isolering.
5. Klipp av ledarna så att längden på de blottade
koppartrådarna är 6–7 mm. Tvinna ihop trådarna
omsorgsfullt. Förtenna inte ledarnas ändar. Den
gul-grönrandiga skyddsledaren skall vara längst,
så att den lossnar sist om kabeln skulle glida ur
dragavlastaren. (Bild c)
6. För in ledarna i brytarens skruvanslutningar. Den gul-grönrandiga skyddsledaren fästs i
skruvanslutningen som är märkt med skyddsjordsmärket (
) och de två andra till de övriga anslutningarna. Ledare med samma färg
skall anslutas mitt emot varandra i båda ändar
av brytaren. Kontrollera att trådar inte sticker
ut från skruvanslutningarna. Dra åt skruvanslutningarna. (Bild d)
7. Kontrollera att kabelns hölje sitter ordentligt under dragavlastarna. Dra åt skruvarna och
dra lätt i kabeln för att försäkra dig om att den
hålls på plats. Skruva ihop brytarens hölje.
Att byta sladdströmbrytare.
En trasig brytare kan du byta genom att följa
instruktionerna här ovan. Vid punkt 2 drar du
loss kabelns ändar från brytaren efter det att du
har öppnat dragavlastarna och lösgjort skruvanslutningarna. Sedan fortsätter du från punkt
3 och framåt.
Ojordad ljusstake
Att montera en strömbrytare på sladden till en
belysningsarmatur med ojordad eller skyddsisolerad stickkontakt går till på samma sätt.
Skillnaden är bara den att det inte finns någon
gul-grönrandig skyddsledare i kabeln.
Skyddsjordsmärket finns endera på skruvanslutningen eller bredvid anslutningen i botten på höljet.
nette 4/2011
17
I KO RT H E T
Exempel tagna ur
elförbrukningsrapport
Snart vet du mer om din energianvändning
Energibolagen är enligt lag skyldiga att åtminstone en gång om året ge sina kunder en
rapport över deras energianvändning.
– Rapporten ska innehålla information om
kundens energianvändning under rapportperioden, samt för de föregående tre åren, men
bara för den tid personen varit kund hos oss,
säger Vasa Elektriskas faktureringschef Kirsti
Achrén.
Lagen om energieffektivitetstjänster för
bolag verksamma på energimarknaden trädde
i kraft i början av år 2010. Kunden får rapporten från samma bolag han eller hon köper sin
el från. Elöverföringsbolagen vidarebefordrar
förbrukningsuppgifterna till det säljande bolaget, förtydligar Achrén.
Vasa Elektriska skickade sammanlagt ut cirka 100 000 rapporter. I fortsättningen kommer
kunderna att få rapporten med elräkningen
och om man vill även elektroniskt.
Framtida jämförelser
Nästa år får konsumenten ännu mer information i rapporten, då den inkluderar en tabell över
medelfinländarens energiförbrukning. Genom
att jämföra sin egen förbrukning med medelvärden kan konsumenten bedöma om den egna
energianvändningen är sparsam eller slösaktig.
Vasa Elektriska ger i sina rapporter dessutom tips om hur man kan förbättra energieffektiviteten, och kontaktuppgifter om var
man kan lära sig mer om energirelaterade ämnen.
Karta visar
elavbrott
i realtid
Vasa Elnät Ab har under hösten tagit i bruk
en tjänst som visar elavbrott inom Vasa Elnäts
distributionsområde i realtid. Kartan visar på
vilka områden eldistributionen har avbrutits,
och ger även information om hur många kunder som är utan ström.
– Programmet identifierar automatiskt elavbrotten och märker ut dem på kartan berättar driftchef Göran Heino.
Orsaken till elavbrottet framgår inte av
kartan, utan om dem informerar Vasa Elnät
Ab separat via sin webbplats.
Kartan finns på Vasa Elnät Ab:s webbplats,
www.vaasansahkoverkko.fi. På hemsidan
nere i vänstra hörnet finns texten ”Felanmälan 24 h/dygn”, klicka på den. På följande
sida klickar du på texten ”Avbrottsinformation på kartan” som finns nere till höger på
sidan.
Utnämningar
Lotta Rantala
från Vasa har
utnämnts till
vikarierande
redovisningsassistent
på ekonomitjänsten.
18
nette 4/2011
Nina Saarela
från Laihela har
utnämnts till
vikarierande teknisk
assistent på fjärrvärmeenheten.
Heikki Peltonen
från Kurikka har
utnämnts till
elmontör på
Oy RAVERA Ab.
K orsord
Namn
Näradress
Postnummer och -ort
Telefon
Skicka ditt svar före 30.12.2011 Bland korsordlösarna lottas
under adressen:
2 st inom/utomhustermo”NetteKorsord”
metrar med klocka.
Vasa Elektriska Ab
PB 26, 65101 Vasa
Vinnare av föregående Nette-korsord:
Cecilia Berg, Pörtom
Hans Holmlund, Björköby
Rätt lösning på föregående korsord.
nette 4/2011
19
Fridfull Jul
och Gott Nytt År
önskar koncernen Vasa Elektriska