Transcript Nette följer ett ungt pars byggnadsprojekt

nette
VA S A E L E K T R I S K A S K U N DT I D N I N G
Nette följer ett ungt
pars byggnadsprojekt
Vinden ger arbete
Nette testar dammsugare
Innehåller
avtalsvillkor
3/2010
K U N D TJ Ä N S T E N
INFORMERAR
Kundtjänst
Telefon:
06 3245 750
E-post:
[email protected]
4 6 14
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Nya elleverans-, elförsäljnings- och nättjänstvillkor
i kraft från och med
1.12.2010
Vasa Elektriska Ab tar i bruk nya elleverans- och elförsäljningsvillkor och Vasa Elnät Ab tar i bruk nya
nättjänstvillkor. Villkoren är en rekommendation av
Finsk Energiindustri rf och har godkänts av konsumentmyndigheten. De nya villkoren som rör kundens
avtal medföljer som bilaga till denna tidning.
3
4
6
10
11
12
14
17
18
19
20
De viktigaste förändringarna som föranleds av
lagstiftningen är:
• Punkterna om mätning och fakturering har uppdaterats för att motsvara statsrådets förordning om
utredning och mätning av elleveranser.
• Punkten om ångerrätt vid distansförsäljning har
förtydligats.
• Definitionen av leveransskyldighet har ändrats för
att motsvara elmarknadslagen.
De viktigaste förändringarna som gäller väsentligt förändrade förhållanden, förnyande av föråldrade avtals- och prissättningsarrangemang
och nödvändiga åtgärder för att spara energi är:
• Tidsgränserna för debitering/kreditering för fel i
mätningen och faktureringen har justerats.
• Vid faktureringen tillämpas 14 dagars betalningstid.
• Punkterna om fel i elleveransen och elkvaliteten
har preciserats i fråga om kundens ansvar.
• Elförsäljnings-/nättjänsten kan påbörjas tidigast
14 dagar efter ingåendet av ett försäljnings-/ nätavtal, om inte annat avtalats.
• En skyldighet för användaren att meddela om ändringar som påverkar försäljnings-/ elleveransavtalet har
inkluderats.
ette
En konsument har rätt att säga upp avtalet med två
veckors uppsägningstid inom 30 dagar efter att han
fått kännedom om de förändrade villkoren. För användare som inte är konsumenter är motsvarande
tid 15 dagar. Uppsägningsrätten gäller inter kunder
med tidsbundna avtal. För dessa kunder träder de
nya avtalsvillkoren i kraft så fort den nuvarande avtalsperioden löpt ut.
Ett hus mitt bland åkrarna
Vinden ger arbete
Ledaren
Vinden ger arbete
Ett hus mitt bland åkrarna
Finländsk el alltjämt förmånlig
Vasa Elektriskas kunder runt om i Finland
Tarja och Antti delar vy med Topelius
Nette testar dammsugare
Värme på rätt sätt
I korthet
Korsord
Delta i tävlingen - vinn el!
KONCERNEN VASA ELEKTRISKAS KUNDTIDNING
Nummer:
Utgivare:
Postadress:
Besöksadress:
Telefonväxel:
Kundbetjäning:
Felanmälningar:
Fax:
Internet:
ISSN:
Nette testar dammsugare
3/2010
Vasa Elektriska Ab
PB 26, 65101 Vasa
Kyrkoesplanaden 4,
65100 Vasa, Finland
(06) 324 5111
öppen kl. 8.00 - 16.00
(06) 324 5710 (24 h)
(06) 324 5350
www.vaasansahko.fi
1458-7297
Följande Nette utkommer i december 2010.
Chefredaktör:
Redaktionskommitté:
Redaktion:
Svensk text:
Layout:
Tryckning:
Pärmbild:
Hannu Rintala
[email protected]
Olli Arola
Hannu Linna
Juha Rintamäki
Arja Rosing
Ossi Suortti
Viestintä Oy Prowomedia, Anne Kytölä
Kustmedia
Reklambyrå, Bock´s Office Ab
Oy Litoset Ab
Katja Lösönen
LEDAREN
4
Hannu Linna
verkställande direktör
Synpunkter på beskattningen av värme
I skrivande stund är energiskattereformen ett hett diskussionsämne i alla
medier. Mitt budskap i sammanhanget är samma som tidigare: lagstiftarnas tvärvändningar orsakar skador och blir dyra både för energibolagen
och energianvändarna. Skattehöjningar i den här storleksordningen inom
samhällets mest kapitalintensiva bransch, vilket energibranschen är, borde
helt enkelt inte få höra till de metoder som används i ett välutvecklat
samhälle.
Det vore juste att så här i efterhand medge att avskaffandet av folkpensionsavgiften kompenserades med rejäla överdrifter inom energibeskattningen redan våren 2009. Det centrala målet med dessa energiskatter
är förstås att dra in pengar. De riktlinjer som dragits upp kan under inga
omständigheter motiveras med miljö- och klimatargument.
Värme utgör ett förträffligt objekt att beskatta i Finland, eftersom klimatet ser till att ingen undkommer uppvärmningsbehovet ens i ett medellångt tidsperspektiv. Speciellt samproduktion av el och värme är ingen
nyhet i Finland. Tack vare sin konkurrenskraft är det ett alldeles extra
förträffligt skatteobjekt. Till skillnad från europeiska kondenskraftverk
som får ut 40 % av energin i bränslet tas 90 % tillvara, då den värme som
uppstår vid elproduktionen utnyttjas som fjärrvärme. Denna finländska
modell beundras av omvärlden, vilket bevisas av internationella priser i
energieffektivitet.
Om fjärrvärmen uppfanns i dagens Finland skulle den kombinerad med
elproduktion utgöra ett superverktyg för att motverka klimatförändringen och förbättra energieffektiviteten. Arbets- och näringsbyrån
skulle ge investeringsstöd för omfattande utbyggningar av fjärrvärmenäten i olika städer. Kraftverken skulle byggas om för samproduktion
av el och värme.
Efter den föreslagna skattereformen är vi mycket nära en situation då
det, för att undvika beskattningen, blir lönsamt för ett energibolag
att släppa ut värmen från kraftverken i havet och sedan pumpa in den
tillbaka med värmepump. Tack vare skatteinbesparingen och sannolika
investeringsstöd från Arbets- och näringsministeriet lär det också bli ett
lönsamt projekt för kraftbolaget.
Kan man verkligen förvänta sig att alla dessa komplicerade och överlappande styrmekanismer inom energibranschen ska leda till en vettig
helhet? Tankarna går osökt till Sovjettiden, då det berättades att man
på andra sidan östgränsen matade korna med bröd. I djungeln av olika
ekonomiska stöd blev det billigare för kolchosen att köpa bröd i stället
för spannmål. På 1970-talet skrattade man åt sådant i Finland.
Med önskan om en stormfri höst
nette 3/2010
3
EPV Vindkrafts verkställande direktör Tomi Mäkipelto
räknar upp vindkraftens fördelar: den förbättrar vår
självförsörjningsgrad, minskar koldioxidutsläppen och
ökar den lokala välfärden.
Vinden ger arbete
4
nette 3/2010
Text Anne Kytölä
Foto Mikko Lehtimäki
och Vasa Elektriskas arkiv
Tomi Mäkipelto är inte någon ivrig vindkraftsförespråkare, trots att han är verkställande direktör för EPV Vindkraft.
– Vindenergi är bara en produktionsform i
mängden. Det är ett bra sätt att minska koldioxidutsläppen och att öka självförsörjningsgraden.
Vindkraften är fortfarande en främmande
energikälla för finländarna. De fyra 200 kW
stora möllorna i Finlands första vindkraftspark
i Korsnäs, i närheten av Vasa, började producera energi för 19 år sedan, i november 1991.
Parken är fortfarande i bruk och ägs i dag av
Vasa Elektriska.
I övriga världen har man tagit tillvara vindenergin längre. Relativt sett har man hunnit
längst i Danmark, där närmare en femtedel av
elförbrukningen täcks av vindkraft.
Sett till antalet vindkraftverk är Tyskland,
Spanien och Italien de länder inom EU som har
störst kapacitet. Utanför Europa har flest vindkraftverk rests i USA, medan den kraftigaste
utbyggnaden av vindkraft de senaste åren har
skett i Kina.
Det okända skrämmer
Många tycker att vindkraft i princip är en bra
sak, men har sina farhågor om hur möllorna
påverkar närmiljön.
– Erfarenheterna från exempelvis Sverige
visar att misstankarna skingras och att den
positiva inställningen ökar i takt med att vindkraften byggs ut, säger Mäkipelto.
Motståndarna befarar att vindkraftverken
ska orsaka buller och rörliga skuggor, samt att
de dödar fåglar.
Mäkipelto varken avfärdar eller nedvärderar motståndarnas argument. Men problemen
kan dock minimeras. Vindkraftverkens miljöpåverkan utreds grundligt.
– Noggrannare än andra byggnader. Eller
är det någon som räknar hur många fåglar det
dör i närheten av en kontorsbyggnad med glasvägg, jämför Mäkipelto.
Mäkipelto smäller en trave mjukryggade
böcker i bordet. EPV Vinkrafts mål är att bygga tio vindkraftsparker, och varje projekt har
gett upphov till en i medeltal 300 sidor lång
rapport. Dessa är även tillgängliga via företagets webbplats.
Utredningarna och diskussionerna med lokalbefolkningen inverkar på planerna. Vindmöl-
Finlands första vindkraftspark byggdes i Korsnäs och
började producera el i november 1991.
lornas exakta placering bestäms enligt lagen
och dess utredningar.
Skapar välfärd
Eftersom vindkraften är utsläppsfri och ökar
själsförsörjningsgraden finns det orsak för finländarna att gilla den. Finland har förbundit sig
till EU:s mål att minska utsläppen av växthusgaser. Åtagandet betyder i praktiken bland annat
att vi borde bygga 700 nya vindkraftverk innan
år 2020.
– Med finländska mått mätt är det en tuff
målsättning, just nu har vi ungefär hundra vindkraftverk. Men i till exempel Spanien bygger
man 700 vindmöllor på ett år.
För att nå målet måste finländarna acceptera vindmöllorna som en del av landskapet.
En annan orsak till att man kanske borde
gilla vindkraften är att den innebär investeringar och ökad välfärd i närområdet.
– På vilka orter framtidens vindkraftscentra kommer att placeras bestäms inom en snar
framtid. De kommer att byggas där det ordnar
sig med tillstånd, där man förstår sig på vindkraftens sysselsättande effekt och för kommunen skatteinbringande effekter, bedömer
Mäkipelto.
I byggnadsskedet sysselsätter vindkraften
ett stort antal människor både direkt och indirekt. Enbart EPV Vindkrafts projekt innebär
hundratals årsverken.
Fakta om vindkraft
Finland täcker 0,3 procent av elförbrukningen med vindkraft.
I Finland finns 125 vindkraftverk,
vars gemensamma kapacitet är 170 MW.
I Sverige finns över 1 300 vindkraftverk, och kapaciteten var 1 560 MW
i slutet av 2009.
I slutet av år 2009 var vindkraftskapaciteten i hela världen 157 899 MW.
Mest vindkraft finns i USA, Kina och Tyskland.
Asien stod för den livligaste utbyggnaden av vindkraft år 2009.
Vindkraften sysselsätter globalt cirka 550 000 människor. År 2012 uppskattas
vindkraften utgöra levebrödet för över en
miljon människor.
Källor:
VTT:s vindkraftsstatistik för augusti 2010,
European Wind Energy Association samt World
Wind Energy Report 2009, WWEA, World Wind
Energy Association.
nette 3/2010
5
Chefen för byggtjänsten, Lolan Österman, kontrollerar
att Anders och Jessica har med sig alla papper som
behövs för att uppgöra ett anslutningsavtal.
Ett hus mitt bland åkrarna
Nette följer ett ungt pars byggnadsprojekt ur energisynvinkel
Text Anne Kytölä
Foto Katja Lösönen
6
nette 3/2010
Att bygga utanför byggnadsplanerat område kräver mer tid och
planering än att bygga i stan.
Nette följer hur drömmen om ett
gemensamt hem förverkligas.
Korsholmarna Jessica Paro och Anders Burman köpte en tomt i Kvevlax i februari. Kvevlax
är en del av Korsholm. Deras gemensamma hem
kommer inte att finnas långt från de trakter där
de båda är uppväxta.
Tomten är belägen på en liten trädbeklädd
kulle. På längre håll ser den ut som en ö mitt
i åkerhavet.
Juridikstuderande 25-åriga Jessica är arkitekten bakom det nya hemmet. Hon har planerat rumsindelningen och gjort ritningarna.
Hennes far är byggnadsingenjör och har gett
det unga paret goda råd, samt hjälp till med
arbetet på tomten.
– Förhoppningsvis har Jessica lyckats, skrattar Anders, fast även han har deltagit i planeringen.
Hundra kvadratmeter garage
Det L-formade envåningshuset kommer att ha
tre sovrum, vardagsrum, kombinerat tv- och
arbetsrum, stor garderob samt en avdelning
med bastu och grovkök.
Bostadsytan är 200 kvadratmeter och det
finns även en 20 kvadratmeter stor källare.
Vardagsrummet ligger 30 centimeter lägre ner
än de övriga rummen. Mellan köket och vardagsrummet finns en spis, i vilken elden kan
Ritningarna till Jessicas och Anders hus och garage är redan klara. Själva monteringsarbetet startar i november.
beundras från båda hållen. Vardagsrummet och
parets sovrum har högt till tak och stora fönster.
Garaget är hela 103 kvadratmeter stort. Utrymmet kommer att behövas, för det visar sig att
29-årige Anders som arbetar på ABB är en typisk
ingenjör – han tycker om allehanda maskiner och
Jessica har heller ingenting emot dem.
Garaget måste rymma åtminstone två bilar, en vattenskoter och i framtiden eventuellt
även en snöskoter.
Både huset och garaget värms med jordvärme.
Lokalt huspaket
Med vänners och släktingars hjälp har Anders
och Jessica själva murat husgrunden av Le-
cablock. Huspaketet har de köpt av sin vän
Jonas Nygård, som tillverkar huselement i
Vallvik i Korsholm.
Jonas företag Active Rakennus – Bygg Oy
Ab är så pass nytt att Jessicas och Anders hus
bara är det andra han tillverkar.
Elementen blir klara i november och vid det
laget ska även elen dras till tomten.
Beställ elanslutning i tid
När man bygger hus lönar det sig att kontakta
elbolaget i god tid, det kan nämligen ta ett tag
att få el till tomten. Speciellt utanför byggnadsplaneområde blir man ofta tvungen att dra ny
elkabel och för det krävs många olika tillstånd.
nette 3/2010
7
Ute på fältet ser situationen ofta annorlunda ut än på kartor och datorskärm. Väl framme vid tomten konstaterar
Johanna Rajamäki att man måste planera en tredje rutt för elledningen.
För att undvika otrevliga överraskningar
kan man fråga elbolaget hur mycket det kostar att dra el redan innan man köper tomten.
– De som bygger utanför planerat område
bör kontakta oss minst två månader på förhand, och de som bygger på byggnadsplaneområde bör ta kontakt minst en månad innan
elen behövs, säger Vasa Elektriskas chef för
byggtjänsten Lolan Östman.
Enligt Lolan beställer de flesta genast en
permanent anslutning, men det går även att
beställa tillfällig byggström till sin tomt.
Anders och Jessica har varit ute i god tid.
De träffade Lolan första gången redan i juli.
Allt pappersarbete är också färdigt.
Vilka uppgifter behövs?
För att göra elanslutningsavtal behövs personsignum, anslutningsplatsens adress och kopia
8
nette 3/2010
av situationsplanen samt på oplanerat område
även en karta över omgivningen.
Anslutningsavgiften graderas enligt huvudsäkringens storlek och enligt hur långt tomten
är belägen från närmaste transformator. Förmånligast är det att ansluta sig på planerat
område.
Anders och Jessicas tomt ligger 400 meter
från transformatorn. Huvudsäkringen i deras
hus är 3 X 25 A, vilket enligt prislistan för zon
2 ger en anslutningsavgift på 1 589 euro. Till
det kommer en inkopplingsavgift på 80 euro.
– Elen kopplas in först efter att elentreprenören har beställt inkoppling, påminner Lolan.
Av säkerhetsskäl räcker det inte med en begäran från kunden, utan beställningen måste
göras av den entreprenör som ansvarar för
elinstallationerna.
– Om byggaren köper mätarcentral och
installation av oss behövs förstås inte någon
särskild mätarbeställning.
Anders och Jessica tycker att anslutningsavgiften är i dyrare laget, men som uppvuxna
på landet vet de att tillgång till el inte är någon
självklarhet.
– Allting är dyrt när man bygger. Men ute
på landsbygden är det nu bara så här och vi
klarar oss förstås inte utan el.
Tredje gången gillt
Lolan vidarebefordrar Jessicas och Anders uppgifter till Johanna Rajamäki på Vasa Elnät.
Hon tar itu med att reda ut vilken väg det lönar
sig att dra el till tomten.
Hon studerar elledningskartorna och granskar transformatorns belastning. Om belastningen överstiger givna gränsvärden måste en
ny ledning dras eller den gamla förstärkas.
Efter att ha rett ut alternativen har Johanna
två förslag. I första hand rekommenderar hon
den kortare vägen, men dess nackdel är att
luftledningarna går över grannens tomt. Den
längre rutten går längs med skogen och åkern
men blir dyrare att bygga.
Thomas West åker ut i terrängen för ett se
om Johannas förslag går att förverkliga. Johanna
följer också med eftersom hon vill se hur den
nya utrustningen fungerar, som planerarna tagit
i bruk medan hon var på mammaledigt.
Väl framme vid tomten står det klart att
Johanna måste tänka ut ett tredje alternativ.
Längs den längre dragningen skulle man bli
tvungen att fälla många träd innan det går
att dra elledningen. Den kortare dragningen
går å sin sida för nära andra bostäder, så
Johanna och Thomas förkastar båda alternativen.
Jessica har planerat rumsindelningen och gjort ritningarna.
Det har även framkommit att det finns fler
lediga tomter till försäljning nära Jessica och
Anders tomt.
– Eftersom det är tänkbart att fler kommer
att bygga på området beslöt vi att dra en 175
meter lång jordkabel, från den befintliga stolpledningen och längs gårdsvägen ända fram till
tomten. Vid tomtgränsen placeras ett nytt gatufördelningsskåp, berättar Johanna.
Den sista biten, från tomtgränsen fram till Anders och Jessicas hus, går strömmen i kundens
egen anslutningskabel. Det befintliga nätet kommer dessutom att förstärkas, så att nätet fungerar
säkert och spänningen kan hållas tillräckligt hög.
– Om området får fler innevånare kan vi
också använda den högspänningsledning som
går bakom tomten.
I sin helhet kommer nätbygget fram till
tomtgränsen att kosta elbolaget cirka 5 000
euro. Underhåll av nätet, det vill säga byggande, reparationer och service, finansieras via
överföringsavgiften.
nette 3/2010
9
Text Anne Kytölä
Finländsk el alltjämt förmånlig
Totalpriset för hushållsel
i olika länder cent/kWh
Bulgarien
Estland
Litauen
Rumänien
Grekland
Lettland
Frankrike
Finland
Polen
Slovenien
Tjeckien
Storbritannien
Malta
Slovakien
Norge
Portugal
Ungern
Cypern
Sverige
Spanien
Holland
Irland
Luxemburg
Österrike
Tyskland
Danmark
8,18
9,20
9,26
9,79
10,32
10,54
12,25
12,89
12,91
13,41
13,94
14,07
15,13
15,60
15,63
15,94
15,96
16,42
16,46
16,84
18,50
18,55
18,82
19,09
22,94
25,53
Källa: Eurostat Data in Focus 22/2010
10
nette 3/2010
I förhållande till köpkraften var de finländska
hushållens elräkning lägst i hela EU i slutet av
förra året.
EU-medborgarna betalar i medeltal ett elpris på 16,45 cent per kilowattimme medan
elpriset i Finland, inklusive skatt, i snitt landar
på 12,89 cent/kWh.
Förmånligast el köper bulgarerna (8,18 cent/
kWh). Det dyraste elpriset betalar danskarna
(25,53 cent/kWh). Lägre elpriser än i Finland
fanns i slutet av förra året i Estland, Grekland,
Litauen, Lettland, Frankrike och Rumänien.
Totalpriset för hushållsel i Finland är
22 procent förmånligare än i Sverige (16,46
cent/kWh) och 18 procent förmånligare än i
Norge (15,63 cent/kWh).
Eurostat jämför elpriset i EU-länderna,
Norge, Turkiet och Kroatien. Förutom el- och
överföringsavgifter ingår även alla skatter i
prisuppgifterna.
Effektivare elbörser
Den nordiska elbörsen går samman med de
europeiska elbörserna i november. Den nyheten, som publicerades i somras, har förutspåtts
leda till en högre elräkning för finländarna i
framtiden.
Pekka Salomaa, direktör för elhandeln vid
Finsk Energiindustri rf, anser att samgångens
effekter har överdramatiserats i offentligheten. I praktiken innebär den inte någon stor
förändring och elpriset kommer inte automatiskt att höjas.
– Börserna går inte samman i egentlig bemärkelse, utan vad det handlar om är ett gemensamt avräkningssystem. Även de kablar
som behövs för elöverföringen finns från förut.
El har strömmat genom dessa kablar i årtionden - ömsom söderut, ömsom norrut. Enligt
Salomaa har elöverföringen nationalekonomiskt
sett emellanåt gått i fel riktning. Den nordiska
och de europeiska elbörsernas uppgift i framtiden är också att sköta om att elförbindelserna
används effektivt.
Salomaa påpekar dessutom att priset för
elenergi bara är en del av helheten. Tysken betalar cirka tio cent mer per kilowattimme för
sin el främst på grund av olika skatter.
Enligt Salomaa kommer elpriset även i framtiden att styras av lokal tillgång och efterfrågan.
Han bedömer att konkurrensen mellan de centraleuropeiska elproducenterna kommer att öka.
– Den ökade konkurrensen tvingar förmodligen deras priser neråt, inte våra uppåt.
Vasa Elektriskas kunder
runt om i Finland
Text Anne Kytölä
Vasa Elektriska kundkrets har ökat snabbt de
senaste åren. Förmånligt elpris är för många
den främsta anledningen till att byta elbolag.
– Svårigheter att få kontakt med det gamla
bolagets kundtjänst eller problem med fakturering kan också vara orsaken till att man väljer
att byta leverantör, säger Ulla Hissa, som är
förman för privatförsäljningsteamet.
En nöjd kund lockar ofta med sig ytterligare kunder.
– Ryktet sprider sig och på en och samma
gata kan det finnas många kunder.
Tabellen visar i storleksordning de orter utanför Vasa Elektriskas distributionsområde där
bolaget har kunder. Med ort avses den plats
där man använder el köpt från Vasa Elektriska.
Antalet enskilda kunder kan inte utläsas ur
tabellen eftersom en och samma kund kan köpa
el på flera förbrukningsplatser. I kommuner utgör exempelvis varje skola en skild förbrukningsplats. Privatpersoner köper ofta el, förutom till
hemmet, också till fritidsbostaden.
Vasa Elektriskas kunder utanför distributionsområdet kommunvis 31.7.2010.
Espoo
Oulu
Rovaniemi
Tampere
Helsinki
Turku
Riihimäki
Kirkkonummi
Kurikka
Hämeenlinna
Jyväskylä
Salo
Vantaa
Nokia
Kauhajoki
Kittilä
Vihti
Kuusamo
Hyvinkää
Kajaani
Nurmijärvi
Lohjan kaupunki
Närpiö
Järvenpää
Tuusula
Rauma
Kaarina
Eura
Kristiinankaupunki
Kangasala
Kouvola
Ylöjärvi
Seinäjoki
Forssa
Haukipudas
Raahe
Ilmajoki
Jämsä
Joensuu
Hausjärvi
Sastamala
Lieto
Lahti
Tornio
Teuva
Kuopio
Raasepori
Lempäälä
Länsi-Turunmaa
Lapua
Loppi
Kiiminki
Janakkala
Raisio
Kemijärvi
1996
1533
1275
951
860
789
705
695
690
682
651
640
625
613
555
544
532
507
481
479
461
457
444
434
384
377
359
353
334
325
325
312
297
292
285
272
271
271
270
257
255
253
252
252
250
248
246
242
237
227
226
221
217
196
184
Inari
Isokyrö
Pirkkala
Kempele
Mäntsälä
Laukaa
Pori
Uusikaupunki
Kemi
Kolari
Heinola
Säkylä
Sodankylä
Lappeenranta
Siilinjärvi
Sotkamo
Akaa
Masku
Jalasjärvi
Hattula
Pudasjärvi
Mänttä-Vilppula
Varkaus
Padasjoki
Nivala
Iisalmi
Oulainen
Saarijärvi
Nummi-Pusula
Orivesi
Enontekiö
Pöytyä
Savonlinna
Karijoki
Muurame
Alavus
Virolahti
Suomussalmi
Naantali
Liminka
Kalajoki
Laitila
Hämeenkyrö
Kuhmo
Paimio
Haapavesi
Pieksämäki
Keminmaa
Kauhava
Oulunsalo
Pello
Ranua
Somero
Kemiönsaari
Salla
183
183
177
173
173
171
166
159
158
155
151
149
146
144
143
142
139
133
132
131
131
129
127
126
122
121
121
119
114
114
112
110
110
108
107
106
104
102
101
100
96
95
94
93
93
92
92
90
88
87
86
86
86
85
84
Hollola
Rusko
Mynämäki
Siuntio
Hanko
Haapajärvi
Posio
Mikkeli
Kokemäki
Kotka
Ulvila
Muhos
Miehikkälä
Kokkola
Kankaanpää
Loimaa
Pälkäne
Kuortane
Kaskinen
Leppävirta
Karkkila
Lappajärvi
Asikkala
Hyrynsalmi
Parkano
Keuruu
Köyliö
Inkoo
Pelkosenniemi
Siikajoki
Taivalkoski
Vöyri-Maksamaa
Valkeakoski
Kauniainen
Nastola
Pyhäjoki
Urjala
Ikaalinen
Porvoo
Viitasaari
Aura
Tarvasjoki
Vaala
Nousiainen
Ruovesi
Karstula
Liperi
Nilsiä
Paltamo
Pyhäntä
Vesilahti
Oravainen
Tyrnävä
Virrat
Siikalatva
81
80
79
78
77
76
76
75
74
74
74
73
71
70
69
69
68
66
64
64
63
60
59
59
59
58
58
56
56
56
56
56
55
54
54
54
54
53
53
53
51
51
51
50
50
49
48
48
47
47
47
46
46
44
43
Petäjävesi
Merikarvia
Tammela
Artjärvi
Kontiolahti
Lieksa
Myrskylä
Pyhäranta
Reisjärvi
Simo
Ylitornio
Isojoki
Jokioinen
Sysmä
Ähtäri
Puolanka
Evijärvi
Maaninka
Pihtipudas
Sauvo
Harjavalta
Kärsämäki
Lapinlahti
Vehmaa
Karttula
Uurainen
Äänekoski
Kuhmoinen
Marttila
Pyhäjärvi
Tervola
Joutsa
Juankoski
Noormarkku
Orimattila
Ylivieska
Hamina
Imatra
Eurajoki
Huittinen
Loviisa
Taivassalo
Nakkila
Savukoski
Utsjoki
Luvia
Suonenjoki
Töysä
Kiuruvesi
Kustavi
Puumala
Kannonkoski
Kärkölä
Mäntyharju
Hartola
42
41
40
39
39
39
39
39
39
39
39
38
38
38
38
36
35
35
35
35
34
34
34
34
33
33
33
32
32
32
32
31
31
31
31
31
30
30
29
29
29
29
28
28
28
27
27
27
26
26
26
25
25
24
23
Muonio
Sonkajärvi
Taipalsaari
Juva
Kinnula
Perho
Ristijärvi
Ristiina
Vihanti
Juupajoki
Pornainen
Ruokolahti
Sipoo
Utajärvi
Askola
Karjalohja
Kerava
Nurmes
Pietarsaari
Rautalampi
Vieremä
Hailuoto
Kangasniemi
Kitee
Hankasalmi
Jämijärvi
Konnevesi
Koski tl
Iitti
Kihniö
Kivijärvi
Soini
Kyyjärvi
Pielavesi
Pomarkku
Uusikaarlepyy
Ypäjä
Humppila
Kerimäki
Kiikoinen
Luumäki
Oripää
Ilomantsi
Keitele
Kylmäkoski
Lavia
Merijärvi
Sulkava
Alavieska
Vähäkyrö
Ii
Kaustinen
Kuhmalahti
Pertunmaa
Polvijärvi
23
23
23
22
22
22
22
21
21
20
20
20
20
20
19
19
18
18
18
18
18
17
17
17
16
16
16
16
15
15
15
15
14
14
14
14
14
13
13
13
13
13
12
12
12
12
12
12
11
11
10
10
10
10
10
Savitaipale
Kaavi
Karvia
Kesälahti
Outokumpu
Pedersöre
Rantasalmi
Tohmajärvi
Varpaisjärvi
Vesanto
Lumijoki
Sievi
Tuusniemi
Honkajoki
Pernaja
Pyhtää
Kannus
Pukkila
Punkalaidun
Tervo
Yli-Ii
Himanka
Hämeenkoski
Multia
Suomenniemi
Toivakka
Valtimo
Hirvensalmi
Joroinen
Juuka
Kruunupyy
Lemi
Liljendal
Punkaharju
Rautjärvi
Alajärvi
Heinävesi
Luhanka
Luoto
Rautavaara
Toholampi
Enonkoski
Lapinjärvi
Lestijärvi
Ruotsinpyhtää
Rääkkylä
Vimpeli
Ylämaa
Halsua
Parikkala
Siikainen
Vampula
Totalt
10
9
9
9
9
9
9
9
9
9
8
8
8
7
7
7
6
6
6
6
6
5
5
5
5
5
5
4
4
4
4
4
4
4
4
3
3
3
3
3
3
2
2
2
2
2
2
2
1
1
1
1
39 072
nette 3/2010
11
Text Anne Kytölä
Foto Marjaana Malkamäki
Tarja och Antti delar vy med
I Nettes artikelserie Roliga bynamn har turen kommit till
Ruutana, en by i Kangasala i närheten av Tammerfors.
Vid Tarja och Antti Viitanens röda tegelhus
behöver man bara gå runt knuten för att känna
historiens vingslag: för 157 år sedan satt Topelius ett par hundra meter härifrån och skrev
sin välkända visa En sommardag i Kangasala.
Topelius kom till Kangasala i juni 1853, efter att ha flytt koleraepidemin som grasserade
i Helsingfors. Den berömda dikten skrevs i ett
vindsrum på Franssila herrgård, efter att Topelius hade beundrat landskapet kring åsen
Haralanharju.
Tarjas far och farfar har bott i denna
1600-talsgård. Tarja är född i huset.
– Jag och Antti vigde oss också i samma sal
1975, berättar Tarja.
Brudgummen tog med sig sin fru till sin hemstad Tammerfors, men efter fem år flyttade paret tillbaka till Ruutana. Hemmet byggdes på en
tomt som avskilts från Franssila herrgård.
– I 17 års tid bodde vi ensamma mitt bland
åkrarna. Vi hade inte ens någon gatubelysning
i närheten, minns Antti.
Efter farfars död kom Franssila herrgård i
Tarjas ogifte farbrors ägo, och efter hans död
gav släkten upp äganderätten.
12
nette 3/2010
Den skyddade herrgården med tillhörande
gårdsbyggnader lever sitt eget liv bakom en
tät tujahäck, men gårdens åkrar har gett plats
för egnahemshus och Viitanens har därmed
fått grannar.
Familjen Viitanen har också byggt ett nytt
hus – deras nuvarande hem – bredvid det gamla.
Oljepannan ersattes av elvärme och även bastun
värms snabbt och enkelt med el.
Basservice i den egna kommunen
Ruutana centrum med sina cirka 3 200 invånare består snabbt sett av en Siwabutik, en
bankautomat och en barberare dit Antti och
Tarja brukar gå och klippa sig.
En anslagstavla fylld med lappar skvallrar
om det dagliga livet i byn. Någon efterlyser
bondkatten Tikru som har försvunnit. Kangasala manskör söker nya sångare. Tarja tycker att
Antti borde gå med, men Antti är av annan
åsikt.
– Jag har sjungit färdigt, meddelar Antti.
I och för sig har han sångröst, för som ung
pojke sjöng Antti i en gosskör i Tammerfors
och han har till och med uppträtt för Kekkonen på Ekudden.
Enligt Viitanens fås all basservice en människa behöver i Kangasala. Till kyrkbyn, det vill
säga Kangasala centrum, har Viitanens tio kilometer och till stan (Tammerfors) 20 kilometer.
Den lugna omgivningen utgör enligt Antti
och Tarja den bästa motvikten till arbetslivets
stress. Tarja arbetar inom hälsovården medan
Antti pensionerades från sitt yrke som brandman för fem år sedan på grund av ryggbesvär.
Landsbygden har även varit en bra plats för
sönerna Kalle och Lauri att växa upp på. I dag
bor de med sina respektive familjer i huvudstadstrakten. Tarja och Antti har två barnbarn,
Kaisa och Annika.
– Pojkarna gick i samma skola som jag och
min far. Själv går jag fortfarande på gympa i
Ruutana skola, berättar Tarja.
>>
Topelius
Kring Haralanharju som Topelius blev så förtjust i finns många vattendrag: Vesijärvi, Längelmävesi, Roine
och Kirkkovesi. På grund av anlagda bränder har utsiktstornet byggts upp på nytt tre gånger: 1895, 1932 och
2008. Tarja och Antti Viitanen har varit kunder hos Vasa Elektriska sedan 2006.
>>
>>
Hemma hos Tarja och Antti finns många gamla
möbler och andra föremål. En del kommer från
Franssila herrgård, en del från Anttis barndomshem.
På väggen hänger ett foto av
Franssila herrgård. Den ursprungligen svartvita bilden har färglagts
för hand.
<< Efter pensioneringen
skaffade Antti motorcykel.
På den gör paret framför allt
resor till Lappland.
nette 3/2010
13
Sofia Persson,
Mia Hinders
och Malin Nyström
testade dammsugare.
14
nette 3/2010
N ette testar dammsugare
Text Anne Kytölä
Foto Ann-Sofi Berg
Köp inte dammsugare enligt watt
Till testet valdes två dammsugare med påse och en utan.
Gör inte misstaget att jämföra antal
watt i dammsugarbutiken. Till skillnad
från den vanliga uppfattningen säger
inte motoreffekten speciellt mycket om
sugeffekten. Ett större antal watt innebär däremot alltid högre elförbrukning.
En del tillverkare anger även sugeffekten, men i
praktiken är det mycket svårt för konsumenten
att jämföra olika dammsugares sugeffekt. Det
värde som uppmäts vid slanganslutningen är
inte hela sanningen för även slangen och munstyckets utformning inverkar på sugeffekten.
Inför dammsugarköpet lönar det sig också
att göra en lista över sina önskemål: hurudana
munstycken behövs, ska den gå att bära i exempelvis trappor, hur lång sladd behövs, var
ska den förvaras. Pröva redan i affären om du
klarar av att montera ihop dammsugaren och
att byta munstycke, påse och filter.
Nette valde att testa tre något dyrare dammsugare: Miele S 5281, Electrolux Z8860 och Dyson DC20 All Floors.
I Dyson finns ingen påse. Med hjälp av centrifugalkraft samlas dammet i en löstagbar och
tvättbar behållare.
I Miele måste man använda Mieles egna
påsar och filter. Till Electrolux passar S-påsar
av många olika fabrikat, som kan köpas i de
flesta varuhus.
Sofia tycker att Dyson är en intressant apparat men att den med all sin
extrautrustning också är förvirrande.
Electrolux använder HEPA13- och Dyson
och Miele HEPA12-filter. HEPA är en förkortning av High Efficiency Particulate Air Filters.
För att få HEPA- klassificeringen måste filtret
avlägsna minst 99,97 % av orenheterna i luften, när luftflödet är 85 liter i minuten.
Till testgruppen hör Malin Nyström från
RAVERA samt Sofia Persson och Mia Hinders
från Vasa Elektriskas ekonomiavdelning.
I testet mättes dammsugarnas verkliga effekt och ljudnivå samt räckvidd, det vill säga
hur långt dammsugaren når att suga från eluttaget till munstycket.
Ljudnivån bedömdes dessutom genom subjektiv lyssning. Electrolux var tystast och Dyson
mest högljudd.
Sand från hallmattan
Dammsugarna användes till att suga upp sandningssand från två typer av hallmatta. Den ena
en tät gångmatta med slät yta, den andra en
entrématta i plast.
Att dammsuga entrémattan är ett frustrerande och långsamt arbete. Förmodligen vore det
effektivare att ta mattan i handen och vända den
upp och ner.
Gångmattan blir snabbast fri från sand med
Electrolux. Eller så är det Malins förtjänst hon far fram som ett jehu med dammsugaren.
Till skillnad från Sofia och Mia, som får kämpa
på fram och tillbaka, suger hon upp sanden i
ett enda drag.
Dyson behöver ingen påse
Dyson är testets mest originella dammsugare.
Den behöver ingen påse utan dammet samlas i
en löstagbar och tvättbar behållare även filtret
är tvättbart. Tekniken baserar sig på centrifugalkraft.
Damerna tycker att tanken är god i teorin.
Konsumenten sparar in pengar på påsar och
filter. Miljövänligt är det också.
I praktiken är damerna dock inte lika imponerade. Att rengöra behållaren är nämligen
betydligt stökigare än att byta påse.
– Man får dammet rakt i ansiktet. I de övriga dammsugarna hålls dammet inuti påsen.
Pluspoäng får Dyson för sitt låga golvmunstycke som utan problem ryms in under alla
sorters möbler. Sämre är däremot att den tar
mest plats i städskåpet, av alla testets apparater.
Sammanfattningsvis är Dyson lite för exotisk och komplicerad för damernas smak. Även
mängden extrautrustning är förvirrande.
En detalj hos Electrolux som testarna gillar är det integrerade 3in1-munstycket. Miele
har separata munstycken i normal ordning,
men de förvaras praktiskt under en lucka på
dammsugaren.
nette 3/2010
15
Enligt försäljaren pallar Miele för en vikt på
upp till 150 kilo. Malin och Mia testar. >>
Lagom mycket information tack
Testarna tycker bäst om Mieles bruksanvisning, den är kortfattad och tydlig. Electrolux instruktioner är också tydliga eftersom
allting förtydligas med bild på eget uppslag. Damerna tycker
dock att det finns för mycket information i bruksanvisningen.
Dysons bruksanvisning är å andra sidan för knapphändig, och
i den svenska versionen hittar Mia några felaktiga ordböjningar.
Av testets dammsugare skulle Sofia och Mia välja Electrolux.
Alla är överens om att dess handtag känns bäst i handen. Det är
också praktiskt att sugeffekten kan kontrolleras via fjärrkontrollen i handtaget.
– Men håller elektroniken? Måste hela dammsugaren bytas
ut om fjärrkontrollen slutar fungera, funderar damerna.
Enligt bruksanvisningen kan dammsugaren användas även
utan den batteridrivna fjärrkontrollen. Men då kan sugeffekten
inte justeras, utan dammsugaren går på full effekt hela tiden.
Malin tycker bäst om Miele, den känns mest bekant och
lättanvänd. Den rör sig också smidigare längs golvet än de övriga dammsugarna, eftersom den är den enda apparaten i testet
med kullagrade hjul.
TEST
Miele S 5281
Electrolux Z8860
Dyson DC20 All Floors
• Effekt: 2 200 W. Uppmätt max 1 900 W. En timmes dammsugning på full effekt kostar 19 cent*.
• Påsvolym: 4,5 l
• Räckvidd: 10 m. Uppmätt 9,45 m.
• Sladdlängd: 6,5 m
• Vikt (utan utrustning): 6,0 kg
• Ljudnivå: 76 dB
• Garanti: 2 år
• Pris: 219 euro vid Gigantti, Vasa i augusti 2010
• Effekt: 2 200w. Uppmätt max 1 860 W. En timmes
dammsugning på full effekt kostar 18,6 cent*.
• Påsvolym: 5 l
• Räckvidd: 12m. Uppmätt 11,85 m.
• Sladdlängd: 9 m
• Vikt (utan utrustning): 7,1 kg
• Ljudnivå: 73 dB
• Garanti: 2 år
• Pris: 359 euro vid Expert, Vasa i augusti 2010
• Effekt: 2 200 W. Uppmätt max 1860 W. En timmes
dammsugning på full effekt kostar 18,6 cent*.
• Påsvolym: 2 l
• Räckvidd: 10 m. Uppmätt 9,15 m.
• Sladdlängd: 6,5 m
• Vikt (utan utrustning): 6,1 kg
• Ljudnivå: 80 dB
• Garanti: 5 år
• Pris: 389 euro vid Tekniset, Vasa i augusti 2010
Plus:
Följsam tack vare kullagrade hjul. Inga komplicerade
inställningar: lätt att använda.
Minus:
Jämfört med testets övriga dammsugare ett något
gammaldags utseende. Golvmunstycket svänger
trögt.
Plus:
Testets tystaste. Bäst design. Sugeffekten kan ställas
med fjärrkontroll i handtaget.
Minus:
Fjärrkontrollen behöver batterier för att fungera. Drar
ström alltid då kontakten är i uttaget (Stand by-läge).
Plus:
Miljövänligast och till brukskostnaderna testets
förmånligaste, eftersom vare sig påsar eller filter
behövs köpas. Lågt munstycke som ryms bra under
möblerna.
Minus:
Tar mycket utrymme i skåpet, kan inte förvaras upprätt.
Högt och gnälligt ljud. Sugeffekten kan inte justeras.
Elpriset som använts i beräkningarna är 10 cent/kWh.
Ljudnivån mättes 1,5 meter från dammsugaren, vid golvdammsugning på full effekt.
16
nette 3/2010
Värme på rätt sätt
Text: Lyhennetty Lämmitä oikein –oppaasta, Adato.
Illustration: Anne Vuorela
Största delen av hemmets energiförbrukning går åt till uppvärmning. Cirka 15 procent av Finlands totala energiförbrukning
går åt till detta ändamål. Med hjälp av dessa
tips kan du motverka klimatförändringen
och hålla energikostnaderna i schack.
1. Börja med att mäta inomhustemperaturen. En ekonomisk, ändå behaglig rumstemperatur är 20 – 22 °C. I sovrummen räcker det med
18 – 20 °C. En grads temperatursänkning ger
cirka fem procent lägre uppvärmningskostnader.
Ta på dig ett par yllesockor om du fryser.
2. Kontrollera att ventilationen är rätt inställd.
Ventilera inte ut värmen. Genom att reglera ventilationssystemets hastighet enligt det dagliga
behovet kan man spara upp till 1 000 kWh i året.
3. Fungerar värmeelementens termostater?
Täck inte över termostaterna med gardiner eller möbler.
4. Jämför ditt hems elförbrukning med medelvärdena. Riktgivande information får du till exempel från eldoktorn, vars mottagning hittas på Vasa
Elektriskas webbplats under menyn Kundbetjäning/Byggtjänsten/Öppna eldoktor.
5. Snabbt korsdrag är ett effektivt sätt att vädra. Luften byts ut och blir friskare, utan att själva
huset hinner kylas ned.
6. Inspektera årligen tätningarna på fönster
och dörrar och byt ut dem vid behov. Om tätningarna inte är i skick kan en effektiv ventilation göra att det känns dragigt.
det. Rengör även pumpens yttre delar då smuts
kan störa luftflödet. Använd inte luftvärmepumpens automatläge under uppvärmningssäsongen. Då kan värmepumpen nämligen börja
kyla luften när du tänder en brasa, vilket leder
till ökad elförbrukning.
7. Vid riktiga köldknäppar lönar det sig att elda
i spisen eller ugnen, om en sådan finns. En
värmelagrande eldstad kan reducera behovet
av övrig uppvärmningsenergi med 10 – 30 procent. Använd endast torr ved.
10. Elvärme i badrummet, som handdukstork
och golvvärme, ger snabbt högre elräkning. Ju
varmare inställning man använder desto högre
blir elförbrukningen. En lagom temperatur på golv
med plastmatta är 23 °C, på klinker- och stengolv
24 °C. Håll badrumsdörren stängd så att du inte
värmer upp övriga rum med golvvärmen.
8. Ta till vara solenergin om våren. Dra gardinerna åt sidan på dagen och dra för dem till
kvällen, så att värmen inte smiter ut via fönsterglaset.
11. Varmt vatten är tre gånger så dyrt som kallt.
Plaska inte på för länge i duschen och ställ inte
varmvattenberedarens termostat för högt. Rätt
temperatur för varmt bruksvatten är 50 – 55 °C.
9. Rengör luftvärmepumpen. Luftvärmepumpen fungerar bäst om du rengör den regelbun-
12. Använd motorvärmare enligt väderlek. Är
det endast några grader kallt räcker det att värma
en halvtimme.
nette 3/2010
17
I KO RT H E T
Foto Hannu Rintala
Grundsynen murad
på Westenergy Oy Ab
En cylinder med tidningar, mynt, byggnadsplaner och stiftelseurkunden
murades in i grundstenen. Förutom de lokala tidningarna stacks även
exemplar av Helsingin Sanomat och Vasa Elektriskas Nette in i cylindern.
Grundstenen till Westenergys avfallseldade kraftvärmeverk i Korsholm
murades under festliga former den 7 september. Byggnaden ska vara
färdig år 2012. Energiproduktionen inleds senast i början av år 2013.
Den av skräp producerade energin kommer att täcka en tredjedel av
den energi som Vasa Elektriskas fjärrvärmenät använder. Dessutom produceras el för cirka 7 000 stadslägenheters behov.
– Avfallskraftverket blir färdigt vid en optimal tidpunkt eftersom spelreglerna kring utsläppsrättigheter skärps i slutet av år 2012, då Kyotoavtalet går ut, konstaterade Vasa Elektriskas verkställande direktör Hannu
Linna vid invigningen.
Tack vare Westenergys nya avfallskraftverk kan Vasa Elektriska minska
användningen av tung brännolja i fjärrvärmeproduktionen.
För att ansluta avfallskraftverket till fjärrvärmenätet behöver ungefär
sju kilometer ny fjärrvärmeledning byggas.
Westenergy Oy Ab ägs av fem kommunala avfallsbolag. Kraftvärmeverket kommer årligen att bränna 150 000 ton avfall, insamlat från 50 olika
kommuner. Verksamhetsområdet sträcker sig från Kristinestad till Ylivieska.
Avfallskraftverket byggs på en 7 hektar stor tomt. Byggnaden blir 160
meter lång och 42 meter hög. Skorstenen reser sig till 75 meters höjd.
Byggnadens yta är 16 000 kvadratmeter. Totalt kostar byggnadsprojektet
cirka 135 miljoner euro.
Elektricitetens ursprung
För elektriciteten som Vasa Elektriska Ab sålt
har vid produktionen år 2009 använts:
Förnyelsebara energikällor 19,3 %
- vatten- och vindel
- träbränslen
- förnyelsebara avfallsbränslen
Kärnkraft 35,0 %
Fossila energikällor 45,7 %
- naturgas
- stenkol
- torv
- olja
Som en följd av användningen av fossila
bränslen vid elanskaffningen år 2009 var det
specifika värdet på koldioxidutsläppet 344 g/
kWh. Vid vår elproduktion uppstod 1,0 mg/
kWh förbrukat kärnbränsle. Totalt 10,2 % av
den elektricitet som Vasa Elektriska sålt har
anskaffats från elbörsen och 0,0 % utanför
EES området.
Elektriciteten som sålts till våra vindelkunder har producerats av Korsnäs och Ajos Vindkraftspark. Av elen som producerats med förnybara energikällor har 0,8 %-enheter sålts som
miljövänlig el.
Utnämningar
Ari Salo
från Vasa har utnämnts
till generalplanerare
på Vasa Elnät Ab.
18
nette 3/2010
Kai Pokela
från Laihela har
utnämnts till byggherre
på Vasa Elnät Ab.
Teemu Heinänen
från Vasa har utnämnts
till fjärrvärmemontör på
fjärrvärmeenheten.
K orsord
Namn
Näradress
Postnummer och -ort
Telefon
Skicka ditt svar före 1.11.2010
under adressen:
”NetteKorsord”
Vasa Elektriska Ab
PB 26, 65101 Vasa
Bland korsordlösarna utlottas
2 st elförbrukningsmätare.
Vinnare av föregående Nette-korsord:
Brita & Sverre Slotte, Vasa
Bjarne Melin, Kvevlax
Rätt lösning på föregående korsord.
nette 3/2010
19
volution!
D E LT A I T Ä V L I N G E N – V I N N E L !
E-fakturan är dagens melodi.
Det är ett tryggt, enkelt och förmånligt sätt att betala räkningar.
För att betala e-fakturan behövs endast
ett godkännande klick i din nätbank före
förfallodagen. Besväret med blanketter
och långa referensnummer är förbi!
Ett avtal om e-fakturering gör du behändigt upp i nätbanken. Allt du behöver
är ditt kundnummer hos Vasa Elektiska
och faktureringsavtalsnumret som
finns på fakturablanketten.
Handla nu! Alla som före utgången av
januari betalar sin elfaktura som e-faktura har möjlighet att vinna 5 000 kilowatttimmar energi.
Uppdatera
dig och vinn
5.000
kWh!
Ingå ett avtal om e-fakturering före
31.1.2011, så deltar du i utlottningen
av en energipott på 5 000 kWh.
(Gäller inte för elöverföring.)
Anders Svensson
1. Hitta ditt kund- och faktureringsnummer på fakturan.
2. Slut avtal om e-fakturor från Vasa Elektriska Ab med din nätbank.
3. Banken vidarebefordrar uppgifterna till Vasa Elektriska.
4. Vasa Elektriska skickar din e-faktura till banken.
5. Fakturan blir synlig i din nätbank.
6. När du godkänt fakturan betalas den automatisk till
Vasa Elektriska på förfallodagen.
7. Fakturan arkiveras i nätbanken.