Transcript Linneaskolans plan mot diskriminering och

Linneaskolans plan mot diskriminering och
kränkande behandling
Innehållsförteckning
1. Målsättning
2. Likabehandlingsplanens innehåll
3. Lagstiftning
3.2 Förbud
3.3 Definition av kränkande behandling
3.4 Tillsyn över lagen
4. Linneaskolans förebyggande och främjande arbete
5. Delaktighet
6. Information om likabehandlingsplanen
7. Vid upptäckt av diskriminering, kränkningar och mobbing.
7.1 Individuell utredning
7.2 Klassinriktad utredning
7.3 Kränkningar på internet
7.4 Uppföljning av utredningar individuellt och klassvis
8. Dokumenation
9. Resultat och analys av föregående läsår
9.1 Resultat
9.2 Analys
10. Kontaktpersoner
11. Revidering
12. Bilagor
1
1. Målsättning
En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla elever i skolan ska ha
samma rättigheter. Målet är att alla elever och all personal på Linneaskolan ska kunna känna
sig trygga och känna trivsel. Skolan arbetar mot målet att diskriminering och annan kränkande
behandling inte skall förekomma på skolan.
Vår vision - Linnéaskolans vision och policy
• Att skapa en trygg och positiv arbetsmiljö på skolan.
• Att medvetandegöra alla i skolan om förekomsten av diskriminering, trakasserier eller annan
kränkande behandling på skolan
• Att personal och elever vågar lägga sig i och bryta dåliga beteenden
• Att ha givna regler och attityder mot mobbning och annan kränkande behandling
Det skall råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling på Linneaskolan.
2. Likabehandlingsplanens innehåll
En likabehandlingsplan skall innehålla hur skolan arbetar förebyggande med frågor kring
diskiriminering och kränkande behandling, hur arbetet blir en del av det vardagliga arbetet på
skolan och hur arbetet bedrivs i akuta situationer i form av åtgärdsplaner individuellt och
klassvis. Arbetet sker individuellt med elever, i klasser samt på strukturellt plan.
Planen ska också visa hur skolan arbetar uppföljande och hur elever och föräldrar ges
möjlighet att vara delaktiga. All personal på skolan skall känna till likabehandlingsplanen och
har ett gemensamt ansvar för att uppmärksamma och rapportera diskrimineringar och annan
kränkande behandling på skolan och verka för att detta upphör. Alla elever skall också känna
till likabehandlingsplanen och ges möjlighet att påverka denna. Likabehandlingsplanen skall
årligen uppdateras och utvecklas utifrån de behov som finns på skolan.
3. Lagstiftning
I enlighet med 1 kap 5 § Skollagen skall utbildningen utformas i överrensstämmelse med
grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets
okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt
solidaritet mellan människor. Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de
mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling.
Lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och
elever har förtydligats och förstärkt skolans ansvar mot att arbeta mot diskriminering och
annan kränkande behandling. Planen skall även syfta till att främja elevernas lika rättigheter
och förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. När det
uppmärksammas eller misstänks att ett barn eller en elev har blivit utsatt för diskriminering
eller annan kränkande behandling är skolan skyldig att utreda och förhindra fortsatt
kränkning. Varje verksamhet som omfattas av lagen skall årligen upprätta en
likabehandlingsplan som beskriver hur arbetet på skolan bedrivs.
2
De diskrimineringar och kränkningar som omfattas av lagen gäller både för vuxen personal på
skolan samt elever. Detta innebär att en vuxen inte får kränka en elev eller annan vuxen. Inte
heller får elev kränka en annan elev eller vuxen på skolan. I alla dess situationer skall åtgärder
vidtas. Det är ytterst den som utsätts som avgör om en handling är negativ eller inte. Även
misstankar om kränkningar eller enstaka händelser som uppfattas som kränkande kan vara
tillräcjkligt allvarliga för ett ingripande eller åtgärd från skolans sida.
3.2 Förbud
Man behöver inte ha haft någon avsikt eller uppsåt för att göra sig skyldig till diskriminering,
trakasserier eller annan kränkande behandling.
Lagen innehåller förbud mot och den gäller följande:
-
Förbud mot diskriminering, vilket innebär att individer eller grupper av
individer inte får utsättas för negativ eller kränkande behandling utifrån de fem
diskriminerginsgrunderna; etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
sexuell läggning, funktionshinder eller kön.
-
Förbud mot direkt diskriminering, vilket innebär att ett barn eller elev inte får
missgynnas genom särbehandling på grund av någon av de fem
diskriminerginsgrunderna; etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
sexuell läggning, funktionshinder eller kön.
-
Förbud mot indirekt diskriminering, som avser att ett barn elelr en elev inte får
missgynnas genom att synes neutrala ordningsregler mm tillämpas så att de får en
diskrimineringade effekt i praktiken.
-
Förbud mot annan kränkande behandling som tex mobbing. Ett uppträdande
som, utan att vara trakasserande, kränker ett barns eller elevs värdighet kan falla
inom detta förbud. Befogade tillrättvisningar från vuxen personal på skolan, som
har till syfte att upprätthålla ordning och god miljö för barn och elever, faller inte
under detta förbud. De flesta handlingar och beteenden som ryms inom begreppet
”annan kränkande behandling”, tex misshandel, ofredande och olaga hot, är
brottsliga gärningar även om de begås av minderåriga. Det är individen som
upplever kränkningen som avgör om beteendet eller handlingen är oönskat eller
kränkande.
-
Förbud mot trakasserier innebär att personalen eller andra elever i verksamheten
inte får bete sig på ett kränkande sätt gentemot såväl vuxen som elev på skolan.
Trakasseier blir det om kränkningarna har samband med någon av de fem
diskriminerginsgrunderna; etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
sexuell läggning, funktionshinder eller kön.
-
Förbud mot repressalier gäller bestraffningar eller annan negativ behandling av
ett barn eller en elev som själv eller vars vårdnadshavare anmält någon (tex
skolan) för kränkande behandling eller medverkat i en utredning som gäller
överträdelsen av lagen. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne,
3
medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande
behandling.
3.3 Definition av kränkande behandling
Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker elevs eller personals värdighet.
Kränkande behandling kan ta sig uttryck genom tex mobbning, diskriminering, sexuallea
trakasserier, rasism, främlingsfientlighet, homofobi, förtal, ryktesspridning, nedsvärtning,
förlöjligande eller förnedrande beteende som negativa kommentarer om utseende eller
beteende. Det gemensamma för kränkande behandling och trakassering är att de gör att en
elev eller personal känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad.
Kränkningar kan vara:
- Fysiska (slag, knuffar)
- Verbala (hot, svordomar, öknamn, förlöjligande eller nedvärderande
generaliseringar tex ”kvinnligt”, ”homosexuellt”, ” bosniskt” etc)
- Psykosociala (utfrysning, blickar, alla går när man kommer)
- Texter och bilder (även som lappar, fotografier, sms, mms, meddelanden på olika
webbcommunitites tex som ask, facebook, instagram, twitter etc)
Diskriminieringsgrunderna är:
Kön
Etnisk tillhörighet
Religion eller annan trosuppfattning
Funktionshinder
Sexuell läggning
Könsidentiet eller könsuttryck
Ålder
Annan kränkande behandling är ett uppträdande som, utan att ha någon koppling till någon
särskild diskrimineringsgrund, kränker elev eller personals värdighet. Tanken är att begreppet
ska täcka in alla beteenden som en elev eller personal upplever som kränkande, men som
saknar koppling till någon av diskrimingeringsgrunderna. Det kan vara mobbning, men även
enstaka händelser som inte är mobbning.
Trakasserier är kränkande behandling som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion
eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning. Både skolpersonal och
elever kan göra sig skyldiga till trakasserier. Det är trakasserier även när en elev kränks på
grund av en förälders sexuella läggning, funktionshinder etc.
Sexuella trakasserier är kränkningar av sexuell natur. Det kan ta sig uttryck i sexualiserat
språkbruk tex som skämt, förslag eller sexuell jargong, tafsande, beröring eller blickar eller
visning av pornografisk eller sexuellt anspelande material. Både elev och personal kan göra
sig skyldig till sexuella trakasserier. Det är personen som är utsatt som avgör vad som är
kränkande.
Diskriminering är när en vuxen i skolan missgynnar en elev eller personal och det har
samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder
eller sexuell läggning. Trakasserier som utförs av skolans personal kan också vara
4
diskriminering. Direkt diskriminering är exempel när en flicka nekas tillträde till ett visst
gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just det
programmet.
Indirekt diskriminering sker när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som
verkar neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev med ett visst kön, viss etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning. Om
exempelvis alla elever serveras samma mat, diskriminerar skolan indirekt eleverna som på
grund av religiösa skäl behöver annan mat.
Mobbning är en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt
tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. En person är mobbad när han eller
hon upprepade gånger över en viss tid blir utsatt för negativa handlingar. Sådana handlingar
kan utföras muntligt, genom fysisk kontakt, genom skada på personlig egendom, via internet
eller genom utfrysning och isolering.
Exempel på händelser som kan vara det som i lagen benämns som kränkande behandling eller
diskriminerande behandling:








Carl blir ofta kontaktad via facebook/andra sidor av elever på skolan. Där kallar de
honom ”pucko” eller ”tjockis”. De har också lagt ut bilder av Carl på instagram.
Oliver har slutat fråga om han får vara med och leka på rasterna. Han är hellre
ensam än att behöva höra de andra säga att han inte får vara med. Skolans personal
tror att oliver är ensam för att han tycker om det. ”Han är en ensamvarg”, säger
klassläraren. Oliver orkar inte förklara hur det egentligen ligger till
En elev skickar sms till sin kvinnliga lärare med sexuella ord som ett skämt under en
fest eleven deltar på. Maria vill göra sin praktik på en målarfirma, men studie- och
yrkesvägledaren avråder henne med argumenten ”Det är för hårt arbete för en tjej”.
(Diskriminering)
Pedro blir retad av kompisarna på fritidshemmet för att han är den enda killen som
valt att gå med i dansgruppen.
Några elever på skolan sprider ett rykte om Karin, att hon beter sig som en hora och
hånglar med vem som helst.
Jorge blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i skolan eftersom han sminkar sig
med mascara och läppglans.
En skola med många elever med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt
etniskt svenska barn vid antagningen av nya elever för att inte få en alltför segregerad
elevgrupp.
Maria är bäst i klassen på svenska. Hon är aktiv på lektionerna och har alla rätt på
proven. Läraren vill inte ge Maria MVG då svenska inte är hennes modersmål.
3.4 Tillsyn över lagen
Statens skolverk har ett särskilt ansvar för lagen om förbud mot diskriminering och annan
kränkande behandling av barn och elever. Ett Barn- och elevombud (BEO) för likabehandling
har upprättats. Det är även Jämställdhetsombudsmannen (JämO), Ombudsmannen för mot
etnisk diskriminering (DO), Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning
(HomO) och Handikappsombudsmannen (HO) som skall se till att lagen följs.
5
4. Linneaskolans förebyggande och främjande arbete
Likabehandlingsplanen skall innehålla dels hur skolan arbetar förebyggande med frågor kring
diskriminering och kränkande behandling för att hindra att det uppkommer (förebyggande
insatser) samt hur arbetet mot diskriminering och kränkningar blir en del av det vardagliga
arbetet på skolan och skapar en god stämning på skolan där alla trivs (främjande insatser).
Linneaskolan har både förebyggande och främjande insatser. De är följande:
Laganda - främjande insats
Mål: Skapa en laganda på skolan där elever och personal har förståelse och behandlar
varandra likvärdigt. Att genom att skapa en god stämning mellan eleverna förebygga att
konflikter urartar till kränkande behandling.
Insats 2013-2014: Tillsammansdag, sponsorlopp, base-brännboll, vinterdag, vänskapsdag,
klasskamp. Planering av de olika dagarna sker årligen.
Utvärdering/Uppföljning: Utvärdering av målet sker i projektgruppen vid läsårets slut och i
elevenkäten
Ansvarig: Projektgrupp: Ivan Vitus, Jenny Josefsson, Carina Sjörgren
Små klasser – främjande insats
Mål: Skolan har som mål att jobba med små klasser. Vår målsättning är 22 elever per klass.
Genom detta har ansvariga lärare en bättre möjlighet att se alla elever.
Insats: Rektor ansvarar för organiseringen på skolan och har från skolans styrelse uppdraget
att prioritera små klasser. Rektor och elevhälsan samarbetar kring uppdelningen av nya
klasser i slutet av varje vårtermin.
Insats 2013-2014: Planera och organisera för små klasser.
Utvärdering/Uppföljning sker genom: Utvärdering av målet sker genom svar från elevenkät
samt synpunkter från klassråd.
Ansvarig: Rektor
6
Ordningsregler – främjande insats
Mål: Alla elever ska ha kännedom om vilka ordningsregler som gäller på skolan. Alla elever
ska ha ett gott uppförande och använda ett vårdat språk gentemot alla på skolan.
Insats: Ordningsreglerna ska finnas uppsatta i varje klassrum och tas upp vid varje termins
början. De ska även skickas hem till föräldrarna. Eleverna ska vara delaktiga via klassråd
och elevråd att ta fram regler för skolan. Reglerna ska gås igenom och revideras vid varje
läsårs start. Som en del i ordningsreglerna är att det är nolltolerans mot jargonger/skällsord
som kan uppfattas som kränkande. Dessa ska bemötas direkt av alla vuxna på skolan.
Insats 2013-2014: Informationshäfte till elever och vårdnadshavare, presentation på hemsida
och diskussion i personalgrupp samt elevrået
Utvärdering/ Uppföljning sker genom: Kontinuerlig uppföljning på våningslagsmöten.
(Hemmet och EHT kontaktas vid behov.) Utvärdering av målet sker genom elev- och
föräldraenkät samt årlig utvärdering av läsåret.
Ansvarig: Klassernas mentorer. Ansvarig för revidering av ordningsreglerna är elevhälsan.
Mentorskap – främjande / förebyggande insats
Mål 1: Skolan skall jobba med mentorer för eleverna. Det innebär att varje elev har en egen
mentor i skolan bland lärarna. Mentorerna har elever inom en klass. Målet med mentorskapet
är att varje elev regelbundet träffar sin mentor och får stöd i sin skolvardag både pedagogiskt
och socialt.
Mål 2: All personal på skolan har fokus att redan vid misstanke uppmärksamma och agera
vid kränkningar. Alla mentorer jobbar på att ha en bra dialog med sina mentorselever och
deras vårdnadshavare.
Insats: Varje mentor planerar individuellt när de träffar sina mentorselever. Skolan jobbar
med utvecklingssamtal där utvecklingen såväl pedagogiskt och socialt diskuteras med
vårdnadshavare. Mentorn fungerar som en länk mellan skola och hem och förmedlar
information angående den enskilde eleven och gruppen.
Mentorerna har mentorselever i en klass och har möjlighet att se den sociala strukturen i
klassen. Det är viktigt att varje elev regelbundet träffar sin mentor för att vara ett stöd på
skolan. Upplevelsen av att bli sedd och bekräftad stärker självkänslan och tryggheten. Vid
mentorssamtal ges eleven möjlighet att i förtroende enskilt ta upp situationer av mobbing på
skolan. Ansvarig mentor ansvarar för att föra vidare informationen och vid behov initiera
möte med elevhälsoteamet.
Arbetet pågår under hela året.
7
Utvärdering/Uppföljning sker genom: Uppföljning av mentorseleverna sker genom
regelbundna mentorsträffar och utvecklingsssamtal. Utvärdering av mentorsskapet och målen
sker genom skolan årliga utvärdering av läsåret
Ansvarig: Mentorerna och rektor.
Infomentor som informationskanal – främjande insats
Mål: Skapa en tydlig och direkt informationskanal mellan skola och hem och mellan
personalen på skolan. Infomentor tydliggör frånvaro och närvaro bland eleverna.
Erfarenheter visar att hög frånvaro många gånger beror på kränkningar i skolan. Det är
därför viktigt att uppmärksamma frånvaro vid ett tidigt stadium.
Insats: Skolan jobbar med en IT-plattform som heter InfoMentor. Via den kan mentor/lärare
och skolan effektivt informera vårdnadshavare om situationen i skolan, i klassen eller för
invididen. Frånvaron kontrolleras kan följas av mentorn och elevhälsan
Arbetet pågår under hela året.
Insats 2013-2014: Fortsätta utvecklingen att använda systemet för att infomrera elever och
föräldrar
Utvärdering/Uppföljning sker genom: Utvärdering av målet sker genom en föräldraenkät.
Ansvarig: Rektor
Klass- och elevråd – främjande insats
Mål: Eleverna ska ha inflytande över skolans vardag. De ska öva på att med demokratiska
metoder påverka sin situation. De ska träna på att utöva positivt ledarskap och ta ansvar för
sina handlingar. Eleverna ges också utrymme för att påverka likabehandlingsplanen genom
klassråden och skapar möjlighet att få en uppfattning av hur eleverna uppfattar förekomsten
av tex mobbing i en klass.
Insats: Skolan arbetar för att höja elevrådets status, till exempel genom att ge elevrådet
viktiga uppgifter i samband med större evangemang och ge elevrådet ekonomiska resurser
som de själva beslutar över. Klassråden skall organiseras genom att att klassen utser
representant till elevrådet och arbetet ska pågå under hela året.
Insats 2013-2014: Förtydliga elevrådsarbetet för att göra eleverna mer delaktiga på skolan.
Under höstterminen kommer elevrådet och klassråden att mötas varann vecka för att
intensifiera arbetet.
8
Utvärdering/Uppföljning sker genom att: Utvärdering av målet sker genom elevenkät,
elevrådets utvärdering av läsåret och skolan utvärdering av läsåret
Ansvarig: Ivan Vitus
Elevhälsan – främjande och förebyggande insats
Mål: Elevhälsans mål är att i samverkan med övrig personal i skolan åstadkomma en så god
miljö för lärande som möjligt och främja en allmän utveckling hos eleverna, det vill säga
främja deras kroppsliga, känslomässiga och sociala utveckling samt ge stöd till elever i behov
av särskilt stöd.
Insats: Elevhälsan skall främst arbeta förebyggande. Det innebär breda insatser som kommer
alla elever till del. Det kan handla om olika insatser kring elevernas arbetsmiljö, skolans
värdegrund, arbete mot kränkande behandling och effektivt ANDT-arbete, tex som att
anordna föreläsningar, enskilda samtal, arbeta utåtriktande i klasserna och se till att skolans
rutiner och policys fungerar optimalt. Elevhälsan har ansvar för att undanröja hinder för
varje enskild elevs lärande och utveckling. Syftet med det förebyggande arbetet är att främja
respekten för andra och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av alla
olika slag.
Elevhälsan samverkar vid behov med andra myndigheter som har till uppgift att ägna sig åt
ungdomars hälsa och levnadsförhållanden som tex socialtjänst, ungdomsmottagningar,
fältassisteneter, barn- och ungdomspsykiatri och frivilliga organisationer. Då mobbing
uppmärksammas och uppgifter framkommer där en bedömning görs att en elev har behov av
stöd utanför skolan tas dessa kontakter av elevhälsan.
Elevhälsan bedriver varje läsår utåtriktat förebyggande arbete med olika teman. Arbetet
bedrivs i samarbete med lärarna och sker i form av samtal och deltagande på konferenser och
utbildningar
Arbetet pågår under hela året.
Insats 2013-2014: Utveckla och förtydlig skolans elevhälsorutin
Utvärdering/Uppföljning sker genom att: Utvärdering av elevhälsans insatser och mål sker
genom personalenkät. Utvärdering sker också genom skolan årliga utvärdering av läsåret.
Eleverna avslutar det utåtriktade klassarbetet med att ge anonum feedback på de övningar
som genomförts och det som tagits upp.
Ansvarig: Elevhälsan
9
Arbetsro i klassrummet – förebyggande insats
Mål: Skapa en arbetsro som eleverna och lärare upplever positiv och som stimulerar lärande.
Skolan skall ta tillvara på barnens positiva beteende och genom positiv förstärkning betona
rätt beteende likaväl som att göra tydliga markeringar vid felaktigt beteende.
Insats: Eleverna ska på klassråd diskutera hur klassen fungerar. Protokollen skall sedan
förmedlas till elevhälsan
Strategier för hur arbetsro i klassrummet skall uppnås skall diskuteras genom skolan olika
konferenser.
I arbetet med eleverna på skolan skall frågan om diskriminering och kränkande behandling
uppmärksammas utifrån undervisningen, vilket lärarna ansvarar för. Detta kan innebära
samtal om vikten av respekt och medmänskligt beteende. Det handlar även om att lärarna är
tydliga med att bryta destruktiva beteenden såsom kränkande blickar, kommentarar och
viskningar i klassrummet.
Elevenkät med målsättningen att mer än 75 % av eleverna upplever arbetsro ska genomföras.
Den långsiktliga målsättningen är att 100 % av eleverna ska känna arbetsro. Individuella
avtal ingås med elever för att bidra till ökad arbetsro.
Arbetet pågår under hela året.
Insats 2013-2014: Utveckla klassrumsbesök hos varandra, nya pedagogiska strategier
Utvärdering/Uppföljning: Utvärdering av målet sker genom elevenkäten. Utvärdering sker
också genom skolan årliga utvärdering av läsåret
Ansvarig: Elevhälsan och klassernas mentorer.
Ökad vuxennärvaro på rasterna – förebyggande insats
Mål: Att alla elever ska känna sig trygga på rasterna. Att vuxna ska agera om de hör eller ser
kränkningar. Att vuxna genom sin närvaro ska ge en lugnare miljö och främja kränkningar.
Vuxna på skolan ska försöka underlätta för eleverna att utöva rastaktiviteter oberoende av
ålder, kön, etnisk tillhörighet, exempelvis genom att låna ut bollar och pingisrack och med
hjälp av elevrådet genomföra organiserade aktiviteter. Genom att bygga goda relationer med
eleverna kan personal snabbt uppmärksamma jargonger och gruppkonstellationer och
därigenom bidra till att kränkningar upphör.
Insats: Rastvaktsschemat följs upp och justeras kontinuerligt på storlagsmöten.
Insats 2013-2014: Förtydliga och påminna varanadra om vikten att synas på rasterna
Utvärdering/Uppföljning sker genom att: Målet utvärderas genom svar via elevenkäten samt
diskussioner kontinuerligt på storlagsmöten. Ansvarig: All personal på skolan
10
Att alla vuxna bryr sig – förebyggande insats
Mål: Alla, både vuxna och elever, ska aktivt motverka trakasserier och förtryck av individer
och grupper, samt aktivt arbeta för att kränkningar aldrig skall uppkomma. All personal på
skolan har fokus på att redan vid misstanke uppmärksamma och agera vid kränkningar.
Insats: Uppdatera planen för likabehandling årligen och sprid informationen kontinuerligt på
APT och lagmöten. Impementering i personalgruppen. Tydliggörande av vad som ingår i
medarbetaransvaret kopplat till plan för likabehandling. Öka medvetenheten och påminna
varandra om vad som ingår tjänsten på Linneaskolan avseende plan mot likabehandling.
Det är viktigt att skolans vuxna upprätthåller och ökar sin kompetens kring frågor som
gruppdynamik, kommunikation människor emellan och liknande.
Arbetet pågår hela året.
Insats 2013-2014: Ta upp frågan på skolan skonferenser om hur vi agerar på skolan
Utvärdering/Uppföljning sker genom att: Utvärdering av målet sker genom skolan årliga
utvärdering av läsåret.
Ansvarig: Rektor och elevhälsan.
Elevernas trygghet – förebyggande insats
Mål: Skolan strävar efter att varje elev skall känna trygghet under skoldagen. Tryggheten är
grunden för att skapa en bra inlärningsmiljö där alla elever har möjlighet att skaffa sig
kunskaper utifrån sina förutsättningar. Ingen skall p.g.a någon av diskrimineringsgrunderna
bli utsatt för kränkningar. Elever och personal skall känna till skolans likabehandlingsplan.
Insats: Utökat rastvaktsschema. Alla som arbetar på skolan skall medverka till att utveckla
elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för medmänniskor. All personal skall
aktivigt motverka trakasserier och förtryck av individer eller grupper och visa respekt för den
enskilde individen. Arbetet med likabehandlingsplanen ska vara kontinuerligt och skall pågå
under hela året.
Insats 2013-2014: Ta upp frågan på skolans konferenser
Utvärdering/Uppföljning sker genom att: Elevenkät och personalenkät.
Ansvarig: Rektor och elevhälsan
11
5. Delaktighet
Elever och föräldrar skall ges möjlighet att vara delaktiga i skolans arbete.
Eleverna blir delaktiga genom att bland annat likabehandlingsplanen diskuteras under
klassråd som hålls regelbundet under läsåret.
Elevrådet träffar kuratorn för en genomgång av likabehandlingsplanen varje hösttermin och
ges tillfälle att diskutera det som framkommit. Detta tas sedan i beaktande vid revidering av
likabehandlingsplanen och det kommande läsårets planering.
Enskilda elevers reflektioner och synpunkter skall beaktas vid uppdatering av
likabehandlingsplanen och framförs till kuratorn under läsåret inför sammanställning.
Ansvarig för att likabehandlingsplanen läggs ut uppdaterat på InfoMentor är rektor
Föräldrarna ges möjlighet att påverka skolans arbete genom föräldraenkäten som genomförs
under slutet av vårtermine. Föräldraenkäten sammanställs av elevhälsan och tar i beaktande
när likabehandlingsplanens revideras. Föräldrarna ges också möjlighet att vara delaktiga
under föräldramöten och genom inkomna klagomål.
Personalen ges möjlighet att påverka skolans arbete och likabehandlingsplan genom en
personalenkät som görs i slutet av höstterminen. Personalen har möjlighet att påverka arbetet
genom diskussioner under arbetsplatsträffar, storlagsmöten och våningslagsmöten samt
ledningsmöten. Elevhälsan ges möjlighet att påverka arbetet under elevhälsoteamsmöten.
All personal ges möjlighet att påverka det kommande årets planering och arbete med
likabehandlingsplanen och dess mål genom en utvärdering som görs av i början av varje
hösttermin. Utvärderingen sker av kuratorn och rektorn.
6. Information om likabehandlingsplanen
Eleverna skall få information om likabehandlingsplanen varje år, tex i början av terminen,
under klassråden. All personal ansvarar för att uppmärksamma eleverna om
likabehandlingsplanens innehåll
Den skall också presenteras under föräldramöten och finnas tillgänglig på InfoMentor.
Representanter från elevhälsan närvarar vid föräldramöten om behov finns.
Personalen ges information om likabehandlingsplanen under en förankring av planen som
sker vid arbetsplatsträffar vid varje terminsstart, senast september. Likabehandlingsplanen
skall vara en under ständig dialog på personalens möten.
Nyanställd personal på skolan informeras om likabehandlingsplanen av rektor.
12
7. Vid upptäckt av diskriminering, kränkningar och mobbing
När mobbning eller kränkningar upptäcks är det ett absolut krav att åtgärder vidtas och att det
görs skyndsamt. Den som bevittnar eller får kännedom om mobbning och inte agerar är
medansvarig för mobbningen och förstärker den. Mobbning kan stoppas i ett tidigt skede om
alla på skolan är observanta och tar på sig ansvaret att ingripa när mobbning eller
mobbningstendenser upptäcks.
Kränkning och mobbning av skolans elever och personal kan ske av personer som inte finns
på skolan. Skolan har även då en skyldighet att agera och utreda. Skolan har även skyldighet
att agera om det förekommer kränkningar eller mobbning utanför skoltid, tex på internet.
Skolan har skyldighet att ureda skyndsamt vad som har hänt och vidta åtgärder som anses
lämpliga.
Elever ska rapportera till representanter för elevvårdsteamet, ansvarig mentor, lärare,
rastvakter eller annan personal som eleven har förtroende för. Eleverna ska uppmuntras att
anmäla kränkande behandling även om de själva inte är inblandade.
All personal har skyldighet att rapportera och medverka till att utreda uppgifter redan vid
misstanke om diskriminerng, trakasserier eller annan kränkande behandling förekommer.
Kränkande behandling anmäls till elevhälsoteamet eller rektor. Om en elev upplever sig
kränkt av rektor kan eleven anmäla till föräldrastyrelsen eller kurator.
Personal som upplever sig kränkt anmäler sig till rektor. Om personal upplever sig kränkt av
rektor anmäler man istället till föräldrastyrelsen.
Rutiner för att upptäcka trakasserier och kränkande behandling på Linneaskolan är:
- All personal reagerar redan vid misstanke
- Eleven har en mentor att vända sig till
- Rastvärdar cirkulerar i skolans utrymmen och utomhus
- Eleverna deltar i en enkät som lyfter fram problemområden på skolan där skolan
kan sätta in specifika åtgärder
- Utvecklingssamtal med mentor, elev och vårdnadshavare hålls regelbundet där
bland annat trivsel diskuteras
- All pedagogisk personal har regelbunda möten där elevtrivsel diskuteras.
13
7.1 Individuell utredning
Syftet med skolans individuella handlingsplan är att det skall finnas en tydlig plan med
ansvarsfördelning som beskriver vad som görs då kränkningar uppmärksammas för att arbeta
mot målet att kränkningarna upphör.
Ansvarig personal som fått reda på kränkningen informerar omedelbart till mentor för den
som blivit utsatt för kränkningen och så även ansvarig mentor för den som utövat den
kränkande behandlingen.
Mentor informerar till rektor.
Mentorn ansvarar för att informera övriga lärare om behov finns.
Mentor informerar vårdnadshavare.
Mentor informerar elevhälsoteamet. Vid allvarligare karaktär av kränkningen har också
skolkurator och/eller rektor samtal med den drabbade och den som kränkt samt en utredning
av elevhälsoteamet startas.
Ansvarig mentor har samtal med den som kränkt och den kränkte. Detta ska ske senast inom
en vecka från det att händelsen uppmärksammats. Om den utsatte eleven själv önskar eller om
mentor önskar kan det första samtalet tas tillsammans med annan vuxen på skolan som eleven
har förtroende för, tex kurator eller annan personal.
Händelseförloppet utreds och åtgärder planeras. Samtalet till den drabbade ska utgå från
elevens behov och eleven ska vara delaktig i diskussionen kring vilka ågärder som vidtas och
hur uppföljningen ska ske. Eleven ska informeras om att vårdnadshavare kommer att
underrättas. Uppföljande samtal bokas in efter en-två veckor och vid behov erbjuds den
drabbade flera stödsamtal. Uppföljande samtal bokas också in med den som kränkt en-två
veckor efter och även den som kränkt erbjuds flera stödsamtal. Stödsamtal med kurator kan
också vid behov bokas in.
Vårdnadshavare till elever som varit involverade informeras skyndsamt av den som hållit i
samtalen. Vårdnadshavare ska också bjudas in till diskussion kring förslag på
åtgärder/uppföljning.
Kränkning av allvarlig karaktär
Om händelsen är av allvarlig karaktär skall alltid två personer delta på samtalen. En som
håller i samtalet – och en som dokumenterar.
Rektor och/eller skolkurator har också samtal med den/de som utövat den kränkande
behandlingen samt den drabbade, om kränkningen är av allvarlig karaktär. Detta sker inom en
vecka från det att händelsen uppmärksammats. Diciplinära åtgärder kan delas ut till eleven
som utövat den kränkande behandlingen i enlighet med skollagen
Uppföljningssamtal sker också en-två veckor av rektor och/eller skolkurator med den/de som
utövat den kränkande behandlingen samt den drabbade, om kränkningen är av allvarlig
karaktär.
Vid allvarligare karaktär av kränkningen startar elevhälsoteamet en utredning. Ansvarig för
utredningen är rektor och skolkurator. Vid allvarligare form av kränkning kan utredningen
14
utmynna till att rektor kallar till ett skolmöte där åtgärdsprogram upprättas och uppföljning
beskrivs i varje ärende.
Skolan kan om det behövs vidta mer formellt disciplinära åtgärder, såsom att utfärda en
skriftlig varning vid upprepade fall av kränkande behandling. I yttersta fall kan även beslut tas
om avstängning från skolan. Skolan gör också polisanmälningar mot kränkande behandling
om det är av allvarlig karaktär och bruk av grövre våld eller om den drabbade själv vill göra
en polisanmälan. Hur allvarlig karaktären är avgör den drabbade. Ansvarig för utfärdande av
varningar och polisanmälan är rektor.
Kontakt med socialtjänst, barn- och ungdomspsykiatrin eller arbetsmiljöverket kan också tas
vid behov.
Hela händelseförloppet ska noggrant dokumenteras.
Ansvarig för dokumenationen är utsedd mentor/skolkurator/person som hållt i samtalet
och/eller ansvarig rektor. Dokumentationen ska skrivas av personal som såg incidenten samt
mentorn/skolkurator om dessa varit delaktiga. Information kring dokumentationen skall
lämnas till rektor för kännedom samt vårdnadshavare skall informeras.
All dokumentation sker via ProReNata. De frågeställningar till den individuella utredningen
(bilaga 1 och 2) skall göras och bifogas till ProReNata.
7.2 Klassinriktad utredning
Syftet är att beskriva hur personal skall göra då flera elever i klassen är involverade i
mobbnings – eller kränkningssituationer, eller då det ofta är ”tryckt stämning” med dålig
sammanhållning i en klass. Det är av yttersta vikt att tex vara uppmärksam på om någon elev
vill byta klass p.g.a dålig stämning i klassen.
När det vid undervisningstillfälle förekommer blickar, fnissningar, kommentarer eller när
stämningen känns spänd eller obehaglig, bör lärare genast avbryta undervisningen tillfälligt
och tydligt markera att skolan inte tolererar de kränkande behandlingar som ovanstående
exempel är. Det kan handla om tillfällen när andra klasskamrater har ordet, vid högläsning
eller redovisningstillfällen. Då kan man som lärare sätta ner fotet för att visa att skolan har
nolltolerans vad gäller mobbing och exempelvis säga ”Nu märker jag att det förekommer
mycket blickar och det är inte okej” etc.
Får personal kännedom om en situation där mobbning eller kränkningar förekommer i en
klass, skall ansvaring mentor informeras. Mentorn skall informera berörda lärare. Ju fler
lärare som har kännedom om situationen i klassen, desto fler som kan säga ifrån, vilket gör att
eleverna märker att skolan är angelägen om att ta tag i dessa typer av frågor. Mentorn
ansvarar för att inhämta information från alla lärare och föra dokumentation kring hur
situationen i en klass är. Vid behov kan mentorn ta kontakt med elevhälsan för rådgivning och
stöd. Det kan också vara bra att informera vårdnadshavare om situationen i klassen.
15
När tillfälle ges tar lärare upp och diskuterar kränkningarna med klassen. Det är viktigt att
uppmärksamma kränkningar genom sms, chat, utfrysning och blickar. Att mobilen är
avstängd för alla elever är ett sätt att underlätta koncentrationen under lektionstid. Detta är
inga samtal som går ut på att anklaga någon elev, utan handlar om att lyfta fram det klimat
som råder i klassen och därmed få varje berörd elev att tänka hur man själv kan bidra till en
förbättrad stämning och sammanhållning. En bra metod i samtalen är att eleverna själva får
hitta svaren på dessa frågor och att eleverna själv får skriva ned vad som behöver förändras.
Exempel:
Vad kan du/ni göra mer av/mindre av för att skapa en bättre stämning i klassen?
Elevhälsoteamet meddelas om det framkommer att individer blir utsatta för kränkningar eller
då det ofta förekommer blickar, fnissningar, kommentar m.m i en klass. I dessa situationer
startar elevhälsan en utredning (se bilaga 2). Principen är att det är bättre att meddela för tidigt
än att vänta på att något mer allvarligt ska hända.
Skolkurator och/eller rektor/biträdande rektor samtalar då med berörda elever i enlighet med
den individuella åtgärdsplanen och åtgärder vidtas efter bedömning om vad som är lämpligt
samtidigt som en utredning i enlighet med den klassinriktade åtgärdsplanen (bilaga 1) görs
tillsammans med berörd mentor. Kontakt med vårdnadshavare tas.
Vid de enskilda samtalen fokuseras på vad eleven kan göra för att ta ansvar för att
kränkningarna upphör och hur den personen kan förbättra stämningen i klassen. Eleven ges
även möjlighet att beskriva hur han/hon uppfattar situationen.
I den klassinriktade åtgärdsplanen (bilaga 1) skall det framgå vilka åtgärder som behöver
göras i klassen och vem som ska utföra dessa. Det kan handla om individuella samtal med
elever, gruppsamtal, klassövningar med klassen m.m. I vissa klasser är det lämpligt att göra
platsindelningar samt anpassade gruppindelningar vid behov, vid exempelvis grupparbeten,
för att eleverna ska få möjlighet att arbeta med andra elever än de bästa kompisarna.
Genom klassobservationer där det finns misstanke om att det förekommer
kränkningar/utfrysningar eller dylikt, kan man upptäcka/fånga upp blickar, kommentarer eller
dylikt som undervisande lärare har svårt att se. Klassobservation kan finnas med som en del i
både en individuell och i en klassinriktad åtgärdsplan. Klassobservationer utförs av
skolkurator.
Genom en fördjupad utvärdering/enkät i klassen kan man identifiera fokusområden att
fortsätta arbeta med som tex rasism, jämställdhet, gruppdynamik m.m. Dessa kan göras av
skolkurator tillsammans med ansvarig mentor.
Elevhälsoteamet är till stöd för ansvarig mentor med bla värderingsövningar att jobba med i
klassen om behov finns.
16
7.3 Kränkningar över internet
Skolan har skyldighet att utreda kränkningar som sker på internet, oavsett om om det sker
under skoltid eller efter skoltid.
Skolan agerar på liknande sätt som vid individuella utredningar av kränkningar. I de fall där
det inte är känt vem eller vilka som kränkt den drabbade, tex i fall där kommentarer är
anonyma kan skolan inte ta samtal med den som kränkt. Däremot görs en tätare uppföljning
med den som blivit kränkt. Skolan kan också ta hjälp av en klassinriktad utredning av
kränkningar för att komma åt problemet.
Den myndighet som kan ta reda på vilka som kränkt någon över internet är polismyndigheten.
Kontakt med polisen tas av vårdnadshavare och skolan är behjälplig med detta om behov
finns.
7.4 Uppföljning av utredningar individuellt och klassvis
De åtgärder som genomförts skall följas upp för att se över om ytterligare en åtgärdsplan
behöver göras. Mentorn ansvarar för att följa upp både positiva och negativa förändringar då
det handlar om kränkningar som förekommer i klassen. Vid kränkningar av individ ansvarar
skolkurator/skolsköterska eller utsedd person för att följa upp med den elev som blivit kränkt.
Vårdnadshavare uppmuntras att ta kontakt med skolan om positiva förändringar inte sker
och/eller om annan oro finns för eleven.
För att möjliggöra uppföljning av arbetet med utredningar och åtgärder då kränkande
behandling förekommer upprättas en noggrann dokumentation under hela processen. Insatser
följs upp i form av samtal med den som blivit utsatt och den som mobbat/kränkt. I situationer
är kränkningar förekommer i en hel klass följs eleverna upp dels enskilt men även klassvis.
Ansvarig är elevhälsan
8. Dokumentation
Likabehandlingsplanen skall årligen följas upp och utvärderas. Vid utvärderingen skall
hänsyn tas till enskilda elevers åsikter, åsikter från elevråd, åsikter från föräldrar och personal
på skolan. En utvärdering ska ligga till grund för nästkommande års arbete. Utvärderingen, i
form av en lägesanalys, skall i huvudsak innehålla en redogörelse över vilka åtgärder som
genomförst och vilka effekter de haft. Ansvarig för utvärderingen är rektor.
Åtgärder som planeras under året skall följas av angivna tidsramar och ansvarig för
genomförande skall utses. För de åtgärder som är av återkommande eller långsiktlig karaktär
skall det även framgå vad som kommer hända under året och när det skall ske.
Skolsköterskan träffar eleverna regelbundet och detta ligger också till grund i en utvärdering.
Likaså bidrar elevrådsrepresentanterna, mentorseleverna och föräldrar till en fördjupad
förståelse. All observation som görs av personal ger också kunskap.
17
Eleverna deltar i en elevenkät en gång om året där de svarar anonymt kring bland annat
trygghet, trivsel och kränkningar på skolan och detta ligger också till grund för en
utvärdering. Ansvarig för elevenkäten är elevhälsan och rektor.
Även personalen svarar på en trivselenkät en gång om året som ligger till grund för en
utvärdering. Likaså svarar föräldrarna på en föräldraenkät en gång om året som utvärderas
och analyseras och ligger till grund för utvärdering. Ansvarig för enkäterna är rektor.
Dokumentation förs kontinuerligt kring tankar/uppdateringar inför den årliga revideringen av
likabehandlingsplanen av kurator. Kurator skriver en utvärderingsrapport under varje
vårtermin som ligger till grund för utvärderingen på skolan. Utvärderingsrapporten innehåller
bla enskilda elevers åsikter, åsikter från klass- och elevråd, åsikter från enskilda föräldrar,
underlag från personal, elevhälsoteamets tankar och inkomna klagomål/händelser/kränkningar
som framförts till elevhälsan.
All dokumentation sker genom dokumentationssystemet ProReNata från hösten 2013.
Där kan både lärare, mentorer, elevhälsa, rektor och skolkurator/skolsköterska skriva.
Skolkurator/skolsköterska skriver under en högre sekretess. Elevhälsan skriver också under en
högre sekretess.
9. Resultat och analys av föregående läsår
Eleverna har involverats i utvärderingen av föregående läsår genom det som framkommit i
elevenkäten. Elevenkäten har analyserats av elevhälsoteamet.
Personalen har involverats i utvärderingen av föregående läsår genom arbetsplatsträffar,
personalenkät, storlagsmöten och som underlag, som insamlats via mail, till skolkuratorns
utvärderingsrapport.
Föräldrarna har involverats i utvärderingen av föregående läsår genom det som framkommit i
form av klagomål som inkommit till skolan.
Till grund för utvärderingen av föregående läsår ligger också kuratorns rapport.
9.1 Resultat
Elevenkät:
7% av eleverna känner sig otrygga på skolan och känner inte att vuxna bryr sig.
Matsalen och omklädningsrummet i gympasalen är utnämnda som de platser där kränkningar
mest förekommer och där eleverna känner sig mest otrygga.
Arbetsron i klassrummet är negativ.
18
Inkomna klagomål från föräldrar/kränkningsärenden/enskilda elever:
Skolan har ehållit två skriftliga klagomål som handlags av huvudmannen.
Kränkningar via internet tex Facebook och Instagram förekommer mer och fler elever berättar
att de blir utsatta för kränkningar.
Lärare blir utsatta för kränkningar av elever av sexuell karaktär och av negativt ordalag tex
”blondin”.
Elever som börjar 7:an har svårt att hitta samhörighet i klassen och vill byta klass. Eleverna i
7:an är extra stökiga och har svårt att komma till ro under lektionerna.
Några elever har hög frånvaro och är hemmasittande pga av socialt dåligt mående.
Elever i 9:an har framfört att situationen inte varit bra i deras klass under VT-13. En elev vill
byta klass på grund av ryktesspridning.
Elever i 8:an har framfört att en tjejgrupp i klassen samt stämningen i klassen överlag inte
varit bra under HT-13.
Synpunkter från personal:
Kränkningar
Rutiner för kränkningar och trakasserier saknas, framförallt i akuta situationer och
kränkningar via internet och sociala medier. Önskemål om en handlingsplan som är
kontinuerlig. Positivt att personalen får kompetensutveckling i området kring kränkningar.
Ansvar för dokumentation i ett kränkningsärende, vem ska ha ansvaret för den? Är det
lämpligare att mentorn har ansvar än den som blev kontaktad/tog kontakt?
Målen
Flera av målen är mycket bra i likabehandlingsplanen men utvärdering på flertal av målen
saknas.
För att främja god klassklimat är det viktigt att det tas på allvar när en lärare utlyser att den
behöver extra resurser i klassen.
Ordningsreglerna- kanske skall det stå med något om mobiltelefonanvändning? Bra om denna
görs tillsammans med eleverna alt innan skolstart.
Mentorsskapet är förändrat, det är viktigt att få en bra relation till sina mentorselever. Dubbla
tankar kring att mentorsskapet inte schemalagt längre. Vissa tycker det är bra att det är mer
flexibelt medan andra oroar sig för att det inte ska finnas tillräckligt med mentorstid för
eleverna. Efterfrågan på hur vi säkerhetsställer att eleverna får den mentorstid de behöver?
Förslag att man kan ha en frågeställning som alla lärare ställer till sina mentorselever minst en
gång per termin för att kartlägga vilka områden vi ska fokusera på efter en sammanställning
av frågeställningen.
19
Klass- och elevråd utförs inte på ett optimalt sätt. Måste bli en tydlighet vilka frågor eleverna
ska jobba med och vilka områden de kan påverka och det behövs struktureras upp på ett
bättre sätt.
Återkoppling mellan elevhälsan och personal behöver bli bättre.
Skulle vara positivt om det fanns en plan för hur det förebyggande/främjande arbetet som
planeras skall genomföras på skolan.
Finns ett önskemål om att elevhälsan är med mer ute under lektionerna för att observera och
ge tips på hur man kan hantera vissa elever och vad vi bör ge dem för material.
Rutinerna har blivit tydligare tack vare nya elevhälsorutinen.
Arbetsron är inte bra och det behöver analyseras vidare. Vad gör att det inte blir arbetsro i
klassrummet? Hur kan vi åtgärda och lösa detta? Vilka strategier har vi? Finns flera olika
tankar kring orsaker, tex enskilda elever som stör, vikarier under lektionerna, undervisningen.
Viktigt är det att lägga en bra grund, redan i 7:an, för arbetsro inför kommande terminer.
Ökad vuxennärvaro har blivit tydligare genom rastvaktsschema. Hur ska rastvaktsschemat
fungera över lunchen? Hur ska det fungera i matsalen vad gäller att alla vuxna ska bry sig?
Måste hitta strategier för hur vi aktiverar eleverna under rasterna så det inte blir så stökigt och
att kränkningar kan uppstå.
Övrig fråga som dyker är en anmärkelse kring att elever med utländskt efternamn uttalas mer
sällan av personalen då vi inte kan uttala dem, tex vid utdelning av betyg. Hur hanteras detta?
9.2 Analys
Eleverna är otrygga på skolan och känner inte att vuxna bryr sig. Personal framför att det inte
har funnits tydliga rutiner för hur man ska hantera kränkningssituationer och vem man ska
vända sig till. Detta har Linneaskolan uppmärksammat och stramat upp rutiner kring
kränkningsärenden samt rutiner kring hur elevärendegången skall gå till vad gäller
mentorsskap och elevhälsoteamets uppgifter och ansvar.
Det har framkommit att många kränkningar idag sker via internet och sms där vuxna och
andra elever inte på samma sätt kan ”se vad som händer”. Detta är ett nytt problem som
Linneaskolan har uppmärksammat och två ur personalstyrkan har nu under HT-13 gått på
utbildning i ämnet. Likabehandlingsplanen har också strukturerats om för att tydliggöra hur vi
hanterar kränkningar på internet.
För att motverka kränkningar, både på internet och på skolan, är det viktigt att eleverna
känner sig trygga i att ta kontakt med vuxna personer på skolan, helst sin mentor. Därav har
man på Linneaskolan diskuterat mentorsskapet aktivt och strukturerat upp ansvaret för
mentorn i en ny elevärenderutin.
Det har framkommit att flera elever inte tycker att det är arbetsro i klassrummet och att
stämningen i en klass är tryckt och jobbig. Framförallt har det uppmärksammats att klasserna i
7:orna har en tendens att bli extra stökiga. Linneaskolan har försökt fånga upp detta genom att
20
skapa en klassinriktad åtgärdsplan och planerar att utföra mer utåtriktade insatser i olika
klasser under VT-14. Mentorer och lärare har också diskuterat olika strategier för få en bättre
arbetsro i klassrummet på arbetsplatsträffar och storlagsmöten. Diskussion kring hur vi
bemöter situationen i nya 7:or förs.
En plan för det förebyggande och främjande arbetet som tex elevhälsan ska utföra är under
diskussion.
Det har uppmärksammats att flertal elever blir ”rastlösa” under rasterna och har svårt att hitta
aktiviteter. Då finns det risk att incidenter händer och kränkningar uppstår. Personal på
Linneaskolan har diskuterat hur vi kan hitta strategier för att aktivera ”rastlösa” elever och att
det är viktigt att vi fångar upp och rastvaktar på de områden där eleverna tillbringar mer tid,
och inte på de områden där situationen är lugn.
För att se vad skolan skall inrikta sig på samt för att se om de insater vi redan utför ger
resultat är det viktigt att vi blir bättre på att utvärdera de mål vi har satt upp i
Likabehandlingsplanen.
Utifrån utvärdering av föregående läsår konstateras det att en förbättring av klass- och
elevråden måste genomföras. Det behövs tas fram en plan för hur detta ska organiseras och
följas upp.
10.
Kontaktpersoner
Rektor Anders Hedman
Kurator Martina Frondelius Isaksson
11.
Revidering
Ansvarig för planen är rektor Anders Hedman.
Till hjälp har funnits skolkurator Martina Frondelius Isaksson.
Planen gäller från 2013-10-05 och planen gäller till 2014-10-04
12.
Bilagor
21
Bilaga 1
Klassinriktad utredning/åtgärdsplan i ärende gällande diskriminering
och/eller kränkande behandling
Klass:
Ansvarig mentor:
Uppgifter:
Linneaskolan
Utredande är:
Anledning till utredning/åtgärdsplan:
Varför startas utredningen?
Beskrivning av händelse(r) som föranlett utredningen/åtgärdsplanen:
Vad har hänt?
Har personer inom klassen varit utsatta/eller utsatt andra för kränkande behandling
tidigare:
Om ja, vilka?
Klassinriktade eller individuella åtgärder som vidtagits tidigare:
Samtal med enskilda elever?
Samtal med hela klassen?
Klassens beskrivning av situationen:
Vad säger klassen?
Enskilda elevers versioner av situationen:
Vad säger enskilda elever?
Övrig information/kunskap kring situationen i klassen:
Klassens förslag till åtgärder:
Vad tycker klassen att skolan/de själva kan göra?
22
Andra närståendes förslag till åtgärder:
Vad tycker tex föräldrar eller andra närstående att man kan göra?
Skolans förslag till åtgärder:
Vad kan skolan göra?
Åtgärdsplan:
Beskriv vem som gör vad av EHT-representanter, mentor, övriga lärare.
Uppföljning:
Vem följer upp?
Hur följer vi upp?
Vilka följer vi upp?
Vad sades vid uppföljning?
Fortsatta åtgärder vid behov:
Efter uppföljning; fungerade insatserna bra/dåligt?
Om dåligt – vad kan man göra istället?
Ärendet avslutat:
23
Bilaga 2
Individuell utredning/åtgärdsplan i ärende gällande diskriminering
och/eller kränkande behandling
Den drabbades personuppgifter:
Handläggning av utredningen:
Hur går handläggningen till väga? Vem är utredande?
Anledning till utredningen:
Varför behövs en utredning?
Har den drabbade varit utsatt tidigare:
Åtgärder som vidtagits:
Vad har gjorts nu och tidigare?
Beskrivning av händelse(r) som föranlett utredningen:
Vad har hänt?
Den drabbades beskrivning av situationen:
Vad säger och känner den drabbade?
Andra inblandade personers versioner:
Övrig information/kunskap:
Den drabbades förslag till åtgärder:
Vad tycker/vill den drabbade att man ska göra?
Andra närståendes förslag till åtgärder:
Vad tycker tex föräldrar eller andra närstående att man kan göra?
Skolans förslag till åtgärder:
Vad kan skolan göra?
Åtgärdsplan:
Beskriv vem som gör vad av EHT-representanter, mentor, övriga lärare.
Uppföljning:
När följer vi upp? Hur följer vi upp? Vem följer upp?
Vad sades vid uppföljning?
Fortsatta åtgärder vid behov:
Om situationen ej blivit bra – vad skall man sätta in för andra åtgärder?
Ärendet avslutat:
24