Likabehandlingsplan

och handlingsplan mot kränkande behandling, läsåret 2014 – 2015

”Vi vill skapa en skola där alla känner en trygghet i sin dagliga arbetsmiljö. Där elever och personal visar hänsyn och respekt mot varandra och ingen utsätts för diskriminering, trakasserier eller kränkningar. Genom ett uthålligt, strategiskt och ständigt pågående likabehandlingsarbete får eleverna förståelse för alla människors lika värde.” 1

Innehåll:

Inledning Lagar som styr arbetet Definitioner Värdegrund Verksamhetens skyldighet Utvärdera – förra årets arbete och åtgärder Främja – elevers lika rättigheter och värde Åtgärder för akuta situationer Kartlägga – verksamheten och upptäcka brister Förebygga – diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 3 4 5 6 7 7 9 12 13 15 Dokument som finns på InfoMentor 18

LIKABEHANDLINGSPLAN OCH HANDLINGSPLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING INLEDNING

2

Detta är Antonskolans ”

Likabehandlingsplan och handlingsplan mot kränkande behandling

”. Vi på Antonskolan och Antonfritids vill att alla våra elever ska känna sig trygga bland både elever och personal och därmed få möjlighet till både lärande och utveckling under sin skoltid hos oss. Enligt lag ska alla skolor upprätta en skriftlig plan för likabehandlingsarbetet samt en handlingsplan för att främja elevers lika rättigheter, förebygga och åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Dessa två planer kan slås ihop i en och det är denna du håller i din hand. Planen är ett verktyg för att planera, dokumentera och utvärdera likabehandlingsarbetet. Denna plan ska revideras varje år. Ansvarig för planen är rektor och den gäller fram till höstterminen 2015.

Elever:

Denna plan ska visa dig som elev vilken skolmiljö du har rätt till, hur lagar kring detta ser ut samt rutiner och åtgärder vid diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Om du som elev upplever att du själv eller någon annan elev är utsatt för trakasserier eller kränkande behandling är det mycket viktigt att skolans personal får reda på det för att du ska få rätt stöd och hjälp. Det finns olika sätt att göra detta på:     Prata med din lärare eller annan vuxen på skolan Berätta för någon i Elevhälsoteamet (se nästa sida) eller rektor Lägg ett brev i Elevhälsans brevlåda Berätta för dina föräldrar som tar kontakt med skolans personal

Förälder:

Vi vill tillsammans med dig som vårdnadshavare arbeta för att ditt barn ska utvecklas och känna sig trygg i skolan. Denna plan visar hur skolan arbetar förebyggande och agerar mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier. Kontakta klasslärare, mentor eller annan personal om du misstänker att ditt barn blir utsatt för någon slags kränkning eller utsätter andra. Då kan vi hjälpas åt att utreda orsaker och komma tillrätta med problemet.

Personal:

Denna plan visar rutiner och lagar så att vår vision och våra gemensamma mål kan uppnås och utvärderas under årets gång. Planen ska tas upp, läsas igenom och diskuteras i varje arbetslag inför varje terminsstart. Planen ska vara ett levande dokument och ska vävas in i undervisningen. Personalen är med och utformar planen genom att bl.a. ta del av enkätresultaten och utifrån dessa identifiera riskområden och ge förslag på insatser som bör genomföras. Det är viktigt att ALL personal har kunskap om denna plan. Denna plan ska delas ut vid varje läsårsstart till personal, elever och föräldrar.

Elevhälsoteamet består av: Rektor:

Kristina Sundin, [email protected]

, tel: 044-7815331 3

Skolsköterska

: Tina Jonasson, [email protected], tel: 044-7815340

Specialpedagoger

: Catarina Torstensson, c [email protected]

Camilla Tryggveson, [email protected]

Kurator

: Karolina Wirdebo, [email protected]

, tel:044-7815341

LAGAR SOM STYR ARBETET

: Likabehandlingsplanen och det likabehandlingsarbete som utförs styrs främst av

Diskrimineringslagen

(

SFS 2008:567), Skollagen (2010:800)

samt

FN:s Barnkonvention.

Både diskrimineringslagen och 6:e kapitlet i skollagen har till syfte att skydda barn mot kränkningar av deras värdighet. Kränkningar av barns värdighet kan förekomma i form av diskriminering, trakasserier eller genom kränkande behandling. I

Diskrimineringslagen

står det: ”Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.”(1§2008:567)

Skollagen

består av olika paragrafer som ska följas. Det handlar i huvudsak om skolans plikt att motverka kränkande behandling som inte kan kopplas till diskrimineringspunkterna. Kapitel 6 i skollagen grundar sig bland annat på barnkonventionen, dvs FN:s konvention om barnets rättigheter.

FNs Barnkonvention

(eller; Förenta Nationernas konvention om barnets rättigheter), innehåller bestämmelser om mänskliga rättigheter för barn. Barnkonventionen är ett rättsligt bindande internationellt avtal som slår fast att barn är individer med egna rättigheter, inte föräldrars eller andra vuxnas ägodelar. Den innehåller 54 artiklar som alla är lika viktiga och utgör en helhet, men det finns grundläggande och vägledande principer som alltid ska beaktas när det handlar om frågor som rör barn: 1: Alla barn har samma rättigheter och lika värde. 2: Barnets bästa ska beaktas vid alla beslut som rör barn. 3: Alla barn har rätt till liv och utveckling. 4: Alla barn har rätt att uttrycka sin mening och få den respekterad. 5. Barnets föräldrar eller annan vårdnadshavare har huvudansvaret för barnets uppfostran och utveckling och ska vägleda barnet då han/hon utövar sina rättigheter. 4

DEFINITIONER: Diskriminering

: Diskriminering innebär att en elev

missgynnas

av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna: *Kön *Könsöverskridande identitet eller uttryck *Etnisk tillhörighet *Religion eller trosuppfattning *Funktionshinder *Sexuell läggning *Ålder Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Med direkt diskriminering menas att en enskild individ behandlas sämre än andra. Men man kan också diskriminera genom att behandla alla lika, vilket kallas indirekt diskriminering. I skolan är det de som representerar skolan (huvudmannen, rektor eller övrig personal) som kan göra sig skyldig till diskriminering. Elever kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse.

Trakasserier:

är när någon elev eller personal

kränker

någons värdighet och som har samband med diskrimineringspunkterna ovan. Trakasserier kan även vara av sexuell art. De kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om ovälkomna beröringar, tafsningar, skämt, förslag, jargong eller bilder som är sexuellt anspelande och upplevs som kränkande.

Kränkande behandling:

är när någon elev eller personal

kränker

en elevs värdighet, utan att det kan kopplas till diskrimineringspunkterna. Kränkningar kan vara:  fysiska (t.ex. slag eller knuffar)  verbala (att bli hotad eller kallad för elaka saker)  psykosociala (förtal, manipulering av vänskapsrelationer - t.ex. ta bästa vännen från en kamrat, utfrysning eller ryktesspridning)  text- eller bildburna (klotter, symboler brev, lappar, e-post, sms, mms eller via Internet)

Mobbning:

är en form av kränkande behandling eller trakasserier som innebär upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker 5

tillfoga en annan skada eller obehag. Ofta förekommer någon slags ojämnbördighet i maktbalans och inflytande i sättet hur de inblandade ser på varandra.

Konflikt:

Generellt handlar konflikter om att två eller flera eftersträvar samma sak (tex bekräftelse, inflytande, saker). Parterna i en konflikt ser varandra som jämbördiga. Konflikter kan utvecklas till kränkning, men de kan också bli konstruktiva och skapande om de hanteras rätt. Konflikter kan hanteras genom att de inblandade ändrar uppfattning om alternativen, hittar nya alternativ eller lägger konflikten åt sidan. Vi på antonskolan arbetar tex med ”Giraffspråket” för att hantera konflikter.

VÄRDEGRUND

Antonskolan och Antonfritids har från början haft siktet inställt på att lyfta fram värdegrundsarbetet. Tanken är att om barnen känner sig socialt trygga och känner sig accepterade lyckas man i skolan. Som hjälp i det synsättet används följande formulering: ANTONSKOLAN jobbar för: att man tar

A

nsvar att man får

N

ärhet till och förståelse för andra människor och allas lika värde att man är

T

rygg i sig själv att man har

O

msorg om varandra att man blir

N

yfiken på livet Antonskolan begränsar inte sitt arbete mot kränkande behandling och trakasserier genom att enbart använda sig av en metod. Det viktiga är att kränkningarna/trakasserierna upphör direkt och att detta följs upp noggrant över en längre tid. Vidare ska de inblandade eleverna lära sig att finnas i varandras närhet utan att nya kränkningar/trakasserier uppkommer. Dock finns det några metoder som vi ofta arbetar utifrån: *Omarbetad ”Farstametod” (Karl Ljungström) som bygger på att kränkningarna/trakasserierna ska upphöra omgående genom en tydlig markering, uppföljning och

föräldrars involvering

. * Metoden som beskrivs i boken ”Mobbning kan stoppas” av Helle Höiby. Denna fördjupade metod bygger på enskilda intervjuer med elever i klassen, en tydlig arbetsgång för det inskridande arbetet och därefter kontinuerlig uppföljning i form av klassamtal en gång i veckan. *”Giraffspråket” (Marshall Rosenberg ) är en coachande metod för fredlig kommunikation som hjälper eleverna att kunna samarbeta och uttrycka sina känslor och önskningar.

VERKSAMHETENS SKYLDIGHET

Det är förbjudet för huvudman och personal att diskriminera eller kränka en elev. Om någon utsätts för kränkande behandling måste skolan utreda omständigheterna kring detta och vidta åtgärder för att förhindra att det upprepas. Om huvudmannen eller personalen bryter mot detta 6

kan skolan bli skyldig att betala diskrimineringsersättning eller skadestånd till den som kränkts. Skolan är också skyldig att ha åtgärder och rutiner för akuta situationer.

Likabehandlingsarbetet

ska enligt diskrimineringsombudsmannen och Skolverket följa vissa bestämda steg: 1.

Utvärdera

förra årets arbete och åtgärder 2.

Främja

elevers lika rättigheter och värde genom att stärka det som redan fungerar 3.

Kartlägga

verksamheten och upptäcka risker 4.

Förebygga

diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 5.

Åtgärder

för akuta situationer

1.

UTVÄRDERA – förra årets arbete och åtgärder

Här utvärderar vi förra läsårets främjande och förebyggande insatser. Om insatserna fortfarande är aktuella eller ej genomförda ännu, står insatsen kvar, så att den kan genomföras under nästa läsår. Vi har också inför läsåret 2014- 2015, skapat en Likabehandlingsplan för varje skola, så vissa insatser faller bort, om de varit knutna till en av skolorna.

Utvärdering av hur vi förankrat likabehandlingsplanen och värdegrundsarbetet:

Vi genomförde en intensiv start på läsårets värdegrundsarbete under höstterminens första veckor utifrån identifierade behov under ”Övriga mål” och detta mottogs positivt av både pedagoger och elever.

Arbetet var särskilt inriktat på de punkter som fått ”lägst” poäng under ”övrigt”-målen, nämligen: ”Du tränar på att uttrycka och motivera dina åsikter” samt ”Du respekterar andras åsikter och samarbetar

”.

Vi kommer att fortsätta att arbeta med värdegrunden utifrån dessa mål under kommande läsår, samt försöka knyta dem till de identifierade riskområden som framkommer under kartläggningen. Vi har ännu inte riktigt hittat formen för att få in likabehandlingsplanen som ett redskap i värdegrundsarbetet. Det är fortfarande alltför få elever som känner till vad likabehandlingsplanen innehåller och vi har för lite samarbete med föräldrar kring dess utformning. Elevhälsan kommer att arbeta med detta med start under de första veckorna på höstterminen, genom att återigen informera personalen om likabehandlingsplanen, samt presentera olika metodmaterial som rör identifierade riskområden som pedagogerna kan använda i sitt värdegrundsarbete med eleverna. För att Värdegrundsarbetet inte ska tappas bort under terminens gång ska Elevhälsan, personal och elever, bla arbeta med Husmodellen under terminens mitt. Likabehandlingsplan presenteras på föräldramöten av klassläraren och kommer att finnas tillgänglig i pappersformat för föräldrar och elever på varje enhet. Planen ligger också på skolans hemsida, samt på Infomentor Eleverna ska även vara än mer delaktiga i värdegrundsarbetet genom att exempelvis regelbundet utnyttja klass- och elevrådstid till detta. Det ska finnas en stående punkt på dagordningen för dessa diskussioner. 7

Antonfritids inkluderades inte förra året i likabehandlingsplanen. I årets plan är båda skola och fritids med, men inför nästa års värdegrundsarbete och likabehandlingsplan ska Antonfritids utvärderingar och insatser ges lika mycket utrymme i likabehandlingsplanen som skolan har i nuläget, då fritids har en minst lika viktig del i värdegrundsarbetet som övrig skola. Skola och Fritids behöver ha ett ökat regelbundet samarbete kring kränkningar och värdegrundsarbete.

Utvärdering av hur vi arbetat med att stärka gemenskap och trygghet:

Forskning visar tydligt att projekt där eleverna får var delaktiga i utformning och får ta stort ansvar för genomförandet, skapar ett klimat av trygghet och gemenskap där det förekommer mindre kränkningar. I detta viktiga arbete med att skapa gemenskap har eleverna därför också i år åkt på utflykter med och utan övernattningar, haft basar samt arbetat i olika projekt. På högstadiet har man även haft ett projekt kring att omarbeta secondhand kläder som var mycket uppskattat. Högstadiet har haft ansvar för caféet och försäljningen på rasten till övriga elever. Eleverna är mycket positiva till dylika projekt och vårt mål är att utöka dessa under nästa läsår, då varje klass kommer att få i uppgift att genomföra minst en ny gemensamhetsskapande aktivitet under läsåret. För att skapa ett tryggt klimat har pedagogerna i åk 1-6 arbetat mot kränkande behandling i ”kass till vass”-modellen, genomfört regelbundna kompissamtal samt arbetat över klassgränserna i projekt. Alla elever har haft klassråd. Elevråden har varit aktiva och haft kontinuerliga möten. Detta är en viktig kanal för eleverna att göra sina åsikter hörda och dessa möten ska även i fortsättningen prioriteras. Lärarna har diskuterat hur ett faddersystem kan se ut och detta ska införas under höstterminen 2014. I enkäten framkom att eleverna kände oro på toaletter och i omklädningsrum. Den fördjupade utredningen som genomfördes resulterade i att Det kommer att sättas upp skiljeväggar samt duschdraperier i omklädningsrummen. Toalettdörrar och dess lås ska inventeras och åtgärdades under nästa termin. Fritids har en central roll när det gäller elevens sociala utveckling genom att (i både de planerade aktiviteterna och i den fria leken), träna på att utveckla bla förmågan till empati, turtagning, självständighet, samarbete och respekten för andra samt att vara en del i en åldersblandad gemenskap. På Antonfritids arbetar vi med att öka tryggheten genom en tät vuxennärvaro, dagliga samtal och konflikthantering. Genom att försöka prata med alla föräldrar vid hämtning och ge kort information om vad barnet gjort under eftermiddagen ökar även deras trygghet.

Utvärdering av hur vi arbetat med regler

: Enligt enkätresultatet har vårterminens arbete i klasserna kring regler gett tydligt resultat, då nästan alla elever uppger att de känner till vilka regler som finns. Eleverna har varit med och format reglerna tillsammans med lärarna. Reglerna har diskuterats på klassråd och elevråd och förslagen har varit ute på remiss i elevråden. Aktuella regler har anslagits tydligt.

Utvärdering av hur vi arbetet med genus och heteronormen

: 8

I lärarlagen har man sett skolverkets film ”För en jämställd skola – Jämställt bemötande”, samt diskuterat utifrån Elevhälsans underlag. Lärarna har också provat metoden ”Talrundor” och reflekterat runt detta i arbetslagen. Lärarna känner att det är en bra, strukturerad och tydligt sätt att låta alla få/våga prata samt att lära sig vänta på sin tur. Personalen har även läst RFSL Ungdoms material ”Att göra synligt – Om unga transpersoner och ett bra bemötande”. Arbetet med detta material kommer att fortsätta under nästa läsår. Arbetet kring heteronormen under temat ”Familj” i de yngre åldrarna har endast genomförts i en klass. Lärarna tycker att de inte sett någon ”röd tråd” i genusarbetet och inför nästa läsår ska Elevhälsan arbeta för ett mer fördjupat och förberett material inom detta område.

Utvärdering av hur vi arbetat med att göra skolans miljöer tillgängliga för alla

: Denna insats är ständigt pågående i samarbete med de elever som har en funktionsnedsättning. Vaktmästaren har gjort en översyn gällande tillgänglighet, och resultatet visar att vi i nuläget har en god tillgänglighet i våra lokaler, när det gäller de elever som nu går på skolan.

Utvärdering om hur vi arbetat med att motverka fördomar avseende etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning:

Arbetet med detta område hann inte påbörjas med någon samlad insats. Dock har det skett diskussioner i klasserna. Detta kommer dock att vara ett särskilt prioriterat temaområde i värdegrundsarbetet på Österäng under nästa läsår, då eleverna framhåller att detta är en ofta förekommande grund till bråk och kränkningar. 2.

FRÄMJA – elevers lika rättigheter och värde.

Här redovisas våra mål och insatser som skolan kommer att genomföra för att stärka de positiva förutsättningar som redan finns.

Främja ett tryggt klimat som motverkar kränkande behandling

Lgr 11: Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla

. Mål: Vi vill skapa trivsel och gott socialt klimat på skolan genom att erbjuda eleverna olika alternativ för social gemenskap.

Insats: *Varje klass samt varje fritidsgrupp ska planera och genomföra en aktivitet som ökar gemenskapen i den egna klassen/gruppen/stadiet/skolan. Det bör vara en aktivitet där eleverna känner att de i så stor utsträckning som möjligt får ta ansvar för aktivitetens genomförande. Ansvarig: Klasslärare, Personal fritids. Utvärdering: Sker genom frågor på klassråden under vårterminen. 9

Främja likabehandling oavsett kön

Lgr 11: Skolan ska aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Det sätt på vilket flickor och pojkar bemöts och bedöms i skolan, och de krav och förväntningar som ställs på dem, bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster. Den ska därför ge utrymme för eleverna att pröva och utveckla sin förmåga och sina intressen oberoende av könstillhörighet.

Mål: Vi vill öka elevernas möjligheter att bli vänner med olika individer samt kunna samarbeta oavsett könstillhörighet. Insats: * Fasta platser i exempelvis klassrum och matsal. Inga elever får välja teamkompis eller lag på tex gymnastiken. Lärare ska aldrig initiera grupparbeten, utan att noga tänkt igenom mål, mening och sammansättning. Ansvarig: Undervisande lärare, Fritidspersonal Utvärdering: Fråga till elever på enkäten

Främja likabehandling oavsett könsidentitet eller könsuttryck

Lgr11: Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet.

Mål: Alla lärare och alla inom elevhälsan ska få ökade kunskaper om transpersoner, för att på så sätt kunna bemöta dessa elever på ett bra sätt. Insats: * Med utgångspunkt i broschyren ”Att göra synligt”, diskutera i arbetslagen kring tvåkönsnormen. Ansvarig: Elevhälsa (skapar diskussionsunderlag) och arbetslagsledare. Utvärdering: Arbetslagen ger tillbaka sina synpunkter skriftligt till Elevhälsan.

Främja likabehandling oavsett etnisk tillhörighet och religion, eller annan trosuppfattning

Lgr 11: Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. Det svenska samhällets internationalisering och den växande rörligheten över nationsgränserna ställer höga krav på människors förmåga att leva med och inse de värden som ligger i en kulturell mångfald. Medvetenhet om det egna och delaktighet i det gemensamma kulturarvet ger en trygg identitet som är viktig att utveckla tillsammans med förmågan att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. Skolan är en social och kulturell mötesplats som både har en möjlighet och ett ansvar för att stärka denna förmåga hos alla som arbetar där.

Mål: Att öka kunskapen om samt motverka stereotypa generaliseringar kring etnisk tillhörighet. 10

Insats: *Arbeta med temat ”rasism” med hjälp av husmodellen. (Mer info om denna modell finns på Diskrimineringsombudsmannens hemsida: www.do.se). Ansvarig: Rektor, arbetslagsledare samt elevhälsa Utvärdering: Genom att frågor ställs till pedagoger och elever efter genomfört arbete.

Främja likabehandling oavsett religion

Lgr11: Undervisningen ska vara saklig och allsidig. Alla föräldrar ska med samma förtroende kunna skicka sina barn till skolan, förvissade om att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen.

Mål: Öka tydligheten samt förståelsen för elever som firar andra högtider, än de som finns i den ”kristna kalendern”. Insats: *Skapa en tydlig plan för hur ledighet ges vid högtider samt se över möjligheten att eventuellt planera läsåret och dess aktiviteter (såsom tex stora prov, utflykter) utifrån en multireligiös almanacka. Ansvariga: rektor och arbetslagsledare Utvärdering: Diskussion i arbetslaget om hur detta fallit ut ska ske i april.

Främja likabehandling oavsett funktionsnedsättning

Lgr 11: Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov.

Mål: att alla miljöer på skolan är tillgängliga för alla elever oavsett funktionsnedsättning Insats: *Personer från olika organisationer och instanser som vänder sig till människor med olika funktionsnedsättningar, kommer till skolan och ger oss tips och råd på hur vi ska göra lokalerna mer tillgängliga när vi får nya elever med funktionsnedsättning. Ansvarig: Fastighetsansvarig (Marcus Sundin) Utvärdering: Görs genom protokoll från tillgänglighetskartläggningarna.

Främja likabehandling oavsett sexuell läggning åk 1-6

Lgr 11: Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten.

Mål: Att låta eleverna ifrågasätta heteronormen, det vill säga att utgångspunkten är att människor är heterosexuella. 11

Insats: * Varje klasslärare genomför ett arbete kring begreppet familj och hur olika dessa kan se ut. Ansvarig: Klasslärarna Utvärdering: Uppföljning görs av klassläraren genom elevernas producerade material.

Främja likabehandling oavsett sexuell läggning åk.7-9

Mål: Att eleverna har sex-och samlevnadsundervisning där man är tydlig med att ifrågasätta heteronormen. Insats: *Ansvariga lärare samt elevhälsa går igenom studiematerial och ser om något material bör tas bort, revideras eller läggas till. Ansvarig: Elevhälsan och lärare som är ansvariga för sex- och samlevnadsundervisningen. Utvärdering: Samtal i ovanstående arbetsgrupp.

Främja likabehandling oavsett ålder

Lgr 11: Skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära.

Mål: Motverka elevernas fördomar kring hur man bör vara i olika åldrar. Insats: *Införa ett faddersystem. Ansvarig: Mentorer och klasslärare Utvärdering: Frågor kring hur eleverna upplevt insatsen i den årliga elevenkäten.

3.

KARTLÄGGA – verksamheten och upptäcka risker.

För att kartlägga var och när det finns risk för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling kan man använda sig av olika metoder. De tre främsta som vi på Antonskolan valt att använda oss av detta läsår har varit enkät, samtal på klass- och elevråd samt diskussioner i arbetslagen enligt husmodellen (Mer info om denna modell finns på www.do.se

). Detta läsår har skolan inte genomfört en ”egen” enkät, utan vi har valt att ta del av och arbeta med resultatet från Kristianstads kommuns ”Trygghet- och Trivselenkät” som skickas ut till alla elever i årskurserna 3-9. Det framkommer att det är mindre än hälften av eleverna på skolan som känner sig helt och hållet trygga i skolan. Mest otrygg känner sig högstadieeleverna. Däremot känner de allra flesta sig aldrig rädda i skolan och nästan alla säger att de har kompisar att vara med. De yngre eleverna uppger att mest bråk sker på skolgården och i klassrummet. För högstadiet är 12

det främst i korridorerna som bråken sker. Högstadieeleverna anger styrka, nationalitet, religion samt hudfärg som de stora anledningarna till att det blir bråk Även via sms/mms/internet sker det mycket bråk enligt eleverna på alla stadier. Många elever på lågstadiet är oroliga när de går på toaletten. Många uppger att de inte vågar låsa dörren, och då är man rädd att någon ska öppna dörren utifrån. Detta medför att det finns en grupp elever som inte går på toaletten, fast de behöver. Mellan- och högstadieelever känner sig otrygga i omklädningsrummet. Till exempel finns en oro att bli filmad av någon, när man byter om eller duschar. De allra flesta eleverna har klart för sig att det finns regler samt vet vad de innebär. Bland eleverna i årskurserna upp till 6:an känner flertalet att de får hjälp och stöd av vuxna vid konflikter och bråk. Denna siffra är lägre bland högstadieeleverna och det finns även de som aldrig berättar för någon personal om att det förekommer. Det visar sig att kunskapen om likabehandlingsplanens innehåll fortfarande är liten bland eleverna.

4.

FÖREBYGGA – diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Här redovisar vi de insatser vi kommer att göra på inom de risk- och problemområden som identifierats i kartläggningen.

Kartläggningen visar

: Att många av lågstadieeleverna inte känner sig trygga på toaletterna, eftersom många inte vågar låsa toaletterna och därför är rädda att någon ska komma in och därmed låter bli att gå på toaletten fast de behöver. Mål: Att eleverna vågar gå på toaletten Insats: *Diskussion i arbetslaget kring lösningar. *Alla toalettdörrar och lås inventeras och defekta dörrar och lås byts ut. Ansvariga: Diskussioner: Klasslärarna på lågstadiet. Inventering: Vaktmästare Utvärdering: Fråga på enkät

Kartläggningen visar

: Att en stor grupp av eleverna på mellan- och högstadiet känner sig otrygga i omklädningsrummen, bl.a. då de är rädda för att bli filmade. Mål: Att eleverna känner sig trygga i omklädningssituationen Insats: *Inga telefoner får tas med in i omklädningsrummet. *Vuxennärvaron i omklädningsrummen ska ses över. Ansvariga: Idrottslärare samt rektor. Utvärdering: Fråga på enkät 13

Kartläggningen visar:

Att det område där flest bråk sker är skolgården för låg- och mellanstadieeleverna, samt korridorerna för högstadieeleverna. Mål: Att det sker färre bråk på skolgård samt korridorer. Insatser: *Vuxenledda rastaktiviteter sätts in för låg- och mellanstadiet *Se över rastvärdsystemet på högstadiet för att öka vuxentätheten. Även rastaktiviteter och vad som förväntas av en rastvärd ska klargöras gällande högstadiet. Diskussioner ska föras i arbetslag, klass-, samt elevråd kring situationen på rasterna, samt håltimmar för högstadiet. Ansvariga: Jens Borg samt Mikael Magnusson håller i organisationen kring rastaktiviteter för åk.1-6. Arbetslagsledare, klasslärare samt ansvariga för elevråd är ansvariga på högstadiet. Utvärdering: I enkäten ska frågor angående trygghet på raster ställas.

Kartläggningen visar

: Att det sker många kränkningar via internet/sms/mms Mål: Att elever inte kränker varandra på sociala medier eller via sms. Insatser: *Under året ska det arbetas intensivt med ”Vett och etikett” på nätet.( Exempelvis genom materialet ”Nosa på nätet” i de lägre åldrarna) *Att påbörja samarbete med andra instanser och organisationer som kan sprida information, ex polisen. *Involvera föräldrarna i större grad när det gäller det förebyggande arbetet. Ansvariga: Klasslärare, Elevhälsa Utvärdering: Frågor på enkät

Kartläggningen visar:

Högstadieeleverna anger nationalitet, religion samt hudfärg som de stora anledningarna till att det blir bråk. Mål: Att öka förståelsen och toleransen mellan alla elever oavsett kulturell bakgrund eller etnicitet. Insatser: *Elevhälsan presenterar visst metodmaterial som pedagogerna bekantar sig med, diskuterar i arbetslaget, samt bestämmer hur materialet sedan ska arbetas med i elevgruppen under terminen. Ansvariga: Elevhälsa samt arbetslagen. Utvärdering: Eleverna får frågor på enkät

Kartläggningen visar:

Att det är ett antal elever på högstadiet som inte berättar för någon personal när de är inblandade i någon konflikt Mål: Att underlätta för alla elever våga prata/komma i kontakt med någon vuxen när de behöver hjälp t.ex. med någon konflikt. 14

Insatser: *Sätta upp brevlåda där elever kan lägga meddelande till elevhälsan. *Alla elever på högstadiet ska ha en regelbunden samtalstid med sin mentor. Ansvariga: Vaktmästare ansvarar för att brevlådor sätt upp. Mentorer på högstadiet. Utvärdering: Fråga på enkät.

Kartläggningen visar:

Att många elever inte vet vad likabehandlingsplanen innehåller. Mål: Att alla föräldrar och elever, utifrån sin ålder, förstår och har kunskap om vad likabehandlingsplanen innehåller och vad syftet med den är. Insatser: *Likabehandlingsplanen ska skickas hem varje år vid läsårets start till föräldrarna via infomentor.*Varje klasslärare ska gå igenom planen på föräldramöte vid terminsstart *Elevhälsan ska informera och fördjupa områden i likabehandlingsplanen, som sedan lärarna kan arbeta vidare med i sina klasser. *Likabehandlingsplanen ska översättas till de mest förekommande språken bland eleverna. Ansvariga: Klasslärare, Elevhälsa, Rektor. Huvudman ansvarar för översättning av likabehandlingsplan. Utvärdering: Alla lärarna lämnar en enskild skriftlig redovisning vad man gjort för värdegrundsarbete under terminen.

(-Skriftlig redovisning av utvärderingarna sker i nästa läsårs likabehandlingsplan.)

ÅTGÄRDER FÖR AKUTA SITUATIONER Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling

Vi prioriterar att ha en hög vuxennärvaro utanför lektionstid för att kunna se vad som händer och för att kunna identifiera de barn som verkar må dåligt, är utanför eller något annat som kan tyda på att det känner sig kränkt. Antonskolan har t.ex. ett rastvärdssystem där rastvärdarna har extra koll på identifierade riskområden. Personal äter även pedagogiska luncher med eleverna och skapar då en god kontakt med eleverna samt har uppsikt över vad som sker i restaurangen. I uppehållsrumet är det alltid minst en vuxen närvarande.

Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever

När någon personal får kännedom om att en elev är, har blivit eller misstänks vara utsatt för trakasserier eller kränkande behandling av annan elev ska uppgifterna utredas. Vissa kränkningar kan komma att polisanmälas eller anmälas till sociala myndigheter omedelbart. Detta avgörs av rektor. Om en elev känner sig utsatt för kränkande behandling ska både dennes och den utsättandes vårdnadshavare kontaktas snarast av personal. Den utsatte skall kunna känna sig trygg i skolmiljön efter kränkande behandling och den som har utsatt någon för kränkande behandling ska få insikt i hur hen ska ändra sitt beteende och förhållningssätt. All personal på skolan som observerar tecken på kränkning har skyldighet att först markera 15

tydligt att beteendet inte är acceptabelt, sedan utreda vad som hänt och därefter anmäla vidare till mentor samt rektor, (som i sin tur anmäler vidare till huvudman, samt elevhälsoteam) via blankett ”Rapport om kränkande behandling, trakasseri eller diskriminering”, enligt stegen nedan: 1. Berörda elever har samtal med personal som fått kännedom om eller bevittnat kränkning. Samma personal ansvarar för att dokumentera vad som hänt och att informera mentor, samt anmäla vidare till rektor och Elevhälsoteam. (Via "Rapport om kränkande behandling, trakasseri eller diskriminering") 2. Information till berörda föräldrar. Personal som fått kännedom om kränkningen och som fyllt i rapporten ansvarar för att detta snarast blir gjort. 3. Elevhälsan beslutar eventuellt om ytterligare utredning och att åtgärder behövs sättas in. 4. Kränkningarna utreds av personal från Elevhälsoteamet, vårdnadshavare kontaktas och vidare åtgärder sätts in vid behov. 5. Åtgärderna följs upp dagligen av mentor och efter ca 1 vecka hålls en uppföljning med utredarna ur Elevhälsoteamet. Föräldrarna informeras av utredarna om hur det gått. 6. Om kränkningarna ej upphört sätts andra åtgärder in. Har de upphört släpper Elevhälsoteamet ärendet och vidare kontinuerlig uppföljning görs av mentor. 7. Om däremot kränkningarna ej upphört och andra åtgärder satts in, följs dessa upp efter ytterligare en vecka av utredarna från Elevhälsoteamet och har kränkningarna då ej upphört, så kallar rektor till ett möte, där fortsatts åtgärder bestäms. Dessa åtgärder har rektor ansvar att följa upp och utvärdera. Ev. upprättas ett Åtgärdsprogram. Ett ärende avslutas inte förrän eleven upplever att kränkningarna upphört.

Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal

Om du som elev känner dig utsatt för kränkande behandling av en lärare eller annan personal kan det kännas svårt att veta vem man ska prata med. Om du inte känner dig bekväm med att ta upp situationen direkt med berörd lärare kan du prata med din mentor eller vilken annan lärare som helst. Naturligtvis kan du berätta för dina föräldrar, som sedan kontaktar mentor eller rektor. Det går också bra att du kontaktar någon i Elevhälsoteamet, tex skolsköterska eller kurator. 1.

2.

När en vuxen kränker ett barn ska man som kollega och/eller chef reagera och påtala hur man uppfattade situationen, samt skyndsamt anmäla till rektor. Man ska även fylla i blanketten ” Blankett för anmälan vid kränkning/trakasserier/mobbning (till rektor/huvudman/EH). Samtal med berörd personal genomförs av rektor, som även kontaktar vårdnadshavare. 3.

Åtgärder/resultat dokumenteras av rektor. Uppföljning med elev/vårdnadshavare/personal ska ske inom en vecka. 16

Om ett barn kränker vuxna?

Händelser som innebär att en elev kränker en vuxen, omfattas inte av skolans Likabehandlingsplan, utan lyder under Arbetsmiljölagen och hanteras utifrån skolans arbetsmiljöpolicy. Dock innebär händelsen att eleven brutit mot skolans regler och hanteras därefter.

Rutiner för uppföljning

Åtgärder som sätts in i kränkningsärenden följs upp och utvärderas efter 1-2 veckor beroende på kränkningens art. Den person/de personer ur Elevhälsoteamet som utfört utredningen skall utföra uppföljningen om inget annat tydligt anges i utredningsdokumentet. Har kränkningarna inte upphört då, sker en ny uppföljning efter ytterligare en vecka. Har kränkningarna vid det tillfället inte upphört kallas till EVK och uppföljningsansvar därefter har rektor.

Rutiner för dokumentation

akt. Enstaka händelser, som av Elevhälsoteamet ej bedöms behöva en fördjupad utredning, dokumenteras av den personal som fick kännedom om kränkningen på blanketten ” Rapport om kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier”. Rapporten förvaras i elevernas När Elevhälsoteamet bedömer att en fördjupad utredning skall utföras, dokumenterar ansvarig utredare i dokumentet "Utredning av eventuell kränkning". Denna förvaras sedan i elevernas akt.

Ansvarsförhållande

ALL personal på Antonskolan ska ha kännedom om arbetet mot kränkningar och ha ett gemensamt förhållningssätt, samt ska ingripa när den blir uppmärksammad på kränkning av en elev. I det främjande, förebyggande och upptäckande arbetet är alltså all personal på skolan involverade. Personal som uppmärksammat kränkning är skyldig att rapportera detta till rektor, som sedan meddelar huvudman samt Elevhälsoteam. Teamet har av rektor delegerats ansvaret att utreda, åtgärda, utveckla, utvärdera och leda arbetet mot kränkningar. Som ytterst ansvarig för arbetet mot kränkningar på den enskilda skolan är huvudman.

Dokument som finns på InfoMentor.

Blankett för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen Blankett för elevhälsoärende Blankett för rapport vid kränkning/trakasserier/mobbning (till rektor/huvudman/EH). 17

Handlingsplan vid skolk Handlingsplan vid hot och våld Ordningsregler Tobakspolicy Utredning vid misstänkt kränkning 18