Transcript Stadsodlat! - Organize Organic

Stadsodlat!
Rapport från seminarium i Lärjeåns trädgårdar lördagen 27 november 2010
Länk: http://stadsodlat.tk/
Det var en kall och vacker vinterdag när uppemot 70 personer samlades i det nyrenoverade
konferensrummet på Lärjeåns trädgårdar i Angered för att prata om stadsodling. En arbetsgrupp
med representanter från bland annat Arkitekter utan gränser, Vägen ut!, Omställningsrörelsen,
Föreningen Världsbyn och nätverket Plantera staden hade planerat och bjudit in. En lång rad andra
organisationer med anknytning till odlingsfrågor fanns representerade under dagen, samt många
som praktiserar stadsodling på eget initiativ. Syftet med dagen var, förutom att sprida kunskap och
inspirera, att ge alla en chans att knyta kontakter med varandra och i bästa fall lägga grunden för ett
nätverk som kan fortleva och utvecklas framöver.
Inledning
Dagen inleddes kort av Pål Castell från organisationen Arkitekter utan gränser, varifrån initiativet
kom från början. Han tryckte bland annat på att det som ofta beskrivs som en trend, eller en “ny
grön våg” av intresse för urban odling, kanske snarare är några små tecken på en kommande
strukturförändring i samhället där matproduktionen kommer att vara mycket mer närvarande i
vanliga människors liv. Efter den korta inledningen fick alla en chans att presentera sig för
varandra.
Länk: http://arkitekterutangranser.se
Om Lärjeåns trädgårdar
Värdarna för dagen, det vill säga Vägen ut! som driver Lärjeåns trädgårdar sedan i år, fick sedan en
chans att presentera sig och sin verksamhet närmare. Curt Lind beskrev grunderna för Vägen ut!
och de olika kooperativ som ingår. Idén med organisationen är att ta vara på de resurser som
människor långt utanför den ordinarie arbetsmarknaden har, och hjälpa dem att hitta former för
kooperativt företagande i samverkan med bland annat Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och
Kriminalvården. De olika kooperativen finns spridda över landet och på Lärjeåns trädgårdar finns
bland annat Café Solberg, Vägen ut Trädgård och den så kallade Lillagruppen. Madeleine Lyckner
och Jenny de Trindade, som också arbetar på Lärjeåns trädgårdar, berättade om det hårda arbetet
med att komma i ordning med anläggningen efter ett par års förfall. Många minns den tidigare
handelsträdgården och kaféet som ett riktigt smultronställe och de har inga möjligheter att på kort
sikt leva upp till de höga förväntningar som en del kanske har. Men å andra sidan fyller
verksamheten idag en ovärderlig social funktion för de inblandade. Hittills har arbetet bland annat
handlat om att restaurera byggnaderna, återuppta odling i liten skala och börja upparbeta jorden för
kommande säsonger.
Länk: http://vagenutsidor.se/
Lars Jadelius från Föreningen Världsbyn gav därefter ett längre historiskt perspektiv på odling i
Göteborg genom att berätta om de gamla landerierna i stadens dåvarande utkanter som donerades av
staten till borgerskapet för deras försörjning. Dessa områden kom inte bara att tjäna som
jordbruksmark utan även som sommaridyll för de välbärgade, innan staden växte ut och tog över det
mesta. Han redogjorde också för Världsbyns vision om ett interkulturell friluftsmuseum i Angered
som en modern parafras på Skansens tillkomst i Stockholm hundra år tidigare. Vidare presenterades
också tankarna om att skapa en ny sorts landskapsreservat kring Lärjeåns dalgång, vilket blev
föremål för en av gruppdiskussionerna vid slutet av dagen.
Länk: http://www.facebook.com/group.php?gid=50780121324&v=wall
Kortpresentationer
Odlingskooperativet Tillsammans i Mölndal har engagerat många odlingsintresserade Göteborgare
under året. Marcus Nordgren berättade om hur det började med att en grupp från det nybildade
nätverket Omställning Göteborg fick en chans att ta över ekobonden XXs arrende av Mölndals
kommun. Tack vare alla som hjälpt till har de kunnat producera en hel del goda grönsaker som även
sålts vid olika marknadsdagar, även om det inte kunnat drivas som en ordinär vinstgenererande
verksamhet. På vinterhalvåret har gruppen olika studiecirklar.
Länk: http://www.omstallninggoteborg.se
Ahmad Chaaban presenterade kort Ekoföreningen i Lärjedalen och berättade även om sina egna
odlingar i odlingsområdet Lärjeholm (nära Hjällbo). På ca 300 kvm odlar han 30-40 olika växter
och skördar bl.a. årligen ca 40 kg squash och lika mycket bönor av olika slag. Hans specialitet är
mynta som odlas i femton varieteter. Han odlar även malva som matväxt, vilket kan användas på
samma vis som spenat. Utöver detta håller han bl.a. en studiecirkel på temat mat och hälsa. Ahmad
är även kommunpolitiker och han tog upp kommunens satsningar på nya odlingslotter i Angered
samt möjligheten att under nästa år söka stimulansmedel för stadsnära odlingar, vilket antagits i
nästa års budget för kommunen.
Länk: http://www.hcn.se/eko/
Koloniträdgårdar och odlingslotter är en gammal anrik företeelse i Sverige som framför allt under
kärva perioder spelat en viktig roll för att förse stadsinvånare med nyttigheter. Ingela Berglund och
Inga Sandberg berättade om Föreningen Göteborgs Koloniträdgårdar (FGK) som samlar de flesta
(20 st) kolonistugeområden i Göteborgs och Mölndals kommuner. Det framkom att den typiske
kolonisten kanske inte sätter matproduktionen i centrum utan att det oftare handlar om att skapa en
trivsam fritidsvistelse. Priserna för en kolonistuga varierar mellan 100 000 och en miljon och många
kolonister bor där under sommarhalvåret. FGK har regelbunden kontakt med kommunen rörande all
den mark de förfogar över och de ordnar utbildningar om såväl odling som föreningsadministration.
Länkar: http://kolonitradgardsforbundet.se/, http://fgk.dinstudio.se/
Niklas Wennberg gjorde som vanligt en mycket underhållande och lärorik presentation av det
projektet Stadsjord. Stadsjord uppkom då Det Interreligiösa Rådet i Göteborg (med bl.a. biskopen,
rabbinen och en imam i ledningen) såg stadsodling som ett bra sätt att arbeta med integrations- och
miljöfrågor. Som ett slags pilotprojekt inom Stadsjord lät man förra året grisar böka upp jorden
utanför Högsbo kyrka för att ge stadsdelens invånare en chans att odla, en satsning som blivit
utomordentligt lyckad. Nu har man på gång bland annat äppelodlingar i Björlanda och folk från
olika delar av landet hör av sig till Niklas för att få hjälp med stadsodlingsprojekt. Niklas påpekade
dock på att vi borde tala om stadsjordbruk istället för stadsodling, eftersom det förra även
inkluderar djurhållning.
Länkar:
Birgit Modh berättade slutligen kort om hur hon ihop med andra boende i stadsdelen Annedal
engagerade sig för att skydda och utveckla en tidigare förbisedd tomt mitt i området. Det som
började med spontana samtal mellan grannar ledde vidare till kontakter med olika aktörer och
bildandet av en förening som sedermera anlagt och sköter flera planteringar i området. Detta är ett
fint exempel på hur långt man kan komma genom gemensamt engagemang och Birgit avslutade
med att rekommendera en handledning som Sara Danielssons nyligen skrivit på uppdrag av
Tryggare Mänskligare Göteborg.
Länk: http://annedalstradgard.wordpress.com/
Utblickar
Efter lunchen, som bestod av risgrynsgröt och smörgås, hölls två något längre presentationer med
inspirerande bildmaterial från två länder på andra sidan Atlanten: USA och Kuba.
Community Gardens i New York
Pia Schmidtbauer har under flera resor till New York följt utvecklingen i ett antal av de tusentals
små grannskapsträdgårdar (community gardens) som mer eller mindre spontant växt upp i en av
världens mest urbana metropoler. Den stadsträdgårdsrörelse som hon hänvisar till har sina rötter i
1970-talets ekonomiska kris, då många hus förföll och revs. Folk började då ockupera dessa
rivningstomter genom att anlägga trädgårdar, dels för att få tillgång till grönska och odlingar, dels
som ett sätt att motarbeta den kriminalitet och nedskräpning som ofta dök upp på dessa övergivna
ytor i staden. Redan på 1970-talet formerades en rörelse för att skydda grannskapsträdgårdarna mot
hot om vräkningar och man fick myndigheterna att tillsätta en stödorganisation som heter
GreenThumb. Kampen för trädgårdarna har gått i vågor men kulminerade kring slutet av 1990-talet
då staden lade fram ett program för att bygga bostäder på en stor del av de ockuperade tomterna.
Bl.a. deltog kändisen Betty Middler i protesterna som ledde till ett permanent skydd av många
trädgårdar. Nu är rörelsens utmaningar snarare att förvalta utveckla existerande trädgårdar än att
slåss för överlevnaden.
Pia visade bilder och berättade om flera av de trädgårdar hon följt genom åren. De har ofta en tydlig
etnisk och klassmässig prägel eftersom grannskapen i staden också är väldigt uppdelade. Hennes
exempel rymmer såväl områden med vit välbärgad medelklass (ex. Two Coves) som svarta (black
American, ex: Taqwa) och puertoricanska (ex: La Familia Verde) områden med mycket låga
inkomstnivåer. Grannskapsträdgårdarna bidrar på väldigt många sätt till att skapa ökad livskvalitet
för de involverade och förbättra områdena. Matproduktionen en viktig komponent och
bondemarknader (farmers’ markets) har blivit alltmer vanliga. Hälsofrågan står ofta i fokus i
debatten.
En annan fråga som är högaktuell i en så pass kraftigt exploaterad stad som New York är
möjligheten att nyttja taken för odlingar. Pia beklagade att hon inte i tid lyckats ladda ner ett antal
bilder från kameran som hon tagit från en sådan takodling.
Länkar: http://www.communitygarden.org/, http://www.grownyc.org/, http://www.moregardens.org/
Stadsodling på Kuba
Kuba framhålls alltid som ett föregångsland när det gäller stadsodling. Av den anledningen åkte
Markus Nordgren och Bobban dit på studieresa förra vintern tillsammans med bl.a. Ida och Agnes
från Omställning Göteborg. Deras presentation inleddes med en kort genomgång av de förhållanden
som tvingat fram stadsodling i landet. Kuba har sedan revolutionen på 1950-talet haft begränsade
handlesmöjligheter, framför allt genom USA:s och andra länders embargon. Men under det kalla
kriget hade de väldigt fördelaktiga handelsavtal med Sovjetunionen och kunde därför importera alla
förnödenheter de behövde mot att exportera framför allt socker. Sovjetunionen hade också hjälpt
landet att bygga upp ett mycket storskaligt och industriellt (olje- och kemikaliekrävande) jordbruk.
När Östblocket plötsligt föll samman kring slutet av 1980-talet innebar det en oerhörd kris för
Kuba, som ju fick stora svårigheter att få tag på olja och andra importvaror. En drastisk omställning
till en mindre olje- och transportberoende matproduktion var nödvändig för överlevnaden. En klar
parallell kan förstås göras till hela världens tvång att på sikt ställa om till ett oljeoberoende
samhälle.
Kubas stadsodlingar växte fram dels genom enskilda medborgares initiativ att odla upp tillgängliga
ytor och dels genom statens organiserade stöd till sådana initiativ samt egna satsningar, även i större
skala. Bland annat har man infört ett system som ger nyttjanderätt till den som brukar en tidigare
obrukad yta. En annan stödåtgärd är s.k. CTA – jordbruksrådgivningskontainrar. Dessa mobila
rågdgivningsbyråer finns utplacerade både i stan och på landsbygden och där kan man även köpa
t.ex. kompost, gödning, krukor och hattar. Som en del av de politiska förändringarna Kuba
genomgått senaste två decennierna har man öppnat för kooperativ och marknadsmässiga lösningar
inom vissa sektorer, bl.a. just odling och grönsaksförsäljning. De halvstora odlingarna drivs ofta i
kooperativ form, s.k. organipolicos. Intressant nog tjänar de som arbetar inom
jordbrukskooperativen ofta 2-3 gånger mer än de statligt anställda, något som lett till att en del
högutbildade sadlat om till jordbrukare. På Kuba går så mycket som 70-80% av inkomsten till
matinköp.
Ett vanligt odlingssystem bygger på att man odlar fram daggmaskkulturer i hushållskompost som
sedan blandas med risskal och används till sådd och plantuppdragning. Ofta sätter man sedan ut
plantorna i långa jordsträngar i betongtråg eller avdelade med slangar, skivor el.dyl. Stålställningar
med skuggande textilier används för att skydda mot solen. Odlandet går snabbt med flera
uppdragningar på samma bädd under året. Man jobbar också intensivt med olika metoder för
naturligt växtskydd och näringstillskott, bland annat genom kombinationer av växtslag.
I en sista reflektion konstaterade Markus och Bobban att den så utbredda desillusionerade
stämningen bland många kubaner inte alls verkar finnas bland de som engagerar sig i
stadsodlingsprojekten. Dessa tycks istället uppfyllda av inspiration inför att bygga något nytt i
gemenskap med andra.
Länkar: http://www.powerofcommunity.org/cm/index.php (filmtips)
Diskussioner och avslutning
Dagens sista pass var vigt åt gruppdiskussioner. Förutom de teman som annonserats i utskicket
samlades också ett antal nya frågeställningar upp som folk ville arbeta vidare med. Ur denna lista
fick deltagarna själva välja en grupp att sälla sig till. Fyra grupper bildades då, med fokus på de
frågor som markerats i listan:
- Vision – hur ser stadsodlandet ut i Göteborg om 30 år?
- Hur kan vi nätverka och samverka framöver?
- Vad skulle ett manifest om stadsodling för detta nätverk kunna innehålla?
- Hur kan vi formulera oss i en artikel i GP debatt?
- Hur kan ansökan om ett kultur- och landskapsreservat i Lärjeåns dalgång utvecklas?
- Vilka ekonomiska och juridiska hinder finns för att odla och sälja det man odlar, och hur kan
vi komma runt dessa?
- Hur får man tag på mark och hur kommer man igång om man vill odla?
- Hur kan vi arbeta med energitekniker i samband med stadsodling?
Nätverkande
Gruppen som jobbade med nätverkande diskuterade bland annat formen för nätverk. De flesta
trodde i nuläget inte på att bilda någon ny formell organisation – det finns tillräckligt många redan.
Men vikten av regelbundna träffar för att skapa stabilitet och kontinuitet framhölls. En väg är att
använda dagens deltagarsändlista för att sprida information om kommande arrangemang som de
olika representerade organisationerna anordnar. Guppen trodde inte att det skulle vara några
problem att hitta ämnen eller kunniga föreläsare. Det påpekades att det var positivt med flera korta
anföranden.
Förutom detta erbjöd sig Maria Edit och Jonathan från Omställningsrörelsen att påbörja ett forum
för stadsodlingsintresserade på deras hemsida. ’Odla Göteborg’ föreslogs som arbetsnamn på den
tänkta paraplyorganisationen för stadsodling, inspirerat av ’Grow NYC’ som Pia berättat om.
Interkulturellt landskap
Gruppen utgick från det tidigare arbetet med att göra ett förslag på en förstudie om att utveckla
Lärjeåns dalgång, som framför allt Lars Jadelius drivit. Förslaget knyter samman fyra angelägna
frågor: Frågan om stadsnära jordbruksproduktion, landskapsutveckling, samspel mellan ekologisk
och interkulturell pedagogik, samt kopplingen mellan de boende i förorten och de möjligheter som
landsbygden kan bjuda (inte minst ur sysselsättningssynpunkt). Förslaget har reviderats ytterligare
efter gruppdiskussionen och kommer att fortsätta bearbetas. Gruppen bjöds in att presentera sina
idéer på en tillställning på Blå Stället 30 mars (vilket också kan bli ett bra tillfälle för en
nätverksträff för oss alla.
Om att komma igång
I gruppen om att komma igång med odling bodde många i Majorna och det blev en naturlig
utgångspunkt. En bra generell handledning är Sara Danielssons skrift. Man kan gärna vända sig till
fastighetsägare, park- och naturförvaltningen eller stadsdelsnämnden och ta upp frågan om att odla
på en viss yta. Ofta finns också andra lokala stödresurser.. I Majorna finns bland annat Kim
Weinehammar med projektet ekologisk stadsdel Majorna och Magdalena Herrnsdorf som länge
drivit projektet Gröna gårdar. Dessutom kommer Ilona Stehn från nätverket Plantera staden (även
deltagare på mötet) snart att tillträda som tjänsteman på stadsdelsförvaltningen. En viktig fråga att
fundera över är tillgången till vatten.
Energiteknik
Denna grupp hanterade några olika frågor. Bland annat frågan om hur användandet av träkol i
jordbruket kan fungera som en ganska effektiv s.k. kolsänka (d.v.s. att man långsiktigt kan
motarbeta den globala uppvärmningen genom att återföra en del kol till marken). Detta är något
som … och organisationen … arbetar med. Frågan om hur dagens regelsystem gör det svårt att
småskaligt producera och sälja el var också uppe, och att detta delvis kan ses som en parallell till
svårigheterna med småskalig matproduktion. Paul Bertilsen från Gröna Sak ville gärna se ett
projekt kring att skapa en energi-/miljöteknikpark i Angered med bl.a. vindkraft och solenergi
utställda för intresserade och allmänhet.
Sammanställt av Pål Castell med hjälp av Helena Kretz, …. Foton av Ilona Stehn.