Transcript Biologisk mångfald – en utman

Biologisk mångfald
– en utmaning för
Jernhusens arkitekter
Rapport 10/12 2013
Calle Bergil, Rasmus Ekberg, Einar hansson,
Christer Lundenius, Stefan Bydén
Innehållsförteckning
Förord och sammanfattning
3
Centralenområdets gröna infrastruktur
5
Det gröna som del i stadsplaneringen
8
Göteborgs stad och miljön i Centralenområdet
11
Fasader, material och förhållande till sol och vind
15
Gröna väggar
18
Stadens gröna rum
26
Stadsodling
30
Bygg in platser för vilda hyresgäster
32
Undvik fågelkollisioner
38
Grön byggprocess
41
Förord och sammanfattning
Den här rapporten har tagits fram av Melica med syfte att vara ett stöd
för arkitekter och andra yrkesgrupper i deras arbete med planering och
projektering av Centralstationsområdet, Region City.
De första avsnitten sätter in den biologiska mångfalden i ett större
stadsbyggnadssammanhang. Vi lyfter fram Centralenområdets gröna
infrastruktur. Den bärs av växter och djur som rör sig i göteborgsområdets karakteristiska landskap: kusten, älven, och dalgångslandskapet.
Dessa landskap bidrar till stadens ekologi, som också utvecklats i urbana
miljöer, inte minst i bangårdsfloran.
Det gröna i stadsplaneringen har en mångårig tradition. Trädgårdsstaden med integrerad grönska och den uppbrutna stadens gröna landskap kring husen uttrycker olika relation till det gröna livet. Även i vår
tids täta stad finns möjligheter till stadsodling. Valet av energisystem
och trafiksystem påverkar den biologiska mångfalden. För de många
som rör sig i området bidrar en rik biologisk mångfald till att göra området attraktivt. Vi hänvisar också till Göteborgs miljöprogram, vars
handlingsplan innehåller rikligt med stöd för att ta hänsyn till den biologiska mångfalden.
Nästa huvudavsnitt tar upp betydelsen av fasader, material och förhållande till sol och vind. I kvartersskalan är läget i förhållandet till sol
och vind viktigt för hur den biologiska mångfalden kan stödjas. I husskalan har val av fasadmaterial m.m. stor betydelse för lokalklimatet, och
man får avväga valet av ytmaterial efter hur miljön påverkas.
Gröna väggar är en nyckellösning för en berikande Centralstation i
framkant. De kan fungera som en vertikal trädgård eller som en klätterväxtklädd fasad. De bidrar till stadsmiljön på en rad viktiga sätt. De utjämnar temperaturextremer i utemiljön och befuktar stadsluften. De
dämpar buller ute och ljudisolerar invändigt. Gröna väggar kan också filtrera luft och binda partiklar. På så vis kan de ge en levande och karaktärsfull fasad med visuell variation. Som direkta miljöeffekter bidrar
gröna väggar till biologisk mångfald och ger spridningskorridorer. De
fördröjer och minskar också avrinningen och avlastar dagvattennätet.
De skyddar slutligen byggnader mot UV-strålning, slagregn och vind.
Med illustrationer visar vi konkret på hur de olika varianterna kan konstrueras. Den gröna fasaden kan kläs med klätterväxter på olika sätt. För
den vertikala trädgården redovisar vi modellerna filtsystem och modulsystem. Vi avslutar kapitlet av gröna väggar med lokala förutsättningar
för val av växtmaterial.
Nästa kapitel går igenom stadens gröna rum, som kan formas i det
nya Centralstationsområdet – allt från insektsboningar och gröna hörn
till kryddodlingar och takparker. Några byggstenar kan vara sedummattor, sandmarkshabitat, kryddväxtodlingar, skyddande buskar och bryn –
alla med olika plats för samspel mellan växter och djur. Delar i anlägg3
ningen kan också vara utsiktsplatser, vattenmiljöer, stenmurar – och en
ny ”bangårdspark” och små inslag av stor betydelse, som fickparker,
parkgator och kantzoner. Stadsodling utvecklas allt mer och har stor potential i ett omfattande byggnadsprojekt som centralstationen.
Vi utreder också hur man bäst kan bygga in plats för vilda hyresgäster, inte minst fågellivet. Bebyggelsens form och utformningen av tak
och väggar har stor betydelse för mikroklimat, etablering av växter och
boplatser för allt från bin till fladdermöss och fåglar. Ett problem med
moderna glasfasader är fågelkollisioner och vi ger några konkreta förslag
på hur de kan undvikas.
Rapporten avslutas med en principskiss till en grön byggprocess där
vi betonar vikten av att bibehålla och kommunicera den gröna ambitionen – från utredning till förvaltning.
Melica, Göteborg den 10/12 2013
4
Centralenområdets gröna infrastruktur
Området kring Göteborgs Central kan tyckas helt sakna gröna sammanhang. På en flygbild ser det också ut som att området saknar länkar till
alla former av natur. Så är dock långt ifrån fallet. Flera olika gröna och
blå sammanhang spelar stor roll för området.
Älven – fågelflyttled och övervintring
Stora flyttfågelskaror rör sig längs älven under
vår och höst. Även under vintern har den nästan
alltid öppna älvsträckan genom staden en stor
betydelse för rastande och övervintrande sjöfåglar. Inte minst området kring Säveåns mynning i
älven kan husera stora flockar av änder och svanar. Detta får även betydelse för rovfåglar såsom
pilgrimsfalken som utnyttjar både centralenområdet och älven för sin jakt under vintern. En del
av älvens sjöfåglar, främst skrattmås, fiskmås,
grå- och silltrut utnyttjar också hela stadens vattensystem för sitt näringssök.
G
öt
a
äl
v
Älven – fiskvandring
Även om vallgravens forna förbindelse med älven genom centralenområdet sedan länge är
borta, rör sig mycket fisk mellan älven och Vallgraven – Hamnkanalen – Fattighusån – Säveån,
vilket mången fiskare i vallgraven kan intyga.
Även flera fiskarter årtidsvandrar i vattensystemet, bland dem den storvuxna Säveålaxen. Idag
går återigen inte bara ål och öring, utan även lax
upp i Mölndalsån från älven.
ave
Val
lgr
Ham
en
n
Fattighusån
al
nkan
5
Klippkustens växt- och djurliv
Likheterna är många mellan stenstadens hus och
torg och kustens klippmiljöer. Ett flertal av kustens arter har också hittat in till staden. Det gäller måsar, trutar och strandskator likaväl som
trift, kärleksört och styvmorsvioler. Måsarna tar
sin plats, men hittills har vi varit dåliga på att ge
möjligheter för kustens vackra blommor att pryda mer än asfaltsprickor i staden.
Lövskogsstråken fortsätter i våra parker
I Bohuslän och norra Halland återfinns ofta våra
lövskogar som smala band utmed bergen.
Lövskogsbanden fortsätter in i staden i form av
parker och alléer. Ibland formar de sammanhängande strukturer som parkerna utmed Vallgraven – ibland finns bara små fläckar med enstaka träd kvar utan kontakt med övrig grönska.
Då stannar talgoxar, trastar och stenknäckar i de
större gröna stråken – om inte de små gröna
fläckarna börjar bilda mönster.
Stadens ekologi
Också stenstaden har ett växt- och djurliv som
funnit sig tillrätta här. Många arter har ett ursprung i klippmiljöer, såsom stadsduvor, tornseglare och tornfalk. Bara glas, betong och asfalt
räcker dock inte som livsmiljö. En liten grupp
växter – och insekter - finner utrymme i fogar,
sprickor och små restmiljöer i stenstaden. Fler
får utrymme där husen har nischer, glipor och
småmiljöer med växtlighet. Ju mer grönska och
ju mer nischer och gömställen, desto mer liv.
6
Bangårdsfloran
– ett rikstäckande nät av hotade arter
Våra bangårdar har visat sig vara hotspots för hotade arter! En särskild blomrik flora kan idag sägas höra ihop med våra bangårdar. En del av arterna finns utbredda även längs nästan hela järnvägsnätet. Till denna flora, som förr kunde återfinnas i det intensivt betade äldre kulturlandskapet, är knutet en påfallande stor mångfald av
pollinerande humlor, bin och fjärilar. Även
många av dessa är idag sällsynta i det moderna
odlingslandskapet. Som dock har visat sig förlora på att de försvunnit; många jordbruksgrödor
blir idag bättre pollinerade i närheten av bangårdar och ostädade trädgårdar än ute i odlingslandskapet.
7
Det gröna som del i stadsplaneringen
Genom historien har städer grundats för att driva handel och näringar,
för att samla och utöva makt och för att vara mötesplatser och centra för
kultur och utbildning. Många städer har haft en ganska vardaglig och
praktiskt inriktad planering. I maktens städer ville man också markera
status med prakt och skönhet, mest genom byggnader men också genom
skön grönska. Parker, stadsträdgårdar, alléer och trädplanterade gator
blev vanliga i påkostade stadsbilder. I början av 1900-talet utvecklades
detta till en stadsbyggnadsidé, trädgårdsstaden, där grönska blev en del
av en omsorgsfull stadsplanering – med parker, trädplanterade torg och
gator, stadsodlingar på innegårdar och i koloniområden.
Med industrialismen växte städerna och blev fula och ohälsosamma.
Det blev nödvändigt med en planering för en bättre miljö och hälsa.
Med funktionsuppdelningen kom den uppbrutna staden där bostäder
lades i gröna områden på behörigt avstånd från trafiken. Grönområdena
gav soliga lägenheter och plats för lek och rekreation mellan husen.
De olika stadsgestalterna ger olika mycket utrymme för växtlighet
och fågelliv. Idag finns en tendens till att bygga tät stad igen och det gröna i staden måste då planeras betydligt mer noga för att ge stöd åt någon
biologisk mångfald. Kring Centralstationen finns möjligheter att knyta
an till den befintliga trädgårdsföreningen och Fattighuskanalen, liksom
till tidigare järnvägsparker kring f.d. Bergslagernas station.
8
Stadens odlingspotential
Stadsodling i koloniområden var ett viktigt bidrag till försörjning och
samtidigt en fin rekreation från början av 1900-talet. I vår tid har stadsodlingen fått en renässans. Koloniträdgårdarna är oaser av odling och
biologisk mångfald i stadsmiljön och samtidigt mer och mer intressanta
för närodlad mat. I täta stadsmiljöer i andra länder utvecklas takodling
och terrassodling – som gynnar det biologiska mikrolivet och samtidigt
bidrar till gemenskap och hälsa.
Trafik och den biologiska mångfalden
Biltrafiken har negativa konsekvenser för den biologiska mångfalden genom sina stora utsläpp av kväveoxider och växthusgaser – men också för
att den kräver stora hårdgjorda ytor över hela staden. För att staden skall
fungera behöver människor kunna röra sig på ett miljöanpassat och
snabbt sätt över såväl korta som långa distanser. Centralstationsområdet ligger mycket centralt och blir mer och mer av en knutpunkt för alla
slags kommunikationer, såväl för gång- och cykeltrafik i innerstaden
som för kollektivtrafik med spårvagnar, bussar, tåg och tänkbara nya
kommunikationssystem.
Gång- och cykeltrafiken behöver säkra stråk med gott om plats för
stora flöden. Det behövs också områden för cykelparkering lika väl som
attraktiva platser där gående kan mötas och vila. Kollektivtrafiken kommer att öka kraftigt och kräver gott om plats för god framkomlighet. De
nya hållplatsområdena blir intensivt utnyttjade och måste planeras
noga. Ett sätt att göra dem mindre bullriga och mer intressanta att vistas
på är att de görs till varierade parkområden med stor mångfald av växter.
Socialt liv och den biologiska mångfalden
För alla de människor som rör sig och möts i centralstationsområdet är
det viktigt att de offentliga rummen, ute såväl som inne, är attraktiva
och vackra och motverkar den stress som är vanlig i stora städer. Att låta
den biologiska mångfalden växa och utvecklas kring Centralen kan bli en
viktig faktor för människors välbefinnande. Vackra och väldoftande träd
och blommande växter tillsammans med ett möjligt fågelliv (se sid 32)
kan göra Centralenområdet så attraktivt att flera grupper av människor
stannar till under en stor del av dygnet och bidrar till trygghet, omväxling och underlag för kvällsöppna kaféer etc.
Upplev den biologiska mångfalden kring Centralen!
För att påminna alla om den biologiska mångfaldens betydelse är det
viktigt att de samlade satsningarna på Region City och nya Centralen ger
uttryck som går att uppleva med alla sinnen; se, höra, dofta och känna.
Allt från artrika grönområden och doftande växtlighet till fågelliv och
flödande vatten. Årstidernas växlingar blir påtagliga i färg och livlighet.
Överallt där människor rör sig kan de följa, njuta av och förstå samspelet
och mångfalden bland stadens växter och djur. Här vistas och rör sig
många människor – fotgängare och cyklister längs stråken och många
som samlas för att vänta och fika. När vi planerar dessa rum för vistelse
9
och rörelse kan vi tänka på att låta människor, djur och växter samsas. Vi
kan då ha ekologiska flödessystem och artspecifika rörelsemönster i
bakhuvudet.
10
Göteborgs stad och miljön i
Centralenområdet
I Göteborgs stads övergripande planering för arbetet kring centralstationen finns två aktuella studier som vi anser viktiga att referera, dels
Sammanställning av idéstudier för Centralenområdet, dels Göteborgs
stads miljöprogram.
Idéstudier för Centralenområdet
Inom Göteborgs stadsutvecklingsprogram för Centralenområdet utfördes våren 2013 tre parallella idéstudier. Tre arkitektteam arbetade utifrån en helhetssyn på området med utgångspunkt från tre teman:
·
Innehåll, täthet och skala
·
Vatten som kvalitet/tillgång och klimatanpassning
·
Överbrygga barriärer, skapa stråk
Dessa studier innehåller en rad idéer som kan användas för att gynna en
ökad biologisk mångfald och är värda att studera utifrån denna utgångspunkt. Här följer en översikt över några av idéerna.
11
Innehåll, täthet och skala. Utgångspunkten är att Älvstaden skall vara
tät och blandad. Här ställs och belyses viktiga frågor om hur man skall
skapa en attraktiv stadsmiljö som fungerar alla dygnets timmar. I strategierna ingår bl.a. att göra en grön version av staden genom att fasa ut stora områden av ”grå” infrastruktur – och i stället arbeta i mindre skala
med att bygga upp gröna stadselement. Den biologiska mångfalden
nämns genom dagvattenhantering, skuggande träd, stadsrum som gynnar socialt liv och kollektiv trafik, och ett fastighetsvärde som ökar genom att tillsätta grönt.
Vatten som kvalitet/tillgång och klimatanpassning. I detta förslag vill
man fortsätta att bygga ut stadens blå och gröna infrastruktur genom
bl.a. en kajpromenad, en ”kruthusallé” med vattenspegel som utjämningsmagasin och en ”drottningpark” som förlänger det gröna vallgravsstråket. Man visar också på möjligheterna för en kanal ovan nuvarande
Götaleden.
Överbrygga barriärer, skapa stråk. I detta förslag arbetar man huvudsakligen med att utveckla flera olika stråk genom området som öppnar
upp området och knyter samman staden. Stråken leder bl.a. ned mot
vattnet och är uppbyggt kring starka huvudstråk lika väl som ett finmaskigt nät.
Idéstudierna går att hitta på hemsidan för Älvstaden.
Länk till Idéstudier för Centralenområdet. Här finns de tre idéstudierna i sin helhet liksom en sammanställning av dem:
http://alvstaden.goteborg.se/vad-hander-nu/tre-arkitektteam-visar-ideskisser-for-centralenomradet/
12
Göteborgs stads miljöprogram
Göteborgs stad har 2013 antagit ett miljöprogram med en handlingsplan som innehåller över 212 punkter. Många av dem har en stor betydelse för bevarande och utveckling av biologisk mångfald. Vi har valt ut
19 av dem som vi ser som motiverade att beakta i planeringen av Centralstationsområdet, ett sätt för Jernhusen att visa att de tar aktiv del i
stadens arbete och målsättningar. Här kan arbetet med biologisk mångfald få ett grönt skyltfönster för göteborgsregionens hållbara utveckling
– såväl för vardagsresenärer som besökare.
·
Odla mer i Göteborg
·
Skapa ett nätverk för aktörer inom stadsnära odling
·
Revidera ”program för miljöanpassat byggande”
·
Utred hur kapaciteten med kollektivtrafik kan höjas i centrala staden
·
Bygg ett cykelresecentrum
·
Skapa fler cykelparkeringar
·
Förbättra framkomligheten för cyklister
·
Verka för möjligheten att ta med cykel i kollektivtrafiken
13
·
Stärk gångstråk i centrala Göteborg
·
Utred förutsättningarna för att bygga linbana
·
Utred hur miljökvalitet kan säkerställas i nyplanerade områden
·
Ta fram en strategi för bevarandeåtgärder för dagfjärilar
·
Anlägg planteringar som gynnar fjärilar
·
Tillämpa hållbar dagvattenplanering i alla byggprojekt inom staden
·
Anlägg gröna tak på kommunens fastigheter
·
Identifiera naturliga stråk för dagvattenavledning
·
Anlägg olika typer av demonstrationsanläggningar för trög
dagvattenavledning
·
Skapa fler vattenspeglar i staden
·
Inför en grönytefaktor i Göteborg
·
Plantera fler träd i stadsmiljön
Miljöprogrammet går att hitta på Göteborgs stads hemsida
Länk till Göteborgs miljöprogram:
http://www.e-magin.se/v5/viewer/files/viewer_s.aspx?gKey=p0szs0dh&gInitPage=1
14
Fasader, material
och förhållande till sol och vind
När en arkitekt utformar en fastighet så tar man på olika vis och omfattning hänsyn till sol och vind. Men när det gäller ett projekt som en ny
Centralstation där biologisk mångfald skall vara ett naturligt inslag, gäller det att verkligen fundera kring dessa förhållanden. Val av fasad, dess
material, solen påverkan samt vindens riktning och beteende är viktiga
aspekter som vi förtydligar i nedan kapitel.
Kvartersskala
På kvartersskala är förhållandet till vinden en viktig aspekt. Gatornas
riktning i förhållande till förhärskande vindriktning, kanalisering av vind
längs långa öppna stråk och de höga husens möjlighet att dra ner höjdvindar är några faktorer att beakta. I Göteborg är den förhärskande vinden sydvästlig, med liten förskjutning mot västlig. Det är samma riktning som älvdalen har i snittet förbi centralområdet och en lokal vridning borde inte vara så stor.
Dessa vindrosor visar vilken riktning vinden kommer ifrån. Rosorna visar olika kvartal och två platser men bilden
är entydig. Sydväst med liten dragning mot väst är den förhärskande vindriktningen året runt. Källa: SMHI, hemsida.
Att få ner vindhastigheterna är inte bara av värde för den mänskliga
komforten utan påverkar också växtligheten samt fjärilar, skalbaggar
och småfåglar.
För den biologiska mångfalden är det också viktigt att förhålla sig till
omgivningen. Om man lägger in gröna stråk i kvartersstrukturen är det
viktigt att dessa ansluter på ett bra sätt till omgivningens grönstruktur.
Att förhålla sig till solens föränderliga bana över året är en naturlig
aspekt vid gestaltningen för en arkitekt. Detta blir än viktigare i den
framtida Centralstationen då man inte bara har energi- och komfortaspekter att ta hänsyn till utan även den mångfald av växter och djurliv
som man önskar skapa möjligheter för.
15
Kvarter med olika nivåer på husen skapar en rad olika förutsättningar
när det kommer till solljus och vind vilket leder till att olika habitat ges
möjligheter att utvecklas.
Husskala
Husens ytstruktur påverkar hur vinden rör sig runt huset, ytojämnheter
bryter ner vindhastigheten och ger möjlighet till lälägen. Detta har stor
betydelse för t.ex. dagfjärilar men även småfåglar och växter störs av för
kraftig vind. Dagfjärilar är en indikator på biologisk mångfald och den
kraftiga minskningen av passande levnadsförhållanden har gjort att vi på
senare år sett en halvering av dess antal i Europa (http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/kris_for_fjarilsstammen). Även när man placerar boplatser för fåglar så är det viktigt att tänka på att dessa inte sätts där vinden kan koncentreras och skapa ett obehagligt lokalklimat.
Solstudier är kanske inte helt avgörande för var man placerar gröna
väggar men har stor betydelse för vilka växtarter man kan använda på
den väggen. Den stressande värmen på en vägg utsatt för södersol tåls av
andra växter en fuktig norrvägg.
Ytmaterial
Ytmaterialet har stor betydelse för hur kraftig värmeöeffekt man får.
Mörka, tunga, material ackumulerar solens strålning och ökar drastiskt
temperaturen i närheten. Glas å sin sida reflekterar mycket av solstrå-
16
landet och om den reflektionen träffar markens
asfalt får man en förstärkt gaturumsuppvärmning som förstärker värmeöeffekten.
Många funktionellt bra material är det därför
att de är giftiga. Koppartaken på Sahlgrenska
blir inte beväxta av lavar och mossor men har
förmågan att ta död på bottenfaunan i bäcken i
vitsippsdalen. Förzinkat stål kan hålla en stenhäll fri från lavpåväxt (se bild). Men även trä innehåller gifter, kärnfura är rötbeständigt därför
att det är impregnerat med giftig tjära. Det blir
här en balansgång mellan tillräckligt med gift för
att bevara funktionen men så lite att man inte
skadar omgivningen. Det finns material som
inte behöver giftverkan för att inte bli påväxt.
En glasruta behöver bara lite tvätt med ojämna
mellanrum för att hålla sig ren och växterna i en
grön vägg håller sig med sina egna gifter för att
hålla bakterier och svampar borta.
Genom ett aktivt fasadval och gestaltning,
där inte bara det estetiska får avgöra, kan man
underlätta för både människor, växter och djur
att trivas i området. Buller, värmestrålning, reflektion och vind är några av de aspekter som
bör beaktas.
17
Gröna väggar
I kapitlet går vi i genom gröna väggars funktioner, konstruktioner och
lokala förutsättningar.
Bidragen till stadsmiljön
I detta uppdrag definierar vi gröna väggar antingen som en vertikal trädgård, dvs. där växter är planterade i den vertikala väggen, eller som klätterväxtklädd fasad, typ murgröna eller rådhusvin. I Sverige är vertikala
trädgårdar ännu ovanliga men rätt utförda ger de unika fasader och båda
varianterna har dessutom flera positiva miljöaspekter. Av de 16 miljömål som Sverige arbetar med att uppnå, kan gröna väggar vara en del av
lösningen för flera, bl.a. ”Ett rikt växt- och djurliv”, ”God bebyggd miljö” och ”Frisk luft”. Men fördelarna är fler än så.
Utjämnar temperaturextremer i utemiljön
och befuktar stadsluften
På senare år har det faktum att städers temperaturer skiljer sig allt mer
från landsbygdens fått mer och mer uppmärksamhet. Fenomenet kallas
”den urbana värmeön” och hänger bl.a. ihop med den stora andelen sten
och betong i dagens städer och de allt mindre ytorna av grönska och vatten. Gröna väggar har visat sig vara effektiva för att just dämpa dessa
temperaturextremer som minskar trivseln i den urbana miljön. Detta
till en del genom att bladverken reflekterar en del av solljuset men även
avdunstning från växterna kyler staden. En andra funktion som kyler
18
staden är avdunstningen från växterna. Befuktningen från avdunstningen ger bättre klimat i staden och fungerar kylande under extremvarma
dagar.
Dämpar buller ute och ljudisolerar invändigt
Centralstationen är och kommer vara navet för en rad olika transportmedel i Göteborg. Baksidan som resecentrum är att bullernivån ofta är
hög. Gröna väggar ger platsen möjligheten att vara något mer än en
knutpunkt, utan även en plats där det är lätt att finna ro och där stadens
ljud känns lite mindre påtaglig. Påverkan sker inte bara på människor
utan även på djurlivet i området. De studier som genomförts kring effekter av trafikbuller på biologisk mångfald har identifierat samband
19
mellan dos och effekt. För många djur kan buller ha drastiska effekter
såsom ökad dödlighet och försämrad reproduktion. För brukare av de
invändiga lokalerna ger dessutom väggarna en extra ljudisolering.
Filtrerar luft och binder partiklar
Växter har en dokumenterad förmåga att minska föroreningar i luften.
Det har studerats i form av krondroppets innehåll av föroreningar vilket
minskar när man kommer längre in i skogen från ett skogsbryn. (Grennfelt et. al. Luftvård 1991)
En levande och karaktärsfull fasad med visuell variation
Genom gröna väggar så släpper man på ett väldigt påtagligt vis in naturen i staden med variationer och grönska. Väggarna ger arkitektoniska
möjligheter och den biologiska mångfald som ges utrymme kommer ge
väggarna än mer liv. Även en ”baksida” av en fastighet kan ges liv och värde genom gröna väggar.
Bidrar till biologisk mångfald och ger spridningskorridorer
Växter och djur har en fantastisk förmåga att hitta livsförutsättningar
även på de mest otänkbara ställen. Gröna väggar är ett platssparande
element för att gynna biologisk mångfald i täta stadsrum. På det sättet
kan Centralstationen och flera fastigheter i området bidra på ett estetiskt och publikfriande vis. Fastigheterna kan bidra till en spridningskorridor för flertal arter vilket ger en mer naturlig förbindelse mellan älven,
kanalen och Trädgårdsföreningen.
Fördröjer och minskar avrinningen och avlastar dagvattennätet
Genom bladverket har en grön vägg en mycket större total yta som fuktas vid regn än en vanlig vägg. En hel del av det vatten som fastnar i bladverket återavdunstar till atmosfären och tillsammans med fuktkvarhållningen bidrar detta till att dämpa belastningen på dagvattennätet, både
totalt och momentant. Detta fenomen kallas interception och minskar
avrinningen med 10–25 % av nederbörden.
Skyddar byggnader mot UV-strålning, slagregn och vind.
En självklar aspekt av gröna väggar är att de effektivt skyddar fasaden
mot slitande slagregn och nedbrytande UV-strålning. Men en annan
aspekt som det bör tas hänsyn till är de energivinster som kan göras genom att låta väggen vara ett vindskydd för fasaden. Ett minskat vindtryck på fasaden kan hjälpa till att uppnå en energieffektiv byggnad.
20
Klätterväxt på fasad
Klätterväxt på stöd
Filtsystem
Teknisk beskrivning
Konstruktion och funktion
En grön vägg kan i sin enklaste form vara ett rådhusvin eller annan växt
som klättrar på en befintlig fasad. En sådan stor växt behöver då ett rotsystem nere i jord med tillräcklig storlek för att förse växten med näring
och vatten. I mindre form kan den även odlas i kruka på en terrass men
ställer då högre krav på skötsel och ev. vattning. En växt som klättrar på
väggen kan orsaka skador på denna om väggen är byggd av ett känsligt ytskikt. För att undvika detta kan man förse väggen med en anordning att
klättra på. En klättrande växt som fäller sina löv på vintern skulle kunna
fylla en funktion som ljus- och värmeavskärmning framför stora glasade
partier, speciellt på söderfasader. När löven fälls kommer mer ljus att
släppas in under den mörka årstiden. Framför glaspartier måste växterna ha en ställning/nät att klättra på. En klättrande växt kan få bli avsevärt hög utan att skötseln blir för besvärlig. Däremot kan nedre delen
ibland bli lite torftig med mest stam. Detta går då att kompenseras med
andra planteringar.
Vill man ha andra växter än de klättrande och i stället ha en vertikal
trädgård finns för närvarande två huvudalternativ; fickfilt och modulsystem.
En grön vägg med fickfilt byggs ofta upp av ett ramverk i metall för att
komma ut från husväggen en aning. Vid lägre väggar används också träramar. På denna ram monteras en fuktspärr vanligen bestående av kraftig
PVC-plast (här borde ett mer miljövänligt alternativ letas fram). På
plastlagret monteras sedan två lager filt med hjälp av häftpistol. Filtmaterialet är oorganiskt med hög kapillärförmåga (sugkraft) så att vatten
21
Modulsystem
Klätterväxt på fasad
Klätterväxt på stöd
Ställning som
minskar slitaget på
fasaden och
underlättar skötsel.
22
Filtsystem
Trä/stålreglar
fästs i
fasaden
Tätskikt med
luftspalt
bakom.
Andra lager
filt. Snitt för
plantering.
lätt kan förflyttas. Filten är dessutom porös nog för att rötterna ska kunna spridas genom materialet. I det yttre lagret filt skär man sedan ut små
snitt där växterna sätts in. Rotklumpen häftas fast så att den sitter tätt i
den lilla ficka som bildas mellan filtlagren. Växterna bör ”planteras”
riktigt tätt för ett snyggt resultat.
Modulsystemen har kasetter i plast som fylls med ett substrat och
planteras för att sedan hängas upp i ett ramverk på väggen. Principen för
bevattning är en droppslang placerad i ovankant av väggen och i nederkant en uppsamlingsränna för eventuellt överflödigt vatten.
De olika metoderna för att skapa grönska har sina olika för- och nackdelar och passar därför på olika ställen. Den största skiljelinjen går då
mellan klätterväxter och vertikal trädgård.
En vertikal trädgård gör det lätt att ersätta växter som har svårt att
klara livet. Hur högt man enkelt kan nå beror då på hur utrymmet utanför väggen ser ut. Kan man bara stå på marken, kan man dra fram en enkel rullställning eller kan man köra fram en skylift. Gemensamt är att
skötselaspekten ska vägas in vid val av typ av vägg och att väggen måste
samverka med den inre väggkonstruktionen så att inte fukt stängs in och
att väggen innanför skadas.
Placering
Vissa lägen kan bli för blåsiga, kalla eller mörka för vissa växter. Hur olika växter klarar utsattheten undersöks på flera platser i landet, bl.a. i
Malmö i ett samarbete mellan SLU och Peab. I Lund är en stor vägg på
Högavallsbadet nyligen anlagd och White i Stockholm har också en undersökning på gång. Kunskapen om växtarter och deras klimatkrav kom23
Modulsystem
Luftspalt
mellan fasad
och kassett.
Trä/stålregel
fäst i fasaden.
Kassett med
jordsubstrat som
hängs på
ramverket.
mer att öka mycket under de närmaste åren. Och med sådan kunskap
behövs en klimatstudie av husen så man kan studera solinstrålning, vindutsatthet m.m. och välja växtmaterial efter platsens förutsättningar.
Det går troligen bra att ha gröna väggar både åt söder och norr även i Göteborg men växtmaterialet kommer att skilja sig väsentligt. Och man
bör kunna använda ätbara växter; på en restaurangterrass kan man t.ex.
ha en vägg med kryddväxter.
Bevattning
I ett större system vattnas växterna dagligen via
ett droppvattensystem och då tillförs också näring. Droppvattensystemet kan behovsstyras
utifrån nederbördsdata, temperatur och vind.
Överskottsvattnet samlas ihop och återanvänds
då det innehåller näring som inte tillgodogjorts.
Då växtarter har olika vattenbehov är det bra
om man vid plantering kan styra det relativa vattenflödet till platsen. Med kännare utplacerade
i den gröna väggen kan vattenbehov styras med
automatik.
Detta behövs även vid minusgrader för att
tömma systemet på vatten så inte växterna
frosttorkar och ledningarna riskerar skador.
24
Lokala förutsättningar.
Studier av växter i hårdgjorda ytor, murar och liknande konstruktioner i
området kan ge en fingervisning för val av arter till gröna väggar. Angående växtval ska växter för gröna väggar i vårt klimat kunna utstå temperaturextremer, torka och barfrost. Det finns flera arter och sorter som gör
detta av de kultiverade plantskoleväxter som säljs i landet men det går
också att finna vilda arter i vårt omgivande landskap. För gröna väggar i
Sverige används idag mestadels perenna växter. Det innebär att de är
fleråriga örter som övervintrar genom att vissna ner om hösten och lagra
sin energi i rötter, knölar eller lökar. Några lågväxande buskar, varav vissa är vintergröna, används ibland. De växter som väljs från plantskolor är
de som får stå kvar i krukor ute på vintern. Vilda växter från omgivande
landskap väljs från miljöer som utsatta berghällar, klippområden och
rasbranter eller liknande karga miljöer.
25
Stadens gröna rum
Dagens grönska i staden är resultat både av planering och brist på planering. Traditionell planering av parker och grönytor sker oftast helt utifrån ett antropocentriskt brukarperspektiv, och tyvärr ofta ett ganska
begränsat sådant. De vilda djur och växter som kommer att befolka parkerna kan i bästa fall ses som oplanerat tillkomna värden och de värden –
ekosystemtjänster – dessa system av arter bidrar med kan ta lång tid för
samhället att konkret inse. Samma sak händer i de gröna områden som
är resultatet av brist på planering – områden som ofta av en slump eller
av just brist på intensiv skötsel ibland kan utveckla stora värden. Men
medvetenheten om stadsgrönskans olika ekosystemtjänster ökar och
parker skapade med värde för både människor och biologisk mångfald i
olika storlekar och lägen blir allt vanligare.
I närheten av centralstationen finns större och mindre grönområden
och andra former av gröna strukturer. Bortom Drottningtorget och
Vallgraven ligger Trädgårdsföreningen med sin omfattande växtlighet,
storvuxna träd, mycket buskage och rik blomning. Åt älvstranden till
ligger den idag förminskade Järnvägsparken vid f.d. Bergslagarnas station – ett litet parkområde med träd och enstaka buskar och gräsytor.
Glesa trädrader av mest unga träd står längs huvudlederna kring området och likaså utanför stationen och bussterminalen. Runt brofästet och
tunnelmynningen finns buskage och en del mindre träd. Bortsett från
Trädgårdsföreningen är dock grönskans andel i stadsbilden låg i området
och respektive yta hyser ett fåtal arter. Ett viktigt undantag finns t.ex. i
de små gröna avsnitt av bangårdsområdet som bidrar med en oplanerad,
men mycket speciell och värdefull flora. Frånsett eventuellt kvarlämnade bangårdsområden kan vi dock inte räkna med några större spontant
tillkommande gröna rum vid en förnyelse av Centralenområdet. Desto
mer kan göras med en medveten grön planering.
Grönskan kan med fördel planeras in i alla format från små skrymslen
för bi- och humlebon, över gröna hörn, väggar och tak, fickparker och
kryddodlingar till vattenmiljöer, takparker och bangårdspark. Den kan
med fördel finnas på alla nivåer från under fötterna till uppe på taken.
Ett samband av grönområden med olika karaktär ger ett brett spektrum
av levnadsmöjligheter och en hög potential för biologisk mångfald. I de
visioner och planeringsarbeten som pågår finns möjligheten att skapa de
grönytor som kan komplettera och stärka den befintliga floran och
faunan i cityområdet.
I ett område som kommer att förvandlas under en längre period behövs en grön strategi som tar hänsyn till biologisk mångfald, ser dess
mönster och behov, och planerar för att de bibehålls – eller till och med
berikas genom hela förnyelseprocessen.
Kunskapen om miljöer, växter och platser kring centralstationen är
viktig nu och under hela byggprocessen. Här följer några tips på byggste-
26
nar i skapandet av ett nytt Centralenområde där befintliga gröna förutsättningar får blomma ut i stora värden för växt- och djurliv.
Sedummattor
Klassiska eller mer varierade sedummiljöer har
stor värden för både upplevelse och biologisk
mångfald och kan användas på plana och olika
flacka lutningar, vilket ger olika solexponering
och uttorkningsrisker. Fetbladsväxterna är av
stort värde för bl.a pollinerande fjärilar, humlor
och bin. Exempel på användningsområden är
tak, väggar, murkrön och refuger. Kan också användas på perifera hårdgjorda ytor, vägbankar
etc.
Sandmarkshabitat
Bangårdsmiljöer /seminaturliga torra sandmarkshabitat har visat sig vara av mycket stort
värde för en mängd hotade arter av både kärlväxter och insekter såsom dagfjärilar, humlor
och bin. Till skillnad från många andra värdefulla naturmiljöer kan dessa sandmarkshabitat
snabbt tillskapas. Deras värde är större ju närmare de anläggs befintliga, gamla, redan blomrika sandmarksytor, men stora värden kan tillskapas också på ganska små ytor även på större avstånd. Närvaro av död ved / torrt trävirke är också ett plus i dessa miljöer. Här kan extremt tåliga
arter finnas vad gäller torka och salttålighet.
Dessa arter kan användas också på andra torkutsatta platser i området, t ex refuger och gröna
väggar.
Kryddväxtodlingar
Kryddväxter är ofta mycket goda värdväxter för
dagfjärilar och humlor. Odling sker lämpligast i
lådor/pallar eller liknande, men vissa kryddväxter är mycket lättspridda och konkurrenskraftiga och kan användas i kantzoner som marktäckare. Självklart inslag i restaurang- och caféverksamhet och naturligtvis stadsodling.
27
Skyddande buskage
Variationsrika buskrabatter med allt från krypande dvärgbuskar till småträd kan ge boplatser
och födosöksmiljöer till både småfåglar och pollinerande insekter. Solexponering, lä och värme
är positivt i dessa miljöer, liksom en artsammansättning som ger nektarrik blomning under hela
växtsäsongen. Dessa miljöer, som liknar bryn i
beteshagar, kan användas t.ex. i kantzoner, som
fond i rabatter eller som buskage i samplanteringar.
Utsikts- och insiktsplatser
Ge människor möjligheter att njuta av den
mångfald som en grön stadsdel kan uppvisa,
både i smått och stort. Utsiktsplatser kan planeras in mot olika delar av staden och mot några av
de fåglar eller andra djur som nämns i avsnittet
om boplatser. Kanske kan utsikten ge nya insikter i stadens ekologi.
Stenmurar/gabionmurar
Stenmurar ger utrymmen för en stor variation
av såväl växter som djur, från vackra ormbunkar
till humlor och bin – i jordbrukslandskapet liksom i städerna. Murarna ger värme, växtplatser
och bomiljöer. Men det är hålrummen som räknas. Se vidare i avsnittet om boplatser!
28
Vattenmiljöer
Dagvattnet måste tas om hand i området. Med
gröna tak och ett väl utformat dammsystem kan
vattnet bli betydligt mer tillgång än problem.
Grunda dammar med flacka, mest stenlagda
stränder är lättskötta. Eller varför inte en damm
med murar utformade som en hommage till den
del av vallgraven som tidigare gick genom området. Dammen kan med fördel planteras med
några av de vackra och ovanliga vattenväxter
som idag växer i vallgraven på andra sidan Drottningtorget, såsom blomvass och pilblad. Eller
varför inte plantera in en i och för sig oansenlig,
men starkt hotad vattenväxt som knölnaten,
som bara finns i ett par märgelgravar i Skåne och på ett fåtal platser i Göteborg, bl.a. just i Vallgraven vid Drottningtorget! Vallgravens eller älvens fiskar kan också planteras in, eller släppas in, om bara förbindelselänkarna anpassas för det.
Ett än mer fantasieggande projekt vore att skapa en ny fiskväg för laxens vandring till Mölndalsån via en vattenväg till Fattighusån genom
Centralenområdet. Att se stora laxar hoppa över en forsnacke vid Centralen skulle onekligen kunna bli en attraktion!
Bangårdspark
Ett särskilt stort värde skulle ligga i om det vore
möjligt att skapa en särskild ”bangårdspark” i
området, för att visa upp och ge utrymme för
den mycket speciella bangårdsfloran, med tillhörande fjärilar, humlor och bin. Störst värde
för mångfalden skulle en park i marknivå ha, gärna i form av ett kvarlämnat (icke nyttjat) spår
med naturgrusbanvall, med anknytning norrut
till de biologiskt mest intressanta delarna av
nuvarande bangårdsområde (närmast Skansen
Lejonet). Alternativt kan en sandig-grusig bangårdspark anläggas i någon annan del av området, i mark- eller taknivå, men med god
solinstrålning och helst fria flygvägar till bangården och/eller andra blomrika ytor.
29
Stadsodling
Odling i stadsmiljöer kan ses som en trend som gör sig väl i trädgårdsmagasin, men det är så mycket mer. Den småskaliga odlingen kan skapa
mångfacetterade och tilltalande grönområden och bidrar till kvalitativt
socialt samspel och välmående. Många människor är medvetna om hur
maten vi äter produceras och för dem är stadsodling en livsstil och en
möjlighet att påverka sin egen rätt till bra mat. Odlingen sker i ett kretslopp som berikar platsen och brukarna med allt från kompost till skörd
och gemensam matlagning.
Den biologiska mångfalden gynnas på flera sätt i dessa miljöer. Genom att ekologiska odlingsmetoder används för att trygga kvaliteten på
frukt och grönsaker, gynnar odlingen pollinerande insekter i stället för
att slå ut dem. För att minimera insektsangrepp och sjukdomar används
härdiga ekologiska fröer. Man samplanterar åtråvärda växter med bortstötande och kvävefixerande arter. Odlingen görs så att den gynnar biologiska predatorer. Odlarglädjens bieffekt är många sorters växter på
liten yta vilket i sin tur ger en rik blomning med ofta mycket frukt och
grönsaker – och en rik biologisk mångfald!
Göteborgs stad vill främja odling i urbana miljöer som stärker lokal
matproduktion och utökar gröna lugnande miljöer. De ser fler positiva
effekter som rekreation, klimatpåverkan och attraktion för stadsbilden.
Staden är aktivt deltagande i utvecklingen av odlingsytor genom ett
nätverk med offentliga, privata och andra aktörer och genom projekten
”Gröna oasernas Göteborg” och ”Tema öppna rum” som ingår i
jubileumsplanen för Göteborg 2021.
Odling i centrala delar av staden är ofta mycket uppskattat och pallkragsrabatterna utanför Älvstadsrummet är ett bra exempel på detta.
När en miljö brukas av en stor mängd människor blir det dock en hel del
att ta ställning till.
·
Vem är en stadsodling vid centralstationen till för, vem får odla och
vem tar ansvar för anläggande och skötsel?
·
Vilken typ av odling önskas och stämmer den med platsen? Kan
odlingen gynna andra verksamheter?
·
Är det en plats för kortsiktig, tillfällig odling med många människor i omlopp eller är tidsperspektivet sådant att en långsiktig
grundlig uppbyggnad av marken kan göras för t. ex. rotationsodling.
·
Finns platser intill eller t.o.m. i stationsbyggnaderna som kan nyttjas?
·
Vilka ytor är bäst att odla – vilka ska undvikas helt? Vilka kan avsättas för några år eller ännu längre tid? Planera långsiktigt för var
och när stadsodling kan passa under byggprocessen.
30
·
Finns det samarbetsmöjligheter med grannfastigheter, förvaltningar
eller privata intressenter?
Stadsodling som den fungerar idag kan utvecklas i etapper under byggnadsperioden men en mer långsiktig strategi för former av urban odling i
området, till nytta för restauranger, caféer likväl som förbipasserande
borde utformas. En grön ätbar vägg är ett hälsosamt steg i kommunikationen med staden. Stadsodling innebär till stor del snabbväxande ettåriga växter och flera rikblommande arter och dessa platser adderar under en period mångfaldigt till stadens biologiska liv.
Stadsodling innebär också en avslappnad mötesplats för öppen kommunikation där vågor av inspiration och engagemang och kan bidra till
att nya projekt växer fram. På dessa platser samlas folk till föreläsningar,
workshops, uppträdanden, marknader, byteshandel osv. Vi har ännu
bara sett början av trenden.
Kontakter:
Föreningen Stadsjord har lång erfarenhet av att driva projekt med stadsodling i miljöer med mycket aktivitet och rörelse och bör kontaktas för
ett öppet samtal. Fastighetskontoret stöder många stadsnära odlingsprojekt och är en viktig part i det nätverk som utvecklas. Stadsodlingsprojekt Göteborgs stad är aktivt deltagande i är ” Gröna oasernas Göteborg” och ”Tema öppna rum” som ingår i jubileumsplanen för Göteborg
2021.
Se mer på:
http://www.stadsnaraodling.se/
http://stadsjord.se/
31
Bygg in platser för vilda hyresgäster
Staden som ekosystem och biotop för biologisk mångfald har uppmärksammats mycket de allra senaste åren. Stenstadens arter utgörs av en
mix av arter från flera miljöer. Från klipp- och bergsmiljöer har vi t.ex.
stadsduvan tornseglare, hussvalor, svart rödstjärt, olika sparvar och
kråkfåglar, tornfalk och pilgrimsfalk. Här hittas också typiska murväxter som olika bräckor, nejlikor, lökar, taklök, fetbladsväxter och småormbunkar som bl.a. murruta.Vid havet tillkommer måsar och trutar,
trift, styvmorsvioler, kärleksört o.s.v.
Andra inslag kommer från lövskogsmiljöer. Kajan bor gärna i skorstenar i stället för trädhål och mesar har i ökande utsträckning koloniserat
trasiga ventiler. De flesta av lövskogens arter behöver fortfarande lövträden för födosöket, men finns det håligheter på husen kan de duga i
stället för den naturliga lövskogens många gamla hålträd.
Men staden är framför allt ett eget ekosystem där vårt byggande
medvetet eller omedvetet avgör vilka grannar vi får. Vill vi ha mer av de
ekosystemtjänster vi önskar oss av stadens växt- och djurliv, så är detta
ofta fullt möjligt att åstadkomma, genom små anpassningar i byggandet.
Här är några viktiga faktorer:
·
Takens material och lutning avgör mikroklimat och därmed förutsättningar för både etablering av växter och bosättning för allt från
bin till fladdermöss och fåglar. Särskilt viktiga är detaljer vid takkant, nockar, vinklar, utsprång och skorstenar. De svirrande flockarna av framjagande tornseglare högt över taknockarna –
stenstadens speciella högsommarljud – är mer eller mindre beroende av storkupiga tegeltaks speciella häckningsmiljöer. Tornseglarna
har de senaste åren minskat så mycket att de nu är rödlistade. En
trolig orsak är minskad tillgång till lämpliga tegeltak. Låt oss se till
att bevara deras häckningsförutsättningar!
·
Också väggarnas material och strukturer avgör förutsättningarna
för många arter – allt från lavar till klängväxter och häckfåglar.
Återigen kan små detaljer vara viktiga; fasadprydnader, håligheter
och regnskydd, ventiler, utsprång och inte minst klängväxter. En
särskilt rik och intressant väggmiljö är murar med kalkcementfogar.
På gamla sådana murar hittas ofta intressanta och specialiserade
klippväxter. De porösa murfogarna erbjuder ofta också goda möjligheter för bin och andra steklar att gräva ut sina bon.
Nedan följer att antal exempel på djur eller växter som med enkla medel kan lockas att bosätta sig.
Bygg gärna så att videokameror kan sättas upp i fågelholkarna och kanske t.o.m. i humlebon.
32
Pilgrimsfalk
Det inom fågelskådarkretsar välkända falkparet på gasklockan
kommer troligen inom en snar framtid att förlora sin fantasieggande och klassiska häckningsplats. Den som lyckas ge falkarna ett nytt hem kan räkna med positiv uppmärksamhet,
kanske även långt utanför fågelskådarkretsar.
De viktigaste faktorerna för pilgrimsfalken är fri utsikt och
ett regnskyddat bo. Berg eller byggnader med riktigt magnifika utsikter brukar föredras – i städer väljs ofta en byggnad som
sticker upp över allt annat. Falken vill kunna se fritt från boet,
men för att få regnskydd häckar den helst under ett överskjutande tak. Ett hålrum för pilgrimsfalk bör vara 50–100 cm
brett, 40–50 cm djupt, 40–60 cm i takhöjd och ha öppen
framsida, gärna med en liten tröskel så att både häckningsgrus
och ägg stannar i boet. Om falkarna bosätter sig kommer de
också att utse ett dels antal skafferier, där de gömmer undan bytesrester
som kan ätas senare och dels favoritplatser att sitta och spana ifrån. Det
kan vara bra att redan från början tänka även på dessa platser, eftersom
falkarna troligen kommer att skita ner en del där.
Tornfalk
Tornfalken har liknande önskemål som pilgrimsfalken, men är inte lika kräsen när det
gäller höga utsiktsplatser. Den kryper också
gärna ihop i ett trängre utrymme. En bolåda
får tornfalk kan man sätta upp i ett kyrktorn
eller annan liknande plats. Lådan ska vara
ungefär 40 x 40 cm och 30 cm hög. Halva
framsidan ska vara öppen, nedre halvan täckas av en bräda.
Tornseglare
Den klassiska boplatsen för våra tornseglare
är under enkupigt tegel. Ett förslag är alltså
att bygga in just detta någonstans i huset. Det
får gärna placeras högt upp ovanför en lodrät
fasad, men tornseglarna är ganska orädda och
kan komma susande in till sina bon ganska
tätt över huvudet på människor. Eftersom
detta mest ses hos för fåglarna kända människor som sitter på trappen till sin stuga, bör
kanske ändå ett par meters marginal över
huvudhöjd hållas, där nya och okända människor passerar.
Om man nu vill konstruera bon för tornseglare, med eller utan enkupigt tegle, kan man snegla på de mått som rekommenderas för tornseglarholkar. Dessa kan byggas som rätt rymliga liggande rektangulär lådor.
33
Lämpliga invändiga mått är 16–18 x 45–50 cm, höjd 12–15 cm. En fin
grundmodell finns på radioprogrammet Naturmorgons hemsida.
Tornseglare häckar gärna i kolonier där bona kan ligga mycket tätt
inpå varandra. Bona måste då vara åtskilda så att en fågel inte kan ta sig
från ett bo till ett annat. Det hela kan te sig nästan som en häckningshylla i en sjöfågelkoloni.
Råd för hur man bygger boplatser för tornseglare, eller hela kolonier
av dem, kan fås på Lunds Universitets hemsida http://canmove.lu.se/sv/research/migration_patterns/swift/holk?page=2
Svart rödstjärt
Också detta är en fågel som ursprungligen
häckar i ganska sterila bergbranter. Boet läggs
gärna i en liten regnskyddad nisch på en byggnad i närheten av bra födosöksområden, dvs
platser med gles vegetation som t.ex. bangårdar eller torg/transportytor där lite vegetation kan växa i fogar, grusmiljöer och kantzoner. En holk med överskjutande tak och halvt
34
öppen framsida kan också gå bra, liksom –
även här – våra gamla enkupiga tegeltak.
Fladdermöss
Fladdermöss trivs bra i stenstaden om det
bara finns bra nattinsektsmiljöer i närheten,
vilket i sin tur betyder att det behöver finnas
både träd och vatten. Vallgraven och parkerna utmed denna tillhandahåller säkert vad
som behövs av detta, men boplatser kan vara
ett problem i en stad där husen byggs eller renoveras med allt mindre av glipor. Fladdermöss behöver egentligen tre olika sorters boningar; övervintringsplatser, BB och överdagningslägenheter. Övervintringsplatserna ska
vara ostörda och hyfsat konstant svala under
vintern. Jordkällare, bergrum, grottor, vindar
som inte värms upp kan vara alternativ. Platserna där honorna föder och matar sina ungar
får däremot med fördel vara varma, men hyfsat ostörda. Vindar på uppvärmda boningshus är klassiskt. Finns det möjlighet samsas
gärna en hel grupp honor tillsammans. (De
lär till och med bistå varandra i matandet av
ungarna!) Samma utrymmen kan användas
för fladdermössen att sova igenom dagen,
men det kan de göra var för sig och det får gärna finnas olika platser att
välja på.
En 2 cm smal ingångsspringa till ett lite större utrymme där en eller
flera kan bo tillsammans i små skrovliga håligheter är idealiskt. Väljer
man holkar bör man sätta upp mer än en holk på en plats, detta för att ge
fladdermössen en reträttplats vid störningar. Getingar kan t.ex. invadera holken. Platsen bör vara tämligen vindskyddad. Någon uppger att
fladdermössen föredrar tredje-fjärde våningen.
Det är viktigt att utrymmet framför inflygningshålet är fritt från vegetation. Under våren föredrar fladdermössen holkar som är solbelysta.
Däremot får det gärna finnas grenar strax ovanför holken/boväggen,
som skyddar mot alltför stark sol. Holken bör under alla förhållanden
sättas upp i söderläge.
Mått för fladdermusholkar finns på P1 Naturmorgons hemsida
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1027&artikel=223378
Gråsparv
Även gråsparvar och pilfinkar häckar gärna i klippliknande miljöer och
kan trivas under takpannor där det finns lite större håligheter. De har
dock inget emot grönska och gröna väggar kan utan särskild anpassning
säkert erbjuda goda häckningsmöjligheter.
35
Fågelklippor för fiskmåsar, silltrutar och strandskator
Många av kustens fåglar häckar naturligt nog helt öppet, och skyddar
sina ägg genom att ruva på dem och gå till våldsam attack om någon
kommer för nära. Framför allt fiskmåsar brukar dessutom – som alla
som bott nära fiskmåsbon vet – låta höra sig ljudligt och mycket alla dygnets ljusa timmar, både som kommunikation och vid varning till inkräktare. Fiskmåshäckningar på bostadshus brukar av detta skäl ofta bli problem – både med ljudet försommarnätterna igenom och de våldsamma
attackerna mot dem som ovetande kommer ungarna för nära. På höga
kontorshus blir deras bidrag till kuststadens ljud däremot ett positivt inslag. Att styra fiskmåsar, silltrutar och strandskator till rätt häckningsplatser kan därför vara en viktig uppgift om man vill visa på mångfaldens
positiva sidor och inte de problematiska. Gröna flacka tak med låg vegetation är utmärkta häckningsplatser, men de kan även häcka på helt vegetationsfria ytor, då helst intill någon låg kant som skyddar mot de värsta blöta västvindarna.
Här kan duvorna få bo
Duvor bor gärna många tillsammans i regnskyddade utrymmen. Ett
duvslag brukar byggas som ett litet rum med inre hyllor och en ingång
stor nog att promenera ut genom. Bara några lite bredare lister eller en
planka under tak fungerar utmärkt, vilket man nog märkte när man först
36
byggde de vackra balkarna som bär upp perrongtaken på stationen – innan man satte upp duvavskräckande spikar på dessa balkar.
Boplatser för humlor och bin I: stenmurar och gabioner
En del arter kan fixa sina bon i rena stenmurar, men många fler kan få
boplats om murarna förses också med lite mer eller mindre lösa kalkbrukfogar. Ett annat sätt är att mura in korta bamburör av olika storlekar
i fogarna. Humlor vill ofta ha torrt gräs för sina bon. En liten ängsplantering, som inte slås för noggrant intill muren kan skapa perfekta miljöer.
Även att gräva ut lite ”sorkhål” eller ”kaninhål” i marken intill muren är
ett bra sätt att bjuda in humlorna.
Boplatser för humlor och bin II: sandblottor
Ett stort antal arter av bin bor i hål som de själva gräver
ut i solexponerade men vindskyddade sandiga markblottor i blomrika marker. Idag växer sådana marker
oftast igen med tät vegetation och bina får svårt att hitta boplatser. En liten södersluttande glest bevuxen
sandyta i närheten av bra nektarväxter kan räcka för att
skapa fina bomiljöer där bina flyger ut och in med sina
pollenlaster.
Nässelodling!
Flera av våra stora vackra fjärilar föder upp sina larver på nässlor. En nässelodling kan med lite tur bli en fjärilsodling!
Lästips
Holkar för olika fåglar:
http://www.naturskyddsforeningen.se/nyheter/hjalp-faglarna-med-mat-och-husrum
h t t p : / / c a n m o v e . l u . s e / s v / r e s e a r c h / m i g r a t i o n _ p a tterns/swift/holk?page=2
37
Undvik fågelkollisioner
Projektera glasfasader och stora fönster med hänsyn till risken för fågelkollisioner med glasytorna.
Snabba fakta om fågelkollisioner
Det är ett välkänt faktum att fåglar kan flyga in i fönster på byggnader.
Problemet uppstår av både glasets genomskinlighet och dess reflektion,
som båda kan ge intrycket att glaset är en fri öppning till ett annat utrymme. I USA uppskattade en studie (Klem 1990) att mellan 100 miljoner och en miljard fåglar dödas av kollisioner med fönsterglas varje år.
Detta är enligt författaren (Klem 2009) den näst största mänskligt vållade dödsorsaken för fåglar världen över och ett mycket angeläget fågelskyddsproblem. Att detta är en mycket angelägen fågelskyddsfråga också i Europa hävdas bl.a. av tyska naturskyddsföreningen och Bayerns fågelskyddsförening (LBV & NABU 2010) Förutom kollisioner dagtid
med genomskinliga eller reflekterande glasytor förolyckas i USA stora
mängder fåglar nattetid när de flyger emot upplysta byggnader.
Reflekterande och genomsiktig glasfasad. Radiohuset, Göteborg.
38
Fågelsiluetter har visat sig vara otillräckligt skydd för att hindra fåglar att flyga in i glasytor. Utmed vattendrag
kan risken vara särskilt stor. Kvillebäcken, Göteborg
Förslag till lösningar
Förslag till lösningar på problemen tas upp av flera författare och kan
sammanfattas enligt nedan. En tydlig slutsats är att mycket kan vinnas
för både estetik och funktion om frågan om fågelskyddet kommer upp
tidigt i planeringen.
Råd:
·
Undvik stora jämna glasfasader som kan reflektera eller ge sken av
fri väg till stora fria ytor, fri himmel eller grönska.
·
Undvik i synnerhet stora oskyddade fönster eller glasskärmar i nära
anslutning till bärbuskar eller träd.
·
Undvik stora upplysta glasytor eller uppåtriktade armaturer utan
skärmning nattetid.
·
Inga belägg finns för att rovfågelsilhuetter har någon påtaglig effekt.
·
Flera typer av rastreringar/etsningar fungerar dock utmärkt, liksom
många typer av markiser m.m.
·
Arbeta utifrån riktlinjerna i LBV & NABU 2010 och Sheppard
2011
39
Referenser
LBV & NABU (Landesbund fur Vogelschutz in Bayern & Naturschutzbund Deutschland). 2010: GLASFLÄCHEN und Vogelschutz – Vogelfreundligches Bauen mit Glas und Möglichkeiten fur nachträgliche
Schutzmassnahmen.
Sheppard, C.2011. Bird_Friendly Building Design. American Bird Conservacy. The Plains, VA.
40
Grön byggprocess
Man beskriver ofta en byggprocess i fyra delar. Utredning, projektering,
produktion och förvaltning. Idag befinner sig Jernhusen i det första stadiet, utredning. Vi anser att Jernhusen har tagit ett i sammanhanget
ovanligt starkt grepp om gröna intressen i byggprocessen och strävar
uppenbarligen efter en ökad biologisk mångfald även i förvaltningsskedet. Tyvärr så är det allt för vanligt att gröna värden förlorar status och
inflytande ju längre en process framlider. Andra intressen tar delvis över
och kunskapen om aspekterna tenderar att minska. En stor anledning
till detta är att det är tufft och ”jobbigt” att kommunicera gröna intressen när ett stadie övergår i nästa. Det viktigaste instrumenten för att säkerställa att intentionerna lyckas prägla slutresultatet är god kommunikation, gedigen kunskap och tydlighet. Om Jernhusen arbetar med detta kan de lyckas med utmaningen att skapa en process där strävan efter
hållbart byggande och biologisk mångfald förstärker varandra.
Kunskap om
det gröna i
projekt
Riskerad
kunskaps/ambitionsförlust
Tid
Utredning
Projektering
Produktion
Förvaltning
Det finns risk för kunskapsförluster i övergången mellan de fyra stadierna under en byggprocess.
Kunskap om
det gröna i
projekt
Behållen
kunskap/ambition
Tid
Projektering
Produktion
Förvaltning
Utredning
Om man förbättrar kunskapsöverföringen vid övergångarna och förbättrar kunskapsbildningen inom en byggprocess kan den under utredningen samlade kunskapen behållas genom processen.
41